1. No category

Granskningsutlåtande
Datum: 2015-09-29
Diarienummer: 0617/09
Lena Hasselgren
Telefon: 031-368 19 42
E-post: [email protected]
Detaljplan för Bostäder norr om Askimsviken
inom stadsdelen Askim i Göteborg
Granskningsutlåtande
Handläggning
Byggnadsnämnden beslöt 2014-09-30 att genomföra granskning för
detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för granskning enligt bifogad lista över
samrådskrets, bilaga 1, under tiden 8 oktober– 28 oktober 2014.
Förslaget har under samma tid varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Förslaget
finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida:
www.goteborg.se/planochbyggprojekt/.
Sammanfattning
I granskningsskedet avstyrkte Fastighetsnämnden detaljplanen pga för låg
exploateringsgrad. Förslaget har därefter bearbetats och samtliga byggnader utökats
med 1 våning. Byggnadsnämnden sände därefter förslaget på återremiss för att
undersöka möjligheten att införa handelsverksamhet och förskola samt därefter
ytterligare en återremiss för motivering av bebyggelse och alternativ placering.
Förslaget ger nu ca 95 bostäder och en ny granskning genomförs.
Kontoret har i samrådsskedet utrett frågan gällande angöring via Marholmsvägen och
slagit fast att angöring via Marholmsvägen är den lämpligaste för området.
Park- och naturförvaltningen och Miljöförvaltningen anser sina synpunkter från
programskedet tillgodosedda och tillstyrker fortsatt planarbete. Stadsdelsförvaltningen
avstyrker detaljplanen bl.a. på grund av att den avviker från kommunens översiktsplan
och förvaltningen för Kretslopp och vatten tillstyrker detaljplanens genomförande.
Plankartan har uppdaterats med utökad byggnadshöjd och nockhöjd. Framförda
synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i
planhandlingarna. Trafikkontoret har gjort en uppdaterad trafikräkning på
1(2)
Marholmsvägen/Näsetvägen. Bedömningen är att ökningen av bostäder inte påverkar
kapaciteten i korsningen Marholmsvägen/Näsetvägen nämnvärt.
Kontoret har bedömt att frågor som uppkommit i samband med tidigare granskning är
tillräckligt utredda och med gjorda ändringar kan planen skickas ut på granskning 2.
Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till fastighetskontoret, fastighetsägare och
berörda konsulter för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande.
Inkomna synpunkter och
stadsbyggnadskontorets kommentarer
Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna
finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret.
Kommunala nämnder och bolag m.fl.
1. Fastighetsnämnden avstyrker detaljplanen på grund av för låg exploateringsgrad.
Kommentar: Planförslaget har bearbetats och alla byggnader utökats med 1 våning utan
att göra ytterligare intrång i naturområdet. Förslaget ger nu ca 95 bostäder.
2. Lokalnämnden har inga synpunkter på detaljplanen.
3. Miljö- och klimatnämnden tillstyrker fortsatt planarbete och bedömer att tillräcklig
hänsyn tagits till tidigare synpunkter.
4. Park- och naturnämnden påpekar följande: I närheten av det föreslagna området
ligger mark som park- och naturnämnden förvaltar. Planen innebär att park- och
naturnämnden får ytterligare ytor att förvalta. Planförslaget innebär att förvaltningen får
ökade driftskostnader för den mark (allmänplats park/natur) som överförs till park- och
naturnämnden. De ekonomiska konsekvenserna bör därför beaktas i den fortsatta
beredningen av ärendet.
Ianspråktagandet av grusbollplanen för att bygga bostäder innebär att ytan närmast
Askimsbadet iordningställs och planeras med en hinderbana för ungdomar och vuxna.
Åtgärden finansieras med kompensationsmedel.
Planförslaget har stämts av mot de lokala miljömålen. En sammantagen bedömning är
att innehållet i detaljplanen är i linje med målsättningarna. Planen innebär ett litet
tillskott av bilrörelser till området, osäkerheten ligger i hur stort användandet av bil i
framtiden blir. Det finns dock god möjlighet att använda kollektivtrafik.
Området har kulturvärden i form av bl. a gamla stengärdsgårdar som påverkas av
exploateringen. Vi önskar att denna påverkan minimeras så långt det är möjligt och att
stengärdena skyddas och framhävs.
Fornlämningar från stenålder har hittats i den del av planområdet som föreslås bebyggas
och utreds vidare för ställningstagande.
Sociotopsvärden som promenad och lek i skogsbrynet tillvaratas och planförslaget
överrensstämmer med både parkprogrammet och parkplanens intentioner.
Planförslaget gör inga intrång i skyddade områden eller skyddade arters livsrum och
överrensstämmer med målen i naturvårdsprogrammet.
En zon på 10-15 m mellan byggrätt och skog bör vara kvartersmark för att undvika
skuggkonflikter.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
2(11)
Lokalklimat i form av sol, skugga och vindskydd har tagits väl tillvara genom
bevarandet av naturområdet i väster.
Dagvatten kommer att hanteras i öppna system med bl. a dagvattenmagasin.
Förvaltningen ser positivt på kreativa och estetiska lösningar gällande
dagvattenhantering. Driftfunktionen för öppna diken och dammar som ingår i
dagvattensystem tar förvaltningen inte ansvar för.
Barnperspektivet är väl tillgodosett då man tagit hänsyn till och bevarat barnens
”lekskog” i brynet i västra delen av området. Intervjuer har gjorts med ungdomar och
förskolepersonal i området.
Förslaget innebär att denna del av Askim, där villor och radhus dominerar, kompletteras
med flerbostadshus som hyresrätter. Det kan leda till att nya grupper av människor kan
bosätta sig i området samtidigt som det skapar tillfälle för unga och äldre som vill bo
kvar i området.
Förslaget motverkar inte riksintresset enligt 4 kap miljöbalken, eftersom det är en del i
utvecklingen av den befintliga tätorten/staden. Inga områden med särskilda
naturintressen berörs. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna
överskrids. Detaljplanen avviker från inriktningen i Göteborgs översiktsplan. Motiv för
avsteg är att de i ÖP utpekade värdena bibehålls (gångstråk) respektive stärks
(aktivitetsytan).
Kommentar: De ekonomiska konsekvenserna finns med i genomförandebeskrivningen.
Stengärdena ligger i vägen för en effektiv exploatering av området och har inget
biotopskydd eftersom det inte ligger inom jordbruksmark. En eventuell flytt av stenarna
ska dock studeras vid exploateringen. Att få till en zon på 10-15 meter mellan byggrätt
och skog på kvartersmark är svårt i detta läge då naturområdet bevarats i möjligaste mån
för att bevara en grön lunga mellan havet och naturreservatet.
5. Räddningstjänsten Storgöteborg har inget att erinra mot detaljplanen, men upplyser
om att en särskild uppställningsplats för räddningstjänstens stegfordon kan bli aktuellt
beroende på framtida detaljprojektering av området.
Kommentar: Noteras.
6. Kretslopp och vatten tillstyrker genomförande av detaljplanen med hänvisning till att
Fastighetskontoret bedömt totalekonomin i detaljplanen som god. En hållbar
avfallshantering ska eftersträvas, samt trafiksituation möjlighet vändning backning ses
över och tillgänglighet till miljöhus om fler ska byggas, samt efterfrågar att plankartan
kompletteras med en bestämmelse om lägsta höjd på färdigt golv för att anslutning med
självfall skall tillåtas, vara 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till
risk för uppdämning i allmänt dag- oeh spillvattensystem. Vid trädplantering gäller som
grundregel att ett skyddsavstånd pa 4 m mellan trädets rothals oeh ytterkant ledning
skall hållas.
Kommentar: Noteras. Byggnader ska ha en sockelvisning om minst 0,3 m.
7. Göteborgs Energi AB har inget att erinra mot planförslaget.
8. Trafiknämnden har inget att erinra mot planförslaget.
9. Stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo avstyrker detaljplanen och menar
att avviker från inriktningen i Göteborgs översiktsplan. Förvaltningen tycker att det är
bra att stadsdelsnämnden har fått gehör för tidigare anmärkning i programhandlingen
nämligen att det finns tillräckligt med kolonistugor i Välen och Askimsviken. Att
komplettera med det som redan finns är inte befogat även om stugorna skulle hyras ut
för kortare eller längre tid. Området får en privat karaktär med särintressen som kommer
att gagna ytterst få göteborgare. Kolonistugor och odlingslotter är inte längre aktuellt för
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
3(11)
området där Meros camping låg. En hinderbana för unga/ vuxna föreslås istället på
platsen. Förvaltningen tycker att det är bra att marken nu föreslås göras tillgänglig för
alla men bör få fler användningsområden som understödjer till exempel strandidrotter
och det rörliga friluftslivet året om. Ett vattensportcentrum skulle kunna öka både
antalet besökare till Askimsbadet men även bidra till turistnäringen. Badet är mycket
populärt bland till exempel vindsurfare. Det pågår en upprustning av Askimsbadet och
en lång badpir invigdes i sommar. Förvaltningen föreslår att även befintlig lekplats
kompletteras.
Förvaltningen har ingått i arbetsgruppen på Park- och naturförvaltningen som har
arbetat fram en parkplan för Askim. I den pekas Askimsbadet ut som ett naturområde
som är av intresse för hela staden. Pågående upprustning förstärker Askimsbadet som en
social neutral mötesplats för alla vilket är viktigt utifrån integrationsaspekten. Även
närheten till Lisebergs campingplats medför att området är extra betydelsefullt för
turister som besöker Göteborg. Det är av stor vikt att de kan röra sig fritt i området.
Göteborgs Fritidsförening Askim har arrenderat fotbollsplanen sedan femtiotalet.
Bollplanen har under alla år använts för lek och idrott samt även varit tillgänglig för
allmänheten. Under sommarperioden anordnar föreningen fotbollsturneringar,
gymnastik och ungdomsverksamhet. Att använda den här ytan för nya bostäder ökar
visserligen tryggheten och bidrar till att fler människor rör sig i området året om. Men
det som saknas i Askim är tillgängliga mindre lägenheter med hiss för gruppen äldre
och funktionshindrade personer. Aktuellt område för bostadskomplettering ligger
relativt högt ur tillgänglighetssynpunkt. Lutningar till och från området behöver
studeras närmare. Det kommer att bli mycket svårt att kunna röra sig med t.ex. rullator
eller rullstol på egen hand i omgivningen.
Ur miljösynpunkt kommer bostäderna framförallt att stänga igen den gröna korridor
som finns idag mellan naturreservatet och vattnet. Friluftslivet och tillgängligheten till
området påverkas därmed negativt. Enligt gällande översiktsplan anges bland annat att
området har särskilt stora värden för naturvård och friluftsliv. Förvaltningen menar att
detaljplanen går stick i stäv mot kommunens gällande översiktsplan. Området ligger
utanför det i översiktsplanen utpekade områden där förtätning bör ske med hänseende
på god tillgång till kollektivtrafik. Handel och service saknas i planområdets direkta
närhet. Bostadstillskottet är så litet att det inte kan räknas som ett väsentligt tillskott till
bostadsförsörjningen i kommunen.
Kommentar: Stadsbyggnadskontoret bedömer att avsteget från ÖP är rimlig på denna
plats eftersom förslaget inte anses få negativa konsekvenser för de utpekade värdena
och att en sammanhängande grönstruktur kan behållas runt nyexploateringen. Antalet
bostäder har utökats och omfattar nu ca 95 st lägenheter. Områdets funktion som länk i
promenadområdet bibehålls och säkras i planen genom allmän plats natur. Samtidigt
kompletteras området med bättre angöring mot öster och hållplatsen vid Trollängen som
även får utökade bussturer. Tillgängligheten till busshållplatsen vid Marholmsvägen är
god, i övrigt bevakas tillgängligheten till det nybyggda området i bygglov. Att befintlig
lekplats kompletteras vid Askimsbadet hindras inte av detaljplanen. Planförslaget ger
möjlighet till att komplettera badet med funktioner som idag saknas och som kan locka
människor till platsen större delar av året.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
4(11)
Statliga och regionala myndigheter m.fl.
10. Länsstyrelsen bedömer Länsstyrelsen bedömer att planen kan accepteras och därför
inte kommer att prövas om den antas.
De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats.
Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga 2.
11. Trafikverket har inga ytterligare synpunkter än vad som framfördes i
samrådsskedet.
12. Lantmäterimyndigheten har inget att erinra mot planförslaget.
13. Svenska kraftnät har inget att erinra mot planförslaget.
Sakägare
14. Fastighetsägarna till Hult 111:4 har inkommit med två yttranden och anser att
ökningen av trafikrörelser på Marholmsvägen som tillkommer i och med detaljplanen
inte är acceptabel. Även utfarten mot Näsetvägen anses påverkas negativt. De
tillkommande 200 trafikrörelserna anses medföra en mycket stor försämring av luft- och
ljudkvaliteten. Den föreslagna tillfartsvägen är vidare den naturliga gångvägen till och
från havet för promenerande genom naturreservatet.
Bästa alternativet för tillfart till detaljplaneområdet anses vara via Askims badväg som
endast trafikeras av två boende idag. Informationen om att det alternativet skulle
innebära en vägdragning igenom badet anses felaktigt då vägen går norr om och utanför
badet. Via detta alternativ anses de boende snabbt och säkert komma ut på de stora
trafiklederna i och runt Göteborg. Dessutom anses detta alternativ bättre ur
tillgänglighetssynpunkt till skolor, handel och annan service då detta till stor del ligger
öster om planområdet. Anslutningen till väg 158 anses inte påverkas påtagligt med
denna ”relativt låga trafikökning”.
Fastighetsägaren efterfrågar exempel från Göteborg på hinderbanor som används. En
fotbollsplan anses ha betydligt högre användningsfrekvens. Dessutom ifrågasätts varför
man inte väljer att bygga på gamla Merostomten istället. Dessutom är ett antal bilder på
köbildning utmed Marholmsvägen bifogade.
Kommentar: Ökningen av trafikrörelser som planförslaget genererar bedöms som liten.
Utredningar visar att inga gränsvärden för buller överskrids till följd av ökningen. Det
råder heller inga problem med luftkvaliteten i området. Trafikkontoret har gjort
mätningar i rusningstid vid korsningen Marholmsvägen/Näsetvägen och konstaterat att
inga kapacitetsproblem råder i dag eller kommer bli problem i framtiden. Även
Näsetvägen bedöms klara den ökade trafikmängden från den nya byggnationen.
Dessutom har mätningar utmed Marholmsvägen visat på minskade trafikrörelser med
upp till 500 fordon/dygn på delar av sträckan sedan 2009. (Mellan Hagkroksvägen och
Brännåsvägen har trafikrörelserna minskat med 500 fordon/dygn. På sträckan
Hagkroksvägen Näsetvägen är minskningen 300 fordonsrörelser per ÅMVD.).
Cirkulationen Näsetvägen/Söder-Västerleden har byggts om för att minska köerna på
högsommaren och stod färdig sommaren 2012.
Tillfartsvägen till planområdet kommer inte belastas med så stora mängder trafik att det
hindrar gående från att nyttja den för promenad till och från havet. Vägen kommer ligga
inom allmän plats och vara tillgänglig för allmänheten.
Att använda sig av Askims badväg som tillfartsväg anses inte lämpligt av bland annat
Park- och naturförvaltningen som planerar att utveckla badplatsen till en badpark med
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
5(11)
aktiviteter som lockar människor till platsen under en större del av året. Det skulle
innebära en mer komplicerad trafiksituation och problem ur säkerhetssynpunkt i ett
område där många oskyddade människor (ofta barn) rör sig. En väg här skulle innebära
en breddning av gatusnittet, vilket skulle inskränka på badplatsens område och även en
större del naturmark skulle tas i anspråk jämfört med alternativet Marholmsvägen. Inom
aktuellt planarbete ingår även att utveckla badplatsen med kompletterande aktiviteter
som ytterligare lockar människor till platsen under större delar av året och utökar
ytbehovet runt badet. Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen och Trafikverket delar
kommunens bedömning om lämplig väganslutning.
Hinderbanan bedöms som ett bra komplement till dagens användning av badplatsen.
Ytor för fotboll bedöms finnas i stor utsträckning i området redan idag. Det finns
dessutom utrymme i planen för ytterligare kompletterande aktiviteter som anses
lämpliga. Hinderbanor av denna typ är ett relativt nytt inslag i våra utemiljöer, populära
anläggningar finns bl a i Stockholm.
Gamla Merostomten ligger i direkt anslutning till Askimsbadet som är ett utpräglat
frilufts- och rekreationsområde. Att bygga bostadshus här kan innebära att området
upplevs som mer privat, vilket inte är önskvärt.
15. Fastighetsägare Hult 1:23 har inget att erinra mot förslaget att bygga bostäder. De
anser dock att angöring till området via väg 158 är mer naturligt ur ett boendeperspektiv
och påtalar risken för ”vild parkering” i intilliggande bostadsområde, vilket är
problematiskt ur tillgänglighets- och säkerhetsskäl för befintliga hyresgäster.
De anser även att planförslaget med fördel kan utökas med del av naturvårdsområdet
norr om planområdet (Hult 39:1) som ägs av Betaniastiftelsen. Stiftelsen önskar
återställa marken till byggbar mark. Området används idag främst som
avstjälpningsplats för ris, sly och trädgårdsavfall.
De önskar ingen förändring av gångvägen mellan Bengta Hanssons väg och
planområdet, då oro finns att det ska bli en genomfartsväg för mopedister.
Kommentar: Angående angöringsväg se svar till punkt nr. 14. Angående olovlig
parkering på kvartersmark så är det den som förvaltar parkeringen som ansvarar för den.
Marholmsvägen är en allmän väg och längst den råder parkeringsförbud. Om det ändå
står parkerade bilar som utgör trafikfara bör trafikkontorets kundtjänst kontaktas.
Naturreservatet Hult Åsens syfte är att bevara områdets naturvärden och säkerställa
markanvändningen för friluftsliv- och rekreationsändamål. Det är angeläget att
förhindra en bebyggelseutveckling och privatisering av marken inom området. Den
delen av naturreservatet som bland annat fastigheten Hult 39:1 utgör fyller en stor
funktion genom att sammanlänka den värdefulla kuststräckan med den större delen av
naturreservatet Hult Åsen. För att upphäva ett naturreservat ska det finnas synnerliga
skäl, vilket inte finns enligt stadsbyggnadskontorets bedömning.
Gångvägen mellan planområdet och Bengta Hanssons väg är en viktig koppling till
hållplatsen Trollängen och för tillgängligheten till och från området. Klass 2 mopeder
får köra på gång- och cykelbanor. Däremot får inte klass 1 mopeder (EU-mopeder) det,
det är då en polisiär fråga.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
6(11)
Övriga
16. Boende i GFA, A-området anser att den lämpligaste tillfartsvägen till planområdet
är från Särövägen, där endast ett fåtal hus passeras och avståndet till Askimsbadet är ca
200 meter. Uttrycker även oro för ökade avgasutsläpp och ökat buller för stugägare
inom A-området.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
17. Boende i GFA, A-området anser att kommunen bör planera för ett äldreboende på
gamla Merostomten istället för aktuellt planförslag, samt att vägen dit ska gå via 158:an.
Detaljplanen anses innehålla ett antal faktafel, bl.a. angående att en eventuell anslutning
via Askims badväg inte skulle innebära en naturlig förlängning av befintliga bostäder,
att området tappar en del av sin möjliga tillhörighet till befintliga bostads- och
serviceområden och att det skulle innebära en liten omväg till de flesta skolor och
arbetsplatser jämfört med Marholmsvägen anses felaktigt skrivet i handlingarna.
Den boende anser att Marholmsvägen är en omväg jämfört med Askims badväg, den
anses alldeles för smal på stora delar av vägen och alldeles för kraftigt belastad redan
idag. Att den har en maxfart på 30km/h och är alldeles för lång anses också vara skäl till
att den inte är lämplig, samt att busshållplatsen är byggd så att den stannar all trafik på
vägen när bussen står vid hållplatsen. Dessutom anses det råda kaos på vägen
sommartid p.g.a. Lisebergs camping och Marholmsvägen anses vara en omväg till
skolor, fritidshem, arbetsplatser och affärer.
Oro uttrycks för att kolonistugorna i området riskerar att utsättas för sättningsskador vid
en eventuell byggnation och anläggning av ny väg.
Kommentar: Användningen av gamla Merostomten har utretts i programmet som
föregått detaljplanen. Bostadsbebyggelse där har ansetts negativt eftersom det riskerar
att privatisera utrymmet vid badet. Eventuella faktafel i detaljplanen har setts över och
uppdaterats. Se även svar till punkt nr. 21. Hållplatsens utformning på Marholmsvägen
är byggd för att öka säkerheten vid hållplatsen för oskyddade trafikanter. Viss väntetid
vid sådana punkter får accepteras i staden.
Sättningsproblem behandlas inte i detaljplanen, där skall det bara framgå om marken är
lämplig för planerad byggnation. I projekteringsskedet för vägar, byggnader
markförlagda konstruktioner skall eventuella risker för sättningar/skador analyseras och
eventuella åtgärder föreslås. I det fall att det att det finns risk för skador i ett byggskede
görs besiktningar då. Byggherren får då stå för kostnader mm.
I övrigt se svar till punkt nr. 14.
18. Boende på Brännåsvägen 9 har inkommit med synpunkter vad gäller kopplingen
till områdets skolor och arbetsplatser samt att bostäder norr om Askimsbadet bör byggas
närmre f.d. Meros camping. Slutsatsen dras att det vore en väsentlig nackdel om de nya
bostäderna tvingades köra via Marholmsvägen istället för Askims badväg. Dessutom
anses inte Marholmsvägen byggd för en ökad trafikbelastning med avsmalnade partier,
köer till campingen och tidvis svårt att komma ut på Näsetvägen. En naturlig infart för
både husen och campingen vore väg 158 som är sexfilig och där det redan finns en väg
förbi badets parkering.
Att främja gemenskap och samhörighet i området är bra, men är inte beroende av vilken
väg man kör med bil utan snarare vart gång- och cykelvägar går igenom området.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
7(11)
19. Boende på Brännåsvägen 13 anser att en tillfart via Marholmsvägen är olämpligt
då vägen idag anses överbelastad, speciellt på sommaren, trafikmiljön för barn är
osäker, dålig sikt och bullernivåerna skulle öka. Det anses bättre att dra vägen via
Askims badväg, men det påtalas att det absolut inte får bli en genomfart mellan 158:an
och Marholmsvägen.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
20. Boende på Brännåsvägen 13 motsäger sig planerad byggnation. Korsningen
Marholmsvägen/Näsetvägen anses inte klara större trafikvolym så det nya området
borde dras via Säröleden. Om trafiken på Marholmsvägen ökar det minsta uttrycks krav
på bullerplank och att korsningen Brännåsvägen/Marholmsvägen åtgärdas med
fartdämpande åtgärder.
Kommentar: Eventuella åtgärder utmed Marholmsvägen har studerats och bedöms inte
behövas då trafikökningen från de nya bostäderna är marginell. Fartdämpande åtgärder
vid korsningen Brännåsvägen/Marholmsvägen finns redan och anses tillräckliga.
I övrigt se svar till punkt nr. 14.
21. Boende på Brännåsvägen starkt emot att tillfarten till det nya bostadsområdet läggs
via Marholmsvägen. Vägen är redan hårt belastad halva året med trafik till Askims
Camping och kolonistugorna. Att mäta trafiken några dagar innan campingen öppnar
ger ingen rättvis bild. Ni vill inte ta reda på fakta. Anser fortfarande att en anslutning
via 158:an är ett klart bättre alternativ. Vägen finns till största delen redan och endast ett
fåtal bostäder skulle beröras. Vägen går inte genom badet utan nordost om badet. Park
och Naturförvaltningen har anlagt en vall längst upp på badets gräsmatta för att
avskärma badet från parkeringen och vägen. Trafiken kommer därför inte att märkas av
badgästerna.
Kommentar: Eventuella åtgärder utmed Marholmsvägen har studerats och bedöms inte
behövas då trafikökningen från de nya bostäderna är marginell.
22. Boende på Båtstenarna 3 anser att det enda rimliga alternativet är att låta tillfarten
till området gå via Askims badväg.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
23. Boende på Båtstenarna 4a motsätter sig förslaget att dra biltrafiken via
Marholmsvägen. Oro uttrycks för att det skulle försämra både luft- och ljudmiljö.
Marholmsvägen anses överbelastad redan idag med trafik till de många fastboende,
kolonistugor, campingen, båthamnen och badplatsen. Den föreslagna tillfartsvägen
anses även vara den naturliga gångvägen till och från havet. Om planerna på bebyggelse
fullföljs anses en utfart via Askims badväg vara enda acceptabla alternativet.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
24. Boende på Gjutegården 153 vill inte att trafiken till de nya bostäderna går via
Marholmsvägen. Gjutegården anses ha tillräckligt med trafik p.g.a. campingen och
busstrafiken i området. Tillfart anses lämpligast ske via Säröleden.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
25. Boende på Gjutegården 167 anser att bullerplank behövs när/om Marholmsvägen
trafikeras hårdare.
Kommentar: Noteras.
26. Boende på Gjutegården motsätter sig bygget pga ökade trafikmängder på
Marholmsvägen.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
8(11)
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
27. Boende på Lyckevägen 7 anser att den tänkta nybyggnationens placering är
olämplig då antalet människor som rör sig i intilliggande naturreservat kommer att öka
och sommarbostädernas avskildhet kommer att påverkas negativt. En konsekvensanalys
av påverkan på växt- och djurliv anses saknas.
En utredning som visar påverkan på utsikten för befintliga bostäder efterfrågas.
Kommentar: Naturreservatets syfte är friluftsliv och rekreation vilket inte anses negativt
påverkas av detaljplanen. Inga särskilda naturvärden finns utpekade i området i övrigt.
Mellan planområdet och befintliga sommarbostäder bevaras ett område med berg och
natur. Byggnader är placerade med hänsyn till landskapsbild, enligt siktstudier ska inte
befintliga bostäder påverkas i någon större utsträckning.
28. Boende på Lyckevägen 3 anser att det är olämpligt av bygga flervåningshus och ser
hellre förslag på radhus, kedjehus eller fristående småhus.
Kommentar: Området anses lämpligt för bebyggelse och lägenheter anses utöka
bostadsbeståndet i närområdet med en kompletterande boendeform.
29. Boende på Askims Sörgårdsväg 46 yttrar sig för att säkerställa att deras hvresgäster,
Goteborgs Stad SDF Askim.Frölunda, Högsbo i gruppboendet Askims Badväg 5,
Askim kan använda in-och utfarten om vikten av att den planerade gc -vägen avslutas
innan utfarten till deras fastighet. De många tyngre transporterna till fastigheten kräver
att lastbilar/färdtjänstbussar kan backa ut på vägen och svänga. För detta utrymme krävs
att goc-banan borjar 15-20 meter sydväst om deras infart.
Kommentar: Noteras.
30. Boende på Marholmsvägen 102 anser att byggnationen kommer att förändra
karaktären av ett av Göteborgs mest värdefulla fritidsområden för all framtid och att en
barriär mellan vattnet och övriga grönområden kommer att uppstå. Tillskottet av
bostäder anses inte tillräckligt motivera miljöpåverkan som blir och en annan byggplats
anses inte svårt att hitta.
De boende uttrycker att Marholmsvägen har ständigt ökande trafik till campingen,
fritidsstugorna, båthamnen, badet och varubilar till campingbutiken samt sopbilar till
området. De boende förespråkar att en ny tillfart till campingen anordnas från väg 158.
De boende påtalar vad man anser vara ett antal faktafel i planhandlingen, så som att
skolor, arbetsplatser och samhällsservice är närmare via Marholmsvägen än via 158:an.
All samhällsservice informeras ligga öster om 158:an och nås närmast via den. Askims
badväg går inte heller genom badplatsen utan utanför med en stor parkeringsplats
mellan badet och vägen.
Vikten av att inte skapa en genomfartsväg poängteras och att en hinderbana vore en stor
felsatsning. Istället föreslås nya bostäder på gamla Merostomten.
I en andra skrivelse uttrycks problemen med trafiken på Marholmsvägen då
sommarsäsongen dragit igång. Det efterfrågas hur kommunen avser lösa problemet med
de långa köerna till campingen.
Kommentar: Kommunen studerar möjliga bostadstomter i hela staden och aktuellt
område har studerats och ansetts lämplig för bebyggelse och lägenheter anses utöka
bostadsbeståndet i närområdet med en kompletterande boendeform. En avvägning har
gjorts mot de värden som området har idag.
I övrigt se svar till punkt nr 2 och 14.
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
9(11)
31. Boende på Askims Röseväg 25 (Camilla Palmertz) ser hellre att en ny skola byggs
inom området då behovet anses akut. Skolan kan nyttjas av barn dagtid och av
fritidsverksamhet eftermiddag för unga och gamla, kvällstid föreningsverksamhet.
Satsningar i det gamla Askim efterlyses, som området mellan Pilegården och Hovås.
Kommentar: Noteras. Se även svar till nr 28.
32. Boende på Hovås Bronåldersväg 2 anser att den tänkta byggnationen är olämplig
pga att vägen idag anses överbelastad, ökade bullernivåer samt att grönområde minskas.
Kommentar: Se svar till punkt nr. 14.
33. Boende på Fjordvägen 12 påpekar att platsen utgör ett värdefullt natur- och
friluftsområde och ser hellre en utveckling av området i denna riktning snarare än
bostäder som skulle förändra stadsbilden i detta känsliga naturområde.
Kommentar: Se svar till punkt nr 27.
34. Boende på Sisjövägen 227 ser positivt på föreslagen bebyggelse, att området
aktiveras och skapar trygghet med liv och rörelse.
Kommentar: Noteras.
Ändringar
Stadsbyggnadskontoret har utökat exploateringen utan att göra ytterligare intrång i
naturområdet. Förslaget ger nu ca 95 bostäder. Kontoret bedömer det lämpligt att gå
vidare med förslaget.
Peter Elofsson
Planchef
Lena Hasselgren
Planarkitekt
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
10(11)
Sändlista
Kommunala nämnder och bolag m.fl.
Fastighetsnämnden
Göteborg Energi AB (Fjärrvärme)
Göteborg Energi Gasnät AB
Göteborg Energi GothNet AB
Göteborg Energi Nät AB
Idrotts- och föreningsnämnden
Kretslopp och vattennämnden
Kulturnämnden
Lokalnämnden
Miljö- och klimatnämnden
Namnberedningen
Park- och naturnämnden
Räddningstjänsten Storgöteborg
Stadsdelsnämnden i Askim-Frölunda- Högsbo
Stadsledningskontoret
Lokalsekretariatet
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Statliga och regionala myndigheter m.fl.
Lantmäterimyndigheten i Göteborg
Polismyndigheten
Länsstyrelsen
Posten Meddelande AB
Skanova Nätplanering
Svenska Kraftnät
Trafikverket, Region Väst
Västtrafik Göteborgsområdet AB
Sakägare
Hämtas från fastighetsförteckningen
Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende
De som tidigare yttrat sig i ärendet, samt
Hyresgästföreningen Region V Sverige
Övriga
De som tidigare yttrat sig i ärendet, samt
Fortum
Handikappfören. Samarbetsorgan
Naturskyddsföreningen i Göteborg
Swedegas
Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Granskningsutlåtande
11(11)
Granskningsyttrande
2014-10-21
Samhällsbyggnadsenheten
Ingemar Braathen
Arkitekt
010-22 44 366
[email protected]
Diarienummer
402-34333-2014
Dossienummer
F 2482
Stadsbyggnadskontoret
Göteborgs stad
[email protected]
Yttrande över detaljplan för bostäder norr om Askimsviken i
Göteborgs kommun, Västra Götalands län
Förslagshandlingar daterade 2014-09-30 för yttrande enligt 5 kap 22 § plan- och bygglagen
(PBL 2010:900)
Bedömning enligt 11 kap 10§ PBL
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 §
PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte
kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas.
Motiv för bedömningen
Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt
kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte följs, att strandskydd enligt 7 kap.
miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser eller att bebyggelse
blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken
för olyckor, översvämning eller erosion.
Synpunkter på förslagshandlingen
De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har i allt väsentligt beaktats.
Beredning
Ärendet har handlagts av Ingemar Braathen och granskats av Roger Lind.
Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning
vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter.
Ingemar Braathen
Roger Lind
Kopia till:
Trafikverket – [email protected]
Postadress:
403 40 GÖTEBORG
Besöksadress:
Ekelundsgatan 1
Telefon/Fax:
010-224 40 00 (vxl)
(fax)
Webbadress:
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
Sida
1(1)