04a1 UR3 Systematiskt kvalitetsarbete utbildning
Uppföljningsrapport 3 2014 Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning SDN Örgryte-Härlanda Innehållsförteckning 1 Inledning...................................................................................................................... 3 2 Systematiskt kvalitetsarbete – Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse ............................................................................................................. 4 3 Systematiskt kvalitetsarbete – Analys och bedömning av utvecklingsbehov ..... 11 3.1 Förskola ....................................................................................................................... 11 3.2 Fritidshem .................................................................................................................... 17 3.3 Grundskola................................................................................................................... 19 3.4 Grundsärskola .............................................................................................................. 27 4 Fördjupningsområde 2014: Barn och elevers lärande och utveckling ................ 29 4.1 Ledning och stimulans, information, betygsättning..................................................... 29 4.2 Särskilt stöd ................................................................................................................. 32 SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 2(35) 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 3(35) 2 Systematiskt kvalitetsarbete – Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse Mål: Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp verksamheten, dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen på ett systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas utbildningen. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten. Sektorsövergripande Vår vision är ”en utbildning som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle”. Strategiska mål för att nå visionen är att skapa kunskap, trygghet och delaktighet för barn och elever, medarbetare och vårdnadshavare. I arbetet med att skapa kunskap, trygghet och delaktighet ska våra handlingar genomsyras av stadens förhållningssätt: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vi bryr oss Vi arbetar tillsammans Vi tänker nytt. För att utveckla och stödja rektor/förskolechef i att leda pedagogisk verksamhet krävs kontinuerliga samtal mellan hen och närmsta chef områdeschef (OC). Samtalen ger underlag för kortsiktiga och långsiktiga beslut på både operativ och strategisk nivå. Till detta kopplas ett systematiskt kvalitetsarbete som gör både arbetet och resultatet utvärderingsbart och därmed utvecklingsbart. Den gemensamma förståelsen för uppdraget och dess praktiska tillämpning är av största vikt. Huvuduppdraget, att skapa bästa förutsättningar för kunskap och utveckling hos barn och elever, ska alltid vara i fokus. Förskolechef/rektor och OC dokumenterar genom nulägesanalys, verksamhetsplan och underlag samt analys för verksamhetsuppföljningsmöten (VUM) i Rappet. Kvalitetsarbetet fördelas över året och det finns ett kontinuerligt flöde av planering, uppföljning och utveckling. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 4(35) Nulägesanalys: en utvärdering av hur enheten fungerar i dagsläge. Det är viktigt att förskolechefer kartlägger de olika förskolorna inom sin enhet, och att rektorerna kartlägger alla verksamhetsformer som finns på skolan. Nulägesanalysen är ett underlag för uppdragsbeskrivningen. Samtal om nuläget och uppdragsbeskrivning: samtal mellan OC och rektor/förskolechef om var verksamheten befinner sig. Uppföljning av tidigare uppdragsbeskrivning. Identifiera prioriterade utvecklingsområden utifrån nulägesanalys. Utvecklingsområden sammanfattas i en uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivningen används som underlag för nästa verksamhetsplan. Utvecklingssamtal: mellan OC och förskolechef/rektor. Fokuserar på pedagogiskt ledarskap systematiskt kvalitetsarbete kompensatoriskt uppdrag arbetsmiljö kompetensutvecklingsbehov. Lönesamtal: mellan OC och förskolechef/rektor utifrån stadens ledarskapskriterier. Uppföljning av uppdragsbeskrivningen. VUM – verksamhetsuppföljningsmöten: OC och förskolechefer/rektorer följer tillsammans upp och analyserar de strategiska målen. Fokus är på att stödja varandra och samordna insatser genom det kollegiala lärandet, att stödja förskolechef/rektor i sitt eget kvalitetsarbete, och att förse huvudman med underlag. Dessa områden följs också upp av förvaltningsledningen genom samtal med SC och OC. Det finns årshjul som inbegriper huvuduppdraget, arbetsmiljö och ekonomi på sektorsoch områdesnivå. Det finns även årshjul för utbildningsutkottet och för LSG. Planeringen av utbildningen utgår till viss del från analyser av måluppfyllelsen och prioriterade utvecklingsområden. Att formulera mål upplevs som svårt på alla nivåer, SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 5(35) målen blir gärna alltför generella och det försvårar utvärderingen. Tydlighet saknas i vad de konkreta utvecklingsinsatserna förväntas leda till, vilka förutsättningar som krävs, och hur uppföljningen ska ske för att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. Mått och indikatorer knyts sällan till mål för att underlätta utvärderingen, särskilt inte på den enskilda förskolan/skolan. Trots att det nu finns årshjul så kvarstår en "ad hoc"- upplevelse i de olika chefsleden när det blir dags för planering och utvärdering. Rappet är inte än det självklara systemet för att dokumentera kvalitetsarbetet, särskilt inte på enhetsnivå. För att förenkla för cheferna har sektor utbildning gjort en egen rapportform i Rappet där nulägesanalysen, den fördjupade uppdragsdialogen mellan områdeschef och förskolechef/rektor, verksamhetsplanen och verksamhetsuppföljningsmöten samlas. Rapporten utgår från "Att leda pedagogisk verksamhet: Rapport och handlingsplan med arbetsplan för utvecklad uppdragsdialog". För att bättre stödja verksamhetens interna logik har tidpunkten för nulägesanalys, fördjupad uppdragsdialog och verksamhetsplan justerats till att följa läsåret. Ett led i att minska förskolechefernas och rektorernas administrativa börda är att utvärderingar och analyser ofta görs på ledningsgruppsmöten och antecknas direkt. Genom detta förfaringssätt uppnås ett kollegialt lärande. Det saknas tillräckligt med dokumentation för alla skolformer för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Tydligheten kring vilken statistik som ska användas till vad och när, samt vilka frågeställningar analysen ska utgå ifrån för att ge en samlad bild behöver stärkas. De förutsättningar som har påverkat måluppfyllelsen behöver synliggöras mer. Dokumentationen behöver också omfatta målområden som är svåra att mäta och som ingår i verksamhetens värdegrundsuppdrag. Vilka kriterier ska användas för att synliggöra en eventuell förändring av elevernas demokratiska förhållningssätt? Hur kan förskolan ta reda på om den har gett barnen möjlighet att utveckla sin nyfikenhet? Sektor utbildning samlar in och sammanställer analysresultaten för verksamheterna. Insamlade underlag visar inte alltid vilka kvalitetsaspekter som påverkat måluppfyllelsen. Förutsättningar avs. personal och ekonomi finns oftare med än vad som påverkat genomförandet av utbildningen, t.ex. vilka undervisningsmetoder eleverna möter i klassrummet. Huvudman genomför utvärderingar inom särskilt identifierade områden genom t.ex. internkontroll. Projekt ökad elevnärvaro - stadsdelen implementerar ett arbetssätt för att hantera elevers frånvaro på ett likvärdigt sätt, allt från frånvaro enstaka dagar till längre perioder med ansvarfördelning och arbetssätt. Projektet sker i samverkan mellan sektor utbildning och sektor IFO och har Lundenskolan som pilotskola. Förändringar från 2013 Årshjul för sektor, områdesnivå och utbildningsutskott. Utbildning av förskolechefer och rektorer i systematiskt kvalitetsarbete. Ett sammanhållet internt uppföljningssystem i Rappet som utgår från "Att leda pedagogisk verksamhet" Fler utvärderingar och analyser sker muntligt på ledningsmöten. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för sektor utbildnings systematiska kvalitetsarbete är mestadels god. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 6(35) Analys Organisationen har börjat hitta sin form efter stadsdelssammanslagningen. Rollfördelningen och samverkansbehov mellan olika aktörer har blivit tydligare, i det arbetet har förvaltningens Barn- och ungdomsplan (sektorerna utbildning, kultur och fritid, individ och familj) bidragit. Utvecklingen av kvalitetsarbetet har skett utifrån förra årets UR 3 vilket har fungerat väl. Det finns en strävan efter att utforma kvalitetsarbetet så att förskolechefernas och rektorernas arbetsmiljö påverkas positivt. "Ad hoc"-upplevelsen beror på att årshjulen inte är tillräckligt förankrade, men troligen även att det fortfarande finns en okunskap kring hur stadens styr- och ledningssystem ser ut. Upplevelsen av "ad hoc" ökar också i samband med alla frågor och redovisningar som kommer från sidan och som kräver svar eller utredningar av våra chefer. Rappet uppfattas som en i grunden god idé, men enhetscheferna har som sällananvändare svårt att hitta rätt i ett för deras behov alltför komplext system. Svårigheter med målformuleringen kan bero på att det är svårt att begränsa sig till ett fåtal mål samtidigt som man vill sträva mot alla mål i styrdokumenten. Det finns kvar en gammal kultur där cheferna skulle bryta ner och ha aktiviteter kring ett stort antal kommunala mål. Vilka indikatorer som ska användas för att utvärdera verksamheten förutsätter en dialog med förskolecheferna och rektorerna, vilket inte än har skett på grund av tidsbrist. Utvecklingsområden Förankra årshjulen. Förankra sektorns egna rapportform. Utveckling av indikatorer/mått vi mäter måluppfyllelsen med. Dokumentation för alla skolformer för att kunna bedöma måluppfyllelsen. Analysstöd. Återkoppling till förskolechefer/rektorer. Målformuleringar, ange vilka förutsättningar som krävs, knyta mått/dokumentation till mål. Systematiska former för att säkerställa att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen, t.ex. genom att utveckla verksamhetsuppföljningsmöten. Uppdragssamtal mellan SC och OC. Område förskola Utvecklingsorganisationen för område förskola knyter ihop arbetslag – områdeschef, med en styrgrupp där förskollärare, förskolechefer, verksamhetsutvecklare och områdeschef ingår. All personal ingår i lärgrupper som träffas en gång per månad och leds av en lärledare. Dokumentationen från personalens lärsamtal är värdefullt för områdets kvalitetsarbete. Dessa sammanställs, analyseras och används för den övergripande verksamhetsutvecklingen. Område förskola har ett material för arbetslagets systematiska kvalitetsarbete som används av alla arbetslag. Materialet har nyligen reviderats och förtydligar nu förskollärarnas ansvar i det systematiska kvalitetsarbetet samt verksamhetens förutsättningar. Personalen är positiva till materialet, men förutsättningarna för att kunna planera, följa upp och analysera behöver förbättras. Nästa steg i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet är att knyta ihop alla nivåer: arbetslag - förskollärare förskolechef - huvudman, samt att bestämma vilka underlag och metoder som ska användas för att kunna bedöma förskolornas och områdets måluppfyllelse. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 7(35) Analys Framgångsfaktorer är att område förskola under tre år haft fokus på systematiskt kvalitetsarbete, med tillhörande kompetensutveckling, samt att områdeschef, förskolechefer och personalen tillsammans har varit drivande i arbetet. Personalen är positiva till materialet eftersom man upplever att det ger ett bra stöd och är lättarbetat. För att tillgodose olika preferenser finns det på papper och digitalt i en utförlig och i en avkortat version. Personalens synpunkter ligger till grund för revideringen. Personalens förutsättningar påverkas negativt av lite gemensam reflektionstid och en stressig arbetsmiljö. Det finns ett behov att synliggöra och ta bort de arbetsuppgifter som görs av "tradition", men som inte har en förankring i styrdokumenten. Former för den pedagogiska dokumentationen eftersöks i olika aspekter. Varje barns utveckling och lärande, verksamhetens förutsättningar, relationella perspektiv och personalens subjektiva tolkningar speglas, samtidigt som dokumentationen inte ska öka på personalens arbetsbörda. Utvecklingsområden Gemensam grund för bedömning av förskolors måluppfyllelse. Helhet i kvalitetsarbetet från arbetslag - huvudman. Kartlägga och ta bort arbetsuppgifter som inte åligger personalen utifrån styrdokumenten. Pedagogisk dokumentation. Förskoleklass och fritidshem Det är svårt för huvudman att analysera förskoleklassens och fritidshemmets samlade måluppfyllelse. En nybildad strategigrupp för förskoleklass- och fritidshemsutveckling ska stärka verksamheten på enhets- och områdesnivå. Alla skolledare med ansvar för dessa skolformer ingår samt stadsdelens centrala förskoleklass- och fritidshemsutvecklare, . Förskoleklassnätverket har funnits i ett drygt år och har används till att dela tips och erfarenheter. Arbetssituationen i förskoleklass på respektive skola har varit ett stort samtalsämne. Nätverket har önskemål om att ta fram gemensamma underlag för att främja likvärdigheten mellan olika skolor, till exempel ett underlag för utvecklingssamtal i förskoleklass. I dagsläget är detta svårt. Två fritidspedagoger från varje skola deltar i stadsdelens fritidspedagogsnätverk. All fritidspersonal ingår i lärgrupper på sin skola och träffas en gång per månad. Lärledarna träffas en gång per månad för planering och utvärdering av lärsamtalen. Personalen efterlyser metoder för att planera, dokumentera och bedöma verksamhetens måluppfyllelse. Analys Det behövs kompetensutveckling för förskoleklasspersonal. Huvudman efterfrågade tidigare ingen bedömning av förskoleklassens måluppfyllelse och därför saknas det former för det. Förskoleklassnätverket träffas två gånger per termin under 1,5 tim, vilket är alldeles för lite tid för att kunna ha ett aktivt utvecklingsarbete tillsammans. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 8(35) Utvecklingsområden Kompetensutveckling med hjälp av stödmaterialet för förskoleklass respektive De allmänna råden för fritidshem. Ta fram rutiner och former för kvalitetsarbetet. Metodutveckling för att planera, dokumentera och bedöma verksamhetens måluppfyllelse. Grundskola Rektorerna har under året haft utbildning, workshops och handledning i att formulera sin målbild och de aktiviteter/handlingar som ska leda dit. Ledningsmöten har avsatts för gemensam uppföljning och analys, sk VUM (verksamhetsuppföljningsmöten). Rektorerna håller på att bygga upp skolans inre organisation med både utvecklings- och arbetsorganisationsfokus. Flera skolor har nybildade arbetslag med tillsatt arbetslagsledare. Nätverk för kollegialt lärande är inrättade inom området; ämnesnätverk, ett specialpedagognätverk, nätverk för SvA lärare och arbetsgrupper med särskilda uppdrag. De nyligen tillsatta förstelärarna är en del av skolornas utvecklingsorganisation och tre av förstelärarna har stadsdelsövergripande uppdrag i genus, slöjd, samt idrott och hälsa. Formerna för områdets systematiska kvalitetsarbete är under utveckling. Ny rektorsorganisation med flera nya rektorer skapar ett särskilt nuläge. Analys Rektorerna vittnar om en mycket hög arbetsbelatstning och hinner inte alltid med att planera och dokumentera i den omfattningen de eftersträvar. Ledningsmötena är fyllda av många ärenden för diskussion , ex likabehandlingsarbetet, budgetfrågor och arbete med elever i behov av stöd. Hösten 2014 innehåller många ledarutbildningar som är obligatoriska och tar flera ledningsdagar i anspråk. Det är svårt att skapa utrymme för gemensam uppföljning och analys i tillräcklig mängd för tydlig systematik. Skolan är en intressant arena för många andra aktörer och skolans verksamhet synas i ökande grad utifrån och sektorn har lagt mycket arbetstid på att hantera externa granskningar, inspektioner och tillsyn. Naturligtvis så har verksamheten i de flesta fall nytta av detta, men utrymmet för att kunna bedriva den i förväg planerade verksamhetsutvecklingen minskar avsevärd. Utvecklingsbehov Gemensam grund för bedömning av skolors måluppfyllelse. Helhet, sammanhang i det systematiska kvalitetsarbetet från lärare - arbetslag skola - område. Långsiktig kompetensutvecklingsplan. Gemensam bearbetning av Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i ledningsgruppen. Förenklad dokumentation kring elevhälsa, åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Förenklad dokumentation kring tillbud, avvikelser. Grundsärskola I den nya rektorsorganisationen har alla särskolor samlats under en rektor. Utvecklingsområden har varit att skapa ett årshjul, att bygga upp strukturer som stödjer gemensamma rutiner och beslut samt att skapa forum för det kollegiala lärande. Rektor SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 9(35) följer upp den pedagogiska verksamheten vid särskilda tillfällen med olika grupperingar, till exempel med elevhälsan. En bedömning av särskolans måluppfyllelse är svår i nuläget då rektor tillträdde i mars. Personalen på särskolans fritidshem är till allra största delen elevassistenter. Många saknar kompetens kring fritidshemmets uppdrag, och därmed saknas också en pedagogisk planering och utvärdering av verksamheten. Analys Det finns en del utmaningar när det gäller särskolans kvalitetsarbete. Vad är kvalitet i särskolan? Vilka sätt finns det att mäta elevernas nöjdhet, särskilt när inte särskoleeleverna svarar på GR-enkäten? Huvudmannens uppföljning av särskolan utgår från väldigt få indikatorer vilket bekräftar bilden av att det är en svårutvärderad verksamhet. Utvecklingsbehov Rutiner och beslut. Forum för kollegialt lärande. Kompetensutveckling av särskolans fritidshemspersonal. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 10(35) 3 Systematiskt kvalitetsarbete – Analys och bedömning av utvecklingsbehov 3.1 Förskola Inledning I UR3 bilagan 2013 lyfte verksamheten fram många olika delar i sitt systematiska kvalitetsarbete. En del av dessa utvecklingsområden lyfter vi i denna rapport utifrån att det skett utvecklingar av olika slag eller att vi inte fått igång ett arbete, men många områden kvarstår att vidareutveckla även om vi inte skriver om dom i denna rapport. Övergripande måluppfyllelse för den samlade verksamheten Område förskola har en relativ god måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Förskoleenkätens huvudresultat 2013 visar på minst medelvärden och i flera fall högsta värden jämfört med staden. Förutsättningarna för verksamheten är mestadels gynnsamma sett till befolkningens socioekonomiska bakgrund, en hög andel förskollärare, antal barn i grupperna motsvarar stadens genomsnitt (dock med en högre närvaro och volym), samt kontinuerlig kompetensutveckling för all personal och en effektiv utvecklingsorganisation. Jämfört med 2013 där budgeten var i balans så har området 2014 ett underskott. Likvärdigheten brister då förskolorna har en ojämn kvalitet enligt enkätsvar och förskolechefernas bedömning. Utveckling och lärande Områdeschefens och förskolechefernas samlade bedömning av måluppfyllelsen av årets fördjupningsområde ”Barns lärande och utveckling” är 3,5 av 5 möjliga. Underlaget för bedömningen är huvudsakligen förskolechefernas skattning av sin verksamhet med hjälp av BRUK (punkter 3.1 – 3.6). 27 av 33 förskolor skattades, nya förskolor undantogs samt att en förskolechef var bortrest under skattningstiden. De 27 skattningarna lades ihop till en skattning för hela området och 17 kriterier framträdde för åtgärd. Se 4.1 En stor utmaning är nyanlända barn och flerspråkighet där de flesta förskolorna saknar erfarenhet. Föräldrarna är nöjda med barnens möjlighet att leka . De flesta barnen tycker mer om att vara ute och leka på förskolan. Hur barnens lust att lära stimuleras på förskolan har genomgående ett lägre resultat än barnens möjlighet till lek.Variationen i svaren är stor, till exempel så svarar vårdnadshavare på en förskola att de är 96% nöjda med hur deras barn får stöd i sin utveckling, jämfört med en annan förskola där endast 32% nöjda. Trygghet I föräldraenkäten 2014 har stadsdelens förskolor ett sammanlagt resultat på 82 trygghet (resultat för Göteborg 81). Delfrågan med lägst resultat är ”Personalens förmåga att uppmärksamma ditt barn”. De flesta barn trivs mycket bra med personalen på förskolorna, men det finns även barn som inte gör det. Resultaten är mellan 75-92. Resultatet för hur barnen trivs med sina kamrater varierar mellan 77-87. Förskolans arbete med inkludering behöver utvecklas utifrån att det finns barn som upplever att de inte är delaktiga eller känner tillhörighet och trygghet, samt att det finns föräldrar som inte är nöjda med utvecklingssamtal eller med samarbetet angående deras barns utveckling. Det finns barn på förskolorna som inte känner lust för att lära eller leka. Utifrån brister som konstaterades 2013 har utvecklingsavdelningen, på uppdrag av sektor utbildning, gått igenom alla planer mot diskriminering och kränkande behandling, hur tillgängliga planerna är, och att planerna är upprättade enligt SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 11(35) delegationsordningen. Med utgångspunkt i resultatet finns ett antal åtgärder inplanerade, bland annat utbildning av förskolechefer i DO:s regi och skrivarstugor för att säkerställa att alla förskolor har korrekta planer. Inflytande och delaktighet Personalen lyfter att de ser ett behov av att utveckla barnens inflytande och delaktighet i den pedagogiska dokumentationen, och därmed i planeringen och i utvärderingen av verksamheten. Det är ett sätt att bereda plats åt barnen i undervisningens form och innehåll. Parallellt med denna rapportering pågår ett arbete med att analysera elevers delaktighet och inflytande utifrån elevenkäterna. Uppdraget är kopplat gentemot stadens inkluderingsarbete. Resultatet av analyserna redovisas i årsrapporten. Utvecklingsavdelningen har kartlagt hur sektor utbildning arbetar med att öka barns och ungas inflytande och delaktighet. Enligt rapporten arbetar man i förskolan med inflytande och delaktighet för barnen främst när det gäller läroprocessen men på några förskolor har man också infört barnråd. Frågor som tas upp i barnråd kan vara att planera sånger inför Lucia eller att planera inför sommarfest. Förskolan arbetar, enligt de förskolechefer som intervjuats, dagligen med att se varje barns möjlighet till att påverka sitt eget lärande och sin egen lärmiljö. Förskolan försöker arbeta mycket för att barnen ska känna att de är delaktiga i besluten och har inflytande i verksamheten. Ett exempel är att barnen får rösta om vilket tema de vill ha, eller om det finns något särskilt de vill göra. Exempel på aktiviteter på enskilda förskolor: På en avdelning pratade man om att göra om ett av lekrummen till ett annat rum. Ett barn åt gången fick komma ut till en av pedagogerna och berätta vad det barnet ville ha för rum därinne. "Om det inte var ett Trafikrum där, vad skulle du vilja ha där då? Vad tycker du om att leka därinne? Vad skulle du vilja leka därinne? Hur skulle det kunna se ut?". De skriver upp barnens svar så att de kan återkoppla till dem senare. På en avdelning hade man önskesamling, vilket innebär att varje barn får planera och genomföra en egensamling en gång per termin. På en avdelning röstade barnen om vilken del av kroppen de ville veta mer om. En förskola har arbetat med att göra barnen delaktiga i dokumentation och utvärdering på olika sätt, till exempel genom att barnen ritar och berättar eller genom att man bakar in utvärderingen i ett utomhusäventyr, ungefär som en tipspromenad. Rapporten finner att det pågår arbete inom sektorn avs. inflytande och delaktighet men att det brister i systematiken och därmed försvårar såväl styrning som uppföljning. Analys Alltför många föräldrar upplever att barnen inte har en stabil kontakt med personalen på förskolan vilket kan bero på en hög omsättning på personal, sjukfrånvaro och olika vikarier. BRUK - skattningen bekräftar i stort de utvecklingsområden som tidigare har identifierats, fastän det är något överraskande att övergångar och samverkan träder fram så kraftigt. Handlingsplanen för samverkan och övergångar har reviderats under 2014 men det har varit svårt för förskolechefer och rektorer att hitta varandra i samarbetet. Att kriteriet om att utgå från barnens erfarenheter och utforskande i planeringen av verksamheten nämns som ett utvecklingsområde kan ha att göra med att det fokuseras SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 12(35) mer på detta i det reviderade materialet för arbetslagets systematiska kvalitetsarbete, vilket kan ha bidragit till en större medvetenhet. Detsamma gäller för hur vi observerar och dokumenterar material för barns utveckling och lärande. Förskolorna har god tillgång till olika IT- och mediaverktyg. Nu behövs insatser så att personalen kan använda dessa för att utveckla barnens digitala kompetens. Hur långt en avdelning eller förskola har kommit i sin IT-utveckling är ofta personbundet och avhängigt av eldsjälar. IT uppfattas nog fortfarande av viss personal som någonting man kan välja att inte använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Förskolechefernas målbild med IKT saknas. Flerspråkighet och ett interkulturellt förhållningssätt har varit ett utvecklingsområde i flera år, men frågan har prioriterats ner till förmån för annat. Särskilt de förskolor som har få barn med annat modersmål tycker att det är svårt att arbeta med flerspråkighet. Personalen efterlyser kunskaper och verktyg. Utvecklingsområden Kompetensutveckling för förskolechefer i likabehandlingsarbetet. Korrekta, lättillgängliga och upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling på samtliga förskolor. Barnens inflytande och delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Verksamhetens förutsättningar för ökad måluppfyllelse Kompetensutveckling All personal deltar i regelbundna lärsamtal med syfte att utveckla teoretiska kunskaper och arbetssätt i barngruppen. För att förskolorna ska skapa mer effektiva och kreativa mötesformer samt fördjupa samtalet utbildar stadsdelen egna lärledare. Arbetet i lärgrupper och fler utbildade lärledare har höjt kompetensen inom många områden, nuvarande fokusområde är den pedagogiska dokumentationen. Förutom lärsmtal har personalen gemensamma föreläsningar och kompetensutveckling anordnad av den egna enheten. Förskolecheferna och fem förskollärare deltar i Center för skolutvecklings utbildning i systematiskt kvalitetsarbete. Tid för planering och reflektion Lärsamtalen har resulterat i höjd kompetens inom många områden men det saknas tid för planering och reflektion. Medarbetarenkäten visar att personalens möjlighet till återhämtning kopplat till hög arbetsbelastning är prioriterade utvecklingsområden. På grund av det ansträngda budgetläget har man varit återhållsam med vikarier, vilket sliter på personalen, minskar möjligheterna att genomföra den planerade verksamheten, samt att få ut planeringstid. Tillgång till personal Förskolan i staden expanderar och det blir allt svårare att rekrytera förskollärare. Det kan ta många månader att tillsätta tjänster, och förskolecheferna behöver lägga mycket tid på rekrytering. Enheternas organisation Enheterna är indelade i 13 områden vilket innebär att förskolecheferna ansvarar för 8-11 avdelningar. Under 2013 infördes ett nytt ekonomisystem, från avdelningspeng till barnpeng. Den grundar sig på en grundnivå på 18 barn och tre pedagoger och i systemet ingår att förskolechef får mer resurser för barn i åldern 1-3 år, föräldralediga barn räknas som en halv plats. Resultatet har blivit att de förskolor som inte har tillräckligt med barn måste se över sin organisation. Som konsekvens har budgeten på några SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 13(35) enheter drabbats. Omställningen och omfördelning av personalen har tagit för lång tid för att få ekonomin i balans. De verksamheter som har behov av extra resurser för barn med särskilda behov söker centrala medel för dem. Fyra primärområden får extra resurser på grund av befolkningens socioekonomiska bakgrund. Resursen följer barnet oavsett vilken förskola föräldern väljer. Barngrupper Både förskolecheferna och personalen anser att barngrupperna är för stora och därmed en stressande arbetsmiljö för både personal och barn.Det ökade pedagogiska ansvaret för förskollärarna och arbetslaget kräver mer kontinuerlig tid för reflektion och för att kunna delge varandra kunskap och erfarenhet. Pedagogiskt ledarskap För att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet har det påbörjats ett arbete med att utveckla ledarteam för förskolecheferna. Förskolecheferna har gemensamma kontor och administratörer och idag finns ett sådant befintligt team som upplever det mycket positivt. Målet är att alla förskolechefer tillhör ett team. Målet för 2014 var att skapa ledarteam med gemensamma kontorslokaler och administratörer, tyvärr har det varit omöjligt att få tag i lokaler. Under året har områdeschef försökt att skapa ett storområde som leds av en förskolechef och en biträdande förskolechef, med start i januari 2015. De fackliga organisationerna har haft starka synpunkter och organisationsformen behöver diskuteras ytterligare. Planen är att en ny organisation där även ett storområde ingår kan vara på plats i augusti 2015. Förskolecheferna har tillsammans med områdeschef regelbundna ledningsmöten med information men också pedagogiska lärsamtal och kompetensutveckling. Verksamhetsuppföljningsmöte där ett mindre antal förskolechefer samlas är givande eftersom det utöver själva uppföljningen av personal och ekonomi också är ett forum för det kollegiala lärandet. Förskolecheferna deltar i mindre arbetsgrupper som redovisar sitt arbete på ledningsmöten. En fortsatt svårighet är att säkerställa informationsöverföringen mellan olika arbetsgrupper och ledningsgruppen. Förskolechefernas arbetsmiljö och arbetsbelastning behöver förbättras. Förskolecheferna orkar inte alltid delta i olika arbetsgrupper på förvaltningen där deras närvaro efterfrågas. Förskolecheferna är involverade i lokalfrågor och nybyggnadsprojekt vilket kräver orimlig mycket tid, engagemang och tekniska kunskaper av cheferna. IKT I samarbete med Center för skolutveckling genomförs en LustIT utbildning för förskolechefer inom ramen för IKT-programmet. Tanken med denna fortbildning är att arbeta i en form som så mycket som möjligt utgår från hur de som chefer vill utveckla verksamheten, och hur de tänker sig att deras förskola ser ut inom exempelvis tre år. Deltagarna ska inspireras att prova teknik och metoder som kan kännas främmande men som kanske ger nya idéer om arbetsformer på den egna enheten. Allt vi arbetar med skall/ bör vara sådant de kan omsätta i sin verksamhet. Arbetet skall även ge dem personlig träning i att använda vanlig teknik. Utbildningen med LusIT har varit oregelbunden pga att annan utbildning har prioriterats samt att diskussioner för att få ekonomin i balans har tagit mycket tid. Specialpedagogiskt team Område förskola har ett övergripande team med specialpedagoger. Deras uppdrag styrs av uppdragsformuleringar som kommer från verksamheterna. Dessa uppdrag kan se olika ut beroende på vad förskolan önskar men det inleds alltid med att de tillsammans SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 14(35) med pedagogerna skapar en bild av uppdraget för att få kunskap och förståelse om barns behov. Teamet finns för alla barn men har ett särskilt ansvar för barn med särskilda rättigheter. Specialpedagogerna samarbetar med förskoleklasser vid övergångar till skolan tillsammans med förskolechef och rektor. Teamet utbildar personalen i "Takk" (tecken som stöd), ett arbetssätt som har varit gynnsamt för både arbetslag och barn. En av specialpedagogerna, tillsammans med en lärare, arbetar med sektor utbildnings datatek. Under höstterminen 2014 har två av specialpedagogerna deltagit i en föräldrautbildning som heter ABC och påbörjat utbildning med två föräldragrupper. Förskoleteamet har varit i Kalmar på Förskolan Trollet och fått kompetensutveckling i pedagogiska miljöer. Specialpedagogerna handleder och delger sina kunskaper i pedagogiska miljöer till övrig personal. Örgryte-Härlandas förskolor har ett gemensamt material för kartläggning och handlingsplaner. Med kartläggning och analys av situationer i verksamheten får vi kunskap om nuläget och utifrån det planeras en handlingsplan för att genomföra insatser på verksamhetsnivå, insatserna följs upp och utvärderas. En nyligen gjord utvärdering av specialpedagogerna visar att de är osäkra på om/vilka rutiner som förskolorna har för att uppmärksamma om barn av särskilda anledningar behöver stöd i sin utveckling. Lokaler Det finns ett pågående arbete med att förbättra lokalerna inom förskolan och och att bygga ut för full behovtäckning. Ett antal lokaler har bytts ut, men det finns fortfarande lokaler i dåligt skick. De pedagogiska miljöerna på förskolorna behöver utvecklas för att i större omfattning stödja barnens lärande. Analys Personalen har tillgång till en form av kompetensutveckling som forskningen visar är mycket effektiv. Ett behov är att bredda antalet nyckelpersoner som i dagsläge utgörs av 1-2 lärledare per enhet, för att minska sårbarheten om nyckelpersoner slutar samt för att fler ska kunna utvecklas i sina förskollärartjänster. Den kunskapen och erfarenheten som de fem förskollärare som nu deltar i utbildningen i systematiskt kvalitetsarbete får till sig behöver spridas till resten av organisationen. Planen är att ha tre halvdagar till våren med dessa fem samt övriga lärledare, specialpedagoger och förskolechefer för att sammanfatta utbildningsinsatserna samt att grunda kring hur det fortsatta kvalitetsarbetet ska utformas. När personalens planeringstid prioriteras bort är det svårt att säkerhetsställa barnens möjlighet till lärande och utveckling. Det, kopplat till en högre arbetsbelastning och svårigheter att genomföra den planerade verksamheten under längre tid, stressar personalen. Det behövs också en kartläggning av befintliga arbetsuppgifter för att säkerställa att dessa har en koppling till styrdokumenten och att personalen inte är fast i ett traditionellt görande som skapar en onödig arbetsbörda. Att arbeta för att det ska finnas fler förskollärare är framförallt ett arbete som måste ske på staden-nivå i samarbete med universiteten. Orsaken till förskolornas goda måluppfyllelse är att flertalet av förskolorna har en väl organiserad verksamhet och rutiner och ansvarsområden är tydliga. Personalen är flexibla, engagerade, kompetenta och ser möjligheter för barnens lärande och utveckling. Gruppsammansättningen på enheterna varierar vilket skapar bra förutsättningar för lärande genom att barnen kan delas in i mindre grupper. Barnen känner sig trygga och delaktiga och de kan erbjudas en variation av aktiviteter inomhus och utomhus. Ett mönster kan vara att valet av lärsamtalens innehåll påverkar SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 15(35) verksamhetens fokus påtagligt och kan vara ett indirekt styrmedel. Förskolecheferna måste se över den inre organisationen på förskolan och utveckla en organisation som möjliggör en utvecklingsorganisation och arbetsorganisation. Förskolecheferna behöver få inspiration av andra och av varandra. Förskolan måste säkra sina rutiner för att uppmärksamma om barnen behöver särskilt stöd i sin utveckling. Ett sätt kan vara barnkonferanser, samt lärgrupper för ett gemensamt förhållningssätt till inkludering. Utvecklingsområden Fler förskollärare som ingår i centrala utvecklingsinsatser – bredda basen av nyckelpersoner. Hitta sätt att säkerställa personalens tid för planering och reflektion. Kartlägga personalen arbetsuppgifter. Kartlägga om/vilka rutiner som förskolorna har för att uppmärksamma om barn av särskilda anledningar behöver stöd i sin utveckling. Tillfällen för förskolechefer, förskollärare och specialpedagoger att sammanfatta och vidareutveckla kvalitetsarbetet utifrån pågående utvecklingsinsatser. Förankra en ny organisation av förskolorna (driftsätta aug 2015). Anpassa resurstilldelningen i större omfattning med hänsyn till barns olika förutsättningar. Ersätta undermåliga förskolelokaler med förskolor byggda enligt ramprogrammet. Förbättra förutsättningarna för det pedagogiska ledarskapet, skapa ledarteam. Utveckla förskolechefernas IKT-kompetens. Utveckla övergångarna och samverkan med skolan. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 16(35) 3.2 Fritidshem Inledning I UR3 bilagan 2013 lyfte verksamheten fram många olika delar i sitt systematiska kvalitetsarbete. En del av dessa utvecklingsområden lyfter vi i denna rapport utifrån att det skett utvecklingar av olika slag eller att vi inte fått igång ett arbete, men många områden kvarstår att vidareutveckla även om vi inte skriver om dom i denna rapport. Elevernas stadsdelsövergripande NKI för fritidshem ligger på samma nivå som stadens och har inte förändrats nämnvärt jämfört med förra året. De allra flesta elever trivs på fritids. Det påstående där flesta elever tycker "stämmer inte alls" är "Jag får hjälp med skolarbete på fritids". Ett utvecklingsområde från förra året var att erbjuda fritidshemsverksamhet enligt Göteborgs stads regelverk, vilket nu görs. Ett annat utvecklingsområde var att avsätta tid på ledningsmöte för kompetensutveckling och fördjupad diskussion kring fritidshemmets uppdrag och dess kvalitet, vilket inte har hunnits med. Stadsdelen har prioriterat annan obligatorisk kompetensutveckling för alla chefer vilket har påverkat sektor utbildning. Fler rektorer har satt upp mål för fritidshem i sin verksamhetsplan detta år, vilket var ännu ett utvecklingsområde. Det finns behov av att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera verksamheten på varje avdelning, vilket kräver ledning, planering och organisation som underlättar och stödjer processerna. Analys Utifrån fritidshemmets uppdrag behöver påståendet om skolarbete problematiseras. Frågan är hur eleverna tolkar "skolarbete". Leds elevernas tankar till läxor eller är det annat skolarbete som eleven kan behöva bearbeta individuellt? Kravet på systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmen är svårt att efterleva, upplevelsen är att det saknas både tid, verktyg och kunskap. Till viss del beroende på att sektorn saknat fokusering på verksamhetsformen. Utvecklingsområden Alla verksamhetsplaner ska innehålla mål för fritidshem. Varje skola behöver diskutera fritidshemmets uppdrag och på vilket sätt samarbete ska utformas för elevernas bästa. Kompetensutveckling för rektorer angående fritidshemmets uppdrag. Fördelning och nyttjande av planeringstid inom fritidshemmen behöver SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 17(35) tydliggöras. Verktyg och kompetensutveckling för personal i att planera, dokumentera och utvärdera verksamheten. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 18(35) 3.3 Grundskola Inledning I UR3 bilagan 2013 lyfte verksamheten fram många olika delar i sitt systematiska kvalitetsarbete. En del av dessa utvecklingsområden lyfter vi i denna rapport utifrån att det skett utvecklingar av olika slag eller att vi inte fått igång ett arbete, men många områden kvarstår att vidareutveckla även om vi inte skriver om dom i denna rapport. Förskoleklass Det finns mycket begränsat med underlag som visar på resultat för förskoleklass. Inplanerad kompetensutveckling under hösten ställdes in i väntan på Skolverkets stödmaterial för förskoleklass. I dagsläget deltar förskoleklasspersonal i fritidshemmens lärsamtal, men planen är att förskoleklasspersonalen ska ha egna lärsamtal höstterminen 2015. Analys De utvecklingsområden som identifierats förra året är fortfarande aktuella och tyvärr har det på ett övergripande plan inte funnits utrymme att lägga så mycket fokus på förskoleklass som det var tänkt. Utvecklingsområden Skapa bra villkor för nätverket för förskoleklass så att det kan bli ett forum för utvecklingsarbete som främjar likvärdigheten i stadsdelen. Kompetensutveckling för förskoleklasspersonal i skolverkets stödmaterial för förskoleklass. Lärsamtal för förskoleklasspersonalen. Huvudman och rektor behöver ha en större medvetenhet om och fokus på förskoleklassens uppdrag, genom att till exempel göra det till en särskild punkt på verksamhetsuppföljningsmöten. Grundskola Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet ingår i läroplansuppdraget för skolans demokratifostran. Elevens inflytande över det egna lärandet är en avgörande del i arbetet för ökad måluppfyllelse. Att elever och föräldrar vet vad som förväntas och vad som ingår i de olika ämnena och dess betygssteg är grundläggande. Flera av skolorna har specifika utvecklingsmål för detta arbete i sina verksamhetsplaner för 2014/2015, utifrån resultat från den gemensamma elevenkäten men också utifrån egna mätningar på skolan. Kartläggning Utvecklingsavdelningen har under 2014 kartlagt hur sektor utbildning arbetar med att öka barns och ungas inflytande och delaktighet. Rapporten beskriver att man i skolan arbetar med inflytande och delaktighet för eleverna i olika typer av råd och i läroprocessen i de enskilda klasserna. På varje skola finns det matråd, klassråd, och elevråd. Former, organisation och frekvens på råden varierar beroende på om det är F-6 skola eller F-9 skola men också skolorna emellan. Med något enstaka undantag finns det inte uppdragshandlingar för råden. Nedan följer en kort beskrivning av vad som tas upp i de olika råden. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 19(35) Klassråd/ Elevråd: I klassråden finns möjlighet att välja arbetssätt inom vissa ämnen och arbetsområde samt möjlighet att påverka genom att man diskuterar olika frågor i klassen. Eleverna får också då och då utvärdera lektionerna och undervisningen planeras utifrån det. De är också med och väljer "praktiska" delar i verksamheten såsom regler, sittplatser, presentationer, redovisningar av projekt osv. Eleverna kan också delta i planering och upplägg av aktivitetsdagar. Matråd: Förekommer på samtliga skolor. Det är skolan som äger matråden. Ser olika ut vilka som deltar, antal elever, lärare, fritidspedagog, rektor eller biträdande rektor. Skall finnas kallelse, dagordning och anteckningar. Måltidspersonal deltar alltid på mötet. De diskuterar synpunkter på mat, lokaler och måltidsmiljön. På enstaka skolor arbetar man med ytterligare former av råd som kulturråd och avslutningsråd i åk 9. Det finns även en skolidrottsförening som bygger på samverkan mellan idrottslärare och de elever som väljer idrott (spårval). När det gäller inflytande och delaktighet i läroprocessen är det den enskilda läraren som planerar och genomför den. GR elevenkät 2014 NKI för Örgryte-Härlanda 2014, jämfört med hela staden, är lägre i åk 8 men något högre i åk 2. NKI för Örgryte-Härlanda har försämrats i åk 2 mellan åren 2011 och 2014. NKI för Örgryte-Härlanda har förbättrats i åk 5 mellan åren 2011 och 2014. De elever som gick i åk 2 2011 är desamma som gick i åk 5 2014 och som vid båda mättillfällena har högt NKI. (se kommentar*) Flickornas upplevelse av delaktighet och inflytande har ökat. (*Resultatet baseras på två olika enkäter då frågeställningarna är olika för elever i åk 2 och åk 5, men eleverna i årskullen är desamma). Parallellt med denna rapportering pågår ett arbete med att analysera elevers delaktighet och inflytande utifrån elevenkäterna. Uppdraget är kopplat gentemot stadens inkluderingsarbete. Resultatet av analyserna redovisas i årsrapporten. Trygghet Arbetet för likabehandling Utifrån uppdrag från sektor utbildning har utvecklingsavdelningen genomfört en granskning av förskolornas och skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Det finns skillnader mellan de granskade planerna vad gäller struktur, innehåll och kvalitet. Planerna lever i nuläget inte helt upp till de krav som finns enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. Granskningen resulterade i sex olika rekommendationer som ska genomföras hösten 2014 och våren 2015: Samtliga verksamhetsformer inom förskolan och skolan använder Skolverkets ”Plan för skolan/förskolan” i framtagandet av och i det fortsatta arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Några förskolechefer och rektorer på sikt ges möjlighet att delta i DO:s utbildning om strategiskt likabehandlingsarbete. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 20(35) Två medarbetare från samtliga förskolor och skolor ges möjlighet att delta i skrivarstugor kring utformandet av planen för respektive förskola/skola. Delar av eller hela arbetslag erbjuds fortbildning i normkritiskt pedagogik och diskrimineringsgrunderna samt diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Upprätta gemensamma riktlinjer för var planerna ska finnas tillgängliga och vilka som ska ha tillgång till dem samt ordna enkla rutiner för att dessa ska uppdateras när en ny plan finns tillgänglig. Ytterligare informera respektive förskolechef och rektor om rutinerna kring upprättandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling och anmälan av delegationsbeslut till stadsdelsnämnden. Kunskaper Betyg åk 9 Göteborgs betygsresultat över alla ämnen ökade med ca 3 procentenheter, vårterminen 2014, 65.4 % (2013) - 68.3% (2014), pojkarna var de som ökade mest. Stadsdelens betygsresultat minskade med 3.4% enheter , 83% (2013) - 79.6% (2014), både flickor och pojkar minskade. Göteborgs meritvärde ökade med 9 poäng, 204.5 (2013) - 213.5 (2014) , både flickor och pojkar ökade. Stadsdelens meritvärde ökade med ca 3 poäng - 234.4 (2013) - 237.3 (2014), både pojkar och flickor ökade Göteborgs behörighet till yrkesprogrammen ökade med 1% enhet - 79.4% (2013) 80.4% (2014), både pojkar och flickor ökade. Stadsdelens andel behöriga till yrkesprogrammen minskade med 2% enhet - 91.8% (2013) - 89.8% (2014), både pojkar och flickor minskade. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 21(35) Betyg åk 6 Nationella prov åk 3 Det finns en stor variation mellan de enskilda skolornas resultat för NP i matematik. Skår- och Bargaregårdsskolans resultat har förbättrats väsentligt jmf med 2012, både skolorna deltog i matematiklyftet läsåret 13/14. De skolorna som inte än deltagit i SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 22(35) matematiklyftet kommer att göra det kommande läsår. Resultatspridningen är något mindre för NP i svenska, Även här har Skår- och Bagaregårdsskolans resultat förbättrats mycket jmf med 2012. En anledning kan vara att matematiklyftet har påverkat undervisningen i stort genom att skapa en större didaktisk medvetenhet hos personalen. Kompensatoriska insatser Arbetet med Barn- och ungdomsplanen ger kompensatoriska förtjänster för stadsdelens elever på flera plan: flera elever får individuellt stöd i samverkan med andra aktörer utifrån ett helhetsperspektiv i specialteam och barnhälsosamverkan. Koordinatorer leder nätverksmöten för barn och elever med vårdnadshavare och profession utifrån barnets/elevens behov. Arbetet är det samma i hela stadsdelen vilket ger en likvärdig arbetsform och samordning av resurser utifrån ett helhetsperspektiv för barnet/eleven. Punktinsatser sker på skolor utifrån behovsbild. Projekt Ökad elevnärvaro utgår från Lundenskolan med syfte att hitta en stadsdelsrutin för hantering av elever som inte är närvarande på lektioner, både på kort och lång sikt. Projektet pågår i höst på Lundenskolan för spridning i hela stadsdelen under 2015, även koppling till förskolan planeras. På Kålltorpsskolan genomförs ett inkluderingsprojekt där ett s.k. lotsstöd ges till vissa elever som i annat fall haft stora svårigheter att delta i den ordinarie undervisningen. Lotsen består av pedagoger som ger elever stöd i klassrummet istället för i en särskild undervisningsgrupp. Arbetet utvärderas och målet är att arbetsformen kan stå som modell för andra skolor. Studiestöd och läxstöd: samtliga skolor har idag studiestöd i någon form där syftet är att eleverna ska kunna fördjupa sig i ämnen där de har behov av extra stöd. På så sätt kan skolorna öronmärka tid till eleverna utifrån de individuella behoven. Flera skolor har också extra läx- och studiestöd utanför den ordinarie timplanen. Centralt stöd till simundervisning: En simlärare med central finansiering har tillsatts för att säkerställa att samtliga elever ges tillräckliga förutsättningar att klara målen kring simkunnighet som finns i kursplanen för idrott och hälsa. Detta har gett ett positivt utfall SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 23(35) då inga elever har fått underkänt i i ämnet med hänvisning till bristande simkunskaper. Rutiner för studie - modersmålshandledning: stadsdelen ingår i ett projekt tillsammans med grannstadsdelarna Centrum och Majorna-Linné, MAIT. Projektet syftar till att ta fram likvärdiga arbetssätt kring undervisningen av nyanlända elever i form av gemensamt kartläggningsmaterial och rutiner för skolgång. Stadsdelen arbetar också med att kartlägga studiehandledning för alla elever som har rätt till det genom att hitta arbetsformer för att stärka kopplingen mellan studiehandledning och ordinarie klassrumsundervisning. Beträffande modersmål så har stadsdelen i augusti 2014 strax över 500 elever som får undervisning i sitt modersmål. Resultatet av arbetet med MAIT bör ses i ett längre perspektiv men redan hösten 2014 kan mottagandet av nya nyanlända elever ske på ett mer systematiskt och kvalitativt sätt. Handlingsplan för nyanlända inom förskola och skola är framtagen och skall implementeras. SVA-lärarnätverk: i samklang med arbetet med nyanlända barn och elever har stadsdelen initierat ett nätverk för svenska som andraspråkslärare (SVA). Nätverkets syfte är att stärka lärarna i arbetet och skapa gemensamma förutsättningar för undervisningen i stadsdelen. Ny organisation av grundsärskolan: grundsärskolan har ny organisation som en egen enhet med en rektor istället för som tidigare då särskolan låg under skolenheterna där de fysiskt är placerade. Åtgärden är gjord bl.a. för att stärka likvärdigheten i arbetet med grundsärskolans elever och öka fokuset på grundsärskolans uppdrag. Specialpedagognätverk: stadsdelens specialpedagognätverk för både förskola och skola arbetar praktiskt med stadsdelsövergripande frågor, exempelvis hur stadsdelen gemensamt ska förhålla sig till Skolverkets nya riktlinjer kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Detta ger en grund till en likvärdig hantering av kompensatoriska frågor. Språkutvecklande arbetssätt: stadsdelen arbetar med att stärka ett språkutvecklande arbetssätt för både förskola och skola. Genom att medvetet arbeta språkfrämjande utifrån arbetssätt, förhållningssätt och miljö skapas möjligheter för alla barn att utveckla sin kommunikativa och språkliga förmåga. Nyckelpersoner har fått utbildning och bygger nätverk i stadsdelen för implementering och spridning. Förskolan genomför en specifik språksatsning i Torpaområdet. Syfte är att öka pedagogernas kunskap och förståelse kring barn med språkliga svårigheter. Även Torpaskolan kommer att ingå i arbetet. Under hösten har stadsdelen en arbetsgrupp som tar fram en plan med syfte att ta fram gemensamma rutiner och riktlinjer som ska fungera som ett verktyg för lärare och elevhälsa, för att tidigt uppmärksamma och identifiera elever som uppvisar svårigheter I sin läs – och skrivutveckling. Popeye: stadsdelen deltar i ett EU-samarbete med Tyskland, Skottland och Italien och som en del av detta samarbete sker årligen ett ungdomsutbyte. Åtta av stadsdelens elever åkte i september till Tyskland på ett läger med ungdomar från de andra länderna där de tillsammans hade aktiviteter och samvaro. Gemensamt för ungdomarna är att de har kontakter både med skola och socialtjänst och tyngdpunkten på utbytet är att stärka ungdomarna och bredda deras erfarenheter. Verksamhetens förutsättningar Ekonomi Område skola har haft en ansträngd ekonomi under en längre tid. Det pågår en kontinuerlig översyn av skolorna för att anpassa verksamheten till befintlig ram vilket har resulterat i att klasstorleken har ökat på vissa skolor, särskilt bland de yngre SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 24(35) eleverna. Budgeten för det särskilda stödet som finansieras centralt är underdimensionerad. Skolorna lyfter att deras budget inte räcker för att fylla det övriga behovet av särskilt stöd. Under året har det varit fokus på det ekonomiska läget i stadsdelen vilket medfört besparingskrav och handlingsplaner på varje skola för att få budget i balans. Under hösten infördes både inköpsstopp och överprövning av alla anställningar. Tillgång till personal Under året har arbetet med behörighetskartläggningen fördjupats.Varje skola är nu kartlagd och planering för att ha behöriga lärare i alla ämnen och årskurser, även på längre sikt , är påbörjad. Rektorerna upplever dock att det har blivit svårare att rekrytera vissa lärarkategorier. IKT Tillgången till dator för eleverna i stadsdelen är god när det gäller de äldre åldrarna. Från åk sju har alla elever tillgång till en dator eller iPad och i de yngre åldrarna är tillgängligheten motsvarande en dator per 4,5 elever. I elevenkäten visar resultatet på frågan "Vi har god tillgång till datorer på vår skola" en ökning för åk 5 och 8. Däremot visar resultatet för elever i åk 2 en minskning från tidigare år på samma fråga vilket bör uppmärksammas. En extern undersökning som genomförts kring IKT-användningen kopplat till en-till-en-satsningen visar dock att trots god tillgång så är användningen blygsam och på samtliga skolor i undersökningen upplever både elever och lärare att de inte använder datorn och IKT i den omfattning som de borde och inte heller utnyttjar potentialen i verktygen. Utvecklingsarbete görs i stadsdelen utifrån resultatet samt utifrån stadens IKT-program. Analys Genom intervjuer med rektorerna framgår att det pågår fler aktiviteter kring elevers inflytande och delaktighet än vad verksamhetsplanerna säger. Det finns två tydliga huvudspår. Dels arbetar man med råd med olika inriktning, där eleverna är representerade. Dels arbetar man med inflytande över läroprocessen. Med något undantag saknas uppdragshandlingar för råden och det förefaller inte som om det finns några dokumenterade mål för att utveckla dem eller någon uppföljning av dem. Inom skolan styrs elevernas inflytande och delaktighet i läroprocessen av den enskilda läraren. Stadsdelens resultat ligger över snittet i Göteborg inom de tre delområdena redovisade ovan. Inom stadsdelens skolor var det färre elever som lyckades nå målen i alla ämnen än föregående år - samtidigt som meritvärdet ökade. Det som sticker ut i stadsdelen är att pojkarnas meritvärden i flertalet fall är något högre än flickornas. Dessa resultat kräver en mer djupgående analys; Är det så att fler elever gör strategiska val och väljer bort ämnen som ger lägre meritvärden? Är det så att stadsdelen har högre andel elever i behov av särskilt stöd än tidigare? Är det tecken på att skolorna trots insatser inte lyckas med det kompensatoriska uppdraget? Skillnader i elevernas betygsresultat mellan skolorna speglar den socioekonomiska strukturen i stadsdelen. Tre av fyra skolor visar en positiv utveckling. Torpaskolan visar en negativ trend de tre sista åren, skolan har dock haft få elever i årskurs 9 och varje enskild elev ger stort utslag i statistiken, från hösten 2014 har dock skolan två parallellklasser vilket ger en bredare utgångspunkt vid kommande mätningar. Skolorna har presenterat enskilda analyser för förvaltning och utbildningsutskott. Dessa ger grund för några gemensamma utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse: specialpedagogisk kompetens SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 25(35) kunskap och metodik kring barn i behov av särskilt stöd kunskap och metodik kring mottagandet av nyanlända språkutvecklande arbetssätt samt ämnesfortbildning. En analys visar att betygssättningen inte sker på likvärdiga grunder, t.ex. så visar statistiken att resultatet påverkas av vilket arbetslag eller lärare som sätter betyg. Orsaken till detta är förmodligen att det saknas en samsyn i lärarkåren om vad och i vilken omfattning som ska ligga till grund för bedömning. Framöver planeras det för samrättning av de nationella proven. Arbetet med kompensatoriska åtgärder som ovan beskrivs är dels kortsiktigt men framförallt långsiktigt. Genom att aktivt arbeta med exempelvis språkstödjande arbetssätt i unga år skapas en god grund för barnens och elevernas fortsatta utveckling och måluppfyllelse. Den verkliga effekten kan dock mätas först på lång sikt. Stadsdelens arbete med MAIT och nyanlända är under uppbyggnad men visar redan nu effekter för eleverna i form av professionellt mottagande och individanpassning. Insatser inom Barn- och ungdomsplanen har för enskilda elever inneburit att steget från hemmasittande till undervisning i ordinarie verksamhet minskat och insatserna på Kålltorpsskolan gör att elever kan vara kvar i sitt sammanhang och få extra stöd för att nå målen. Flera av insatserna är projekt och punktinsatser och ger således effekt på de ställen de genomförs och de övergripande effekterna kan först skönjas på längre sikt. Beträffande satsningen på simkunnighet är dock effekten omedelbart positiv. 1-16 perspektivet behöver stärkas vad gäller övergångar och barns och elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Övergångarna mellan stadsdelens egna verksamheter behöver utvecklas, enheterna har fortfarande inte hittat arbetssätt efter stadsdelarnas sammanslagning, samt att den nyss omgjorda rektorsorganisationen påverkar befintliga rutiner. En analys av måluppfyllelsen i de enskilda ämnen visar att särskilt kemi, fysik och matematik ligger lågt och där borde förskolan och de lägre årskurserna kunna arbeta kompenserande. Trots god tillgång till IKT i stadsdelen så är det svårt att se effekter i skolorna när det exempelvis gäller utvecklade arbetsformer och processer. Stadens IKT-program visar på flera punkter som stadsdelarna ska förhålla sig till och innefattar bl.a. lärmiljö, digitala lärresurser och ledarskap. Sektor utbildning uppmärksammar detta och har påbörjat ett lokalt arbete men arbetet har inte fått den förväntade utväxlingen även om det under hösten skymtats positiva tendenser. Utvecklingsarbete med rektorerna genomförs med syfte att utifrån en identifierad målbild rikta IKT-satsningar på skolorna. En stor mötesplats med goda exempel från verksamheten, "Torghandel" genomfördes i oktober månad med positiv respons både från de som visade upp sig och de som lyssnade, det görs bra saker ute på skolorna och "Torghandel" är ett led i att sprida och utveckla detta arbete. Stadsdelen ingår genom Lundenskolan i ett arbete att implementera Google Apps i Göteborgs grundskolor. Genom att vara med i piloten får vi ett försprång. IKTperspektivet har också uppmärksammats i MAIT-projektet där nyanlända elever ges förutsättningar till kompensatoriska arbetssätt bl.a. genom att få en iPad. Utvecklingsområden Inflytande och delaktighet Sektorschefer utbildning och kultur och fritid formulerar en inriktning och strategi för elevers inflytande och delaktighet som, liksom planerade aktiviteter, dokumenteras i verksamhetsplanerna. Som stöd i arbetet kan man använda sig av inflytandetrappan för att överväga vilken form av inflytande eleverna kan få inom olika områden och beskriva hur långt verksamheten har kommit. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 26(35) Ta fram en strategi för hur man systematiskt ska arbeta med att öka elevernas inflytande i läroprocessen. Ta fram uppdragshandlingar för råden och besluta hur deras arbete ska följas upp samt hur återkoppling till eleverna ska ske. Trygghet Fortsatt kompetensutveckling kring likabehandlingsarbetet. Kunskaper Samrättningar. Använda ämnesnätverken som forum för lärare att skapa en samsyn i betyg och bedömning. Synliggöra och analysera relationen mellan NP och betygen. Rektor organiserar verksamheten så att gemensam tid finns avsatt för lärarna att planera, följa upp, utvärdera och utveckla undervisningen tillsammans. Alla lärare som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet. Kvalitetssäkring av innehållet i lärarnas kompetensutvecklingstid. Övergångar och samverkan Säkerställa att rektorer och förskolechefer har etablerade rutiner för arbetet med övergångar och samverkan i enlighet med handlingsplanen. Avsätta ledningsgruppstid för fördjupad dialog och förståelse i ett 1-16 års perspektiv. Implementering av IKT-program på skolorna. Utveckla skolornas lokala plan med bl.a processtöd till rektorerna och på sikt riktat stöd kring IKT åt skolorna. Öka elevdelaktigheten. Utveckling av arbetet med Hjärntorget bl.a. med Google Apps och processkartor för särskilt stöd. Fortsatt arbete kring infrastruktur och digitala verktyg utifrån såväl kostnadseffektivitet som systematisk skolutveckling. 3.4 Grundsärskola Inledning I UR3 bilagan 2013 lyfte verksamheten fram många olika delar i sitt systematiska kvalitetsarbete. En del av dessa utvecklingsområden lyfter vi i denna rapport utifrån att det skett utvecklingar av olika slag eller att vi inte fått igång ett arbete, men många områden kvarstår att vidareutveckla även om vi inte skriver om dom i denna rapport. Grundsärskolan Den nya rektorsorganisation har samlat alla särskolor under en rektor som tillträdde i början av året. Fokus har varit på att kartlägga nuläget och identifiera utvecklingsområden inom verksamheten. En svårighet är avsaknad av underlag (elevenkäter, betyg etc.) för att utvärdera verksamheten jämfört med till exempel grundskolan. Det som hitintills är identifierat är följande: Verksamheten satsar inte tillräckligt på kunskapsutveckling och arbetsformer som stödjer lärande och utveckling utifrån individuella förutsättningar. Det systematiska kvalitetsarbetet är inte tillräckligt utvecklat inom verksamheten så SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 27(35) därför saknas likvärdiga arbetssätt och samarbetsformer för att säkra elevens utveckling och särskolans kvalitet. Inkluderingen mellan särskolan och grundskolan brister men att det nu finns en rektor som har sitt fokus på särskola och inkludering i ett samarbete med de övriga rektorerna bör leda till en utveckling. Personalen som genomför fritidshemsverksamhet är till största delen elevassistenter och behöver mer kunskap om fritidshemmets uppdrag. Personalen i både grundsärskolan och på fritidshemmet upplever emellanåt en tung arbetssituation. Utvecklingsområden Ta fram gemensamma rutiner. Skapa en tydlig organisation för möten och beslutsprocesser. Erfarenhetsutbyte/kollegialt lärande. Samtal om värdegrunden. Pedagogiska samtal och pedagogisk handledning. Planera och genomföra verksamheten baserad på läroplanens samlade uppdrag. Nya former för föräldramöten. Öka samarbetet mellan särskolan och grundskolan. Utveckla fritidshemsverksamheten. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 28(35) 4 Fördjupningsområde 2014: Barn och elevers lärande och utveckling 4.1 Ledning och stimulans, information, betygsättning Bedömning av huvudmannens sammantagna måluppfyllelse för respektive mål nedan på en femgradig skala där: 1. 2. 3. 4. 5. motsvarar: Stämmer mycket dåligt motsvarar: Stämmer ganska dåligt motsvarar. Stämmer varken bra eller dåligt motsvarar. Stämmer ganska bra motsvarar. Stämmer mycket bra Mål Bedöm ning 15 Motivering Ledning och stimulans a) Alla barn i stadsdelens förskolor ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 3,5 Med stöd av BRUK har förskolecheferna definierat ett antal utvecklingsområden, som lyfts fram under tabellen b) Alla elever i stadsdelens fritidshem ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 3,5 Upplevelsen är att fritidshemsarbetet generellt håller högre kvalitet på avdelningar med barn i de äldre åldrarna än för 6 åringar. Förskoleklass och fritidshem tenderar att ha samma innehåll varför det blir otydligt vad som är vad. Annars bedöms verksamheten ge den ledning och stimulans som krävs utifrån uppdraget för fritidshem. Arbete görs på skolorna för att stärka arbetet utifrån de allmänna råd för fritidshem som Skolverket tagit fram c) Alla elever i stadsdelens skolor ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 3 Vi har elever som absolut ges rätt stimulans och ledning men frågan är ställd utifrån "alla" och bedömningen är att vi inte lever upp till att alla elever ges rätt möjligheter till lärande utifrån de egna förutsättningarna. Merparten får det stöd de behöver men inte alla, vi är bra på elever med genomsnittliga kunskaper men har svårigheter i segmentet av elever som har behov av ytterligare anpassningar och även segmentet av elever som har kunskaper i den övre delen av betygsskalan. 3,5 Se punkt c). Vi ser också en tendens att det skiljer lite utifrån ålder och skola. På någon skola är upplevelsen att lärarna som arbetar med årskurserna 7-9 är bättre rustade för att stötta elever som lätt når kunskapskraven, på annan skola kan det vara i årskurserna 4-6. 3 NKI visar att en del vårdnadshavare inte är nöjda med hur personalen samarbetar med dem angående deras barns utveckling. I ett område har endast 43% av föräldrarna deltagit i utvecklingssamtal. Upp till 10% av d) Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges den ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Information e) Vårdnadshavare för ett barn i förskolan informeras fortlöpande om barnets utveckling SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 29(35) Bedöm ning 15 Mål Motivering föräldrarna är missnöjda med utvecklingssamtalen. f) Eleven och elevens vårdnadshavare informeras fortlöpande om elevens utveckling 5 Utifrån hur frågan är ställd så är betyget det högsta, dvs alla elever och elevens föräldrar informeras fortlöpande utifrån de formella krav som finns; utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen, betyg. Däremot kan kvalitén i informationen utvecklas. Ger vi rätt information och kommer den i rätt tid och på ett gemensamt sätt? Här finns utvecklingsområden. 3 Siffran varierar mellan skolorna mycket beroende på hur frågan tolkas. Det finns flera nivåer på det, allt från föreskrifternas tolkningsbarhet och otydlighet till att lärargruppen på skolan är så liten att den kollegiala stöttningen i frågorna inte kan ges. Betygsättning g) Huvudmannen har ett fungerande system för att betygssättningen sker på ett rättsäkert och kvalitetssäkrat sätt Förskola Områdeschefens och förskolechefernas samlade bedömning av måluppfyllelsen av årets fördjupningsområde ”Barns lärande och utveckling” är 3,5 av 5 möjliga. Underlaget för bedömningen är huvudsakligen förskolechefernas skattning av sin verksamhet med hjälp av BRUK (punkter 3.1 – 3.6). 27 av 33 förskolor skattades, nya förskolor undantogs samt att en förskolechef var bortrest under skattningstiden. De 27 skattningarna lades ihop till en skattning för hela området och 17 kriterier framträdde för åtgärd. Ett kriterium behöver åtgärdas omgående: Vi har ett fungerande samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem, där vi diskuterar de olika läroplanernas gemensamma grundsyn. De andra 16 kriterier att åtgärda är: Vi utgår från barnens eget utforskande och egna frågor vid planeringen av verksamheten, för att ta vara på och stärka barnens intresse för att lära. Vi har en aktiv diskussion om hur de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är en förutsättning och samspelar med varandra för att skapa en helhet i barns utveckling och lärande. Vi samverkar med förskoleklass, skola och fritidshem, för att underlätta barnens övergång mellan olika skol- och verksamhetsformer i syfte att skapa kontinuitet och sammanhang för barnen. Vi pratar om bilder, texter och olika medier tillsamman med barnen, och relaterar det till deras erfarenheter och till sammanhang som barnen är involverade i. Vi stimulerar barnen att använda film, spel och digitala medier för att utveckla sin digitala kompetens. Vi anpassar lekar, material, multimedia och miljö till barnens erfarenheter, språk och kultur. Vi använder it som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 30(35) Vi ger alla barn möjlighet att utveckla sin förmåga att används multimedia och informationsteknik i såväl skapande processer som i tillämpning. Vi ger barnen möjlighet att leka och skapa under en sammanhållen tid utan avbrott. Vi ger barnen möjlighet att formge, konstruera, avbilda och presentera sina upplevelser, idéer, undersökningar och erfarenheter med konkret material, teckningar, bilder, ord och andra uttrycksformer och medier. Vi observerar och dokumenterar hur material finns tillgängligt och hur det är anpassat och används, för att utmana och stimulera barnen i deras utveckling och lärande. Vi uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barnen att använda både svenska och sitt eller sina modersmål. Vi visar barnen att det är en tillgång att kunna flera språk, och vi stödjer och uppmuntrar barnen att använda alla sina språk. Vi har material som böcker, ljudfiler och musik på olika språk och en miljö som synliggör och uppmuntrar barns alla språk. Vi använder it som ett pedagogiskt verktyg, för att utmana och stimulera barnen till att undersöka, resonera och reflektera. Vi uppmuntrar barnen att iaktta, utforska och ställa frågor om naturvetenskapliga processer och fenomen, som luft, kraft, balans, doft, smak och vatten i dess olika former. Förutom BRUK-skattningen har förskolan även utmaningar i arbetet med nyanlända barn och arbetet med flerspråkighet. Förskolan behöver också utveckla och förbättra samarbetet med vårdnadshavare om barnets utveckling. Utvecklingsområden Övergångar och samverkan, säkerställa att alla rektorer och förskolechefer har etablerade rutiner i enlighet med Handlingsplanen för övergångar och samverkan. Avsätta ledningsgruppstid för fördjupad dialog och förståelse i ett 1-16 års perspektiv. Utgå från barnens utforskande och erfarenheter i planeringen av verksamheten. Dokumentation av verksamhetens förutsättningar, såsom material och miljö, för att kunna stimulera barnen ytterligare. Kompetensutveckling i IKT med syfta att stödja barns digitala kompetens, vara tydlig med att användandet av IT/media ingår i det pedagogiska uppdraget. Arbeta med förskolechefernas målbild när det gäller IKT- utvecklingen i verksamheterna. Kompetensutveckling i flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt. Skola och fritidshem Samlade åtgärder utifrånpunkt b och c, dvs fritidshem och skola: Stärka den specialpedagogiska kompetensen på skolorna. På någon skola innebär det behov av specialpedagog. På någon skola där specialpedagog finns innebär det att stärka helheten med speciallärare utifrån den nya utbildningen. Se över skolorganisationen utifrån olika skolämnens förutsättning och ev. ge mer resurser till vissa ämnen. Stärka lärarnas kompetens kring att hantera elever med behov av särskilt stöd, både individuellt och i grupp. Även i uppdraget att vara till för alla barn. (Det SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 31(35) finns ingen "annan" som kan ta över). Men också stärkas i hur vi ska arbeta med barn med neuropsykiatriska svårigheter både på gruppnivå och individuellt utifrån enskilda elever. Åtgärder utifrån punkt d): Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges den ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Stärka arbetet med individualisering av undervisning. På samma sätt som individualisering av undervisningen kan bidra till att förbättra undervisningssituationen för elever i behov av särskilt stöd kan det bidra till att elever som uppnår målen kan sporras att nå ännu högre. Utbildningen sker utifrån varje elevs förutsättningar. Samspel mellan lärare och elev, relationsbyggande och kravställan. Vi ska inte vara nöjda med ett "ok" utan hela tiden sträva framåt. Detta kan ske genom att belysa frågorna i lärande samtal på skolorna utifrån kollegialt lärande men också med riktade utbildningsinsatser. Åtgärder utifrån f): Eleven och elevens vårdnadshavare informeras fortlöpande om elevens utveckling Kartlägga vilka kanaler skolorna använder för information om elevernas resultat och se över hur informationen formuleras och presenteras samt vilket underlag den bygger på. Åtgärder utifrån g): Huvudmannen har ett fungerande system för att betygssättningen sker på ett rättsäkert och kvalitetssäkrat sätt Skapa nätverk i stadsdelen för samrättning och analys av nationella prov. Föra diskussioner i lärsamtal på skolorna kring tolkning av betygskriterierna. Fokusera undervisningen på kunskapsmålen i högre utsträckning. Forum för lärare hos oss som är med och skapar nationella prov. 4.2 Särskilt stöd Resultatredovisning rektorsenkät: "Hur bedömer du att processen kring särskilt stöd som helhet fungerar vid din enhet?" Örgryte-Härlandas rektorers bedömning av processerna som helhet på respektive skola visar att de allra flesta rektorer har en positiv bild och på skala -5 till +5 så ligger den största procenten på +4. Helhetsbilden nedan visar att ÖH ganska väl följer staden som helhet men toppen +5 är lägre och det lägsta betyget är -1 i jämförelse med stadens -2. På frågan vilken del i processen som är särskilt stark så har både ÖH och staden identifierat ”Uppmärksamhet” som starkast följt av ”Genomföra åtgärder”. ÖH har sedan ”utarbeta” som nummer tre där staden har ”Utreda”.Utreda får ingen röst i ÖH, ej heller ”Bedöma” och ”Följa upp och utvärdera” vilket följer mönstret i staden. Värderingarna av påståendena kring, som är baserade på Skolverkets allmänna råd, ger intressanta svar. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 32(35) På det dubbelbottnade påståendet ”Vid min enhet har jag som rektor tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd samt gör vid behov omprioriteringar av resurserna” ligger alla svar från Örgryte-Härlandas rektorer på den negativa skalan från ”stämmer varken bra eller dåligt” till ”stämmer mycket dåligt”. Det är ett mer negativt svar än i övriga staden. Rutiner kring åtgärdsprogram upplevs mer positivt men spretar, medan rektorerna samstämmigt upplever att man har fungerande rutiner för att få information om elever i behov av särskilt stöd. Över huvud taget bedöms rutinerna på skolan vara goda med undantag för riktlinjer vid utredning och rutiner för när extern expertis anlitas där resultatet spretar. När det gäller huvudmannens rutiner för att hålla sig uppdaterad med det särskilda stödet så är rektorerna mindre positiva och påvisar brister i huvudmannens förmåga att säkra resurser för särskilt stöd och kring att hålla sig informerad om hur stödet används och följs upp. Mest negativ bild ger frågan ”Huvudmannen vidtar nödvändiga åtgärder om uppföljningen visar att det behövs”. I jämförelse med staden i övrigt så följer staplarna för Örgryte-Härlanda väl trenden i staden. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 33(35) Analys Svaren på enkäten kan sättas i relation med svaren på föregående fråga i uppföljningen. Det finns elever som skolorna upplever att man inte fullt ut kan ge rätt förutsättningar till lärande. Det finns också en känsla av att de resurser som skolan har att tillgå inte fullt ut räcker till att ge rätt förutsättningar till stöd. I jämförelse med staden i övrigt kan man läsa ut att känslan bland rektorerna i Örgryte-Härlanda är något starkare kring bristerna i denna fråga, även i jämförelse med stadsdelar som på pappret har motsvarande resurser eller rent av mindre. En förklaring till det kan vara att trycket kring stödbehov är stort. Rutiner för att upptäcka stödet finns enligt enkätsvaren och det finns ett tryck från personal på skolorna att resurserna inte räcker till kring elever med särskilda behov, samtidigt som det också finns ett hårt föräldratryck i stadsdelen kring stödfrågan, föräldrarna är pålästa och och tolkar skrivningar om särskilt stöd som att det ska finnas en stödassistent. Det finns också en upplevelse från föräldrar och i viss mån även personal att särskilt stöd innebär resurser i form av stödpersonal och assistenter. Samtidigt vittnar rektorerna i Örgryte-Härlanda om att stödbehovet de senaste åren har ökat på skolorna. Vi har fler elever med behov av särskilt stöd än tidigare särskilt i de yngre årskurserna vilket gör att vi måste stärka professionen och hitta nya vägar att ge adekvat undervisning till alla elever. Stadsdelen har särskilt avsatta pengar för särskilt stöd och rutinen för det har fram till vårterminen 2014 varit att rektorerna äskar pengar från utifrån kriterier där stöd för medicinska och fysiska funktionshinder varit de avgörande. Uppföljningen har svajat varför vi har sett över hanteringen och genomfört förändringar. Från höstterminen har rutinen ändrats. Rektorerna tilldelas resurser som sedan följs upp och ev. justeras utifrån behov. Detta ger tydligare rutiner för uppföljning och även för omprioriteringar på skolorna och ställer krav på tydliga arbetsrutiner för särskilt stöd i elevhälsoarbetet. Stadsdelens Barn- och ungdomsplan har gett förutsättningar att i samverkan arbeta med förebyggande och främjande insatser på några av skolorna samt att initiera ett arbete kring att stärka närvaro- och frånvarohanteringen på skolorna. Det finns också inom barn- och ungdomsplanen stöd för koordinering av insatser kring vissa elever samt direkt arbete med de elever som inte är i skolan alls, s.k. hemmasittare. Detta arbete är igång och i ett initialt skede så ger samverkande insatser också mer arbete på skolorna och belyser de behov av ytterligare stöd som finns. När man belyser en organisation så ser man ofta den utvecklingspotential som finns tydligare. Vi har nu en organisation på övergripande nivå men inte alltid mottagare på skolnivå vilket identifierar att själva basen, elevhälsan på skolorna behöver förstärkas. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 34(35) Utvecklingsområden Systematisk uppföljning från huvudmannen kring särskilt stöd terminsvis. Justering av stödresurser. Huvudmannen påvisar i budgetarbetet i stadsdelens behov av utökade stödresurser. Utifrån Barn- och ungdomsplanen stärka det främjande och förebyggande arbetet på skolorna. Utifrån Barn- och ungdomsplanen belysa behovet av en stärkt elevhälsa på skolorna, exempelvis specialpedagogisk kompetens. Stärka lärarnas kompetens kring att hantera elever med behov av särskilt stöd, både individuellt och kollektivt. Synliggöra att uppdraget att vara till för alla barn. - Det finns ingen "annan" som kan ta över. Arbetssätt för att möta barn med neuropsykiatriska svårigheter både på gruppnivå och individuellt utifrån enskilda elever. Stärka arbetet med individualisering av undervisning. Utforska nya arbetsformer i samklang med IKT-programmet. SDN Örgryte-Härlanda, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 35(35)
© Copyright 2024