1. No category

Curriculum Vitae
Katarina Eckerberg
Personalia Född 14/12 1953
Adress: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, S-901 87 Umeå. Tel 070-67 11 479 fax 090-786 66 81
e-mail: [email protected]
(bost) Utkiksbacken 18, 11767 Stockholm och Axtorpsvägen 29A, S-903 37 Umeå
Språkkunskaper: Svenska (modersmål), engelska (flytande), franska (bra), ryska, italienska, tyska (enkel
konversation)
Utbildning
 Docent i statsvetenskap, Umeå universitet 1996
 Filosofie doktorsexamen i statsvetenskap, Umeå universitet 1988
 Skoglig licentiatexamen i skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet 1986
 Miljö och samhälle 10 p, Umeå universitet 1981
 Jägmästarexamen, Sveriges lantbruksuniversitet 1980
 Miljövård 20 p, Stockholms universitet 1977
 Naturvetenskaplig gymnasieexamen, Hagaskolan i Borlänge 1973
Utmärkelser
Umeå Kommuns pris för forskare inom Miljö, oktober 1998
Cardiff University Distinguished Visiting Fellow 2010/2011
Yrkeserfarenhet
 Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Professor i statsvetenskap, särskilt offentlig förvaltning
fr.o.m. 001101. Universitetslektor 980701-001031. T f Professor 970701-980630. Externfinansierad
universitetslektor med forskningsinriktning 950101--970630. Forskarassistent 910101--941231 och
externfinansierad forskare 900801-901231.
 Stockholm Environment Institute, Deputy Director Research 060801-091231 samt Centre Director för
Stockholmskontoret samt temaledare på 20% inom Stockholm Resilience Centre 060801-100731.
 Food and Agriculture Organization of the United Nations. Forestry Department, Policy and Planning Service.
Konsult 900101-900630 och biträdande expert 880101-891231.
 Institutionen för skogsekonomi, Skogshögskolan, Umeå. Forskningsassistent och doktorand 810101-871231.
 Statens naturvårdsverk, Solna. Vikariat som byråingenjör på kommunbyrån, tekniska avd. 800601-801130.
Handledning av doktorander
Huvudhandledare:
 Matilda Miljand, Systematisk miljöutvärdering, antigen april 2015.
 Irina Mancheva, Water Collaborative Governance, antagen aug 2014.
 Anders Steinwall, Restoreprojektet, antagen 2010.
 Charlotta Söderberg, Multi-level Environmental Policy Integration in Bioenergy Policy, disp maj 2011.
 Anna Zachrisson, Commons Protected For or From the People: Co-Management in the Swedish Mountain
Region? disp jan 2010.
 Theresé Andersson (Bjärstig), Europeisering av svensk skogspolitik, disp nov 2007.
 Eva Mineur, Towards Sustainable Development: Indicators as a Tool for Local Governance, disp dec 2007.
 Roger Berggren, Kommunal planering och markanvändningskonflikter om naturvård och friluftsliv, antagen
doktorand men numera verksam på Näringsdepartementet.
 Björn Forsberg, licentiat dec 1999 och disp Lokal Agenda 21 för hållbar utveckling: En studie av miljöfrågan i
tillväxtsamhället, maj 2002
 Lovisa Hagberg, Finding a Place for Green Politics: Political space-Time, Globalisation and New Environmental
Policy Concepts, disp sep 2003.
Medhandledare:
 Ulrika Widman, Hållbar landsbygdsutveckling, antagen jan 2012.
 Magnus Larsson, Utvärdering av hållbar utveckling, sociologi, antagen sep 2011.
1
 Johanna Johansson, Implementering av FSC i Sverige, disp feb 2013..
 Lars Carlsson, Samhällets oregerlighet, disp nov 1993.
 Chris Hudson, Against all odds: Local Economic Development Policies and Local Government Autonomy in
Sweden and Britain, disp okt 1993.
 Peter Bröms, licentiat, Säkerhetsregimer och miljöförhandlingar i Barentsregionen, sep 1995.
 Erland Sköllerhorn, licentiat, Politisk kulturteori och Habermas kommunikativa handlande, maj 1994.
Pågående och tidigare externfinansierade forskningsprojekt
 Systematic review of social scientific environmental management questions, EvIEM MISTRA 2015-2017 (2,7
MSEK)
 Friskt vatten: Samverkan för att minska skogsbrukets negativa inverkan på vattenkvalitet, Formas 2014-2016
(5,7 MSEK)
 Lokal samverkan i fjällens miljö- och naturresursförvaltning, Naturvårdsverket 2013-2015 (3,1 MSEK)
 Ecosystem restoration in theory and practice: Restore, develop, adapt 2010-2013 (20Msek, Formas strategisk
forskning) projektledare prof Christer Nilsson, ekologi UmU, ansvarig för (integrerad) statsvetenskaplig del.
 Utvärdering av Vattenråd Norr, 2011 (Länsstyrelsen Norrbotten 200.000 kr)
 Utvärdering av LONA och naturskydd 2010-11 (400.000 SEK, Naturvårdsverket)
 Nordic Climate Change Adaptation research network, projektansvarig 2010-2013 (900.000 NOK, NordForsk)
 Comparative Governance analys; expertuppdrag för PLUREL 2009-2010 vid SEI (Peri-Urban Land Use
Relationships: Strategies and Sustainability Assessment Tools for Urban-Rural Linkages) EU 6th FP, 30.000
euro.
 Europeiska miljöbyrån (EEA) Framework Contract on Integrated Environmental Assessments 2009-2012 (2M
euro), projektansvarig vid SEI.
 Coordinator of Climate change, community response and multilevel governance – Nordic network building,
ERA-NET 2008-2009, projektansvarig vid SEI.
 Erfarenheter av deltagande i lokala naturvårdsprojekt, Naturvårdsverket 2008, projektansvarig.
 Deltagande SEI-forskare i Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (SWECIA) 20072010.
 Lokala naturvårdsprojekt och lärande, Naturvårdsverket 2007, projektansvarig, UmU.
 Multi-level Environmental Policy Integration in Bioenergy, Formas 2007-2009, projektansvarig, UmU.
 Stockholm Resilience Centre, Research on Governance of Social-Ecological Systems, Mistra 2007-2018,
temaledare för Multilevel Institutions Research Group, SU.
 Utvärdering av Lokala naturvårdsbidrag, Naturvårdsverket 2006, projektansvarig, UmU.
 En europeisk skogspolitik? Formas 2004-2007, projektansvarig, UmU.
 Miljöledning i svenska universitet och högskolor, Högskoleverket 2005, projektansvarig, UmU.
 Enkätundersökning om det lokala Agenda 21-arbetet 2004, IEH 2004, projektansvarig, UmU.
 Utvärdering av det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt hållbar utveckling, Naturvårdsverket, 20032004. Samarbete med företagsekonomiska institutionen, UmU och University of Cardiff, Wales,
projektansvarig, UmU.
 FjällMistra 2003-2006. Ledningsgrupp samt projektansvar för forskning om demokrati och förvaltning, UmU.
Samarbete med bl a SLU, Umeå.
 Forskare inom Policy Integration for Sustainability, Formas 2002-2006. Samarbete med Stockholm
Environment Institute och Forskningsgruppen för Miljöstrategiska Studier, FOI, Stockholm.
 Enkätundersökning om lokala politiker och Agenda 21, Miljödepartementet 2002, projektansvarig, UmU.
 Uppföljning av enkätundersökning om lokal Agenda 21 i svenska kommuner, Miljödepartementet 2002,
projektansvarig, UmU.
 Forskare inom Förstudie inför utvärdering av LIP, Samarbete med UCER, Miljödepartementet 2001, UmU.
 Användningen av gröna nyckeltal i svenska kommuner, Naturvårdsverket 2001 och Formas 2002-2003,
projektansvarig, UmU.
 The Nature of Rural Development – Towards a Sustainable Integrated Rural Policy in Europe. Svensk studie
inom ett europeiskt projekt finansierat av WWF International, 2000, projektansvarig, UmU.
 Agenda 21 i svenska kommuner – enkätundersökning av samtliga kommuner samt intervjuundersökning i
utvalda kommuner: Miljödepartementet 1999, projektansvarig, UmU.
 Implementering av kvinno- och miljöfrågor i svensk utrikes- och inrikespolitik – en studie av UNCED i Rio och
kvinnokonferensen i Peking: Utrikesutskottet 1998, projektansvarig, UmU.
 Forskare inom EU Concerted Action: Sustainable Communities in Europe 1998-1999 (koordinerades av ProSus
i Norge)
2







Lokal organisering och policyimplementering – en studie av Agenda 21 i svenska kommuner:
Naturvårdsverket/MISTRA 1996-1998, projektansvarig, UmU.
New Strategies in the Use of Environmental Policy Instruments– Comparative Studies of the Nordic and Baltic
Countries: Nordiska Ministerrådet/FRN 1995-1997, projektansvarig.
Projektkoordinator och forskare i Environmental Policy Instruments in Land Use Systems – Comparative
Studies of the Nordic and Baltic Countries: Nordiska Ministerrådet 1992-1995. Samarbete med sex nordiskbaltiska länder, UmU.
Naturresurs- och miljöekonomi i samband med areella näringar – styrmedel i miljöpolitiken: SJFR 1991-1996.
Samarbete med nationalekonomi, projektansvarig för delprojektet, UmU.
Genomförande av åtgärder för att minska näringsutlakningen till Laholmsbukten: FRN 1992-1995,
projektansvarig, UmU.
Miljöfrågor i den kommunala översiktsplaneringen: Naturvårdsverket/ Byggforskningsrådet 1990-1991,
projektansvarig, UmU.
Tillämpning av skogsvårdslagens §21: Naturvårdsverket 1981-1985, projektansvarig, UmU.
Pågående uppdrag
 Forsknings- och forskarutbildningsansvarig vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå univ 1 jan 2014- Ordinarie ledamot i Formas forskarråd 2013-2015 (suppleant 2010-2012).
 Ordförande i forskningskommittén för SAMFUNN och i programstyret för Miljø 2015 2007-2015.
 Ordförande i utvärderingsgrupp för 8 norska miljöinstitut, Norges forskningsråd, 2014-2015,
 Ledamot i Nya vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2013-2015.
 Ledamot i International Scientific Advisory Board, Finnish Environment Institute (SYKE) 2010-2014.
 Ledamot i vetenskapligt råd för Sustainable Places, Cardiff University, 2011-.
 Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA), invald 2005.
 Ledamot i Pris- och belöningsnämnden, KSLA, 2007-2013.
 Medlem i Vattendelegationen, Bottenvikens vattendistrikt 2005-2015.
 Medlem i expertråd Sustainability-promoting local institutions: A research project funded by the National
Science Foundation, USA.
 Medlem i vetenskapligt råd för Sustainable Places, Cardiff University, 2011--.
 Medlem i vetenskapligt råd för UCER (Centrum för utvärderingsforskning, UmU) 2010-2014.
 Ledamot i Editorial Board för Forest Policy and Economics, Elsevier Science, 1999--.
 Ledamot i Editorial Advisory Board för Local Environment, Carfax Publishing, Basingstoke, 2000--.
 Ledamot i Editorial Advisory Board för Environmental Politics, Frank Cass Publishers, 2002--.
 Ledamot i Editorial Advisory Board för Journal of Environmental Policy and Planning, 2007--.
 Vice ordförande i Umeå universitets samhällsvetenskapliga fakultets anställningskommitté för professorer och
docenter, 2011-2014.
Tidigare uppdrag
 Ledare för utvärdering av 8 norska miljöforskningsinstitut, Norges Forskningsråd 2014.
 Utvärderare för mastersprogrammen Environmental Policy and Administration och International Relations vid
Mykolas Romeris University samt Military Diplomacy vid Lithuania Military Academy, Vilnius, Lithuania,
December 2013.
 Utvärderare för mastersprogrammet Environment and Energy Management vid universitetet i Twente, Holland
oktober 2012.
 Anlitad av Högskoleverket som sakkunnig för kvalitetsgranskning av forskarutbildning i livsvetenskaper vid
Södertörns Universitet 2011.
 Utvärderare av klimatforskning i Norge, Norges forskningsråd, sep 2011-april 2012.
 Ledamot i Vetenskapliga rådet för landsbygdsutveckling, 2008-2013.
 Medlem i Sveriges vetenskapliga referensgrupp för IIASA, 2007-2013.
 Ledamot i Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd 2009-2011.
 Ledamot i UNEP/GRID Arendal styrelse, Oslo 2008-2012.
 Medlem i SkogsInitiativets Expertgrupp för Skog - Klimat/Energi – Fattigdom 2009-2011.
 Ledamot i FRIMUF (Fria Prosjekter innen Miljø og Utvikling), Norges Forskningsråd 2003-maj 2010.
 Medlem i styrelsen för EcoSanRes, Stockholm Environment Institute, 2008-2010.
 Granskare av Södertörns högskolas ansökan om forskarutbildning i miljövetenskap, maj 2010.
 Medlem i referensgrupp, Effective Environmental Management, Finnish Academy 2005-2008.
 Ordförande i statsvetenskapliga förbundet oktober 2005-oktober 2007.
3


































Ledamot i Miljövårdsberedningen, samt i Vetenskapliga rådet för klimatfrågor, Regeringen/Miljödepartementet
2002-augusti 2007.
Ledamot i forskningskommittén för RAMBU, Norges Forskningsråd – Rammebetingelser, styringsmuligheter
og virkemidler for en baerekraftig utvikling – 2001-2006.
Medlem i referensgrupp, Baltic University Programme 2005-2007.
Ledamot i Riksbankens Jubileumsfonds områdesgrupp för Kultur-säkerhet-hållbar samhällsutveckling 20002002
Ledamot i styrelsen för Programme for Research and Documentation for a Sustainable Society, Norges
Forskningsråd, Oslo, 1995-2000.
Ledamot i Forskningsrådsnämndens kommitté för naturresurser och miljö, 1993-1999 och i dess kommitté för
samhällelig riskforskning 1999-2001.
Ledamot i Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådets kommitté för statsvetenskap, 1998-2000.
Ledamot i Naturvårdsverkets samhällsvetenskapliga forskningskommitté, 1996-1997.
Ledamot i styrelsen för Centrum för Miljövetenskaplig Forskning (CMF) Umeå 1996-1999.
Expert i två av Forskningsrådsnämndens utredningsgrupper för Forskning till stöd för ett hållbart samhälle
november 1997-oktober 1998 på uppdrag av regeringen.
Ledamot i styrelsen för Polarforskningssekretariatet, Kungliga Vetenskapsakademin 1999-2002.
Ledamot i vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Naturvårdsverket 2000-2002.
Sammankallande i kommitté för Umeå Kommuns vetenskapliga pris, Umeå universitet 2001-2005.
Ledamot i elektorsförsamlingen för SJFR 1996 och för FORMAS 2003, tillika ordförande i den senare.
Medlem i Advisory Panel of the DISCUS (Developing Institutional and Social Capacities for Urban
Sustainability) project, ICLEI 2002-2004.
Ledamot i styrgruppen för The Baltic Basin Case Study (BBSC) Towards a Sustainable Europe, EU Concerted
Action Programme 1996-1999, koordinator Bengt-Owe Jansson, Stockholms Marina Forskningscentrum.
Ledamot i styrgruppen för Sustainable Communities in Europe (SUSCOM), EU Concerted Action Programme
1998-1999, koordinator William Lafferty, ProSus, Norge.
Ledamot i styrelsen för FjällMistra, forskningsprogram ’Towards Harmony between Humans and Nature in the
Mountain Region’, 1998-2002.
Ledamot i styrelsen för MARE MISTRA, forskningsprogram om eutrofieringen av Östersjön, 1999-2002.
Ledamot i styrgrupp för Nordic Research Programme on Social Sustainability of Forestry (NORSUFOR). 199798.
Ledamot i styrgrupp om Multiple Use Forestry in Scandinavia, Nordiska Ministerrådet, 1990-1993.
Ledamot i redaktionskommittén för ProSus: tidskrift for et baerekraftig samfunn, Universitetsforlaget, Oslo,
1996-1999.
Gästforskare vid Department of Geography, London School of Economics and Political Science under Nordic
Academic Exchange Fund Scheme, april 1997.
Gästforskare vid Department of Land Economy, University of Cambridge, England, januari-juli 1995.
Gästforskare vid Departments of Geography och Land Economy, University of Cambridge, samt vid Wolfson
College, Cambridge, England, september 1993--mars 1994.
Prefekt vid statsvetenskapliga institutionen, 1 juli 2002-30 juni 2005.
Ställföreträdande prefekt vid statsvetenskapliga institutionen (mandatperiod 1 januari 2000- 31 december 2002)
Ledamot i institutionsstyrelsen för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Ordinarie ledamot 19952004 och suppleant 1993-95.
Ledamot i docentnämnden, Umeå universitet, samhällsvetenskapliga fakulteten dec 2000-sept 2005 samt
suppleant i dess anställningskommitté för professorer och docenter 2005-2006 samt ordinarie ledamot 2011--.
Ledamot i Umeå universitets Miljöledningsgrupp, 2002-2006.
Ledamot i professorsföreningen, Umeå universitet 2005-2006.
Sekreterare och kassör i statsvetenskapliga förbundet, 1991-1993.
Ledamot och vice ordförande i ledningsgruppen för Umeå Miljöhögskola från april 2002-dec.2004 samt tidigare
ledamot från juli 1997-maj 1998. Ordförande i ledningsgruppen september 1996-juni 1997. Tidigare ledamot i
arbetsgrupp för att utveckla Miljöhögskola vid Umeå universitet oktober 1995- februari 1996 samt i
utredningsgrupp vid Umeå universitet om Miljöuniversitet under ledning av prof. Hans Landberg under 1994.
Ledamot i betygsnämnd för doktorsexamen för 1) Christina Axelsson-Lindgren, Institutionen för
landskapsplanering, SLU, Alnarp, 1991 2) Cynthia Kite, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet,
1996, 3) Carina Lundmark, Statsvetenskapliga institutionen, UmU, 1998, 4) Per Linder, Skogsvetenskapliga
fakulteten, Umeå, 1998, 5) Magnus Lindmark, ekonomisk historia, UmU, 1998, 6) Maria Edin, statsvetenskap,
Uppsala universitet 2000, 7) Fredrik Burström, industriell ekologi, KTH 2000 8) Björn Hassler, statsvetenskap,
Linköpings universitet 2000, 9) Erna Danielsson, sociologi, Umeå universitet 2002, 10) Andreas Duit,
4






statsvetenskap, Stockholm 2002, 11) Johan Sandström, företagsekonomi, UmU 2002, 12) Tong Yanan, Inst för
markvetenskap, SLU Umeå, 2003, 13) Jesper Stage, nationalekonomi, UmU, 2003, 14) Anette Gröjer,
statsvetenskap, Stockholms universitet, 2004, 15) Sara Emilsson, Industriell miljöteknik Linköpings universitet,
2005 16) Christina Hörnberg Lindgren, juridik, UmU 2005, 17) Monika Bauhr, statsvetenskap, Göteborgs
universitet 2005, 18) Terence Fell, statsvetenskap, Luleå tekniska universitet 2006, 19) Linda Rönnberg,
statsvetenskap UmU 2007, 20) Marie Appelstrand, rättssociologi Lunds universitet 2007, 21) Annika Nilsson,
Tema Linköping 2007, 22) Karin Beland Lindahl, Stad o land SLU Uppsala 2008, 23) Sofia Wennberg,
statsvetenskap, Luleå Tekniska universitet 2008, 24) Camilla Widmark, skogsekonomi SLU Umeå 2009, 25)
Susanne Alldén, statsvetenskap Umeå univ dec 2009, 26) Lisa Hörnström, statsvetenskap UmU 2010, (27) Sara
Borgström, systemekologi SU 2011, (28) Gustav Lidén, Mittuniversitetet 2011, (29) Magdalena Falde, LiU
2011, (30) Erik Glaas, LiU 2013.
Ledamot i betygsnämnd för licentiatexamen för 1) Bo Ohlsson, Inst för skoglig geomatik och resurshushållning,
SLU Umeå, 2001 och 2) Eva Holmgren, Inst för skoglig geomatik och resurshushållning, SLU Umeå, 2006.
Ordförande samt ledamot i betygsnämnd på statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet för
licentiatexamen för 1) Niklas Eklund, 1999 2) Per Viklund, 2001 samt 3) Thomas Johansson, 2004; och för
doktorsexamen för 4) Peo Hansen 2000 samt 5) Erland Sköllerhorn och 6) Witold Patoka, 2001 7) Malin
Wimelius 2003 8) Linda Rönnberg 2007, (9) Susanne Alldén 2009, (10) Patrik Johansson 2010, (11) Malin
Åkebo 2013, (12) Annette Löf 2014.
Fakultetsopponent på doktorsgrad för Richard Bloor, Cardiff School of Social Sciences, Cardiff Univ 2014;
Marte Qvenild, geografi Trondheim 2013; Eeva Primmer, skogspolitik Helsingfors universitet juni 2010; Lars
Gulbrandsen, doktorsgrad i statsvetenskap vid Oslo universitet mars 2009; Serena Cinque, doktorsgrad vid
CEFOS, Göteborgs universitet maj 2008; Jamil Khan, miljö- och energisystem, Lunds universitet maj 2004;
försteopponent för Sissel Hovik, doktorsgrad i statsvetenskap vid Oslo universitet, april 2001; licentiatexamen
för Anders Broo, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, maj 1998, andreopponent för Marit
Reitan, doktorsgrad i statsvetenskap vid Oslo universitet, november 1998.
Sakkunnig för universitetslektorat i statsvetenskap vid Luleå tekniska högskola, 1995 (1 sökande); i
naturresurshushållning vid Kalmar Högskola, 1998 (16 sökande), i statsvetenskap vid Umeå Universitet, 1998
(8 sökande), i statsvetenskap vid Uppsala universitet 2000 (16 sökande), forskarassistent i statsvetenskap vid
Umeå universitet 2001 (5 sökande), universitetslektorat i landskapsplanering vid SLU 2001 (2 sökande) samt
professur i statsvetenskap vid Mitthögskolan, Östersund 2001 (8 sökande), universitetslektorat i
statsvetenskap/offentlig förvaltning vid Uppsala universitet, 2002 (6 sökande), professor i statsvetenskap,
Högskolan i Karlstad, 2003 (7 sökande), professur vid Cardiff University 2003, docentur i statsvetenskap i
Uppsala 2004, professur i landsbygdsutveckling, SLU Uppsala 2004 (6 sökande), universitetslektorat i
statsvetenskap, Södertörns högskola 2005 (33 sökande), gästprofessur i landsbygdsutveckling, SLU Uppsala
2005, professur vid University of Stellenbosch 2005, Forsker II stilling vid Fridtjof Nansen Institutt 2006, 2
forskningsassistenter i statsvetenskap vid Uppsala univ 2006, Forsker I stilling vid NIBR 2006, professur vid
Stockholms universitet 2006 (1 sökande), forskarassistent i internationell skogspolitik vid Sveriges
lantbruksuniversitet 2007 (8 sökande), professur i miljövetenskap vid Södertörns högskola 2008 (17 sökande);
professur i förnybar energi vid Högskolan i Sogn og Fjordane 2008 (3 sökande), professur i statsvetenskap vid
Södertörns högskola 2009 (14 sökande), docentur SLU 2010, universitetslektor i statsvetenskap, SU 2010 (6
sökande), docentur SLU 2011, lektorat (1 sökande) Högskolan Väst 2011, professur i statsvetenskap vid
Mitthögskolan 2012 (4 sökande), professur i statsvetenskap vid Linköpings universitet 2012 (1 sökande),
professur vid University of Natural Resources and Life Sciences, Wien 2012 (1 sökande), professur i
statsvetenskap vid Göteborgs universitet 2013 (1 sökande), professur i offentlig förvaltning vid Örebro
universitet 2013 (3 sökande), forskningsprofessur vid FNI 2013 (1 sökande), professur i landskapsplanlegging,
Norwegian University of Life Sciences (8 sökande), professur i kulturgeografi vid Göteborgs universitet (1
sökande), docentur i statsvetenskap vid Linköpings univ 2014; docentur i internationella relationer vid
Helsingfors universitet 2014; professur i Ecological economics vid Technical University i Tartu 2014; professur
i sociologi vid Universitetet i Nordland, Bodø 2014; professur i statsvetenskap på Försvarshögskolan 2015;
docent i statsvetenskap Lunds universitet 2015.
Anlitad som referee för Acta Politica, Administrative Sciences, Ambio, Environmental Management, Ecology &
Society, Environmental Politics, Forest Policy and Economics, Environmental Policy and Governance,
Environmental Education Research, Environmental Science and Policy, GeoGlobal Environmental Change,
International Journal of Consumer Studies, Journal of Baltic Studies, Journal of Environmental Planning and
Management, Journal of Environmental Policy and Planning, Land Use Policy, Scandinavian Journal of
Forest Economics, Journal of Environmental Assessment Policy and Management, Local Environment: the
International Journal of Justice and Sustainability, Sustainability Science Practice and Policy, Sustainable
Tourism.
Anlitad som sakkunnig för granskning av ansökningar och utvärderingar av forskning till Finlands akademi,
5
Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Naturvårdsverket, Byggforskningsrådet, Norges Forskningsråd,
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande, Östersjöstiftelsen,Stiftelsen Skogssällskapet, MISTRA Climate Change samt DGXII
(Forskning) i EU, Bryssel för 5e och 7e ramprogrammen, National Research Foundation Sydafrika och Belgiens
Policy Research Centres.
Publikationer
A. Internationella tidskriftsartiklar med refereegranskning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
Borgström, S., A. Zachrisson och K. Eckerberg, Ecological Restoration in Policy Practice – Short-termism and
regional biases, inskickad.
Persson, Å., Eckerberg, K., Nilsson, M. Institutionalization or wither away: 25 years of environmental policy
integration in Swedish energy and agricultural policy under shifting governance models in Sweden.
Environment & Planning C, accepterad 2015.
Baker, S., Eckerberg, K. och A. Zachrisson. Political Science and Ecological Restoration, Environmental
Politics, 23:3, 2014, s 509-524,
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09644016.2013.835201#.U6bq6hNvl9P
Jørgensen, D., Nilsson, C., Hof, A., Hasselqvist, E., Baker, S., Chapin, T., Eckerberg, K., Hjältén, J., Polvi, L.,
Meyerson, L. Policy language in restoration ecology, Restoration Ecology, 22(1): 1-4.
Eckerberg, K. och C. Sandström. Preface to Forest Conflicts - A Growing Research Field, Guest Editorial i
Special Issue, Forest Policy and Economics, 33, 2013, pp.3-7: http://dx.doi.org/10.1016/j.forpol.2013.05.001
Sandström, C., Eckerberg, K. och K. Raitio. Studying conflicts, proposing solutions – towards multi-level
approaches to the analyses of forest conflicts, Guest Editorial I Special Issue, Forest Policy and Economics,
33, 2013, pp.123-127: http://dx.doi.org/10.1016/j.forpol.2013.05.002
Baker, S. och K. Eckerberg. A Policy Perspective on Ecological Restoration, special issue on Ecological
Restoration in the Northern Region, Ecology and Society 18 (2): 17. [online] 2013 URL:
http://www.ecologyandsociety.org/vol18/iss2/art17/.
Söderberg, C. och K. Eckerberg. Rising policy conflicts in Europe over bioenergy and forestry. Special issue
Forest Policy & Economics, Vol 33, August 2013, s 112–119, online doi: 10.1016/j.forpol.2012.09.015
Nilsson, Annika E., K. Eckerberg och Åsa Gerger Swartling. Knowledge for local climate change adaptation in
Sweden: Challenges of multilevel governance. Local Environment: The International Journal of Justice and
Sustainability, Vol 17, Issue 6-7, s 751-767, online 2012
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13549839.2012.678316
Duit, Andreas, Galaz, V, K. Eckerberg och J. Ebbesson. Redaktörer för specialnummer och författare av
Introduction: Governance, Complexity, and Resilience. Special Issue of Global Environmental Change, Vol
20, No 3, 2010, s. 363-368.
Eckerberg K. Project or Process? Fifteen years’ experience with Local Agenda 21 in Sweden. Publicerad i
special issue Desarrollo sostenibilie y Agenda 21 Local, Economiaz: Revista Vasca de Economia, No. 64, juli
2007, s. 124-141 (med Katrin Dahlgren)
Baker, S. och K. Eckerberg. Governance for Sustainable Development in Sweden: The Experience of the Local
Investment Programme. Local Environment, Vol.12, No.4, August 2007, s. 325-342.
Zachrisson, Anna, Eckerberg K, Peter Fredman och Klas Sandell. Tourism and protected areas: motives, actors
and processes, i special issue The International Journal of Biodiversity Science and Management, 2, 2006,
s.350-358 (med)
Eckerberg K. och Marko Joas. Redaktörer och författare av inledning Multi-level Environmental Governance:
a concept under stress? Local Environment, special issue, vol. 9.No. 5, Oct 2004, s. 405-412.
Eckerberg K. och E. Mineur. The use of sustainability indicators: Case studies in two Swedish municipalities.
Local Environment, special issue, vol. 8, No. 6, Dec 2003, s. 591-614.
Eckerberg K. och B. Forsberg. Implementing Agenda 21 in Local Government: the Swedish Experience. Local
Environment, Vol. 3, No. 3, 1998, pp. 333-347.
Eckerberg K. och K. Hilmer Pedersen. Public Policy and Policy Instruments in Environmental Management.
EMERGO, Journal of Transforming Economies and Societies. Vol. 4. No.3, Summer 1997, s. 82-94.
Eckerberg K. Comparing the local use of environmental policy instruments in Nordic and Baltic countries - the
issue of diffuse water pollution. Environmental Politics, Vol.6, No.2, Summer 1997, s. 24-47.
Eckerberg K. och Björn Forsberg. Policy Strategies for Reducing Nutrient Leaching from Agriculture and
Forestry and Their Local Implementation: A Case Study of the Laholm Bay. Journal of Environmental
Planning and Management, Vol. 39 (2), June 1996, s. 223-242.
Eckerberg K. Environmental Problems and Policy Options in the Baltic states - learning from the West?
Environmental Politics, Vol. 3, nr.3, Autumn 1994, s. 446-479.
6
21. Eckerberg K. Clearfelling and Environmental Protection - Results from an Investigation in Swedish Forests,
Journal of Environmental Management, Vol. 27, London, 1988, s. 237-256.
22. Eckerberg K. Implementation of Environmental Protection in Swedish Forestry - A Policy Perspective. Forest
Ecology and Management 17. Amsterdam, 1986, s. 61-72.
23. Eckerberg K. Environmental Considerations in Swedish Forestry - A Study of the Administrative Process.
Environmental Management 9:1. New York, 1985, s. 19-26.
B. Nordiska tidskrifter med refereegranskning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Eckerberg K. Vad kan ett naturvetenskapligt perspektiv bidra med i studiet av miljöpolitik? Om samarbete och
konkurrens i miljöforskningen, i: Jerneck & Badersten (red) Kontraster och nyanser – svensk statsvetenskap i
brytningstid, Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, s. 269-279.
Benediktsson, K., Eckerberg, K. och H. Lein. Doctoral thesis Qvenild, Marte. 2013. Wanted and Unwanted
Nature: Invasive Plants and the Alien‒Native Dichotomy. Norsk Geografisk Tidskrift/Norwegian Journal of
Geography, Published online: 29 Jan 2014, pp 59-60, DOI:10.1080/00291951.2013.870601
Eckerberg K. och Björn Forsberg. Agenda 21 i svenska kommuner: några utvecklingsvägar. Tidskriftet
Alternativ Framtid, No.3, Vol.3, 1995, Universitetsforlaget, Oslo, s. 18-28.
Arnell, Anders, Eckerberg K. och Gun Lidestav Kommunernas utmaningar. Skog & Forskning nr.1/1994,
temanummer om skogens härlighetsvärden, s. 38-49.
Eckerberg K. Ett val mellan tre perspektiv - miljöfrågorna i skogspolitiken, Skog & Forskning nr. 2/1992,
temanummer om skogspolitik, s. 38-43.
Eckerberg K. Hyggesstorleken under sjuttiotalet. Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift 6, s. 35-45, 1982.
C. Böcker och bokkapitel (med refereegranskning)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Zachrisson, A. and K. Eckerberg. Defining Ecological Restoration Policy in Sweden. Kapitel i Hill, M. (red)
Studying Public Policy, The Policy Press, University of Bristol, 2014, s. 149-166.
Eckerberg, K.. Future Forest Governance: Multiple Challenges, Diverging Responses, kapitel i Westholm, E.,
Beland Lindahl, K. och F. Kraxner (red) Forest Futures: Rethinking Global Trends – Implications for
boreal regions, Springer Verlag, 2015, s. 83-97.
Baker, S. och K. Eckerberg. The Role of the State in the Governance of Sustainable Development: sub-national
practices in European states, Kapitel i Duit, A. (red) Mapping the Politics of Ecology: Comparative
Perspectives on Environmental Politics and Policy, MIT Press, July 2014, s.230-263.
Eckerberg, K. Local participation and learning in nature protection: A Swedish success story. Kapitel 4 i
Meadowcroft, J. Ruud, A. and Langhelle, O. (red) Democracy, Governance and Sustainable Development:
Moving Beyond the Impasse, Edward Elgar, s. 55-74, 2012.
Aalbers, C. och K. Eckerberg ‘Governance of peri-urban areas and sustainability: A comparative analysis of
the PLUREL case studies’, Kapitel 11 i,Nilsson K., Pauleit S., Bell S., Aalbers C, och Nielsen T.S. (eds) Periurban futures: Scenarios and models for land use change in Europe, Springer Verlag, Heidelberg, s. 330356, 2012.
Baker, S. och K. Eckerberg (red), In Pursuit of Sustainable Development: New governance practices at the
sub-national level in Europe. Routledge (Taylor&Francis Group), april 2008.
Baker, S. och K. Eckerberg, ’Introduction: in pursuit of sustainable development at the sub-national level: the
’new’ governance agenda’ kapitel i In Pursuit of Sustainable Development: New governance practices at
the sub-national level in Europe. Routledge (Taylor&Francis Group) 2008.
Baker, S. och K. Eckerberg, ’Economic instruments and the promotion of sustainable development: governance
experiences I key European states’ kapitel i In Pursuit of Sustainable Development: New governance
practices at the sub-national level in Europe. Routledge (Taylor&Francis Group) 2008.
Baker, S. och K. Eckerberg, ’Conclusion: combining old and new governance in pursuit of sustainable
development’ kapitel i In Pursuit of Sustainable Development: New governance practices at the subnational level in Europe. Routledge (Taylor&Francis Group) 2008.
Environmental Policy Integration in Practice: Shaping Institutions for Learning. Earthscan, London,
redaktör och kapitelförfattare med Måns Nilsson, utgiven mars 2007.
Nilsson, M., Eckerberg, K. och Å. Persson, ‘Introduction’ kapitel i Nilsson, M. and K. Eckerberg (red)
Environmental Policy Integration in Practice: Shaping Institutions for Learning. Earthscan, London,
utgiven mars 2007.
Nilsson, M., Eckerberg, K., Hagberg, L. , Gerger-Swartling, Å. och C. Söderberg, ’Policy Framing and EPI in
Energy and Agriculture’, kapitel i Nilsson, M. and K. Eckerberg (red) Environmental Policy Integration in
Practice: Shaping Institutions for Learning. Earthscan, London, utgiven mars 2007.
Eckerberg, K., Nilsson, M., Gerger-Swartling, Å. and C. Söderberg, ’Institutional Analysis of Energy and
7
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
Agriculture’ kapitel i Nilsson, M. and K. Eckerberg (red) Environmental Policy Integration in Practice:
Shaping Institutions for Learning. Earthscan, London, utgiven mars 2007
Nilsson, M., Eckerberg, K. and G. Finnveden, ‘Discussion: What Enabled EPI in Practice? kapitel i Nilsson,
M. and K. Eckerberg (red) Environmental Policy Integration in Practice: Shaping Institutions for
Learning. Earthscan, London, utgiven mars 2007.
Eckerberg K. Sweden: Problems and Prospects at the leading edge of LA21 implementation. Kapitel I William
M. Lafferty (red) Sustainable Communities in Europe. Earthscan, London, 2001.
Eckerberg K. Sweden: Progression Despite Recession. Kapitel i William M. Lafferty och James Meadowcroft,
(red) Implementing Sustainable Development: Strategies and Initiatives in High Consumption Societies.
Oxford University Press, Oxford, 2000.
Eckerberg K., William M. Lafferty och Frans Coenen. The Status of LA21 in Europe: A Comparative
Overview. Kapitel 14 i Implementing LA21 in Europe, William M. Lafferty (ed), ProSus, Oslo, 1999.
Eckerberg K. Sweden: Combining Municipal and National Efforts for Quick Progress. Kapitel 2 i
Implementing LA21 in Europe, William M. Lafferty (red), ProSus, Oslo, 1999.
Lafferty, William och K. Eckerberg (red). From the Earth Summit to Local Agenda 21: Working Towards
Sustainable Development, med William Lafferty (red). Earthscan, London, 1998, 328 s./ From Earth Summit
to Local Forum: Studies of Local Agenda 21 in Europe, ProSus, Oslo, 1997, 308 s.
Eckerberg K., Björn Forsberg och Per Wickenberg Sweden: Setting the Pace with Pioneer Municipalities and
Schools. Kapitel 4 i ovanstående bok, 1997/1998.
Eckerberg K. Managing Uncommon Grounds: Swedish forestry policy and environmental sustainability. Kapitel
i Anders Sandberg och Sverker Sörlin (red) Sustainability - The Challenge: People, Power and the
Environment. Black Rose Books, Montreal, 1998, s. 90-98.
Eckerberg K. National and Local Policy Implementation as a Participatory Process. Kapitel i Mats Rolén, Helen
Sjöberg och Uno Svedin (red) International Governance on Environmental Issues, Kluwer Academic Publ,
Dordrecht/Boston/London 1997, s. 119-137.
Eckerberg K. Policy Implementation Efforts to Reduce Water Pollution: A Case Study of the Laholm Bay.
Kapitel i Jan M. van Dunné (red) Non-Point Source River Pollution: The Case of the River Meuse.
Technical, Legal, Economic and Political Aspects. Kluwer Law International, London, 1996, s. 181-195.
Eckerberg K. Multiple use forestry administration, legislation and interest groups in the Nordic countries.
Kapitel i Marjatta Hytönen (red), Multiple Use Forestry in the Nordic Countries, Finnish Forest Research
Institute, Helsinki, 1995, s. 357-390.
Eckerberg K. Environmental Planning in Swedish Municipalities - Dreams and Reality. Kapitel i Abdul Khakee,
Ingemar Elander och Sune Sunesson (red), Remaking the Welfare State - Swedish Urban Planning and
Policy Making in the 1990s, Gower Publ. Co, Aldershot, 1995, s.115-135.
Eckerberg K.,Per Kristen Mydske, Anita Niemi-Iilahti och Karin Hilmer Pedersen, red, Comparing Nordic
and Baltic Countries: Environmental Problems and Policies in Agriculture and Forestry. Nordic Council
of Ministers, TEMA 1994:572, Köpenhamn. 207 s.
Eckerberg K. Consensus, Conflict or Compromise? Environmental Policy Instruments in Agriculture and
Forestry: The Swedish Case. Kapitel i ovanstående bok, s. 76-97.
Khakee, Abdul och K. Eckerberg, red Process and Policy Evaluation in Structure Planning. Swedish
Council for Building Research, Document D8:1993. (Med), 223 s.
Eckerberg K. och Abdul Khakee. A Methodology for Evaluating Structure Planning. Kapitel i ovanstående bok
(, 1993, s. 9-29.
Eckerberg K. Environmental Protection in Swedish Forestry. Avebury Studies in Green Research. Gower
Publishing Group, Aldershot, 1990, England.
D. Nordiska böcker och bokkapitel med peer review
1.
2.
Eckerberg, K. Lundgren, L.J,, Svedin, U. and S. Sörlin. Från miljöforskning till forskning till stöd för hållbar
utveckling (From research on the environment to research towards sustainable development). Chapter in Lars J
Lundgren (ed) Vägar till kunskap (Roads to Knowledge), Vetenskapsrådet, 2003, pp.165-190.
Khakee, A. och Eckerberg K (red). Mellan lag och förväntningar: Översiktsplanering utvärderas,
Proceedings från workshop i Umeå 6-7 April 1992, Umeå universitet, statsvetenskapliga institutionen,
forskningsrapport 1992:4, 128 s.
E. Forskningsrapporter, uppsatser i proceedings och konferensbidrag
1.
2.
Rosswall, T., Colley, M., Dickson, B., Eckerberg, K., Friis-Christensen, E., Gupta, J., McBean, G., Mooney,
H. and S. Sorvari, Norwegian Climate Research – an Evaluation, Research Council of Norway, Division for
Energy, Resources and the Environment, June 2012, Oslo.
Eckerberg, K., Zachrisson, A. och G. Mårald. Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av
8
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
vattenrådsarbetet, Länsstyrelsens rapportserie 6/2012, Norrbotten.
Baker, S. och K. Eckerberg, Sustainable Development in the European Union, kapitel 8 i Nicholl, A. och J.
Osmond (red) Legislating for Sustainable Development, WWF Cymru och Cynnal Cymru Publication, Wales
National Assembly, Institute of Welsh Affairs, 2012.
Nordenstam, A. och K. Eckerberg, Kommunalt naturskydd i lokala naturvårdssatsningen (LONA)
Naturvårdsverket, Rapport 6392, 2011, Stockholm.
Eckerberg, K., Zamparutti, T., Haq, G., Whitelegg, J., Vallack, H., Hoff, h., Nilsson, M., Fones-Sundell, M.,
Sheate, W. and Stafford, Cross-Sectoral Assessment of the Agriculture, Energy, Forestry and Transport
Sectors. Report to the European Environment Agency, January 2011, in press.
Aalbers, C. och K. Eckerberg. Governance Patterns and Performance of Regional Strategies in Peri-Urban
Areas – comparative analysis of seven case studies in Europe and China. PLUREL Report D.3.3.8. 2011.
Eckerberg K. Nationell och lokal klimatpolitik – låsning eller lösning? Kapitel i Sverige i nytt klimat, Formas
2010, s.377-388.
Eckerberg K. Local participation and learning in nature protection: A Swedish success story. Uppsats
presenterad vid the Oslo Symposium on Democracy, Research Engagement and Sustainable Development 7-8
May 2009
Dahlgren, Katrin, Eckerberg K. och Eva Mineur. Effekter av delaktighet i Lokala naturvårdsprojekt
(LONA) Naturvårdsverket, Rapport 5923, 2009.
Eckerberg K. och Susan Baker. The Role of the State in ’New’ Governance for Sustainable Development at the
Sub-National Level in Europe, Uppsats till Green Politics, Institutions and Bureaucracy, NOPSA Tromsö 6-9
augusti 2008.
Dahlgren, Katrin, Eckerberg K. och Åsa Gerger Swartling. Lärande i lokala naturvårdsprojekt (LONA)
Naturvårdsverket, Rapport 5811, 2008.
Sennerby Forsse, L., Azar, C., Bergsström, S., Biel, A., Brännlund, R., Eckerberg, K., Johansson, T. B.,
Källen, E., Leck, C., Lindgren, E., Rummukainen, M. Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken: Rapport
från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor, Statens offentliga utredningar Jo 1968:A, 2007.
Nilsson, M., Eckerberg, K. och Å. Persson, 2007. Environmental Policy Integration and changes in governance
in Swedish energy and agriculture policy over two decades, EPIGOV papers no. 22, Ecologic – Institute for
International and European Environmental Policy: Berlin.
Dahlgren, Katrin och Eckerberg K. Erfarenheter av lokala naturvårdsbidrag (LONA) i processperspektiv,
rapport 5605, Naturvårdsverket 2006 (med).
Roos, A, E. Corell, K. Eckerberg, I.Tikkanen, B. Solberg och R.Persson, red. Workshop proceedings –
Nordic workshop on International Processes, Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry,
Stockholm 16-17 September 2004, Department of Forest Products and Markets, SUAS, Report 22, Uppsala:
2005.
Eckerberg K. Local Agenda 21 Governance in Scandinavia - Modernisation and Transition, Uppsats till 7th
Nordic Environmental Social Science Conference, Göteborg 15-17 juni 2005 (med Jesper Holm, Marko Joas,
Trygve Bjørnæs).
Baker ,Susan och Eckerberg K. Comparing Central Government Funding Initiatives in the EU aimed at the
Promotion of Sustainable Development. Paper presented at the ECPR, Joint Session of Workshops, Workshop
17, Initiating Sustainable Development: Patterns of Sub-National Engagement and their Significance, Granada,
April 2005.
Eckerberg, K.,Susan Baker, Agneta Marell, Katrin Dahlgren, Adrian Morley och Niklas Wahlström
Understanding LIP in Context: Central Government, Business and Comparative Perspectives.
Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 5454, 2005 se http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/dse/6205454-6 .
Eckerberg K. och Katrin Dahlgren. Status för Lokal Agenda 21 – en enkätundersökning 2004. Institutet för
Ekologisk Hållbarhet, Umeå, nätpublicerad rapport 2005.
Eckerberg K. och Linda Storm. Lokal Agenda 21 i ett politikersperspektiv. Kommittén för Agenda 21 och
Habitat, Miljödepartementet, mars 2003, Stockholm (med) se
http://www.ieh.se/amnesomraden/agenda21/LA21.pdf
Eckerberg K., Lars J Lundgren, Uno Svedin och Sverker Sörlin. Från miljöforskning till forskning till stöd för
hållbar utveckling. Kapitel i Lars J Lundgren (red) Vägar till kunskap, Vetenskapsrådet, 2003, s.165-190..
Eckerberg K. och Charlotta Edström. Inför Rio +10: Svenska kommuners arbete med Agenda 21 – en
jämförelse över tid. Kommittén för Agenda 21 och Habitat, Miljödepartementet, Stockholm mars 2002 (Se
http://www.ieh.se/agenda21forum/eckerberg.pdf
Hanberger, Anders, Eckerberg K. et al. Lokala investeringsprogram – en förstudie inför utvärderingen.
Umeå Centre for Evaluation Research, Research Report no 10, Umeå university, Feb 2002 (). se
http://www.ucer.umu.se/PDF/Utvärderingsrapporter/Evaluationreport10.pdf
9
24. Eckerberg K. Sustainable Rural Development in Sweden. Paper presenterat på nordisk konferens “The
Ecological Modernisation of Society” i Aarhus 14-16 juni 2001.se
http://www.au.dk/da/sam/cesam/Ecolo.Eckerberg.pdf
25. Eckerberg K. och Jessika Wide. The Nature of Rural Development: Sweden. Svensk studie inom europeiskt
forskningsprojekt, WWF-International. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå, Research Report 1:2001, Se
även http://www.panda.org/downloads/europe/sweden.pdf
26. Eckerberg K. och Pia Brundin. Lokal Agenda 21 – en studie av tio svenska kommuner.
Miljödepartementet/Svenska Kommunförbundet (Kommentus förlag) Stockholm, 2000.
27. Eckerberg K. Sweden: Problems and Prospects at the Leading Edge of Implementation. Uppsats till SUSCOM
Dialogue Conference “Sustainability through Subsidiarity: Implementing LA21 in Europe”, Barcelona, 18-21
November, 1999.
28. Eckerberg K. Preface – PAX Nordica 1999. Inledningskapitel till Douglas C. Nord (red) Pax Nordica –
Preconditions for security in Russia. Department of Political Science, Umeå University. Research Report
1999:2, Umeå, s. V-VIII.
29. Eckerberg K. och Pia Brundin. Svenska kommuners arbete med Agenda 21: en enkätundersökning.
Miljödepartementet/Svenska Kommunförbundet (Kommentus Förlag), Stockholm, 1999, 26 s.
30. Eckerberg K., Pia Brundin och Anna Norell. Sveriges uppföljning av två FN-konferenser under 90-talet
(FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED, i Rio de Janeiro 1992 och FN:s kvinnokonferens i Peking
1995). Sveriges Riksdag, Utrikesutskottets rapportserie 1998:1, 102 s.
31. Eckerberg K. Hållbara Sverige, Lokal Agenda 21 och forskningen om hållbar utveckling. Kapitel i HildingRydevik, Tuija och Olof Wärneryd (red) Hållbart samhälle – en antologi. Regeringsuppdrag: Forskning till
stöd för hållbar utveckling: Sociala, kulturella och ekonomiska aspekter, Bilaga 3a. FRN rapport 1998:14, 1998,
s. 52-75.
32. Eckerberg K. och Karin Hilmer Pedersen, red. Democracy's Dawn: Parliamentary Elections in North West
Russia. Department of Political Science, Umeå University, Research Report no. 4, 1998, 48 s.
33. Eckerberg K., I-M Gren och T. Söderqvist, red. Politics and Economics of Baltic Sea Regulation
Enforcement. Proceedings from the workshop at the Beijer Institute of Ecological Economics, Stockholm,
April 28-29, 1997, 197s.
34. Eckerberg K. och Karin Hilmer Pedersen. Public Policy and Policy Instruments in Environmental
Management. In: Lewan and Juodkazis (eds) Production, Economy and the Environment - Theories and
Applications. Proceedings from an International Workshop, Vilnius, 16-19 June 1996, Lithuania. Lund
University/Vilnius University s. 140-149.
35. Eckerberg K., I-M Gren and T. Söderqvist, red), Policy Instruments for Combatting Water Pollution in the
Baltic Sea: Perspectives from Economics and Political Science. Proceedings from the workshop at the Beijer
Institute of Ecological Economics, Stockholm, Sept. 28-29, 1995, 93 s.
36. Eckerberg K. Implementation of Agri-Environmental Policy in the Nordic Countries. Comparing the local use of
policy instruments - the issue of diffuse water pollution. Centre for Comparative Public Policy and Management,
University of Vaasa, Occasional papers 2/1996 (med Anita Niemi-Iilahti), 27 s.
37. Eckerberg K. Comparing the local use of environmental policy instruments in six Nordic and Baltic countries the issue of diffuse water pollution. Kleven, T. (red) Nordisk Seminar om nasjonale miljømål og lokal
styring, Oslo 14-15 mars 1996, Norsk Institutt for By- og Regionplanlegging, Oslo. 22 s.
38. Eckerberg K. Att skydda biologisk mångfald med alternativa metoder i skogsbruket - räcker det? Utredning för
Riksdagens revisorer, februari 1996, Stockholm, 29 s.
39. Eckerberg K. Cross-country Comparisons of Environmental Policy: Some Theoretical and Practical
Considerations in a Nordic-Baltic Project. Kapitel i Birger Solberg och Päivä Pelli (red) Forest Policy Analysis
- Methodological and Empirical Aspects. European Forest Institute, Proceedings, No.2, 1995, Tampere,
s.181-196.
40. Eckerberg K. Environmental Policy Challenges in the Baltic States. Kapitel i Jan Åke Dellenbrant och Ole
Nørgaard (red) The Politics of Transition in the Baltic States: Democratization and Economic Reform
Policies, Research Report no. 3, Department of Political Science, Umeå university, 1994, s.115-132.
41. Eckerberg K. Environmental Challenges in National and International Policies - Focus on the Baltic States, i
The Politics of Transition in the Baltic States. Collection of papers from the Pärnu Seminar, 16-19 January
1992, Department of Political Science, University of Aarhus, Denmark. s. 247-264.
42. Eckerberg K. Kommunala beslut och planering för friluftsliv och naturvård på skogsmark. Rapport från
förstudie i Umeå kommun, januari 1991. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, Mimeo. 28 s.
43. Eckerberg K. Environmental Protection in Swedish Forestry - A Study of the Implementation Process. Umeå
universitet, statsvetenskapliga inst. Forskningsrapport 12, 1987. Doktorsavhandling. 220 s.
44. Eckerberg K. Tillämpningen av skogsvårdslagens paragraf 21 - slutrapport från fältundersökning. Sveriges
lantbruksuniversitet, inst f skogsekonomi. Rapport 55, 1986. Licentiatavhandling. 62 s.
10
45. Eckerberg K. Three Cases of Forestry Clearcuttings - An Analysis of the Field Level Implementation of the
Swedish Forestry Act Regulation on Environmental Protection. Sveriges lantbruksuniversitet, inst f
skogsekonomi. Rapport 51, 1984. 24s.
46. Eckerberg K. A Land Use Conflict - Environmental Considerations in Forestry. Sveriges lantbruksuniversitet,
inst f skogsekonomi. Rapport 42, 1983. 25 s.
47. Eckerberg K. Skogsbrukets inverkan på yt- och grundvatten - en sammanställning och utvärdering av befintlig
kunskap 1980. Naturvårdsverket. Rapport, SNV pm 1373, 1981. 67 s.
48. Eckerberg K. Urskogen på Vändåtberget - en naturinventering med tonvikt på beskrivning av skogstillstånd och
inventeringsmetodik. Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Rapport 6, 1981. 58 s.
49. Eckerberg K. Österplana vall - skötselförslag och beskrivning av ett planerat naturreservat. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län, planeringsavd. Meddelande 9, 1980. 31 s.
F. Recensioner, populärvetenskapliga arbeten och kurslitteratur
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
Anshelm, J., Danielsson, M., Eckerberg, K., Edman, S., Friman, E., Gren, I-M., m fl. Bannlys alla politiska
beslut som leder till klimatutsläpp, Debattartikel i Dagens Nyheter, 10 maj 2014.
Benediktsson, K., Eckerberg, K. och H. Lein. Anmälning av Qvenild, Marte. 2013. Wanted and Unwanted
Nature: Invasive Plants and the Alien‒Native Dichotomy. Norsk Geografisk Tidskrift/Norwegian Journal of
Geography, 2013.
Eckerberg, K., Friman, E., Gren, I-M., Gustafsson, B., Havnevik, K., Holmgren, P., Hornborg, A., Holmgren,
K. Ihse, M., Liljenström, H., Molander, S., Olsson, L., Robèrt, K-H., Rydén, L., Sanne, C., Silveira, S.,
Svanström, M., Ashok, A., Sörlin, S. Varför brister politikerna när det gäller miljömålen? Debattartikel i
Dagens Nyheter, 27 December 2012.
Eckerberg K. Enfald och mångfald i naturvården, Biodiverse, nr 4 2010, s. 3-4
http://www.cbm.slu.se/publ/biodiverse/10_4.pdf
Finnveden, G. Eckerberg, K. et al. Vi lever i en period när vår planet står och väger, Debattartikel i
Aftonbladet, 2008-05-18.
Eckerberg K. et al. Jämställdheten inom svensk statsvetenskap III – reflektioner och råd från tio
statsvetarprofessorer, Statsvetenskaplig Tidskrift, 2008, årg 110 nr 4, s. 432-437.
Eckerberg K. Nordic Environmental Policy in Perspective. Loft The Nordic Bookazine, Spring 2008 Vol 5, s.
198-203.
Bergqvist J., Eckerberg K., Elmgren R., Enander G., Gipperth L., Johannesson K., Kronsell A., Larsson U.,
Liljelund L-E., Lönnroth M., Senneby Forsse L., Westholm E., Wulff F. (2005) Regeringens expertgrupp:
Ovisst om Östersjön kan räddas. Göteborgsposten 2005-02-22
Eckerberg K. Ordföranden om årsmötet och kommande verksamhet, Statsvetenskaplig Tidskrift, 2006,4, s.
400-401.
Eckerberg K. Tillväxt när miljön är med. Miljöforskning nr 2, Formas, 2006, s.24-25.
Eckerberg K. Till Statsvetenskapliga förbundets medlemmar, Statsvetenskaplig Tidskrift, 2005, årg 107 nr 4,
s. 299-400.
Eckerberg K. Bidrag till årsrapport för FjällMistra 2003. ”Vägen vi vandrat”. SLU, 2004, se http://wwwfjallmistra.slu.se/swe/publikationer/VisaPub.cfm?667.
Eckerberg K. Recension av Björn Hassler: Science and Politics of Foreign Aid – Swedish Environmental
Support to the Baltic States. Political Studies, reviewed on-line 2004, see
http://www.politicalstudies.org/review/booksearch/book_reviewed.asp?id=1536.
Eckerberg K. Recension av Anthony R. Zito: Creating Environmental Policy in the Europan Union, Public
Administration, s. 957-959, 2001.
Eckerberg K. och Mikaela Järnbert. Building political science in North-west Russia: Evaluation of university cooperation between Umeå, Petrozavodsk, Archangelsk and Murmansk. Statsvetenskapliga institutionen, Umeå
universitet, report 2000:5.
Eckerberg K. Medborgardeltagande i Agenda 21: motiv, hinder och praktik. Föredrag för arbetsgrupp Agenda
21 och lokal demokrati, Envisions konferens, Västerås 16-17 september 1999. Publicerad på
http://www.vasteras.se/envisions/pdf/Envisions_99_404.pdf
Eckerberg K. Community and Sustainable Development. Participation in the Future. Recension av Diane
Warburton (1998) i Journal of Environmental Policy and Planning, 1999.
Eckerberg K. och Malin Falkenmark. Conclusions. Slutkapitel i How to Cope with Degrading Water Quality
in Europe, Tuija Hilding-Rydevik och Irene Johansson (red), FRN-Report 98:4, Stockholm 1998, s.128-133.
Eckerberg K. The Road to Sustainability - the political history/ The ecological legacy of Post-Soviet and Central
and Eastern Europe. Kapitel 6 och 7 i Sörlin (red) The Road Towards Sustainability. A Sustainable Baltic
Region, Kurshäfte I i the Baltic University Programme, Uppsala, 1997.
Eckerberg K. Att skydda biologisk mångfald genom alternativa metoder - räcker det? Kapitel i Oldhammer, B.
11
(red) Skogen är ju grön, men... Dalarnas Naturskyddsförening, 1997, s 56-78.
21. Eckerberg K. Nordisk-baltisk forskning om styrmedel i miljöpolitiken, Nordisk Kontakt, Nr.11, 1995, s. 23-25.
22. Planering för friluftsliv runt tätorter, i Emmelin, Lars (red) Nordiskt seminarium om friluftsforskning,
Nordplan Rapport 1994:3, s.191-196.
23. Eckerberg K. Vem får bestämma? En fråga om demokrati, i Kärnavfall i ett humanekologiskt perspektiv,
Umeå universitet, Forum för tvärvetenskap, 1993, s. 44-58.
24. Eckerberg K. Planering för god miljö och hållbar utveckling. Recension av Selman (1992) Environmental
Planning och Blowers (red,1993) Planning for a Sustainable Development, Plan, 1993, s.334-336.
25. Eckerberg K. Flyvbjerg: Rationalitet og magt, Bind I og II. Odense 1992, Akademisk forlag. Granskad i
Statsvetenskaplig tidskrift 1992, årg. 95, nr. 4, s. 398-400.
26. Eckerberg K. Baltikums miljökris - en utmaning för demokratin på sikt, Nordisk Kontakt, Special Issue no.1
'Östersjön', 1992, s. 55-58.
27. Eckerberg K. Naturvårdshänsyn i USA - alla får påverka avverkningarna! Artikel publicerad i Skogs-Land
1991.
28. Eckerberg K. och Bengt Frykman. Review of community forestry extension/communications training in Kenya
and Uganda. Report on a mission to Malawi, Kenya and Uganda 8-29 October 1989. Working Paper no. 131,
Swedish University of Agricultural Sciences, International Rural Development Centre, Uppsala, 85 s.
29. Eckerberg K. Tänk på naturvården! Ur: Samarbete med näringsliv och samhälle. Verksamhet 1987. Sveriges
lantbruksuniversitet, s. 40-41.
30. Eckerberg K. Naturvårdshänsyn i skogsbruket - fungerar det? Sveriges lantbruksuniversitet. Skogsfakta: Flora,
fauna, miljö, 11, 1987.
31. Eckerberg K. Hänsyn till naturvård - en studie kring tillämpningen av SVL paragraf 21. Sveriges
skogsvårdsförbunds tidskrift 3, 1986.
32. Eckerberg K. Skogsvårdslagens paragraf 21 i praktiskt skogsbruk. Ur: Skogen som natur och resurs - mark,
flora, fauna. Skogshögskolans höstkonferens 3-4 dec 1985, Uppsala. Skogsfakta, konferens 9, 1986, s. 23-29.
33. Eckerberg K. Ej godkänt för skogsbrukets naturvård - så här kan vi bli bättre! Skogen 2, 1985, s 52-55.
34. Eckerberg K. Naturvård på hyggen. Sveriges lantbruksuniversitet. Skogsfakta: Flora, fauna, miljö, 6, 1984.
35. Eckerberg K. Tar skogsägarna naturvårdshänsyn vid slutavverkning? Skogen 2, 1983, s.84-85.
12