Lägesbedömning 2014 m bilagor
Lägesbedömning 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-16 1.0 Moa Morin m.fl. Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Innehållsförteckning Sammanfattning med slutsatser .................................................... 3 Skolans kompensatoriska uppdrag ................................................ 3 Kompetensförsörjning .................................................................... 4 Systematiskt kvalitetsarbete........................................................... 5 Inledning........................................................................................... 6 Syfte med rapporten....................................................................... 6 Underlag för rapporten ................................................................... 6 Beskrivning av verksamhetsområdena ......................................... 8 Föregående läsårs utvecklingsområden ..................................... 11 Kommungemensamma utvecklingsområden 2014/15................ 12 Skolornas identifierade utvecklingsområden 2014/15 ............... 12 Huvudmannens utmaningar och styrkor ..................................... 14 Utmaningar .................................................................................. 14 Kunskapsresultaten .................................................................. 14 Trygghet och arbetet mot kränkande behandling ..................... 22 Elevers ansvar och inflytande ................................................... 23 Skolan och omvärlden .............................................................. 25 Övergångar och samverkan ..................................................... 26 Närvaro ..................................................................................... 27 Särskilt stöd .............................................................................. 29 Bedömning och betyg ............................................................... 31 Lärandemiljöer .......................................................................... 32 Behörighet och rekrytering ....................................................... 36 Systematiskt kvalitetsarbete ..................................................... 40 Styrkor.......................................................................................... 43 Kunskapsfokus ......................................................................... 43 Språkutveckling ........................................................................ 43 Formativt arbetssätt .................................................................. 44 Förstelärarna ............................................................................ 45 Huvudmannaperspektivet ......................................................... 45 Ledarskapet .............................................................................. 46 Källor .............................................................................................. 47 2 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Sammanfattning med slutsatser All kunskap om skolan säger att skolans arbete med att förbättra undervisningen och skapa förutsättningar för elevernas lärande behöver vara i fokus för såväl rektors som huvudmannens kontinuerliga utvecklings- och uppföljningsarbete. Huvudmannens förståelse för undervisningskvalitet bör vara centralt i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Forskning påtalar också betydelsen av lärarens skicklighet för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera kvaliteten vid Malmös förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och fritidshem utifrån vad som framkommit i skolornas och grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbetet 2014. I rapporten lyfts fram ett antal styrkor och utmaningar. Styrkorna kan ses som strategiska verktyg i det fortsatta utvecklingsarbetet. Nedan presenteras ett antal utvalda slutsatser från rapporten. Slutsatserna har kategoriserats i tre huvudområden; skolans kompensatoriska uppdrag, kompetensförsörjning och systematiskt kvalitetsarbete. Skolans kompensatoriska uppdrag Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser dras kring elevernas möjlighet att nå målen och huvudmannens ansvar för en likvärdig utbildning: Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. I årets kvalitetsdokumentationer återfinns "kunskap" som det område som flest skolor identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Resultaten i Malmö stads grundskolor fortsätter också att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. I kommunen har också insatser inletts kring språkutveckling och formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet inom dessa områden är en styrka som ytterligare kan förstärka kommunens arbete för måluppfyllelse och likvärdighet. Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Trots förbättrade kunskapsresultat har Malmös grundskolor fortsatt en svår utmaning att klara det kompensatoriska uppdraget. Pojkar, elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk har lägre resultat än jämförande grupper. Det finns också tydliga resultatskillnader mellan ämnen och årskurser. Resultatskillnaderna indikerar att skolorna och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning samt att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Skolornas särskilda stöd bör följas upp ytterligare. Statistiken visar att det ges ett omfattande stöd till elever i Malmö stads skolor. Samtidigt visar 3 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 rapporten att det finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat i de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas skolgång inte är tillräckligt. Elevers övergångar mellan skolor och årskurser bör också följas upp och förbättras. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera elevströmmarna i kommunen med anledning av att grundskolenämnden har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Likaså bör arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro förbättras. Det finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten. En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras och anpassas för att ge alla elever goda möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero samt barngrupperna i fritidshem. Fortsatta brister i elevernas trygghet. Det är för många grundskoleelever som känner sig rädda för andra elever eller personal på sin skola. Skolan behöver också göra mer för att förhindra kränkningar. På huvudmannanivå urskiljs särskilt ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande elever. Elevernas delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Elevernas inflytande var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan under föregående läsår. Resultaten i elevenkäten är dock fortsatt låga kring dessa frågor. Det finns behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Trots att andelen elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös kommunala grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studie- och yrkesvägledare vara för liten. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Kompetensförsörjning En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser kring huvudmannens kompetensbehov dras: Det är brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Malmö stads skolor har en något högre andel icke-legitimerade lärare än riksgenomsnittet. Alla verksamheter har ett stort rekryteringsbehov av utbildad personal. Det krävs därför ett målmedvetet arbete av såväl huvudman som skolledning för att alla elever ska få utbildning av behörig och kompetent personal. 4 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Omfattande rekrytering av förstelärare. Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla undervisningen på skolorna. Omfattningen av och inriktningen på tjänsterna har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Dessa utgör beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett sådant sätt att de nationella målen nås. Följande slutsatser kan dras kring det systematiska kvalitetsarbetet: Huvudmannaperspektivet har förstärkts. Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Ett strategiskt, långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är en nödvändig förutsättning för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem. Rektorerna har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina verksamheters utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det fortsatta utvecklingsarbetet och därmed en styrka för kommunen. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt utvecklas både på huvudmannanivå och skolnivå. Trots det stärkta huvudmannaperspektivet och utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styr- och ledingsmodell kvarstår områden inom det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsarbetet bör fortskrida såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. Grundskoleförvaltningen behöver t.ex. arbeta än mer systematiskt med att analysera sina resultat samt att dra lärdomar av insatser som genomförts. När det gäller skolenheternas kvalitetsarbete finns också utvecklingsbehov både vad gäller analys och systematik. 5 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Inledning Syfte med rapporten Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.1 Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av verksamheterna inom grundskolenämndens ansvar; förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I lägesbedömningen ingår analyser av föregående läsårs resultat (2013/14). Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom av nämndens budget. Under innevarande år har elevers måluppfyllelse och likvärdighet varit nämndens mål i budgeten. Ambitionen med lägesbedömningen är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera orsakerna. I årets rapport beskrivs förvaltningens främsta utmaningar och styrkor. Dessa utmaningar och styrkor är kända sedan tidigare. Förhoppningen är att lägesbedömningen fördjupar kunskaperna kring dessa och att mer effektfulla åtgärder därmed kan vidtas i nämndens och förvaltningens fortsatta arbete. Där det är möjligt görs jämförelser med den lägesbeskrivning som presenterades för nämnden i november 2013. I årets rapporten görs en avgränsning till utbildningens kvalitet och sådana förutsättningar som påverkar detta direkt. Rapporten kommer därmed inte att exempelvis behandla det stora utbyggnadsbehov Malmö står inför när det gäller skolor och fritidshem. Denna utmaning är en förutsättning för att verksamhet ska kunna bedrivas överhuvudtaget. Utbyggnadsbehovet tas särskilt upp i grundskolenämndens budgetunderlag. Rapporten innehåller inte heller en heltäckande redovisning av alla de insatser och åtgärder som har påbörjats under året eller som planeras framöver. En sådan redovisning kommer att göras i samband med förvaltningens åtagandeplan. Framöver kommer åtgärder och insatser att följas upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten från sådana utvärderingar kan också ingå i en rapport som denna. I nuläget är det dock för tidigt att utvärdera eller se några större effekter av de insatser som initierats under nämndens första år. Underlag för rapporten Under 2014 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet har inneburit att grundskoleförvaltningen haft ett omfattande material som underlag för analyserna i denna rapport. En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår 1 4 kap. 3-4§§ skollagen. 6 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 t.ex. rapporterna om elevenkäterna samt rapporten om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen har under året skapat och tagit fram flera olika statistiska sammanställningar som tidigare inte funnits på kommunnivå. Det gäller t.ex. uppgifter om kränkande behandling, frånvaro och lärares behörighet.2 Förvaltningen har också genomfört mer fördjupade analyser på sådant material som även funnits tidigare, t.ex. elevenkäter och betygsresultat. I samband med att grundskolenämnden antog en ny resursfördelningsmodell räknades även en prognos för betygsutfallet fram för varje skola utifrån skolans elevsammansättning. I modellen ingår sju sociala variabler3 som visat sig ha samband med måluppfyllelsen i Malmös skolor. Detta prognosvärde, eller en residual mellan prognosen och det faktiska utfallet, har också använts i vissa analyser.4 Syftet med att utgå från en residual mellan prognos och utfall är att jämföra skolorna med sig själva utifrån de förutsättningar som gäller för varje skola. Resursfördelningsmodellen har också gjort det möjligt att ytterligare analysera skillnaderna mellan skolor med olika förutsättningar. Framöver kommer resursfördelningsmodellen och prognoserna innebära att kvalitetsskillnader mellan skolorna ytterligare kan analyseras, t.ex. skulle faktorer som utmärker skolor som får resultat över förväntat prognosvärde, oavsett vilka faktiska resultat som uppnås, kunna identifieras. Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå samt på kommun- och skolnivå. Statistiken i databaserna baseras på uppgifter som lämnats av huvudmännen för de olika verksamheterna. Den statistik som kommunen själv räknar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som publiceras av Skolverket. Detta beror på skillnader i vissa beräkningar samt på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. I Skolverkets statistik finns uppgifter som grundskoleförvaltningen inte har tillgång till, t.ex. uppgifter kring elevernas bakgrund och lärarnas behörighet. Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet ska varje skola dokumentera sitt kvalitetsarbete i s.k. kvalitetsrapporter och åtagande-/kvalitetsplaner. Kvalitetsrapporterna är en utvärdering av föregående läsårs utveckling och framgångsområden. Rapporterna ska bl.a. innehålla redovisningar av måluppfyllelsen och förändringar mot tidigare resultat, analyser av resultaten samt bedömningar om avsedda effekter har uppnåtts. I kvalitetsplanerna ska kommande läsårs utvecklingsområden beskrivas. Varje enhet ska prioritera egna utvecklingsområden samt två kommunövergripande för läsåret 2014/15 2 Eftersom dessa uppgifter samlats in för första gången finns det viss osäkerhet kring uppgifternas kvalitet. Bedömningen är dock att uppgifterna innehåller viktig information och att de är tillräckligt tillförlitliga för att komplettera andra uppgifter på kommunnivå. 3 Kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsnivå, antal vårdnadshavare, ekonomiskt bistånd, bostadsområdet och skolans elevsammansättning. 4 Denna residual kan jämföras med Skolverkets s.k. SALSA-värde. SALSA-modellen utgår dock bara från tre bakgrundsvariabler: kön, invandringsår och föräldrarnas utbildningsnivå. 7 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 (språkutveckling och elevernas arbetsmiljö). Kvalitetsdokumentationerna ska framför allt fungera som ett stöd i enheternas kvalitetsarbete, men utgör också tillsammans med det statistiska anlysunderlaget ett underlag för de kvalitetdialoger som genomförs mellan rektor, utbildningschef och kvalitetsavdelning samt mellan nämndens presidium, förvaltningsdirektör och utbildningschef under hösten. Såväl skolornas kvalitetsdokumentationer som det som framkommit i kvalitetsdialogerna utgör i sin tur underlag för analyserna i denna rapport. Analyserna har bl.a. gjorts under ett gemensamt analysseminarium med kvalitetsavdelningen och förvaltningsledningen. Underlaget för rapporten har ytterligare kompletterats med uppgifter från andra utredningar som gjorts av grundskoleförvaltningen under året. I underlaget ingår t.ex. utredningen om studie- och yrkesvägledningen samt om fritidshemmen. I rapportens källförteckning framgår vilket övrigt material som används vid analysen. Beskrivning av verksamhetsområdena Grundskolenämndens verksamheter styrs av skollag och förordningar samt läroplaner, ”Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” samt ”Läroplan för grundsärskolan”. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer i tillämpliga delar av läroplanen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets Allmänna råd. Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden ska följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap.5 Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2013/14 Malmö 2 905 1 92 13 Riket 109 943 . . . Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd 57 77 23 39 Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen 155 19 6 46 30 6 724 16 6 56 21 Elever, Elever, Elever, Elever, antal i förskoleklass andel (%) 5-åringar av befolkningen andel (%) 6-åringar av befolkningen andel (%) i fristående/enskild verksamhet Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt 5 9 kap. 2 § skollagen. 8 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.6 Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan läsåret 2013/14 Malmö 21 305 296 0 16 Riket 920 997 188 . . Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid Språkval, andel (%) elever som läser moderna språk 46 76 100 75 23 54 58 82 Personalststistik, andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen heltidtjänst Personalstatistik, antal elever per lärare heltidtjänst 87 12 86 12 Behöriga till yrkesprogram, andel (%) i kommunala skolor Behöriga till estetiskt program andel (%) i kommunala skolor Behöriga till ek-, hu- och samhällsvetenskapsprogram, andel (%) i kommunala skolor Behöriga till natur- och tekniskt program, andel (%) i kommunala skolor Nått målen i alla ämnen, andel (%) i kommunala skolor Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, i kommunalla skolor 77 76 73 73 65 207 86 85 83 81 76 211 Elever, antal i huvudmannens skolor Antal elever per skolenhet Elever, andel (%) folkbokf i kommunen i annan kommuns skola Elever, andel (%) folkbokf. i kommunen i fristående skola Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.7 Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret 2013/14 Antal elever i Elever, andel Elever, andel Elever, andel huvudmannens skolenheter (%) flickor i huvudmannens skolor (%) i träningsskolan i grundsärskolan, integrerade i grundskolan Lärare, antal heltidstjänster Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal Malmö 279 37 42 3 Riket 9 346 39 38 13 72 90 47 4 2 538 88 30 3 Fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. 6 7 10 kap. 2 § skollagen. 11 kap. 2 § skollagen. 9 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.8 Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2013/14 Elever, totalt antal inskrivna Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen Barn 10-12 år, andel (%) av befolkningen Elever totalt, andel (%) i enskild regi Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal 8 14 kap. 2 § skollagen. 10 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Malmö 13 210 79 34 15,4 47 Riket 425 945 82 20 11 401 489 56 14 23 18 048 56 13 21 Föregående läsårs utvecklingsområden Under föregående läsår (2013/14) hade varje verksamhet (förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshemmen) ett kommungemensamt utvecklingsområde. Skolorna skulle i sina kvalitetsplaner för läsåret redovisa och analysera måluppfyllelsen inom området samt besluta om förbättringsåtgärder och resonera kring vad insatserna förväntades leda till. Senast den 1 september 2014 skulle skolorna följa upp sitt arbete i sina så kallade kvalitetsrapporter. Genomgången visar att skolorna har varit bra på att beskriva åtgärder och insatser kring språkutveckling i förskoleklassen. Skolorna använder sig av olika modeller och metoder för språkutveckling så som Bornholms-modellen, genrepedagogik och Att skriva sig till läsning (ASL). Det finns dock en skillnad i hur arbetet sker; från att mer allmänt arbeta med språkutveckling till ett mer målmedvetet och strategiskt arbete. Generellt sett har skolorna haft svårt att identifiera och belysa måluppfyllelsen inom utvecklingsområdet. Genomgången visar dock att skolor som gör egna screeningar och tester kring eleverna språkutveckling har lättare att se effekter av sitt arbete på elevnivå (elevernas språkutveckling, språk- och läsförmåga). Inriktningen har också gett en större språklig språkmedvetenhet i vissa skolor. Det påbörjade arbetet har också kunnat tas tillvara och vidareutvecklas när nu språkutveckling är ett kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter. Kvalitetsrapporterna visar att skolorna arbetat aktivt med inflytande i grundskolan. Insatserna har både rört inflytandet över gemensamma frågor (klassråd, elevråd, matråd m.m.) och inflytandet över den egna utvecklingen (delaktighet i det egna lärandet inom i lokal pedagogisk planering, egen elevtid eller mentorstid). Trots att det finns statistik från elevenkäten kring elevernas delaktighet och inflytande är det dock få skolor som följt upp måluppfyllelsen inom området. Få skolor har kommenterat en eventuell förbättring eller försämring i elevenkäten. Många skolor tar i kvalitetsdialogerna upp att det finns en skillnad mellan lärarnas och elevernas syn på inflytande och i vilken grad eleverna får vara med att bestämma. Med anledning av detta har frågorna i elevenkäten förändrats inför 2015. Förändringen innebär också att frågorna bättre svara mot formuleringarna i skolförfattningarna. Likväl visar analyser av elevenkäten i grundskolan att 17 skolor förbättrat sitt resultat på frågorna kring inflytande och delaktighet med mer än 10 procentenheter mellan 2012 och 2013. Enligt skolornas beskrivningar av grundsärskolans utvecklingsområde, bedömning, framgår det att det varit svårt att förankra formativ bedömning hos eleverna. De generella insatser som har gjorts i skolorna kring bedömning har inte heller varit användbara i grundsärskolan som behöver mer specifika insatser anpassade för elevgruppen. Genomgången av fritidshemmens kvalitetsrapporter visar att de mål som formulerats och de insatser som genomförts kring lärande har varit mer konkreta i fritidshemmen jämfört med övriga verksamheter. Lärandet på fritidshemmen har också uppmärksammats och ett utvecklingsarbete pågår. Genomgången av kvalitetsplanerna visar dock att flera rektorer upplever att 11 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 bristen på utbildad personal innebär att det är svårt att bedriva ett utvecklingsarbete i fritidshemmen. Kommungemensamma utvecklingsområden 2014/15 Utifrån grundskolenämndens beslut att elevers måluppfyllelse och likvärdighet är de två övergripande mål som hela förvaltningen ska arbeta för, har förvaltningen prioriterat språkutveckling och elevernas arbetsmiljö som kommungemensamma utvecklingsområden läsåret 2014/15. Dessa områden ska genomsyra hela förvaltningens arbete, från förvaltningsnivå till skolenhetsnivå, och de gäller samtliga skolformer och verksamheter. Både skolor och fritidshem ska således planera, genomföra, följa upp och analysera ett utvecklingsarbete inom dessa båda områden. Samtidigt varierar skolornas respektive arbete inom de båda områdena beroende på skolans utgångsläge och behov. Utöver skolornas arbete, ska förvaltningens stödjande resurser ha ett tydligt fokus på utvecklingsområdena. Skolornas identifierade utvecklingsområden 2014/15 Utöver insatser inom de prioriterade områdena har Malmö stads rektorer i åtagande-/ kvalitetsplaner för 2014/15 angett vilka ytterligare utvecklingsområden de kommer att arbeta med under året, samt vilka aktiviteter som skolorna planerar att genomföra inom varje område. Nedanstående diagram visar hur stor andel av stadens skolor som valt att arbeta med aktiviteter inom respektive område.9 Diagram 1: Andelen skolor som valt att arbeta med aktiviteter inom respektive område läsåret 2014/15. 80% 76% 70% 60% 50% 50% 40% 36% 30% 22% 20% 19% 16% 11% 11% 10% 0% Kunskaper Bedömning och betyg Normer och Elevers ansvar värden och inflytande Rektors ansvar Skola och hem Skolan och Övergång och omvärlden samverkan Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Drygt tre fjärdedelar av samtliga skolor har valt att arbeta med en eller flera insatser inom området Kunskaper. Inom området har skolorna framför allt planerat aktiviteter som på olika sätt berör matematikundervisning samt språkutvecklande arbete. 9 En kategorisering av de aktiviteter som varje skola har valt att arbeta med inom respektive område redovisas i bilaga 1. 12 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Hälften av stadens skolor har valt att utveckla Bedömning och betyg under läsåret. Den absoluta majoriteten av de skolor som valt området har planerat aktiviteter som på olika sätt berör formativ bedömning. Även kollegialt lärande, sambedömning och likvärdig bedömning är teman för de aktiviteter som planerats. En stor andel av de skolor som valt att arbeta med Normer och värden har planerat aktiviteter som direkt fokuserar på innehållet i skolans värdegrundsoch likabehandlingsarbete eller formerna och organiseringen av detta. Några skolor har valt ett tydligt fokus på normkritiskt och/eller genusinriktat arbete. Formellt inflytande genom elevråd eller liknande är den vanligaste inriktningen när det gäller aktiviteter inom området Elevers ansvar och inflytande, men även olika typer av formativt arbetssätt samt demokrati och inflytande är vanliga ingångar för de aktiviteter som ska genomföras. Närmare en femtedel av skolorna i staden har valt att arbeta med aktiviteter inom området Rektors ansvar. Framför allt handlar det då om aktiviteter som har koppling till trygghet och studiero, men även den generella organiseringen av skolan och elevhälsan. Olika aktiviteter kring delaktighet och kommunikation är de huvudsakliga ingångarna för de skolor som planerat att arbeta med området Skola och hem. Ungefär var sjätte skola har valt att arbeta med området under läsåret. Strax under var tionde skola har planerat att under läsåret arbeta med aktiviteter kopplade till Skolan och omvärlden. Aktiviteterna som planerats skiljer sig mycket åt och fokuserar bland annat på en utveckling av IKTarbetet, övergripande arbete med rutiner och planer samt kontakt med föreningar och kulturliv. Det avslutande området, Övergång och samverkan, har precis som Skolan och omvärlden valts av lite mindre än var tionde skola. Inriktningen på aktiviteterna inom området ligger framför allt på utveckling av övergripande rutiner och planer, men några skolor har även planerat att konkret arbeta med övergång och samverkan såväl mot andra som inom den egna skolan. Vid de dialoger som genomförts har ett antal områden identifierats där skolorna behöver och/eller önskar stöd från förvaltningen. Det område som flest uppger att de har behov av stöd i är det systematiska kvalitetsarbetet, företrädesvis vid analys och planering. Många skolor uppger även att de har behov av stöd när det gäller formativt arbetssätt, bedömning, språkutveckling och kollegial handledning. Skolorna har också uttryckt stödbehov när det gäller IT, hur skolan kan bemöta utåtagerande elever samt pedagogisk utveckling i grundsärskolan. 13 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Huvudmannens utmaningar och styrkor Utifrån de underlag som föreligger har grundskoleförvaltningen identifierat elva utmaningar och sex styrkor för det fortsatta utvecklingsarbetet på huvudmannanivå. Utmaningarna och styrkorna har identifierats utifrån ett huvudmannaperspektiv i syfte att uppfylla skollagens och de allmänna rådens krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Skolornas sammanlagda utvecklingsområden och huvudmannens utmaningar behöver därmed inte alltid stämma överens. Få skolor har t.ex. valt närvaro som ett utvecklingsområde eftersom det anses röra en liten elevgrupp eller enskilda elever, men på huvudmannanivå kan den samlade bilden visa på ett område som är i behov av övergripande insatser. Analyser i kvalitetsarbetet omfattar förutsättningar, genomförande och resultat. I följande avsnitt redovisas inledningsvis utmaningar som kan utläsas i de resultat som följs upp inom kommunens verksamheter. Därefter redovisas ett visst antal utmaningar inom förutsättningar och genomförande. Vissa utmaningar som identifierats rör specifika områden, t.ex. frånvaro i grundskolan medan andra är generella och påverkar verksamheterna mer övergripande, t.ex. lärandemiljöer. Resultaten presenteras utifrån elevernas olika förutsättningar. Övriga utmaningar rör sådana förutsättningar som verksamheterna kan påverka. I två av förvaltningens verksamheter, förskoleklassen och fritidshemmen, finns i nuläget inga mått på i vilken grad verksamheterna uppfyller målen för verksamheten. I fritidshemmet finns t.ex. inga prestationskrav på eleverna och därmed heller inga betyg eller omdömen att analysera. När det inte finns några resultatmått så utgår kvalitetsbedömningen utifrån olika förutsättningar för verksamheten istället. Dessa redovisas under respektive utmaning. Utmaningar Kunskapsresultaten Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.10 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.11 Även grundskolans och grundsärskolans läroplaner slår fast att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läroplanerna tydliggör också att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar 10 11 1 kap. 4 § skollagen. 3 kap. 3 § skollagen. 14 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 har svårt att nå målen för utbildningen. På samma sätt har skolan ett ansvar att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det ska skolan göra genom att medvetet arbeta med det sätt som den bemöter och bedömer flickor och pojkar på. Läroplanen pekar också ut skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för alla elever att pröva och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. I följande avsnitt redovisas en sammanfattande och fördjupad analys av kunskapsresultaten inom grundskolan och grundsärskolan. Sammanfattningen utgår från uppgifter som redovisas i rapporten om kunskapsresultaten i grundskolan och grundsärskolan 2013/14. Resultatskillnader mellan skolor Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten från våren 2014 visar att resultaten i Malmö stads grundskolor förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. De senaste årens förskjutning mot ett bredare kunskapsfokus i alla ämnen, är sannolikt en bidragande orsak till den positiva utvecklingen av elevernas meritvärde. Analyserna visar också att skillnaderna mellan skolorna i kommunen minskar. Det kan bl.a. förklaras med att skolor med låga resultat har lagts ner men också av att andra skolor med låga resultat har förbättrat sina resultat under året. Skillnaderna mellan skolorna är dock fortsatt stora vilket är ett likvärdighetproblem för kommunen. Resultatskillnader mellan skolor är bl.a. en effekt av segregationen. På grund av den stora bostadssegregationen i Sverige och Malmö fördelas elever med olika förutsättningar inte jämnt över stadens skolor. Elever tenderar att gå i skolan tillsammans med andra elever med liknande hemförhållanden. Därför får resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper utifrån socioekonomiska faktorer stor effekt på skolornas olika resultat. För att utjämna skillnaderna mellan skolorna har Malmös grundskolenämnd beslutat om en ny resursfördelningsmodell. I samband med det räknades även en prognos för betygsutfallet fram för varje skola utifrån skolans elevsammansättning. Syftet med att utgå från en residual mellan prognos och utfall är att jämföra skolorna med sig själva utifrån de förutsättningar som gäller för varje skola. Analyser visar att överensstämmelsen mellan prognos och utfall i regel är hög. I genomsnitt förväntades 77,7 procent av eleverna i årskurs 9 få godkänt i svenska, engelska och matematik våren 2014. Det faktiska utfallet var 77,1 procent. I bilaga 2 redovisas prognos och faktiskt utfall för alla kommunala grundskolor. Bilagan visar att prognosen skiljer sig mycket mellan olika skolor men också att det finns skolor som har resultat över förväntat läge liksom skolor som har resultat under förväntat läge. Framöver kommer resursfördelningsmodellen och prognoserna innebära att kvalitetsskillnader i skolor ytterligare kan analyseras (se beskrivning i Inledning). Denna lägesbedömning utgår dock framför allt från analyser av resultatskillnader mellan olika elevgrupper eftersom resursfördelningsmodellen och användning av prognosen implementerats under innevarande år. Att följa 15 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 olika elevgruppers utveckling är dessutom fortsatt viktigt att göra med anledning av skolans kompensatoriska uppdrag. Resultatskillnader mellan olika elevgrupper Kunskapsresultaten mellan Malmös elever skiljer stort. Den största förklaringsfaktorn till elevernas skilda resultat är deras vårdnadshavares utbildningsbakgrund vilket även gäller i riket. Barn till lågutbildade föräldrar har i snitt ett meritvärde som ligger 70 poäng lägre än barn till högutbildade föräldrar. Den stora skillnaden mellan dessa grupper har i stort sett legat konstant över en längre tid. Det senaste läsåret har dock elever med lågutbildade föräldrar förbättrat sitt resultat i förhållande till elever med högutbildade föräldrar. Diagram 2: Genomsnittligt meritvärde utifrån vårdnadshavarnas olika utbildningsnivåer 2004-2014 240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Malmö - förgymn. utb. Riket - förgymn. utb. Malmö - gymn. utb. Riket - gymn. utb. Malmö - eftergymn. utb. Riket - eftergymn. utb. 2014 Källa: Skolverkets databas SIRIS Förklaringen till att den stora resultatskillnaden mellan grupperna i stort består år från år är komplex. Trots stor kunskap, medveten pedagogik och ett starkt fokus på det kompensatoriska uppdraget har skolan, varken i Malmö eller i riket, lyckats bryta sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och elevernas kunskapsresultat. Dock finns det enskilda skolor i staden som har visat tecken på att de genom ett medvetet arbete med ett långsiktigt strategiskt och pedagogiskt förhållningssätt lyckas bryta sambandet. 16 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Diagram 3: Kunskapsresultat utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå 2013/14 100% Kunskapsresultat (läsåret 2013/2014) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel elever med högutbildade föräldrar (läsåret 2013/2014) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Not: Grundskoleförvaltningen använder i detta diagram det kunskapsresultatvärde som tagits fram för samtliga skolor utifrån andelen elever på skolan som i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) nått målen i alla ämnen på de nationella proven, genom betygen (i årskurs 6 och 9) samt genom måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatvärdet är medelvärdet av dessa olika resultat. Kunskapsresultatet har sedan satts i relation till andelen elever på respektive skola som har högutbildade föräldrar. I förra årets rapport framkom att könsskillnaderna i kunskapsresultaten ökade. Årets rapport över kunskapsresultaten visar emellertid att pojkarna i Malmö förbättrat sina resultat tydligt vilket inneburit att de närmat sig flickornas nivå av måluppfyllelse. Liksom i landet i övrigt skiljer sig dock resultaten mellan flickor och pojkar fortfarande stort. Flickor presterar genomgående högre resultat i alla årskurser och i alla ämnen med undantag av idrott. Störst könsskillnad finns inom ämnet svenska, särskilt inom svenska som andra språk. Skillnaden finns i alla årskurser. Skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar i de betygsgivande årskurserna jämfört med de omdömesgivande årskurserna. Sammantaget ligger flickornas meritvärde i årskurs 9 i snitt cirka 20 poäng högre än pojkarnas. Gymnasiebehörigheten skiljer dock inte så stort mellan könen. Andelen gymnasiebehöriga pojkar är cirka 1,5 procentenhet lägre än andelen behöriga flickor. I kvalitetsdialogerna förklaras könsskillnaderna i resultat med flera olika orsaker. Delvis anses flickor generellt mogna tidigare vilket innebär att deras förutsättningar att tidigt ta till sig kunskap är bättre. Framföra allt kan dock könsskillnaden förklaras med att det råder en s.k. ”antipluggkultur” bland pojkarna. Detta är också den förklaring som anges på nationell nivå.12 Eftersom idrott är det enda ämne som går emot den allmänna trenden i Malmö stad, förstärks bilden av att kulturen med könsstereotypa ingredienser samt förebilder alternativt bristen på förebilder spelar stor roll i pojkars och flickors utbildning. Detta har skolan, trots det kompensatoriska uppdraget och flera års satsningar av jämställdhet och genuspedagogik, inte lyckats förändra. 12 Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse. Rapport 287 17 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Utöver vårdnadshavarens utbildningsbakgrund och kön är även elevens svenska eller utländska bakgrund en determinant för elevens skolresultat. Analyser visar att det framför allt är nyanlända elever som har svårt att uppnå målen i skolan. Lägst meritvärde har nyanlända elever som anlänt till Sverige högst fyra år före examen. Endast 20 procent av dessa lämnar grundskolan behöriga för gymnasieskolan. Trots att det framför allt är nyanlända som har svårt att nå målen är den tillgängliga statistiken ofta uppdelad på svensk eller utländsk bakgrund13. Skolverkets uppgifter i databasen SIRIS visar t.ex. att elever i Malmö med utländsk bakgrund har haft ett lägre meritvärde än genomsnittet för elever med utländsk bakgrund i riket under en lång period. Samtidigt har elever med svensk bakgrund haft ett högre resultat än motsvarande grupp i riket. Elever med utländsk bakgrund i Malmö har dock förbättrat sitt resultat de senaste åren, medan trenden har varit det motsatta i riket. Föregående läsår hade därmed elever i Malmö med utländsk bakgrund ungefär samma meritvärde som motsvarande grupp i riket. Malmö elever med svensk bakgrund har också förbättrat sina resultat de senaste åren, med undantag för det senaste läsåret. Diagram 4: Kunskapsresultat utifrån utländsk bakgrund 2004-2014 240 230 220 210 200 190 180 170 160 2004 2005 2006 Malmö - utl. bakgr. 2007 2008 2009 Riket - utl. bakgr. 2010 2011 Malmö - sv. bakgr. 2012 2013 2014 Riket - sv. bakgr. Källa: Skolverkets databas SIRIS Det kan finnas samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens svenska eller utländska bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå är den starkaste förklaringsfaktorn för elevernas resultat. I de fall utländsk bakgrund sammanfaller med låg utbildningsnivå förklaras förbättringarna i diagram 4 med förbättringarna i diagram 2. Resultatskillnader mellan och inom ämnen Malmös skolelevers resultat skiljer sig stort mellan olika skolämnen. I årskurs 9 har eleverna högst resultat i svenska, med 96 % godkända elever, och lägst resultat i svenska som andra språk, med 70 % godkända elever. 13 Elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. 18 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Diagram 5: Andel elever i årskurs 9 som klarat respektive ämne 2013/2014 100% 96% 90% 94% 93% 93% 92% 92% 91% 90% 88% 88% 87% 86% 86% 86% 85% 84% 84% 82% 80% 70% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SV M2 MU SL ML BL HKK TK EN RE GE BI HI SH FY IDH KE MA Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Skillnaderna mellan svenska och svenska som andra språk kan delvis förklaras med elevernas olika förutsättningar, framför allt vad gäller språkbakgrunden, men också när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund. I kvalitetsdialogerna framkommer det att eleverna som läser svenska som andraspråk, inte bara har ett annat språk som modersmål, utan även har föräldrar med lägre, eller ingen utbildning. Segregation i Malmö stad, som innebär att många elever med svenska som andra språk går på samma skolor, påverkar dessutom eleverna möjligheter till en god språkutveckling i svenska. De höga resultaten i moderna språk och i modersmål förklaras av att dessa ämnen är valfria och det därför huvudsakligen är studiemotiverade elever som läser dem. Malmös elever visar också relativt höga resultat inom de praktiskt-estetiska ämnena. Kvalitetsdialogerna visar att eleverna många gånger tycker att det praktiska skolarbetet är lättare att ta till sig och är mer motiverande. Därutöver framkommer att en förklaring också kan vara att det ställs lägre krav i de praktiskt-estetiska ämnena och att lärarna lägger mindre vikt vid kursplanernas krav. Det är också värt att notera att undervisningen i de praktiskt–estetiska ämnena i högre utsträckning genomförs av obehöriga lärare (mer om detta i avsnittet om Behörighet och rekrytering). I det sammanhanget är det möjligen mer förvånande att idrott och hälsa visar så låga resultat (84 % godkända i årskurs 9). Det låga resultatet i idrott kan till viss del förklaras av Malmöelevernas svaga simkunskaper. Från och med hösten 2014 har kommunen därför infört obligatorisk simundervisning för alla elever i åk 2. Målet är att alla elever i Malmö ska vara simkunniga och få samma förutsättningar att lyckas. Ämnet idrott och hälsa är intressant av flera skäl – det är också det enda skolämnen där pojkarnas resultat överstiger flickornas (mer om detta i avsnittet om resultatskillnader mellan olika elevgrupper). Av de ämnen som alla elever studerar har matematiken lägst resultat, endast 82 % godkända i årskurs 9. Vid en jämförelse av de elever som inte uppnår gymnasiebehörighet, framgår att en stor majoritet av dessa (80 %) inte har klarat att få godkänt betyg i matematik. Således är matematikresultatet den 19 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 SVA enskilt viktigaste faktorn för att förklara varför så många elever lämnar grundskolan utan att vara behöriga för gymnasieskolans nationella program. Sedan flera år tillbaka medverkar många skolor i Skolverkets satsning ”Matematiklyftet”. Något resultat av den satsningen går ännu inte att skönja bland elevernas kunskaper. Eleverna uppfattar ofta matematik som ett svårt ämne eftersom detta är en signal som ges av det omgivande samhället i form av föräldrar, lärare och andra vuxna. Detta kan påverka elevernas förväntan vilket kan ge ett lägre resultatutfall. Även kvaliteten på undervisningen och bristen på behörig personal ges som förklaring till den låga måluppfyllelsen. Även ämnena fysik och kemi visar låga resultat, liksom även t.ex. samhällskunskap, historia, biologi och religion. De bristande kunskaperna i matematik och svenska, dvs. främst svenska som andra språk, påverkar måluppfyllelsen inom samtliga dessa ämnen. Även inom grundsärskolan skiljer sig elevernas resultat inom olika ämnen.14 Högsta betyget (A) förekommer nästan inte inom något ämne. I avgångsbetygen för årskurs 9 läsåret 2013/2014 sattes endast betyget A i engelska och musik. Teknik är det ämne som visar upp lägst resultat, där fick mer än hälften av eleverna det lägsta betyget. Under läsåret gick totalt 279 elever i grundsärskolan. Att bryta ner resultatet per kön är problematiskt eftersom antalet elever är så få. Resultatskillnader mellan årskurser Måluppfyllelsen skiljer stort mellan olika årskurser. Vid läsårsslutet 2013/2014 hade 88 % av eleverna i årskurs 1 bedömts nå målen för undervisningen i alla ämnen. I årskurs 7 hade 51 % av alla elever godkänt betyg i alla ämnen. Under de första skolåren försämras måluppfyllelsen för varje årskurs. Försämringen pågår till och med fjärde klass. Under årskurs 4 till 6 ligger sedan måluppfyllelsen ungefär stilla. Sedan försämras den ytterligare i årskurs 7, för att därefter förbättras igen i årskurs 8 och 9. Diagram 6: Måluppfyllelse per årskurs 2013/14. 100% 90% 88% 80% 80% 77% 70% 64% 63% 66% 60% 65% 51% 54% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Andel elever som nått målen i alla ämnen - betyg (åk 6-9) och omdömen (åk 1-5) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad 14 Elever i grundsärskolan betygssätts om deras vårdnadshavare önskar att det ska ske. Samma nationella betygsskala som inom grundskolan används. Betyget F och streck används däremot inte. 20 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 När eleverna byter lärare i årskurs 7, sätter många lärare av tradition relativt återhållsamma betyg och förväntar sig att eleverna ska kämpa sig till bättre betyg under de sista åren i grundskolan. Trots att betygssystemet ändrats och blivit mycket tydligare i förhållande till kunskapskraven, framkommer i kvalitetsdialogerna att ovanstående bedömningstradition finns kvar. De allra flesta elever höjer sig således något betygssteg och många meritpoäng för varje årskurs fram till slutbetyget i nionde klass. Skillnader mellan nationella prov och omdömen/betyg De nationella ämnesproven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Rapporten över kunskapsresultaten visar, precis som konstaterades i föregående års rapport, att betygen i årskurs 6 och 9 i huvudsak överensstämmer med ämnesprovsresultaten. Statistiken visar emellertid att Malmö stads lärare i genomsnitt ger sina elever högre omdömen/betyg än resultaten på de nationella proven. Det kan bl.a. förklaras av tidsskillnaden mellan de nationella proven och betygssättningen15 samt av att den betygssättande läraren väger in ytterligare andra delar av elevernas kunskaper än vad som prövas i de nationella proven. I årskurs 3 är skillnaden mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras omdömen markant. 44 % av eleverna i årskurs 3 klarade godkänt på båda de nationella proven i svenska respektive matematik. Samtidigt fick 77 % av eleverna godkänt i alla ämnen. Diagram 7: Måluppfyllelse och nationella provresultaten per årskurs 2013/14. 100% 90% 88% 80% 80% 77% 70% 64% 63% 66% 57% 60% 50% 51% 54% 65% 58% 44% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Andel elever som nått målen i alla ämnen - betyg (åk 6-9) och omdömen (åk 1-5) Andel elever som nått målen i alla ämnen på ämnesproven Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad I årskurs 9 är det skillnad mellan hur mycket högre betyg (jämfört med nationella provet) som eleverna får i matematik och no än i engelska. I engelska får 11 % av eleverna ett högre betyg än sitt resultat på nationella provet, i matematik får 35 % och i fysik får 48 % av eleverna det. I kvalitetsdialogerna anges det flera olika förklaringar till skillnaden. I analysen av vad denna skillnad beror på måste det låga resultatet i matematik som helhet vägas in. Matematik är det ämne som alla elever läser där stadens skolor visar lägst resultat. En 15 Efter att de nationella proven genomförts kan eleverna fått stöd och därmed kunnat uppnå målen. 21 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 förklaring som framkommer under kvalitetsarbetet är att de låga resultaten kan stressa lärarna och därmed påverkar deras bedömning. Problematiken kring bedömning och betyg diskuteras vidare i ett särskilt avsnitt i denna rapport. Trygghet och arbetet mot kränkande behandling Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.16 Det finns flera aspekter av trygghet såsom kränkande behandling, bränder, stölder, inbrott, skadegörelse och våld. I detta avsnitt behandlas kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bland annat ska verksamheten årligen upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.17 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden.18 Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevda trygghet och uppfattning om arbetet mot kränkningar i de årliga elevenkäterna. Årets resultat visar att en marginellt högre andel (ca en procentenhet) av eleverna anger positiva svar på frågorna om hur de upplever tryggheten i skolan. Även fortsatt är det för många grundskoleelever som känner sig rädda för någon på sin skola. 13 procent av kommunens elever anger negativa svar under huvudfrågeområdet ”Trygghet”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om det i deras skola finns elever som de är rädda för. Alla utom tre skolor har elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra att de är rädda för andra elever på skolan. Alla utom fem skolor har elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra att de är rädda för lärare på skolan. Grundskoleeleverna anser också i hög utsträckning att skolan skulle behöva göra mer för att förhindra kränkningar. 26 procent av de tillfrågade eleverna anger negativa svar under huvudfrågeområdet ”Förhindra kränkningar”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om man på skolan skulle behöva göra mer för att förhindra kränkningar. Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från runt 10 procent till cirka 50 procent negativa svar. Det har inte skett några förändringar jämfört med föregående års enkätundersökning. Analyser av enkätresultaten utifrån resursfördelningsmodellen visar dessutom att andelen positiva elever är något mindre i skolor med hög strukturersättning per elev jämfört med skolor med låg strukturersättning (56 procent positiva svar jämfört med 71 procent positiva svar). 16 5 kap. 3 § skollagen. 6 kap. 6-8 §§ skollagen. 18 6 kap. 10 § skollagen. 17 22 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Diagram 8: Resultat i elevenkäten i grundskolan ang. ”Förhindra kränkningar” utifrån resursfördelning per skola 2014. 1. Väldigt positiva svar 2. Ganska positiva svar 5. Väldigt negativa svar 6. Vet ej-svar 4. Ganska negativa svar 100% 90% 80% 11% 6% 10% 12% 15% 70% 60% 11% 13% 12% 13% 12% 15% 16% 17% 15% 24% 22% 16% 28% 50% 28% 25% 40% 30% 20% 43% 35% 34% 32% 34% Grupp B Grupp C Grupp D Grupp E (Högst summa kr/elev) 10% 0% Grupp A (Lägst summa kr/elev) Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Även i grundsärskolan finns elever som svarar negativt på trivsel- och trygghetsfrågorna i elevenkäten. Bland annat svarar 17 procent av eleverna att de är rädda för andra elever på skolan och 9 procent att de är rädda för vuxna på skolan. En svårighet som kan uppkomma i grundsärskolan är att eleverna inte alltid förstår att de kan ha gjort eller sagt något som skulle kunna uppfattas som kränkande eller att de själva har blivit utsatta för en kränkning. I föregående års lägesbeskrivning framgick att Skolinspektionen kritiserat värdegrundsarbetet i Malmö stads fritidshem. Grundskoleförvaltningen har för tillfället ingen samlad bild över värdegrundsarbetet på fritidshemmen men planerar att följa upp arbetet genom den nyutformade enkät som ska besvaras av elever i fritidshemmen under våren 2015. Nästa år kommer det därmed vara möjligt att följa upp och analysera arbetet i kommunens fritidshem. Grundskoleförvaltningen har utarbetat nya rutiner och blanketter för anmälan av kränkande behandling. I enlighet med skollagsstiftningen redovisas alla anmälningarna löpande till grundskolenämnden som följer utvecklingen. Grundskoleförvaltningens statistik över anmälda ärenden visar att det gjordes 649 anmälningar om kränkande behandling under 2013/14. Det innebär 2,64 ärenden per 100 elever. Antalet anmälda ärenden skiljer sig mycket mellan skolorna. Detta beror delvis på olika benägenhet att anmäla, men också olika syn på vad en kränkning är. I kvalitetdialogerna förklaras antalet anmälningar oftast med enskilda elever eller grupper av elevers agerande. På skolorna ses sällan kränkningarna som ett generellt problem. På huvudmannanivå utskiljs dock ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande elever. Vissa skolor med många anmälningar förklarar det med att det finns en nolltolerans, dvs. att alla kränkningar som framkommer också anmäls för att visa allvaret för elever, personal och föräldrar. Elevers ansvar och inflytande Enligt skollagen ska barn och elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och 23 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.19 Elevernas inflytande var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan under föregående läsår och kvalitetsrapporterna visar att skolorna arbetet aktivt med inflytande. Insatserna har både rört inflytandet över gemensamma frågor (klassråd, elevråd, matråd m.m.) och inflytandet över utbildningen (delaktighet i det egna lärandet inom i lokal pedagogisk planering, egen elevtid eller mentorstid). Resultaten från elevenkäten i grundskolan visar att andelen grundskoleelever i Malmö som svarar positivt på frågor kring delaktighet och inflytande har ökat från 42 procent till 44 procent mellan 2012 och 2013. Resultatet är emellertid fortfarande lågt jämfört med andra områden som behandlas i elevenkäten. Det finns också stora skillnader mellan skolorna. Differensen är cirka 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från cirka 80 procent till cirka 30 procent positiva svar. Skillnaden mellan skolorna har också ökat med ca 10 procentenheter jämfört med förra året. Samtidigt visar analyser av enkätresultaten att det är inom området delaktighet och inflytande som flest skolor förbättrat sina resultat med mer än 10 procentenheter. Mellan 2012 och 2013 förbättrades resultaten i 17 skolor. Analyser av enkätresultaten utifrån resursfördelningsmodellen visar dessutom att andelen positiva elever är något mindre i skolor med hög strukturersättning per elev jämfört med skolor med låg strukturersättning (46 procent positiva svar jämfört med 41 procent positiva svar). Diagram 9: Resultat i elevenkäten i grundskolan ang. ”Delaktighet och inflytande” utifrån resursfördelning per skola 2014. 100% 1. Väldigt positiva svar 2. Ganska positiva svar 5. Väldigt negativa svar 6. Vet ej-svar 8% 8% 14% 15% 90% 80% 4. Ganska negativa svar 11% 11% 11% 17% 19% 22% 30% 27% 26% 70% 60% 32% 33% 50% 40% 30% 34% 33% 30% 29% 28% 12% 11% 12% 13% 13% Grupp A (Lägst summa kr/elev) Grupp B Grupp C Grupp D Grupp E (Högst summa kr/elev) 20% 10% 0% Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Som konstaterats tidigare är det få skolor som följt upp måluppfyllelsen inom området i sina kvalitetsrapporter. Ovanstående redovisning visar dock att det 19 4 kap. 9§ skollagen. 24 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 finns skolor som förbättrat sina resultat i elevenkäten vilket antyder att ett målinriktat och genomtänkt arbete kan förändra elevernas uppfattning positivt. I enkäten till grundsärskoleelever uppger 59 procent av eleverna positiva svar under huvudfrågeområdet ”Delaktighet och inflytande” medan 6 procent är negativa och 26 procent uppger ”Delvis-svar”. En tydligt högre andel av eleverna som läser ämnen är positiva än eleverna som läser ämnesområden, särskilt när det gäller arbetet med olika skoluppgifter. Det kan bero på att det krävs mer av lärandemiljön och anpassningar samt kompensatoriska insatser för eleverna som läser ämnesområden. Det är också en betydligt lägre andel av eleverna som läser ämnesområden som svarat positivt på frågan om lärarna lyssnar på dem. Även här skulle en förklaring kunna vara att vissa av eleverna inte har talat språk och därför är i behov av olika kommunikationshjälpmedel, vilket kräver mer av omgivningen och dess förmåga att anpassa lärmiljön. Följaktligen medför det att det krävs mer av personalen i skolorna. Skolan och omvärlden Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning.20 Syftet med studieoch yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studieoch yrkesval. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp.21 Grundskoleförvaltningen har sedan tidigare ett uppdrag från kommunstyrelsen att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Utifrån kommunstyrelsens förslag har grundskoleförvaltningen utrett studie- och yrkesvägledningen samt praon i förvaltningens skolor. Under 2014 har dessutom Malmös stadsrevision genomfört en granskning av studie- och yrkesvägledningen. Stadsrevisionen konstaterar i sin granskning att det saknas en övergripande styrning av studie- och yrkesvägledningen i Malmö Stad. Grundskoleförvaltningens utredning visar också att studie- och yrkesvägledningen inte integreras i skolverksamheten utan ses som ett särskilt uppdrag för utsedda studie- och yrkesvägledare. Både skollag, läroplan och de allmänna råden innebär dock att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan, inte bara för studie- och yrkesvägledaren. Utredningen visar också, precis som tidigare utredningar och granskningar, att studie- och yrkesvägledarnas uppdrag begränsas till de högre årskurserna trots att de nya allmänna råden innebär att studie- och yrkesvägledning bör ges i alla årskurser. Enligt statistik i Skolverkets databas SIRIS hade Malmö stad totalt 17,4 studieoch yrkesvägledare (heltidstjänster) fördelat på 28 skolor under läsåret 2013/14. Statiken visar att det i de kommunala grundskolorna fanns 1 222 20 21 2 kap. 29 § skollagen. Skolverkets Allmänna råd (2013). Arbetet med studie- och yrkesvägledning. 25 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 elever per studie- och yrkesvägledare. Beräknat på antalet elever i de högre årskurserna (7-9) var det 367 elever per studie- och yrkesvägledare. Malmö stad hade färre elever per studie- och yrkesvägledare jämfört med medelvärdet för samtliga kommunala huvudmän i landet. Kommunala huvudmän hade i genomsnitt 1 539 elever per studie- och yrkesvägledare och 464 elever per studie- och yrkesvägledare i årkurs 7-9. Nästan alla studie- och yrkesvägledare i Malmö stad, 98 procent, hade SYV-utbildning hösten 2013. I landets samtliga kommuner var motsvarande andel 78 procent. För att kontrollera, och komplettera, statistiken genomförde grundskoleförvaltningen en enkätundersökning under hösten 2014. Enkäten vände sig till alla studie- och yrkesvägledare i kommunen. Sammanställningen visar att alla skolor med elever i årskurs 7-9 har en studie- och yrkesvägledare i någon omfattning. Både Skolverkets statistik och grundskoleförvaltningens sammanställning visar att omfattningen av studie- och yrkesvägledare varierar mycket mellan kommunens skolor. Detta konstaterades även i förra årets lägesbeskrivning med då fanns ingen övergripande sammanställning. Trots att antalet elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös kommunala grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studieoch yrkesvägledare vara för liten. Studie- och yrkesvägledning är särskilt viktigt för elevgrupper som har svårt att på annat sätt få saklig och objektiv information inför sina studie- och yrkesval, t.ex. nyinvandrade elever. Detta innebär att behovet av studie- och yrkesvägledning är högre i Malmö med tanke på kommunens elevsammansättning. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning inom verksamheterna som huvudmannen har ansvar för. Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska kunna göra välgrundade val utifrån intressen, förutsättningar och kunskap om arbetsmarknaden. Skolverket har bland annat i en studie om elevers programbyten uppmärksammat att det finns mer att göra för att elever ska göra mer underbyggda val till gymnasieskolan. Övergångar och samverkan I läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet betonas att det ska utvecklas samarbetsformer mellan verksamheterna för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I de nya reviderade allmänna råden för fritidshem förtydligas också rektors ansvar för samverkan. Grundskoleförvaltningens utredning om fritidshemmen konstaterar att samverkan mellan fritidshemmen och grundskolan fortfarande är mycket olika kvalitetsmässigt, både till form och till innehåll. Skolledningens styrning, kunskap om och inställning till fritidspedagogernas uppdrag under skoldagen, hur pedagogernas kompetens och det fritidspedagogiska lärandet tas tillvara, påverkar förutsättningarna för samverkan. Pedagogernas inställning till samverkan, antal utbildade pedagoger och kunskap om uppdraget har också betydelse för hur samverkan genomförs. Enligt utredningen uttrycker rektorerna en strävan mot en organisation med en helhetssyn på lärandet och eleven över hela dagen. Utredningen konstaterar dock att det varierar hur det fungerar i praktiken och hur personalens kompetens tas tillvara. Med anledning av utredningen har grundskolenämnden antagit en utvecklingsplan för fritidshemmen. 26 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Under en elevs skolgång sker det olika övergångar, både inom skolformer och mellan skolformer. Det är viktigt att ha en helhetsyn på barns och elevers lärande under hela skoltiden och kontinuitet i det stöd som ges. I kvalitetsdialogerna lyftes vikten av ett gemensamt ansvar, förhållningssätt, system och rutiner för att underlätta barns och elevers fortsatta lärande vid övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Vid övergång av elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd krävs att de olika skolenheterna arbetar utifrån elevens bästa och att personalen har ett bemötande där att alla elever ses som en tillgång. Grundskoleförvaltningens utredning av Mosaikskolan har också identifierat övergångar för nyanlända elever och deras sociala inkludering som ett område som behöver utvecklas. En förutsättning för en väl fungerande samverkan är samsyn och etablerade strukturer där varje aktör har kunskap om de andra aktörernas ansvar, roller och kompetens. Att etablera denna samsyn och dessa strukturer återstår att göras. Grundskoleförvaltningen har tagit fram statistik över hur Malmös elever rört sig över en tvåårsperiod. Statistiken visar att det är absolut vanligast att eleverna byter skola någon gång mellan årskurs 5 och 7. Detta kan delvis förklaras av att många skolor har antingen de lägre eller de högre årskurserna och att eleverna byter för att nästa årskurs inte finns på skolan de går på. Elevernas benägenhet att byta skola skiljer sig mellan skolorna. På en skola bytte exempelvis endast en procent av eleverna skola någon gång mellan årskurs F-2. Motsvarande andel på en annan skola var 29 %. Under perioden är det också mellan fyra och sju procent per årskull som flyttat till annan kommun. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera elevströmmarna i kommunen, bl.a. med anledning av att grundskolenämnden har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Närvaro Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan regleras i skollag, skolförordning och allmänna råd. Bestämmelserna gör gällande att alla barn, från höstterminen det kalenderår de fyller 7 år, som är bosatta i Sverige, har skolplikt och krav på närvaro. Barnets vårdnadshavare har ett ansvar att se till att barnet kommer till skolan och barnets hemkommun har ett ansvar att se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.22 Samtliga kommunala grundskolor och grundsärskolor i Malmö, med några undantag, rapporterar sina elevers frånvaro i elevsystemet Skola24. Utifrån de inrapporterade uppgifterna kan på den aggregerande nivån konstateras att det saknas rapportering för ca 800 elever. Utifrån de inrapporterade uppgifterna kan grundskoleförvaltningen trots det se att det sker en markant ökning av frånvaro i årskurs 7. Framförallt ökar flickornas frånvaro. I årskurs 9 är 17 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna frånvarande mer än 20 procent23. 22 23 7 kap. skollagen. I frånvaron ingår både s.k. giltig frånvaro vid ledighet eller sjukdom och ogiltig frånvaro. 27 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Diagram 10: Andel elever per kön och årskurs med över 20 procent frånvaro läsåret 2013/2014 20% 17% 18% 16% 14% 13% 12% 12% 11% 9% 9% 10% 8% 6% 4% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 2% 3% 2% 2% 2% 2% 3% 0% Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Flickor Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Pojkar Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad Vid en analys av frånvarouppgifterna framgår att det finns ett tydligt samband mellan hög frånvaro och socioekonomiska faktorer liksom elevernas kunskapsresultat. Ytterligare analyser av bakomliggande orsaker till frånvaron i Malmö stad har inte kunnat göras i samband med årets uppföljningar. På nationell nivå har Skolverket genomfört studier kring frånvaron som visar på två huvudfaktorer, skolan respektive hemmet och familjen.24 Ofta bottnar långvarig skolfrånvaro i en komplex väv av olika slags problem som kan röra både hem och skola. Skolfaktorer handlar om skolan som arbetsmiljö, undervisningens innehåll och utformning samt personalens bemötande. Det kan finnas brister i relationen mellan elev och lärare vad gäller tilltro, tillit och bekräftelse eller kränkningar. Icke skolrelaterade faktorerer kan handla om en social problematik och att eleverna kan ha en mycket svår livssituation. Psykiska problem som social fobi, panikångest eller autismliknande symptom och andra neuropsykiatriska funktionshinder förekommer också bland elever med frånvaroproblematik. Det finns framtagna åtgärder för att komma tillrätta med frånvaro i Skolverkets Allmänna råd25 och i Skolinspektionens nationella kvalitetsgranskning26. På skolnivå framhålls främst främjande arbete till stöd för elevers närvaro och pedagogiska utredningar. Skolorna bör ta reda på om orsaken till frånvaron hänger samman med skolan som arbetsmiljö. Det främjande arbetet bör i högre grad ske i samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsans personal, elev och vårdnadshavare. Skolor behöver se till att orsakerna bakom en elevs frånvaro utreds på ett tidigt stadium. Långvarig frånvaro börjar ofta som ströfrånvaro därför behövs tidiga insatser. På huvudmannanivå lyfts bättre uppföljningar av 24 Skolverket (2008). Rätten till utbildning – om elever som inte går i skolan samt Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan. 25 Skolverkets Allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. 26 Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012). Rätten till utbildning. 28 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 elever med hög frånvaro fram samt samverkan mellan myndigheter och verksamheter. Framför allt gäller det elever med långvarig frånvaro. Skola, Individ och Familj samt Barn- och ungdomspsykiatri gör ofta sammantagna insatser för att en elev ska kunna fullfölja sin utbildning. Dessa kan vara svåra att överblicka. Vilka effekter det får för den enskilda eleven behöver i högre grad följas upp och utvärderas på en myndighetsövergripande nivå. För att förbättra uppföljningen behöver huvudmännen se till att det görs gemensamma uppföljningar av insatta åtgärder. För den enskilde eleven kan en omfattande frånvaro leda till stora svårigheter. En ofullständig utbildning försvårar ett aktivt deltagande i såväl yrkes- som samhällsliv. Senare års forskning har visat ett samband mellan långvarig frånvaro och olika riskfaktorer för barns och ungas psykiska hälsa samt för att hamna i droger eller brottslighet.27 Att främja närvaro och åtgärda frånvaro är därmed ett viktigt utvecklingsområde i kommunens grundskolor. Särskilt stöd Den 1 juli 2014 reviderades skollagen vad gäller särskilt stöd.28 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om eleven, trots extra anpassningar inte når målen ska behoven av särskilt stöd utredas. Om ett sådant behov finns ska ett åtgärdsprogram upprättas. Nedan redovisade uppgifter avser föregående läsår, d.v.s. innan denna förändring genomfördes och när allt särskilt stöd skulle föregås av ett åtgärdsprogram. Skolverkets uppgifter för Malmös kommunala grundskolor visar att nästan 4 000 elever hade behov av särskilt stöd och därmed hade ett åtgärdsprogram den 15 oktober 2013. I Skolverkets statistik finns också uppgifter om antal elever med enskild undervisning, i särskild undervisningsgrupp, med anpassad studiegång samt med studiehandledning på modersmålet. 27 SOU 2010:95. Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning. Utbildningsdepartementet. 28 3 kap. skollagen. 29 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Tabell 5: Antal elever med särskilt stöd i Malmös stads grundskolor 2013/14. Åtgärdsprogram 3711 Särskild Enskild Anpassad undervisningsundervisning studiegång grupp 126 407 176 Studiehandledning på modersmålet 1135 Källa: Skolverket (särskilt framtagna uppgifter). Enligt grundskoleförvaltningens rapport över kunskapsresultat finns det stora könsskillnader när det gäller åtgärdsprogram i grundskolan. Generellt har en högre andel av pojkarna ett åtgärdsprogram. 23 procent av pojkarna jämfört med 15 procent av flickorna har ett åtgärdsprogram i årskurs 1-5. Precis om förra året visar grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten att det finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat i de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas skolgång inte är tillräckligt. Enligt grundskoleförvaltningens rapport över kunskapsresultat hade 99 elever i årskurs 9 anpassad studiegång 2013/2014. Det är 4,5 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Drygt 14 procent av dessa elever nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är marginellt bättre än förra året. I förra årets lägesbeskrivning uppmärksammades bristerna i studiehandledning på modersmålet mot bakgrund av Skolinspektionens kritik. Under året har organiseringen av modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmålet utretts och ett flertal åtgärder har införts. Vid Grundskoleförvaltningens genomgång av skolornas svar till Skolinspektionen våren 2014 drogs slutsatsen att insatserna haft effekt. Framför allt fanns det en större medvetenhet kring studiehandledning på modersmålet. Många skolor har också utvecklat och förbättrat sin kartläggning av elevernas behov av stöd. Skolorna har blivit mer medvetna om hur metoderna inom och organiseringen av studiehandledningen kan utvecklas vilket bl.a. lett till att skolorna använder tilldelade resurser mer flexibelt. Det finns dock fortsatt stora behov av studiehandledning på modersmålet i kommunens skolor eftersom antalet nyinvandrade elever ökar. Kraven på särskilt stöd gäller också för fritidshemmen. Detta förutsätter ett samarbete mellan fritidshemmet och förskoleklassen eller skolan när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven.29 Grundskoleförvaltningens utredning om fritidshemmen konstaterar att de nationella styrdokument som gäller för särskilt stöd på fritidshem inte alltid är kända hos ledare och pedagoger. Utredningen kommer också fram till att fritidspedagogernas erfarenhet och kompetens inte alltid tas tillvara vid utredning av elevers behov eller vid utformning av åtgärdsprogram samtidigt som fritidspedagogerna generellt behöver mer kunskap om anpassningar i verksamheten utifrån elever som behöver stöd. 29 Skolverkets Allmänna råd (2014). Fritidshem. 30 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Särskilt stöd i fritidshemmen har varit en återkommande kritikpunkt i Skolinspektionens tillsyn i Malmö stad. Med anledning av detta godkände grundskolenämnden den 19 november 2014 en utvecklingsplan för fritidshemmen i syfte att utveckla kvaliteten i kommunens fritidshem. Trots åtgärder kan Skolinspektionen vid sitt beslut 2014 inte ta ställning till om de påtalade bristerna är åtgärdade. Skolinspektionen kommer därför att våren 2015 genomföra en riktad tillsyn av fritidshemmen i Malmö stad.30 Alla skolor och fritidshem i Malmö stad (även fristående) kan hos grundskoleförvaltningen ansöka om s.k. tilläggsbelopp för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Inför våren 2014 beviljades 60 procent av totalt 347 ansökningar om tilläggsbelopp i kommunens fritidshem. För kommunens grundskolor beviljades 42 procent av 777 ansökningar. Den kommungemensamma handläggningen av tilläggsbeloppen har inneburit en ökad likvärdighet i bedömningarna. Informationsinsatser från elevhälsan kring särskilt stöd under hela skoldagen har dessutom inneburit att behoven av anpassningar inom fritidshemmen även uppmärksammats av skolorna i sina ansökningar. Statistiken visar dock att behoven extraordinära stödåtgärder anses vara större i skolorna än vad som har beviljats. Bedömning och betyg I regeringspropositionen 2009/10:165 som låg till grund för beslutet om den nya skollagen klargörs att ”betyg och bedömning är starkt förknippade med varandra”. I lärarens uppdrag ingår att göra både summativa och formativa bedömningar, vilket innebär att resultatet av en bedömning används på två olika sätt. Den formativa bedömningen är underlag för lärarens återkoppling till eleven samt styr den fortsatta undervisningen. I den summativa bedömningen används underlagen till att sätta betyg. Vid betygssättningen bedömer läraren om elevens prestationer uppfyller kunskapskraven i kursplanerna. Eftersom betygssättning är myndighetsutövning är det viktigt att bedömningen kvalitetssäkras på alla nivåer. De nationella proven är ett underlag i lärarens betygssättning. Det finns inga regler som styr i hur hög grad provet ska påverka betygssättningen av den enskilda eleven. Som angetts tidigare (se avsnitt om resultatskillnader inom ämnen) finns det skillnader mellan resultaten på de nationella ämnesproven och lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Trots att det finns relevanta skäl till att provbetyg och slutbetyg skiljer sig åt, har det i kvalitetsarbetet framkommit signaler som pekar på att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. En stor avvikelse mellan provbetyg och betyg kan vara ett tecken på att skolan och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning. På samma sätt kan en mycket hög överensstämmelse också vara en signal om att betygssättningen behöver analyseras. 30 Skolinspektionen (2014). Uppföljning efter tillsyn av Malmö kommun. Beslut 2014-1106. (Dnr 43-2009:3755). 31 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 För att säkerställa att bedömning och betygssättning blir så likvärdig som möjligt och ur ett elevperspektiv så rättvis som möjligt, bör åtgärder vidtas. Mot bakgrund av det reformerade betygssystemet med bland annat kunskapskrav och fler betygssteg som började gälla den 1 juli 2011 kan t.ex. kompetensutveckling vara nödvändig, företrädesvis riktad mot de lärargrupper som har mindre vana att göra bedömningar i relation till specificerade kunskapskrav. Förändrade kunskapskrav och betygsättning gäller även inom grundsärskolan, varför de identifierade kompetensutvecklingsbehoven även finns där. Lärandemiljöer Begreppet lärandemiljö är ett samlingsbegrepp för ett antal påverkansfaktorer för barn och ungas lärande. Kvalitativt god undervisning handlar om att skapa trygga lärandemiljöer som bygger på förtroendefulla relationer, stödjer elevernas självtillit och utmanar dem utifrån deras kunskapsnivå. Undervisningen bygger på kreativitet, stimulans och variation och möjliggör för eleverna att pröva sina kunskaper, erfarenheter och förhållningssätt i olika miljöer och situationer. Kvalitativt god undervisning kännetecknas också av kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv.31 En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras så att alla elever har möjlighet att delta i det dagliga skolarbetet och utvecklas utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero samt barngrupperna i fritidshem. Skolors fysiska miljö Såväl fritidshemmet som skolan behöver tillgång till ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör för pedagogerna att arbeta med kvalitet och variation i undervisningen. Ett strukturerat samarbete mellan fritidshemmet och skolan bidrar till att lokalerna kan inredas så att de blir funktionella för hela skoldagens verksamhet. Det är rektors ansvar att synliggöra båda verksamheternas behov och skapa gemensamma lösningar. För en del av Malmös skolor med starkt begränsade lokalutrymmen är det en stor utmaning att utforma miljöer som lever upp till båda verksamheternas krav, eftersom det oftast innebär att det är ett och samma klassrum som skall användas under hela skoldagen. I kvalitetsdialogerna har ett antal rektorer lyft fram skolornas ansträngda situation med ett ökat elevantal och redan hårt belastade lokaler. Några rektorer bedömer att de har fullt såväl i enskilda klasser som på skolan totalt. Vissa skolor har ingen eller begränsad tillgång till mindre grupprum eller samlingsrum för större elevgrupper. Klassrummens utformning och storlek begränsar då hur lärandet organiseras. Även ur personalsynpunkt är en del skolor trångbodda. Tillgång till arbetsrum och egna arbetsytor är knapphändig och försvårar för pedagogers enskilda arbete såväl som samarbete med kollegor och vårdnadshavare. 31 Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 32 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 På en del skolor behöver standarden i korridorer och övriga gemensamma utrymmen moderniseras för att bättre överensstämma med verksamheternas behov av flexibilitet. Många vinklar och vrår och trånga utrymmen kan generera grogrund för en otrygg miljö för eleverna och försvåra skolans arbete med att skapa en trygg och säker skola. Fritidshemmen ska möta barnen med meningsfulla aktiviteter och stimulera dem att själva utveckla intressen och kunskaper. De ska också ge barnen möjlighet till avskildhet och vila. Fritidshemmen ska även arbeta med en utforskande och praktisk verksamhet. Det ställer krav på tillgång till lokaler som är anpassade för ett sådant arbete. I kvalitetsplaner och -dialoger framkommer att en del skolors stora barngrupper på fritidshemmen, i kombination med begränsad tillgång till varierade lokaler starkt begränsar möjligheten till ett bredare utbud av aktiviteter. Några fritidshem samverkar med föreningar och erbjuder eleverna att pröva andra aktiviteter vid något tillfälle i veckan Goda utemiljöer är betydelsefulla bland annat för att stimulera eleverna till rörelse och motverka för mycket stillasittande. Idrott och fysiska aktiviteter bidrar till bättre hälsa och högre måluppfyllelse. Om skolans och fritidshemmets närmiljö är bristfällig ställer det större krav på att eleverna regelbundet får möjlighet att vistas i andra utemiljöer, något som även påverkar scheman och personalplanering. Skillnaden är avsevärd mellan Malmös grundskolor – vissa har god tillgång till närliggande tilltalande utemiljöer medan andra har att hantera motsatsen. Ett 20-tal skolor deltar i konceptet Gröna skolgårdar, en modell för att skapa gröna utemiljöer på skolorna. Drygt tio skolor arbetar med Grön Flagg som är ett pedagogiskt verktyg och en certifiering. Ett antal skolor har under året fokuserat på att organisera pedagogledd rastverksamhet som ett prioriterat utvecklingsområde. Rastverksamheten förstärker skolans arbete med normer och värden samtidigt som den stimulerar till rörelse och lek. Skolors IKT-mognad En viktig pedagogisk fråga är hur datoranvändningen i skolan påverkar elevers motivation, förmågor och resultat. Forskningen har hittills inte kunnat påvisa något starkt samband mellan användning av IKT-verktyg i undervisningen och en förbättring av elevernas resultat. Däremot syns positiva psykosociala konsekvenser som ökad självaktning och ökat engagemang hos eleverna, samt rena IKT-färdigheter som eleverna lär sig både inom och utanför skolan. Ett antal rektorer har prioriterat likvärdig tillgång till digitala verktyg för samtliga elever i sina åtagande-/kvalitetsplaner. I kvalitetsdialogerna har emellertid flera rektorer lyft svårigheten att ha en god teknisk support på skolan. Även att finansiera inköp och underhåll av datorer för elever och personal är mycket besvärligt för vissa skolor. I grundskoleförvaltningens nyligen antagna IKT-handlingsplan tydliggörs förvaltningens strävan att använda IKT för att öka likvärdigheten i skolorna. Förvaltningen behöver genomföra en central satsning för att öka antalet digitala enheter i skolan. Skolorna behöver fungerande digitala verktyg samt en kontinuerlig satsning på en digital infrastruktur som fortlöpande kan möta de tidsenliga kraven på en välfungerande IKT-miljö. 33 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Skolor och skolbibliotek Skollagen fastslår att elever i grundskola och grundsärskola ska ha tillgång till skolbibliotek.32 Lagrummet preciserar inte närmare vad som kännetecknar ett skolbibliotek. I propositionen 2009/10:165 angavs ”att det brukar vanligtvis avse en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”. Skolbiblioteket ska vara anpassat till elevernas behov och ska stimulera till läsning och främja språkutveckling. Skolinspektionen har tolkat bestämmelserna och anger följande krav på ett skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, fack- och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Kravet på skolbibliotekets funktion gäller lika för alla skolor. För en mindre skola kan kravet vara mycket utmanande, bland annat utifrån ekonomiska förutsättningar men även ifråga om lokaler. I Malmö stads riktlinjer Skolbibliotek utan gränser poängteras att det är bemanning och kompetens som gör biblioteket till en pedagogisk resurs. En genomgång av Malmöelevernas tillgång till skolbibliotek visar stor spridning vad gäller öppettider, bemanning och bemanningskompetens. Även tillgången till informationsteknik och andra medier varierar. Skillnaden mellan Malmös skolbibliotek spänner från ett obemannat bokrum till bibliotek som fått DIK:s utmärkelse för Skolbibliotek i världsklass33 med en fackutbildad, heltidsanställd bibliotekarie i ett modernt bibliotek med god tillgång till digitala verktyg. Skolor och studiero Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. De ska också finnas ordningsregler för varje skolenhet som ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.34 En viktig förutsättning för en god lärandemiljö som präglas av trygghet och studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Elever ska ha möjlighet att delta i planering och utformning av lärandemiljöerna. I Malmös grundskoleenkät är studiero och ordningsregler fortsatt bland de områden som har lägst andel positiva svar även om det skett en liten förbättring sedan förra året rapport (ca en procentenhet). I Malmö svarade 32 2 kap. skollagen. http://www.dik.se/saa-tycker-dik/om-skolbibliotek/skolbibliotek-i-vaerldsklass/ 34 5 kap. 3 § skollagen. 33 34 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 drygt två femtedelar av eleverna att de saknar studiero och att de inte har tillräckligt välfungerande ordningsregler. Enligt forskning har dylika resultat direkta konsekvenser för undervisningen. Ett lugnt och tryggt klassrum ger goda förutsättningar för lärande, medan elevernas upplevelse av ett försämrat klassrumsklimat långsiktigt leder till sämre måluppfyllelse. Nationell forskning pekar ut två starka faktorer som skapar bättre klassrumsklimat och lärandemiljö: tydligt ledarskap och delaktighet. Ju mer eleverna är delaktiga i att ta fram regler, desto mindre tenderar de att behöva användas. När reglerna behöver användas förstår dessutom eleverna lättare varför. Ordningsregler kan ses som en sammanfattning av djupare och bredare diskussioner om relationer, respekt för varandra och ansvar för den gemensamma lärandemiljön. De kan omfatta situationer både i och utanför klassrummen. Undervisningen ska stå i fokus när reglerna tas fram. Såväl elever, vårdnadshavare som personal ska känna till vilka regler som gäller och vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Elevernas arbetsmiljö är enligt grundskoleförvaltningens åtagandeplan ett kommungemensamt utvecklingsområde under 2014. Såväl skolorna som förvaltningen genomför därmed insatser inom området under läsåret 2014/15. Barngrupperna i fritidshemmen Det finns inga generalla riktlinjer för hur stor en lämplig grupp i fritidshemmen är. I de allmänna råden för fritidshem tydliggörs istället att rektorn ska anpassa storleken på grupperna utifrån olika kriterier, t.ex. elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd, lokalernas och utemiljöns utformning. Grundskoleförvaltningens utredning om fritidshemmen visar att storleken på den grupp eleven vistas i varierar under tiden som fritidshemmet är öppet. Enligt grundskoleförvaltningens tillämpningsföreskrifter ska fritidhemmens öppettider vara 06.15-18.30 om föräldrarna har behov av det. På morgonen och senare på eftermiddagen slås i regel flera grupper (vanligvis kallat avdelningar) ihop. När sådan sammanslagning sker styrs i regel av elevernas närvarotider. Elevernas närvaro på fritidshemmet styr personalens schema. Barngruppens storlek är en av de avgörande faktorerna för att fritidshemmet ska kunna hålla hög kvalitet och leva upp till kraven i styrdokumenten. Gruppens storlek påverkar elevernas relationer till gruppen och pedagogerna samt möjligheterna till kommunikation, arbetsmiljö och arbetsro i fritidshemmet. Malmö stads fritidshem hade i genomsnitt 47 elever per avdelning hösten 2013. Det genomsnittliga elevantalet per grupp har ökat med nio elever sedan 2010. I riket har fritidshemmen i genomsnitt 40 elever per avdelning. På riksnivå har grupperna ökat med två elever de senaste fyra åren.35 Barngruppernas storlek och sammansättning uppmärksammades i förra årets lägesbeskrivning. Det har också varit en återkommande punkt i Skolinspektionens kritik av Malmö stad. Det är därför troligt att gruppernas storlek kommer att ingå i den riktade tillsyn av fritidshemmen som Skolinspektionen kommer att genomföra i kommunen under 2015. 35 Skolverkets databas Jämförelsetal. 35 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Kommunstyrelsen har gett grundskoleförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för och effekterna av att minska barngruppernas storlek på fritidshemmen. Utredningen utgår från Malmökommissionens förslag att Malmö stad ska minska barngruppernas storlek till max 30 barn i ett första steg. Behörighet och rekrytering Reglerna kring legitimationskrav och behörigheter innebär att endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning fr.o.m. den 1 juli 2015. Det är också endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och som är behörig för viss undervisning som får bedriva undervisningen självständigt. Reglerna fastställer också att betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen. Om läraren inte är legitimerad ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Vilken behörighet en lärare eller förskollärare har framgår av den lärar- eller förskollärarlegitimation som Skolverket utfärdar. Legitimationskraven gäller inte inom fritidshemmen men även där är det viktigt att det finns personal med adekvat utbildning. Fritidshemmens lärandeuppdrag har också förstärkts i och med nu gällande styrdokument. En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper om aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns utbildad personal i sådan omfattning att personalen kan bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmen.36 Skolverket publicerar nationell och kommunal statistik om personal inom huvudmännens verksamheter varje år.37 I statistiken finns bl.a. uppgifter om personalens utbildning. I september 2014 publicerade Skolverket ytterligare en studie som jämför vissa uppgifter i statistiken med registret över lärarlegitimationer. Resultatet är framför allt analyserat på nationell nivå, men uppgifterna som gäller grundskolan finns också publicerad per kommun och huvudman. För att komplettera Skolverkets uppgifter gjorde grundskoleförvaltningen en egen undersökning av personalens behörighet under hösten 2014. Undersökningen omfattar anställda inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Undersökningens resultat är inte helt jämförbart med den nationella statistiken i Skolverkets studie, i nedanstående beskrivning och analys har uppgifterna kompletterat varandra. I förskoleklassen är andelen med lärarexamen förhållandevis hög i Malmö jämfört med andra kommuner. Andelen med förskollärarexamen är istället förhållandevis låg. Utvecklingen med allt fler lärare har gått snabbare i Malmö än i riket. Föregående läsår avstannade utvecklingen.38 Orsaken till det kan vara att elevökningen i grundskolan lett till ökad efterfrågan på lärare i de lägre årskurserna och att lärarna väljer att undervisa i grundskolan istället för i förskoleklassen. 36 Skolverkets Allmänna råd (2014). Fritidshem. Statistiken baseras på uppgifter om personalen avseende den 15 oktober varje år som skolorna skickar in till SCB. 38 Skolverkets databas Jämförelsetal. 37 36 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Diagram 11. Årsarbetare i Malmös förskoleklasser, andel (%) med förskolelärar- och lärarexamen 2009-2013 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal. Enligt grundskoleförvaltningens uppgifter är en stor andel, 84 procent, av de som undervisar i förskoleklassen behöriga. 13 procent har sökt och inväntar legitimation. I grundskolan visar Skolverkets studie att var tredje lärare saknade legitimation i de ämnen de undervisar. I Malmö stad var endast 66 procent av grundskolelärarna legitimerade i de ämnen de undervisar. Malmö har en något högre andel icke legitimerade lärare än riksgenomsnittet (34 % jämfört med 31 %). Grundskoleförvaltningens undersökning bekräftar Skolverkets uppgifter men visar att 15 procent av de som definierats som icke legitimerade sökt och inväntar legitimation. Störst andel legitimerade lärare i Malmö finns inom ämnena svenska, matematik, moderna språk (tyska, spanska och franska), historia och fysik. Nedanstående tabell visar de ämnen med störst andel icke legitimerade lärare i Malmö stads grundskolor. Tabellen visar att det framför allt är i teknik och praktiskt-estetiska ämnen som en stor andel lärare är icke legitimerade. Grundskoleförvaltningens undersökning utgår inte från samma kategorisering som Skolverkets, men den visar också att det i stor utsträckning är inom praktiskt- estetiska ämnen som en hög andel lärare är obehöriga. 37 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Tabell 6: Andelen icke-legitimerade lärare per ämne i Malmö stads grundskolor den 15 okt 2013. Teknik Hem- och konsumentkunskap Slöjd Bild Engelska Idrott och hälsa Musik Biologi 75% 71% 61% 61% 55% 54% 54% 54% Källa: Skolverkets databas SIRIS. Trots att det framförallt är inom andra ämnen som Malmös skolor har många icke legitimerade lärare, så lyfter rektorerna behoven av behöriga lärare i matematik och naturvetenskap i kvalitetsdialogerna. Anledningen till detta kan vara dessa ämnens förhållandevis låga resultat och att rektorerna därmed anser det särskilt viktigt att rekrytera behörig personal i dessa ämnen. Behovet av behöriga lärare inom matematik och no-ämnen antas också öka de kommande åren p.g.a. stora pensionsavgångar i lärarkåren. Förutom teknik och hem- och konsumentkunskap är svenska som andra språk ett av de ämnen där undervisningen bedrivs av en låg andel behöriga lärare nationellt (46 %). I Malmö är andelen behöriga lärare något högre (50 %). Andelen varierar mycket mellan årskurserna. Av lärarna som undervisade i svenska som andra språk i årskurs 1-3 var 73 procent legitimerade hösten 2013. Motvarande andel av lärarna i årskurs 4-6 var 31 procent. Grundsärskolan ingår inte i Skolverkets senaste undersökning om lärarlegitimationer. Andra uppgifter från Skolverket visar dock att andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i Malmös grundsärskolor är hög (90 %), ungefär som i riket (88 %). Kommunens grundsärskolor har också en förhållandevis hög andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen (47 % jämfört med 30 % i riket).39 Grundskoleförvaltningens undersökning bekräftar att särskollärarna i stor utsträckning är behöriga. Den visar dock att andra än lärare undervisar i större omfattning i grundsärskolan än i grundskolan. Skolverkets statistik visar att 56 procent av personalen i Malmös fritidshem har en pedagogisk högskoleexamen. Detta är en ökning jämfört med föregående år men fortfarande en lägre andel än för tio år sedan. 39 Skolverkets databas Jämförelsetal. 38 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Diagram 12. Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi 2004-2013. Malmö Samtliga kommuner 65 60 56 56 55 50 45 40 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal. I kvalitetsdialogerna och i grundskoleförvaltningens utredning om fritidshemmen framkommer det att skolorna önskar en högre andel fritidspedagoger i sina fritidshem men att det råder stor brist på personer med sådan utbildning. Rektorerna menar att det krävs fler fritidpedagoger för att skolorna ska kunna bedriva ett utvecklingsarbete inom fritids och höja kvalitén på verksamheten. Detta behov har också uppmärksammats av Malmökommissionen och grundskoleförvaltningen har i uppdrag från kommunstyrelsen att utreda möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen. Det ökande antalet elever samt den stora andelen elever som fortsätter på fritidshemmet under årskurs 4-6 innebär också att behovet av fritidspedagoger ökar. Det finns ett generellt behov av utbildad och behörig personal inom grundskolenämndens ansvarsområden. Förutom de brister som finns i nuvarande lärarkår så finns det, både nationellt och kommunalt, ett stort behov av lärare framöver. Antalet nyutbildade lärare står inte i paritet med den elevökning och de pensionsavgångar som förväntas de närmsta åren. Bristen på matematik- och NO-lärare anses särskilt allvarlig, främst kanske med anledning av resultaten inom dessa ämnen men också för att relativt få väljer att vidareutbilda sig inom matematik och naturkunskap. Som påtalats i förra årets lägesbeskrivning finns det dessutom stora skillnader mellan skolor och fritidshems tillgång till personal och kompetens. I kvalitetsdialogerna framkommer också att svårigheterna att rekrytera utbildad och behörig personal skiljer sig mellan skolorna och fritidshemmen i kommunen. Det är framför allt skolor och fritidshem med elever från socialt utsatta områden som har betydande svårigheter att rekrytera behörig personal. Orsakerna till ovanstående beskrivning är flera. En sådan handlar om skolornas möjligheter att organisera undervisningen. I analysseminarierna framkommer det att det kan vara svårt att erbjuda behöriga lärare inom vissa ämnen heltid 39 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 beroende på skolans storlek och schemamöjligheter. Att ha ämneslärare, som inom gymnasieskolan, kräver t.ex. större enheter med fler elever. En annan orsak som framkommer under analysseminarierna är de olika verksamheternas status i förhållande till varandra. Grundskolan har, trots viss förändring de senaste åren, fortfarande en högre status än både förskoleklassen och fritidshemmen. Det medför att behörig personal gärna söker sig till grundskolan när det finns möjlighet. Anledningen till skillnaden i status kan vara traditionella mönster och synsätt men också rådande löneskillnader. Det anses också finnas en statusskillnad mellan olika ämnen. Under analysseminariet har framkommit att arbetsmiljön är en viktig orsak till skillnaderna i behörig personal mellan skolor. Ledningen, liksom övrig personal, har också stor betydelse för rekryteringen. En kompetent personalgrupp som trivs och mår bra är en viktig förutsättning för att andra ska söka sig till skolan, och för att redan anställda ska stanna kvar i yrket och på arbetsplatsen.40 Malmö stads medarbetarenkät visar att medarbetarna i grundskoleförvaltningen har ett lägre s.k. MMI (motiverad medarbetarindex) än kommunen i stort, 62 jämfört med 64. Grundskoleförvaltningens sammanställning av MMI visar också att det finns stora skillnader mellan skolorna. Skolan med lägst index har 45 och den med högst index har 78. Det är viktigt att det låga indexet och skillnaderna mellan skolorna anlyseras ytterligare och att pedagogernas arbetsmiljö förbättras så att kommunen blir en attraktiv arbetsgivare. Detta är avgörande inför det stora rekryteringsbehov som finns framöver. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen klargör att både huvudman och enskild skola och fritidshem ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Motsvarande planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska även göras på skolenhetsnivå. Rektorn är ansvarig för detta arbete.41 Grundskoleförvaltningen har sedan förvaltningen bildades drivit ett intensivt utvecklingsarbete där utformning av en styr- och ledningsmodell för det systematiska kvalitetsarbetet varit en central del. Det grundläggande för styroch ledningsmodellen är styrning genom uppföljning där utgångspunkten är de nationella läroplansmålen. Uppföljning av verksamheten sker huvudsakligen utifrån ett antal prioriterade uppföljningsområden, vilka genom forskning och evidens identifierats ha betydelse för elevers måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden, vilka utgör beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett sådant sätt att de nationella målen nås. Till de prioriterade uppföljningsområdena på skolenhetsnivå följer ett urval av mätetal. Mätetalen innefattar såväl kvantitativ data i form av kunskapsresultat 40 41 Skolverkets studie visar att 4 av 10 legitimerade lärare valt att inte arbeta inom skola. 4 kap. 3-4 §§ skollagen. 40 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 som betyg, gymnasiebehörighet mm som mer kvalitativ data utifrån elevernas upplevelse av verksamheten som trivsel, delaktighet mm. Styr- och ledningsmodellen innefattar ett antal verktyg. Ett av dessa verktyg är dialogstrukturen vilken reglerar kvalitetsdialoger mellan olika nivåer i förvaltningen. Under hösten har kvalitetsdialoger genomförts mellan varje enskild rektor och förvaltningen samt mellan förvaltningen och nämndens presidium i syfte att diskutera uppnådda resultat, identifierade utvecklingsområden samt eventuella stödbehov. Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå Utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell har inneburit en avsevärd förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. De förbättrade underlag som tagits fram och metoder för analys som har införts, har ökat förutsättningarna för en anpassad resursfördelning och en högre grad av likvärdighet och det är ett tydligare fokus på det nationella uppdraget än vad som tidigare varit fallet. Dock kvarstår områden där utvecklingsarbetet bör fortskrida såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. Grundskoleförvaltningen behöver t.ex. arbeta än mer systematiskt med att analysera sina resultat samt att dra lärdomar av insatser som genomförts. Huvudmannen har ett ansvar att som styrande och som förebild för verksamheten visa kontinuitet och långsiktighet i sitt strategiska utvecklingsarbete. Syftet bakom organisationsförändringen och skapandet av grundskoleförvaltningen var att få en samlad huvudman för all kommunal grundskola, grundsärskola, fritidshem och förskoleklass. Fortfarande sker dock mycket utvecklingsarbete inom varje utbildningsområde, vilket innebär att det sker på olika sätt, med olika fokus och med olika kompetenser för respektive utbildningsområde. Förvaltningsnivån, med en förvaltningsledning, har ännu inte befästs fullt ut till en huvudman. För en likvärdig verksamhet är det av vikt att huvudmannen upplevs som samlad och relativt enhetlig. För att ytterligare förstärka huvudmannens möjligheter till en bättre analys och få en tydligare bild av vilka effekter som uppnåtts, behövs nya kvalitativa underlag tas fram. Speciellt angeläget är detta inom grundsärskolan, fritidshem och förskoleklass vars resultat inte är lika lätta att fånga kvantitativt. Det finns även skäl att se över medarbetarenkäter och elevenkäter så att dessa får en högre koordination med de nationella styrdokumenten. Dessutom skulle nya typer av skattningsscheman och självvärderingar kunna vara ett viktigt komplement för att stödja utvecklingen av kvalitetsarbetet. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå För att få kunskap om hur kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå fungerar, har huvudmannen analyserat samtliga skolors åtagande/-kvalitetsplaner och kvalitetsrapporter. Kvalitetsdialogerna har också utgjort ett viktigt underlag för denna analys. I kvalitetsdokumentationerna och dialogerna framkommer att de är en stor utmaning för skolorna att genomföra den inledande analysen av den egna skolans resultat och vad dessa beror på. Analysen av olika insatser resultat ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. För att kunna göra den nödvändiga 41 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 analysen behöver skolorna använda statistiskt och kvalitativt tillgängligt material samt involvera all personal. Flera skolledare vittnar om att de ser denna del av kvalitetsarbetet som ett utvecklingsområde. Det kan också konstateras att det finns ett generellt behov av bättre systematik i skolornas kvalitetsarbete. Skolor jobbar med det som angivits i åtagande/kvalitetsplaner men kvalitetsarbetet kan även innehålla annat. Troligtvis förekommer på en del ställen parallella processer. Skolor kan också ha problem med att sätta upp ett relevant mål för sitt utvecklingsarbete liksom att välja de mest lämpade metoderna och aktiviteterna för att nå målet. Enligt uppgifter från förvaltningens utvecklingsavdelning deltar vissa skolor i stort sett i alla erbjudanden om utvecklingsinsatser från förvaltningen medan andra skolor knappt deltar i någon förvaltningsgemensam kompetensutveckling. Detta eventuella nyttjande av de förvaltningsgemensamma resurserna behöver därmed inte har någon tydlig koppling till skolans resultat och behov. Skolornas valda utvecklingsinsatser är också i flera fall allt för många. Antalet insatser är avgörande för om skolan kan följa upp aktiviteten och mäta dess effekter. Här bör också nämnas tidsperspektivet som inte sällan är för kort ur ett utvecklingsperspektiv. Det verkar som uppföljningstidpunkter sätts utifrån de redovisningstillfällen som ålagts rektorn. Som framgått ovan är huvudmannens bild av utvecklingsarbetet på fritidshemmen, förskoleklassen och i grundsärskolan otydlig. Detta beror också på att kvalitetsarbetet är eftersatt i dessa verksamheter. I många åtagande/kvalitetsplaner är t.ex. fritidshemmen inte lika synligt som andra verksamheter. I kvalitetsdialogerna framkom att rektorerna kräver och förväntar sig ett mer resultatinriktat utvecklingsarbete inom grundskolan än inom t.ex. fritidshemmen. Skolornas dokumentation är av skiftande kvalitet. Säkert är det också så att en svag dokumentation ändå kan innebära att det reella arbetet på skolan fungerar väl. Det är emellertid inte dokumentationsverktygen i sig som är haken utan, som framgått ovan, skolornas förmåga att skapa kontinuerliga och systematiska rutiner för att styra arbetet, att sätta upp mål, att välja förbättringsinsatser, att analysera och värdera arbetet. Dokumentationssystemet kan vara ett stöd för att åstadkomma en bättre struktur för utvecklingsarbetet och på sikt leda till ett bättre kvalitetsarbete. 42 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Styrkor Kunskapsfokus Kunskaper är ett av skolans kärnuppdrag och ett av huvudmannens viktigaste uppdrag. I föregående års lägesbeskrivning framgick att det blivit ett större fokus på kunskapsresultaten i alla ämnen de senaste åren, bl.a. med anledning av den nya läroplanen med förändrade kursplaner. Även i årets kvalitetdokumentationer återfinns "kunskap" som det område som flest skolor identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Orsaken till att många skolor valt kunskap som utvecklingsområde kan vara den uppmärksamhet kunskapsresultaten får, både nationellt och kommunalt. Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten från våren 2014 visar att resultaten i Malmö stads grundskolor fortsätter att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. Elevernas förbättrade meritvärde kan bland annat vara en följd av att skolan tidigare fokuserat på att alla elever skulle klara godkänt i tre ämnen – svenska, matematik och engelska. De senaste årens förskjutning mot ett bredare kunskapsfokus i alla ämnen, är sannolikt en bidragande orsak till den positiva utvecklingen av elevernas meritvärde. Att många skolor valt att kraftsamla kring detta område borde i ett längre perspektiv ge ytterligare positiva effekter på elevernas måluppfyllelse och i sin förlängning varje elevs kunskaper och färdigheter för ett aktivt och självständigt liv. Samtidigt kan det stora antalet skolor som valt kunskap som utvecklingsområde ge underlag för att utbyta idéer och att jämföra och dela med sig av metoder och modeller som visar sig verkningsfulla. Språkutveckling Betydelsen av ett språkutvecklande arbetssätt är stor i den svenska skolan och alldeles särskilt i Malmös skolor som har en stor andel elever med annat modersmål än svenska. Språkutveckling kan dock inte reduceras till enbart modersmålsundervisning eller andraspråksinlärning utan ska förstås som lärande i ett större perspektiv. Att behärska ämnesspråket är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter således tillgång till ett specifikt fackspråk. Då varje ämne har ett karakteristiskt språk innebär detta att språkutveckling är en viktig fråga för alla lärare. Enligt de två nederländska forskarna Maaike Hajers och Theun Meestringas gynnar dessutom språkutveckling alla elever och inte endast de elever som är flerspråkiga. I februari 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om den så kallade ”Skolsatsning 2012”. Satsningen innefattade bl.a. insatser kring språkutvecklande ämnesundervisning och har medfört att kunskap om språkets betydelse för lärande finns spridd på stadens skolor. Under läsåret 2013/14 var språkutveckling dessutom ett kommunövergripande utvecklingsområde för förskoleklassen, vilket innebar en fokusering kring språkutveckling framför allt för de yngre barnen. Inriktningen har gett en större språklig medvetenhet i vissa skolor. Det påbörjade arbetet har också kunnat tas tillvara och 43 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 vidareutvecklas under innevarande läsår då språkutveckling är ett kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter. I kvalitetsdialogerna framkommer att det språkutvecklande arbetet har fått fäste i stadens skolor. I dialogerna menar flera rektorer att ett språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att nå en högre måluppfyllelse och likvärdighet. De hämtar styrka ur det faktum att arbetssättet tydligt vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Stadens rektorer verkar vara nöjda med det arbete som bedrivs och det stöd huvudmannen ger. Den sammantagna bilden är att språkutveckling är ett område som Malmö behöver fokusera extra på utifrån den stora språklig mångfald som finns i staden. Samtidigt innebär det påbörjade utvecklingsarbetet att kommunen kan börja möta behovet. Formativt arbetssätt Formativt arbete är ett medvetet förhållningssätt och arbetssätt som pedagoger kan använda i sin undervisning. Det formativa arbetssättet identifierar att pedagogens undervisning och kommunikation med eleverna har stor påverkan på eleverna och deras lärande. Forskning visar att formativt arbetsätt är mycket effektivt för elevernas lärande och prestationer, bl.a. menar John Hattie att det är ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande. Formativt arbetssätt karaktäriseras av: Fokus från individen till progressionen framåt Ger struktur till studierna, studieteknik Bedömer inte vilka kunskaper eleven har utan hur eleven kan använda dessa kunskaper Involverar eleven i bedömningen av sitt eget och kamraters arbete Utgår från vad eleven redan kan och hur eleven ska göra för att utvecklas ytterligare Tydliggör lärandet och den egna utvecklingen för eleven Formativ bedömning, dvs. löpande återkoppling kring var eleven befinner sig i förhållande till målen, ingick, precis som språkutveckling, i Skolsatsningen 2012. Kvalitetsdialogerna visar att många skolor i Malmö arbetar med att införa, sprida eller bredda det formativa arbetssättet. Några skolor har arbetat formativt i flera år medan andra nyligen har inlett arbetet. I dialogerna framkommer också att de skolor som arbetar formativt är mycket positiva till arbetssättet och dess effekter för eleverna. Visserligen menar många att det ställer stora krav på pedagogen, som måste dokumentera varje elevs kunskapsutveckling noga samt ständigt förändra upplägget på sin undervisning utifrån elevernas framsteg. Å andra sidan har det klara fördelar för eleven som ser sin egen utveckling och som upplever att kunskapsinhämtningen utgår från de egna behoven. Hur stor andel av Malmö stads pedagoger som har tillräcklig kompetens för att utnyttja det formativa arbetssättets fulla potential framgår inte av kvalitetsdialogerna. Det formativa arbetssättet har emellertid potential att bli en betydelsefull styrka för Malmös skolor och pedagoger och därmed för eleverna. 44 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Förstelärarna Sedan hösten 2013 kan huvudmän för grund- och gymnasieskolor ansöka statsbidrag för s.k. karriärtjänster i form av förstelärare eller lektorer. Enligt skollagen ska huvudmännen också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.42 Det primära syftet med reformen är att förbättra resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en möjlighet till karriär utan att de behöver lämna läraryrket. Reformen syftar även till att göra läraryrket mer attraktivt och locka fler sökande till lärarutbildningen. Malmö stad har ansökt om alla tilldelade statsbidrag för karriärtjänster sedan 2013, sammanlagt 329 tjänster. Av dessa har 245 tilldelats grundskoleförvaltningen. Regeringen har dessutom beslutat att Malmö stad kan få ytterligare statsbidrag för ytterligare fem tjänster på Rosengårdsskolan enligt förordningen om karriärtjänster i s.k. utanförskapsområden. Förutom undervisning är huvuduppdraget för Malmös förstelärare att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse. Enligt grundskolenämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut om inrättandet av karriärtjänster (GrF-2013-21) ska karriärtjänster i Malmö stad främja utveckling inom följande områden: Tidiga insatser i syfte att öka måluppfyllelsen Ökad likvärdighet mellan skolor Flerspråkig undervisning Språkutvecklande ämnesundervisning Formativ bedömning Grundskolenämnden anser också att förstelärare ska arbeta där det finns störst behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Mot bakgrund av detta har grundskoleförvaltningen genomfört en särskild satsning på karriärtjänster på åtta skolor. Satsningen medför fler förstelärartjänster per skola. Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla undervisningen på skolorna. Effekterna av reformen med s.k. karriärtjänster är ännu för tidiga att se men omfattningen av och inriktningen på tjänsterna i Malmö stad har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna. Huvudmannaperspektivet Kommunfullmäktige är huvudman för all utbildningsverksamhet i Malmö stad. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skolförfattningarna. I Malmö stad ansvar grundskolenämnden för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet sedan den 1 juli 2013. 42 2 kap. 22§ skollagen. 45 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Grundskolenämnden har ett tydligt fokus på verksamhetens måluppfyllelse. Under innevarande budgetår valde grundskolenämnden att samla samtliga 27 kommunfullmäktige mål i två övergripande prioriterade mål för nämndens verksamhet – elevernas måluppfyllelse och likvärdighet. Nämndens tydliga fokus på det nationella uppdraget möjliggör för förvaltningsledningen att vara lika konsekvent. På samma sätt öppnar ledningens stringens för att skolorna fokuserar och arbetar målmedvetet mot det nationella uppdraget. Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Med tanke på den korta tid som grundskolenämnden funnits kan resultatet av detta ännu inte bedömas. Ett strategiskt, långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är emellertid en nödvändig förutsättning för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem. Ledarskapet Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektor ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skolförfattningarna.43 Termen pedagogiskt ledarskap används frekvent för att beskriva rektors ansvar för att leda den pedagogiska verksamheten vid en skola. Det är ett mångtydigt begrepp som kan hanteras som en sammanfattande beskrivning av olika ledarhandlingar som rektor gör eller bör göra för att leda undervisning och lärande i sina verksamheter. Skolinspektionen presenterade 2012 sin definition av pedagogiskt ledarskap utifrån rektors uppdrag i styrdokumenten: ”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för sambandet mellan insats och resultat”. Viktiga aspekter av ett framgångsrikt ledarskap är bl.a. höga förväntningar på elevernas resultat, tydliga regler, tydliga mål och visioner samt att rektorn är delaktig i dialog med lärarna om metodfrågor. Ett framgångsrikt ledarskap antas i sin tur generera en framgångsrik skola. I såväl kvalitetsdialoger som i kvalitetsrapporter och åtagande-/kvalitetsplaner framgår att Malmö stads rektorer har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina verksamheters utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det fortsatta utvecklingsarbetet och därmed en styrka för kommunen. 43 2 kap. 9-10 §§ skollagen. 46 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Källor Allodi, M. W. (2011). Det sociala klimatet – den dolda sidan av skolans som lärandemiljö. In: Psykisk hälsa 2011, 4, p. 58-65. Grundskoleförvaltningen (2013). Lägesbeskrivning 2013. Grundskolenämnden 2013-11-20 (GRF-2013-3896). Grundskoleförvaltningen (2013). Förslag till resursfördelningsmodell till Malmös kommunala och fristående grundskolor och fritidshem 2014. Grundskolenämnden 2013-08-28 (GRF-2013-184). Grundskoleförvaltningen (2014). IKT Handlingsplan. Grundskoleförvaltningen (2014). Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014. Grundskolenämnden 2014-02-26 (GRF-2013-21). Grundskoleförvaltningen (2014). Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014. Grundskolenämnden 2015-01-28. Grundskoleförvaltningen (2014). Malmös grundskoleenkät 2013 – resultatsammanställning. Grundskoleförvaltningen (2014). Malmös grundsärskoleenkät 2013 resultatsammanställning. Grundskoleförvaltningen (2014). Modersmålsutredning 2013. Grundskolenämnden 2014-02-26 (GRF-2013-1486). Grundskoleförvaltningen/Malmö stad (2014). Skolbibliotek utan gränser. Riktlinjer för Malmös skolbibliotek. Grundskoleförvaltningen (2014). Studie- och yrkesvägledning samt prao. Grundskolenämnden 2015-01-28 (GRF-2014-12289). Grundskoleförvaltningen 2014. Styr- och ledningsmodell. Grundskolenämnden 2014-05-21 (GRF-2013-3793). Grundskoleförvaltningen (2014). Utredning av Mosaikskolan. Grundskolenämnden 2014-06-11 (GRF-2014-6085). Grundskoleförvaltningen (2014). Utredning fritidshem. Grundskolenämnden 2014-11-19 (GRF-2014-3370). Grundskoleförvaltningen (2014). Utvecklingsplan fritidshem. Grundskolenämnden 2014-11-19 (GRF-2014-3370). Grundskolenämndens Internbudget 2014. Håkansson & Sundberg (2009). Skolans inre arbete och resultat-kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. 47 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014 Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Sammanfattning av John Hatties metastudie. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Läroplan för grundsärskolan 2011. Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen- för kunskap, vakfrihet och trygghet. Revisionskontoret Malmö stad (2014). Granskningsrapport. Studie- och yrkesvägledning (Förstudie). Revisorskollegiet 2014-10-13. Skolförordning (2011:185). Skolinspektionen (2014). Uppföljning efter tillsyn av Malmö kommun. Beslut 201411-06. (Dnr 43-2009:3755). Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012). Rätten till utbildning. Skolinspektionen (2011). Promemoria Skolbibliotek. Skollagen (2010:800). Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse. Rapport 287 Skolverket (2008). Rätten till utbildning – om elever som inte går i skolan. Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan. Skolverkets Allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Skolverkets Allmänna råd (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverkets Allmänna råd (2013). Arbetet med studie- och yrkesvägledning. Skolverkets Allmänna råd (2014). Fritidshem. Skolverkets databas Jämförelsetal (http://www.jmftal.artisan.se). Skolverkets databas SALSA (http://salsa.artisan.se). Skolverkets databas SIRIS (http://siris.skolverket.se/siris). SOU 2010:95. Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning. Utbildningsdepartementet. 48 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
© Copyright 2024