Lägesrapport bostadsförsörjning mars 2015
STADS ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN KON TORET BOSTADSFÖRSÖRJNING LÄGESRAPPORT • MARS 2015 BYGG NADS Malmö stad Lägesrapporten är framtagen av analysgruppen för bostadsförsörjning: Hanna Björklund, Annika Reischmann och Marléne Engström, stadsbyggnadskontoret, Karin Andersson, stadskontoret samt Christian Röder, fastighetskontoret. Övriga skribenter: Maria Kronogård, stadskontoret, Krister Hjelm, Boplats Syd, Kristoffer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret., Hannah Wadman, stadsbyggnadskontoret Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Klas Johansson, fastighetskontoret samt adjungerad Terje Johansson, MKB. Styrgrupp: Johan Emanuelson, Ingemar Gråhamn, och Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret, Krister Hjelm, Boplats Syd, Håkan Thulin, fastighetskontoret och Jan Haak, stadskontoret. Layout: Stina Andersson och Hanna Björklund, stadsbyggnadskontoret. Illustration framsida: Hyllie Wingårdhs arkitekter 2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING.......................................................................4 1. BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ.. ......................... 6 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning.......................................... 6 Om rapporten...................................................................................................... 6 2. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2014.....7 Bostadsbyggande och ekonomi....................................................................7 Byggstartade bostäder 2014........................................................................... 8 Färdigställda bostäder 2014............................................................................ 9 Olika upplåtelseformer...................................................................................10 Boplats syd........................................................................................................... 11 Befolkningsförändringar.................................................................................12 Sammanfattning................................................................................................14 3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE.............15 Befolkningsprognos 2014-2019.....................................................................15 Prognos för byggstarter 2014........................................................................16 Planer på gång................................................................................................... 17 Sammanfattning................................................................................................19 4. AKTUELLT I MALMÖ................................................................................. 20 Aktuella bostadsprojekt i Malmö................................................................22 Öka bostadsbyggandet................................................................................. 24 Fler bostäder för hushåll med låg inkomst............................................. 26 Minska hemlösheten....................................................................................... 28 Sammanfattning............................................................................................... 30 5. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN................... 31 Hur står det till med bostadsförsörjningen? ...........................................32 Mål 1 ......................................................................................................................33 Mål 2 ..................................................................................................................... 34 Mål 3 ......................................................................................................................35 Mål 4 ..................................................................................................................... 36 Mål 5 ......................................................................................................................37 Mål 6 ..................................................................................................................... 38 Mål 7 ..................................................................................................................... 39 Mål 8 .....................................................................................................................40 Mål 9 ......................................................................................................................41 Mål 10 ................................................................................................................... 42 Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande ....................... 43 3 Sammanfattning Utvecklingen i Malmö 2014 Pilarna anger utveckling under 2014 jämfört med genomsnittlig utveckling under perioden 2009-2013 Bostadsbyggandet 1 882 byggstartade bostäder Bostadsbyggandet i Malmö har under det senaste året varit ovanligt högt med en stor andel hyresrätter. Staden har hög planberedskap och det finns goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande för stadens alltjämnt ökande befolkning. De senaste tio åren har det i genomsnitt byggts nära 1 300 bostäder per år, samtidigt som befolkningen ökat med i snitt 4 600 personer per år. Bostadsbyggande sker idag på marknadens villkor men inte ens under högkonjunktur har det gått i takt med befolkningsökningen i Malmö. 1 020 färdigställda bostäder Bostadsbyggande under 2014 Upplåtelseformer 69 % byggstartade hyresrätter 21 % byggstartade bostadsrätter 10 % byggstartade småhus 163 lägenher omvandlades från bostadsrätt till hyresrätt Befolkningsförändringar Under 2014 påbörjades drygt 1 880 bostäder, över 700 fler än året innan. Antalet färdigställda bostäder var drygt 1 000, något lägre än 2013. Nära 30 procent av de påbörjade och 40 procent av de färdigställda bostäderna uppfördes av MKB. Andelen byggstartade hyresrätter var 69 procent och bland färdigställda bostäder 74 procent, högre än normalt. Flest bostäder startade i Hyllie, Västra Hamnen och i Limhamns hamnområde. Bostadsbyggandet har kommit igång i Hyllie och under kommande år förväntas byggtakten vara cirka 300 bostäder per år i det området. 4 900 fler personer i Malmö 5 270 födda God planberedskap 21 500 inflyttare Särskilt tre utvecklingsområden kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras i planeringen under kommande år; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. Under 2014 anmäldes i stadsbyggnadsnämnden detaljplaner för drygt 800 nya bostäder. Det är betydligt lägre än året innan, men de senaste sex åren har det anmälts detaljplaner för drygt 16 000 bostäder, vilket i snitt är drygt 2 600 planerade bostäder per år. Under 2014 tillkom byggrätter för drygt 3 100 bostäder i nya lagakraftvunna detaljplaner. Närmre en tredjedel av dessa var på kommunal mark. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 200 bostäder vunnit lagakraft, vilket är 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner. 18 800 utflyttare Boplats Syd 46 600 registrerade sökande 4 365 förmedlade lägenheter 3 år genomsnittlig kötid 35 fastighetsägare deltar Hemlöshet 714 personer i strukturell hemlöshet 428 personer i social hemlöshet Fortsatt hög befolkningstillväxt Bostadspriser Malmö stad har de senaste tio åren växt med drygt 45 000 personer. Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många barn samt att många flyttar in från utlandet. Men även inrikes flyttningar bidrar till den ökande befolkningen. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 30 000 personer. Småhus 27 000 kr/kvm Bostadsrätt 20 300 kr/kvm En stor andel av Malmös invånare är unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet fastighetsägare som ansluter sig men också med antalet köande. Idag krävs en genomsnittlig kötid på nära tre år för att få en bostad genom Boplats Syd. Kötiden varierar beroende på lägenhetens storlek läge och pris. 4 Bostadsförsörjning och stadens insatser Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfärden ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs idag snarare av hushållens efterfrågan än av hushållens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmågan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökar i absoluta tal de senaste tio åren, lönesummor bland de som arbetar ökar och allt fler som har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Vad gör Malmö stad? Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre frågor: Ökat bostadsbyggande För att klara ett ökat bostadsbyggande långsiktigt inrättades våren 2014 en Bolots med hemvist både på fastighetskontoret och på stadsbyggnadskontoret. Bolotsen verkar som smörjmedel i bostadsbyggnadsprocessen, inåt gentemot stadens förvaltningar, såväl Bostadsbyggande är en långsiktigt, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktörer, både inom de offentliga och privata sfärerna varför staden arbetar på flera fronter med frågan. Under 2014 antogs även Handlingsplan för bostadsförsörjning som utgör Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning av kommunstyrelsen. I den analyseras läget på bostadsmarknaden i Malmö, befolkningens behov av bostäder samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Tre stora utmaningar för Malmö de kommande åren är att: • verka för ökat bostadsbyggande, • verka för att öka utbudet för hushåll med låg inkomst, • verka för att minska hemlösheten. (se ruta här intill) som utåt mot byggherrar. En viktig del i arbetet är att ta tillvara idéer som kan generera fler bostäder och verka för att resultaten från UngBo kan omsättas i praktik. Även arbetet med Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ för ökat bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen är en viktig faktor för ökat bostadsbyggande framöver. Fler bostäder för hushåll med låg inkomst Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat uppdrag som syftar till att utreda möjligheterna att öka utbudet av bostäder Stadens inriktning som alla barnfamiljer kan efterfråga. Ett annat Malmö stad har höga ambitioner för stadsbyggande och bostadsförsörjning som framträder i den nya översiktsplanen, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och det politiska initiativet Bygg Malmö helt som alla antogs av kommunfullmäktige under 2014. Ett stort fokus inom Malmö stads verksamhet är att läka samman staden och att skapa goda möjligheter för alla att leva ett gott liv. Detta är också något som genomsyrar de bostadspolitiska målen. Förtätning i staden är något som Översiktsplanen förordar och det är också svaret på många delar i de bostadspolitiska målen för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad. uppdrag är att utreda möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Uppdragen kommer att avrapporteras under 2015. Att minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom förebyggande insatser som budgetoch hyresrådgivning, dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och härbärgen. Staden har även 1 200 bostäder som hyrs ut Samspel mellan aktörerna i andra hand med tillsyn och/eller stöd till Det är många faktorer som avgör om bostadsprojekt kommer igång men kommunen har begränsade möjligheter att vända utvecklingen på egen hand. Bostadsbyggandet måste ske i samspel mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Staden verkar för att i möjligaste mål ge marknaden draghjälp för att bostadsbyggande ska ske i takt med befolkningsökningen. hemlösa. Att bostadsbyggandet kommer ikapp befolkningsökningen är den viktigaste faktorn för att långsiktigt skapa ett Malmö där alla kan bo bra. 5 1. Bostadsförsörjning i Malmö Läs mer om Malmö stads arbete med bostadsförsörjningen: www.malmo.se/medborgare/ stadsplanering-trafik/Stadsplanering-- I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. visioner/Bostadsforsorjning MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsområden, Boplats Syd och LiMa1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Andra rapporter som ges ut med jämna mellanrum är: Tertialrapport – uppföljning av bostadsplanering och byggande samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder. OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning tar i det inledande kapitlet upp utvecklingen på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar i Malmö under det senaste året. Efterföljande kapitel redovisar vad Malmö gör för att öka bostadsbyggandet och nå de bostadspolitiska mål som satts upp. Kapitel 3 redovisar prognoser och planarbetet för kommande år. I kapitel 4 behandlas särskilt aktuella frågor i Malmö och hur Malmö stad arbetar med dessa. Årets Lägesrapport fokuserar på tre prioriterade och aktuella frågor som lyfts fram i Handlingsplan för bostadsförsörjning; att öka bostadsbyggandet, att arbeta för ett ökat utbud av bostäder som alla kan efterfråga och att minska hemlösheten. Dessutom redovisas några olika exempel på bostadsprojekt som pågått i staden under året. I vanlig ordning avslutas rapporten med uppföljningar av de bostadspolitiska målen. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor. 6 2. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2014 Bostadsbyggandet har ökat i Bostadsbyggande och ekonomi tidigt som befolkningen ock- Bostadsbyggandet ökade snabbt i Sverige efter eurokrisen 2011-12. Enligt Boverkets indikatorer (nov 2014) ökade bostadsbyggandet i Sverige under 2014 och kommer att fortsätta göra det under 2015, om än i lägre takt. Tillväxten och samhällsekonomin väntas vara god och räntorna fortsatt mycket låga. Riksbanken gör bedömningen att räntan kommer att börja höjas först mot slutet av 2016. Arbetslösheten har legat på cirka åtta procent under en tid och väntas sjunka något. Dock kvarstår vissa problem att matcha efterfrågan med utbudet på arbetsmarknaden. I Malmö var arbetslösheten knappt 15 procent vid samma tid, men jobbtillväxten i de tre storstadsregionerna väntas fortsätta åtminstone till slutet av år 2015 enligt Arbetsförmedlingens prognos. Antalet förvärvsarbetande individer har ökat under de senaste åren liksom antalet individer som har en högre utbildning. Det finns således vissa ljusningar på bostadsmarknaden samtidigt som oron i omvärlden samt osäkerhet kring vilka spelregler som gäller på bostadsmarknaden som till exempel eventuella amorteringskrav på nytagna lån kan komma att påverka bostadsbyggande och ekonomi i negativ riktning. så har ökat kraftigt. Efter någ- Sverige under senare år sam- ra turbulenta år, med ovanligt lågt bostadsbyggande i den ekonomiska krisens spår runt 2008 och något över normalt 2010, ser nivån på nybyggnation i Malmö ut att ha hämtat sig och ligger 2014 på 1 880 påbörjade bostäder. Bostadsprisernas utveckling Under 2014 fortsatte bostadspriserna att stiga i Sverige, samtidigt som utbudet på bostäder till salu var lågt. Bostadsrättspriserna har stigit betydligt snabbare än småhuspriserna och flera analytiker uttrycker oro över den kraftiga prisökningen. I Malmö, Stormalmö och riket steg bostadsrättspriserna med nio procent (åtta procent i Skåne) under 2014. Villapriserna ökade under samma period med sex procent i Malmö och Skåne. I Stormalmö steg villapriserna med två procent medan prisökningen i riket var nio procent. Villapriserna i Malmö ligger på ungefär samma nivåer som 2010. Prisutvecklingen och priserna på bostäder i Malmö ligger fortfarande långt under de i både Stockholm och Göteborg. Öresundsintegrationen har backat Den ekonomiska krisen gjorde att integrationen i Öresundsregionen backade tillbaka till 2005 års nivå enligt en rapport från Sydsvenska Handelskammaren. Orsakerna är en överhettad bostadsmarknad i Köpenhamn som plötsligt blev iskall vilket gjort att det inte längre var lika intressant för danskarna att skaffa en bostad på den svenska sidan. Dock har bostadspriserna i Köpenhamn ökat igen under 2014. Samtidigt har det blivit svårare att hitta jobb i Köpenhamn för unga svenskar och lågkonjunkturen slog betydligt hårdare i Danmark än i Sverige. Öresundsinstituttet pekar dock på att en svag ökning av integrationen kan ha skett under 2014. Det är främst åter ökande pendling över Öresund och ökad sysselsättning Danmark som är orsakerna. 7 Byggstartade bostäder 2014 Antalet byggstarter har fluktuerat kraftigt i Malmö under de senaste tio åren, men i genomsnitt har det byggstartats nära 1 300 bostäder per år, sammantaget i både nyproduktion och ombyggnad. Under 2014 ökade antalet byggstarter kraftigt i Malmö och nådde drygt 1 880 bostäder. Hälften av bostäderna som byggstartades var på kommunal mark. Bostadsbyggandet skedde runt om i hela staden men med en klar tyngdpunkt på Västra Hamnen, Hyllie och Limhamn hamnområde. Under 2012 var andelen hyresrätter bland de byggstartade bostäderna ovanligt hög, nära 60 procent, men för 2013 jämnades skillnaden mellan andelen byggstartade hyresrätter och bostadsrätter ut något. Under 2014 byggstartades återigen en betydligt större andel hyresrätter, och fördelningen mellan upplåtelseformerna hamnade på 69 procent hyresrätter inklusive specialbostäder, 21 procent bostadsrätter och 10 procent småhus. Sju procent av de påbörjade bostäderna tillkom genom ombyggnation i befintligt bestånd. Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö 2500 2000 Antal 1500 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 Byggstarter 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Färdigställda Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor Byggstartade bostäder efter byggherre och bostadstyp 2014 Byggherre MKB Ikano HSB Sundsfastigheter Skanska TP6 Oxie JM AB Lustgården Syd Övriga Totalt Småhus antal 28 10 141 179 * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder Källa: Malmös stadsbyggnadskontor 8 Flerbostadshus* antal 523 344 128 72 88 74 82 392 1 703 Totalt antal 523 344 128 100 88 84 82 533 1 882 % 28% 18% 7% 5% 5% 4% 4% 28% 100% Färdigställda bostäder 2014 Under 2014 färdigställdes nästa 1 020 bostäder i Malmö, varav övervägande del lägenheter i flerbostadshus. Av de färdigställda bostäderna under året var 74 procent hyresrätter (inklusive specialbostäder), 14 procent bostadsrätter och 12 procent småhus. MKB Fastighets AB är den byggherre som under året färdigställt flest bostäder, nästan 40 procent av alla färdiga bostäder. Det har färdigställts bostäder i alla stadsområden under 2014, men antalet bostäder i varje område varierar kraftigt. Det största antalet bostäder färdigställdes i stadsområdena Norr, Innerstaden och Väster medan den största befolkningsökningen skedde i Innerstaden och Norr. Befolkningen ökade mer i alla stadsområden än vad bostadsbyggandet gjorde vilket syns i diagrammet nedan. Antal 2500 Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö 2 2000 1500 1000 500 Färdigställda bostäder och befolkningsökning i Malmös stadsområden 0 2002 1800 2003 2004 2005 2006 Byggstarter 2007 2008 Färdigställda 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Innerstaden Norr Söder Färdigställda bostäder 2014 Väster Öster Befolkningsökning 2014 Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor Färdigställda bostäder efter byggherre och bostadstyp 2014 Byggherre MKB Ikano Peab Skanska Masthusen Fastigheter AB Riksbyggen Övriga Totalt Småhus antal 99 24 123 Flerbostadshus* antal 385 142 128 77 63 59 854 Totalt antal 385 142 128 99 77 63 83 977 % 39% 15% 13% 10% 8% 6% 8% 100% * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 9 2009 Olika upplåtelseformer För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns drygt 150 000 bostäder varav 45 procent är hyresrätter, 37 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. En tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Malmö stad har bestlutat att inte sälja ut någon del av det allmännyttiga bostadsbolaget MKB eftersom hyresrätten är en viktig del i stadens bostadsförsörjning. Hyresrätter är viktiga både för nya hushåll på bostadsmarknaden och för hushåll som inte är så kapitalstarka. Ungefär 70 procent av stadens hushåll är småhushåll med en eller två personer och cirka 45 procent av bostäderna i Malmö är på två rum och kök eller mindre. Ombildningar av hyreslägenheter Nära 9 400 lägenheter har ombildats från hyresrätter till bostadsrätter under perioden 1999-2014. Antalet färdigställda bostäder under samma period var 12 870. Allt sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt. Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen som bröt ut då. För att ett köp ska kunna genomföras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp. . Antalet ombildade lägenheter har ökat i Malmö sedan 2012 men är fortfarande på en låg nivå jämfört med åren 2002 – 2008. De fem fastigheter med totalt 163 lägenheter som såldes till bostadsrättföreningar under 2014 finns i Ribersborg, Rönneholm, Gamla Staden och Möllevången (källa Hittabrf.se). Ombildningar av hyreslägenheter 1999-2014 1400 1200 Antal lägenheter 1000 800 ombildningar av BOSTADSRÄTTSlägenheter 1999-2014 600 400 200 0 15 89 114 481 555 1058 1198 878 1257 1283 828 875 287 95 194 163 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: hittabrf.se 10 Boplats syd Under 2014 förmedlade Boplats Syd totalt 4 365 hyreslägenheter från 35 fastighetsägare i elva skånska kommuner. Det är drygt 900 fler än under 2013. Nära 3 800 av lägenheterna var belägna i Malmö, 400 lägenheter förmedlades i Helsingborg, 90 i Staffanstorp, cirka 60 i Lund och 45 i Lomma. Andelen förmedlade lägenheter från privata fastighetsägare utgjorde knappt 40 procent under 2014, en ökning med 15 procent jämfört med 2013. Övriga 60 procent kommer från det kommunala bostadsbolaget MKB. Under 2014 tecknades nya avtal om förmedling med fastighetsägare i Höganäs, Landskrona, Vellinge och Trelleborg. Förmedlade bostäder i Malmö Vid årsskiftet 2014/2015 fanns drygt 46 600 registrerade betalande bostadssökande. Av dessa var knappt hälften män. Antalet registrerade var över 11 400 fler än 2013. Den genomsnittliga kötiden för lägenheter som förmedlas i Malmö var knappt tre år. Något längre än under 2013. Kötiderna skiljer sig dock något åt beroende på hyra, storlek, område eller lägenhetstyp. För nyproduktion var exempelvis kötiden något lägre med cirka ett år och fyra månader. Boplats Syd är en regional bostadsförmedling av hyreslägenheter från kommunala och privata fastighetsägare i flera kommuner. Huvuduppgiften är att erbjuda en enkel och rättvis bostadskö fri från diskrimineringnation med fastighetsägarens krav. Alla bostäder förmedlas därför strikt efter kötid i kombination med fastighetsägarens krav. Mer information om Boplats Syd finns här: www.boplatssyd.se Av de lägenheter som förmedlats i Malmö var cirka 120 seniorboenden med en genomsnittlig kötid på nära fyra år. 565 var studentbostäder med en genomsnittlig kötid på 13 månader. Fyra av de förmedlade bostäderna var trygghetsboende och tre var ungdomslägenheter. Enligt köreglerna kan en fastighetsägare förmedla max var tredje lägenhet i första hand till befintliga kunder efter boendetid i nuvarande lägenhet (dock ej studentbostäder). Under 2014 har MKB förmedlat 655 lägenheter på detta sätt. 480 av dessa har också tilldelats sökande efter boendetid. Den genomsnittliga boendetid som då krävdes var nära sex år. Övriga 175 lägenheter har tilldelats sökande med ordinarie kötid och den genomsnittliga kötiden för dessa var drygt ett och ett halvt år. Villatomter Boplats Syd administrerar även kommunala villatomter i Malmö. Vid årsskiftet fanns 670 registrerade sökande i tomtkön. Under året har 26 kommunala tomter i Bunkeflostrand och 11 i Västra Klagstorp förmedlats via Boplats Syd. 11 Läs mer om befolkningsutvecklingen här: www.malmo.se/statistik Befolkningsförändringar Malmös befolkning har ökat årligen sedan 1985 och de senaste 10 åren med i genomsnitt cirka 4 600 personer. Vid årsskiftet 2014/2015 var befolkningen nära 318 000 personer i Malmö, en ökning med strax över cirka 4 900 personer under året. Antalet kvinnor och män fördelar sig relativt jämt i de yngre åldersgrupperna upp till 18 år. I gruppen 19-29 år är det betydligt fler kvinnor än män och i åldergruppen 30-39 år gäller det omvända förhållandet om än inte i lika stor utsträckning. För åldersgrupperna från pensionsålder och uppåt så ökar skillnaden mellan antal män och kvinnor igen, sannolikt beror på att kvinnor har en högre medellivslängd jämfört med män. Högt födelsenetto Antalet födda har ökat relativt stadigt under de senaste åren och denna utveckling väntas fortsätta. Runt år 2020 förväntas den relativt stora gruppen födda runt 1990 att komma in i barnafödande ålder vilket kommer att påverka antalet födda. Antalet avlidna ligger på en stabil nivå jämfört med föregående år, vilket innebär att födelseöverskottet successivt ökat över tid. Antal in- och utflyttade i Malmö 2014 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 Antal inflyttade 2014 Antal utflyttade 2014 Källa: SCB och KIR Många flyttar till och från Malmö Ungefär 20 000 personer flyttar årligen till Malmö. Strax under hälften av inflyttningen till Malmö sker från annan kommun i Skåne. Under 2014 flyttade cirka 21 500 personer till Malmö och 18 800 från Malmö. Gruppen som är 20-30 år utgör nära hälften av de 21 500 inflyttarna. Malmös totala flyttningsnetto för 2014 blev cirka 2 700 personer vilket är 100 personer färre jämfört med föregående år. Flyttningsnettot från inrikes flyttningarna har över tid bidragit i mindre grad till Malmös befolkningsökning jämfört med utrikes flyttningsnettot. Men under senare år har dess betydelse åter börjat öka. Inrikes inflyttningen under 2014 var högt jämfört med de föregående åren. 12 Befolkningsförändringar och färdigställda bostäder i Malmö Antal 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 -1000 2000 2001 2002 Födelsenetto 2003 2004 Inrikes flyttningsnetto 2005 2006 2007 Flyttningnetto Danmark 2008 2009 2010 2011 Utrikes flyttningsnetto övriga 2012 2013 2014 År Färdigställda bostäder Källa: SCB och KIR och stadsbyggnadskontoret Malmö Den relativt höga inrikes inflyttningen är det som bidrar mest till att den totala inflyttningen under 2014 och har ökat jämfört med de fyra föregående åren. Under 2014 flyttade cirka 15 100 till Malmö från övriga Sverige, vilket är 800 fler jämfört med år 2013. Antalet som flyttade från Malmö till övriga Sverige var år 2014 cirka 14 400, vilket är cirka 100 personer mer än under 2013. In- och utflyttning sker framförallt bland yngre barn och i åldern 20-35 år då flyttbenägenheten är som störst. Liksom tidigare år är det fler yngre barn som flyttar ut från än till Malmö. Inflyttningen i åldern 20-30 år är större än utflyttningen och det positiva nettot i dessa åldrar är därför också en viktig del i Malmös befolkningsökning. Utrikes flyttnetto Inflyttningen från Danmark har sjunkit de senaste åren samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat vilket de senaste åren har inneburit att Malmö har haft ett negativit flyttningsnetto gentemot Danmark. Sedan Öresundsförbindelsen öppnade år 2000 ökade inflyttningen från Danmark till Sverige stadigt och Malmö hade ända fram till 2010 en större inflyttning än utflyttning från Danmark. Sverige är det tredje största mottagarlandet för asylsökande i Europa. Under 2014 justerade migrationsverket sina prognoser över antalet flyktingar som skulle komma till Sverige ett flertal gånger på grund av den osäkra utvecklingen i olika oroshärdar. Flyktingar kommer framförallt från Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak till Sverige. Antalet asylsökande i Sverige har nått sin högsta nivå på flera år, under 2014 sökte ca 81 300 flyktingar asyl i Sverige. De flesta asylsökande kommer från Syrien. Vid halvårsskiftet 2014 höjde Invandrarservice i Malmö sin prognos för 2014 från 1 300 till 1 600 flyktingar, men vid årsskiftet stod det klart att Malmö mottagit 1 800 flyktingar under året. 13 Sammanfattning De senaste tio åren har bostadsbyggandet fluktuerat i Malmö men i genomsnitt har det byggstartats nära 1 300 bostäder per år i Malmö. Under 2014 byggstartades nära 1 900 bostäder, vilket är ovanligt högt. En viktig anledning är att MKB fått igång ett stort antal bostäder. Konjunktur påverkar bostadsbyggandet Bostadsmarknaden i Malmö är svårbedömd och påverkas även av den danska konjunkturen. Under de senaste åren har lägre bostadspriser på den danska sidan Öresund lett till sjunkande inflyttning från Danmark samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat. De danska inflyttarna har varit en relativt kapitalstark grupp som minskat, vilket sannolikt har påverkat efterfrågan på bostäder och därmed bostadsbyggandet i Malmö. Konjunkturen framöver ser något ljusare ut. Samtidigt finns till exempel osäkerhet kring konsekvensen av vad ett eventuellt införande av amorteringskrav på nytagna lån kan innebära. Det kan komma att påverka efterfrågan på bostäder, och också bostadsbyggande i negativ riktning. ...och vilka upplåtelseformer som byggs Konjunkturen påverkar vad som byggs, i högkonjunktur byggs generellt fler bostadsrätter och i lågkonjunktur fler hyresrätter. En allsidig bostadsproduktion är viktig för att bostadsförsörjningen ska fungera och det behöver vara en balans mellan upplåtelseformerna i stadens delar. Befolkningsökning, sysselsättning och efterfrågan Befolkningsökningen de senaste åren har främst berott på många nyfödda barn samt invandring från utlandet. Inrikes flyttnettot har åter ökat i betydelse för stadens befolkningstillväxt under senare år. Utvecklingen i Malmö är tudelad, de som arbetar blir allt fler och tjänar allt mer, samtidigt som det finns en stor arbetslöshet i Malmö. Sysselsättning och inkomst är avgörande för hushållens möjligheter att efterfråga en bostad, och efterfrågan är på dagens bostadsmarknad avgörande för ett ökat bostadsbyggande. Boplats Syd är ett viktigt instrument för en transparent och rättvis fördelning av de hyresbostäder som finns i Malmö och regionen. Boplats Syd har ökat kraftigt både i geografisk spännvidd och med antalet fastighetsägare som anslutit sig, men även i antalet köande. 14 3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE Fram till 2019 förväntas Malmös befolkning öka till att omfatta cirka 345 000 personer. BEFOLKNINGSPROGNOS 2014-2019 Under 1990-talet utgjordes Malmös befolkningsökning av ett starkt positivt inrikes flyttningsnetto samtidigt som staden hade ett negativt födelseöverskott. Under 2000-talet har istället det positiva födelseöverskottet samt det positiva flyttnettot gentemot utlandet varit de främsta bidragande orsakerna till att Malmös befolkning har ökat. Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra att förutse. Benägenheten att flytta är främst kopplad till ålder men även till kön. 20-30 åringar flyttar mer jämfört med övriga åldersgrupper och kvinnor i större utsträckning än män. Inflyttningarna till Malmö har under senaste åren legat runt 20 000 per år. 2013 flyttade cirka 20 800 personer till Malmö och under 2014 cirka 21 500. I 2014 års prognos antas inflyttningen för 2015 ligga på cirka 21 000 personer. Folkökningen förväntas vara drygt 30 000 personer under den närmaste femårsperioden. Genom detaljplanering och beredskap i översiktplanen skapar Malmö förutsättningar för ett bostadsbyggande som ska matcha befolkningsökningen. I Malmö har antalet födda ökat under en lång tid och förväntas fortsätta att öka med cirka 80 nyfödda ytterligare per år fram till 2019. Antalet döda antas minska något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka 2 500. Prognosen tyder på att den befolkningsökning som har varit kommer att fortsätta. Åldergrupperna som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt, 46 procent fram till år 2019. Även förskolebarnen förväntas att vara drygt 2 500 fler år 2019 jämfört med 2013. Gymnasieeleverna förväntas under åren 2015-2018 minska i antal för att sedan under 2019 åter nå upp till samma antal som 2013. Utvecklingen av samtliga i grundskole- och gymnasieåldrarna påverkar den kommunala planeringen och utbyggnadstakten av lokaler. Gruppen yngre pensionärer i åldern 65-79 år förväntas öka med cirka 4 600 personer. Gruppen 80-84 år förväntas öka med nära 300 fram till 2019. Gruppen 85 år och äldre förväntas minska med cirka 650 fram till år 2019. befolkningsprognos i malmö 2012-2018 Befolkningsprognos Malmö 2013-2019 Antal 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 3 6 9 121518212427303336394245485154576063666972757881848790939699 Befolkning 2013 Prognos 2019 Ålder Källa: SCB ochy KIR 15 Prognos för byggstarter 2015 Läs mer om planer och bostadsbyggande: Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått intensivt vilket gör att det i Malmö finns goda förutsättningar för bostadsbyggande de närmsta åren. Stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående detaljplaner för över 6 000 bostäder, varav en tredjedel av dessa är på kommunal mark. Därtill även de omkring 7 000 bostäder i byggrätter som är kvar i byggklara detaljplaner och är under utbyggnad i olika skeden. Tertialrapport – uppföljning av bostadsbyggande och planering redovisar aktuellt bostadsbyggande i Malmö. Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder redovisar halvårsvis uppföljning av arbetet med detaljplaner. För 2015 så finns det med bakgrund av planförutsättningar en stor möjlighet att antalet byggstartade bostäder kan hamna upp emot 2 000. Med bakgrund av konjunkturläge, bostadsmarknadsläge och ekonomi, samt att det under de senaste tio åren i snitt har byggstartats nära 1 300 bostäder per år i Malmö, så bedöms antalet byggstarter hamna mellan 1 1001 500 bostäder för 2015. Bostadsbyggandet kommer att ske runt om i Malmö, men med en fortsatt tonvikt i Västra Hamnen, Hyllie, Limhamn gamla hamnområde, Elinegård och Gyllins Trädgård. Under 2015 förväntas även de första bostäderna påbörjas i kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri. Lagakraftvunna detaljplaner för bostäder 2014 NORR ! Bilen 18 200 lägenheter ! Gäddan 250 lägenheter Beritta Gurris 8, 9 ! 1 småhus ! Ringberga 7 450 lägenheter INNERSTADEN Gjuteriet 18 700 lägenheter ! 10 lägenheter ! Hästhagens IP mm ! Kraften 1 45 lägenheter ! Kvarnhög 49 1 småhus Bäcköringen 6 ! ! Vildkatten 12 1 småhus ! 1 småhus Vakteln 3 ! Hjortsvampen 13 lägenheter 1 småhus ÖSTER ! Elinegård 400 småhus, 800 lägenheter Gottorps Allé 70 småhus, 180 lägenheter ! ! Lilla Vintrie 29-34, 24:42 11 småhus VÄSTER SÖDER Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 16 Planer på gång Under 2014 har planarbeten för bostäder framförallt pågått i Malmös tre större utvecklingsområden; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård samt vid Limhamns hamnområde och gamla cementfabrik. Förtätning Detaljplaner för drygt 800 nya bostäder anmäldes i stadsbyggnadsnämnden under 2014. Det var betydligt lägre än året innan, men sett i ett längre perspektiv har det under åren 2008-2014 anmälts detaljplaner för drygt 16 000 bostäder, vilket i snitt är drygt 2 600 planerade bostäder per år. Byggrätter för drygt 3 100 bostäder tillkom under 2014 genom nya lagakraftvunna detaljplaner, varav 1 000 bostäder på kommunal mark. Under den senaste sexårsperioden har detaljplaner för 13 200 bostäder vunnit lagakraft, vilket är 2 200 bostäder per år i byggklara detaljplaner. Ett stort antal förtätningsprojekt pågår runt om i Malmö i olika plane- Anmälda detaljplaner för bostäder 2014 NORR Dadeln 23 30 lägenheter ! Basunen 3 16 Lss bostäder Brännaren ! 280 lägenheter ! INNERSTADEN Sjöstjärnan 15 10 Lss bostäder Härfågeln 8 10 småhus ! ! ! Gyllins trädgård (etapp 3) Kv Öknen 60 lägenheter !10 lägenheter ! Vildkatten 12 ! Sallerup 180:49 m.fl. (Wowragården) !Hälsingland 5 och 15 1 småhus 4 Lss bostäder, 2 lägenheter 6 lägenheter ÖSTER ! Spiran 10 lägenheter ! Snickaren 7 ! 1 småhus Grensaxen 2 6 Lss bostäder ! Ålkistan 6 1 småhus ! Fosie 162:25 m.fl. Lindängen Centrum 12 småhus, 6 Lss, 113 lägenheter Bunkeflostrand 1:97, 1:92, 1:67 32 småhus ! VÄSTER SÖDER ! Käglinge 5:214 20 småhus ! Klagstorp 7:25 70 småhus, 18 lägenheter ! Tygelsjö 54:2 45 småhus, 6 Lss bostäder Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 17 ringsskeden. Ett exempel är detaljplanen för kvarteret Brännaren i Norra Sorgenfri. Syftet med planen är att möjliggöra en omvandling från nedgånget industriområde till en blandad och tät kvartersbebyggelse med cirka 280 bostäder. Ett annat förtätningsexempel är detaljplanen för kvarteret Vårsången i Lindängen som antogs under året. Syftet med planen är att göra det möjligt att vid Munkhättegatan uppföra fyra lamellhus i tre till sex våningar för bostadsändamål, inklusive en förskola, samt ett punkthus i nio våningar för bostadsändamål, kontor och handel. Till lamellhusen kopplas tvåvåningshus längs Munkhättegatan med möjlighet för bostäder och butiks- och serviceändamål, bokaler. Lindängen består av flerbostadshus med ett ganska ensidigt lägenhetsutbud. En stor andel är trerumslägenheter upplåtna med hyresrätt. Förslaget innebär att området kompletteras med andra bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Den nya bebyggelsen kan också bidra till att åstadkomma ett mer levande gatuliv med utåtriktade funktioner längs Munkhättegatan. Fördjupningar och planprogram Förutom detaljplanerna för fler bostäder pågår även ett antal planprogram och fördjupade översiktsplaner som ger nya utvecklingsmöjligheter för staden. Planprogram är på gång bland annat i områdena Triangeln, Bryggeriet, Törnrosen, Holma-Kroksbäck, Sege Park och Stadionområdet, och dessa kommer sedan att ligga till grund för fler detaljplaner. Under 2014 har arbete med fördjupade översiktsplaner pågått i områdena Kirseberg, Nyhamnen och Södra Hyllie. I Kirseberg innebär planförslaget att Kirsebergsstaden växer samman med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, och området har kapacitet att rymma minst 4 200 nya bostäder och lika många arbetsplatser. Planen ska bygga vidare på översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer, och även ta riktlinjerna ett steg vidare genom att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. 18 SAMMANFATTNING Även om staden de senaste åren skapat goda förutsättningar för bostadsbyggandet utifrån detaljplaneringen så byggstartas det fortfarandet långt ifrån tillräckliga för att kunna möta befolkningstillväxten. Malmös befolkning växte med 4 900 personer 2014 och väntas öka med omkring 30 000 personer de närmaste fem åren. Ökat barnafödande och ökande inflyttning Befolkningsökningen i Malmö har främst berott på ökat barnafödande och stor inflyttning från utlandet. Hur stort utrikes flyttnettot blir framöver är svårt att prognostisera, men fortsätter sannolikt i relativt stor utsträckning. En mer förutsägbar utveckling är att 1990-tals generationen runt år 2020 träder in i barnafödande ålder vilket bidrar till att fler bostäder som passar barnfamiljer behövs på sikt. Bostadsbyggandet stabilt För 2015 finns det planförutsättningar för uppemot 2 000 byggstartade bostäder. Men med bakgrund av konjunkturläge, bostadsmarknadsläge och ekonomi, samt att det under de senaste tio åren i snitt har byggstartats ungefär 1 300 bostäder per år i Malmö, bedöms antalet byggstarter hamna mellan 1 100-1 500 bostäder för 2015, det vill säga något lägre än för 2014. MKB är en viktig aktör för bostadsförsörjningen i Malmö stad och är den aktör som byggt flest bostäder under året. Krav från ägaren, Malmö stad, om en produktion på 500 bostäder per år kvarstår och bör även kommande år göra att MKB ligger i topp bland bostadsproducenter i Malmö. God planberedskap Malmö stad arbetar aktivt för att kunna öka utbudet av bostäder av varierande upplåtelseform och storlek och planberedskapen är god. Det finns cirka 6 000 bostäder i pågående detaljplanearbete, samt 7 000 bostäder i byggklara planer från tidigare år fördelade på både privat och kommunal mark. Bostadsbyggandet måste möta de olika behov och efterfrågan som den ökande befolkningen kan ställa utifrån demografiska förändringar. Fortsatt bostadsbyggande i utbyggnadsområdena Under 2015 fortsätter planeringen av nya bostäder framförallt i Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård och det är här framtida bostadsutbyggnad främst väntas ske. 19 Bostadsförsörjningen i Malmö står inför stora utmaningar. Att öka bostadsbyggandet är en viktig del i arbetet för att behov och efterfrågan av bostäder för den ökande befolkningen ska tillgodoses. För få bostäder i förhållande till befolkningsökningen påverkar både tillväxt och välfärd negativt. 4. AKTUELLT I MALMÖ Bostadsbyggandet i Malmö har under de senaste tio åren legat på nära 1 300 bostäder per år, samtidigt som befolkningen ökat med i snitt 4 700 personer per år. Bostadsbyggande sker främst på marknadsmässiga principer sedan bostadsmarknaden avreglerats under 1990- och 2000-talen vilket gör att bostadsbyggandet följer ekonomins svängningar och hushållens förmåga att efterfråga en bostad. De bostadspolitiska målen och den nya översiktsplanen anger att oavsett konjunkturläge ska Malmö stad vara en attraktiv stad att bygga och bo i. Malmö skall erbjuda bostäder som kan efterfrågas av alla. Byggherrar verksamma i Malmö ska uppleva att servicen och kontakten med Malmö stad är enkel, effektiv och transparent i en god dialog. Att utveckla arbetsmetoder som fungerar väl för byggherrar och för Malmö stad är en ständigt pågående process. Genom olika särskilda satsningar som Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande (antaget 2009) och UngBo12 har Malmö stad verkat för ökat bostadsbyggande. Men trots god planberedskap har bostadsbyggandet inte skett i tillräcklig omfattning. Nya förutsättningar för bostadsbyggande Under 2014 har Malmö stad antagit ett flertal dokument med höga ambitioner för stadens utveckling. Översiktsplanen tar höjd för 100 000 nya invånare fram till 2032 och bostadsbyggande ska främst ske genom förtätning. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö pekar på utmaningen att klara bostadsförsörjningen för grupper som har svårt att hitta en bostad på marknadens villkor i Malmö. Kommissionen har bland annat genererat uppdrag som en utredning kring möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav vilket tydliggör behovet av fler bostäder men också bostäder till rimliga kostnader för de boende. Ytterligare ett beslut som tagits under 2014 är Bygg Malmö helt som handlar om att överbrygga barriärer i Malmö, att öka bostadsbyggandet och att koppla detta till infrastrukturutbyggnad. Det senare som ett led i arbetet med den nationella satsningen Sverigeförhandlingen, en viktig förutsättning för att Malmö ska kunna växa hållbart. Sammantaget ställer detta höga krav på både Malmö stads förvaltningar att skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande och på privata bostadsbyggnadsaktörer att faktiskt bygga bostäder. Malmös stora utmaningar Handlingsplan för bostadsförsörjning antogs under 2014 och pekar ut tre stora utmaningar för staden att kraftsamla kring framöver för att kunna nå de bostadspolitiska målen; att öka bostadsbyggandet, att skapa fler möjligheter till bostad för hushåll med låg inkomst, samt att minska hemlösheten. Det här kapitlet inleds med exempel på bostadsbyggande i Malmö under det senaste året för att därefter ta upp de tre stora utmaningarna. 20 Handlingsplan för bostadsförsörjning Utbyggnadsstrategi Antogs av kommunstyrelsen 24-11-2014 Samråd februari-april 2015 1 HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26 Utbyggnadsstrategin är en konkretisering av översiktsplanen för Malmö och lägger staden fast en gemensam prioriteringsordning för kommunens olika nämnder och förvaltningar och samordnad planering med etappindelning. Utbyggnadsstrategin syftar till att säkerställa kapacitet för bostadsförsörjningen och samhällsservice. 1 UTBYGGNADSSTRATEGI till Översiktsplan för Malmö Samrådshandling — februari 2015 Utbyggnadsstrategi – samrådshandling 13 februari 2015, 11:20 fm Handlingsplan för bostadsförsörjning är framtagen för att samla och koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och utgör tillsammans med Utbyggnadsstrategin, stadens riktlinjer för bostadsförsörjning. Översiktsplan för Malmö Bygg Malmö helt Antogs av kommunfullmäktige 2014-05-22 Antogs av kommunstyrelsen 27-05-2014 I den nya Översiktsplanen anges att tydliga prioriteringar ska generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden – socialt och fysiskt – och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv, och därmed arbetstillfällen. Staden ska växa men med minsta möjliga påverkan på miljön – lokalt och globalt. Bygg Malmö helt är ett uppdrag från kommunstyrelsen om ett flertal insatser för ökat bostadsbyggande och planering. Bland annat att utarbeta en modell för ett avtal mellan Malmö stad, staten, regionen och byggherrarna för att genom samplanering av infrastruktur och bostadsbyggande uppnå en ökad nyproduktion. Arbetet ligger till grund för Sverigeförhandlingen. I uppdraget in- Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Plan för samhällsservicens markbehov Antogs av kommunstyrelsen 2014-03-05 Samråd december 2014-mars 2015 Kommunstyrelsen beslutade under året om Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionsarbetet tydliggör ambitionen är att gå i bräschen och samtidigt hantera svåra problem och göra konkreta insatser för social hållbarhet. Arbetet har fått Svenska planpriset 2014 för att den ökar förståelsen för sambandet mellan hälsa och planering. Planen har tre huvudsyften; att föreslå principer och prioriteringar av planering av samhällsservice, att föreslå organisatoriska lösningar för planeringsprocessen och att skapa en gemensam viljeinriktning för planering av samhällsservice. Planen avser de pedagogiska verksamheterna, anläggningar för fysisk aktivitet, boende för äldre samt LSS-boenden. går även utreda förutsättningar för en bomässa i Amiralsstaden samt tillsätta en Bolots som ska verka såväl inåt i stadens organisation som utåt med byggherrarna för att arbeta problemlösande och lotsande. Lotsen ska vara en katalysator och arbeta problemlösande. UngBo-tävlingen Funky Rooms är ytterligare en satsning inom Bygg Malmö helt för nya ideer för ökat bostadsbyggande. PLAN FÖR SAMHÄLLSSERVICENS MARKBEHOV I MALMÖ Samrådsförslag Juni 2014 21 Aktuella bostadsprojekt i Malmö Utmaningen för fortsatt och ökat bostadsbyggande i Malmö kommer framöver i mångt och mycket handla om att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga, även hushåll med låga inkomster. Det är en stor och viktig utmaning för Malmö stad att i samverkan med aktörer på bostadsmarknadens spelplan arbeta för bostadsbyggande som fler kan efterfråga. Nedan ges exempel på bostadsprojekt som pågått under 2014 som på olika sätt belyser de varierade förutsättningar en tät stad ger, och vilka utmaningar bostadsbyggandet står inför beroende på var i staden bostadsbyggandet sker. Exemplen visar också vilka möjligheter som finns, att det går att bygga goda bostäder även där förutsättningarna i form av till exempel infrastruktur inte omedelbart verkar vara en fördel, eller att det går att tänka kreativt och hitta möjligheter i befintliga bestånd. Bostadsbyggande i olika lägen Bild: Trianon/Slottsstadens Fastighetsutveckling AB Ett förtätningsprojekt i den täta staden är Luggude i Slottsstaden. Det byggstartades under 2014 och flerbostadshuset innebär en förtätning i ett bostadsområde från mitten av 1900-talet. Kvarteret där huset uppförs ligger i nära anslutning till Kronprinsen, men närmar sig mer ett område som präglas av lägre flerbostadshus i 5-6 våningar. Projektet innefattar 29 lägenheter fördelade över åtta våningar i bostadsrättsform. Det är ett bra exempel på förtätning i innerstadsmiljö och en komplettering som gervariation till befintligt bostadsbestånd. Ytterligare ett exempel på förtätning och hur man kan arbeta med ombyggnation av lokaler till bostäder är Vakten 3, i Norra Sofielund. Här har fastighetsägaren Contentus byggt om en tidigare frisörsalong till bostadslägenhet, som har blivit en 2:a på 53 kvm. Upplåtelseform: hyresrätt. Bild: Stadsbyggnadskontoret Bild: MKB 22 I kvarteret Trevnaden, utmed Lantmannagatan, har MKB uppfört 170 lägenheter fördelat i tre hus innehållande kollektivboende, LSS-boende och nio radhus. Projektet färdigställdes i årsskiftet 2014/2015. Det är ett bra exempel på variation vad gäller upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. I området är det nära till service och med endast ett par minuterna till kollektivtrafik och framöver även tåg när station Rosengård samt station Persborg öppnar. Under 2014 byggstartade HSB Sundsfastigheter hyresrätter i kvarteret Racketen i Hyllie. Det är ett bra exempel på hur man bygger samman staden och länkar Holma-Kroksbäck med nya Hyllie. Projektet består av fyra byggnadskroppar med totalt 128 bostadsenheter med tyngdpunkt på mindre lägenheter. Bottenvåning mot Hyllie Boulevard förbereds för kontorslokaler. Bild: HSB Sundsfastigheter I kvarteret Persborg testar MKB en ny form av förtätning. Två outnyttjade källarlokaler har omvandlats till suterränglägenheter, på ett rum och kök om 44 respektive 55 kvm. Till lägenheterna hör en egen uteplats, i anknytning till gården, vilket bland annat kan bidra till att en bättre och tryggare utemiljö skapats. Lägenheterna färdigställdes under 2014. Bild: MKB I östra Malmö pågår utbyggnaden av området Gyllins trädgård. Här byggstartades under 2014 projektet Skrållan 1 av Sundprojekt. Fastigheten bebyggs med 28 radhus på 89 kvadratmeter som är tänkta att bli bostadsrätter. Projektet är ett exempel på hur man arbetat med att hitta prisvärda och yteffektiva bostäder för en bred målgrupp. Bild: Sundprojekt AB Malmö stads ambitioner att skapa en ekologiskt hållbar stad kan bland annat exemplifieras med MKBs Greenhouse i kvarteret Hösten, i Ekostaden Augustenborg. Det är även ett bra exempel på förtätning, ett nytt tillskott i befintligt bostadsområde som bidrar till variation, både vad det gäller lägenhetstyper och funktionsblandning. Projektet innefattar ett punkthus med 59 hyreslägenheter, mestadels tvåor. Greenhouse profilerar sig som en boendemiljö för en modern och klimatsmart livsstil. Det kommer att bli passivhus med bland annat smarta elnät, gröna tak och tak med solceller, enkla och smarta lösningar för källsortering samt separat mätning och debitering av varmvatten och el. Projektet består av tre sammanhängande delar: ett fjortonvåningshus med cirkaa 34 lägenheter, tolv etagelägenheter med radhuskänsla samt det gamla tvätteriet/förrådet med ekoprofilförskola. Två odlingskollektiv blockhyr två lägenheter om 7 rum och kök. Lägenheterna kan odla på en 20 kvadratmeter stor balkong med specialdesignade odlingslådor och växtverkstad/grovkök för att kunna hantera jord och växter innan de planteras. Halva balkongen är inglasad för att skapa olika temperaturzoner. På husets tak kommer det även att finnas en takträdgård med ett stort växthus för odling och gemenskap. Bild: MKB 23 Öka bostadsbyggandet Den första av de tre utmaningar som anges i Handlingsplan för bostadsförsörjning är ökat bostadsbyggande. Ökat bostadsbyggande har varit högt prioriterat i Malmö stads arbete under många år. Att lösa den knuten ger effekter på de andra stora utmaningarna eftersom det handlar om att bostadsbyggandet ska hänga med befolkningsutvecklingen. För att skapa goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande har staden som mål att ta fram detaljplaner för 2 000 bostäder varje år och att fastighetskontoret möjliggör byggstart av 1 500 bostäder per år. Av bostäderna som byggs på kommunal mark ska hälften upplåtas som hyresrätt. Även då dessa mål har uppnåtts har inte bostadsbyggandet skett i tillräcklig omfattning. En viktig orsak till det är att bostadsbyggandet främst sker på marknadsmässiga villkor och påverkas negativt av nedgångar i ekonomin där hushållens efterfrågan och inte behov varit avgörande för att bostadsbyggandet ska komma igång. För att ytterligare verka för goda förutsättningar för bostadsbyggande, oavsett konjunkturläge sjösattes ett nytt sätt att arbeta med bostadsprojekt under 2014 i form av en Bolots. Bolots smörjer processen Genom Ungbo12 framkom en mängd innovativa idéer kring bostadsbyggande och vad unga efterfrågar. Under vintern 2013 genomfördes ett dussintal samtal med byggherrar aktiva i Malmö för att få insikt i deras syn på bostadsbyggande i staden. Sammanfattningsvis gavs en bild av vikten av att kapa långa ledtider och hjälp att navigera i komplexa processer för att kunna få igång bostadsprojekt som gått i stå och/eller är av strategisk vikt för Malmö. Malmö stad är en stor organisation vars processer ständigt trimmas för att vara effektivare och bättre synkroniserade. Men liksom i alla stora organisationer uppstår ändå emellanåt glapp som behöver överbryggas, inte minst i plan- och exploateringsprocesserna. För att möta dagens och morgondagens utmaningar inrättades på prov en Bolots som är en gemensam tjänst på stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret och finansieras genom satsningen Bygg Malmö helt. Syftet med tjänsten är att det ska finnas en särskild resurs, som en mer operativ del av bostadsförsörjningsarbetet, för att samordna arbetet med byggherrar och förvaltningarna inom Malmö stad i projekt som är av strategisk vikt för staden. Bolotsen ska verka som ”smörjmedel” i processen, en funktion som tidigare inte funnits i staden. Bolotsens arbete ska bidra till att trimma processer som rör dialogen med Malmö stad, vilket på sikt kan ge snabbare byggstarter och bidra till positiv påverkan i byggprojektens kalkyler, som i sin tur kan ge ökat bostadsbyggande. 24 Bolotsen ska också fånga och följa idéer och projekt som inte följer den gängse planeringsmallen samt utmanar det rådande systemet. Att bygga hållbart ekonomiskt, socialt och ekologiskt innebär många målkonflikter som kan vara svåra att reda ut. Ett exempel på en utmaning för staden och bostadsbyggnadsaktörerna är förtätning, vilket ställer flera frågor på sin spets och i många fall kräver extra insatser och fokus som Bolotsen ska ge stöd att reda ut. Bolotsens arbete innebär även att söka nya metoder för att öka bostadsbyggandet inom de uppdrag som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö genererat. Uppdragen gäller bland annat frågan om en strategisk dialog med byggherrar och att i samverkan med byggherrar öka antalet bostäder som fler kan efterfråga, särskilt barnfamiljer. Utöver ovanstående dokumenteras och sammanställs Bolotsens arbete noga för att på lång sikt verka som läroprocess för staden om vilka metoder som fungerar väl, vilken typ av projekt som kan bidra till ökat bostadsbyggande eller igångsättande av strategiskt viktiga projekt. Ett flertal bostadsprojekt i dialog med byggherrar är nu under pågående och exempel på frågeställningar som behandlas är p-norm, idéer om det bilfria boendet, tillfälliga bostäder, vindsbostäder under 35 kvadratmeter, frågor om detaljplaner samt möjligheter att konvertera kontor till bostäder för unga vuxna. Bolotsen har fungerat som en enkel ingång i staden för helt nya byggherrar i Malmö stad, men även varit en väg för etablerade byggherrar för att underlätta kontakten kring vissa frågeställningar som legat utanför det ordinarie plan- och exploateringsarbetet Sverigeförhandlingen och storstadsprojektet Inom satsningen Bygg Malmö helt samordnas även Storstadsprojektet som syftar till att samordna processer som ingår i regeringens satsning på Sverigeförhandlingen. Sverigeförhandlingen syftar dels till att bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö, dels till att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i storstäderna. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Detta ska ske genom förhandling om medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många aktörer kan delta. I slutändan ska finansieringen komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting samt från brukaravgifter och privata investerare. Arbetet är inne i en faktainsamlingsfas och kommer att gå in i en förhandlingsfas under 2016. Malmö stad redovisar på vilket sätt staden planeras att växa, hur många bostäder som kan tillkomma samt kopplingen till kollektivtrafik, främst spårburen. 25 Fler bostäder för hushåll med låg inkomst Utvecklingen i Malmö är tudelad; antalet malmöbor som har hög utbildning och goda inkomster ökar, samtidigt har stora grupper i staden svårigheter på bostadsmarknaden för att de saknar inkomst eller fast försörjning. En viktig princip är att i Malmö ska alla ha tillträde på bostadsmarknaden på lika villkor. En följd av lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. Malmö har en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt har en svag betalningsförmåga och svag förankring på bostadsmarknaden. Malmö präglas också av relativt låg sysselsättningsgrad. Hushållens ekonomi är avgörande för möjligheterna att efterfråga en lämplig bostad. I Malmö ska alla ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor. En stor utmaning är att skapa förutsättningar för bra boende till en rimlig kostnad även för hushåll med låga inkomster. En viktig förutsättning för att hushåll med svag betalningsförmåga ska finna en lämplig bostad är att det finns hyresrätter till rimliga kostnader. Boplats Syd är en viktig aktör för att skapa en transparent och lättillgänglig bostadskö. Områdesprogrammen Malmö stad arbetar på flera sätt för att stärka social sammanhållning i staden och minska de sociala klyftorna. 2010 fattade kommunstyrelsen beslut om de så kallade Områdesprogrammen i Malmö stad, vars syfte är att under en femårsperiod arbeta fokuserat i särskilt utvalda områden för att stärka den sociala hållbarheten. Programmen pågår i Herrgården, Lindängen, Seved, Holma-Kroksbäck och Segevång. Områdesprogrammen delas in i tre huvudrubriker; Framtidens lärande, framtidens jobb och framtidens boende. Tillsammans arbetar kommun, fastighetsägare och olika organisationer i områdena mot samma mål; att på olika sätt arbeta med det fysiska skelettet för att stärka den sociala hållbarheten. Exempel på arbetet med framtidens boende är pågående förtätningsprojekt i Holma med nya hyresrätter och bostadsrätter. Andra exempel är badhuset i Hyllie, Trianons projekt i Lindängen. Culture Casbah som är en utveckling av Törnrosen och Örtagården i Rosengård samt planerad förtätning vid Botildenborgstornet. Under 2015 avslutas arbetet med Områdesprogrammen men arbetet i stadsområdena fortsätter. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Områdesprogrammen har varit ett sätt att ta ett helhetsgrepp om utvecklingen i några områden där välfärden är som lägst. Men arbetet med de sociala frågorna behövde ta ytterligare ett steg och därför tillsattes Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som under 2013 gav förslag på åtgärder för att stärka den socialt hållbara utvecklingen i staden. Under våren 2014 beslutade kommunstyrelsen om hur arbetet med kommissionens förslag ska tas vidare. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 26 har genererat ett flertal projekt som syftar till att skapa bättre förutsättningar för boende för hushåll med låga inkomster. I inriktningsdirektiven från 2014, Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, beskrivs inom området Boende och stadsplanering att det behövs ett nytänkande kring nyproduktion och befintligt bostadsbestånd. Kommissionen konstaterar att utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser ska fortsätta och förstärkas. Två nya uppdrag har också tillkommit arbetet med bostadsförsörjning: Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav. Utredningen leds av stadsbyggnadskontoret och bostadsförsörjningsorganisationen, men ska göras i dialog med MKB, miljöförvaltningen och näringslivet. Arbetet med utredningen är ingångsatt och kommer att färdigställas under 2015 i form av en rapport med förslag på åtgärder. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadskontoret leder utredningen med att se över möjligheterna till uppdragsbaserat bostadsbyggande. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska beaktas samtidigt som kommunens nämnder, förvaltningsar och bolag och tillsammans med aktörer byggbranschen gemensamt ska söka innovativa lösningar för att i synnerhet komma tillrätta med hemlösheten. UngBo Under 2014 har UngBo arbetat vidare med kommunens ansvarsområden i UngBo-initiativet. Fokus har legat på ekonomi och kostnader, sett ur både ett byggnads- och samhällsperspektiv. I juni anordnades ett frukostseminarium i Malmö på temat ”Vad kostar det att inte bygga bostäder för alla” där Swedbank presenterade sin rapport om bostadsbristens konsekvenser för tillväxten. Seminariet följdes upp med ytterligare ett samtal i Almedalen i juli. På Almdalen lanserades även en ny idétävling, Funky rooms, som syftar till att hitta nya smarta designoch tekniklösningar för kök och badrum. Våtrum tar proportionellt stor plats i små lägenheter och är dyra att bygga. Förhoppningen är att genom Funky rooms hitta förslag på hur dessa ytor kan göras mindre och billigare utan att kompromissa med funktion eller tillgänglighet. Tävlingen anordnas i samarbete med HSB, MKB och JM samt med stöd från Boverket och pågår oktober 2014 till februari 2015. De vinnande förslagen kommer att ställas ut på Formdesign Center våren 2015. 27 Minska hemlösheten Bristen på framför allt hyresbostäder med rimliga hyresnivåer påverkar i allt högre utsträckning hemlöshetssituationen i Malmö och det är den strukturellt betingade hemlösheten som ökar. Det vill säga den hemlöshet som omfattar personer som inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på rådande bostadsmarknad och därmed inte själva kan lösa sin boendesituation och tvingas vända sig till socialtjänsten för att få hjälp. Det framgår bland annat genom den hemlöshetskartläggning som kommunen genomför årligen. Kartläggningen ger en ögonblicksbild av situationen den 1 oktober och månaden dessförinnan och beskriver således inte hur det ser ut i ett längre perspektiv som till exempel hur många som någon period varit hemlösa under året som gått. Sedan 2012 har gruppen som är hemlös av strukturella orsaker varit fler än den grupp hemlösa som har en egen social problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa eller samsjuklighet. Gruppen ökar snabbt från att 2012 ha omfattat 51 procent av de vuxna hemlösa till att 2014 utgöra 63 procent av de hemlösa. (Se diagram nedan) Ett exempel på personer som har mycket svårt att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden är de, främst kvinnor, som efter att ha utsatts för våld i nära relationer, lämnat den bostad de delat med förövaren. Det är stora skillnader mellan den grupp som är hemlösa av strukturella skäl och den som har en egen social problematik framför allt när det gäller könsfördelning, antalet barn och hur stor andel som är födda i Sverige. Se jämförande tabell. Strukturell och social hemlöshet i Malmö Strukturell Social 714 63 % 452 97 % 428 37 % 15 3% Andel kvinnor 43 % 23% Andel män 57 % 77 % Andel födda i Sverige 20 % 70 % Antal och andel barn År 2013 År 2014 Norr 52 68 Öster 172 173 Söder 44 108 Väster 21 43 Innerstaden 40 75 329 467 Malmö totalt 28 800 Strukturell; 714 700 Antal barn i hemlösa hushåll Per stadsområde Stadsområde Strukturell och social hemlöshet i Malmö 600 Axelrubrik Antal och andel vuxna Ensamstående utan barn är fortfarande den största gruppen hemlösa och det är männen som dominerar med 621 av totalt 806 personer. Antalet hushåll med barn fortsätter dock att öka och även det totala antalet barn ökar från 329 år 2013 till 467 år 2014. En majoritet av de hemlösa har endast behov av en egen bostad och enligt socialsekreterarnas bedömning handlar det om 76 procent. 500 400 Social; 428 300 200 100 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Malmö stads arbete mot hemlöshet En av de viktigaste insatserna är att på olika sätt förebygga hemlöshet och stadsområdena har ett mycket bra samarbete med såväl budget- och hyresrådgivningen som hyresvärdar och kronofogdemyndigheten för att förhindra avhysningar. Det bedrivs också ett omfattande arbete för att möta behoven hos hemlösa i staden och kommunen utökar kontinuerligt resurserna. Efterhand som hemlösheten ändrat karaktär har andra förvaltningar utöver kommunens socialtjänst involverats i arbetet med att försöka åtgärda problematiken. I nuläget förbereder till exempel stadsfastigheter inköp av bostadsrätter som ska ingå i kommunens bestånd för andrahandsuthyrning, i första hand för unga som inte kan bo tillsammans med föräldrarna och som därför placeras på dyra behandlingshem trots att det är en bostad med varierande grad av stödinsatser de behöver. Sociala resursförvaltningen ansvarar för kommungemensamma resurser och för upphandling av dygnsboenden samt natthärbärgesplatser. Eftersom den grupp som har en social problematik har svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden har utbyggnaden av speciella resurser hittills huvudsakligen varit inriktad på dem, vilket är en anledning till att gruppen minskat. Sociala resursförvaltningen driver bland annat ett ”Bostad först-program” som bygger på att en egen bostad är grundläggande för att kunna åstadkomma andra förändringar i tillvaron. I programmet ingår bostadsrehabiliterande åtgärder och individuellt anpassat stöd. Det finns ett stort intresse från hemlösa att delta i programmet men en viss skepsis från hyresvärdar att upplåta lägenheter till personer med uttalad social problematik. De senaste åren har kommunen tvingats bygga upp särskilda resurser även för personer som med en annan bostadsmarknad inte skulle kommit i fråga för insatser från socialtjänsten för sitt boende. Det senaste tillskottet är ett akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer som uppfyller inspektionen för vård och omsorgs krav på skälig boendestandard för barn. Utöver de kommungemensamma resurserna har respektive stadsområde egna boenden för hemlösa och köper boendeplatser av privata entreprenörer samt hotell. Därutöver har kommunen nära 1 200 lägenheter för andrahandsuthyrning, med tillsyn och/eller stöd, till hemlösa. Knappt 500 av dem är genomgångs-/referensboenden för att underlätta en ingång på den ordinarie bostadsmarknaden medan övriga kan övergå till förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens bestämmelser och hyresvärdens krav. I november 2013 beslutade kommunstyrelsen om flera uppdrag som berör hemlöshetsområdet. De gäller bland annat en kommungemensam bostadsrådgivning för alla malmöbor och en särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter och båda utredningarna pågår. 29 SAMMANFATTNING Beslut som påverkar inriktning Staden har höga ambitioner för en hållbar utveckling som uttrycks i en rad dokument som är aktuella i Malmö. Den nya Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige under året, Utbyggnadsstrategi som är på samråd under våren 2015 och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som genererat nya uppdrag. I Handlingsplan för bostadsförsörjning som antogs under hösten 2014, tydliggörs tre utmaningar staden behöver kraftsamla kring för att bostadsförsörjningen ska fungera; Verka för ökat bostadsbyggande Malmö stads ambition är att oavsett konjunkturläge ska Malmö vara en attraktiv stad att bygga i. För att hantera de utmaningar Malmö stad står inför och att klara ett ökat bostadsbyggande långsiktigt inrättades våren 2014 funktionen Bolots med hemvist både på fastighetskontoret och på stadsbyggnadskontoret. Lotsen verkar som smörjmedel i plan- och bostadsbyggnadsprocessen. Ytterligare en stor fråga framöver för Malmö stad är hur staden bäst kan nyttja den satsning som görs från regeringen i Sverigeförhandlingen, där bostadsbyggande och infrastrukturutbyggnad kopplas samman för att skapa goda förutsättningar för utveckling i storstäderna. Verka för fler bostäder för hushåll med låg inkomst Malmö stad verkar på olika sätt för att skapa bättre förutsättningar både i boendet och på bostadsmarknaden för de grupper som har svårt att finna en bostad på marknadens villkor. Bostadskön Boplats Syd är ett viktigt sätt, men även satsningar som belyser och kraftsamlar kring särskilda frågor är viktiga. Genom Områdesprogrammen och UngBo har Malmö stad verkat för bättre villkor på bostadsmarknaden. Framöver kommer uppdrag som genererats i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö att ge förslag och åtgärder för att förbättra bostadssituationen som alla barnfamiljer kan efterfråga. Verka för att minska hemlösheten Den socialt betingade hemlösheten har minskat i Malmö medan den strukturellt betingade hemlösheten har ökat. Under en rad år har Malmö stad tvingats bygga upp särskilda resurser även för personer som på en bostadsmarknad i balans inte skulle kommit i fråga för insatser från socialtjänsten för sitt boende. Genom ytterligare insatser kring bostadsrådgivning, tillsyn och förvaltningsövergripande samarbete kraftsamlar Malmö stad för att möta bostadsbehoven för de som saknar bostad. Långsiktigt är viktiga förutsättning för att minska hemlösheten ett ökat bostadsbyggandet, samt att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas väl. Det behövs bostäder i olika prissegment, storlekar och upplåtelseformer för att svara mot behov och efterfrågan på bostadsmarknaden. 30 5. Uppföljning av de bostadspolitiska målen Bostadsförsörjning har hamnat högt på den politiska dagordningen och den förra regeringen tillsatte närmre 70 utredningar som är plan- och bostadsrelaterade under de senaste åren i syfte att få bostadsmarknaden att fungera bättre och bostadsbyggandet att öka. Regeringen som tillträdde i september 2014 som mål att 250 000 bostäder ska byggas fram till år 2020. Främst ska detta ske genom bättre samverkan mellan utbyggd kollektivtrafik och bostadsbyggande. Ett annat fokusområde är upprustning av bostäder i miljonprogramsområden. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Den 1 januari 2014 trädde en ny bostadsförsörjningslag ikraft som tydliggör kommunernas ansvar vad gäller bostadsförsörjning. Grunden i lagen är liksom tidigare att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Men nu ingår också mer specifikt vad som ska ingå i riktlinjer för bostadsförsörjning eftersom många kommuner tidigare underlåtit detta. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Det finns även ett tillägg att om förutsättningarna ändras för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar finns här: www.notisum.se/rnp/sls/ lag/20001383 Riktlinjer för bostadsförsörjning Malmö stad antar varje mandatperiod nya bostadspolitiska mål och den 22 november 2012 antogs nya bostadspolitiska mål för Malmö stad av kommunfullmäktige. De bostadspolitiska målen för Malmö beskriveri i tio punkter på vilket sätt staden vill att bostadsmarknaden ska utvecklas (se sida 33-42). Under 2014 antog kommunstyrelsen i Malmö stad en ny handlingsplan för bostadsförsörjning. Genom att detta görs uppfyller Malmö stad lagkraven för bostadsförsörjning. Handlingsplan för bostadsförsörjning ersätter de tidigare dokumenten Utbyggnadsplan för Malmö 2006-2009 och Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö. En utbyggnadsstrategi som redovisar var i staden bostadsutbyggnaden bör ske under kommande år utgör ett viktigt underlag för både Handlingsplan för bostadsförsörjning och för ÖP 2012. Utbyggnadsstrategin antogs för samråd av kommunstyrelsen den 12 februari 2015. 31 Samtliga rapporter och handlingsplaner för bostadsförsörjning finns på: www.malmo.se/Medborgare/ Stadsplanering-trafik/Stadsplanering-vision-er/Bostadsforsorjning Hur står det till med bostadsförsörjningen? I Handlingsplan för bostadsförsörjning redogörs för bostadsmarknadsläget i Malmö stad, hur staden arbetar med de bostadspolitiska målen. De tre första målen är övergripande för en bostadsmarknad som ska uppfylla befolkningens behov och efterfrågan, medan de efterföljande sju målen främst handlar om vad Malmö stad ska göra för att bostadsbyggande, bostadsmarknad och bostadskvaliteter ska fungera. MKB har en viktig roll i flera av de bostadspolitiska målen. Mer om MKBs insatser finns att läsa i MKBs årsredovisning. Bostadspolitisk måluppfyllelse På följande sidor följs de bostadspolitiska målen upp. I nästan samtliga mål anses stadens verksamhetsmål för att nå de bostadspolitiska målen vara uppfyllda. Detta betyder dock inte att målen om en väl fungerande bostadsmarknad i sig är uppfyllda, utan att målen har nåtts utifrån de faktorer som staden kan påverka kring bostadsbyggandet. Några exempel på det är att det fortfarande inte byggs i takt med befolkningsökningen, det finns fortfarande bostadsområden, miljöer och bostäder som inte uppfyller den standard som Malmö stad önskar och bostadsmarknaden är fortfarande segregerad. Det finns flera skäl till att de bostadspolitiska målen inte låter sig uppfyllas snabbare. Dels sker förändringar på bostadsmarknaden långsamt då det rör sig om stora samhälleliga förändringar och fasta strukturer. Dessutom ska många hushåll göra förändringar i sina bostadsmönster för att det ska synas i statistiken. Dels sker bostadsbyggandet på marknadsmässiga principer vilket gör att kommunen inte har full rådighet över vad som byggs och när det byggs, konjunkturen avgör i allt större utsträckning. Bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen avgörs av flera aktörer, varav kommunen är en. Staten sätter spelreglerna och de finansiella möjligheterna tillsammans med kreditinstitut och långivare medan byggherrarna står för själva bostadsbyggandet. Kommunen har dock viktiga verktyg till sitt förfogande som ska nyttjas på bästa sätt. Malmö stad arbetar intensivt med att skapa goda möjligheter och förutsättningar för bostadsbyggande i staden genom sina redskap planmonopolet, mark- och exploatering och det allmännyttiga bostadsbolaget. Ytterligare ett viktigt redskap för att skapa goda förutsättningar är en bra dialog med byggherrar och stadens befolkning. Hur det görs redogörs för vart och ett av de bostadspolitiska målen på kommande sidor. Kraftsamling kring tre utmaningar Handlingsplan för bostadsförsörjning pekar ut tre stora utmaningar för staden att kraftsamla kring framöver för att kunna nå de bostadspolitiska målen och hur staden arbetar med dessa redogörs för i kapitel 4. I detta kapitel redovisas även nya förutsättningar för bostadsförsörjningen och stadens fortsatta ambitioner att arbeta med hållabarhetsfrågor i till exempel Översiktsplanen och Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 32 Mål 1 Staden ska aktivt motverka boendesegregation i Malmö genom att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande i alla områden vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Staden ska också verka för en funktionsblandad stad, där boende blandas med arbetsplatser och annan service. Detta gör Malmö stad Fastighetskontoret arbetar med markanvisningsavtal, köpeavtal och tomträttsupplåtelser för att skapa varierade upplåtelseformer. Målsättningen är att möjliggöra byggstart av minst 1 500 nya bostäder varje år på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Det sker även ett samarbete med MKB så att deras nyproduktionsplaner kan förverkligas och bidra till att motverka boendesegration. Under 2014 gjordes särskilda insatser för att påskynda avtalstecknande med byggherrar i Hyllie Allé och kvarteret Spårvägen. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för översiktsplanering, utbyggnadsstrategi samt plan för samhällsservicens markoch lokalbehov i Malmö som ska bidra till en funktionsblandad stad. En ny översiktsplan antogs i maj 2014, och ur den har två följduppdrag sprungit; Utbyggnadsstrategi för Malmö stad samt Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö (PLASMA). Utbyggnadsstrategi för bostäder och verksamheter syftar till att lägga fast en prioriteringsordning och samordnad produktionsplanering (med hänsyn till bostadsförsörjning, behov av arbetsplatser, budget och investeringsplaner samt utbyggnad av för- och grundskolor, parker, infrastruktur, et cetera). PLASMA syftar till att klargöra det samlade behovet av samhällsservice i Malmö; att föreslå principer och prioriteringar för planering av samhällsservice i enlighet med intentioner i översiktsplanen. Se även bostadspolitiskt mål 3 för ytterligare exempel på arbetssätt. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att hänsyn tas vid detaljplanering vilka olika hustyper och verksamheter som behövs i området, och det kan då skrivas in i planhandlingarna. För samhällsservicen kan stadsbyggnadskontoret se behovet i ett större sammanhang och avsätta ytor i detaljplanen. MKB har drygt 800 lägenheter på gång i varierande skeden över hela staden. Deras uppdrag innefattar bland annat att vara en ledande aktör på Malmös bostadsmarknad, genom effektiv förvaltning medverka till att hyresrätten blir en attraktiv och prisvärd upplåtelseform etc. Det innebär även att de aktivt ska söka efter förtätningsmöjligheter i befintliga bostadsområden, medverka i andra av staden planerade förtätningsprojekt, och eftersträva kostnadseffektiva lösningar som kan möjliggöra bostäder för olika grupper på bostadsmarknaden. Genom ett antal större stadsutvecklingsprojekt arbetar MKB aktivt i utsatta områden med insatser som både skall generera fler bostäder men också skapa ett fungerande socialt sammanhang med ökad trygghet och attraktivitet. Sammanfattande bedömning Det är en komplex uppgift att bryta boendesegregation och det tar lång tid att förändra utvecklingen. Det är också svårt att mäta resultaten av stadens insatser och det räcker inte med insatser inom arbete med bostadsförsörjning för att bryta segregationen. Men enligt den senaste forskningen har andelen blandade områden, socioekonomiskt och etniskt, minskat markant de två senaste decennierna i Malmö.* En mängd omvärldsfaktorer påverkar boendesegregationen och ett viktigt led i att bryta oönskad segregation är arbete. (Läs mer om bostadsbyggande och upplåtelseformer på sidorna 8-11 samt under mål 7.) Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda, men för att minska boendesegregationen krävs kraftfullare insatser. Den sammantagna bedömningen är därför att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 50 procent för 2014. * Tapio Salonen (2012): Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation en socioekonomisk analys av Malmö. 33 Mål 2 Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd skall underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de sökande. Detta gör Malmö stad Under 2014 förmedlade Boplats Syd 4 365 lägenheter i Malmö, 60 procent av dessa förmedlades inom MKB. Genomsnittlig kötid till lägenhet i Malmö 2014 var 1 066 dagar. Antal förmedlade lägenheter genom Boplats Syd ökade med drygt 900 lägenheter jämfört med 2013. Både andel registrerade sökande och andel fastighetsägare har ökat under 2014. Boplats Syd arbetar aktivt med att få alltfler privata fastighetsägare att erbjuda sina lediga lägenheter via Boplats Syd. (Mer om Boplats Syds verksamhet i kap 2). Lägenhetsenheten på Fastighetskontoret bildades 2005 och förvaltade då cirka 600 lägenheter för socialt boende. 2014-12-31 förvaltades 1 185 avtal, varav 60 procent övergångslägenheter. Jämfört med 2013 är ökningen 149 avtal. Den största ökningen står genomgångslägenheterna för. Målet var att anskaffa 150 nya övergångslägenheter exklusive de lägenheter som tecknas utifrån markanvisningsavtalen. Under perioden 2014 har det anskaffats 193 övergångslägenheter, 26 avtal kommer från markanvisningsavtal. Anskaffningsmålet är därmed uppfyllt. Under perioden har 148 hyresgäster övertagit hyresavtalen, vilket innebär ett netto på 45 hyresavtal avseende övergångslägenheterna. Fastighetskontoret ska ställa krav på byggherrar i köpeavtal att tio procent av hyreslägenheterna ska upplåtas till fastighetskontoret för andrahandsupplåtelse (socialt boende). Målet är uppfyllt. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att tillräckligt många detaljplaner tas fram för att säkerställa bostadsproduktionen, och målet är att varje år ta fram detaljplaner för 2 000 bostäder. Under 2014 antogs detaljplaner för knappt 1 700 bostäder. Därtill finns drygt 800 bostäder i klarar detaljplaner som saknar exploateringsavtal beroende på att förhandlingar om exploateringsavtal inte kunnat slutföras. I övrigt så har ett generellt ökat bostadsbyggande i Malmö varit i fokus under de senaste åren, och 34 härigenom har stadsbyggnadskontoret arbetat med olika projekt. Projektet UngBo startades för att bidra till ett ökat byggande av bostäder som unga kan efterfråga. Under 2014 har det i huvudsak arbetats med Bostadsinitiativet som är en del av Bygg Malmö helt. En Bolots leder en förvaltningsöverskridande arbetsgruppen som arbetar med konkreta frågeställningar som en del i en lärandeprocess för effektivare samverkan internt och med byggherrar. Läs mer i kapitel 4. MKB har drygt 800 lägenheter på gång i varierande skeden över hela staden. Se även mål 1. Sammanfattande bedömning Malmö stad arbetar på en mängd olika sätt för att bostadsbehov och efterfrågan ska tillgodoses men det räcker inte för att bostadsmarknaden ska vara i balans. Under 2014 påbörjades mindre än hälften av de bostäder som skulle behövas för att matcha befolkningsökningen (läs mer i kapitel 2). Under perioden har antalet hemlösa ökat i Malmö stad (läs mer i kapitel 4). Malmö stads förvaltningar uppfyller de verksamhetsmål som finns för arbetet med bostadsförsörjning (se ovan), men det räcker inte för att bostadsmarknaden ska vara i balans. Det beror på att bostadsmarknaden drivs av marknadsmässiga principer och en grundläggande faktor för att efterfrågan och behov ska kunna mötas är hushållens ekonomi. I Malmö finns många unga och nyanlända på bostadsmarknaden som många gånger står långt ifrån arbetsmarknaden. Att fler kommer i arbete är därmed en viktig åtgärd. Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda, men för att säkerställa att alla malmöbors behov och efterfrågan tillgodoses krävs fortsatta insatser. Den sammantagna bedömningen är därför att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2014. Mål 3 Utemiljön och boendekvaliteten ska hålla god standard i Malmös samtliga bostadsområden. Detta gör Malmö stad Stadsbyggnadskontoret har i detaljplanearbetet möjlighet att i tidigt skede planera för en god bostadsmiljö och hantera exempelvis buller i den fysiska miljön, genom orientering av byggnader och krav på rum i lägenheter mot tyst sida. Förutom dessa åtgärder i detaljplan- och bygglovsskeden som bidrar till en god boendemiljö, kan nedanstående exempel bidra till att en tryggare närmiljö skapas när boende i området är med i byggnation och underhåll av områdets bostäder. Genom projektet Bygga Om Dialogen, har ett avtal tecknas mellan Malmö stad och Trianon Fastigheter som avser 140 nya lägenheter, förskola, handel och kontor i Lindängen. Målsättningen att skapa sysselsättning för 40 arbetslösa i området. I avtalet förbinder sig Trianon och dess underleverantörer att anställa tio arbetslösa om året från området för att arbeta med byggnation och underhåll. Malmö stad ger i rabatt på markhyran som trappas ner efterhand, och i samarbete med Arbetsförmedlingen hjälp med utbildning och jobbmatchning. Bygga Om Dialogen kopplar investeringar i fastigheter till investeringar i människor och har möjliggjorts genom ett samarbete mellan miljöförvaltningen, fastighetskontoret och stadsområde Söder inom ramen för områdesprogrammet. Gatukontoret arbetar kontinuerligt med boendemiljöer och trygghet, där kanske de viktigaste åtgärderna är belysning, skötsel och underhåll. Ytan ska vara väl upplyst, rent städad och hel. Gestaltningsmässigt påverkar också försköning naturligtvis och man jobbar med att ”aktivera” ytor så att det skapas liv i gaturummet. Miljöförvaltningen ska se till att fastighetsförvaltaren och fastighetsägaren följer de bestämmelser som finns i miljöbalken och de förordningar och föreskrifter som hör till miljöbalken. Miljöförvaltningens bostadstillsynsgrupp arbetar i första hand med boendemiljön, och att människors hälsa inte ska påverkas negativt av bostaden. Stor del av arbetet utgörs av utredningar av bostadsärende som exempelvis fukt och mögel, buller eller legionella. Arbetet är även förebyggande vilket innebär besök i utsatta bostadsområden. Strategiskt pågår ett arbete kring frågor om hur man kan nå ut till de som verkligen behöver tillsyn, samt hur utredningar av ärenden som inte har en tydlig koppling till människors hälsa ska kunna genomföras. MKB utför en rad insatser för att utveckla utemiljön i bostadsområdena. Några exempel är att bygga nya bostäder och lokaler i lägen som förtätar och stärker befintlig byggnation och att medverka till att skapa stadsodlingar för de boende. En annan insats är Boendesociala värdar som bidrar till att skapa trygghet i bostadsområdena. MKB inventerar inomhusmiljön för att förbättra bland annat ventilation i bostäderna. Inventeringen pågår. Sammanfattande bedömning En fördjupad trygghetsmätning, Malmö områdesundersökning, presenterades i slutet av 2013. Enligt den känner sig 70 procent trygga vid vistelse i det egna bostadsområdet. Det finns stora skillnader mellan olika geografiska områden vad gäller allmän otrygghet, men snittvärdet i Malmö tyder på att de flesta malmöbor inte oroar sig för att utsättas för brott. Några av rapportens slutsatser är att insatser för att öka tryggheten bör fokusera på centrumområden och de bostadsområden som har högre problemnivåer. Vidare bör åtgärder för att skapa och utveckla tillit och samhörighet prioriteras. Åtgärder som är inriktade på att minska ordningsstörningar har också en nyckelroll i strategier för att minska utsatthet för brott och upplevelsen av otrygghet. Malmö stad arbetar på flera fronter och såväl med planering för nya områden, kontinuerligt med stadsområdesutveckling som genom särskilda insatser. Utvecklingen är svår att mäta men ett sätt är trygghetsmätningar som pekar mot att Malmö långsamt utvecklas mot att upplevas som allt tryggare. Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda, men för att säkerställa att utemiljön och boendekvaliteten håller god standard i samtliga bostadsområden krävs fortsatta insatser. Den sammantagna bedömningen är därför att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2014. 35 Mål 4 Bostadsplanering ska ske med högsta möjliga demokratiska ambitioner. Detta gör Malmö stad Stadsbyggnadskontorets har under framtagandet av exempelvis planprogrammet för Törnrosen och del av Örtagården i Rosengård, ett projekt som även går under namnet Culture Casbah, arbetat intensivt med att öka medborgarnas deltagande i planeringen: • Under samrådstiden har ett utskick med en lättläst version av planprogrammet gått ut till 2 500 hushåll. Materialet delades ut till hushållen av ungdomar från området som fick betalt för arbetet. Vepor med information om projektet är uppsatta i Stadshuset och runt om i Rosengård. • MKBs utskick med hyresavier användes för att flagga för att ett samråd för området skulle påbörjas och att de skulle hålla utkik efter lightversionen i brevlådan. Detta utskick användes även för att tacka för intresset under samrådet samt berättade om nästa steg. • Utställning med modell och information genomfördes under två dagar på biblioteket. Flyers delades ut av ungdomar från området som fick betalt för arbetet. • Under samrådsskedet arrangerades ett populärt dialogtåg som körde från Örtagårdstorget varje hel och halv timme. Under turen guidades resenärerna igenom framtiden, det diskuterardes och idéer/tankar fångades upp för det fortsatta arbetet. En tävling genomfördes där idéer och tankar kring frågorna; Vad tycker du ska finnas i de nya husen? Var tycker du att man ska kunna köra i framtiden? Var ska man kunna cykla och gå? Vad tycker du ska finnas på de nya platserna? • 36 I övrigt genomfördes många möten med olika grupper i området, seniorer, ungdomar, föräldrar, Jallatrappan samt verksamhetsidkare, sociala konsekvensbeskrivningar genomfördes med mera. Sammantaget nåddes över 4 000 personer och det fanns en stor igenkänning för projektet under de olika skedena insatserna ger även viktig feedback under de olika tillfällena. Utöver ovannämnda arbete har UngBo fungerat som en kanal via sociala medier för att informera och skapa debatt kring frågor som rör bostäder för unga. Under 2014 har även idétävlingen Funky Rooms genomförts (se kapitel 4). MKB arbetar med boendeinflytande på flera olika sätt; exempelvis genom självförvaltning där delar av ansvaret för utemiljön och skötseln av fastigheten flyttas till de boende. Ett annat exempel är kollektivhuset i kvarteret Trevnaden i norra Sofielund nära Möllevången i Malmö som totalt består av tre stora lägenhetshus och nio radhus (170 lägenheter). Sammanfattande bedömning Alla detaljplaner och översiktsplaner i Malmö ställs ut under samråds- och utställningsskedet enligt reglerna i plan- och bygglagen och tillfälle ges då för berörda att uttrycka sina synpunkter. I samband med detaljplane- och översiktsplanearbetet arrangeras bland annat seminarier, workshops, informationsmöten, referensgruppsträffar för att informera medborgarna om kommande satsningar och för att skapa en god dialog. Att finna nya former för medborgardeltagande i planeringen är under ständig utveckling och Malmö stad ligger i framkant på området. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2014. Mål 5 Behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg, socialt boende och mötesplatser ska vid all produktion av bostäder komma tidigt in i planprocessen och byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Detta gör Malmö stad Stadsbyggnadskontorets Utbyggnaden av samhällsservice är en prioriterad fråga för Malmö stad. Samtliga förvaltningar med lokalbehov för samhällsservice skriver varje år en lokalförsörjningsplan som skickas till LiMa, fastighetskontoret, som sammanställer en kommungemensam lokalförsörjningsplan. Kommunfullmäktige godkänner i slutändan lokalförsörjningsplanen. Utöver ovanstående sker i flera fall förvaltningsövergripande samarbeten för att underlätta och samordna serviceutbyggnaden. Ett sådant samarbete är Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö, som på uppdrag av kommunstyrelsen och under ledning av stadsbyggnadskontoret försöker hitta gemensamma samarbetsformer och riktlinjer, samtidigt som hinder och okunskap avhjälps. De tidiga planeringsskedena är i fokus. Själva utbyggnaden av service i kommunal regi sker som ett samarbete mellan en mängd olika förvaltningar. Sammanfattande bedömning Malmös snabba befolkningstillväxt under ett antal år har medfört en kraftig expansion inom flera serviceslag. Trots den genomförda utbyggnaden och ambitiösa expansionsplaner även framöver så finns det kapacitetsbrist inom vissa serviceslag, framförallt inom förskola och grundskola. 2015 ser nettotillskottet ut att bli cirka 200 platser negativt, trots att 1 150 grundskoleplatser förväntas tillskapas. Det negativa nettotillskottet kan förklaras av en kraftig ökning av barn i grundskoleålder i kombination med en viss avveckling av befintliga grundskoleplatser. Inte heller gällande LSS-bostäder når Malmö stad riktigt upp till önskvärd utbyggnadstakt, då de cirka 50 LSSbostäderna Malmö stad producerar årligen inte täcker behovet på cirka 70 LSS-bostäder. Behovet av mötesplatser och ytor och anläggningar för fysisk aktivitet förefaller också öka, även om det exakta behovet av dessa serviceslag är mycket svårbedömt. När det gäller samhällsservicen som är inriktad på den äldre befolkningen så förefaller behov och efterfrågan vara mer i balans för närvarande. Serviceutbyggnad har tillräcklig prioritet inom Malmö stad, men det kommer krävas krafttag under ett antal år för att råda bot på de existerande och förväntade kapacitetsbristerna inom vissa serviceslag. I det korta perspektivet är serviceutbyggnad i takt med bostadsbyggandet oförändrat en stor utmaning. I ett längre perspektiv räknas de strategiska insatserna få genomslag, vilket bör påverka utvecklingen positivt. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2014. Under 2014 godkände stadsbyggnadsnämnden detaljplaner med sammanlagt 1 319 förskoleplatser och beviljade bygglov åt projekt med sammanlagt 1 152 förskoleplatser. Under 2015 planerar förskoleförvaltningen för färdigställande av 1 093 nya förskoleplatser, men nettotillskottet av platser ser ut att sluta på endast 325, framförallt för att förskoleverksamhet får överge lokaler till förmån för grundskoleverksamhet. Kapacitetsläget inom förskolan är därmed fortsatt pressat. Även inom grundskolan är läget pressar de närmaste åren. Under 37 Mål 6 Staden ska genom god mark- och planberedskap skapa förutsättningar för nyproduktion av bostäder. Detta gör Malmö stad Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att i den översiktliga planeringen se till att det finns marktillgång i framtiden. En ny översiktsplan antogs i maj 2014, och som ett följduppdrag är ett arbete med att ta fram en utbyggnadsstrategi för bostäder (blandad stad) och verksamheter påbörjat. Utbyggnadsstrategi till Översiktsplan för Malmö ligger hos Kommunstyrelsen för godkännande till remittering, och ett samråd är planerat under mars och april 2015. Syftet med Utbyggnadsstrategin är att lägga fast en, för de tekniska förvaltningarna gemensam, prioriteringsordning och samordnad produktionsplanering (med hänsyn till bostadsförsörjning, behov av arbetsplatser, budget och investeringsplaner samt utbyggnad av föroch grundskolor, parker, infrastruktur, et cetera). Utbyggnadsstrategin innehåller generella prioriteringskriterier för utbyggnads- och omvandlingsprojekt och andra stora investeringsprojekt samt en övergripande turordning (etappindelning). Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att tillräckligt många detaljplaner tas fram för att säkerställa bostadsproduktionen. Målet är att varje år ta fram detaljplaner för 2 000 bostäder. Under 2014 antogs detaljplaner för knappt 1 700 bostäder. Utöver det finns drygt 800 bostäder i klara detaljplaner som saknar exploateringsavtal beroende på att förhandlingar om exploateringsavtal inte kunnat slutföras. (Läs mer om planberedskapen på sid 17-18.) I fastighetskontorets verksamhetsplan 2014 anges att det ska möjliggöras byggstart av minst 1 500 nya bostäder per år på mark per år som tillhandahålls av Malmö stad. Vid utgången av 2014 fanns det över 1 500 byggrätter inom gällande detaljplaner på kommunal mark. Målet anses därmed vara uppfyllt. Sammanfattande bedömning Det finns goda förutsättningar för bostadsbyggande i Malmö de närmaste åren. Planberedskapen är sedan många år tillbaka varit mycket god, och i årsskiftet 2014/2015 pågick arbete med detaljplaner för cirka 6 000 bostäder, 38 varav en tredjedel är på kommunal mark. Det finns även drygt 7 000 bostäder kvar i byggklara detaljplaner från tidigare år. Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för nyproduktion av bostäder genom en god mark- och planberedskap. Under 2014 har Stadsbyggnadskontorets verksamhetsmål inte helt uppfyllts på grund av att exploateringsavtal inte blivit klara i tid. Över en femårsperiod är dock verksamhetsmålen uppfyllda. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2014. Mål 7 Staden ska ha en aktiv markpolitik som bidrar till att goda bostäder med hyresrätt till rimliga kostnader byggs. Detta gör Malmö stad Fastighetskontoret har som mål att det varje år ska möjliggöras byggstarter av minst 1 500 nya bostäder per år på mark som tillhandahålls av Malmö stad (se också mål 6). Vidare skall fastighetskontoret bidra till att hyresrätter byggs. Under 2014 har totalt drygt 1 880 bostäder påbörjats, varav cirka hälften på mark som kommunen tillhandahållit. Av de senare var 71 procent hyresrätter, vilket innebär att målet om minst 50 procent hyresrätter på stadens mark uppfyllts. När det gäller byggstartade bostadsrätter på kommunens mark omfattande detta cirka 300 lägenheter inom projekten Malmö Live/Skanska, Dragörkajen/JM, Västra Hamnen/Veidekke och Gyllins Trädgård/Sundprojekt. Fastighetskontoret verkar på olika sätt för ett ökat bostadsbyggande. En metod som tillämpas är att erbjuda tomträttsupplåtelser på förmånliga villkor för byggande av hyresrättsbostäder. En ny markanvisningspolicy ska tas fram men fastighetskontoret inväntar att de utredningar inom plan- och byggområdet som regeringen tagit fram leder till beslut och förändringar i lagstiftningen. Den nu gällande markanvisningspolicy är fortfarande väl fungerande men kommer att ses över under 2015. Strategisk nyanskaffning av mark är viktigt, inte minst om Malmö stad ska växa inåt genom förtätning. Detta kommer till stor del att ske på privat mark. Här kan Malmö stad visa vägen genom att göra strategiska markförvärv för att sätta igång förtätningsprocesserna. Inga strategiska markförvärv har skett under 2014 men ett strategiskt arbete med att hitta lämpliga fastigheter pågår kontinuerligt. Fastighetskontoret har tidigare prövat att införa villkor om hyresnivån i markanvisningsavtalen och överlåtelseavtalen, exempelvis i Flagghusen och Fullriggaren, men frångått detta. När det i avtalen ställs krav på hyresnivån ger sig Fastighetskontoret in på ett område som sköts av bostadsmarknadens parter. Efter första året går lägenheterna in i de ordinarie hyresförhandlingarna. MKB är kommunens part på denna marknad och bör vara den kommunala aktör som ansvarar för hyressättningen i Malmö. Fastighetskontoret har därför gjort bedömningen att inte sätta en hyresnivå i avtalen med byggherrarna. För att ta fram statistik på hyresnivåer kommer Malmö stad fortsättningsvis att samarbeta med Hyresgästföreningen. Sammanfattande bedömning Under en rad år i mitten av 2000-talet försvann fler hyresrätter genom omvandling till bostadsrätt än vad som tillkom genom nybyggnation i Malmö (se även sid 10). Under senare år har omvandlingstakten mattats av och 2012 var omvandlingen på knappt 100 bostäder för att under 2013 och 2014 pendla någonstans mellan 100 och 200 bostäder. Under 2012 var andelen påbörjade hyresrätter något högre än normalt, nära 60 procent, för att ha sjunkit till knappt 50 procent under 2013, vilket är den normala nivån. Under 2014 har andelen påbörjade hyresrätter nära 70 procent. Antalet färdigställda hyresrätter på kommunal mark 2014 var cirka 440 lägenheter, vilket är 49 procent av de färdigställda hyresrätterna. Fastighetskontoret möjliggör byggande av hyresrätter men antalet byggstartade hyresrätter beror till stor del på byggherrarnas bedömning av lönsamhet i projektet. Fastighetskontorets möjligheter att påverka kostnader för hyra är låga. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2014. 39 Mål 8 Staden ska medverka till att skapa förutsättningar för en allsidig bostadsförsörjning i regionen. Detta gör Malmö stad Boplats Syd förmedlar bostäder i elva kommuner förutom Malmö. Nya avtal tecknades under 2014 med fastighetsägare om förmedling i Höganäs, Landskrona, Vellinge och Trelleborg. Under 2014 förmedlade Boplats Syd totalt 4 365 hyreslägenheter från 35 fastighetsägare. Det är 922 fler än under 2013. Av lägenheterna var 3 767 belägna i Malmö, 402 i Helsingborg, 90 i Staffanstorp, 57 i Lund, 45 i Lomma, 3 i Vellinge och 1 i Landskrona. I Båstad, Höganäs och Trelleborg avslutades inte pågående förmedlingsuppdrag under året och i Burlöv och Svedala genomfördes inga förmedlingsuppdrag under 2014. Malmö och Köpenhamn har regelbundet utbyte kring en rad olika frågor, däribland översiktlig planering. Städerna har tagit fram en gemensam visionsbild för utvecklingen som presenteras i respektive översiktplan/kommuneplan. Samarbetet mellan Malmö och Lund har genererat en Strukturbild för MalmöLundregionen som visar hur kommunerna kan utvecklas tillsammans med Burlöv, Staffanstorp och Lomma. På tjänstemannanivå träffas Malmö och Lund några gånger per år för erfarenhetsutbyte och för att ta upp gemensamma frågeställningar kring studentboenden. MalmöLundregionen, de elva kommunerna i sydvästra Skåne, har under 2014 påbörjat arbetet med en Strukturplan för området där infrastruktur och bostadsutbyggnad utgör viktiga områden att ta upp. Malmö stad deltar på olika sätt i Region Skånes arbeten med Strukturbild för Skåne och Regional utvecklingsplan för Skåne. Under 2014 startades ett regionalt bostadsnätverk upp av Region Skåne, Länsstyrelsen i SKåne och Kommunförbundet Skåne som Malmö deltar i. Malmö stad deltar i flera olika regiongala och delregionala sammanslutningar för att skapa goda förutsättningar 40 för kollektivtrafik och infrastruktursatsningar vilket i sin tur är viktiga förutsättningar för bostadsutbyggnad i regionen som försörjs av god kollektivtrafik och möjliggör hållbar pendling. Detta är en viktig och sammanhållande faktor för flera av de regionala projekt som Malmö stad deltar i. Sammanfattande bedömning För Malmö har många planeringsfrågor en regional dimension och allt fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. Med allt bättre kollektivtrafik och förbindelser med andra orter ökar pendling över kommungränser. MalmöLundregionen är idag en väl integrerad bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad. Efter tio år med Öresundsförbindelsen har också integrationen med Själland kommit en bra bit på väg. Malmö stads arbete med att samverka kring planering och bostadsförsörjning i regionen är relativt väl utvecklat. Inte minst Boplats Syds utvidgning skapar bättre förutsättningar för att bostadsförsörjningen ska fungera bättre i regionen. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2014. Mål 9 För att stimulera nyproduktion av bostäder ska en god service erbjudas till byggherrar som är intresserade av att bygga bostäder i staden. Detta gör Malmö stad Fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och stadskontoret arbetar kontinuerligt i olika forum med att föra dialog med byggherrar som har ambitionen att bygga bostäder i Malmö stad. De olika förvaltningarna har dessutom dialog med byggherrar i olika skeden av planeringsprocessen. Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontorets gemensamma satsning på en Bolots som ska verka som en länk internt i kommunen mellan förvaltningar samt utåt gentemot byggherrar för att stimulera bostadsbyggandet. Ett särskilt projekt har satts igång, som skall fokusera på hur den strategiska dialogen mellan byggherrar och kommun kan bli ännu bättre vad gäller frågor som rör bostadsbyggande. Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret driver detta projekt tillsammans, i samarbete med aktiva byggherrar i staden. Ungbo sjösatte under senhösten en särskild tävling, ”Funky Rooms” som fokuserade på hur man bygga effektiva och smarta badrums och kökslösningar för det lilla boendet, utan att ge avkall på fysisk tillgänglighet för tex rullstolsburna. I tävlingsjuryn ingick representanter både från den privata och kommunala byggherresidan. Byggherrarnas upplevelse av stadens arbete och mottagande mäts med Nöjd Kund Index (NKI) och för bygglov och planprocessen är nöjdheten fortsatt hög även för 2014, dock med vissa variationer. Medianvärdet för hantering av bygglov ligger på fem veckor vilket får anses som ett bra betyg. För flerbostadshus, som oftast är mer komplext ärende, är medianvärdet 16, 5 veckor. För planprocessen är det handläggningstiden som drar ner det allmänna betyget något. Malmö stad arbetar kontinuerligt med att effektivisera plan- och byggprocessen och arbetar på flera fronter för att föra en god dialog med byggherrar som har ambitionen att bygga i Malmö. NKI är ett viktigt instrument för att följa upp och utvärdera detta arbete och kundnöjdheten under 2014 hållit ungefär samma nivå som tidigare år. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2014, men för att säkerställa fortsatt god service krävs kontinuerliga insatser, till exempel genom en permanentning av Bolotsfunktionen. Sammanfattande bedömning Bostadsbyggande är ett nyckelområde på Stadsbyggnadskontoret. Plan- och byggprocessen är lång och komplicerad och god dialog och kommunikation krävs för att bostadsbyggandet ska fungera. Malmö arbetar ständigt med att utveckla dialogen med byggherrar som vill bygga bostäder i Malmö. Dialogen sker på flera nivåer och i olika forum och skeden av processen för att säkerställa en väl fungerande process för att hantera beställda detaljplaner och bygglov. 41 Mål 10 Byggandet av nya bostäder ska ske med högt ställda ekologiska krav. Detta gör Malmö stad Fastighetskontoret har ställt krav på att Miljöbyggprogram Syd följs i alla nyproducerade bostäder på kommunal mark. På grund av ändringar i Plan- och bygglagen kan kommunerna från årsskiftet inte ställa egna tekniska egenskapskrav. Det innebär att Malmö Stad inte längre kan ställa krav på Miljöbyggprogram Syd i nya markanvisnings- och köpeavtal i samma utsträckning som tidigare. Det är dock fortfarande möjligt att använda programmet t ex då kommunen bygger i egen regi eller upplåter mark med tomträtt. Under hösten 2014 har Lund och Malmö diskuterat framtiden för hur Miljöbyggprogram Syd kan utvecklas utefter de nya förutsättningarna. Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag av stadsbyggnadsnämnden att i samarbete med Lund arbeta fram en förändrad modell för Miljöbyggprogram Syds framtid. Byggherredialoger är en metod som kan användas för att öka byggherrarnas miljöambitioner i projekten och kommer antagligen bli än viktigare i framtiden. Stadsbyggnadskontoret, genom översiktsplanen hanterar flera frågor som är avgörande för möjligheten att nå miljömålen och bygga ett miljömässigt hållbart samhälle. Enligt den ska Malmö stad växa innanför Yttre Ringvägen och en viktig princip för bostadslokalisering är närhet till kollektivtrafik. MKB har under året haft fokus på att minska energianvändningen i det befintliga beståndet genom olika insatser. I sina bostadsområden eftersträvas biologisk mångfald. MKB strävar efter Nära Nollenergibyggnader i nyproduktion. Ett exempel på hållbart boende och byggande är Greenhouse Augustenborg som byggstartades under 2014 (läs mer om projektet på sidan 23). 42 Sammanfattande bedömning För att stimulera byggande av bostäder med högt ställda ekologiska krav införde Malmö stad och Lunds kommun år 2009 Miljöbyggprogram Syd. Alla flerbostadsprojekt på kommunal mark följer Miljöbyggprogram Syd. Detta gäller även t ex skolor och förskolor som byggt på kommunal mark. Under senare år har diskussionen kring kommunala särkrav gått varm och samtidigt som andra system för miljöcertifiering har införts. Under 2014 har ett bostadsprojekt certifierats enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad (under 2013 var det tre projekt) och två enligt BREEAM. Kommunen ställer inte krav på certifiering av byggnader då man har bedömt att det inte är juridiskt möjligt att ställa krav på att en byggherre ska använda ett externt certifieringssystem. Generellt har intresset hos byggherrar och fastighetsägare för att miljöcertifiera sina fastigheter ökat. Detta gäller särskilt för kommersiella lokaler såsom kontor. Kontorshyresgäster ställer idag allt oftare krav på att de lokaler de hyr skall vara certifierade. Sweden Green Building Councils medlemsföretag Diligentia utvecklar Masthusen i Västra Hamnen i Malmö och stadsdelen har nu fått första nivåns BREEAM Communities-certifikat. Stadsdelen kommer att ha en tydlig miljöprofil och Masthusen är först i Norden med ett BREEAM Communities-certifikat. Sweden Green Building Council vill dock utveckla ett nytt helt svenskt certifieringssystem för stadsdelar istället för att som tidigare planerats anpassa det brittiska systemet BREEAM Communities. Möjligheten för kommunen att ställa höga ekologiska krav på bostadsbyggandet har minskat. Nya metoder för att hålla uppe Malmö stads miljöambitioner behövs. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2014. Uppföljning av Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande I och med att Handlingsplan för bostadsförsörjning godkändes under 2014 avslutas Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande och avrapporteras för sista gången i årets Lägesrapport. En sammanställning av resultaten av hur det har gått i planens handlingspunkter redogörs för sist i rapporten. Den problematik som rådde 2009 när bostadsbyggandet var som lägst efter den ekonomiska krisen ledde fram till Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande. Flera av de punkter som återfinns i Handlingsplanen ingår idag i linjearbetet på Malmö stad. Ytterligare några har förlorat sin aktualitet eller ersatts av andra insatser. Nedan redogörs för resultaten samt hur Malmö stad har arbetat i de punkter som togs fram i Handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande. I redovisningen tydliggörs även hur staden ämnar fortsätta arbeta med frågan. 1. Förtydligat ägardirektiv till MKB MKB fick nya ägardirektiv och i handlingsplanen sattes målet om att under en femårsperiod byggstarta 500 lägenheter per år. MKB har under avtalsperioden genererat cirka 1 500 nya bostäder, både i nyproduktion och ombyggnation. Målet har inte uppnåtts, men detta måste ses i ljuset av att perioden 2008-2013 i mångt och mycket varit hårt drabbad av både finanskris och en bostadsbubbla som sprack i Danmark. En särskild arbetsgrupp, MKB-gruppen, inrättades med chefer från MKB och stadens olika förvaltningar för att föra löpande dialog om byggande och möjligheter för MKB. Fortsatt arbete MKB-gruppen har gjort en omstart och arbetet sker idag inom arbetsgruppen i Bolotsprojektet. 2. Avsiktsförklaring med PEAB Peab skulle enligt avtalet få möjligheten att uppföra 3 000 nya lägenheter på kommunalt anvisad mark, både hyresrätter och bostadsrätter. En särskild samordningsgrupp för projekten har funnits med representanter från stadens olika förvaltningar. 2014 redovisar PEAB en siffra om sammanlagt 425 färdigställda (eller snart färdigställda) bostäder på kommunal mark mellan åren 2009-2014. Peab liksom många byggföretag har påverkats starkt av lågkonjunkturen. Fortsatt arbete Staden arbetar vidare i dialog med Peab. 43 3. Dialoger med byggherrar och fastighetsägare Dialoger med fastighetsägare och byggherrar i olika former är etablerade, och särskilda byggherreträffar har genomförts cirka 2 gånger om året. Även en särskild dialog finns etablerad med Fastighetsägarna Syd som sker regelbundet. Det har i större stadsbyggnadsprojekt arbetats framgångsrikt med Byggherredialoger och även Byggaomdialogen har varit en framgångsrik metod. Utveckling av dessa metoder sker kontinuerligt. Fortsatt arbete Dialogformen är ett starkt verktyg som även framöver kommer användas aktivt i olika former och utvecklas efterhand. 4. Ny webportal En ny webportal lanserades 2011 ”För dig som är byggherre” på Malmö. se. Syftet var att förenkla ingången till kommunen och de processer som styr nyproduktionen från kommunala sidan. Webportalen samlar de dokument och länkar som är av betydelse för en byggherre som vill bygga i Malmö. Fortsatt arbete Webbportalen underhålls. En ytterligare ingång för de byggherrar som vill bygga bostäder i Malmö finns idag i form av Bolotsen. 5. Nytt register Det nya bostadsregistret som togs fram har utvecklats och är idag ett väl fungerande verktyg som underlättar uppföljningen av bostäder från planering till byggstartad bostad. En ny tjänst inrättades 2010 för bostadsförsörjningen, med inriktning på bostadsstatistik. Här har bland annat bostadsregistret kunnat byggas upp, statistiken har blivit bättre, mer överskådlig och tillförlitlig och ett stöd i att följa upp bostadsbyggandet i Malmö. Fortsatt arbete Uppdatering och utveckling av databasen och hela verktyget sker kontinuerlig. Databasen med detaljplaner är vidareutvecklad och numera ingår alla detaljplaner. 6. Genomgång av befintliga byggrätter En utredning av befintliga byggrätter gjordes 2009. Denna har sedan följts upp årligen genom underlag från bostadsregistret. Syftet är att djupare analysera och se vilka byggrätter som är realistiska för bostadsbyggande, om förutsättningarna har ändrats som kan motivera olika åtgärder från kommunens eller byggherrens sida för att komma vidare i projektet. Detta har skett i löpande dialog projektspecifikt mellan byggherre och kommun. 44 Fortsatt arbete Fortsätter i linjearbetet där byggrätter bevakas utifrån bostadsregistret. Som en service till byggherrar i Malmö görs en karta utifrån projektförteckningen där det framgår var byggrätter finns. 7. Ökad kunskap om bostadsmarknaden Under 2010 genomfördes en rad konsultrapporter, Utblick EU (Stadskontoret), Vi flyttar in (Stadskontoret), Behov och efterfrågan på bostadsmarknaden (PWC). Under 2012 kom en ny studie, Inomkommunala flyttningar (Stadskontoret). Kunskapsinsamling sker kontinuerlig i stort och smått, och de nya verktyg inom bostadsstatistikområdet har lett till tätare uppföljning och bättre kunskap om bostadsbyggandet. En följdeffekt av kunskaper kring olika gruppers förutsättningar på bostadsmarknaden ledde till en särskild satsning mot unga vuxna – kommunikationsprojektet UngBo 12. Fortsatt arbete Kontinuerlig process och där Bolotsprojektet är ytterligare ett steg i läroprocessen kring bostadsbyggandet och bostadsmarknaden. 8. Förstärkt bostadsförsörjning Bostadsförsörjningsorganisationen har förstärkts med en tjänst särskild inriktad på statistik och uppföljning av planer och bygglov. Det hade också identifierats ett behov av en mer operativ resurs i bostadsförsörjningsfrågorna, vilket också erfarenheterna av UngBo 12 pekade på. Med det politiska initiativet ”Bygg Malmö helt” 2014 finns nu projektet Bostadsinitiativet, med resursen Bolots, som skall verka för att tillsammans med byggherrar och fastighetsägare öka bostadsbyggandet i Malmö. Fortsatt arbete Ytterligare förstärkning inom bostadsförsörjningsorganisationen med en lotsfunktion, och även önskemålet om en mer operativ resurs är uppfyllt. 9. Inredning av vindar ”Vindsakuten” Det inrättades en särskild vindsakut för att underlätta hanteringen av inredning av vindar till bostäder. Byggherrar och fastighetsägare blev informerade om vindsakuten. Under uppföljningsperioden redovisades beviljade bygglov om sammanlagt cirka 75 nya bostäder på vindar, samt att det under 2012 pågick ärenden för cirka 90 nya bostäder. Det är en allmän uppfattning att vindsakuten upplevs som en positiv kontaktyta för fastighetsägare där direktkontakt med ”expertis” på frågan inom stadsbyggnadskontoret finns tillgänglig. Fortsatt arbete Arbetet sker numera i linjen och följs upp med hjälp av bostadsregistret. 45 10. Omvandling av lokaler till bostäder Stadsbyggnadskontoret genomförde informationsinsatser till fastighetsägarna om att kommunen såg positivt på omvandling av lokaler till bostäder. Uppföljningen från 2011 redovisar beviljade bygglov för ändring av 105 lokaler till bostäder. Fortsatt arbete Arbetet sker numera i linjen och följs upp med hjälp av bostadsregistret. 11. God planberedskap Sammanlagt under perioden 2008-2014 har det anmälts detaljplaner med drygt 16 000 bostäder till stadsbyggnadsnämnden, vilket i snitt ger 2 600 planerade bostäder per år. Fortsatt arbete Utifrån bostadsregister och plankatalog kan numera bostadsplaneringen följas bättre och tätare. Verktygen har även medfört att färdiga byggrätter kan följas upp, vilket ger en mer komplett bild av hur den totala planberedskapen ser ut och rör sig. 12. Aktiv markpolitik Kommunens markinnehav och rationella förutsättningar för markanvisningar är viktiga instrument i syfte att öka bostadsbyggandet. Prissättningen av mark ska vara marknadsmässig men genom tomträttsupplåtelse kan till exempel byggandet av hyresrätter stimuleras. Genom framtagande av planlagd och byggklar mark har cirka 50 procent av bostadsbyggandet kunnat ske på mark som kommunen tillhandahållit. Genom tomträttsupplåtelse av mark har andelen hyresrätter nått en hög nivå motsvarande cirka 50 procent av det totala antalet påbörjade bostäder. Fortsatt arbete Arbete sker kontinuerligt med att utveckla de olika instrument som kan påverka bostadsbyggandet i en positiv riktning för staden. 46 47 STADS BYGG NADS KON BOSTADSFÖRSÖRJNING TORET
© Copyright 2024