Det redovisade flyttningsmönstret för
Häradsbygdens byar har genom olika
fyndomständigheter i hög grad kunnat
verifieras av Klas Håkan Landström.
Det sammantagna materialet har även
utgjort underlag för bedömningen
att omfattande, arkeologiska undersökningar var nödvändiga i samband
med nya riksvägens framdragande sommaren 1983.
Dessa undersökningar kommer att betydligt öka kunskapen om Häradsbygdens äldsta bebyggelsehistoria.
Här följer en individuell beskrivning av byarna Mjälgen, Gärde, Hagen,
Smedby, Västannor och Ytteråkerö.
Det måste betonas att antal nominati
varierar mycket för de flesta byarna
i 1500-talets skattelängder, dessutom förekommer rätt ofta att samma
skattebonde dyker upp under olika bynamn för olika år. Ett diagram över
byar, längder och skattebönder visar
ett invecklat komplex med många frågetecken. Uppgifterna för antal nominati för byarna under 1500-talet är
således mycket osäkra.
Mjälgen
Beskrivning
Spridda gårdsklungor vid byvägar i
relativt kuperad mark, på åssträckning och sluttning mot två vattenfyllda åsgravar, Stortjärn resp Lisstjärn. Gårdarna är i allmänhet väl
bibehållna, där den äldre karaktären
med månghussystem och kringbyggdhet
överväger. Överbyggda tvättbryggor
vid tjärnarna. Gårdssmedjor vid Stortjärn.
Byn omges på alla sidor, utom mot
Gärde åt sydost, av öppet hävdat odlingslandskap. Några villor i avvikande utformning ligger vid vägen
mot Heden.
Detta är en något förenklad modell av den karta som framställts
genom länsantikvarien i vinter. Den streckade dubbellinjen markerar riksvägssträckningen och bynamnen skrivna "med gammal stil" är var byarna låg enligt en karta upprättad 1697. "Trianglarna" markerar gårdplatser funna i vinter, "ringarna" gårdar enligt kartan 1691, "fyrkanter" gårdar vid storskiftet 1820
och 'prickarna'' gårdarnas placering idag. (FK i3.2. $3)
1
96
Stortjärn i Mjälgen åt sydväst.
Smedjor vid
stranden, ovanför sluttningen
står gårdarna på
rad. Foto Gerda
Söderlund 1914
(eller tidigare).
Leksands sockenarkiv.
I förgrunden
smedjor och bastu vid Stortjärn.
Bilden är tagen
åt sydost över
Lisstjärn och
gårdarna som
ligger på de
högre partierna
runt sänkan
kring tjärnarna.
Foto Karl Erik
Forsslund 1918.
Dalarnas museums
arkiv.
Stortjärn åt öster, i förgrunden
samma smedja som
på bilden ovan.
Ännu finns fyra
smedjor i behåll
runt tjärnen.
Historik
Det äldsta säkra skriftliga belägget
för Mjälgen är från 1 4 5 6 , då en 'lauris i Mjelgom' nämns. Den by 'myelgom'
som finns angiven redan 1 3 2 5 är nuvarande Mjälga i Borlänge eller Mjälgen i Gagnef.
i skattelängden 1 5 3 9 anges hela 9
nominati för byn. 10år senare upptar listan dock endast 4 nominati.
Två av de tidigare skattebönderna
finns under Rälta och en för byn Åckra.
2 av de 4 namnen är nya, står 1 5 3 9
under Ovanhaga och 1 5 4 1 under Härad.
I Älvsborgs hjälpskatteregister 1 5 7 1
finns 6 nominati. Mantalslängden
1 6 6 8 anger 8 nominati, Holstenssons
samtida karta har 7 gårdstecken.
1 7 6 6 visar mantalslängden 16 nomina-
ti som ökar till 22 för 1 8 3 0 . Storskifteskartan från 1820-talet har 25
gårdar, varav 15är fyrkantbyggda.
5 är kringbyggda, 3 i vinkel och 2
med enstaka byggnader. I stort är
det samma gårdsplatser som idag, med
den skillnaden att det på 1820-talet
inte fanns någon bebyggelse mellan
tjärnarna eller nära Lisstjärn åt
nordost. Rakt österut från Stortjärnen ovanför sluttningen på nuvarande åkermark fanns på 1820-talet en
stor fyrkantgård.
Efter storskiftet är det 5 bönder som
har del i 2 fäbodar.
1 8 9 6 upptar mantalslängden hela 41
nominati. K E Forsslund uppger ett
30-tal gårdar på 1920-talet, varav
flera ofärgat gråa.
Fr v Risgården
och Gamla Rögomes vid Lisstjärn. Ovanför
ligger Spaksgården. En tvättbrygga är kvar
vid tjärnen.
Gamla Rögomes
och Pettersgården sydost om
Lisstjärn.