Skogens betydelse i förskolan:
Skogens betydelse i förskolan: En studie om hur förskollärarna och barnen undersöker och arbetar med naturen som ett pedagogiskt rum The importance of forests in preschool: A study of how preschool teachers and children explore and work with nature as a teaching room Frida Hedberg Faulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet: 210 hp Grundnivå: 15 hp Handledare: Per-Arne Viebke Examinator: Maria Hjalmarsson 150601 Abstract The purpose of my study was to investigate the importance of forests in preschool and how teachers and children explore and work with nature as a teaching room. I did my study at a preschool where I used the participant observations and interviews as methods of my investigation. The results of my study show that preschool teachers believe that spending time outdoors in the forest is important when children are directly perceived experience of nature and animals. It is important that educators and the children are exploring together. By having planned activities in the forest, the children will gain much knowledge of biology. Keywords Biology, forest, nature, preschool Sammanfattning Syftet med min studie var att undersöka skogens betydelse i förskolan, hur pedagoger och barn undersöker och arbetar med naturen som ett pedagogiskt rum. Jag ville med denna studie ta reda på hur pedagogerna kan bidra till barnens lärande inom biologi kopplat till skogen som miljö och hur barnen påverkas av miljön för att utvecklas. Jag gjorde min studie på en förskola där jag använt mig av deltagande observationer och kvalitativa intervjuer som metoder för min undersökning. Observationerna och intervjuerna gjorde jag under två veckor på en förskola. Resultatet av min studie visar att förskollärarna anser att utevistelsen i skogen är viktig, då barnen får en direktupplevd upplevelse av hur natur och djur är och fungerar. Det är viktigt att pedagogerna och barnen ska kunna utforska fram svar tillsammans. Genom att ha planerade aktiviteter i skogen får barnen med sig mycket kunskap om biologi. Nyckelord Biologi, natur, skogen, förskola Innehållsförteckning Inledning ...............................................................................................................................1 Syfte ...............................................................................................................................................1 Frågeställningar ...........................................................................................................................1 Forsknings- och litteraturgenomgång ...............................................................................2 Vad är naturvetenskap i förskolan? ...............................................................................................2 Varför naturvetenskap i förkolan? .................................................................................................2 Barnens lärande ..............................................................................................................................3 Pedagogens arbetsprocess ..............................................................................................................3 Teoretiska utgångspunkter..........................................................................................................4 John Dewey.....................................................................................................................................4 Intra-aktiv pedagogik......................................................................................................................4 Onto-epistemologi...........................................................................................................................4 Metodologisk ansats och val av metod ...............................................................................6 Urval ..............................................................................................................................................6 Datasamlingsmetoder ..................................................................................................................6 Deltagande observationer...............................................................................................................................6 Kvalitativa intervjuer...........................................................................................................................6 Procedur ........................................................................................................................................7 Databearbetning ...........................................................................................................................7 Resultat ………………………………………………………………………….................8 Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? …...................................8 Hur använder sig förskolan skogen i det pedagogiska arbetet med barn från 3-6år? ....................8 Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi kopplat mot skogsmiljö? …...........................................................................................................10 Hur ser intresset ut hos barnen att lära sig om biologi i skogsmiljön?..........................................10 Sammanfattning …........................................................................................................................11 Diskussion ……….......................................……………………...................................….12 Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? …..................................12 Hur använder sig förskolan skogen i det pedagogiska arbetet med barn från 3-6år? …...............12 Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi kopplat mot skogsmiljö? …...........................................................................................................13 Hur ser intresset ut hos barnen att lära sig om biologi i skogsmiljön?..........................................14 Metoddiskussion .........................................................................................................................14 Etiska överväganden .....................................................................................................................................15 Vad jag lärt mig med denna studie ...........................................................................................15 Vidare forskning .........................................................................................................................15 Referenser ………………………...………………………………………..…..................16 Bilagor..................................................................................................................................17 Inledning Jag vill veta vad förskoleverksamheten erbjuder under utevistelsen i skogen och har därför valt att undersöka hur pedagoger och barn arbetar med och utforskar naturen som ett pedagogiskt rum. Jag har varit med många gånger i skogen med olika förskolor, dock har pedagoger inte haft några planerade aktiviteter. Under min tid på förskollärarprogrammet har jag fått med mig kunskap om hur viktigt det är med utevistelse och att man som pedagog kan göra mycket i skogen som är lärorikt. Det har varit intressant att få följa med till skogen med en Ur och skur förskola som är friluftsfrämjande och sett hur de tänker och varför. Utbildningsdepartementet (2010) tar upp att barn ska få kunskap och förståelse för allt liv som finns genom att arbetet med naturvetenskap som finns på förskolan. Barnen ska få lära sig att söka ny kunskap om omvärlden och då måste förskollärarna finnas där för att iaktta, utforska och ställa frågor med barnen i ett naturvetenskapligt arbetssätt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad förskoleverksamheten erbjuder när pedagogerna och barnen är i skogen. I läroplanen för förskolan står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket 2010, s10). Jag vill undersöka pedagogernas syn på förskolans verksamhet kopplat till biologi och hur pedagogerna kan bidra till barnens lärande inom det biologiska området. Det nämns även i läroplanen att ”Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik” (Skolverket 2010, s11). Därför har jag valt att undersöka både hur barnen agerar i skogen och hur pedagogerna gör för att fånga barnens intresse inom biologi. Frågeställningar • Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? • Hur använder sig förskolan av skogen tillsammans med barn 3-6 år? • Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut för att arbeta med biologi i skogen? • Hur ser intresset ut och vad lär sig barnen i skogen? 1 Forsknings- och litteraturgenomgång Vad är naturvetenskap i förskolan? Utbildningsdepartementet (2010) menar att frågor som rör människan, klimat, växter, djur och har sitt ursprung i människans nyfikenhet är naturvetenskap. Vidare hävdar artikeln att vetenskaper som studerar naturen och dess verkningar eller delar är naturvetenskap och hit räknas biologi, kemi och fysik. Skolverket (2015) skriver att naturvetenskap i förskolan är naturupplevelser, både på gården och i skogen. Förskollärare måste vara observanta och se vad barnen vill lära sig genom att ha material som barnen intresserar sig för, att till exempel slå upp i en bok om en växt som hittats. Skolverket menar att många inte tänker på vad naturvetenskap är för något, utan att man måste vänja hjärnan och ögat att se att naturvetenskap finns i verksamheten och i det barnen gör. Thulin (2011) menar att det finns en förhoppning om att kunna grundlägga positiva attityder till naturvetenskap om pedagoger redan i förskolan låter barn möta detta kunskapsområde. Varför naturvetenskap i förskolan? Utbildningsdepartementet (2010) nämner att vardagsfenomen och barnens omgivning undersöks via naturvetenskap. Förskolans syfte är att få förståelse för allt liv och få grundläggande kunskaper om naturen. Vidare hävdar artikeln att förskolan ska se till att barnen utvecklar sin egen delaktighet i naturens kretslopp genom att lägga stor vikt på natur- och miljöfrågor. Ett naturvetenskapligt arbetssätt ska användas för att utforska, ställa frågor och iaktta, då lär sig barnen att fatta underbyggda beslut och söka kunskap om omvärlden. Friluftsfrämjandet (2015) beskriver att förskollärare som jobbar på Ur och skur förskolor med barnens naturupplevelser genomgår utbildning hos friluftsfrämjandet. Tillsammans med barnen växer nya erfarenheter, rörelser, nyfikenhet och gemenskaper fram. Förskollärare får med sig grundläggande friluftsfärdigheter och friluftsaktiviteter som barnen får prova på och som de sedan kommer ha nytta av hela livet. Vidare hävdar artikeln att barnen får lära sig om naturens kretslopp och att ha ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur. Att få lära och uppleva med alla sina sinnen, då är naturen en fantastisk plats. Miljön erbjuder rörelse, lek och fantasi som har en lugnande effekt och är genusneutral. Brugge och Szczepanski (2007) menar att syftet med utomhuspedagogiken är att barnen ska få en alltmer aktiv kunskap, där tanke, handling och känsla förenas. Vidare hävdar författarna att inlärningsprocessen förstärks om barnen får vara med om en direktupplevd undervisnings- och inlärningssituation. Barnen får sinnesupplevelser som form, doft, färg och ljud. Den direkta upplevelsen för lärandet blir utgångspunkten i utomhuspedagogiken, där det är viktigt att reflektera över vad man har känt och lärt. Olika ”naturglasögon” nämner författarna att barnen kan ta på sig, det vill säga om pedagoger väljer temat blommor, då ska barnen leta efter vad det finns för blommor. Det finns mycket att studera i skogen och då blir det lättare att koncentrera sig om man fokuserar på en sak i taget. Pedagogerna kan skala av ämnesområden så det blir tydligare för barnen. 2 Barnens lärande Jørgensen (2014) menar att barn som tillbringar tid ute övar sin motorik, genom att till exempel vara i skogen och kliva över pinnar, plocka upp kottar med mera. Vidare menar författaren att barnen får styrka och balans i armar, händer och bål när de vistas i skogen. Genom att barnen är i skogen får de stora ytor att röra sig vid. Författaren hävdar att lärandet är en kombination av situation, tanke, handling och miljö. Ericsson (2009) menar att människor ska ha ett samspel och barnen lär sig vid mötet mellan varandra och omgivningen. I lärandet skapas en gemenskap och tillsammans med kommunikation blir det lättare att förstå varandra. Elm Fristorp (2012) menar att det kan uppfattas olika från barnen beroende på vilka miljöer som barnen får leka i och hur det representeras av pedagogerna. Det är en betydelsefull potential att barn får möjlighet att arbeta med naturvetenskapliga kunskapsområden hävdar författaren. Vidare skriver hon att barn i tidig ålder möter frågor om naturvetenskap och de kan påverkas genom att visa att de förstår naturvetenskapliga händelser. De betydelsefulla delarna för att arbeta med naturvetenskap är barnens och pedagogernas intresse. ”Mullepedagogik” men som nu kallas Friluftsfrämjandet har utvecklats från mitten av sjuttiotalet skriver Johansson (2004). Enligt författaren lär sig barnen om naturen, genom att leka med naturföremålen som stubbar, kottar, löv och så vidare. Grunden till all naturförståelse anses vara direktupplevelsen med alla sinnen. Det finns en mullefigur som blir barnens egen fantasifigur som bor i skogen. Många har hört talas om Skogsmulle, som leds av ledare som finns i alla landets kommuner. Över en miljon barn har träffat Mulle sedan starten för trettio år sedan. Förskoleåldern bör innehålla friluftsliv, då det har avgörande betydelse för våra liv på grund av de starka upplevelserna i tidig barndom som vi kommer ihåg, hävdar författaren. Vidare utvecklar barnet sin egen identitet genom att ta ansvar och få vårda andra levande varelser och genom att vara i skogen kan barnens inställning ändras och nya intressen kan väckas. Pedagogens arbetsprocess Austi (2012) menar att när pedagoger och barn vistas i naturen så hittar barn ofta föremål som de vill plocka med sig, här ska pedagogerna tillåta barnen att samla på sig saker till förskolan för att pyssla med. Författaren menar också att det är viktigt att värna om naturen och lära sig att uppskatta den, det är sättet att se mångfalden och det vackra i vår natur. ”Att ströva omkring i naturen tillsammans med barn är en alldeles speciell upplevelse, förutsatt att du låter dig svepas med. Som vuxen måste du komma ner på marken och betrakta omvärlden ur barnets synvinkel. Helt plötsligt passerar du inte mossan utan notis” (Austli, 2012. s8) Jørgensen (2014) skriver att sambandet mellan miljön och barnens upplevelser är viktigt att tänka på. Detta bidrar till kunskaper om olika miljöegenskaper och att naturvetenskap i förskoleverksamheten påverkas av vilka kunskaper och attityder pedagogerna har till ämnet. Johansson (2004) menar att när barnen vistas i naturen blir de nyfikna och ställer vanligtvis frågorna: hur och varför. Barnen är inte lika intresserade av vad pedagogen svarar utan är mer 3 intresserade av hur pedagogen söker fram kunskapen. Barnen har krav på medaktivitet och då ska pedagogerna vara medagerande samt mednyfiken hävdar författaren. Teoretiska utgångspunkter John Dewey I min undersökning utgår jag från John Dewey och han representerar den filosofiska pedagogiken, hans tankar är att kunna omforma och samtidigt anpassa sig till människans förutsättningar. Han har ett social-pragmatisk tänkande, som innebär att han ser bildning, utbildning och fostran som social natur. Dewey menar att det inte går att skilja på samhällets identitet eller lärandeprocesser. Ett mål som man har i förskoleverksamheten måste vara nåbart för att barnen ska bli motiverade, målen flyttas i takt med att barnen tar till sig dem (Kroksmark, 2011). Ericsson (2009) utgår från Deweys teori Learning by doing, som innebär att barnen lär sig genom att göra. Detta är en teori om erfarenhetslärande som är uppdelad i två delar, kontinuitet och interaktion. Kontinuitet innebär att den sociala situationen möter dåtid i nutid. Om pedagogen visar makt i den sociala situationen så blir resultatet av lärandet olika, än om pedagogen skapar sociala situationer där barnen blir mer delaktiga och självkontrollerande. Ett samspel mellan pedagoger/barn, barn/barn och mellan omgivningen och barnen är en interaktion. I detta samspel har barnen med sig egna erfarenheter som blir till en ny upplevels, här ingår den vuxnes agerande såväl som miljön. Vidare hävdar författaren att kontrollera balansen mellan pedagogers ansvar och barnens frihet, är bra enligt Dewey. Intra-aktiv pedagogik Lenz Taguchi (2012) använder intra-aktiv pedagogik som innebär att barn agerar olika beroende på vad som finns runt omkring dem. Allt runt omkring oss har en intra-aktion tillsammans, en relation till människan/rummen/tingen. Det som är runt omkring oss påverkar hur människor är eller blir, till exempel hur pedagogerna organiserar och iscensätter förskoleverksamheten. All materialitet som finns samhandlar med våra kroppar, utifrån det som finns på förskolan. Barnen får en intra-aktion mellan sig själv och materialet eller kompisen den är med. Utifrån den intra-aktiva pedagogiken startar barnets lärande i händelsen mellan barnet och andra kroppar, det kan vara icke-mänskliga eller mänskliga. Onto-epistemologi Jag utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv som Lenz Taguchi (2012) beskriver. Ontologi betyder teorier om varande och epistemologi betyder teorier om kunskap och vetande. Ontoepistemologi är en process som är sammanflätad av tillblivelse och kunskapsskapande. Med det menas att människan lär sig genom samspel med andra människor. Kunskapen beror på människans varande i världen och vår kunskap om den. Genom kroppsliga, materiella och diskursiva intraaktioner sker det lärandesituationer, där kunskap om verkligheten materialiseras som fenomen. Lärandesituationer sker hela tiden, till exempel när barnens händer samarbetar med materiella ting. 4 Människan går bortom det givna sättet att tänka i uppdelningar som teori/praktik, objekt/subjekt, diskurs/materialitet, intellekt/kropp. Istället gör människan rättvisa åt de materialiteter som finns, så som platser, ting, material och rum. De intra-aktiva krafterna som finns är en viktig del av lärandesituationerna. Teoretiskt sett så finns det inga tydliga gränser mellan att veta/kunna och att bli/vara, inte heller mellan diskurs och materialitet. Detta gör att det handlar lika mycket om det materiella som om kroppen (Lenz Taguchi, 2012). 5 Metodologisk ansats och val av metod Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn utforskar och arbetar med naturen som ett pedagogiskt rum. Jag har valt att utgå ifrån två olika metoder, deltagande observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har vistats på en förskola under två veckor då jag har genomfört min undersökning. Urval Jag valde en Ur och skur förskola på grund av att dessa förskolor spenderar mycket tid ute. Valde ut den här specifika förskolan eftersom jag vet att de har olika mullegrupper som har aktiviteter i skogen och dessutom känner barn och pedagoger mig sedan tidigare. Jag valde att observera barngrupperna 3-4 år och 5-6 år med 10 barn i varje grupp samt 2 förskollärare i varje grupp. Därefter intervjuade jag 6 förskollärare. Bortfallet bestod av några förskollärare som inte var tillgängliga under mina observations- och intervjuveckor. Datasamlingsmetoder Deltagande observationer Den första metoden jag använde mig av var deltagande observationer av barngrupper och pedagoger när de var i skogen. Jag valde denna metod för att få en bild av hur pedagogerna och barnen agerar tillsammans i skogen. Eftersom pedagogerna och barnen känner till mig så anser jag att vara deltagande observatör passar på grund av tryggheten. Bryman (2011) beskriver att deltagande observationer innebär att man inte bara iakttar gruppen, utan också kan ställa frågor medan personerna genomför en aktivitet. Under mina observationstillfällen använde jag ett observationsschema, av den så kallade blankettlayouten "critical incidents" (Bilaga 1), som Johansson & Svedner (2010) beskriver. Detta innebär att jag använder mina frågeställningar och registrerar viktiga händelser utifrån dem. Kvalitativa intervjuer Den andra metoden som jag har valt att utgå från är kvalitativa intervjuer. Syftet med den kvalitativa intervjun är att jag ska få respondenten att svara så utförligt som möjligt, genom att anpassa mina frågor (Johansson & Svedner, 2010). Jag har intervjuat pedagogerna och satt fokus på deras synsätt och uppfattning om biologi i naturen. Jag använde en så kallad intervjuguide (Bilaga 2), där jag inte behöver ställa frågorna i samma ordning som i intervjuguiden, men att jag har frågor klara att ställa. Kan ställa följdfrågor utanför min intervjuguide om frågan knyts an till något som respondenten sagt (Bryman, 2011). Detta anser jag leder mig djupare in i min undersökning. 6 Procedur Innan jag gjorde min undersökning, ringde jag till förskolan för att fråga om pedagogerna var intresserade av att delta i en underökning om biologi i skogsmiljö. Eftersom jag måste följa de forskningsetiska kraven skickade jag ett samtyckesbrev via mail till förskolechefen, för att få ett godkännande till min undersökning på den specifika förskolan. Därefter ringde jag förskolan och jag kunde ge ut samtyckesbrev (Bilaga 3) till pedagogerna samt vårdnadshavarna. I samtyckesbrevet beskrivs syftet med studien, vad jag tänkt göra samt varför just denna förskola är vald. Jag berättade också om någon person skulle vilja avbryta sin medverkan i undersökningen, ska personen få göra det utan att förklara varför. Det är lagarna om samtyckeskravet och informationskravet. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet måste också följas, därför berättade jag om tystadsplikt och att alla som deltar är anonyma och att ingen annan får tillgång till all data som jag samlar in. En vecka senare åkte jag till förskolan för att samla in breven och planerade in intervjuerna tillsammans med pedagogerna. För att få in information till min studie använde jag mig först av att observera barnen och pedagogerna. Då använde jag mig av ett observationsschema (Bilaga 1) och antecknade med penna i ett observationsschema. Eftersom pedagogerna och barnen känner till mig sedan tidigare anser jag att dem känner sig tryggare med mig som observatör. Tror att jag kommer närmare barnen och kan ställa frågor till dem, samtidigt som de ska känna sig trygga och bekväma med att jag gör min undersökning. Observationerna ägde rum när pedagogerna hade den planerade verksamheten i skogen mellan 9.00–11.00 under veckorna 17-18. Under mina observationstimmar deltog jag inte i barnens aktiviteter, utan jag var där och följde det som pedagogerna och barnen gjorde. Även i de situationerna som barnen samspelade i tillsammans kunde jag kommunicera och ställa frågor till vardera. Min andra metod var intervjuerna med förskollärarna, detta genomfördes individuellt i personalrummet där jag ställde mina intervjufrågor (Bilaga 2) och svaren skrevs ner med penna och papper. Databearbetning Efter varje dag som jag observerade och intervjuade renskrev jag materialet. Jag valde att börja observera, eftersom pedagogerna, enligt min åsikt, skulle bli mer avslappnade innan jag intervjuade dem. Jag började med att läsa igenom vad jag skrivit efter en observation, sedan strök jag under sådant som jag fick resultat på. Intervjuade pedagogerna olika dagar, efter varje dag renskrevs svaren och när alla intervjuer var klara kollade jag igenom om jag såg några skillnader och antecknade det som jag fick svar på utifrån mina frågeställningar. Därefter sammanställde jag observationerna med intervjuerna och fick ett slutgiltigt resultat. När jag observerade använde jag mig inte av en bestämd kategori, utan beskrev det faktiska händelseförloppet. Jag kan utförligt beskriva vad som hänt och skett. En brist kan vara att pedagogerna på den här förskolan jobbar tillsammans och tycker i stort sett lika om deras arbete med biologi i skogen. 7 Resultat Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? Möjligheter till att arbeta med biologi i skogsmiljö, är som pedagogerna nämnde att de har skogen precis intill förskoleverksamheten. En stor möjlighet till att arbeta med biologi kopplat till skogsmiljö är att de är en Ur och skur förskola, detta innebär att förskolan spenderar mycket tid ute. Förskoleverksamheten har fått olika temapåsar som pedagogerna tillsammans med barnen arbetar med i skogen, dessa är kopplat till biologi. Där det finns teman om olika växter, djur och så vidare, som kan studeras och pratas om i skogen. Temapåsar underlättar i arbetet med biologi i skogen, att få aktiviteter om djur och natur från temapåsarna gör arbetet smidigare, istället för att pedagogerna alltid ska behöva planera själva från grunden. Ett stort plus är att vara påläst säger en av pedagogerna. Eftersom förskoleverksamheten har fått in böcker om biologi och natur, ger detta möjligheter till att planera aktiviteter utifrån dem och lära barnen fakta om skogen. Något som är bra och gör barnen lugnare är att pedagogerna kan dela upp barngruppen när de är i skogen. Då får pedagogerna möjligheter till att se varje enskild individ, om hon eller han behöver stöd i det som görs eller behöver ytterligare utmaningar. Genom att pedagogerna har planeringstid i förskolan kan de sätta sig ner i lugn och ro och kolla igenom material och vad som ska arbetas med i skogen med barnen. Hindren som finns till att arbeta med biologi i skogsmiljö är att hela barngruppen är för stor, nämner några pedagoger. Hindret är att pedagogerna vill vara i skogen längre tider. Det fungerar inte på grund av att pedagogerna som är kvar på förskolan behöver hjälp med de yngsta barnen, då de ska byta blöjor, äta, sova och så vidare. Ett hinder till är att ha barn med särskilda behov, här behövs extra personal. Alla barn ska ha rätten till samma hjälp och omsorg, att pedagogerna ska hinna med hela barngruppen och att det ska vara anpassade aktiviteter till alla. Vissa barn behöver mer hjälp, men barnen som redan kan, ska få rätten till att få fler utmaningar istället. Även fast pedagogerna ser att vissa barn behöver mer stöd, så finns det inte alltid personal till att uppfylla deras mål. Därför är stora barngrupper det största hindret för att pedagogerna kan inte planera verksamheten som de själva egentligen vill. Det var en pedagog som nämnde utbildningar som ett hinder, denna skulle vilja gå på fler utbildningar för att kunna få med sig mer kunskap om biologi. En pedagog sa att det var brist på personal, med mer personal skulle de kunna vara i skogen längre tider. Hur använder sig förskolan av skogen tillsammans med barn 3-6 år? Barnen vistas i skogen tillsammans med pedagogerna två gånger i veckan, detta är planerad verksamhet. Pedagogerna går också till skogen med barnen vissa eftermiddagar i blandande grupper, här får barnen leka fritt. Handdockor som nyckelpiga/mulle är något som pedagogerna använder sig mycket av för att fånga barnens uppmärksamhet och berätta vad som ska göras i skogen. Förskolan har olika temapåsar som handlar om växter, djur och så vidare. Pedagogerna tar med dessa ut i skogen och arbetar med barnen utifrån temat kopplat till skogen. Här tar pedagogerna med sig böcker om dagens tema, till exempel djur. Om barnen hittar en myra i skogen, kan barnen titta i böckerna om myror och att pedagogerna läser fakta. 8 Barn 5-6 år får bland annat plocka blommor när de är i skogen och sedan måla av dem. Pedagogerna kan berätta små berättelser om blommor och visar bilder. När jag observerade var barnen engagerade och berättade vilka färger blommorna haft och hur det sett ut. I skogen ställer pedagogerna frågor till barnen som de diskuterar tillsammans, vad som menas med fridlyst och så vidare. Pedagogerna och barnen ser olika blommor som de kopplar till sånger, ett barn börjar sjunga tussilago-sången när hon ser en tussilago. Luppar används i skogen där dem kikar på växter och insekter. När barnen får kika i lupparna diskuterar barn och pedagoger om olika ting, som kronblad, färger och så vidare. Ibland får barnen en kort stunds fri lek, som ofta leder till att barnen klättrar i träd och studerar växter och djur som hittats. Pedagogerna har planerade lekar som de tillsammans med barnen leker i skogen, “knack leken”, “varg leken” och ”alla ekorrar byter bon” är några av lekarna. Barnen verkade positivt inställda till dessa lekar med mycket spring. Barnen 3-4år brukar hälsa på djur i skogen på olika platser och återberätta vad som gjorts gången innan hos djuren. Vid ett av mina observationstillfällen hälsade vi på hos musen. Gången innan hade barnen lagt ut honung och nu hade nästan allt försvunnit. Barnen ville lukta och ta på platsen där honungen legat, barnen och pedagogerna diskuterade vart honungen kunde tagit vägen. Barnen är mycket nyfikna och vill studera många saker i skogen. Under min observation stannade ett barn och studerade ett frö på ett träd, här stannade pedagogerna upp och pratade om det som just detta barn fick intresse för. Ett till exempel var när ett barn kände på ett träd där solen legat på och det var varmt sa barnet, de andra barnen ville också känna, de tog med både händerna och lade sina kinder på trästammen. Pedagogen fortsatte konversationen, frågade om de var varmt på andra sidan trädet där skuggan var. Här fick barnen och pedagogerna en diskussion tillsammans hur det kunde komma sig att ett träd både kunde vara varmt och kallt. I skogen har de en samlingsplats där barnen och pedagogerna äter frukt som de själva har med sig i sina ryggsäckar. Samtidigt som de äter pratar pedagogerna och barnen om sådant som de ser i sin närhet; fåglar, hundar, myror, hur dessa ser ut och låter. När jag observerade startades en aktivitet om djur när pedagogen viskade och frågade barnen om de hörde ljudet (pedagogen klämde på en leksak som lät som en bofink). Här studerade de tillsammans fåglarnas läte och lyssnade efter samma ljud som leksaken. Pedagogerna började spela upp en teater där de var bofinkar. De frågade barnen var de skulle bo och flög därefter iväg en bit bort Ett barn ville vara med och leka, hon sa att hon var en hackspätt och flaxade med armarna bort till ena pedagogen och sade: “Jag hackade sönder ditt bo för att jag ville sova hos dig”. Här började de diskutera vänskap och hur man är vän med naturen. Sedan hördes ett annat djur i skogen och harmamman (leksak) kommer fram studsandes och är ledsen. Här levde sig ena pedagogen in och fick en annan röst för att åskådliggöra harmamman. Haren hade tappat bort sin harunge och barnen fick hjälpa till att leta i skogen. Harungen blir hittad med både en glasbit i foten och papper i munnen. Denna situation tar de vara på genom att diskutera om händelsen, vad har hänt och hur kunde det hända?. Haren berättade vidare att han blev rädd för hundarna, det var därför han hade sprungit iväg. Tidigare denna dag hade barnen sett hundar gå utan koppel. Detta togs tillvara på genom att diskutera hundar och koppel som ledde till att barnen fick ett varsitt koppel med olika färger, en färg beroende på utmaning för barnet, de skulle leta efter sin hund som hade samma färg som på kopplet. Barnen letade och hjälpte varandra så att alla till slut hittat sin hund. Sedan promenerade barnen med hundarna och när dem själva ville springa runt så knöt barnen kopplet runt ett träd för att inte hundarna skulle smita. Hundarna behövde kissa också sa barnen, så ibland gick de tillbaka till hunden för att gå en promenad. 9 Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi i skogen? Alla pedagoger berättar att deras eget intresse för natur och djur har betydelse för hur detta avspeglar sig hos barnen. Att ha ett engagemang för ett arbete i skogen kopplat till biologi är viktigt säger några pedagoger. Detta på grund av att det ska få barnen att lära sig om natur. Det är viktigt att vara påläst om växter och djur och sådant som ska studeras i skogen med barngruppen. Eftersom förskolan har tillgång till böcker om djur och natur så finns det lättillgängligt att ta reda på saker kring livet i skogen. Förskolan har en IPad som tas med till skogen ibland för att snabbt ta reda på svar om sådant som hittats i skogen. Om pedagogerna har en positiv inställning till att utforska i skogen, anser de också att detta avspeglar sig hos förskolebarnen. Pedagogerna berättar att de har ett stort intresse för att vistas ute i skogen med barnen och att deras största önskan är att kunna tillbringa större delar av verksamheten i skogen tillsammans med barnen. När pedagogerna är i skogen tillsammans med barnen blir en del pedagoger som barn, de kan krypa runt i skogen, spela teater och uttrycka sig på ett sådant sätt att pedagogerna fångar barnens intresse och nyfikenhet. Handdockorna används ibland och vissa pedagoger lever sig in i en annan roll genom att de ändrar rösten och blir till någon annan. En pedagog berättade att hon tyckte att det var viktigt att man intresserar sig för vad barnen intresserar sig för. När barnen upptäcker egna saker i skogen tar pedagogerna vara på detta genom att stanna upp och diskutera detta tillsammans med barnet/barnen. Magi var något som en av pedagogerna använde sig av i skogen tillsammans med barnen när jag observerade dem, här behövs det ett engagemang till att få leken spännande, då detta fångade upp barnen direkt. För att leva sig in i lekar behövs ett lugn hos pedagogerna anser jag, att man vågar att ta för sig på ett sådant sätt att barnen drivs med. Hur ser intresset ut och vad lär sig barnen i skogen? Pedagogerna nämner att alla barnen på förskolan är intresserade av utevistelse, speciellt att gå till skogen. Barnen gör egna upptäckter i skogen som de vill studera, vilket några pedagoger anser att deras eget engagemang har speglat av sig hos barnen. Pedagogerna återberättar händelser eller föremål som de studerat i skogen från gången därpå, barnen lyssnar och svarar. På den här förskolan får barn komma på den planerade verksamheten även fast någon av vårdnadshavarna skulle vara ledig. En pedagog berättar att många barn kommer enbart för att få uppleva den här känslan att få vara i skogen och uppleva saker tillsammans med gruppen. Barnen lär sig om allemansrätten, hur man ska uppföra sig i skogen för att den ska må bra. Detta gör pedagogerna med barnen genom lekar och berättande. Barnen lär sig mycket om är olika växter och djur. De undersöker med skogen som material och föremål tagna inifrån verksamheten, som böcker, IPad och luppar. Fantasi är något barnen använder mycket i skogen, exempelvis vid teater med djur, här kommer lärandet in av hur djuren rör sig och låter. Om pedagogerna planerat en teater och barnen vill vara med, så är detta en stor lärdom på grund av att man lär sig mer av att få vara med och delta än att titta på, utifrån mina egna erfarenheter. Barnen lär sig mer i skogen än djur och natur, till exempel morotiken. Under vistelsen i skogen går barnen olika stigar i skogen, här tränas motoriken när de kliver på grenar, klättrar över stenar och går uppför/nedför branta backar. Finmotoriken tränas av bland annat plockning av kottar. Barnen får lära sig hur man är vän med natur och djur, även gentemot varandra. 10 Genom att vara i skogen lär sig barnen att använda alla sina sinnen, lyssna på olika ljud, från djur och vinden, lukta på växter, se olika ting med olika former och färger. Barnen lär sig bäst av självupplevda upplevelser, menar en pedagog som till exempel att se tingen med sina egna ögon. Barnen lär sig här att diskutera tillsammans med varandra och pedagogerna om föremål i skogen, hur växterna kan växa, varför djuren lever i skogen och så vidare. Sammanfattning Det viktigaste som man bör tänka på när man ska arbeta med biologi i skogsmiljö är att själv vara engagerad i det som ska göras, då det speglar sig hos barnen, hur pedagogen är. Genom att visa sig framåtriktad och mednyfiken med barnen får det en positiv effekt som leder till lärande och ny kunskap fångas in. Eftersom denna förskola ligger nära skogen, har pedgogerna och barnen en stor möjlighet till att spendera mycket tid i skogen, både i planerad verksamhet och fri lek. Det är bra med planerad verksamhet som syftar till olika lärdomar i skogen, men att kunna avböja från det planerande är jätte viktigt. Barn är nyfikna och vill undersöka upphittade föremål i skogen som pedagoger inte ska sätta hinder för. Vi lär oss genom att undersöka och att själva se och ta på saker. 11 Diskussion Vilka möjligheter och hinder har förskolan med biologi i skogsmiljön? Det alla pedagogerna nämnde som en stor möjlighet var att de har skogen tätt intill förskolan och att de har gått en friluftsfrämjande utbildning, som ger pedagogerna mer kunskap om naturen. Slutsatsen som jag drar är att närheten till skogen har en stor betydelse hur förskoleverksamheten kan arbeta med biologi i förskolan, eftersom skogen är tätt intill förskolan hinner de utforska och arbeta mer. Lenz Taguchi (2012) nämner det onto-epistemologiska perspektivet där kunskapen beror på människans varande i världen, utifrån att tillbringa mycket av förskolans tid i skogen anser jag att barnen tillsammans med pedagogerna får kunskap som varar. Jag tycker att det är bra att pedagogerna får utbilda sig inom friluftsfrämjandet. En Slutats man kan dra av detta är att pedagogerna blir framåtdrivna till att göra aktiviteter i skogen spännande genom att utbilda sig inom friluftsfrämjandet. Som Lenz Taguchi (2012) tar upp om intra-aktiv pedagogik, att pedagogerna organiserar och iscensätter förskolan, detta påverkar hur barnen är eller blir. Jag diskuterade med pedagogerna om biologi i skogsmiljö, där vi kom fram till att många inte tänker på vad biologi är för något. “Vanliga” förskolor som går till skogen har oftast inte planerade aktiviteter kom jag fram till genom mina egna erfarenheter. Slutsaten kan vara att detta leder till mindre kunskaper, då inte pedagogerna har något specifikt syfte med det som ska göras i skogen. Största hindret till att kunna arbeta mer med biologi i skogsmiljön är att barngrupperna är för stora, här spelar tiden stor roll. Pedagogerna vill få mer tid i skogen tillsammans med barnen men detta är inte möjligt när barngrupperna är så stora som de är idag. Min slutsats är att det största hindret är storleken på barngruppen. I skogen får pedagogerna ett större ansvar och detta ansvar är viktigt, då pedagogerna behöver ha extra koll på barnen eftersom skogen inte är inhägnad. Hur använder sig förskolan av skogen tillsammans med barn 3-6 år? En grovplanering har alltid pedagogerna gjort inför utevistelsen i skogen för att arbeta med olika teman, växter, djur och så vidare. Här använder pedagogerna och barnen skogen till att utforska de olika teman med hjälp av böcker. Skolverket (2015) skriver om naturupplevelser och att man ska förstå vad barnen vill lära sig, genom att ha böcker att slå upp i, om sådant som barnen vill studera. En slutsats man kan dra av detta är att förskolan hinner få med sig mycket fakta om skogen genom att de har planerade aktiviteter från KL. 09.00 tills att de ska gå tillbaka för att äta lunch KL. 11.00. Under mina observationsveckor så har jag inte mött ett barn som inte vill delta i de olika aktiviteterna. En slutsats jag drar av detta är att det ger en positiv effekt att pedagogerna även går till skogen på eftermiddagarna med blandade barngrupper där barnen får leka fritt. För detta gör barnen nöjda, att få strukturerade aktiviteter i skogen 2 gånger i veckan medan andra tider finns för fri lek i skogen. Om barnen avböjer från dagens tema fångar pedagogerna upp barnets intresse, vilket jag anser är jätte viktigt. Slutsatsen jag drar av detta är att barnen är intresserade av att gå till skogen på grund av att de själva får visa intresse för saker i skogen och att pedagogerna med barnen undersöker tillsammans. Detta är vad Lenz Taguchi (2012) menar med ett onto-epistemologiskt perspektiv, att människan lär sig genom samspel och att lärandesituationer sker hela tiden, som när 12 barnen samarbetar med olika materiella ting i skogen. Handdockorna som pedagogerna använde sig av gjorde att barnen, enligt min tolkning, blev nyfikna och det leder till ett roligt lärande. Av egna erfarenheter anser jag att ett roligt lärande gör att kunskaperna varar längre. En av mina observationer som jag la märke till var att barnen hittade en växt som de inte hade sett förut, de frågade pedagogerna, men de visste inte heller vad det var. Istället för att lämna detta åt sidan så fotograferade de växten för att vid ett senare tillfälle på förskolan kolla upp vad detta kan tänkas vara. Johansson (2004) nämner detta med mednyfikenhet, att pedagogerna ska visa ett intresse och forska fram svar tillsammans med barnen. Slutsaten av det här är att pedagogerna tar vara på denna situation om växten, inte bara i denna situation, utan också när barnen avböjer från dagens tema, när pedagogerna fångar upp barnens intresse och är mednyfiken tillsammans med barnet/barnen. Hur ser förskollärarnas intresse och engagemang ut till att arbeta med biologi i skogen? Pedagogerna ansåg att man borde ha ett positivt engagemang när man ska utforska om naturen. Intresset till att arbeta med biologi i skogen borde alla förskollärare ha som jobbar på en friluftsfrämjande förskola säger pedagogerna. Slutsatsen jag drar av detta är att många pedagogers engagemang var positiv, detta såg jag dels via handdockorna som pedagogerna använde sig av. Flertal pedagoger gick in i en roll som till exempelvis nyckelpigan som fångade upp barnen direkt när “nyckelpigan” började prata. Pedagogernas inställning till att arbeta med biologi i skogen har betydelse för hur det avspeglar sig i barnen. En slutsat man kan dra av detta är att våga gå in i en annan roll som pedagog som ger en positiv effekt på hur barnen agerar. När “nyckelpigan” kommer fram och vill ha hjälp eller att barnen ska få göra något, ville barnen direkt framföra det som “nyckelpigan” sagt. Lenz Taguchi (2012) utgår från det intra-aktiva, där allt runt omkring oss påverkar hur vi handlar i en relation till människan, rummen och tingen. När pedagogerna planerat en teater om fåglar och tar in barnen som visar intresse, så är slutsatsen att pedagoger som tar in barnen på ett sådant effektivt sett, har intesse till att få barnen att lära sig. Här kommer Ericsson (2009) in om John Deweys tankar, att det ska vara ett samspel mellan pedagoger/barn, barn/barn och ha en balans mellan pedagogers ansvar och barns frihet. En pedagog nämnde att hon ville ha fler utbildningar för mer kunskap om biologi i skogsmiljö. En slutsats här är att pedagogen visar ett stort engagemang till arbetet med biologi, eftersom hon vill få mer lärdomar om ämnet som sedan kan förmedlas ut till barnen, dock sa inte fler pedagoger att detta var något negativt. Eftersom pedagogerna på denna förskola alltid tillåter barnen att komma på den planerade verksamheten så anser jag att pedagogerna tar arbetet med biologi i skogen på stort allvar. En slutsats man kan dra av detta är att pedagogerna vill att barnen ska få med sig så mycket kunskap det bara går och detta ser jag, då pedagogerna har planerade aktiviteter under hela förmiddagen. Jag tycker att detta är jätte bra och roligt för barnen, då de inte behöver missa aktiviteter som utförs i skogen och barnen kan vara med och diskutera om sådant som har hänt. 13 Hur ser intresset ut och vad lär sig barnen i skogen? Pedagogerna nämnde att barnen ville utforska mycket i skogen själva, på så sätt ser dem att barnen har ett intresse att lära sig om biologi i skogsmiljö. Austli (2012) menar att barn ofta vill plocka upp och ta med sig föremål tillbaka till förskolan som de hittat i skogen. Därefter ska pedagogers engagemang göra så att barnen får möjlighet att producera olika pyssel med dessa föremål. Här trodde jag att barnen skulle plocka med sig föremål som de hittat i skogen, men det var ingen som gjorde det under mina observationsveckor. Min slutsats genom observationerna som gjorts, är att jag ser ett stort intresse hos barngrupperna, att vilja ut i skogen och lära sig om djur och natur. Jag ser ett intresse hos barnen eftersom de blir lugna och sätter sig ned och väntar på att de ska gå till skogen. När pedagogerna pratade i skogen om olika teman såg jag ett intresse hos barnen genom att många ställde frågor angående ämnet. Vidare under promenaderna i skogen stannade många barn upp och tittade på olika saker, som träds knoppar, olika blommor, m.m. för att fråga vad det är eller att berätta något som han eller hon vet om detta ting. Ericsson (2009) tar upp om John Deweys tankar om Learning by doing som innebär att barnen lär sig genom att göra. Det får barnen göra genom att testa på att göra saker själva istället för att pedagogen gör åt dem, som att gå runt i skogen och leta och plocka upp olika föremål som sedan ska undersökas. Här kunde situationen sett annorlunda ut genom att pedagogerna redan tagit fram föremål som ska studeras. Pedagogerna och barnen tillbringar mycket tid ute vilket leder till att de får mycket energi. Att vara ute i skogen ger barnen frisk luft och stora ytor att röra sig på, slutsatsen här är att barnen känner sig piggare och får ett glatt humör. En pedagog nämner att självupplevda upplevselser är det som är bäst för barnet till att lära sig, det är något som både Brugge och Szczepanski (2007) och Friluftsfrämjandet (2015) tar upp, att inlärningsprocessen förstärks om barnet får vara med om direktupplevda situationer, då barnen får sinnesupplevelserna som form, doft, färg och ljud. En slutsats man kan dra här är att det är positivt att spendera mycket tid ute och samtidigt ha med böcker och annat material där barnen och pedagogerna tillsammans kan jämföra och läsa om olika ting i skogen, då barnen får med sig många kunskaper på olika vis. Metoddiskussion Jag valde att använda mig av två olika metoder, observationer och intervjuer. Jag anser att jag får med mig mer i min undersökning om jag kombinerar två olika metoder. Observationerna började jag med på grund av att jag ville få en egen bild på hur förskoleverksamheten jobbade med biologi i skogsmiljön. Jag tyckte det var en bra metod att observera via ett observationsschema, för detta kändes inte rörigt och det var lätt att gå tillbaka för att se hur barnen och pedagogerna agerade. Jag intervjuade sedan pedagogerna för att få en bild av hur de tyckte och tänkte om biologi kopplat till skogsmiljön, som jag sedan sammanställde utifrån observationerna som gjorts. Om jag hade valt andra metoder så tror jag att mina resultat hade sett annorlunda ut. Jag tror att det är viktigt att tänkta på att inte ha för många metoder, men ändå inte för få. Det kan bli svårt att sammanställa mycket data eller om man har en metod får man för lite data för att få fram ett resultat. Jag tror att man kan få olika svar beroende på vad pedagogerna/barnen är på för humör just den dagen och faktorer som kan spelar roll är antal barn eller pedagoger som är sjuka eller vart undersökningen görs, så kan resultatet bli olika. Det jag skulle ha gjort annorlunda vid en ny undersökning, är att 14 intervjua och observera mer pedagoger på fler förskolor, för att jämföra hur andra hanterar arbetet med biologi i skogsmiljö. Etiska överväganden Jag anser att det har en betydelse vilken eller vilka metoder jag ska använda mig av när det gäller de etiska övervägandena. I detta fall valde jag att inte använda mig av observationer via videokamera, på grund av att jag anser att detta kan få konsekvenserna till att få personer vill delta i min studie. Vårdnadshavarna till barnen kanske inte vill att deras barn är med på film. Gällande detta så har jag tänkt att det är viktigt oavsett metod, att berätta för alla som medverkar i studien Att sekretessen gäller för allt jag ser och skriver. Har varit noggrann med att både förskolechefen, vårdnadshavare och pedagogerna på förskolan fått reda på att all data som samlats in ska förstöras när studien är slutförd och att alla som deltar är anonyma. Jag tror detta gjorde att vårdnadshavare lättare kunde ge mig ett samtycke till den här undersökningen. Jag var deltagande i barngruppen under mina observationer, barnen var nyfikna och frågade mig vad jag gjorde. Även fast jag sagt att jag är där för en undersökning, så kan detta betyda att barnen lätt glömmer, jag berättade därför flertal gånger varför och vad jag gjorde där. Vad jag lärt mig med denna studie Med denna studie har jag lärt mig att det blir mycket enklare av att ha ett positivt engagemang till det man ska arbeta och utforska om. Att ha glada pedagoger speglar av sig hos barnen, som gör att de blir positiva. Jag har lärt mig att det finns mycket man kan göra i skogen tillsammans med barngruppen och att det kan vara bra att vara påläst i de situationerna som är planerade. Dock så behöver pedagoger inte veta allt om skogen bara för att de arbetar mycket med det, utan barnen blir glada av att de tillsammans med pedagogerna kan utforska och hitta svar. I min studie har jag insett att man ska se möjligheterna i alla situationer och vara positiv inställd till att prova olika saker. När det gäller att vara i skogen kopplat till biologi så gäller det för mig som pedagog att inte vara rädd för saker och ting utan jag måste visa mig framåt och intresserad av det som ska göras och utforskas. Vidare forskning Under min studie har jag fått reda på hur förskolan arbetar och utforskar i skogen med naturen som ett pedagogiskt rum. Det skulle vara intressant att ta reda på om barnen tar med sig detta arbete med biologi kopplat till skogsmiljön från förskolan upp i högre ålder. Jag skulle vilja forska vidare för att se om det finns några skillnader på andra Ur och skur förskolor som är friluftsfrämjande, hur pedagogerna jobbar och hur de får barnen intresserade. Jag skulle också vilja forska vidare om hur “vanliga” förskolor ser på biologi kopplat till skogsmiljö, om pedagogerna där skapar nyfikenhet hos barnen till att arbeta med detta. 15 Referenser Austli, Linn (2012) Hur med natur – Att utforska och inspireras av naturen i förskola och förskoleklass. Gleerups Utbildning AB, Malmö. Brugge, B & Szczepanski, A (2007) Låt naturen bli en möjlighet!. Sandell, K. Friluftslivets pedagogik – För kunskap, känsla och livskvalitet (s. 25-52). Liber AB, Stockholm Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Elm Fristorp, Annika. (2012). Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet. Ericsson, Gunilla (2009). Lära ute: upplevelser och lärande i naturen: Friluftsfrämjandets handledning om upplevelser och lärande i naturen för barn. Rev. uppl. Hägersten: Friluftsfrämjandet. Friluftsfrämjandet (2015). Hämtad från: http://www.friluftsframjandet.se/i_skolan/skogsmulleiforskolan? doAsUserId=hiSKE2%252BG7FYHYPERLINK [2015-03-31]. Johansson, B & Svedner, P. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Upplaga 5. Uppsala: Kunskapsföretaget. Johansson, Stina. (2004) Bland stubbar och kottar – med barnen i mulleskogen. Books on demand Jørgensen, Kari-Anne. (2014) What is going on out there? - What does it mean for children's experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature landscapes and its places? Doctoral thesis . University of Gothenburg. Faculty of Education. Kroksmark, T (2011). (red). Den tidlösa pedagogiken. 2 a uppl. Studentlitteratur AB, Lund Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning AB Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015). Röda tråden avslöjade tekniken och naturvetenskapen på förskolan. Hämtad från: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178259!/Menu/article/attachment/6a.NTinspiration.pdf [2015-04-05]. Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling: Bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet 16 Bilaga 1 Observationsschema Tidpunkt och verksamhet Barn agerande Pedagog agerande 17 Bilaga 2 Intervjufrågor 1. Hur ofta är du och barngruppen i skogen? 2. Vilka syften har du med att gå till skogen med barngruppen? 3. Vad brukar du göra i skogen med barngruppen, barn 3-4 år? / Vad brukar du göra i skogen med barngruppen, barn 5-6 år? 4. Vilka skillnader i göromål finns mellan olika barnåldersgrupper? 5. Vad finns det för möjligheter för förskolan att utforska och arbeta med biologi i skogen? 6. Vad finns det för hinder för förskolan att utforska och arbeta med biologi i skogen? 7. Hur gör du för att fånga och tillvarata barnens naturintresse när ni är i skogen? 8. Varför anser du att det är viktigt att vara i skogen med barngruppen? 9. På vilka sätt tror du att ditt naturengagemang avspeglas hos barnen? 18 Bilaga 3 Samtyckebrev barn (Detta informationsbrev finns i en liknande version som riktade sig till förskollechef och pedagoger) Hej! Jag heter Frida Hedberg och studerar till förskollärare på Karlstads universitet. Jag ska göra mitt examensarbete med undersökning om naturvetenskap i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka vad förskoleverksamheten erbjuder när det kommer till naturvetenskap i skogsmiljö. Vad barnen får för möjligheter till att utforska och upptäcka med hjälp av skogen som miljö. Syftet är att ta reda på hur miljön bidrar till barnens utveckling och lärande inom naturvetenskap. Även pedagogernas syn på förskolans verksamhet kopplat till naturvetenskap och hur pedagogerna kan bidra för barnens lärande inom det här området. Jag undrar om ditt barn får delta i den här studien, där jag kommer använda mig av deltagande observationer för att undersöka hur barnen i samband med skogsmiljö utvecklar sitt lärande av naturvetenskap. Under min observation kommer jag även kolla på hur pedagogerna bidrar för barnens lärande inom naturvetenskap. Det är frivilligt att delta i min studie och man kan när som helst välja att dra sig ur. Data som samlas in kommer enbart användas i den här studien och alla är anonyma. För att jag ska kunna genomföra studien behöver jag samtycke från er på grund av de forskningsetiska kraven som finns. Observationerna kommer att genomföras under veckorna 17-18 därför behöver jag få tillbaka ert samtycke senast tisdag 14/4. Om ni har några frågor så ta gärna kontakt med mig. Frida Hedberg 073-XXXXXXX ________________________________________________________________________ Fyll i lämpligt alternativ nedan och åter till någon av pedagogerna på förskolan. Jag ger mitt medgivande till att mitt barn ………………………......…….får delta i undersökningen Mitt barn ……………………………………………...…….får ej delta i undersökningen ________________________________________________________________________ Datum vårdnadshavare 1 underskrift ________________________________________________________________________ Datum vårdnadshavare 2 underskrift Lämna in senast tisdag 14/4 vecka 16 till någon av pedagogerna på förskolan. 19
© Copyright 2024