SAMRÅDSHANDLING - Mariestads kommun
Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING september 2015 Västra Ekudden Detaljplan för Mariestad centralort, Mariestads kommun Planförfattare: Adam Johansson, planarkitekt Mariestads kommun INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Del 3 - Föreslagen utveckling 19 Handlingar4 Bebyggelse19 Planförfarande4 Grönstruktur20 Syfte och huvuddrag 4 Naturvärden20 Läge och areal 4 Djurvärden20 Markägarförhållanden4 Kulturvärden20 Planer5 Kommunikationer20 Historia5 Service20 Planens förhållande till kommunalastyrdokument och mål 6 Tillgänglighet och trygghet 21 Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Teknisk försörjning 21 Geoteknik22 8 Del 2 - Befintlig struktur och Del 4 - Risker24 gällande förutsättningar 10 Trafikstörningar och buller 24 Gällande planer 10 Bebyggelse11 Grönstruktur11 Naturvärden13 Djurvärden13 Kulturvärden13 Kommunikationer13 Service14 Tillgänglighet och trygghet 14 Strandskydd15 Geotekniska förhållanden 16 Närliggande/tillkommande störande verksamheter 24 Skred, erosion och underminering 24 Klimarförändringar24 Riskbedömning för farligt gods Del 5 - Miljökonsekvenser 24 27 Bedömning27 Del 6 - Genomförande 28 Organisatioriska frågor 28 Fastighetsrättsliga frågor 28 Ekonomiska frågor 29 Tekniska frågor 29 Fotografier, kartor och illustrationer är framtagna av stadsplaneavdelningen om inget annat anges. 3 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Del 1 - Bakgrund Handlingar Detaljplanen omfattar denna planbeskrivning, plankarta med bestämmelser, grundkarta och fastighetsförteckning. Detaljplanen syftar till att tillskapa byggrätter för nya bostäder i sjönära läge samt planlägga gatorna Norra resp. Södra Kolarestigen som kvartersmark. Till samrådshandlingen hör också PM Geoteknik, inventering av biologisk mångfald av kv. Havsörnen samt behovbedömning för MKB. Läge och areal Planförfarande Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2013-0328, Ksau § 154 att ge utvecklingsenheten i uppdrag att utarbeta en detaljplan för Västra Ekudden. Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande enligt reglerna i PBL 2010:900. Syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att fastsälla markanvändning inom kv. Havsörnen med omnejd (Västra Ekudden) enligt intentionerna i FÖP Mariestad (Fördjupad överiktsplan), antagen av kommunfullmäktige 201306-17, § Kf 69. Planområdet omfattar ca 5,9 ha mark som i huvudsak utgörs av naturmark och gatumark. Planområdet är beläget ca 1,5 km väster om Mariestads centrum och ca 100-150 meter öster om Vänern. Planområdet gränsar i norr och öster till befintlig bostadsbebyggelse, i söder till Mariestads sjukhus och i väster till naturmark. Markägarförhållanden Inom planområdet är Mariestads kommun (Marieholm 10:1) och Västra Götalands läns landsting (Havsörnen 1) markägare. Angränsande fastigheter till planområdet ägs i huvudsak privat och redovisas i fastighetsförteckningen. Planens läge i staden samt gällande stads- och detaljplaner. Ungefärlig placering för planområdesgräns har inritats med grönstreckad linje. 4 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Planer Förslag till detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort, Mariestads kommun föreslås delvis ersätta nedanstående planer: Förslag till stadsplan för EKUDDEN (del av Marieholm 1 och 2 m fl) i Mariestad (16-MAF-252) Förslag till ändring av stadsplanen för del av VÄSTRA EKUDDEN i Mariestad (16-MAF-277) Förslag till ändring av stadsplan för del av Marieholm 10:1 OMRÅDE ÖSTER OM KOLABACKSVÄGEN, Mariestad, Mariestads kommun (16-LEE-594) Historia Under 1960-talet arbetades en stadsplan fram för Ekuddenområdet med syfte att möjliggöra uppförandet av bl.a. bostäder, lasarett och polishus. Planen omfattade hela Ekuddenområdet, norr om Marieforsleden, från Tidans mynning i öster till strandlinjen i väster. Tidigare var området oexploaterat utöver enstaka bostadshus. Fram till 1970-talet fanns en skjutbana sydväst om föreslaget planområde, skjutbanan var i drift mellan åren 1935 - 1971. Förslag till stadsplan för EKUDDEN (del av Marieholm 1 och 2 m fl) i Mariestad vann laga kraft 1967, planen möjliggjorde uppförandet av ca 1 000 nya bostäder, 60 % av bostäderna planerades uppföras i flerfamiljshus och 40 % i enfamiljshus. Utöver områden för bostadsändamål, lekskola, daghem och lågstadieskola avsattes två större områden för allmänt ändamål, här planerades Mariestads sjukhus och polishus uppföras. Av den planerade bostadsbebyggelsen uppfördes endast ca 60 enfamiljshus enligt stadsplanen. Ekuddenområdet har sedermera exploaterats med bostadsbebyggelse, dock inte enligt intentionerna som i stadsplanen från 1967. Mariestads nya lasarett projekteras år 1964. Foto: Ingegerd Karlsson Flygfoto över Mariestads sjukhus från 1970-talet. I bakgrunden stadsdelen Marieholm och Marieforsleden. Skyttepaviljong vid skjutbanan Kolabacken. Foto: Hilmer Jonsson 5 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål Översiktsplan för Mariestad 2003 Mariestads kommuns översiktsplan antogs år 2003. Det övergripande syftet med översiktsplanen är att styra kommunens önskade utveckling, främst för att fler ska bo och verka i kommunen. I översiktsplanen anges fem prioriterade insatsområden, bl.a. stärkt samhällsservice, attraktivt boende och konkurrenskraftigt näringsliv. Översiktsplanen uppmanar kommunen att ta tillvara och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla attraktivt boende. Kommunen ska även kunna erbjuda moderna och kreativa verksamhetsmiljöer som gynnar idéutveckling och innovationsförmåga. Tillkommande bebyggelse och miljöer ska bidra till ett effektivt nyttjande av teknisk försörjning och infrastruktur. Detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med gällande översiktsplan. Fördjupad översiktsplan för Mariestad Kommunfullmäktige antog sommaren 2013 en fördjupad översiktsplan för Mariestad centralort. Planen utgår från tre ävergripande principer, aktivera och synliggöra strandlinjen, koncentrera det koncentrerade och tillgängliggöra på nytt sätt. Västra Ekudden har i planen pekats ut som område för exploatering. Detaljplaneförslaget bedöms följa den fördjupade översiktsplanens intentioner. Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010. Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle är ett samarbete mellan kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare när det gäller forskning, utveckling och initiativ med syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle ska verka för att: • Främja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomsmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer m.fl. • Försärka områdets natur-, kultur-, och rekreationsvärden. • Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur-, och rekreationsmöjligheter både på land och i vatten. • Främja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. • Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, forskning, utbildning och näringsliv. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestads kommunfullmäktige en ny övergripande vision som uttrycker en önskan om hur kommunen skulle kunna se ut år 2030. Visionen ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda invånare som företag, föreningar och organisationer. Visionens fem byggstenar är: • Den stolta sjöstaden • Centrum för trädgårdens hantverk • Ledande inom hantverkets akademi • Internationellt modellområde • En naturlig mötesplats Föreslagen detaljplan skapar goda förutsättningar för att bidra och stärka utbudet av bostäder och boendemiljöer i sjönära lägen. 6 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Trafikplan Mariestads kommun har ingen aktuell trafikplan. Den senaste är från 1971 med tidshorisont fram till 1990. År 1992 gjordes en trafikutredning för Mariestads centrum, men även den kan anses vara inaktuell. Särskilda trafikutredningar har genomförts i samband med projekt Sjöstaden samt för skolprojekt F-6 Väster. I den fördjupade överiktsplanen för Mariestad redovisas behov av fortsatt planeringsarbete, bl.a. att en trafik- och planeringsstrategiplan bör tas fram. Cykelplan Gällande cykelplan för Mariestads tätort är ifrån 1997. Planen utgör ett stöd för att förbättra villkoren för cyklister inom tätorten. Utvecklingen av gång och vykelnätet inom området bör därför anpassas utifrån denna cykelplan. Våren 2014 beslutade kommunstyrelsen att revidera nuvarande cykelplan. Planen ska syfta till att stimulera cykling och öka oskyddade trafikanters äkerhet. Cykelplanen ska vidare omfatta Mariestad centralort och de ortssammanbindade stråken på landsbygden. Parkeringsnorm I plan- och bygglagen har varje kommun möjlighet att bestämma en kommunal parkeringsnorm. Parkeringsnormen innehåller regler om hur många parkeringsplatser som fastighetsägaren måste ställa i ordning vid nybyggnad samt vid mer omfattande om- och tillbyggnad. Gällande parkeringsnorm för Mariestad är från 1989 och är baserad på personbilstätheten vid tidpunkten med en prognos 10 år framåt och är därmed förlegad. Vid upprättande av ny trafikplan innefattas bl.a. eventuell ny parkeringsnorm. Avfallsplan Kommunens styrdokument för avfall finns redovisat i en avfallsplan. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanterigen samt vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan (2010-2016) riktar sig till kommunens egen verksamhet, privatpersoner och företag. I planen kan bl.a. utläsas att kommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bl.a. på olika lösningar för att ta hand om dagvatten lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. I enlighet med kommunens dagvattenpolicy ska dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvatten fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Vid behov ska dagvatten från t.ex. parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. För att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. Energi- och klimatplan Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner har en gemensam Energi- och klimatplan. I planen finns övergripande mål samt mål kring transporter, uppvärmning och minskad elanvändning. Områden som berör den fysiska planeringen i planen är framför allt kommunernas mål när det gäller transporter och uppvärmning: • Externa områden för handel med mera ska ha anslutning med kollektivtrafik samt säker gång- och cykeltrafik till år 2020. • Ett nätverk av säkra gång- och cykelvägar inom och mellan tätorterna i kommunerna ska byggas ut till år 2020. • Vid överlåtande av kommunal mark för bostadsbyggnation ska användande av lågenergihus stimuleras. Speciella insatsområden när det gäller ovan nämnda punkter redovisas i planen. Byggnader behöver anpassas efter lokala förhållanden för att undvika onödig energiförbrukning. Byggnadsutformning, teknik och material behöver väljas så att energieffektivitet främjas. Det behövs ett långsiktigt tänkande där inledande investeringskostnader ställs mot kostnader under byggnaders livscykel. Den fysiska planeringen har här en viktig roll. Planeringen av befintliga och nytillkommande områden behöver göras så att det så långt som möjligt styrs bort från fossilbränslebaserad uppvärmning. De nya hus som byggs bör utformas med rätt metoder och materialval så energibesparning och energiåtervinning kan ske. 7 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Energieffektiviseringsstrategi ”Ett grönt och skönt MTG” Strategin för energieffektivitisering ”Ett grönt och skönt MTG” omfattar Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner, Mariehus, Törebodabostäder, Gullspångsbostäder och VänerEnergi. Strategin innehåller mål som aktörerna avser uppnå gällande sina egna byggnader och transporter inom verksamheten. Utöver målen redovisas även en analys av ekonomiska besparingsmöjligheter i samband med energieffektiviseringsarbete. Grönprogram I oktober 2009 antogs ett Grönprogram för kommunen. I denna presenteras beskrivningar och utvecklingsförslag av kommunens gröna ytor. I programmet tas fasta vid att Mariestads kommun vill värna om och utveckla parker och grönområden. Mariestad har goda förutsättningar att utveckla ett grönt nät vilket innebär att koppla samman det gröna i staden genom att hitta eller bevara kopplingar mellan parker, naturområden, alléer, gång- och cykelvägar m.m. Ett finmaskigt nät av grönytor som löper genom bebyggelsen är en förutsättning för alternativ infrastruktur och rekreation. Detta är även en god grund för folhälsa och hjälper dessutom till att upprätthålla ekologiska sammanhang. Det är därför av stor vikt att man beaktar grönstrukturen vid exploatering av nya områden genom att att i så stor mån som möjligt bevara och utveckla befintlig vegetation, alternativt plantera nytt grönt, så att det gröna nätet i staden kan upprätthållas. Ljussättningsprogram Hösten 2009 antog kommunfullmäktige ett Ljussättningsprogram vars syfte är att skapa en enhetlig och attraktiv ljussättning. Syftet är att inspirera yrkesutövare, tjänstemän, politiker, företagare, invånare m.fl. till ett kreativt förhållningssätt till ljussättningsfrågor, allt från ljussättning av stadens miljöer till den egna trädgården. En väl ljussatt miljö kan skapa ett rikare offentligt liv under dygnets och årets mörka tid. Viktiga parametrar i arbetet är att ljussättningen kan skapa tillgänglighet för alla medborgare, säkra miljöer samt en upplevelse av trygghet, identitet och estetiskt tilltalande miljöer och vara en del i arbetet med att skapa en attraktiv och intressant kommun. Arbetet måste ses långsiktigt eftersom personal byt ut, men anläggningen består och för att undvika ett godtyckligt arbetssätt, t.ex. när det gäller val av armatur, bör den kommunala projekteringen av planområdet förhålla sig till vad som förordas i ljussättningsprogrammet. Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Riksintressen Mariestad centralort och intilliggande vattenområden berörs av följande riksintressen: • Riksintresse för friluftslivet: Vänern - Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö-Fågelö skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesanknutet riksintresse enligt 3 kap. 6 § MB). • Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kap. 2 § MB). • Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kapitlet 5 § miljöbalken). • Riksintresse för kulturmiljövården: Gamla stan, Mariestad (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 § miljöbalken). • Riksintresse för kommunikation: E20, Riksväg 26 och Kinnekullebanan. Föreslagen utveckling bedöms ej stå i konflikt med ovanstående intressen eller på ett påtagligt sätt påverka dem negativt. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Mariestads kommun. Målen har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så de blir tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. Tillkommande bebyggelse skall framför allt bidra till att uppnå mål 15, God bebyggd miljö genom att bl.a. uppnå kraven om energiförbrukning för nya byggnader. Gång- och cykelvägar skall utformas på sådant sätt så de blir attraktiva att nyttja och främja hållbara transporter. 8 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivit i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som t.ex. trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I den årliga rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern, Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status 2015. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund har i samverkan med bl.a. Västtrafik, Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner i Skaraborg tagit fram dokumentet Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ska öka med 50 % fram till 2025. För att uppnå detta mål bör samhällsplanering i kommunerna ske utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, där infrastruktur och bebyggelse gör det mer attraktivt för resenärer att välja kollektivtrafik än bil. Planerad utveckling föreslås ske i redan befintlig bebyggelse med utbyggd infrastruktur. Mätning av luftkvalitet vid Kolarbacksvägen visar på låga halter av partiklar, kvävedioxid och bensen. Vid genomförande av föreslagen detaljplan bedöms ej normen för MKN översigas. Planområdet omfattar inga vattenområden och omgivningsbuller avser kommuner med fler än 100 000 invånare och vägar med mer än 3 miljoner fordon/år och är således ej relevant för rubricerat planområde. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda levnadsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (7 kap. 13 § miljöbalken). Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strandskyddet får dock utvidgas upp till 300 meter om det behövs för att säkerställa syftena med strandskyddet. I gällande plan (16-MAF-252) är strandskydd upphävt inom hela planområdet. Strandskydd återinträder när en detaljplan upprättas eller ändras. Kommunen har för avsikt att upphäva strandskydd för kvartersmark och gator inom planområdet, förutsättningar och motiv redogörs för i denna planbeskrivning. 9 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Del 2 - Befintlig struktur och gällande förutsättningar Gällande planer Sp 151 Stadsplan 151, förslag till stadsplan för EKUDDEN (del av Marieholm 1 och 2 m fl) i Mariestad vann laga kraft 1967, planen möjliggjorde uppförandet av ca 1 000 nya bostäder, 60 % av bostäderna planerades uppföras i flerfamiljshus och 40 % i enfamiljshus. Utöver områden för bostadsändamål, lekskola, daghem och lågstadieskola avsattes två större områden för allmänt ändamål, här planerades Mariestads sjukhus och polishus uppföras. Av den planerade bostadsbebyggelsen uppfördes endast ca 60 enfamiljshus enligt stadsplanen. Ekuddenområdet har sedermera exploaterats med bostadsbebyggelse, dock inte enligt intentionerna som i stadsplanen från 1967. Förslag till stadsplan för EKUDDEN (del av Marieholm 1 och 2 m fl) i Mariestad vann laga kraft 1967. Planen omfattade bl.a. ca 1 000 nya bostäder. I samband med att stadsplanen vann laga kraft upphävdes strandskyddet inom hela planområdet. Sp 175 Stadsplan 175, förslag till ändring av stadsplanen för del av VÄSTRA EKUDDEN i Mariestad vann laga kraft 1970. Stadsplanen omfattar 38 byggnadstomter för fristående bostadshus. Planen togs fram mot bakgrund av att Mariestads sjukhus inte fått den umfattning det urprungligen planerades för. Med anledning av detta kunde skydssavståndet minskas och ersättas med mark för bostadsändamål. Sp 213 Stadsplan 213, förslag till ändring av stadsplan för del av Marieholm 10:1 område öster om Kolarbacksvägen vann laga kraft 1979. Planområdet sträcker sig från korsningen Marieforsleden/Lockerudsvägen i söder, till bostadsfastigheterna på Fornminnesvägen i norr och från Kolarbacksvägen i väst till en gång- och cykelbana samt grönområde i öst. Förslag till stadsplanen för VÄSTRA EKUDDEN i Mariestad vann laga kraft 1970 och omfattade nya byggnadstomter för friliggande bostadshus. Under början av 1980-talet uppförde Riksbyggen ca 130 bostadsrätter i rad- och kedjehus samt fristående hus. Grannskapsenheten och bostäderna har entréer från bilfria gator. Bilparkeringsplatser är lokaliserade i direkt närhet till två gator som matar området från Kolarbacksvägen (Södra resp. Norra Kolarestigen). Förslag till ändring av stadsplanen för del av Marieholm 10:1 vann laga kraft 1979 och omfattade grannskapsenheten Storskraken. 10 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Bebyggelse Bebyggelse inom planområdet Inom planområdet återfinns inga byggnadsverk. Merparten av marken inom planområdet består av grönområde och därtill gatorna Kolarbacksvägen samt Norra och Södra Kolarestigen. Angränsande bebyggelse Norr om planområdet ligger ca 90 enbostadshus uppförda under början av 1970-talet. Bebyggelsen är mycket tidstypisk och ofta med fasad i mexitegel. Bostadsbebyggelsen varierar i en till två våningar och merparten har källarvåning. Området är byggt efter trafikplaneringsmodellen SCAFT med en matargata (Kolarbacksvägen) och flera anslutande återvändsgator, även kallat säckgator som försörjer ca 8-12 bostadsfastigheter. Vid återvändsgränderna ansluter separerad gång- och cykelbana till bostadsområdet. Mariedstads sjukhus sett från huvudentrén. Öster om planområdet och Kolarbacksvägen ligger grannskapsenheten Storskraken uppförd av Riksbyggen under början av 1980-talet. De ca 130 bostäderna har entréer mot en bilfri gata. Garage och parkeringsplatser finns anordnade avskiljt från bostadshusen. Fasader består av målad träpanel, kulör varierar mellan t.ex. blått, rött och gult. Söder om planområdet, inom fastigheten Havsörnen 1 ligger Mariestads sjukhus. Sjukhuset uppfördes under början av 1970-talet och utgör i huvudsak av rött tegel och i fyra våningar. Nyare om- och tillbyggnader har utförts till största del av ljusa putsfasader och med större glaspartier. Om- och tillbyggnad av Mariestads sjukhus med moderna uttryck. Grönstruktur Inom och i anslutning till planområdet finns tätortsnära naturmark (grönområde). Gran, tall, björk, ek och asp är exempel på vanligt förekommande träd inom och i direkt anslutning till planområdet. I Grönprogram för Mariestads kommun beskrivs och värderas parkområdena 81. Lockerudsskogen och 82. Kolareparken som ligger i närheten och gränsar till planområdet. Längs Kolarbacksvägen finns en ca 15-30 meter bred grönzon som skiljer verksamheter och trafik från varandra, området utgörs av löv- och barrträd. I planområdets nordvästra del finns ett ca 5 ha stort område med tät blandskog (grönområde), området domineras av sly. I området finns enstaka stigar och en mindre asfalterad gång- och cykelbana som leder från norra delen av Mariestads sjukhus till anslutande stigar. 11 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Bef. stig inom planområdet. Kolarbacksvägen utmed grannskapsenheten Storskraken t.h. Löv- och barrträd samt sly i planområdets nordvästra del. Fornminnesvägen nordost om planområdet. Småbåtshamn Ek ud Smedjehagen de nv äg en Ekudden enbostadshusområde acksvä Kolarb gen Pulkabacke Brf Mariestadshus nr 10 (Storskraken) Mariestads sjukhus n de sle or ef ari Vadsbogymnasiet Dr M Förskolan Kompassen m.m. ot tn ing Marieholm center Kr ist ina sv äg en väg uds ker Loc Tunaholmsskolan Marieholm Lockerud Ortofoto med ungefärlig inritad planområdesgräns samt utmarkerade närliggande gator, service, bostadsområden, stadsdelar m.m. 12 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Kommunikationer Sydväst om planområdet ligger den s.k. Sjukhusbacken, vilken bl.a. används som pulkabacke vintertid. Området utgörs delvis av massor från Mariestads tidigare lasarett. Naturvärden Inga kända hotade växtarter, nyckelbiotoper eller andra höga naturvärden har påträffats inom planområdet. Sommaren 2014 genomfördes en inventering av biologisk mångfald i den norra delen av planområdet. Inventeringsområdet avgränsades i norr till kv. Skedanden, i öst till Kolarbacksvägen, i söder till Mariestads sjukhus och i väster till befintlig gångstig. Vid inventeringen noterades 165 arter inom organismgrupperna fåglar, mossor, svampar, däggdjur och kärlväxter. Inga rödlistade arter påträffades, tre signalarter samt en art som är intressant ur naturvårdsperspektiv fanns inom området. Området saknar de i EU:s habiatdirektiv förekommande naturtyperna, nyckelbiotoper och andra skyddsvärda områden. Antalet arter i organismgrupperna, fåglar, kärlväxter och mossor är få, detta eftersom området dominieras av en biotop, skogsklädd grusmark, vilken är den vanligaste biotopen i Sverige. Detta medför att arterna i biotopen är alla mycket vanliga, för att området skall få höga naturvärden krävs att skogen uppnår hög ålder. Den avvikande biotopen ligger i den södra delen av inventeringsområdet och gränsar till Mariestads sjukhus, biotopen är en trädridå med grövre spärrgreniga ekar och tallar. Inom denna biotop trivs t.ex. fåglar. Den enda arten av naturvårdsintresse påträffades i de västra delarna av inventeringsområdet, vilken var gransångaren. Fågelarten utgörs i Sverige av två raser, en nordlig och en sydlig. Djurvärden Inga djurarter skyddade enligt artdatabanken har påträffats inom planområdet. Kulturvärden Inga registrerade kultur- eller fornlämningar har påträffats inom planområdet. Väster om planområdet har noterats en icke registrerad kolbotten. Eftersom lämningen inte är registrerad är dess ålder okänd, således är det oklart om det rör sig om en kultur- eller fornlämning. Biltrafik Kolarbacksvägen fungerar som uppsamlingsgata för den friliggande bostadsbebyggelsen norr om planområdet samt grannskapsenheten Storskraken. Kolarbacksvägens körbredd är 9 meter och har gångbana på ömse sidor. Under början av 2000-talet genomfördes hastighetssänkande åtgärder på Kolarbacksvägen, bl.a. sänktes högsta tillåtna hastighet från 50 km/h till 40 km/h på del av vägen. STF Skaraborg har på uppdrag av Mariestads kommun utfört SDR-mätning under perioden 2014-0331 - 2014-04-02. Mätning har skett på två punkter på Kolarbacksvägen. Mätpunkt 91på Kolarbacksvägen (mellan Lockerudsvägen och Södra Kolarestigen) har skyltad hastighetsbegränsning 50 km/h. Under mätperioden färdades 1 096 fordon i sydlig riktning och 1 105 fordon i nordlig riktning, detta ger årsdygnstrafik (ÅDT) 1 100 fordon. Högsta hastighet uppmättes i nordlig riktning och var 71 km/h på eftermiddagen 2014-03-31. Andelen hastighetsöverträdelser var 4 % under mätperioden. Mätpunkt 99 på Kolarbacksvägen (mellan Norra Kolarestigen och Fornminnesvägen) har skyltad hastighetsbegränsning 50 km/h. Under mätperioden färdades 588 fordon i sydlig riktning och 581 fordon i nordlig riktning, detta ger årsdygnstrafik (ÅDT) 584 fordon. Högsta hastighet uppmättes i nordlig riktning och var 71 km/h på förmiddagen 2014-04-02. Andelen hastighetsöverträdelser var 11 % under mätperioden. Norra och Södra Kolarestigen fungerar som infartsgator till grannskapsenheten Storskraken och ansluter Kolarbacksvägen. Trottoarer saknas på båda gatorna, söder om Södra Kolarestigen finns separerad gång- och cykelbana. På Norra Kolarestigen förekommer blandtrafik (motortrafik samt gång- och cykel), i gatans förlängning ansluter gång- och cykelväg som ingår i stadens gång- och cykelnät. Gång- och cykeltrafik Inom och i anslutning till planområdet finns gång- och cykelbanor av varierande kvalitet avseende säkerhet och tillgänglighet. Gång- och cykeltrafik förekommer dels separerad från övrig motortrafik samt som blandtrafik. 13 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Kollektivtrafik Tätortstrafikens busslinje 1, BRÅTEN - RESECENTRUM - GRANGÄRDET och omvänt trafikerar i anslutning till planområdet med stopp vid Mariestads sjukhus. Vardagar avgår buss varje halvtimme mellan 06:00-20:00, lördagar avgår buss varje halvtimme mellan 09:00-13:30. Parkering Inom planområdet saknas målpunkter som ger upphov till bilparkeringsplatser. Längs Kolarbacksvägen (delen mellan Södra Kolarestigen och Norra Kolarestigen) förekommer bilparkering längs vägen. Parkering av motorfordon förekommer även på Norra och Södra Kolarestigen. Transporter Inom planområdet sker inga transporter av farligt gods. Till Mariestads sjukhus som ligger söder om planområdet transporteras andningsoxygen (syrgas) och flytande nitrogen (kväve) till medicinavdelningen resp. hudmottagningen. Service Förskolan Kompassen med åtta avdelningar ligger inom fastigheten Havsörnen 2, ca 300 meter sydväst om planområdet. Förskolorna Termiten och Regattan ligger ca 1 km söder resp. öster om planområdet. Planområdet omfattas vid samrådshandlingens framtagande av upptagningsområde åk F-6 Kronoparksskolan och åk 7-9 Tunaholmsskolan. Tillgänglighet och trygghet Inom och i anslutning till planområdet finns framför allt brister i gång- och cykelvägars utformning avseende tillgänglighet och trygghet. Det gäller även t.ex. för belysning m.m. 14 Ekudden PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Strandskydd Strandskydd gäller vid hav, insjöar och vattendrag. Generellt gäller skyddet land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen, Länsstyrelsen har möjlighet att utöka området upp till 300 meter om det behövs för att säkerställa syftena med strandskyddet. UTVIDGAT STRANDSKYDD Strandskyddsområde 300 meter Vänern Strandskyddsområde 200 meter Vristulven Ymsen Östen För Mariestads kommun har Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 1 december 2014 beslutat om utvidgat strandskydd enligt 7 kap. 14 § miljöbalken (1998:808). De sjöar som anges i ovanstående tabell omfattas av utvidgat strandskydd. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill det angivna avståndet från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, detta gäller även från strandlinjen för öar. Som närmast ligger Vänern ca 100 meter väster om föreslagen planområdesgräns. Som framgår enligt tabell omfattas Vänern av utökat strandskydd (300 meter). Områden där strandskyddet upphävts i samband med laga kraftvunna detaljplaner eller som saknar strandskydd p.g.a. att området var planlagt år 1975 (och där planen fortsatt är gällande), berörs inte av LänsstyrelRödjan sens beslut. Om ovan nämnda planer upphävs eller Lockerud Skogen ändras inträder utvidgat strandskydd enligt avståndsangivelse beslutat av Länsstyrelsen den 1 december Ekudden 2014. Rubricerat detaljplaneområde omfattas av planer som upprättats innan år 1975, strandskyddet är upphävt inom hela planområdet. Med anledning av framtagande av ny detaljplan för området inträdet utvidgat strandskydd enligt Länsstyrelsens beslut den 1 december 2014. Br Kommunen har för avsikt att upphäva strandskyddet inom föreslagen kvarters- och gatumark. Motiven för upphävande av strandskydd inom planområdetMariestad redoviBäcken sas under Del 3 - Föreslagen utveckling. Brå R Kohagen Alhagen Ekudden Marieholmskyrkan Utvidgat strandskydd Mariestad Anpassad gräns Marieholm Rödjan Utdrag ur bilaga 1.14 tillhörande Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd i Mariestads kommun. Anpassad gräns redovisar områden där strandskyddet upphävtsSkogen i samband med lagakraftvunnaLockerud detaljplaner eller som saknar strandskydd p.g.a att området var planlagt 1975. 15 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Geotekniska förhållanden I samband med framtagande av samrådshandling har BGM, BG&M Konsult AB på uppdrag av Mariestads kommun utfört en geoteknisk undersökning i de norra delarna av kv. Havsörnen. Fältundersökning genomfördes 2014-05-28 - 2014-06-03. Undersökningen omfattade följande: Jorden består direkt under ytskiktet huvudsakligen av friktionsjord som vilar på fast botten, troligen morän, block eller berg. I den sydvästra delen av utredningsområdet har finsediment, silt och lera påträffats. Jordarterna vilar direkt eller via skikt av friktionsjord på fast botten, troligen morän, block eller berg. • 13 st slagsonderingspunkter (borrvagn typ GM 50 combi) • Registrering av vattenytor Ytskiktet består i provtagningspunkterna av siltig mullhaltig sand, siltig mulljord samt vegetationstäcke mellan 0,1 - 0,3 meter djup. I den östra och sydöstra (närmast Kolarbacksvägen) har ett område med ytlig torv påträffats till et djup mellan 0,15 - 0,8 meter. Den underliggande friktionsjorden utgörs överst av grusig och siltig sand ner till 0,4 - 0,9 meter djup. Härunder utgörs friktionsjorden av siltig sandmorän alternativt sandig siltmorän. Markförhållanden Undersökningsområdet utgörs av skogsmark, inom området har berg i dagen alternativt större block, ytblock och sten påträffats. Marken sluttar i huvudsak västerut, lokala avvikelser förekommer, bl.a. ett lägre område i den östra delen av undersökningsområdet. De avvägda nivåerna vid provtagningspunkterna varierar mellan +47,6 och +55,1 i RH2000. I den sydvästra delen av utredningsområdet påträffades ett område innehållande finsediment. Jorden består under ytskiktet av siltig sand ner till ca 1 meter djup. Härunder följer ett skikt av sandig och siltig lera. Leran bedöms ha en mäktighet understigande 2 meter och innehåller delvis siltskikt. Leran bedöms som huvudsakligen lös. Underliggande friktionsjord bedöms som halvfast till fast lagrad. • 11 st provgropar • Jordprov med skruvborr i sex punkter • Radonmätning i två punkter (ROAC-detektor) • Montering av två grundvattenrör Fyllning Lera Sand Morän Berg Utdrag av jordarter inom och i anslutning till planområdet. 16 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Utförda sonderingars nedträngningsdjup varierade mellan 0,6 och 5,2 meter djup, vid en provgrop påträffades troligen berg. Grundvatten Vid två provgropar påträffades den fria vattenytan på nivån +51,9 och +50,8 (motsv. 1,4 resp. 1,2 meter under befintlig markyta). I övriga provtagningspunkter har inget vatten påträffats. I två öppna grundvattenrör påträffades den fria grundvattenytan på nivåerna +46,5 och +51,7 (motsv. 1,1 resp. 1,7 meter under befintlig markyta). Tjälfarlighet Friktionsjorden bedöms huvudsakligen tillhöra tjälfarlighetsklass 2 och materialgrupp 3B enl. AMA Anläggning, dock ej den sandiga siltmoränen som tillhör tjärfarlighetsklass 3 och materialtyp 4A. Den siltiga leran och leriga silten bedöms tillhöra tjärfarlighetsklass 4 och materialgrupp 5A enl. AMA Anläggning. Stabilitet Det bedöms ej föreligga några stabilitetsproblem inom området. Detta med hänsyn till planerad byggnation samt rådande förutsättningar. Radon Radonmätningar har utförts i två punkter med ROACdetektorer. Mätvärdena uppgår till 22 och 5 kBq/m3, vilket betyder att marken klassas som normalradonmark (som ligger inom intervallet 10 - 50 kBq/m3). Byggnader skall således uppföras med radonskydd. Sättningar Ingen sättningsundersökning har genomförts, komplettering av lerans sättningsegenskaper bör utföras i den sydvästra delen av undersökningsområdet. I övrigt bedöms ej den rådande friktionsjorden som sättningsbenägen. Det skall beaktas att belastningsökning som ger upphov till sättningar kan förutom belastning från byggnad även utgöras av fyllning och/eller orsakas av grundvattensänkning. T.ex. ger en meter grundvattensänkning upphov till motsvarande belastningsökning om 10 kPa. Grundläggning Grundläggning av lättare och medeltunga byggnader kan ske på frostskyddad nivå med sulor, alternativt förstyvad bottenplatta på naturligt lagrad jord eller väl packad fyllning (sedan allt otgansikt material borttagits). Grundläggning kan utföras enligt BKR geoteknikklass GK1 (där så är möjligt). Tillåtet grundtryck fd sättes till 150 kPa i nuvarande markyta inom undersökningsområdet, dock ej i den sydvästra delen där lera påträffats. Grundsulor får ej utföras smalare än 0,5 meter, eventuell uppfyllnader skall medräknas i belastningen för konstruktionen. Vidare belyses att jorden är erosionbenägen, vilket kräver beaktande bl.a. med avseende på schaktarbeten. Fyllning/packning skall utföras enl. AMA Anläggning, geotextil på schaktbotten som materialskiljande lager förordas. Innan fyllning skall schaktbotten besiktigas av geotekniskt sakkunnig. Schaktning Schaktning av friktionsjord kan över grundvattenytan ske med släntlutning 1:1 á 1:1,5. Vid schaktning under grundvattenytan och samtidig länshållning av schakten finns risk för erosion och bottenuppluckring. Eftersom det kan vara aktuellt med schaktning och återfyllning under grundvattennivån krävs att detta studeras och planeras särskilt innan arbetet påbörjas. Vid schaktning i siltig jord finns risk för ytuppmjukning och utflytning av slänter vid vattenövermättnad p.g.a. t.ex. regn. För att begränsa utflytning av slänter kan dessa övertäckas vid regnväder. Schaktning i lera kan ske med slänt i lutning 2:1 till ca tre meter djup under den obelastade markytan. Belastas markytan intill schaktet med t.ex. 10 kPa (dock ej närmre släntkrön än en meter) minskar det tillåtna schaktdjupet till ca 2,5 meter. Schakter på mindre yta, t.ex. för plintar och ledningar kan eventuellt ske till större djup än de ovan angivna och får då beräknas för varje enskilt fall. All schaktning skall utföras enl. Arbetsmiljöverkets/ SGI:s handbok Schakta säkert. 17 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Dagvatten Med hänsyn tagen till den rådande friktionsjorden inom undersökningsområdet samt avståndet till grundvattennivån bedöms lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration som genomförbar. Detta är dock undantaget den sydvästra delen där finsediment förekommer, här bedöms andra alternativa lösningar som t.ex. fördröjningsmagasin, stenkista, fördröjningsdammar eller liknande att föredra. Föroreningar För att kontrollera eventuell förekomst av lättflyktiga petroleumkolväten (oljeföroreningar) i jordprovernas porgas användes en PID-mätare. Samtliga jordprover uppvisade inga tecken på att några föroreningar av lättflyktiga kolväten förekommer inom undersökningsområdet. Marieholm skjutbana låg fram till 1970-talet i närheten av den befintliga pulkabacken (sydväst om och utanför planområdet). Skjutbanan var i drift mellan åren 1935 - 1971, och användes av försvaret mellan åren 1940 - 1960. Under banans drift sköts finkalibrig ammunition mot en blindering (grusvall) i riktning mot Vänern, i grusvallen kan eventuellt finnas blyföroreningar. Provgropsgrävning i undersökningsområdets sydvästra del. Länsstyrelsen utförde 2003 en undersökning enligt MIFO 1 (Metodik för inventering av förorenade områden), undersökningen har reviderats 2009 och 2012. Länsstyrelsen har beslutat att inte genomföra några åtgärder och avslutat ärendet. Försvaret har bedömt att skjutbanan bör ges riskklass 3 - måttlig risk, av en skala 1 - 4, där riskklass 1 utgör mycket stor risk och riskklass 4, liten risk. Skjutbanan lades ned i samband med att Mariestads sjukhus uppfördes under början av 1970-talet. Vid rivning av Mariestads gamla lasarett (då belägen på Drottninggatan) fraktades massor som dumpades inom och i anslutning till planområdet. Massorna utgjordes sannolikt till största del av organiskt material, vilket bl.a. bekräftats vid senare markarbeten inom kv. Havsörnen. Borrning inom föreslagen kvartersmark för bostadsändamål med borrvagn typ GM 50 combi. Övrigt Den geotekniska undersökningen är översiktlig, för byggnation erfordras detaljerade undersökningar. Ledningar bör som regel kunna läggas i naturligt lagrad jord på en grusbädd enl. AMA Anläggning. 18 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Del 3 - Föreslagen utveckling Bebyggelse Ny bostadsbebyggelse I den norra delen av planområdet avses ny bostadsbebyggelse uppföras. Det nya bostadsområdet omfattar ca 4,2 ha (inkl. kvartersmark och gator), antalet nya fastigheter har ej fastställts i detaljplanen men väntas bli omkring 30-35 tomter. Området föreslås i huvudsak exploateras med friliggande hus, i de södra kvarteren medges bebyggelse i form av t.ex. rad-, par- och kedjehus. Föreslagen bebyggelse i de västra delarna av området har reglerats till att omfatta högst en våning, övriga byggrätter medger tvåvåningsbebyggelse. För tomter avsedda för friliggande hus har tomtstorlek reglerats till att omfatta minst 900 m2. För kvarteren som medger blandad bebyggelse (t.ex. rad-, par- och kedjehus) har det ej ansetts nödvändigt att reglera tomtens storlek. Föreslagna bestämmelser är ämnade att skapa förutsättningar för en varierad bebyggelse avseende bl.a. utformning, utseende och där varje tomts egenskaper och kvaliteter kan tas till vara genom t.ex. placering av byggnader m.m. Tomtavgränsning i form av staket eller häck skall finnas där kvartersmark för bostadsändamål gränsar till naturmark. Anledning till att denna bestämmelse införts är för att tydligt markera allmän resp. privat mark. Tomtavgränsning skall redovisas i bygglovshandlingar. Illustration av föreslagen bostadsbebyggelse inom den norra delen tillhörande samrådshandling för detaljplan Västra Ekudden. 19 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Grönstruktur Planerad bostadsbebyggelse föreslås ta befintlig naturmark i anspråk. Området som utgörs av skogsklädd grusmark redogörs för mer ingående i Del 2 - Befintlig struktur och gällande förutsättningar. Inom föreslagen kvartersmark är ambitionen vid genomförande av planen att där så är möjligt bevara träd inom tomtmark. Detta för att bidra till områdets karaktär och bibehålla bef. kvaliteter. Naturvärden Föreslagen utveckling antas ej medföra att hotade växtarter, nyckelbiotoper eller andra höga naturvärden påverkas negativt. Detta eftersom det inom planområdet saknas de i EU:s habiatdirektiv förekommande naturtyperna, nyckelbiotoper och andra skyddsvärda områden. I tillhörande inventering av biologisk mångfald redogörs att den sydöstra trädridån (markerad som ägoslagsgräns i grundkartan) som gränsar till Mariestads sjukhus omfattar äldre spärrgreniga träd med naturvårdsvärden. Området föreslås skyddas i detaljplanen med bestämmelser om att träden ej får fällas. Djurvärden Inga djurarter skyddade enligt artdatabanken antas påverkas negativt av föreslagen utveckling. Kulturvärden Vid mätpunkterna 91 Kolarbacksvägen (mellan Lockerudsvägen och Södra Kolarestigen) och 99 Kolarbacksvägen (mellan Norra Kolarestigen och Fornminnesvägen) antas årsdygnstrafik öka med 20 resp. 17 %. Detta beräknat utifrån 35 nya bostadsfastigheter och rådande förhållanden. Gång- och cykeltrafik Ny gång- och cykelbana föreslås anläggas längs Kolarbacksvägen. Vid överförande av Norra Kolarestigen skall allmän gång- och cykeltrafik fortsättningsvis obehindrat kunna ske på gatan. Detta regleras med bestämmelse i detaljplanekartan. Kollektivtrafik Planen omfattar inga förändringar avseende kollektivtrafik. Parkering Erforderliga parkeringsplatser skall anordnas inom tomtmark och redovisas i bygglovshandlingarna. Längs Kolarbacksvägen kommer bilar fortsättningsvis kunna parkera. Transporter Transporter av andningsoxygen och flytande nitrogen föreslås fortsättningsvis ske till Mariestads sjukhus (Havsörnen 1). Inga kända kultur- eller fornlämningar bedöms påverkas negativt av föreslagen utveckling. Riksbedömning för farligt gods redovisas under Del 4 - Risker. Kommunikationer Service Biltrafik Nya gator för biltrafik planeras inom område som avses bebyggas med bostäder. Nya gator har föreslagits anslutas till Kolarbacksvägen. De nya bostadsgatorna har föreslagits bli sex meter breda. Norra Kolarestigen och Södra Kolarestigen som ansluter till grannskapsenheten Storskraken föreslås överföras till fastigheterna Storskraken 2 och 3 resp. Storskraken 1 och 4. Gatorna föreslås planläggas som kvartersmark för möjliggöra överföringen. För att säkerställa allmän gång- och cykeltrafik på Norra Kolarestigen införes x-bestämmelse i detaljplanekartan. Inom planområdet finns inga planerade förändringar avseende service. Kommunfullmäktige beslutade 2014-05-26, Kf § 75 att ersätta F-6 skolorna inom skolområde Väster (Lockerudsskolan, Kronoparksskolan, Flitiga Lisans skola och Leksbergs skola) med två nya 2-parallelliga F-6 skolor. De nya skolorna planeras uppföras inom kv. Termiten (Lockerud) och kv. Hertigen (Gärdet). Planområdet ingår i upptagningsområde för ny 2-parallellig F-6 skola på kv. Termiten ca 1 km söder om planområdet. Tillgänglighet och trygghet Kvarteren och byggnader skall utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 20 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA). Ny bebyggelse kan anslutas till befintligt ledningsnät för VA. Dagvatten I enlighet med kommunens dagvattenpolicy (antagen 2005-12-19) skall dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand skall dagvatten fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Maxflöde vid förbindelsepunkt anges av huvudmannen. Uppdämningshöjd för dagvatten är lika med markhöjd vid förbindelsepunkt. Vid behov skall dagvatten från t.ex. parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. För att minska uppkomsten av dagvatten skall eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgjörs. För den fastighetsägare som vill utnyttja reducerad dagvattentaxa genom anslutning till kommunens anläggning kan fördröjning på den egna fastigheten vara ett alternativ. Detta kan åstadkommas för villatomter t.ex. genom en stenkista med bräddavlopp till kommunens anläggning. Tillhörande översiktlig geoteknisk undersökning redovisar att med hänsyn tagen till den rådande friktionsjorden inom undersökningsområdet samt avståndet till grundvattennivån bedöms lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration som genomförbar. Detta är dock undantaget den sydvästra delen där finsediment förekommer, här bedöms andra alternativa lösningar som t.ex. fördröjningsmagasin, stenkista, fördröjningsdammar eller liknande att föredra. I den norra delen av planerat bostadsområde har ett område reserverats för gemensamhetsanläggning för dagvattenhantering. Detta kan t.ex. innefatta ett öppet svackdike eller liknande för omhändertagande av dagvatten. Tele- och datakommunikationer Anslutningar till tele- och datakommunikationer görs via respektive leverantör. Om befintliga kabelstråk berörs i samband med exploatering skall tidig kontakt tas med ledningsägaren. Ledningsstråk Alla ledningar skall så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Avfall För planerad bostadsbebyggelse föreslås ett miljöhus uppföras för gemensam uppsamling av hushållsavfall och återvinningsmaterial i enlighet med kommunens avfallsplan. Byggnaden föreslås uppföras i bostadsområdets sydöstra del, inom område planlagt för tekniska anläggningar (markerat med E på detaljplanekartan). Körvägar skall utformas för minst belastningsklass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningar förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. I plankartan har nya vägar föreslagits bli sex meter breda. Gaturummet skall ha en fri höjd på 4,7 meter. Återvändsgata skall ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändradie skall vara minst 15 meter, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på 1,5 meter. Alternativt kan en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör T-vändning ersätta ovanstående. Körvägen skall i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad. Snövallar och eventuellt annat upplag får ej inkräkta på vägbredden. Byggrätt för planerat miljöhus har reglerats för att möjliggöra vändmöjlighet med hämtningsfordon. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge eventuell nödvändig information. El och värme All byggnation skall eftersträva de rekommendationer som anges i Mariestad, Töreboda och Gullspångs energi- och klimatplan. Befintliga fjärrvärmeledningar finns inom fastigheterna Havsörnen 1 och 2 samt längs Kolarbacksvägen, dess exakta placering redovisas i grundkartan. Fjärrvärmeledningen längs Kolarbacksvägen försörjer bl.a. grannskapsenheten Storskraken och bostadsbebyggelsen direkt norr och nordost om planområdet. Det planerade bostadsområdet föreslås anslutas till fjärrvärmenätet vid Kolarbacksvägen. Området föreslås byggas med ett s.k. sekundärsystem. Ett sekundärsystem innebär att flera hus ansluts till en gemensam fjärrvärmecentral (områdescentral) till skillnad från ett primärsystem där varje hus ansluts separat till fjärrvärmenätet och har sin egen fjärrvärmecentral. I ett sekundärsystem försörjs det enskilda huset genom en undercentral, vilket kan utgöras av en shuntgrupp. 21 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Alternativet med sekundärsystemet är förenligt med betydligt lägre kostnader i jämförelse med traditionell fjärrvärme (primärsystem). Vid byggnation av sekundärsystem kan även tappvarmvatten beredas centralt. Områdescentral föreslås byggas inom område planlagt för tekniska anläggningar (markerat E på detaljplanekartan) och kan med fördel ingå i det planerade miljöhuset. Byggherren ansvarar för att rördragning för fjärrvärme samförläggs vid byggnation av gator och VA-ledningar m.m. samt byggnation av gemensam områdescentral. VänerEnergi ansvarar för framdragning av ledning till planerad områdescentral. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens framkomlighet för utryckningsfordon i området samt behov av släckvatten från brandposter skall tillgodoses. Tillgång till släckvatten och brandposter skall dimensioneras enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Geoteknik Terrängförhållanden Några betydande förändringar av befintlig terräng eller marknivåer föreslås ej. Markförhållanden och föroreningar Inom planområdet utgörs jordarter i huvudsak av morän, till viss del berg och sand. Eftersom den nedlagda skjutbanan ligger utom planområdet och på behörigt avstånd från föreslagen bostadsbebyggelse bedöms eventuella blyföroreningar inte påverka att marken inte skulle vara lämplig för ändamålet. Fyllnadsmassor som dumpats i anslutning till planområdet utgörs mest sannolikt av organsikt material, detta har framkommit vid markarbeten inom kv. Havsörnen. De fyllnadsmassor som gränsar till planområdet bedöms ej påverka föreslagen utveckling negativt. Grundläggning Grundläggning av lättare och medeltunga byggnader kan ske på frostskyddad nivå med sulor, alternativt förstyvad bottenplatta på naturligt lagrad jord eller väl packad fyllning. Grundläggning kan utföras enl. BKR geoteknikklass GK1. Strandskydd Väster om planområdet ligger Vänern, vilken omfattas av utökat strandskydd enl. Länsstyrelsens beslut 201412-01(300 m). Strandskyddet inom planområdet är upphävt, eftersom gällande planer (16-MAF-252) och 16-MAF-277) delvis ersätts med ny detaljplan inträder strandskyddet i enlighet med 7 kap. 18 g § MB. Inom den del av planområdet där strandskyddet inträder föreslås markanvändning för kvartersmark (bostäder) och allmän plats (natur och gata). Vid detaljplanens framtagande har inventering av biologisk mångfald skett i den del av planområdet som föreslås exploateras med bostäder. Inventeringen visar att området saknar naturområden som är skyddade enligt MB 3, 4 och 7 kap., Natura 2000 eller världsarv. Inom området finns inga kända hotade växt- eller djurarter (enligt Artdatabankens rödlista). Området saknar de i EU:s habitatdirektiv vanligt förekommande naturtyperna, nyckelbiotoper eller andra skyddsvärda områden eftersom området utgörs av en biotop, grusklädd skogsmark. Biotopen är den vanligaste biotopen i Sverige, detta medför att arterna i biotopen är alla mycket vanliga. Området som föreslås exploateras och där stranskydd avses upphävas domineras av tät vegetation och bedöms ha ringa värden för rekreation. Vänerns strandkant ligger som närmast ca 100 meter från föreslagen planområdesgräns och kvartersmark. Detta område föreslås fortsättningsvis vara allmänt tillgängligt. Området utgörs av naturmark och är reglerat i stadsplan lagakraftvunnen 1967 (16-MAF-252). Med bakgrund av att strandskyddets syften bedöms kunna upprätthållas föreslås att strandskyddet upphävs inom föreslagen kvarters- och gatumark samt intäder inom naturmark. Planförslaget innebär att strandskydd inträder för mark som tidigare omfattats av upphävt strandskydd, vilket stärker strandskyddets syften. Den del av planområdet där strandskyddet föreslås åter upphävas bedöms vara av begränsad omfattning och motverkar ej strandskyddets syften. Som skäl för upphävande av strandskyddet inom kvarters- och gatumark avses följande enligt miljöbalkens 7 kap. 18 c §. 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget allmänt intresse. 22 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Norr om området där strandskydd föreslås upphävas finns befintlig bostadsbebyggelse vilken uppfördes under början av 1970-talet. Området ligger jämförelsevis med föreslagen bebyggelse närmare Vänern och tillhörande strandområden. Kommunen anser att det bör vara möjligt att utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv utveckla Mariestad med bebyggelse i sjönära och centrala områden, liksom tidigare generationer. Mellan föreslagen planområdesgräns/kvartermark och strandlinjen är det som närmast ca 100 meter. Området mellan strandlinjen och planområdet utgörs av naturmark. Inom naturområdet finns vägar och stigar som kopplar samman rekreationsområden och närliggande stadsdelar. Den viktigaste vägen/stigen löper väster om planområdet och startar vid Lockerudsvägen och fortsätter norrut mot Ekuddens småbåtshamn och vidare. Vägen är tydligt markerad och mellan Lockerudsvägen och småbåtshamnen är sträckan ca 1 km. Stigen om går väster om planområdet är väl avskild från föreslagen beyggelse och ger allmänheten god tillgång till närliggande strandområden. I Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:1 står t.ex. att ”avvägningen mellan olika allmänna intressen kan exempelvis få till följd att en utbyggnad av en befintlig tätort med ytterligare permanentbebyggelse bör ges företräde framför skyddet av ett strandområde. Vid en utbyggnad där värdefulla områden för växt- och djurlivet inte tas i anpråk och där allmänhetens tillgång till stränderna säkerställs genom reglering i detaljplan, kan detta vara motiv för att strandskyddet kan hävas.” Genomförd inventering av biologisk mångfald visar att området saknar naturområden som är skyddade enligt MB 3, 4 och 7 kap., Natura 2000 eller världsarv. Inom området finns inga kända hotade växt- eller djurarter (enligt Artdatabankens rödlista). Området saknar de i EU:s habitatdirektiv vanligt förekommande naturtyperna, nyckelbiotoper eller andra skyddsvärda områden eftersom området utgörs av en biotop, grusklädd skogsmark. Upphävande av strandskydd enl. förslag bedöms ej försämra livsvillkoren för djur- och växtliv. Allmänhetens möjlighet att passera genom området och tillgång till strandområdet regleras i denna detaljplan samt gällande stadsplan, lagakraftvunnen 1967 (16-MAF-252). Eftersom området inte är värdefullt för växt- och djurlivet samt att allmänhetens tillgång till strandområden reglerats i föreslagen detaljplan och bedöms öka med föreslagen byggnation anser kommunen att tidigare redovisade exempel i Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:1 uppfyller motiven för att upphäva strandskyddet. Kommunen har i gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2003-09-22 pekat ut prioriterade insatsområden för ökad attraktionskraft och tillgänglighet. Ett av dessa insatsområden är attraktivt boende. I översiktsplanen framförs att Mariestad har ett unikt läge vid Vänern och att det sjönära läget är en av kommunens främsta tillgångar i arbetet med att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av kommunen. Västra Ekudden har pekats ut som förtätningsområde för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Mariestad 2013-2030, antagen av kommunfullmäktige 2013-06-17. Länsstyrelsen har i den fördjupade översiktsplanens samrådsskede framfört att området (Västra Ekudden) kan bebyggas med det särskilda skälet tätortsutveckling och till granskningsyttrandet bedömt att bebyggelse enligt den fördjupade översiktsplanen i huvudsak inte blir olämplig med hänsyn till boendes och övrigas hälsa eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. För stadens utveckling är det av stort intresse att kunna erbjuda byggrätter i sjönära läge, detta framgår i gällande översiktsplan samt fördjupad översiktsplan för Mariestad. Strandskyddet föreslås upphävas genom bestämmelse i plankartan. Tillgängligheten till det aktuella strandskyddade området bedöms ej försämras, snarare tvärt om, eftersom ett otillgängligt skogsområde med mycket undervegetation bebyggs med bostäder samt gator (allmän plats). Detta innebär att allmänhetens möjligheter att passera området för att nå Vänern med strandområden ökar. 23 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Del 4 - Risker Trafikstörningar och buller Genomförande av föreslagen detaljplan antas medföra ökad belastning av motortrafik på Kolarbacksvägen. Ökningen bedöms dock inte vara så pass stor att den skulle ge upphov till kraftigt försämrad miljö, för boende och övrigas hälsa, säkerhet eller risk för olyckor. Buller är ett miljöproblem för byggplatser vilket kan inom en begränsad tid medföra vissa olägenheter för närboende och verksamma inom och i anslutning till planområdet. För att följa aktuella riktvärden för buller vid byggplatser, samt eventuella skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått förordas Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15. Närliggande/tillkommande störande verksamheter Planförslaget medger inga verksamheter förknippade med buller, luktspridning, exponering av kemikalier eller liknande. Ingen industriverksamhet eller bränslestation ligger inom eller i direkt anslutning till planområdet. Skred, erosion och underminering Vid den geotekniska undersökningen avseende planerad bostadsbebyggelse i planens norra del konstateras att marken är erosionsbenägen, vilket kräver beaktande vid t.ex. schaktarbeten. Det bedöms ej föreligga några stabilitetsproblem inom det undersökta området. Detta med hänsyn tagen till föreslagen byggnation samt rådande förhållanden. Klimatförändringar Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktig i samhällsplanering. Klimatförändringar förutspås orsaka havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som antas komma oftare och bli allt värre. Detta gör det nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förväntade förutsättningar. Mariestads dimensionerande höjd för översvämningsrisk (10 000-årsnivå) är enligt Länsstyrelsen +47,35 i RH2000. Lägsta befintlig höjdnivå för föreslagen tomtmark är +47, 62 i RH2000. Detta innebär att området uppfyller Länsstyrelsens dimensionerande höjd för översvämningsrisk, således anses inga skyddsåtgärder eller vidare studier nödvändiga. Inom tomt- och naturmark är det viktigt att skapa plats för vatten vid kraftiga skyfall. Det är även viktigt att fororenat ytvatten renas innan det rinner ut i Vänern. Naturmark inom och i anslutning till planområdet kommer användas som uppsamlings- och fördröjningsplats vid stora vattenmängder. För att sannolikhetsreducera mot översvämningar orsakade av kraftiga regn bör man inom planområdet använda olika typer av vegetation för att absorbera vatten eftersom växtligheten fördröjer, magasinerar, infiltrerar, renar och avdunstar vatten. Riskbedömning farligt gods Som underlag för vägar avsedda för transport av farligt gods har Väginformation 2014, publikation 2014:016 utgiven av Trafikverket använts (se karta på s. 25). Primära transportvägar för farligt gods inom Mariestads kommun är E20 och riksväg 26. Sekundära transportvägar för farligt gods finns inom och utanför centralorten. Sekundära vägar utanför centralorten är länsväg 201 och 202. Centralortens sekundära vägar redovisas nedan: • Göteborgsvägen (Trafikplats Haggården - Rondellen Marieforsleden/Göteborgsvägen) • Marieforsleden • Stockholmsvägen (Trafikplats Brodderud - Rondellen Mariagatan/Stockholmsvägen) • Mariagatan och Norra vägen ( Rondellen Mariagatan/Stockholmsvägen - Korsningen Norra vägen/ Katthavsvägen) • Katthavsvägen • Strandvägen (Korsningen Katthavsvägen/Strandvägen) • Nygatan och Hamngatan (Korsningen Nygatan/ Strandvägen - Korsningen Hamngatan/Kungsgatan (Marieholmsbron) • Förrådsgatan De sekundära transportvägarna för farligt gods är avsedda för lokala transporter till och från det primära nätet. De sekundära vägarna skall ej nyttjas som genomfarsvägar för farligt godstrafik. 24 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Heldragen röd markering visar primära transportvägar för farligt gods och rödstreckad markering visar sekundära transportvägar. Kartan redovisar ej järnväg för transport av farligt gods. Utdrag från Väginformation 2014, publikation 2014:016. Länsstyrelsen har till uppgift att i samråd med kommuner och övriga berörda parter utfärda lokala trafikföreskrifter för transporter av farligt gods. Farligt gods delas in i nio olika klasser och är klassificerade efter dess fysikaliska och kemiska egenskaper. 1. Explosiva ämnen och föremål 2. Gaser 3. Brandfarliga vätskor 4. Brandfarliga fasta ämnen 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6. Giftiga och smittförande ämnen 7. Radioaktiva ämnen 8. Frätande ämnen 9. Övriga farliga ämnen Generella rekommendationer från Länsstyrelser i Sverige anger att en riskhanteringsanalys skall genomföras när nya detaljplaner upprättas eller ändras inom 150 meter från väg eller järnväg avsedd för farligt gods. Samma förutsättningar gäller för väg och järnväg, oavsett om åtgärden omfattar en primär eller en sekundär transportväg för farligt gods. Om skyddsavstånden enligt tabellen för zonindelning på s. 26 inte kan hållas, kan det krävas särskilda skyddsåtgärder för att skydda människor som vistas inom riskområdet. Avstånden anger markanvändning som normalt kan planeras utan särskild riskhantering och gäller från väg- och rälskant till planområdesgräns. Från förelagen planområdesgräns till närmsta väg avsedd för transporter av farligt gods är det ca 15 meter (Marieforsleden). Ingen järnväg med farligt godstrafik ligger inom 150 meter från föreslagen planområdesgräns. 25 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort ZONINDELNING FÖR RISKHANTERING NÄRMARE ÄN 30 odlingar, trafikytor, ytparkeMETER ringar, friluftsområden 30 - 70 METER bilservice, industrier, mindre handel, tekniska anläggningar, övrig parkering, lager 70 - 150 METER bostäder i högst två plan, mindre samlingslokaler, mindre kontor (ej hotell), kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats ÖVER 150 METER bostäder i fler än två plan, vård, kontor i flera plan, hotell, skolor, större samlingslokaler, kultur- och idrottsanläggningar med betydande åskådarplats Lag (2006:263) om transport av farligt gods syftar till att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Vid transporter eller överlämning av farligt gods till någon annan för transport skall skyddsåtgärdet och försiktighetsmått vidtas som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, vid transport på land, orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godset farliga egenskaper. Det är av särskild vikt att de transportmedel, förpackningar och andra transportanordningar som används är lämpliga för ändamålet. Farligt gods får endast transporteras på de villkor och under de förutsättningar som anges i lagen om transport av farligt gods och tillhörande föreskrifter. Till Mariestads sjukhus (som ligger söder om planområdet) transporteras flytande nitrogen (kväve) och andningsoxygen (syrgas). Transport av kväve och syrgas regleras i regleverket ADR/ADR-S (undandtaget kväve som transporteras i mindre förpackningar än 120 ml). Flytande kväve kan utgöra risk för köldskador, eftersom kokpunkten är -196 °C vid atmosfärtryck. Risker för köldskador är främst kopplade till hantering av ämnet och inte vid transporter eller lämning. Detta eftersom en eventuell punktering under transport av förpackning innehållande flytande kväve snabbt skulle övergå till gas i utomhustemperatur. Riskerna med kväve är således snarare en arbetsmiljöfråga än risken för allmänheten att utsättas för fara inom eller i anslutning till planområdet. Syrgas är är i sig självt inget brännbart ämne men påskyndar och underhåller förbränning. Statistiskt sett sker mycket få olyckor med farligt gods under transporten, majoriteten av olyckorna sker vid lastning/lossning. Att en eventuell olycka vid transport även skulle innefatta kemikaliespill av farligt gods är ännu lägre. Detta eftersom ca 2 % av rapporterade olyckor vid transport av farligt gods är kemikaliespill från godset, resterande andel utgörs av petroleum från fordon. Att ämnet skulle antändas vid en eventuell olycka bedöms som mycket låg. Dessutom är mängden syrgas och kväve som transporteras till Mariestads sjukhus förhållandevis liten på årsbasis. Chaufförer som transporterar farligt gods skall inneha ADR-förarintyg som är utfärdat av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) eller annan behörig myndighet. Fordon som transporterar farligt gods skall vara märkta enligt reglerna i ADR. Ur samhällssynpunkt är framkomligheten för utryckningsfordon (ambulans, brandkår och ev. polis) vid en eventuell olycka viktigast för att förhindra skador på liv, hälsa, miljö och egendom. Inom 150 meter från väg avsedd för farligt gods (Marieforsleden) föreslås mark planläggas för bostäder och gata. Föreslagen mark för bostadsändamål ligger som närmast ca 15 meter från Marieforsleden. Marken har prickmarkerats i plankartan vilket innebär att inga byggnader får uppföras. Området är avsett att användas för motortrafik till och från bostadsområdet Storskraken. Enligt zonindelning för riskhantering kan bostäder normalt planläggas inom 70 - 150 meter från väg avsedd för farligt gods utan särskilda åtgärder. I detta fall uppfylls inte kraven, men eftersom marken saknar byggrätt och är avsedd för motortrafik anses planläggningen motiveras utan särskilda åtgärder. Området bör betraktas som gata och för trafikytor kan mark planläggas närmare än 30 meter utan särskilda åtgärder. Med anledning av att de få antal transporter och att de ämnen som transporteras till Mariestads sjukhus inte bedöms utgöra någon väsentlig fara för allmänheten, miljön eller egendom motiveras avsteg från zonindelning för riskhantering som normalt gäller. 26 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Kommunen bedömer att inga fysiska åtgärder krävs vid genomförande av föreslagen detaljplan avseende transporter av farligt gods. Väghållaren är ansvarig för att framkomligheten för utryckningsfordon skall vara fortsatt god. Del 5 - Miljökonsekvenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Utöver detta gäller: Bedömning Kommunen har gjort bedömningen att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte ansetts vara nödvändig att upprätta för rubricerat detaljplaneförslag eftersom markanvändningen inom planområdet inte kommer att utsättas för eller inneböra betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med naturresurser. Relevanta konsekvenser behandlas istället inom ramen för detaljplanens planbeskrivning. Kommunen har samrått behovsbedömningen med Länsstyrelsen i Västra Götalands län i enlighet med 4 och 5 §§ MKB-förordningen (1998:905) samt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900). Länsstyrelsen har meddelat 2015-08-26 att de delar kommunens åsikt, att rubricerat detaljplaneförslag inte bedöms innebära betydande påverkan på miljön. Behovsbedömningen i dess helhet finns som bilaga till planbeskrivningen. 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 § tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen ska utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska länsstyrelse, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. 27 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Del 6 - Genomförande Nedan redovisas organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatoriska frågor Planförfarande Planen handläggs enligt plan- och bygglagens (PBL 2010:900) regler för normalt planförfarande. Dess olika steg redovisas nedan. Aktuellt planskede är markerat med fet text. • Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Syftet med samrådsskedet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsmöte kommer äga rum 2015-10-14, kl 18:00 i Stadshuset, Kyrkogatan 2 i Mariestad. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Mariestads kommun skall äga och vara huvudman för allmän platsmark. Exploatören ansvarar för rättighetsupplåtelser, projektering och byggande av infrastruktur, eventuella ombyggnadsåtgärder på angränsande ytor och allmän platsmark, byggande av miljöhus med mera. VA-kollektivet äger och förvaltar ledningsnätet för vatten och avlopp. VänerEnergi kommer äga elnätet inom området och ansvarar för drift och skötsel av detta. VänerEnergi kommer leverera värme till området. Genomförandetid Genomförandetiden är fem (5) år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs, ändras eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. • Samrådsredogörelse - Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Avtal • Granskning - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, företag, föreningar, närboende, allmänhet m.fl. Granskningen har samma syfte som samråd, att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Lovplikt • Granskningsutlåtande - Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. • Antagande - Planen antas av kommunfullmäktige och träder i laga kraft tre veckor efter att beslutet är anslaget om inga överklaganden har inkommit. Preliminär tidplan Samråd höst 2015 Granskning vinter 2015/16 Beslut om godkännande vinter 2016 Ks godkännande vinter 2016 Kf antagande vinter/vår 2016 Tiderna ovan är preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång, bl.a. beroende på inkomna synpunkter under samråd och granskning. Vid samrådsskedet finns inga kända skriftliga eller muntliga avtal. Behov av nya avtal har inte framkommit under samrådshandlingens framtagande. Enligt plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om utökad lovplikt. Bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata grannars och allmänna intressen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetskonsekvensbeskrivning Vid genomförande av planen föreslås ca 3,3 ha mark inom fastigheten Havsörnen 1 regleras till Marieholm 10:1. Bostadsfastigheter styckas sedan och säljs vidare för exploatering. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäterimyndigheten. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Rättigheter för allmänna ledningar skall säkerställas med servitut eller ledningsrätt. 28 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Västra Ekudden, Mariestad centralort Tekniska frågor Kvarteren inom och i direkt anslutning till planområdet har fått namn efter fåglar, t.ex. havsörn, storskrake, skedand, knipan, svärtan m.fl. Nya kvarter inom planområdet föreslås namnges efter olika fågelarter. Föreslagna kvartersnamn för det planerade bostadsområdet är kv. Skedanden, kv. Praktanden, kv. Marmoranden, kv. Skogsanden och kv. Snatteranden. Nya gatunamn kan ej fastsällas i detaljplanen. Nya gator kan dock med fördel namnges som har anknytning till befintliga gator i området. Behov av ytterligare utredningar och åtgärder Eventuella behov av arkeologiska utredningar kommer klargöras vid samråd. Ytterligare detaljerad geoteknisk undersökning krävs vid projektering av till exempel gator, ledningar och byggnader. Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet samt utformning av lokal dagvattenhantering. Detta skall redovisas i sam band med bygglov. Gemensamhetsanläggningar, servitut m.m. Ledningsrätter inom planområdet finns längs Kolarbacksvägen. För tillkommande bostadsfastigheter i den norra delen av planområdet som gränsar till kv. Skedanden föreslås dagvattenhantering lösas med gemensamhetsanläggning. I de planerade bostadskvarteren föreslås gemensam uppsamling av avfall ske i en gemensamhetsanläggning. Fastighetsplan SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Stadsplaneavdelningen Inga fastigheter inom planområdet omfattas av några gällande fastighetsplaner. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för eventuell flyttning av ledningar, ordningsställning samt åtgärder i angränsande ytor. Adam Johansson Planarkitket Tina Karling Hellsvik Stadsplanechef Planavgift debiteras i samband med bygglov. 29
© Copyright 2025