Björken REGIONALT INTRESSE Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning En by av i huvudsak radbykaraktär med läge i en relativt brant sydsluttning. Bebyggelsen har en horisontell utsträckning efter en huvudbygata som delar sig i olika grenaråt öster är ett helt bygatusystem utbildat. Från byn är en vid utblick åt söder över Siljansnäsbygden, Byrviken och skogshöjder där Granberget utgör en markerad profil. Förvånande många gårdar har bibehållen kringbyggd form med tanke på närheten till sockencentrat och dess mera uppblandade bebyggelse och utslätade karaktär. Bygatorna har på långa partier väl bibehållna tätbyggda gatumiljöer med uthuslängor och en del portlider. I östligaste delen av byn finns i ett fyrvägskors en majstångsplats liksom vid Äreporten, den södra infarten till byn. I ett spetsigt trevägskors mellan östra och västra bydelen finns en "jäspödsstuga". Mindre åkerpartier finns spridda mellan gårdarna och bygatorna. Större arealer är ännu i hävd ovanför byn, medan de största områdena är samlade på mera plan mark nedanför byn. Ett stort sammanhängande välhävdat odlingslandskap, ännu beströdd med ett antal lador, från skogen i väster till Näsbyggebyn vid Byrviken. Här finns gårdar med aktivt jordbruk. I byn finns spridda villor av avvikande material och utformning. Mot söder överväger villorna, här är Björken ihopbyggd med byn Hallen. Historik Den sedan lång tid tillbaka brukade jorden i det fina söderläget av Björkberget, har få registrerade fornlämningar. Merparten ligger utanför detta område nära vattnet. Vid Björkbergets topp finns tradition om plats för vårdkase. I en häll finns en inskription med förutom initialer årtalet 1831. Strax öster om toppen är ett litet gruvhål endast 3 x 8 m och några m djup. Skärpningen benämns "Silvergruvan", men ligger ej i någon malmförande bergart. En osäker uppgift anger att den upptogs 1575. I den äldsta skattelängden från 1539 finns för 'Biörka' 2 skattebönder upptagna. Redovisningen av antalet nominati under 1500-talet för de näraliggande byarna på Björkbergets sluttning varierar dock mycket, varför man kan misstänka att inbyggarna med visst godtycke har placerats under de olika bynamnen. I Älvsborgs hjälpskatteregister 1571 uppges för 'Biörkan' hela 13 nominati. Grannbyar är Hallen,Backbynoch Näsbyggebyn. Mantalslängden 1668 upptar 20 nominati medan Holstenssons karta från samma år har 18 gårdstecken. 1766 uppger mantalslängden 57 nominati, således en ansenlig by, så stor att man uppdelar byn i Väster och Öster Björken. Mantalslängden 1830 har för Västra byn 36 och för Östra bydelen 37 nominati, tillsammans 7 3 . Björken tillhör vid storskiftet de byar som har förhållandevis många (9) nominati med två fäbodar. Mot 1800-talets slut har byn över 100 nominati ( 1 8 9 6 : 115), ungefär jämnt fördelade på de båda bydelarna. Det solvända läget har varit mycket viktigt för byns utveckling, till en av de allra största i Leksandsbygden, Björken har efter Västannor den största åkerarealen vid storskiftet, 348 tld vid byn. K E Forsslund skriver på 1920-talet att fruktodling är mycket gammal på den drivande sydlutan. Björken har karaktär av trädgårdsby med 300 år gamla körsbärs- och päronträd. Byns stora utväxt under 1800-talet har också sin grund i en stor nyod- 176 lingsverksamhet terut från byn. och grusjordar, mitt även stora företrädesvis väsMest är det lermen från 1800-talets mossodlingar. På 1880-talet började man efter en informationskampanj från Hushållningssällskapet att anlägga enkla "kallkällsmejerier", det första (förutom i Älgberget 1879) år 1880 i Björken nedanför Tyskkällan. 1889 sker en ombildning av detta till andelsmejeri. 1892 moderniseras anläggning med en efter tiden avancerad maskinell uppsättning och ångmaskinsdrift. En ny mejeribyggnad i tegel uppförs 1 9 0 7 , vilken ännu står kvar. Liksom i de flesta större byar fanns även i Björken en lanthandel. Således fanns en affär i Kallegården på 1880-talet. 1897 öppnade Siljansnäs Handelsförenings AB en handel i fastigheten där Nimo Keramik nu finns. Redan på 1860-talet drev Kers Margareta en kaffeservering i byn, Siljansnäs äldsta. En betydelsefull binäring för Siljansnäsbyarna har varit möbeltillverkning av olika slag, välkänd är tillverkningen av spinnrockar och stolar. Från Björken uppges t ex att det ännu 1912 fanns inte mindre än 40 snickare. En ångsåg fanns i västra delen av byn 1 9 0 2 - 2 5 . Björkbergets topp har i 1900-talets början livligt besökts av turister. Strömmen ökade fr o m 1925 då Buffils Annas turiststuga med servering öppnade. 1933 uppfördes utsiktstornet av tre bröder Storåkers. Värdering En stor by i ett markerat sydvänt sluttningsläge med vid utblick. Gårdarna och bygatumiljöerna är ännu relativt väl bibehållna. Den bäst bevarade av byarna vid Siljansnäs sockencentrum. Det kulturhistoriska och miljömässiga värdet är stort och ett bevarande angeläget. Sorsgården med, väl bevarad parstuga med två skors tens stookar port liderstuga och lada Fejset som stod vid Overgattu t h revs i samband med framdragning av avloppsledningar. Stallet som stod i bildens förgrund revs och flyttades till Gagnef o. 1977. Östra änden av den långa bygatan som går genom hela byn, här mynnande i vägen upp till Björkberget. Gården närmast är Lissel. 178 Björken Utsikt från 1917 över Västra Björken och det storöppna odlingslandskapet nedanför åt väste, med hässjor och många lador. Foto Karl Erik Forssslunds Dalarnas museums arkiv, Byvägen upp mot Björken med Äreporten i bakgrunden. T v ligger Östra och Västra Björkens skola. Bilden ska vara tagen i början av 1910-talet på Karisgården. Den som kör räven är Göras Erik Persson (1829-1919), de tre pojkarna är fr v bröderna Karis Per, Karl och Axel. Foto Gerda Söderlund, Leksands sockenarkiv. Typisk äldre gatumiljö i trevägskors i västra by delen där de fönsterlösa uthusbyggnaderna avgränsar och skapar intressanta gaturum. Byggnaderna på högra sidan vägen tillhör Lissåkers Oskar. 179
© Copyright 2024