Miljörättvisa från Los Angeles till Stockholm - ett stadsplaneringsperspektiv Karin Bradley Institutionen för Samhällsplanering och miljö 2010-11-10 Innehåll • Miljörättviserörelsen • Miljörättvisa i ett svenskt perspektiv • Alternativa gröna framtider Brief history of the environmental justice movement • 1982: Warren County: siting of PCB landfill Brief history of the environmental justice movement • 1982: Warren County: siting of PCB landfill • 1987: Study on ”Toxic Wastes and Race in the United States” Brief history of the environmental justice movement • 1982: Warren County: siting of PCB landfill • 1987: Study on ”Toxic Wastes and Race in the United States” • 1994: Clinton Executive order - requiring federal agencies to assess environmental justice impacts • 2000: Friends of the Earth UK launches study on pollution injustice and campaign on environmental justice • 2003: British ministers state that environmental justice should become a key issue in governmental policy • … ”Environmental philosophy and decision making has often failed to address the justice question of who gets help and who does not; who can afford help and who cannot;… why industry poisons some communities and not others; why some contaminated communities get cleaned up but other do not; and why some communities are protected and others are not protected….The grassroots environmental justice movement…seeks to strip away the ideological blinders that overlook racism and class exploitation in environmental decision making.” (Robert Bullard, 1993) Risk calculations on exposure to toxic wastes were based on: ”occupational exposures for healthy males working 8-hour day, 5 days a week, wearing safety equipment in controlled settings” Compared to: ”In many low-income communities near toxic sites, children, pregnant women and the elderly are often exposed for 24 hours a day, 7 days a week with no protective clothing” (EJ activist Penny Newman in Di Chiro, 1998) Miljörättviseperspektiv • Fokus på olika etniska och socio-ekonomiska gruppers inflytande, utsatthet och maktrelationer (främst utsatthet för miljöproblem) • Tydliga kopplingar till hälsofrågor, livskvalitet, arbete • Fokus på urbana miljöer • Expertkunskap och erfarenhetsbaserad lokal kunskap Rättviseprinciper i hålllbar utveckling • • • • • Intergenerational equity Intragenerational equity Geographical equity Procedural equity Interspecies equity (Haughton, 1995) Globala perspektiv • Rättvist miljöutrymme (fair share in the environmental space) • Ekologisk skuld • One planet living • Klimaträttvisa Syfte: att bidra med nya perspektiv på planering för hållbar stadsutveckling genom att undersöka hur planering för miljövänliga livsstilar förhåller sig till olika invånargrupper i mångkulturella och socialt fragmenterade samhällen. Forskningsfrågor - Vad har de boende för bilder av miljövänligt liv? (v g bostad, transporter, vardagligt liv och sätt att bli miljömedveten?) - Vilken typ av livsstilar försöker man uppmuntra med nuvarande planeringsstrategier? Vad för antaganden om ekologisk omställning utgår man från? - Hur förhåller sig planeringsinsatserna till olika gruppers sätt att leva? - Utifrån denna kunskap samt teorier om rättvisa (inom och mellan generationer), hur skulle strategierna för hållbar stadsutveckling kunna utvecklas? Spånga Tensta Burngreave, Sheffield Bilder av miljövänligt liv • Intervjupersoner med bakgrund i Somlia, Irak och Syrien beskriver hur de lärt sig om ”miljö” och miljöansvar sen de kom till Sverige P4: Jag tänkte aldrig på det [miljö] tidigare, för det var andra saker man var orolig för. Avgasutsläpp och sånt, egentligen var det mycket avgaser och dålig luft men eftersom det var krig, man tänkte inte så mycket på det. Men sen när jag bott i Sverige, jag såg detta om oljeutsläpp var det i Norge eller, då tänkte jag själv att detta är hemskt, man måste göra något. P5: Miljö, det var nytt för oss. Nytt sak. P4: (...) folk är också rädda i Irak nu, kanske jorden har blivit förgiftad, man tänker på att grönsaker och sådant kanske är förgiftade av utsläpp under kriget. P6: På lång sikt man tänker också vad det har förstört, alla grönsaker och frukt och sånt som kommer upp, det går inte att äta det, trots det folk vill. Vi som har vänjt oss, vi som har lärt oss om miljö, hur är miljö här i Sverige, då man undrar varför de andra inte tänker på det i hemlandet. Nu vi har mycket kunskap. …trots att de som benämns som ’svenskar’ i regel har större ekologiska fotavtryck - Boende i Gamla Spånga är i regel mer intresserade av miljöfrågor, sopsorterar mer och vistas mer i skog och mark Medan: - Tenstabor åker mindre bil, bor mindre och äter mer vegetarisk mat Vilket betyder att Tenstabor överlag har mindre ekologiska fotavtryck trots att de inte är lika ”miljömedvetna” Planering för hållbar stadsutveckling i Spånga-Tensta • Bygg en tät och sammanhängande stadsstruktur • Ren och trevlig lokalmiljö miljöansvar • Ta hand om och spendera tid i naturen • Spara energi och sortera sopor mindre bilresande stark förankring i lokalsamhället Understödda livsstilar: “urban” men med naturvistelser på helgen, bo, arbeta och handla lokalt, “klimatsmart” justering av medelklassens konsumtion, boende och transportmönster Förändring av vilkas liv? • Strategierna framförallt riktade mot Tensta • Skuldkänslor bland Tenstaborna om att de skräpar ned för mycket, inte är tillräckligt “bra på miljö” • Varför? Självdisciplinering, normalisering…? Samhälle Form Bondesamhälle Handels- och hantverkssamhälle Industrisamhälle Kunskapssamhälle HÄR Samhälle Form Bondesamhälle Handels- och hantverkssamhälle Industrisamhälle Kunskapssamhälle HÄR Men vad om…? och…? I framtiden… • Peak oil, Peak everything, Party is over. Stockholm oljeoberoende 2050. 0-tillväxt? Prosperity without growth. Happy Planet Index istället för BNP • Mer av lokala ekonomier, produktion och konsumtion • IT-lösningar för smart varu- och tjänstedistribution som minskar behov inköpsresor samt privata maskinparker • Stadsnära odling och djurhållning • Småskalig energiförsörjning • Förändrade förhållningssätt till lönearbete - socialt arbete - umgänge - fritid • Förändrade sociala relationer? Genusrelationer? Familjestrukturer? I framtiden… • Peak oil, Peak everything, Party is over. Stockholm oljeoberoende 2050. 0-tillväxt? Prosperity without growth. Happy Planet Index istället för BNP • Mer av lokala ekonomier, produktion och konsumtion • IT-lösningar för smart varu- och tjänstedistribution som minskar behov inköpsresor samt privata maskinparker • Stadsnära odling och djurhållning • Småskalig energiförsörjning • Förändrade förhållningssätt till lönearbete - socialt arbete - umgänge - fritid • Förändrade sociala relationer? Genusrelationer? Familjestrukturer? Behov av ”andra” sätt att använda det befintliga, andra boendeformer, små enheter blandat med stora, gemensamma funktioner, kvarterskök… Andra sätt att tänka och göra stad-land-förort-landskap. DIY-urbanism. Självstyre. ”Commoning”. enannanstad.se