Björken
REGIONALT INTRESSE
Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding)
Beskrivning
En by av i huvudsak radbykaraktär
med läge i en relativt brant sydsluttning. Bebyggelsen har en horisontell utsträckning efter en huvudbygata som delar sig i olika grenaråt öster är ett helt bygatusystem utbildat. Från byn är en vid utblick
åt söder över Siljansnäsbygden, Byrviken och skogshöjder där Granberget
utgör en markerad profil.
Förvånande många gårdar har bibehållen kringbyggd form med tanke på närheten till sockencentrat och dess
mera uppblandade bebyggelse och utslätade karaktär.
Bygatorna har på långa partier väl
bibehållna tätbyggda gatumiljöer med
uthuslängor och en del portlider.
I östligaste delen av byn finns i
ett fyrvägskors en majstångsplats
liksom vid Äreporten, den södra infarten till byn. I ett spetsigt trevägskors mellan östra och västra bydelen finns en "jäspödsstuga".
Mindre åkerpartier finns spridda mellan gårdarna och bygatorna. Större
arealer är ännu i hävd ovanför byn,
medan de största områdena är samlade på mera plan mark nedanför byn.
Ett stort sammanhängande välhävdat
odlingslandskap, ännu beströdd med
ett antal lador, från skogen i väster till Näsbyggebyn vid Byrviken.
Här finns gårdar med aktivt jordbruk.
I byn finns spridda villor av avvikande material och utformning. Mot
söder överväger villorna, här är
Björken ihopbyggd med byn Hallen.
Historik
Den sedan lång tid tillbaka brukade
jorden i det fina söderläget av
Björkberget, har få registrerade
fornlämningar. Merparten ligger utanför detta område nära vattnet. Vid
Björkbergets topp finns tradition
om plats för vårdkase. I en häll
finns en inskription med förutom initialer årtalet 1831. Strax öster om
toppen är ett litet gruvhål endast
3 x 8 m och några m djup. Skärpningen benämns "Silvergruvan", men ligger
ej i någon malmförande bergart. En
osäker uppgift anger att den upptogs
1575.
I den äldsta skattelängden från 1539
finns för 'Biörka' 2 skattebönder
upptagna. Redovisningen av antalet
nominati under 1500-talet för de näraliggande byarna på Björkbergets
sluttning varierar dock mycket, varför man kan misstänka att inbyggarna
med visst godtycke har placerats under de olika bynamnen. I Älvsborgs
hjälpskatteregister 1571 uppges för
'Biörkan' hela 13 nominati. Grannbyar är Hallen,Backbynoch Näsbyggebyn.
Mantalslängden 1668 upptar 20 nominati medan Holstenssons karta från samma år har 18 gårdstecken. 1766 uppger
mantalslängden 57 nominati, således
en ansenlig by, så stor att man uppdelar byn i Väster och Öster Björken.
Mantalslängden 1830 har för Västra
byn 36 och för Östra bydelen 37 nominati, tillsammans 7 3 . Björken tillhör vid storskiftet de byar som har
förhållandevis många (9) nominati
med två fäbodar. Mot 1800-talets
slut har byn över 100 nominati ( 1 8 9 6 :
115), ungefär jämnt fördelade på de
båda bydelarna.
Det solvända läget har varit mycket
viktigt för byns utveckling, till
en av de allra största i Leksandsbygden, Björken har efter Västannor
den största åkerarealen vid storskiftet, 348 tld vid byn. K E Forsslund
skriver på 1920-talet att fruktodling är mycket gammal på den drivande sydlutan. Björken har karaktär av
trädgårdsby med 300 år gamla körsbärs- och päronträd.
Byns stora utväxt under 1800-talet
har också sin grund i en stor nyod-
176
lingsverksamhet
terut från byn.
och grusjordar,
mitt även stora
företrädesvis väsMest är det lermen från 1800-talets
mossodlingar.
På 1880-talet började man efter en
informationskampanj från Hushållningssällskapet att anlägga enkla
"kallkällsmejerier", det första
(förutom i Älgberget 1879) år 1880
i Björken nedanför Tyskkällan. 1889
sker en ombildning av detta till andelsmejeri. 1892 moderniseras anläggning med en efter tiden avancerad
maskinell uppsättning och ångmaskinsdrift. En ny mejeribyggnad i tegel
uppförs 1 9 0 7 , vilken ännu står kvar.
Liksom i de flesta större byar fanns
även i Björken en lanthandel. Således fanns en affär i Kallegården på
1880-talet. 1897 öppnade Siljansnäs
Handelsförenings AB en handel i fastigheten där Nimo Keramik nu finns.
Redan på 1860-talet drev Kers Margareta en kaffeservering i byn, Siljansnäs äldsta.
En betydelsefull binäring för Siljansnäsbyarna har varit möbeltillverkning av olika slag, välkänd är
tillverkningen av spinnrockar och
stolar. Från Björken uppges t ex
att det ännu 1912 fanns inte mindre
än 40 snickare. En ångsåg fanns i
västra delen av byn 1 9 0 2 - 2 5 .
Björkbergets topp har i 1900-talets
början livligt besökts av turister.
Strömmen ökade fr o m 1925 då Buffils
Annas turiststuga med servering öppnade. 1933 uppfördes utsiktstornet
av tre bröder Storåkers.
Värdering
En stor by i ett markerat sydvänt
sluttningsläge med vid utblick. Gårdarna och bygatumiljöerna är ännu
relativt väl bibehållna. Den bäst bevarade av byarna vid Siljansnäs sockencentrum. Det kulturhistoriska och
miljömässiga värdet är stort och ett
bevarande angeläget.
Sorsgården med,
väl bevarad parstuga med två
skors tens stookar
port liderstuga
och lada Fejset
som stod vid
Overgattu t h
revs i samband
med framdragning
av avloppsledningar. Stallet
som stod i bildens förgrund
revs och flyttades till Gagnef
o. 1977.
Östra änden av
den långa bygatan som går genom hela byn,
här mynnande i
vägen upp till
Björkberget.
Gården närmast
är Lissel.
178
Björken
Utsikt från 1917
över Västra Björken och det storöppna odlingslandskapet nedanför åt
väste, med hässjor och många lador.
Foto Karl Erik Forssslunds Dalarnas museums arkiv,
Byvägen upp mot
Björken med Äreporten i bakgrunden. T v ligger
Östra och Västra
Björkens skola.
Bilden ska vara
tagen i början
av 1910-talet på
Karisgården. Den
som kör räven är
Göras Erik Persson (1829-1919),
de tre pojkarna
är fr v bröderna
Karis Per, Karl
och Axel. Foto
Gerda Söderlund,
Leksands sockenarkiv.
Typisk äldre gatumiljö i trevägskors i västra by delen där
de fönsterlösa
uthusbyggnaderna avgränsar och
skapar intressanta gaturum. Byggnaderna på högra
sidan vägen tillhör Lissåkers
Oskar.
179