1. No category

Gärde
Beskrivning
Byn har karaktär av radby vid två
olika korsvägar, från väster en väg
till Heden, söderifrån en väg till
Rälta- och Djurabygden. Bebyggelsen
ligger på en svag åssträckning som
blir mera markerad söderut vid Kattloken, där gränsen till nästa by
Hagen går. I Gärde har centrum för
Häradsbygden utbildats. Här finns
affär, en större skola, järnvägsstation, spisbrödsfabrik, såg m m.
Häradsbygden åt
sydost med byarna Mjälgen och
Gärde närmast.
Kattloken i Gärde
med tvättbrygga.
Gårdarna i bakgrunden är fr v
Gamla Börtas, Tirus och Flygar Per.
99
Bebyggelsen är därför också mera
blandad. Speciellt nordost om genomfartsvägen finns övervägande modern
för bymiljön avvikande bebyggelse,
varför detta område lagts utanför
avgränsningen.
Huvuddelen av den äldsta bebyggelse
ligger vid Kattloken. Efter avtagsvägen mot Mjälgen finns en äldre
brandstation, som drevs av Gärde fri-
villiga brandkår till början av 1 9 4 0 talet. Vid vägen mot Yttermo står som
K E Forsslund skriver "den storvuxna
Arvestallen, endast omkring 8 m hög
men med en stamomkrets vid brösthöjd
av 3,45 m och en vidvälvd paraplylik
krona av 10 meters tvärmått - minst
200 år gammal men alltjämt fullt
frisk. Byamän har använt den som
stöd för hässjevirke, nu är den lagligen fridlyst för att få stå orörd
och hållas i hälgd." Vid Kattloken
en tvättbrygga med överbyggt tak.
Här finns även en ishockeybana. Förbi spisbrödsfabriken leder en väg
ned till älven, en förbindelse för
färja över till Ullvi. Färjetrafik
diskuterades i början av 1920-talet.
En flatbottnad plåtfärja med pontoner byggdes på Övermo varv. Färjan
drogs med lina över älven och var i
bruk fram till 1950-talet. Idén till
färjan var Bäck Daniels och färjeplatsen på Gärdesidan kallades skämtsamt
Bäckenhamn, här hade han också ett
stort tegelmagasin.
Byn upplevs bäst över det öppna hävdade odlingslandskapet från Ytteråkerö. Väster om Långloken finns även
en del åkermarl.
Historik
Äldsta skriftliga belägget för Gärde
är från 1482 ('gerddhe'). I den äldsta skattelängden 1539 anges 6 nominati, för 1540-talet dock endast 3 - 4 .
Älvsborgs hjälpskatteregister 1571
upptar 6 nominati. 1668 års mantalslängd har 9 nominati och Holstenssons
karta för samma år uppger för 'Gidle'
9 gårdstecken. Gärde har enligt fäbodinventeringen 1 6 6 3 - 6 4 del i Skinnaråsens fäbodar.
Mantalslängden 1766 upptar hela 27
nominati, 1830 är det 2 8 . Storskifteskartan från 1820-talet upptar 16
fyrkantgårdar, 3 kringbyggda och 4
vinkelställda med få byggnader. Bebyggelsen är liksom nu grupperad öster om lokorna. Ingen bebyggelse
finns öster om genomfartsvägen.
Ängsarealen vid storskiftet fanns till
45 % vid fäbodarna. 1887 uppförs ett
mejeri i Gärde, det 5:e i Leksand.
1896 års mantalslängd anger 34 nominati .
Vägkorsningen i
Gärde år 1918.
Enkla vägskyltar
är uppsatta på
majstången (med
årtal 1910), vilka anger Insjön
åt vänster och
Djura åt häger.
Som synes är vägbanans grus mest
betrampad av människor och hästar
med vagnar. Foto
Karl Erik Forsslund. Dalarnas
museums arkiv.