Risa
REGIONALT INTRESSE
Leksands socken (Åsbygge fjärding)
Beskrivning
Bymiljö bestående av spridda gårdar,
två glesa byklasar "Nola-te" och
"Sör-i-gålom", i nordväst-sydöstlig
utsträckning i sydvästsluttning. Gårdarna ligger klart markerade i ett
öppet odlingslandskap. Från "Nola-te"
har man utblick över bergskedjan
bortom Österviken och bygden vid
Opplimen.
Bebyggelsen har ännu väl bibehållet
månghussystem med kringbyggda gårdar, varav en är fyrkantbyggd. Manbyggnaderna är flerstädes ej förändrade genom ombyggnader, en gård är
ofärgat grå.
Tre gårdar har aktivt jordbruk och
den odlade marken är välhävdad,
även den som finns i byns utkanter.
Tre fridsstugor har på senare tid
tillkommit vilka till en del påverkar bymljön.
I den äldsta skattelängden 1539
finns en skattebonde i "Rijssom" och
i Älvsborgs hjälpskatteregister 1571
4 nominati. Med största sannolikhet
finns även fäbodar i Risa under 1500talet varför byn kan betecknas som
blandby. Även mantalslängden 1668
anger 4 nominati medan Holstenssons
karta från samma år utvisar 2 gårdstecken.
Mantalslängden 1766 uppvisar 6 nominati och vid storskiftet på 1820-talet finns 13 nominati. Vid storskiftet fick hela 43 åbor från framförallt Tibble och Ullvi, men även Romma, Berg och Noret fäbodrätt i Risa.
Sigvard Montelius påpekar dock att
det fanns inga fäbodstugor i Risa,
varken enligt storskifteskartan eller tradition. Risa var tydligen redan från 1800-talets början och framåt till fäboddriftens nedläggande
enbart åker- och slogfäbod. Folk kom
till Risa ännu på 1930-talet för
fäbodslåtter och övernattade då i
hölador. Risa som gammal blandby har
således redan tidigt under 1800-talet
förlorat sin ställning som blandby.
210
Strax nordväst om byn ligger också
Snisbodarna, omnämnt redan 1663 som
"Sneesbo" med två fäbodbrukare från
Sjugare. Snisbodarna nämns även i
domboken 1742, då genom vådeld en fäbodstuga för två hushåll hade brunnit upp. Vid storskiftet redovisas
endast slogmark under Risa, med en
åbo från byn och 6 från Tibble, då
fanns inga fäbodstugor, endast några
lador. Efter storskiftet brukades
Snisbodarna som fäbodställe av en
gård i Tibble, sista fäbodvistelse
uppges till 1928. Åkermarken brukades någon tid efter 1933.
De två västra gårdarna i öppet läge "Nola-te "
med byggnaderna
som tillhör Stenkols i bildens
mitt. I bakgrunden skymtar en
liten strimma av
Opplimen och byn
Sätra i bergssluttningen. Bakom detta berg t v
försvinner bygden
bortom Österviken
i diset.
3
Rismats med långa
uthuslängor i
vinkel t v ihopbyggt med äldsta
stugan på gården,
som ligger i helt
öppet läge.
3
Byvägen söderut
med Jönsesgården
Sör-i-gålom".
n
211
På 1920-talet bestod byn Risa av 12
gårdar.
Värdering
En mindre bymiljö med väl bibehållet
bymönster, kringbyggda gårdar med
markerade lägen i ett öppet odlingslandskap i sluttning. En miljö med
stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde, där ett bevarande är angeläget.