1. No category

Årsredovisning 2014
Kommunfullmäktige §46, 20150427
A different Kinda life
Kinda kommun 2014
Leva och bo i Rimforsa
17:e maj arrangerade Kinda kommun tillsammans
med företag med anknytning till Kinda, en dag för att
visa möjligheterna med att leva och bo i Rimforsa.
Horns vattenverk rustas upp
Horns vattenverk genomgick en omfattande
upprustning. En enklare träöverbyggnad har ersatts
av ett nytt hus och all el och styrutrustning har bytts
ut.
Värgårdsskolans nya del invigs
Hösten 2014 stod skoleleverna inför spännande
möjligheter, utmaningar och utveckling. För första
gången var också mellanstadiet i Kisa i de nya
lokalerna på Värgårdskolan med nya möjlligheter och
förutsättningar för ett modernt lärande.
Björklidens förskola byggs ut
Björklidens förskola stod färdig februari 2009. Nu är
förskolan utbyggd med ytterligare två avdelningar.
Nya inslag är bland annat en pergola och en grillplats
som kan användas för utematlagning.
Under hösten fick även förskolan Grön Flagg för sitt
arbete med återvinning och kretslopp och den Gröna
flaggan var givetvis hissad till invigningen
Supervalåret
Supervalåret innebar en ny politisk majoritet för
Kinda kommun. Socialdemokraterna, moderaterna
och kristdemokraterna bildade majoritet och
presenterade i december 2014 sin gemensamma
plattform.
Varumärket Kinda
Under hösten tog kommunfullmäktige beslut om en
varumärkesplattform. Varumärket
är ett av verktygen som ska hjälpa oss att utveckla
och marknadsföra Kinda kommun för att skapa
tillväxt. Tillsammans bygger vi vårt varumärke
med våra ord, handlingar och beteende. Under
hösten fortsatte även vårt arbete med vårt
arbetsgivarvarumärke med dragkraft av SKL´s
kampanj Sveriges viktigaste jobb.
Inledning
Politisk organisation
Fem år i sammandrag
4
5
Förvaltningsberättelse
Kinda kommun och omvärlden Personalekonomisk redovisning
6
13
Räkenskaper kommunen
Ekonomisk översikt
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Notförteckning
Driftredovisning i sammandrag
Investeringsredovisning i sammandrag
16
19
19
20
21
25
26
Verksamhetsberättelse
Kommunstyrelsen
Miljö-, bygg-, och räddningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Socialnämnden
Överförmyndarnämnden
VA-verksamheten
Miljö och hållbar utveckling
Koncernredovisning
Koncernredovisning
Principer och begrepp
Principer och begrepp
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
28
33
36
40
46
50
52
56
58
60
62
Inledning
Fem år i sammandrag
Allmänt
Invånare 31 december
Kommunal utdebitering, kr/skattekrona*
2014
2013
2012
2011
2010
9 795
20,98
9 802
20,73
9 744
20,73
9 799
21,15
9 762
21,15
Resultat
Årets resultat, mkr
Nettokostn andel av skatteintäkter
(inkl skatteutjämningsbidrag)**
2,5
4,9
22,3
5,6
11,2
100%
101%
97%
99%
98%
Driftredovisning
Nettokostnad, mkr
493,4
469,8
445,7
449,9
436,3
57,0
51,3
51,0
29,7
14,9
Tillgångar och skulder
Tillgångar, mkr
Per invånare, kr
Balanslikviditet
404,6
41 305
69%
359,7
36 695
62%
347,9
35 706
102%
365,1
37 261
163%
364,2
37 306
161%
Kommunalförbundet ITSAM Kinda: 1 av 6 medlemskommuner
Skulder (inkl avsättningar), mkr
Per invånare, kr
Skuldsättningsgrad
164,3
16 775
41%
121,9
12 436
34%
115,0
11 805
33%
154,6
15 772
42%
159,2
16 311
44%
Kommunfullmäktige
Eget kapital, mkr
Eget kapital/invånare kr
240,3
24 529
237,8
24 260
232,9
23 900
210,6
21 488
204,9
20 995
59%
66%
67%
58%
56%
Investeringar
Nettoinvesteringar, mkr
Koncern
Stiftelsen Kindahus 100% tecknad av Kinda kommun
Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ,
”kommunens riksdag”. Här avgörs ärenden av principiell
beskaffenhet och de av större vikt, t ex ärenden om budget, skatt
samt nämndernas organisation och uppgifter. Fullmäktige väljer
även ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige i Kinda
kommun har 35 ledamöter och under mandatperioden 2011-2014
är mandatfördelningen följande:
4
Inledning
Politisk organisation
Soliditet, %
* Skatteväxling hemsjukvård 2014: 25 öre, Skatteväxling kollektivtrafiken 2012: 42 öre
** Exkl jämförelsestörande post
Socialdemokraterna
10
Kristdemokraterna
2
Centerpartiet
8
Vänsterpartiet
2
Moderaterna
6
Folkpartiet
2
Miljöpartiet
3
Sverigedemokraterna
1
Socialisterna Välfärdspartiet
1
5
Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring
3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I
USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått
till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar
arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet
som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under
12 procent. Det kan jämföras med före finanskrisen då
arbetslösheten var ungefär 7,5 procent.
Det ekonomiska läget i Europa har försvagats under hösten.
Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara
drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett
uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter
sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även
arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten
envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild
klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala
ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den
starka ökningen av antalet arbetade timmar enligt Sveriges
kommuner och landsting (SKL).
Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas
bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med
10 miljarder jämfört med 2013 och det lägsta resultatet
sedan 2004. Årets förväntade resultat motsvarar 1,1 procent
av skatter och bidrag, vilket är lägre än de 2 procent som
anses förenligt med god ekonomisk hushållning. Den
främsta anledningen till det sämre resultatet är att tillfälliga
intäktsposter som återbetalning av försäkringspremier från
AFA-försäkring och höjningar av det generella statsbidraget
helt uteblivit i år, vilket kan ha resulterat i att många
kommuner invaggats i en falsk trygghet då resultaten varje år
förbättrats i slutet av året.
Resultat i kommuner och landsting:
och riket 15,0 procent (17,2 procent). Total andel arbetslösa i
Kinda visar 7,9 procent (7,8 procent) varav 3,9 procent öppet
arbetslösa och 4,0 procent i program med aktivitetsstöd.
I Östergötland 9,4 procent (9,9 procent) och för riket 8,0
procent (8,5 procent).
Framtiden
Vår vision ”Ett Kinda fyllt av framtidstro, harmoni och
närhet som bygger på god livsmiljö, möten och upplevelser”
är grunden för vårt arbete och visar vad vi vill med vår
kommun och vad vi står för. Den konkretiseras i Varumärket
Kinda som beskriver hur vi kommunicerar Kinda kommun
med omvärlden. Vårt varumärkesarbete är inte bara ett
kommunikativt arbete utan handlar också om att vi lever
upp till det vi kommunicerar. Ett av våra verktyg för detta
är vår värdegrund; framåtanda, ansvarskänsla och dialog.
Implementeringen av Varumärket Kinda kommer internt
att fokusera på vår värdegrund och hur alla medarbetare är
ambassadörer för Kinda kommun.
Vårt framtida kvalitetsarbete kommer att fokusera på
att förtydliga den röda tråden och hur allt hänger ihop,
kommunen som helhet. Vi kommer även att vidareutveckla
och förbättra mål- och resultatstyrningen. Syftet är
att underlätta för våra verksamheter att fokusera på
de förtroendevaldas prioriteringar. Det ger även de
förtroendevalda större möjlighet att följa upp och utvärdera
våra verksamheter.
Det råder stor konkurrens om arbetskraft på
arbetsmarknaden, framför allt inom vissa yrkeskategorier.
Genom satsningen ”Sveriges Viktigaste Jobb” ökar Sveriges
Kommuner och Landsting kunskapen om, och nyanserar
bilden av, välfärdsjobben med kommuner och landsting som
arbetsgivare. Detta genom att informera och bemöta myter
med fakta och skapa nyfikenhet och intresse för att arbeta i
offentlig sektor. Kinda arbetar med ”Sveriges Viktigaste Jobb”.
Genom att lyfta och marknadsföra de olika yrkeskategorierna
i kommunen kan Kinda bemöta den spännande utvecklingen
då det kommer att behövas engagerade och duktiga
medarbetare som vill vara med och forma Kindas framtid.
Ett långsiktigt mål för kommunen är att öka antalet invånare
från årsskiftets 9 795 till 10 500 år 2020. Ett arbete pågår
med att anpassa organisationen för att bäst möta framtidens
behov och krav på de kommunala verksamheterna.
Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande
år mot bakgrund av bland annat den demografiska
utvecklingen. Utöver dessa förändringar finns ytterligare
utmaningar. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov
och ett ökat asyl- och flyktingmottagande, vilket stämmer
väl även med Kindas förhållanden. Ytterligare en fråga som
ter sig alltmer svårhanterlig för kommuner och landsting
är det stora antalet statliga reformer och de försämrade
planeringsförutsättningarna som följer av specialdestinerade
bidrag.
Den höga arbetslösheten bland ungdomar mellan 1824 år i Kinda kommun är oroväckande. Tittar man på
årsmedelvärden så visar 2014 på 22,4 procent (2013; 22,1
procent) i Kinda, Östergötland 18,8 procent (21,2 procent)
6
enskilda medarbetaren. Nu fokuserar vi på att förtydliga den
röda tråden. Kinda kommun är även mitt i arbetet med att
förbättra och vidareutveckla mål – och resultatstyrningen.
En viktig del i arbetet är medborgardialog. Här ska vi
säkerställa att medborgarperspektivet blir en del i mål- och
kvalitetsarbetet.
För att mäta av vårt arbete, att vi gör våra medborgare
och brukare nöjda, gör vi regelbundna utvärderingar av
vårt arbete. Några exempel är brukarundersökningar,
öppna jämförelser, medborgarundersökningar,
företagsundersökningar, medarbetarundersökningar, vad
kostar verksamheten i din kommun (SKL) m.fl.
För att säkra en effektiv och kvalitativ verksamhet arbetar
vi även med intern kontroll. Utifrån reglementet i intern
kontroll beslutar varje nämnd om en handlingsplan för
internkontrollarbetet. I handlingsplanen framgår särskilt
utvalda områden för året som ska följas upp. Uppföljning av
handlingsplanen sker i respektive nämnd.
2014
Ett verktyg från SKL är Kommunens Kvalitet i Korthet (KKIK).
I KKIK redovisas resultat inom några viktiga områden som
är intressanta för invånarna. Resultaten har ambition att
beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra
kommuner. För närvarande deltar ca 220 kommuner i KKIK.
Här följer några resultat från KKIK 2014:
Medel Östergötriket
land
Effektivitet
Kostnad per plats/brukare i
äldreomsorgen (kr)
Andel brukare som är ganska/mycket
nöjda med sitt särskilda boende %
Kostnad per vårdtagare inom
hemtjänst (kr)
Andel brukare som är ganska/mycket
nöjda med sin hemtjänst %
Väntetid för att få plats på ett
äldreboende (fr ansökan t erbjudande)
dagar
Kostnad för ett inskrivet barn i
förskolan (kr)
763 368 672 629
86
x
84
85
169 894 248 069
x
Medel
riket
Östergötland
Andel ekologiska livsmedel %
25
20
25
Andel miljöbilar i
kommunorganisationen
34
44
39
86,3
83,2
85,5
54
53
50
Deltagande och inflytande
92
Valdeltagande i
kommunvalet %
52
38
Hur väl möjliggör kommunen
för medborgarna att delta i
kommunens utveckling % av
maxpoäng
125 290 125 593
x
94
21
91
85
67
73
Nationella prov åk 6 (sv, ma, en)
genomsnittlig andel %
96
92
x
89,7
86,4
85,5
71
66
70
Serviceutbud äldreboende %
2014
Hållbart samhälle
Andel som får en plats på förskolan på
önskat datum %
Elever i åk 9, som är behöriga till ett
yrkesprogram andel %
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Kinda kommun och omvärlden
Kinda arbetar kontinuerligt med uppföljning och kontroll både
vad gäller ekonomi och verksamhet. Med nya och ökade
driftskostnader måste detta arbete fortskrida. Då vi inte sedan
2009 haft en driftbudget i balans är det nödvändigt att Kinda
kommun lyckas i arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar
ekonomi för att uppnå en god ekonomisk hushållning.
Kvalitet och effektivitet
Vi som arbetar i Kinda kommun har vår värdegrund med oss
i allt vi gör. Vår värdegrund Framåtanda, Ansvarskänsla och
Dialog är ryggraden i vårt arbete. På värdegrunden bygger vi
det gemensamma varumärket, Varumärket Kinda.
Kinda har länge bedrivit kvalitetsarbete. Det har dock
saknats en tydlig bild av hur allt till hänger ihop från vision
och fullmäktiges mål ner till verksamhetsmål och den
7
Med utgångspunkt från visionen arbetar kommunen med
strategiska områden. Det är områden som är särskilt
viktiga för Kinda kommun och dess utveckling. Inom dessa
sju strategiska områdena finns övergripande mål satta av
Kommunfullmäktige för mandatperioden. De övergripande
målen ger nämnderna en vägledning av de åtgärder,
prioriteringar och handlande som behövs för att anpassa
verksamheterna till de tilldelade budgetramarna.
Från kommunfullmäktiges sju strategiska områden har även
nämnderna arbetat fram verksamhetsmål. Nedan följer en
sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse 2014:
Behovet av
transporter
ska tillgodoses
effektivt och
funktionellt.
Det kollektiva
resandet ska
gynna en hållbar
utveckling.
Kommunikation
med data- och
telenätet sak
fungera säkert
och tillförlitligt.
Näringslivet
i Kinda ska
vara flexibelt
och långsiktigt
hållbart.
Näringslivet ska
vara baserat på
en mångsidig
struktur och ge
arbetstillfällen i
kommunen
Strategiskt
område
Vi ser att nämnderna har 46 verksamhetsmål, varav
20 är uppfyllda, 19 delvis uppfyllda och 7 ej uppfyllda.
Måluppfyllelsen per strategiskt område visar bäst resultat
inom områdena kompetens och samverkan. Inom övriga
områden håller sig måluppfyllelsen på en likvärdig nivå där
inget speciellt område sticker ut.
För redovisning av mål och måluppfyllelse se respektive
nämnds verksamhetsberättelse.
På följande sidor slutredovisas mandatperiodens (2011-2014)
kommunfullmäktigemål.
Från kommunfullmäktiges sju strategiska områden har även
nämnderna arbetat fram verksamhetsmål. Nedan följer en
sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse 2014:
Sameverkan
Kommunfullmäktiges strategiska
områden och mål
Näringsliv
God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att
räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet
innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt
saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå
detta arbetar kommunen med vision, värdegrund, strategiska
områden och kommunövergripande mål, som sedan bryts
ner på verksamhetsmål. Verksamhetsmålen tar sikte på
kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett
kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Utvärdering av
verksamheterna är av stor vikt i målstyrningsarbetet.
Uppföljning av våra mål och verksamheter behövs även
då kommunen vid behov ska kunna sätta in korrigerande
åtgärder. Detta gäller i första hand uppföljning av
verksamheterna och den kvalitet vi har i vårt vardagsarbete.
Den ekonomiska uppföljningen som sker vid varje förvaltning
kontinuerligt under året, kompletteras med månatliga
uppföljningar i kommunens ledningsgrupp. Den ekonomiska
uppföljningen har bidragit till bättre prognoser och gett
möjligheter att kontinuerligt under året kunna rätta till
eventuella brister i verksamheterna.
8
Kommunikation/Infrastruktur
För att säkerställa den framtida välfärden krävs en hållbar
ekonomisk utveckling. Motsatt innebär en svag ekonomi
begränsningar i möjligheten att utveckla den kommunala
verksamheten. Vi måste betala för den verksamhet vi
förbrukar, inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. En
kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet är viktig
för en god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett klart
samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter
vilket säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig
verksamhet.
Definition av
målområdet
Genom lokal,
nationell och
internationell
samverkan och
dialog ska det
skapas goda
möjligheter
för Kindas
utveckling.
KF mål för
mandatperioden
Kommunikation
för person- och
godstrafik ska
förbättras
Indikator
Önskat läge
Måluppfyllelse
Andel påstigande
i kollektiv-trafiken
ska öka
Sträckan Kisa-Lkpg har ökat från 214 149 (2011) till
232 664 (2014)
Restid Kisa-Lkpg ska
inte öka
Restiden är oförändrad
Hela Kinda ska
ha möjlighet
till telefon- och
internetlösning
Andel av invånarna
som har tillgång
till minst 100 mb
bredband ska öka
Andelen har ökat från 23 procent (2011) till 29
procent(2014)
Vi ska skapa goda
möjligheter för
etablering och
tillväxt
Kindas ranking i
Svenskt Näringslivs
mätning ska öka
Oförändrat plats 120
Tillgänlig
industrimark ska
finnas
Finns men behöver utökas
Antal nystartade
företag ska öka
Minskat 3,3 per 1000 inv. (2014) 5,5 per 1000 inv.
(2011)
Vi ska verka
för att skapa
förutsättningar
för konstruktiva
samarbeten mellan
myndigheter,
näringsliv och
utb.väsende
för att utveckla
näringslivet
Tillgänglighet,
mätning i Insikt ska
öka
Minskat i serviceområdet tillgänglighet 69 (2014),
70 (2011)
Andel förvärvsarbetande i
kommunen ska öka
81,6 procent (2014)
82,9 procent (2011)
Vi ska fortsätta
samverkan med
Linköping, andra
kommuner och
regioner inom
strategiska
samverkansområden
Pågående
samverkansområden och nya
utpekade områden
ska öka
Kinda samverkar inom överförmynderi, turism,
Kinda Kanal, länsbiblioteket, energi m.m. Vi deltar
i CKS:s och Östsams (numera Regionkommun
Östergötland) olika nätverk. Planer för fler
samverkansområden med Linköping
Vi ska öka
samverkan
med andra
organisationer,
företag och
föreningar, speciellt
inom boende
och kompetensförsörjning
Samverkansområden/arenor
inom speciellt
boende och
kompetensutveckling ska öka
Tillsammans med Växtkraft Kinda görs mycket
inom området. T.ex seminarium, attraktivt boende
och framtida byggprojekt. KindaHus bygger
trygghetsboende i Rimforsa. En kompetens-behovsinventering utförd av Lärcentrum under 2014
bidrar till planeringen av utbildning. Lärcentrum
samverkar med bl.a. Infokomp, NITUS, företag,
Växtkraft Kinda, AMF m.fl. Vi samverkar med FAUIK
i ungdomsfrågor.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
God ekonomisk hushållning
Har genomförts med gott resultat
Näringslivsveckan
och Kindamässan
genomförs 1 gång/år
9
Kompetens
Vi ska
tillhandahålla
och främja
livslångt lärande
och utveckling i
samverkan med
näringslivet och
andra aktörer
Vi ska ha samsyn
inom kommunen
och kommunal
verksamhet
Gränsöverskridande
arbete och gem.
rutiner ska öka
Gemensam värdegrund. Gemensamt
ärendehanterin-system, Cicero. Vidareutvecklar
övergripande styrnings- och kvalitetsmodell.
Vi ska prioritera
samverkan med
medborgarna
Webbinformation
till alla - Mätning av
SKL, ranking ska öka
77 procent 2011
80 procent 2014
Möjligheten för
medborgarna att
delta i kommunens
utveckling ska öka,
delaktighetsindex
52 procent2011
54 procent 2014
Medborgarnas
insyn och inflytande
på kommunens
verksamheter ska
öka, Nöjd inflytande
index
42 procent2011
39 procent 2014
Utbildningar efter
behov ska inte
minska
Har inte minskat. Bland annat bedrivs vård- och
omsorgsutbildning och verkstadsutbildning.
I Kinda kommun
erbjuder vi
kompetenshöjande
möjligheter efter
omvärldens behov.
Medborgarna
i Kinda ska ges
möjlighet att
uppnå en hög
kunskapsnivå
genom kvalitativ
verksamhet inom
barnomsorg, skola
och vuxenutbildning
i samverkan med
näringslivet
Andel elever i åk
9 som är behöriga
till gymnasieskolan
ska ligga över rikets
medel
Andel kursdeltagare Kinda 86 procent, riket 73 procent, 2011
i gymnasial
Kinda 85 procent, riket 70,8 procent 2014
vuxenutbildning
som slutfört kurs ska
vara högre än riket.
Samverkan skolanäringslivs ska inte
minska
Strategiskt
område
Definition av
målområdet
KF mål för
mandatperioden
Indikator
Önskat läge
En smart,
långsiktig och
hållbar utveckling
för alla. Vi står
för trygghet, god
social omsorg,
delaktighet och
likabehandling.
Vi har ett
effektivt resursutnyttjande
som präglas av
god ekonomisk
hushållning över
tid.
Det ska vara lätt att
vara klimatsmart i
Kinda
Andel återvunnet
material förhållande
till totala mängden
hushållsavfall ska
öka
32 procent 2014, motsvarande siffra för 2011
saknas.
Andelen miljöbilar
av det totala antalet
bilar i kommunorganisationen ska
öka
34 procent 2011
34 procent 2014
Andel inköpta
ekologiska livsmedel
ska öka
25 procent 2014
Vi har ett
gemensamt
värdeskapande
ansvar för socialt
utsatta så att ingen
hamnar utanför.
Antal anmälda brott
ska minska
578 styck 2011, 453 styck 2014
Samverkan ska öka
Samverkan sker med bland annat FAUK, polis, BRÅ,
SAMO.
Väntetid för
försörjningsstöd ska
vara lägre än riket
Kinda 4 dagar
Riket 16
God livsmiljö för
alla
Medborgarnas syn
på kommunen som
en god plats att leva
och bo på ska öka
enligt Nöjd region
index
61 2011
61 2014
Varje nämnd har
verksamhet som
kan bidra till positiv
marknadsföring
Publicera en god
nyhet eller guldkorn
per vecka.
Ännu sker inget systematiskt. Filmning pågår för att
lyfta fram verksamheterna.
Kinda 96,6 procent, riket 87 procent, 2011
Kinda 93,8 procent, riket 86,5 procent, 2014
Nationella prov åk 6, 91 procent 2011
andel godkända öka. 96 procent 2014
Systematiskt
kvalitetsarbete ska
inte minska
10
Måluppfyllelse
Hållbar utveckling
Indikator
Önskat läge
Kinda jobbar bland annat med utomhuspedagogik,
grön flagg, hållbar utveckling. Allt arbete utgår ifrån
vetenskaplig grund, aktionsforskning och fokus på
kvalitetsarbete.
Förskola och skola samverkar med näringslivet
genom bland annat studiebesök, praktik,
näringslivsveckan, Kindamässan. Lärcentrum
samverkar med näringslivet.
Marknadsföring
Strategiskt
område
Samverkan
Genom lokal,
nationell och
internationell
samverkan och
dialog ska det
skapas goda
möjligheter
för Kindas
utveckling.
KF mål för
mandatperioden
Kinda ska ses
som ett attraktivt
alternativ som
hemkommun.
Vi ska lyfta
fram Kinda för
sina specifika
kvaliteter och
Kinda ska vara
lockande ör
medborgare,
företagande och
besökare.
Genom Vi-känsla
skapar vi goda
ambassadörer som
marknadsför Kinda.
Vi ska ha en positiv
befolkningsutveckling genom
att vara attraktiv för
ALLA åldrar.
Vi ska marknadsföra
landsbygden ur
ett näringslivsperspektiv.
Måluppfyllelse
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Definition av
målområdet
Varumärket Kinda håller på att implementeras
Antal invånare ska
öka
9 799 invånare 2011
9 795 invånare 2014
Varumärket Kinda är framtaget, däri är näringslivet
en del.
11
Strategiskt
område
Kultur
Kultur ger
stimulerande
möten i kreativ
miljö. Vi har
gemensamma
mötesplatser i
kommunens alla
delar. Både unga
och gamla deltar
i arbetet med
vår kommuns
utveckling
KF mål för
mandatperioden
Indikator
Önskat läge
Vi ska marknadsföra
kulturen som en
del i att Kinda är en
attraktiv kommun
att bo i .
Andelen konstnärlig
utsmyckning av
totala kostnaden för
om- och nybyggnad
i Kinda kommuns
regi ska ligga på 1
procent.
Går ej att mäta då det ej särredovisats.
Aktiviteter som
gjorts
Evenemang, natur- och kulturguidningar,
utställningar. Kulturskola startar hösten 2015.
Vi ska dra lärdom
av vår kunskap om
historiska skeenden
för framtida
utveckling och för
att skapa förståelse.
= Uppfyllt (18)
= Delvis uppfyllt (11)
Finansiella mål
Kommunfullmäktiges prioriterade mål innehåller också
finansiella mål. I nedanstående tabell redovisas de finansiella
målen.
Kvinnor
Mål
Utfall
Uppfyllelse
Årets resultat
>2% av
skatter och
bidrag
2,5 mkr
Ej uppfyllt
Positiv
10,9%
Soliditet inkl.
ansvarsförbindelse
Uppfyllt
Mål 1: Årets resultat
Kommunen lämnar ett positivt resultat på 2,5 mkr. Prognosen
vid delårsrapporten i augusti visade ett underskott på 6 mkr.
Det har skett en återhämtning inom driftredovisningen,
som ändå visar ett underskott, 7,4 mkr mot ett beräknat
underskott vid delårsrapporten på 16,3 mkr. Även
finansförvaltningen har förbättrats sedan prognosen men
visar dock ett underskott mot budget. Målet är inte uppfyllt.
Mål 2: Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella styrka,
det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. När
man studerar soliditeten är det framförallt nyckeltalets
utvecklingstrend som är intressant att följa. De faktorer som
påverkar soliditeten är resultatutveckling, tillgångarnas och
låneskuldens förändring. I kommunens finansiella mål ska
soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive
pensioner intjänade före år 1998, vara positiv. Nyckeltalet för
året uppvisar 10,9 procent (9,0 procent för 2013) och anger
att målet är uppfyllt.
Soliditeten exkl. ansvarsförbindelsen är för år 2014 59,4
procent.
12
Måluppfyllelse
Vi uppmärksammar bland annat förintelsens
minnesdag och Amerikaveckan genomförs
vartannat år. Vråkenutredningen har tagit detta i
beaktande.
= Ej uppfyllt (5)
Personalekonomisk redovisning
Det övergripande målet med kommunens personalpolitik
är att främja verksamheterna och bidra till deras effektivitet
och förnyelse. De områden som är särskilt viktiga att arbeta
med, är dels att främja kompetensutveckling, fortsatt
verka för att ohälsotalet sänks, samt öka andelen av det
underrepresenterade könet. Det är också viktigt att arbeta
med att öka attraktiviteten kring oss som arbetsgivare för
att vi ska stå starka i konkurrensen vid nyrekrytering, samt
behålla personal med nyckelbefattningar och bristyrken inom
kommunen.
Personal- och
bemanningsstruktur
Kinda kommun hade 2014-11-01, 735 personer
tillsvidareanställda enligt AB mot 731 år 2013 (Tabell 1). En
ökning med fyra personer. Omräknat till heltidsanställda
motsvarar det 654 respektive 651 årsanställningar. Av de
tillsvidareanställda 2014 var 84 procent kvinnor.
Dessutom hade vi 61 deltidsbrandmän tillsvidareanställda
(alla män), vilka från i år redovisas separat enligt SKLs
rekommendationer.
I tabell 2 visas att de dominerande personalkategorierna
är vård och omsorgspersonal samt barn- och
utbildningspersonal.
I tabell 3 visas sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda
i kommunen enligt AB, och tabell 4 visar genomsnittliga
sysselsättningsgraden för olika anställningsformer. Ingen
nämnvärd förändring jämfört med 2013
I tabell 5 visas åldersfördelningen, tabell 6 medelålder. Det
visar sig att andelen tillsvidareanställda i åldersgrupperna 2029 och 40-49 år har ökar och andelen 50-99 år har minskat.
Det har förekommit en hel del nyrekryteringar av yngre
personer under året.
Sysselsättningsgrad tillsvidareanställda tabell 3
Antal
%
Antal
kvinnor
%
kvinnor
Antal
män
% män
735
100
619
84
116
16
Deltid
<40%
11
1,50
8
73
3
27
Deltid
40-49%
6
0,82
6
100
0
0
Deltid
50-74%
70
9,52
61
87
9
13
Deltid
75-99%
221
30,07
210
95
11
5
Heltid
428
58,23
335
78
93
22
1
0,14
1
100
0
0
Tim
Sysselsättningsgrad tabell 4
Tillsvidare
Alla
Kvinnor
Män
0,883
0,876
0,921
AVA
0,691
0,714
0,615
Vikariat
0,440
0,415
0,717
Åldersfördelning tabell 5
Åldersgrupp
Antal
%
Antal
kvinnor
%
kvinnor
Antal
män
%
män
735
100,00
619
84
116
16
20-29 år
56
7,62
45
80
11
20
30-39 år
125
17,01
106
85
19
15
40-49 år
219
29,80
184
84
35
16
Antal tillsvidareanställda tabell 1
50-59 år
229
31,16
201
88
28
12
År
60-99 år
106
14,42
83
78
23
22
Män
Kvinnor
Total
2014
116
16%
619
84%
735
2013
107
15%
624
85%
731
Personalgrupp tillsvidareanställda tabell 2
735
100,00%
Rehabilitering och förebyggande arbete
7
0,95%
Vård och omsorgsarbete m m
265
36,05%
Skol och barnomsorgsarbete
233
31,70%
Socialt och kurativt arbete
23
3,13%
Administration
100
13,61%
Teknikarbete
85
11,56%
Kultur turism och fritidsarbete
26
3,54%
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Definition av
målområdet
Medelålder tabell 6
Medelålder
Medelålder
kvinnor
Medelålder
män
Tillsvidare
47
47
47
AVA
45
47
39
Vikariat
34
33
41
Förutom tillsvidareanställda har vi även visstidsanställda
och vikarier, tabell 7. Framför allt kan noteras att antalet
registrerade ”timanställda” ökat, vilket inte i sig innebär fler
arbetstimmar. Se avsnittet om arbetstidsredovisning nedan.
Antal anställda tabell 7
Antal
%
Antal
kvinnor
%
kvinnor
Antal
män
%
män
1090
100
895
82
195
18
Vikariat
34
3,12
31
91
3
9
Tillsvidare
735
67,43
619
84
116
16
AVA
69
6,33
55
80
14
20
”Timanställda”
304
27,89
237
78
67
22
13
Sjukfrånvaro % tabell 9
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att alla verksamheter
årligen och i samverkan med personalen gör en
riskinventering av arbetsmiljön, upprättar en handlingsplan
för att åtgärda bristerna samt gör en uppföljning av
arbetsmiljöarbetet i slutet av året. Arbetsmiljöarbetet är en
integrerad del i verksamheten på alla nivåer i kommunen.
Under 2014 har 41 arbetsskador rapporterats, varav ett
färdolycksfall. Kvinnor är mer utsatta för arbetsskador
än män. 6 procent av antalet tillsvidareanställda kvinnor
anmälde arbetsskada jämfört med 3 procent av antalet
tillsvidareanställda män. Fem arbetsskador orsakade
sjukfrånvaro 1-3 dagar, två skador medförde längre
sjukfrånvaro. Övriga rapporterade skadefall medförde ingen
sjukfrånvaro. 23 av de anmälda arbetsskadorna har skett
i samband med en situation med upprörd brukare/elev
som reagerat våldsamt. En av dessa resulterade i kortare
sjukfrånvaro. De längre sjukskrivningarna kom efter ett fall i
trappa och ett tillfälle med lyft av person i rullstol.
Lärdomar av de rapporterade arbetsskadorna är framför allt
att arbeta med bemötande av brukare/elever som har en
tendens att bli upprörda och våldsamma. Riskbedömningar,
vårdplaneringar, information om diagnoser med mera behövs.
Dessutom ska lämpliga lyfthjälpmedel användas.
2014
2013
Barn- & utbildningsförv.
4,40
4,17
Kommunstyrelseförv.
3,44
3,97
Kultur- & fritidsförv.
1,72
0,98
Miljö-, bygg- & räddningsförv.
2,01
1,20
Socialförv.
6,03
5,51
Kompetensförsörjning
För år 2014 var den totala sjukfrånvaron 4,85 procent
(tabell 8). Sjukfrånvaron har stigit något i jämförelse med
2013 då jämförande siffra var 4,55 procent. Vi ser en trend
av ökande sjukfrånvaro vilken också finns i hela samhället.
Försäkringskassan har en uppåtgående trend sedan 2010 för
deras sjukpenningtal. Jämfört med Östgötakommuner 2013
är sjukfrånvaron i Kinda något lägre än genomsnittet. (2013 är
senaste publicerade statistik.)
Det är kvinnorna som står för ökningen av sjukfrånvaron
under året, männens frånvaro har minskat något. Det är
inget unikt för Kinda kommun att kvinnor är mer sjuka än
män, det ser ut så i samhället i stort. Det är dock en uppgift
för kommunen att aktivt arbeta för att minska kvinnors
sjukskrivning.
Korttidsfrånvaron upp till 14 dagar, det vill säga då
kommunen har sjuklöneansvar, är på ungefär samma
nivå som långtidsfrånvaron 15 dagar och mer. Sett ur ett
verksamhetsperspektiv är det ett problem för kommunen
med korttidsfrånvaro både ekonomiskt och vad gäller
bemanning i verksamheten. Ur individperspektivet är det
naturligtvis allvarligare med långtidssjukfrånvaro.
Under 2014 har 30 anställda avgått med pension och 32
personer har avslutat sin anställning i kommunen på egen
begäran. Under den kommande femårsperioden beräknas
105 personer avgå med ålderspension. Tillsammans med
övriga avgångar beräknas alltså cirka 40- 50 personer
avgå per år. Detta ställer stora krav på ett aktivt arbete
med kompetensförsörjning, kompetensutveckling samt
lönebildning.
Kompetensförsörjningsanalyser pågår och uppdateras
ständigt. Grupper som kommer vara särskilt svårrekryterade
har visats vara förskollärare, fritidspedagog, grundskollärare
4-9, sjuksköterskor samt socialsekreterare. Detta till
följd av att det råder stor konkurrens bland kommuner,
landsting och privat sektor om dessa yrkesgrupper. Genom
satsningen Sveriges Viktigaste Jobb ökar Sveriges Kommuner
och Landsting kunskapen om – och nyanserar bilden
av – välfärdsjobben och kommuner och landsting som
arbetsgivare. Detta genom att informera, bemöta myter med
fakta och skapa nyfikenhet och intresse för de utmaningar
som finns. Kinda kommun deltar i denna Employer branding(attraktiv arbetsgivar-) kampanj och använder SKLs material i
syfte att visa att vi har Sveriges viktigaste jobb.
Att ha rätt kompetens på rätt plats är direkt avgörande för hur
vi lyckas utföra de uppdrag vi har.
Utbetalda löner, arvoden och
pensioner
Sjukfrånvaro % (AB, RIB, PAN avtalen) tabell 8
2014
2013
2012
2011
2010
Total sjukfrånvaro
4,82
4,55
4,38
3,36
4,13
Sjukfrånvaro kvinnor
5,41
5,03
4,98
3,77
4,64
Under 2014 utbetalades 357 mkr i löner, arvoden och
pensioner inklusive sociala avgifter. Den utbetalade summan
ökade i jämförelse med 2013 med 24 mkr. Ökningen beror
på löneöversyn, 8,4 mkr; fler utförda årsarbeten, 9,5 mkr
(se tabell nedan); ökade arvoden 3,5 mkr, ökade pensioner
2,5mkr.
Lön och arbetstid
Antal helårsanställningar för tillsvidareanställda och
AVA-anställda (avtal HÖK) visar vårt planerade behov
av arbetskraft vilket kan ställas mot verkligt utförda
årsarbeten, där även vikarier och ”timanställda” ingår i
beräkningen. (Deltidsbrandmän och PAN-anställda är inte
med i beräkningen, de utförde 22,7 årsarbeten.) Med
årsanställningar avses antalet anställningar uppräknat till
heltid under året. Utförda årsarbeten är måttet på faktiskt
utfört arbete där hänsyn tagits till semester, övrig frånvaro,
mer-och övertid mm.
Det vi kan se i den här jämförelsen är att vi har
”överkompenserat” frånvaron hos tillsvidare- och AVAanställda (frånvaron kan gälla semester, sjukdom,
tjänstledighet mm) med 5 procent (35,6 årsarbeten) under
2014. Tidigare år 4, 4, 5 respektive 2 procent. En del av detta
beror på att vi har haft vakanser under rekrytering av ett antal
personer.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Arbetsmiljö och rehabilitering
Årsanställningar tillsvidare + AVA Tabell 10
Män
Kvinnor
Totalt
2014
119
584
703
2013
110
580
690
2012
110
573
682
2011
107
574
681
2010
107
576
684
Utförda årsarbeten Tabell 11
2014
Tillsvidare + AVA
Vikarier +
”timanställda”
Totalt utförda
årsarbeten
626,9
117,8
738,0
2013
611,7
109,4
716,2
2012
616,7
94,3
707,9
2011
627,3
87,6
712,6
2010
613,5
88,0
700,5
Utförda årsarbeten per förvaltning Tabell 12
Barn- & utbildningsförv.
2014
2013
2012
2011
2010
287,2
279,5
272,9
274,9
260,4
Kommunstyrelseförv.
109,1
103,6
108,3
109,3
110,0
Kultur- & fritidsförv.
18,3
18,5
16,7
17,7
17,5
Sjukfrånvaro män
2,23
2,33
1,66
1,42
1,66
Karensdagar
0,70
0360
0363
0,55
0,57
Miljö-, bygg- & räddningsförv.
11,8
11,3
11,8
10,8
10,8
311,6
303,2
298,1
299,8
301,9
738,0
716,2
707,9
712,6
700,5
Korttidsfrånvaro <14 dagar
2,32
2,00
2,14
1,89
1,98
Socialförv.
Långtidssjukfrånvaro >14 dagar
2,49
2,53
2,16
1,24
1,48
Sammanlagt
Långtidssjukfrånvaro >90 dagar
1,49
1,75
1,26
0,69
0,63
Långtidssjukfrånvaro >90 dagar kvinnor
1,80
1,95
1,53
0,80
0,75
Långtidssjukfrånvaro >90 dagar män
0,11
0,78
0,01
0,14
0,04
Sjukfrånvaro 29 år eller yngre
3,39
2,75
2,38
2,46
1,69
Sjukfrånvaro 30 - 49 år
5,07
5,14
4,30
2,91
2,77
Sjukfrånvaro 50 år eller äldre
5,01
4,40
4,73
3,75
5,13
I tabell 9 nedan ses sjukfrånvaron uppdelat per förvaltning.
14
15
Ekonomisk översikt
Nämndernas budgetutfall
Driftbudgetavräkningen för 2014 visar ett underskott på ca
7,4 mkr.
Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha god
ekonomisk hushållning vilket innebär både ändamålsenliga
verksamheter med hög kvalitet men även ett positivt resultat
över längre period. Nedan redovisar vi en samlad bild av den
kommunala ekonomin.
Avvikelse i förhållande till nettodriftbudget
Nämnd
avvikelse %
2 345
3
Kommunrevision
-2
0
Överförmyndare
68
7
840
5
97
1
Barn och utbildning
-2 859
-1
Socialnämnden
-7 856
-4
Summa:
-7 366
Kommunstyrelsen
Årets resultat
Räkenskaper kommunen
Kommunen lämnar ett positivt resultat på 2,5 mkr. Prognosen
vid tertial 2 var ett underskott på 6 mkr. Det har skett en
återhämtning inom driftredovisningen, som ändå visar ett
underskott, 7,4 mkr mot ett beräknat underskott vid tertial 2
på 16,3 mkr. Se vidare nämndernas budgetutfall.
Årets resultat jfr
med budget
budget
tkr
utfall tkr
avvikelse
Årets resultat
10 294
2 472
-7 822
Driftredovisningen
486 000
493 368
-7 368
Finansförvaltningen
496 294
495 840
-454
varav
Finansförvaltningen befarade vid tertial 2 ett underskott på
3,5 mkr med det landar på minus 0,5 mkr.
Kommunen hade budgeterat för en återbetalning av
AFA-försäkringen på 4,2 mkr men något beslut om sådan
återbetalning har inte kommit.
Kommunalskattemedlen blev lägre än budgeterat 1,2 mkr
då slutavräkningen för 2013 påverkar resultatet med 1
mkr. De generella statsbidragen blev bättre än beräknat 2,5
mkr. Finansnettot blev 1,2 mkr bättre tack vare både bättre
ränteintäkter och lägre låneräntor.
Resultatet påverkas även av en reaförlust vid försäljningen av
kommunens innehav i VÖKBY bredband AB 0,2 mkr.
Därutöver redovisas ett antal engångsposter över resultatet;
intrångsersättning vid bildande av naturreservat 1,8 mkr,
premie från Socialstyrelsen för goda resultat inom projekt
”Omvårdnadslyftet” för kompetensutveckling av personal
4,0 mkr. En post avseende efterlikvid och ränta från Södra
(försäljning av skog) har också påverkat positivt med 1,3 mkr.
Kommunen har även en reversfordran på Folkets Hus
föreningen i Kisa som på totalt 4,8 mkr som värdereglerats
som osäker med 2,8 mkr. Se även under avsnitt
borgensåtagande.
Vi kan se ett resultat för 2014 som ligger på en låg nivå
jämfört med budget och god ekonomisk hushållning. Dock har
vi även i år klarat oss från ett minusresultat genom att vi har
räddats av engångsposter.
Driftutfallet visar fortsatt underskott. 2014 med -7,4 mkr och
2013 med- 8,7 mkr. Här har vi en stor utmaning framöver
med att matcha och få budget och verksamhet i balans.
Arbetet med att anpassa verksamhetens nettokostnader
måste fortsätta och kommunen måste vara väl förberedd inför
oförutsedda situationer.
Miljö-, bygg och räddning
Kultur och fritid
Avstämning av balanskravet
Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om
faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling
av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att
utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga
kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så
kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens
resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå
för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte
ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten.
Avstämningen visar att kommunens justerade resultat
uppfyller balanskravet. Kommunen har heller inga tidigare
negativa resultat att återställa.
Avstämning av balanskrav (tkr)
2014
2013
2012
Årets resultat enl. RR
2 472
4 909
22 321
Avdrag för realisationsvinster
746
185
605
Justerat resultat enl balanskrav
1 726
4 724
21 716
Avgår avsättning Ungdomens
Hus
0
0
1 600
Återtag avsättning Ungdomens
Hus
800
800
0
Avgår avsättning Sociala
prioriteringar barn och unga
0
0
3 000
Återtag på avs. Sociala prio barn
och unga
0
0
0
Justerat resultat
2 526
5 524
17 116
Ett återtagande har även gjorts på 0,8 mkr (enligt beslut
0,8 mkr per år för 2013 och 2014) av 2012-års markering av
”Ungdomens Hus”. Ytterligare en markering av Eget kapital
gjordes 2012 med totalt 3 mkr, fördelat på tre år. Projektet för
”sociala prioriteringar av barn och unga” har inte påbörjats så
markeringen kvarstår till 2015.
VA-verksamheten för 2014 visar ett överskott med 147
tkr som ingår i årets resultat ovan. Kommunen har enligt
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV 07) att återställa ett
underskott inom 3 år. VA-verksamheten har sedan tidigare
visat ett underskott för 2011 på 70 tkr, vilket härmed täcks.
Kommunstyrelsen: 2345 tkr. I överskottet ingår bland
annat de avsatta strategiska medel som ej har förbrukats.
Ett annat stort bidragande område är trafiksamordningen
då det blivit lägre kostnader för skolskjutsar inom princip
samtliga områden och för gymnasieelevernas busskort.
Flera avdelningar har haft fortsatta vakanser, sjukfrånvaro
samt föräldraledighet. Jämfört med tertial 2 så har
fastighetsenheten den stora negativa budgetavvikelsen, detta
eftersom arbetena med Åsundahallen och Rimforsa skola/
Regnbågen medfört kostnader även på 2014. Dock blev den
summan mindre vid årsskiftet än vad som befarats vid tertial
2.
Miljö- bygg- och räddningsnämnden: 840 tkr. Överskottet
beror till stor del på höga intäkter för bygglov samt att Kinda
gjorde insatser vid Salabranden. Lokalkostnader och inköp för
framförallt räddningstjänsten har varit lägre än tidigare.
Kultur- och fritidsnämnden: 97 tkr. Ekonomin är i balans.
Kostnader för lokaler har underskridits budgeterat belopp.
Personalkostnader inom fritidsgårdsverksamheten har ökat
något på grund av extra kostnader vid lovverksamhet. Även
kostnader för underhåll av frilufts- och badanläggningar har
blivit dyrare än beräknat.
Barn- och utbildningsnämnden: -2 859 tkr. De största negativa
avvikelserna finns inom grundskola samt interkommunal
verksamhet. Grundskolan har framförallt haft ökade
personalkostnader, där en stor andel utgjorts av behovet
av elevassistenter. Inom interkommunal verksamhet är det
återigen ökade kostnader för gymnasieprogrammen och dyra
placeringar.
Socialnämnden: -7 856 tkr. Underskottet förklaras framförallt
av att individ- och familjeomsorg hade ett underskott på 3 356
tkr. Handikappomsorgen uppvisar ett underskott med 6 768
tkr. Äldreomsorgen, inklusive Hemsjukvård, visar ett överskott
med 536 tkr. Övrig verksamhet, inklusive politisk verksamhet,
administration, IT etc. visar ett överskott med 1 735 tkr.
För närmare kommentarer till nämndernas utfall och
verksamhetsresultat se respektive nämnds redovisning i
verksamhetsberättelsen.
Investeringsredovisning
Nettoinvesteringarna 2014 ligger på 57 mkr, vilket är något
högre än föregående år men betydligt högre än historiska
nivåer. Under den senaste 5-årsperioden har Kinda kommun
i snitt investerat för 41 mkr/år och under en 10-års period 32
mkr/år. Några av årets större investeringsutgifter är projektet
16
Budgeterade investeringar för 2014 är 69,3 mkr samt
tillkommande överförda medel från 2013 på 12,5 mkr. De
stora avvikelserna mot budgeterade investeringar beror bland
annat på restriktiv användning av investeringsmedel och att
projekt blivit framskjutna såsom aktivitetscenter Rimforsa
samt utveckling av industritomter och tomtmark. En del
investeringsprojekt har även strukits då det har blivit ändrade
förutsättningar/behov.
Räkenskaper kommunen
avvikelse tkr
ombyggnad och tillbyggnad av Värgårdsskolan med 19,4 mkr,
investering i ett nytt tillagningskök på Värgårdsskolan med
12,4 mkr samt investeringar rörande Kisa IP och utemiljön
vid Värgårdsskolan med 10,8 mkr. Andra investeringar
är tillbyggnation av förskola i Rimforsa med 4,9 mkr, en
investering i en basbil till räddningstjänsten i Horn med 1,1
mkr, VA-investeringar i Rimforsa med 1,0 mkr, Åsundens
strand i Rimforsa med 1,0 mkr samt aktivitetscentret i
Rimforsa med 0,9 mkr.
Låneskuld
Kommunen har varit skuldfri sedan 2009. De stora
investeringsutgifterna har dock medfört att kommunen
fått låna igen under 2014. Kommunen har övertagit
låneskulden från Folkets Hus föreningen i Kisa som
tidigare var ett borgensåtagande, se vidare under avsnittet
borgensåtaganden. Fördelning per långivare redovisas nedan.
Långivare
Belopp
(tkr)
Ränta
Förfallodag
Kommuninvest
20 000
2,55%
2019-03-12
amorteringsfritt
amorteringsfritt
Kommuninvest
20 000
2,94%
2024-02-19
Swedbank
Hyptotek AB*
4 774
3,26%
2018-11-23
* motsvaras av reversfordran mot Folkets hus föreningen Kisa
Som långfristig skuld redovisas även anslutningsavgifterna
för vatten och avlopp 5 563 tkr, och anslutningsavgifter för
bredband (nytt från 2014) 155 tkr. Dessa poster motsvaras
av samma värde i anläggningstillgångar och skrivs av med
samma avskrivningstid som motsvarande anläggning.
Därutöver ingår den s.k. ”simhallsfonden” 367 tkr. Medel
utbetalas varje år för simskoleverksamhet efter beslut i
Kultur- och fritidsnämnden.
Kommunen har de senaste åren haft stark likviditet och ett
positivt finansnetto. För 2014 visar dock ett negativt netto på
427 tkr.
17
Borgensåtagande
Nedan följer en tabell över finansnettots utveckling.
Borgensförbindelser är alltid förknippade med ett risktagande
och skall alltid ingås med största försiktighet.
Pensioner
Pensionsåtagandena uppgår totalt till 202,9 mkr, en
minskning med 10,1 mkr (-4,7 procent). Ansvarsförbindelsen
som avser pensioner intjänade före 1998 uppgår till 196,1
mkr och pensionsskulden till 6,8 mkr. Minskningen beror till
stor del på den partiella inlösen som Kinda kommun gjorde
med 40 mkr (exkl. löneskatt) under 2012, vilket avräknats från
ansvarsförbindelsen.
Pension (tkr)
2014
2013
Avsättning pensioner enl underlag KPA
Avsättning pensioner
5 474
6 110
Avsättning löneskatt pensioner
1 328
1 482
Summa avsättning pensioner
6 803
7 592
Ansvarsförbindelse pensioner
Pensionsåtaganden
157 836
165 332
38 291
40 110
Summa ansvarförbindelse
196 127
205 442
Summa pensioner (inkl. förtroendevalda)
202 929
213 034
Löneskatt på pensionsåtaganden
Vad gäller Stiftelsen Kindahus så finns ett
Kommunfullmäktigebeslut på ett tak på 275 mkr. Stiftelsen
har fortsatt sanera sin ekonomi och satsar nu på nybyggnation
av bland annat ett trygghetsboende i Rimforsa.
Beslut om att gå borgen för Folkets Hus togs 1986 (5 mkr)
så att huset i Kisa skulle kunna renoveras. Föreningens
skuldsättning var vid årsskiftet 2013 fortsatt hög, 4,8 mkr, och
föreningens ekonomi dålig. Kommunen har låtit en extern
konsult utreda tänkbara lösningar i frågan om kommunens
relation till Folkets Husföreningen. Kommunen har valt
att överta föreningens lån i Swedbank Hypotek AB och en
revers har upprättats mellan föreningen och kommunen. En
avsiktsförklaring, som gäller t.o.m. 2015-04-30, har ingåtts
där parterna är överens om att på ett så smidigt sätt som
möjligt komma vidare i processen att sälja huset och att
undvika konkurs för föreningen. Huset är för närvarande ute
för försäljning. Vi ser ändå att risken över överhängande att
kommunen inte får full täckning för sin fordran har i bokslutet
gjort en värdereglering på 2,8 mkr.
Kinda kommun har i december 2001 ingått en solidarisk
borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige
AB. Idag är 280 av landets 310 kommuner och landsting
medlemmar i Kommuninvest. Mellan samtliga dessa har
ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje
medlemskommun vid ett ev. infriande av borgensansvaret.
Vid 2014 års utgång var Kindas andel 0,12 procent.
tusentals kronor
Not
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
1
2
109 250
-588 088
102 199
-557 898
Avskrivningar/nedskrivningar
3
-15 577
-14 711
Jämförelsestörande intäkter
1
7 134
8 384
Jämförelsestörande kostnader
2
-2 855
-1 688
-490 136
-463 715
362 008
131 027
604
-1 030
349 399
118 747
1 056
-578
2 472
4 909
Extraordinära intäkter
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
2 472
4 909
Bokslut
2014
Bokslut
2013
10
11
293 685
35 119
328 804
254 139
33 805
287 944
12
13 484
13 484
12 848
12 848
342 287
300 793
439
33 153
28 703
62 295
361
45 084
13 451
58 896
404 582
359 688
237 793
2 472
240 265
232 885
4 909
237 793
6 802
16 396
23 198
7 592
13 603
21 195
50 844
90 275
141 119
5 264
95 436
100 700
404 582
359 688
223 502
196 127
45 255
223 400
205 442
28 199
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag o utjämningsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
7
Resultat före extraordinära poster
Årets resultat
8
Räkenskaper kommunen
Räkenskaper kommunen
Under 2012 ingicks en generell borgen för
Kommunalförbundet ITSAM med ett tak på 30 mkr där
alla medlemskommuner är solidariskt ansvariga. ITSAMs
långsiktiga upplåning var vid december 2014 16,8 mkr vilket
är 5,7 mkr lägre än motsvarande period förra året. ITSAMs
resultat för 2014 är positivt med 4,0 mkr, men har ett
tidigare underskott på 3,2 mkr att återställa. Kommunen ser i
dagsläget ingen större risk kring ITSAMs ekonomiska läge utan
vi ser att ett systematiskt arbete pågår för att få transparens
och ”ordning och reda” i förbundet.
Resultaträkning
Balansräkning
tusentals kronor
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Mark, byggnader mm
Maskiner o inventarier
Summa materiella tillgångar
Finansiella tillgångar
Summa finansiella tillgångar
Not
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
13
14
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget k apital
Ingående kapital
Årets resultat
Summa eget k apital
Avsättningar
Avsättningar, pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Sk ulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa sk ulder
20
15
16
17
Summa eget kapital o skulder
Borgensåtaganden
Pensionsskuld före 1998
Op. leasingavtal, framtida avg.
18
18
20
19
19
Kassaflödesanalys
Indirekt metod
Notförteckning
Not
tusentals kronor
Bokslut
2014
2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat
8
2 472
4 909
Justering för av- och nedskrivningar
3
15 577
14 711
Förändring avsättningar
2 004
-6 860
Justering för övr ej likvidpåverkande poster
3 423
397
23 475
13 157
Medel från verksamheten före
Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager
Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-78
57
11 931
-4 109
-5 161
13 471
30 166
22 576
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar
0
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
0
0
-57 003
-55 883
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0
0
0
-1 132
13
2 400
4 130
-55 736
-51 740
45 580
284
0
-30
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Ökning av långfristiga fordringar
Bokslut
2013
9 246
41 128
7 954
45 909
4 267
746
109 250
9 596
38 023
7 491
45 117
1 788
185
102 199
1 825
3 979
1 330
0
7 134
0
0
0
8 384
8 384
-361 660
-21 973
-114 800
-72 717
-14 387
-246
-2 305
-588 088
-340 944
-22 694
-109 380
-68 090
-15 240
-45
-1 505
-557 898
-2 855
0
-2 855
-1 688
-1 688
Not 3:
Avsk rivningar o nedssk rivningar av investeringar
avskr byggnad och tekniska anläggn.
avskr maskiner och inventarier
nedskrivning av anläggningstillgång
Summa avsk rivningar och nedsk rivningar
-10 976
-4 601
0
-15 577
-10 314
-4 398
0
-14 711
-4 759
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
40 821
254
Not 4:
Prel. skatteinbetalningar
Prel. slutavr. innevarande år
Slutavräkningsdiff. föregående år
Summa sk atteintäk ter
363 003
69
-1 064
362 008
351 544
-2 380
235
349 399
Årets kassaflöde
15 251
-28 910
Likvida medel vid årets början
13 451
42 362
Likvida medel vid årets slut
28 703
13 451
Not 5:
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Kommunal fastighetsavgift
LSS utjämningsbidrag/avgift
Strukturbidrag
Regleringsbidrag/avgift
Summa generella statsbidrag
91 838
16 604
20 976
-1 682
1 019
2 273
131 027
89 327
3 453
20 295
1 226
0
4 445
118 747
391
31
181
604
258
34
764
1 056
-850
-87
-93
-1 030
-4
-482
-92
-578
2 472
1 726
147
4 909
4 724
-1 363
567
567
397
397
Not 1:
Verk samhetens externa intäk ter exk l sk atter, generella statsbidrag, utjämningsbidrag och räntor.
Försäljningsmedel
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag (riktade statsbidrag, EU-bidrag mm)
Försäljning verksamhet o entreprenader
Försäljning anl.tillg, div periodisering*
Summa verk samhetens intäk ter
*Realisationsvinst vid försäljning av fastigheter, mark, fordon.
Intrångsersättning: Väsby branter
Socialstyrelsen-premie omvårdnadslyftet
Södra medlemskonto (2008-2013), efterlikvid och räntor
Fora (AGS) återbetalning
Summa jämförelsestörande intäk ter
Not 2:
Verk samhetens externa k ostnader exk l sk atter, räntor och avsk rivningar.
Personalkostnader
Inköp, bidrag och transfereringar
Köp av verksamhet, konsulter
Lokalkostn, övr verksamhetskostn
Resor, försäkringar, div kostnader
Reaförlust försäljn anl-tillg
Avsättning deponi
Summa verk samhetens k ostnader
Värdereglering fordran
Regress VA
Summa jämförelsestörande k ostnader
Not 6:
Räntor likvida medel
Räntor kravverksamhet
Övriga finansiella intäkter
Summa finansiella intäk ter
Not 7:
Räntor på lån
Räntor på pensionsavsättning
Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella k ostnader
Räkenskaper kommunen
Räkenskaper kommunen
förändring av rörelsekapital
Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar
Bokslut
2014
Bokslut
Not 8:
Årets resultat enl resultaträk ningen
Justerat resultat enl balansk rav
varav VA-verksamheten
Not 9:
Justering ej lik vidpåverk ande poster
Utrangering och försäljning av anläggningstillgångar
Summa fsg anl.tillgångar
20
21
Bokslut
2014
Not 10:
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Anskaffningsvärde:
Ack avskrivning:
Ingående värde:
Årets avskrivning:
Nyanskaffning:
Försäljning/utrangering:
Utrangering avskrivning:
Flyttningar:
Utgående värde:
423 067
-168 928
254 139
-10 976
50 882
-420
60
0
293 685
Bokslut
2013
375 194
-159 247
215 948
-10 313
49 429
-1 021
631
-535
254 139
Markreserv
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Utgå ende vä rde:
3 818
-816
-40
2 962
Publika fastigheter
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
Utgå ende vä rde:
29 908
-19 680
-516
541
10 253
21 376
-11 098
-448
217
-268
0
9 779
Verksamhetsfastigheter
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
Förs ä l jni ng/utra ngeri ng:
Utra ngeri ng a vs kri vni ng:
Utgå ende vä rde:
248 098
-89 536
-7 856
21 243
-153
60
171 857
Fastigheter för annan verksamhet
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
Förs ä l jni ng/utra ngeri ng:
Utra ngeri ng a vs kri vni ng:
Utgå ende vä rde:
Fastigheter för affärsverksamhet
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
Utgå ende vä rde:
93 247
-45 176
-2 081
433
46 423
Övriga fastigheter
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
Utgå ende vä rde:
Pågående investeringsprojekt
Ans ka ffni ngs vä rde:
1 164
-425
-35
299
1 002
51 409
Not 11:
Maskiner, inventarier, fordon mm
Anskaffningsvärde:
Ack avskrivning:
Ingående värde:
Årets avskrivning:
Nyanskaffning:
Försäljning/utrangering:
Utrangering avskrivning:
Flyttningar:
Utgående värde:
80 630
-46 825
33 805
-4 601
6 121
-350
143
0
35 119
Linjär avskrivning tillämpas på samtliga maskiner, inventarier och fordon.
Avskrivningstider: 3-20 år
Maskiner/inventarier
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
Förs ä l jni ng/utra ngeri ng:
Utra ngeri ng a vs kri vni ng:
Utgå ende vä rde:
Bredbandsnät
43 703
-26 981
-2 473
5 750
-350
143
22
Årets a vs kri vni ng:
Nya ns ka ffni ng:
24 964
-10 443
-1 438
713
Inves teri ngs bi dra g:
-1 479
Utgå ende vä rde:
12 317
0
539
6 000
367
2 107
1 405
4 855
-2 855
1 067
13 484
2 400
539
6 000
365
2 107
1 271
0
167
12 848
Not 13:
Fakturafordringar
Fordringar hos staten
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbet kostn/uppl intäkter
Summa k ortfristiga fordringar
7 055
14 048
40
12 010
33 153
6 577
30 796
179
7 532
45 084
Not 14:
Kassa
Postgiro
Bank
Summa lik vida medel
12
2 060
26 630
28 703
14
1 326
12 111
13 451
Not 15:
Avsättning pensioner:
Avs pensioner exkl garantipension o visstidspension
Avs garantipens o visstidspens (antal visstid 2 pers)
Avs pensioner förtroendevalda
Avs löneskatt pensioner
Avs löneskatt pensioner förtroendevalda
Adlerskogstippen (deponi)
Bidrag till statlig infrastruktur
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
3 836
1 628
10
1 326
2
15 908
0
488
23 197
4 100
2 010
0
1 482
0
13 603
0
0
21 195
Not 16:
Lån
Förvaltade medels kapital
Anslutningsavgifter VA
Anslutningsavgifter bredband
Summa långfristiga sk ulder
44 759
367
5 564
155
50 844
0
365
4 899
0
5 264
Not 17:
Kortfristig del av långfristig skuld
Övriga kortfristiga skulder/avräkn konton
Leverantörsskulder
Skuld t staten, slutavräkn komm.skatt
Källskatt
Upplupna arbetsgivaravgifter
Upplupna semesterlöner/okomp övertid
Upplupna arb.givaravgifter semesterlöneskuld
Förutbetalda intäkter
Integration samt ensamkommande flyktingbarn/ungdomar
Upplupna kostnader
Upplupna räntekostnader
Kvarskatt
Pensioner, individuell del
Upplupen särsk löneskatt individuell del och pensionsutbet.
Anslutningsavg VA (expl omr)
Summa k ortfristiga sk ulder
15
264
18 927
3 444
5 064
6 125
16 435
6 321
1 209
3 833
6 575
120
435
11 617
2 427
7 462
90 275
0
1 391
18 840
12 262
4 979
5 993
16 444
6 324
1 050
3 219
3 678
0
409
10 953
2 272
7 621
95 436
Not 12:
Aktier och andelar
Aktier och andelar övrigt
Obligationer m.m
Simhallsfonden
Stiftelsen Kindahus, grundfondskap
Lån föreningar
Revers Folkets Hus
Värdereglering långfristig fordran
Övriga finansiella tillgångar
Summa finansiella anl tillgångar
19 792
Övrigt
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ans ka ffni ngs vä rde:
Ack a vs kri vni ng:
75 045
-43 824
31 221
-4 398
6 454
-1 404
1 397
535
33 805
Bokslut
2013
Räkenskaper kommunen
Räkenskaper kommunen
Linjär avskrivning tillämpas på samtliga byggnader och anläggningar.
Mark skrivs10ejår
av.
Inventarier
Avskrivningstider: 5-99 år
Bokslut
2014
Fordon
1 494
Ans ka ffni ngs vä rde:
10 469
-8 992
Ack a vs kri vni ng:
-408
Ack a vs kri vni ng:
Årets a vs kri vni ng:
-120
Årets a vs kri vni ng:
Utgå ende vä rde:
966
-570
Nya ns ka ffni ng:
1 138
Utgå ende vä rde:
2 044
23
Not 18:
Stiftelsen Kindahus, byggn kred.
Förlustansvar egna hem
Folkets Hus
Lokalföreningen Horns hopp
Kommunalförbundet Itsam (varav Kindas del= 1/6)
Summa borgensåtaganden
Bokslut
2014
Bokslut
2013
206 430
286
0
0
16 786
223 502
214 420
405
4 789
40
22 476
223 400
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av
ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest
i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kinda kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per
2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 299 065 477 tkr och totala tillgångar till 290 729 650 tkr.
Kinda kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 360 984 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 351 240 tkr.
Not 19:
Operationella leasingavtal, avtal längre än 3 år
Betalda leasingavgifter innevarande år
Framtida leasingavgifter:
inom 1 år
inom 2-5 år
inom 6-10 år
Summa framtida leasingavgifter
Not 20: Sammanfattning pensioner
Pensionsavsättning
(pensioner intjänade 1998 och senare)
Ingående avsättning
Försäkring (FÅP)
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
2014
Utfall
Budget-
Utfall
Utfall
2014
avvikelse
2013
2012
33 717
2014
tusentals kronor
Kommunstyrelse
intäkter
kostnader
94 553
100 557
6 004
94 905
164 533
168 192
-3 659
164 624
97 363
69 980
67 635
2 345
69 719
63 646
netto
Kommunrevision
intäkter
0
0
0
0
0
kostnader
740
742
-2
761
622
netto
740
742
-2
761
622
Överförmyndare
intäkter
0
495
495
515
308
kostnader
1 030
1 458
-428
1 396
1 048
netto
1 030
962
68
881
740
Miljö-, bygg- och räddningsnämnd
intäkter
3 193
3 873
680
3 219
3 599
kostnader
18 683
18 522
161
17 970
17 901
netto
15 490
14 650
840
14 751
14 302
intäkter
14 712
11 278
13 986
29 750
1 519
45 255
11 278
14 272
2 649
28 199
1 185
2 031
846
2 058
1 728
kostnader
18 005
18 754
-749
18 080
17 401
netto
16 820
16 723
97
16 022
15 673
Barn- o utbildningsnämnd
intäkter
16 732
26 598
9 866
24 667
22 243
kostnader
222 822
235 548
-12 726
224 437
212 508
netto
206 090
208 950
-2 860
199 771
190 265
Socialnämnd
intäkter
2 902
0
-354
1 798
108
0
327
0
0
-254
10
1 482
-157
2
6 803
155
1 888
-716
0
704
779
0
7 592
Ansvarsförbindelse pensioner (pensioner intjänade 1997 och tidigare)
Pensionsåtaganden
Löneskatt på pensionsåtaganden
Summa ansvarförbindelse
157 834
38 291
196 125
165 332
40 110
205 442
Ansvarsförbindelse förtroendevalda enligt KPA
Pensionsåtaganden
Löneskatt på pensionsåtaganden
Summa ansvarförbindelse förtroendevalda
Summa pensioner
2
0
2
202 930
0
0
0
213 034
Nya efterlevandepensioner
Arbetstagare som pensionerats
Övrig post
Pensionsavsättning förtroendevalda
Ingående löneskatt
Förändring löneskatt
Avsättning löneskatt pensionsavs förtroendevalda
Summa avsättning ink l lönesk att
Aktualiseringsgrad 90,0% (2014), 83,0% (2013)
Budget
Kultur- och fritidsnämnd
6 110
0
-465
0
75
Sänkning diskonteringsränta
Nämnd
Räkenskaper kommunen
Räkenskaper kommunen
Kommuninvest i Sverige AB
Kinda kommun har sedan dec 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska
förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Driftredovisning i sammandrag
42 933
41 922
-1 011
39 567
38 436
kostnader
218 783
225 628
-6 845
207 452
198 914
netto
175 850
183 706
-7 856
167 884
160 478
100 031
Totalt verksamhet
intäkter
158 596
175 476
16 880
164 932
kostnader
644 596
668 844
-24 248
634 720
545 758
netto
486 000
493 368
-7 368
469 788
445 727
506 371
509 782
3 411
499 658
494 935
10 077
13 942
-3 865
24 962
26 888
-496 294
-495 840
-454
-474 697
-468 048
intäkter
664 967
685 258
20 291
664 590
594 966
kostnader
654 673
682 786
-28 113
659 681
572 645
10 294
2 472
-7 822
4 909
22 321
Finansförvaltning
intäkter
kostnader
netto
Totalt
netto
Övriga upplysningar
Taxeringsvärde kommunens skogsfastigheter: 51 195 tkr.
24
25
Investeringsredovisning i sammandrag
Nämnd
Budget
Överförda
2014 budgetmedel
Utfall
Budget-
Utfall
Utfall
2014
avvikelse
2013
2012
fr 2013
tusentals kronor
2014
Kommunstyrelse
0
0
1 634
1 634
0
0
utgifter
inkomster
64 819
12 453
55 713
21 559
49 440
48 685
nettoinvestering
64 819
12 453
54 079
23 193
49 440
48 685
Miljö-, bygg- och räddningsnämnd
inkomster
0
0
0
0
0
1 800
0
1 749
51
526
553
nettoinvestering
1 800
0
1 749
51
526
553
Kultur- och fritidsnämnd
0
0
0
0
0
0
utgifter
inkomster
250
0
438
-188
371
155
nettoinvestering
250
0
438
-188
371
155
Barn- o utbildningsnämnd
0
0
0
0
0
0
utgifter
inkomster
800
0
575
225
355
1 120
nettoinvestering
800
0
575
225
355
1 120
Räkenskaper kommunen
Räkenskaper kommunen
0
utgifter
Socialnämnd
0
0
0
0
0
0
utgifter
inkomster
1 600
0
162
1 438
561
502
nettoinvestering
1 600
0
162
1 438
561
502
Summa
inkomster
26
0
0
1 634
1 634
0
0
utgifter
69 269
12 453
58 637
23 085
51 253
51 015
nettoutgifter
69 269
12 453
57 003
24 719
51 253
51 015
27
Verksamhetsuppdrag och
organisation
Strategiskt
område
Kommunikation/
Infrastruktur
Näringsliv
Sameverkan
Kompetens
Mål 2014
Beslut som främjar utveckling och upprustning av
Stångådalsbana ska ha identifierats och tagits i KS.
En marknadsföringsstrategi är beslutad och implementerad.
Varumärket Kinda är beslutat, implementering är
ett långsiktigt arbete och påbörjas 2015.
En organisation för marknadsföring finns på plats.
Ska förverkligas inom utvecklingsavdelningen 2015
En strategi för intern och extern kommunikation är framtagen
och beslutad.
Kommunikationspolicy finns i ”Varumärket Kinda”
Arbetet med att utveckla musikskolan till en kulturskola är
påbörjat.
Är beslutat.
Initiativ till ett årligt kulturarrangemang är taget och
ett första arrangemang genomfört i syfte att stärka Kinda som
en attraktiv kulturkommun.
Vi har många årliga arrangemang, även vartannat
år, men inget nytt specifikt under 2014.
= Uppfyllt (5)
= Delvis uppfyllt (6)
= Ej uppfyllt (2)
Årets verksamhet
Mål och måluppfyllelse
Hållbar utveckling
28
Under året har mycket arbete lagts på en justering av
Kommunstyrelsens förvaltnings organisation. Det har varit
många rekryteringar, men också arbete med ”ordning och
reda”, vad gäller våra processer och styrdokument. Detta
arbete behöver ständigt pågå, eftersom såväl kommunen som
omvärlden ständigt förändras. Utgångspunkten är att bygga
en organisation för framtiden.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelse
Beslut har tagits i Ks om fortsatt deltagande i
arbetet inom Infrastrukturkansliet till 2017-1231. Allt i syfte att få till en upprustning av banan
som möjliggör snabbare och tidsmässigt säkrare
tågtrafik.
En strategi är beslutad och en organisation för kommunens
näringslivsarbete finns på plats.
Arbete med att ta fram en näringslivsstrategi för
Kinda kommun pågår. Arbetet sker i nära samverkan
med Växtkraft Kinda.
En utvecklingsplan för området Vråken är framtagen och
beslutad.
En omfattande flerårig utvecklingsplan
är framtagen. Den är inte beslutad,
igångsättningsbeslut avseende etapp 1 kan komma
tidigt under år 2015.
Det finns ett forum på plats för dialog mellan politiker och
ungdomar.
Forum har funnits under året via FAUK men återstår
att bilda ”Ungdomsråd” under 2015.
Kompetensbehovet inom Kinda kommuns organisation är
kartlagd inför kommande generationsskifte.
Kartläggning finns. Kan dock behövas en ny under
2015.
En kartläggning av näringslivets kompetensbehov är
genomförd för att öka KS kunskap om det lokala näringslivets
behov.
Uppdraget genomfört av Lärcenter.
Kommunens kostnader för försörjningsstöd har minskat i
syfte att minska utanförskap och skapa en långsiktig social
hållbarhet.
Försörjningsstödet minskade med 732tKr, från
8896tKr år 2013 till 8164tKr år 2014.
De dokument som finns inom området hållbar utveckling ska
vara samlade och sammanställda i syfte att kunna arbeta fram
en heltäckande strategi för hållbar utveckling i Kinda kommun.
Uppdraget ej genomfört.
Året präglas mycket av rekryteringar och justering av
Kommunstyrelsens förvaltning, efter de genomförda
organisationsöversynerna. De nya chefer som rekryterats
är avdelningschefer för HR, Teknik och drift och Utveckling.
Vi har också rekryterat nya förvaltningschefer för
Socialförvaltningen och Kultur- och Fritidsförvaltningen.
Ytterligare en person är på gång att rekryteras,
Fastighetsstrateg. Rekryteringarna har gått bra.
Arbetet med ”ordning och reda” fortsätter. Nytt material
och årscykel för hur vi ska arbeta med vår internkontroll
är framtagen. Nytt dokumenthanteringssystem håller på
att implementeras, ”Ciceron”. PWC har på kommunens
uppdrag, i samarbete med oss, påbörjat justeringar av
Kommunstyrelsens delegationsordning, KS- reglemente,
attestreglemente samt vissa processbeskrivningar. Detta
arbete fortsätter in på år 2015.
Mycket arbete under året har rört Folkets Hus, föreningen
har beslutat sig för att sälja huset som var under konkurshot.
Kinda har också efter längre process sålt sina aktier i VÖKBY
bredband AB samt fått kommunikationsoperatörsavtal som
hänger ihop tidsmässigt. Arbetet med konstgräsplaner
fortgår. Markens beskaffenhet gör att planeringen av
”Hackelområdet”i Rimforsa är komplicerat. Beslut är inte
taget ännu om hur det slutgiltigt ska bli.
Medborgardialogen är under utredning, hur det ska se ut
i framtiden. Fler Kindaförslag har inkommit, bearbetats
och besvaras. Kinda finns med på sociala medier.
Under försommar och sensommar har det varit åtta
medborgarträffar i olika delar av kommunen.
Polismyndighetens utredning om att lägga ner polisstationen
i Kisa har engagerat mycket och det har varit många
olika träffar kring det. Likaså har det varit ett antal
kontakter med Landstinget, då de beslutade lägga ner sina
distriktssköterskemottagningar i Rimforsa och i Horn.
Under året har ”Försöksverksamheten” startat och utvecklat
metoder för att samla våra tidigare arbetsmarknadsprojekt,
och i en gemensam verksamhet överta kommunens
arbetsmarknadspolitiska verksamheter. Metoden
”Slussen”, en väg in för långtidsarbetslösa i behov av stöd
har utvecklats och ett antal individer har beretts plats.
I december tog Kommunfullmäktige beslut om att en
Arbetsmarknads- och Integrationsenhet bildas, som ett
resultat av försöksverksamheten. Detta innebär att också
flyktingsamordningen organiseras inom ramen för den
verksamheten.
Kommunen och Växtkraft har både var och en för sig, men
också tillsammans, arbetat för att utveckla samarbetet men
också lagt grunden till den gemensamma delen i respektive
organisations näringslivsstrategi.
Kommunfullmäktige antog i september ”Varumärket Kinda”,
som ska implementeras under år 2015. Varumärket innehåller
både vår värdegrund Framåtanda, Ansvarskänsla, Dialog men
också bland annat vår marknadsföringsstrategi, strategi för
intern och extern kommunikation.
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Kommunstyrelsen (KS) har på fullmäktiges uppdrag
det övergripande ansvaret för kommunens ekonomioch personalpolitik, utvecklingsfrågor och långsiktiga
planering. Vi ska leda och samordna förvaltningen av
kommunens angelägenheter och i dialog följa övriga
nämnders verksamhet. Vi har också ansvar för kontakten
med medborgarna, frivilliga organisationer, näringsliv samt
internationella, nationella och regionala aktörer. I vårt ansvar
ingår också de olika trafikslagen som kommunen har vilket
innebär kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar. Vi ansvarar
för infrastruktur i form av vatten/avlopp och gator/vägar,
fysisk planering, skötsel av parker och grönytor och åtgärder
som krävs för att möjliggöra företagande.
I vårt ansvar ingår också kommunens kost- städ- och
lokalverksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar även för den
ekonomiska förvaltningen.
Marknadsföring
Förvaltningschef:
Anita Silfver
Kultur
Ordförande:
Pia Tingvall
Mål 2014
Strategiskt
område
Kommunstyrelsen
HR (personalavdelningen) har arbetat med att utveckla
processen löneöversyn. HR har också börjat arbeta
fram, och påbörjat, utbildning för chefer. Detta för att
synliggöra chefsutbildningsfrågorna men också systematiskt
kvalitetssäkra den chefsutbildning som kontinuerligt bör
erbjudas.
Ekonomi har bland annat utvecklat förslag till systematisk
inköpssamordning, vilket medför en bättre ordning och
förenklar fakturahanteringen framåt. Området upphandling
förbättras samtidigt.
Teknik och drift har, efter politiskt beslut, infört färdtjänst
kvällar och helger. Ett större VA projekt är påbörjat i Rimforsa,
Rimforsa strand till Krågedal. Detta kommer också att pågå
under år 2015.
Kosten har fått utmärkelse för att de uppnått 25 procent
ekologiskt livsmedelsanvändande.
Värgårdsskolans nya tillagningskök är färdigbyggt och mycket
uppskattat av såväl medarbetare som matgäster. I Horn
kommer Stångågårdens kök nu att laga mat till både skola,
förskola och äldreomsorg.
Kommunfullmäktige har beslutat att Värgårdsskolan även
ska inrymma en Kulturskola, med start under år 2015.
Värgårdsskolan har också fått en konstgräsplan samt fin
utemiljö för friidrott.
29
Björklidens förskola har byggts ut för att kunna ta emot
flera barn, men det är fortsatt högt tryck på förskoleplatser i
Rimforsa.
Färdtjänst
Industriomr/fastigheter
Kommersiell verksamhet
37
46
147
12 157
12 679
12 793
2 978
2 853
2 888
-
-
282
235
181
524
57
- 44
29
På fastighetssidan finns ett stort behov av underhåll, flera
större projekt har fått genomföras för att underhållet varit
eftersatt, ex Åsundahallen, som har slutförts under 2014.
Kommunikationer
1 103
1 190
723
Vattenförsörjning och avloppsh
- 149
1 363
116
-102
-50
-
”Attraktionskraft Kisa” fortsätter sitt arbete, nu har även
”Attraktionskraft Rimforsa” startat. Kommunen är delaktig vid
bedömt behov.
Gemensamma lokaler
701
1 686
1 730
Ks förvaltning har deltagit i två internationella besök. Det
första var ett kortare besök till Amata, vänort i Lettland.
Där deltog också representanter från Polen och Litauen.
Syftet var i första hand kontaktskapande inför kommande
projektansökningar. En workshop genomfördes, där olika
länder fick framföra behov som skulle kunna bli projekt. Det
alla kunde enas om var frågan om ungdomsarbetslöshet, det
behöver vi alla arbeta med.
Summa
67 635
69 719
63 646
Nettoinvesteringar
54 079
49 440
48 685
Avfallshantering
Det andra besöket var resa till Kimilili i Kenya. FAUK,
kommunchef, Kommunstyrelsens ordförande, projektledare
deltog. Resans syfte var att avsluta en förprojektering ”Unga
framåt”. Det blev ett antal besök hos kommunpolitiker i
Kimilili för att planera fortsättningen. Vi åkte också till ett
regionmöte där vi presenterades som ett lyckat projekt
och där flera tjänstemän ville träffa oss och få reda på vad
vi arbetat med. ”Våra” ungdomar träffade dito från Kimilili
under ett antal dagar, för erfarenhetsutbyte och planering
framåt. Under vistelsen fick ungdomarna i Kimilili ett hus
anvisat, där avsikten är att skapa liknande verksamhet som
FAUK bedriver på ”Kåken” i Kisa.
För mer detaljer, rekommenderas att läsa de olika
avdelningarnas egna beskrivningar.
Ekonomi
Kommunstyrelsen (tkr)
Verksamhetens intäkter
2014
2013
2012
-100 557
-94 905
-90 142
168 192
164 624
153 789
Nettokostnader
67 635
69 719
63 646
Tilldelad ram
69 980
65 198
61 098
2 345
-4 521
- 2 548
Verksamhetens kostnader
Resultat
Spec av nettokostnader
Kommunfullmäktige
737
825
692
Arvoden och ersättningar
2 264
2 123
1 765
Övrig politisk verksamhet
1 918
1 568
1 801
Fysisk och teknisk planering
3 045
2 678
3 581
Näringslivsfrämjande åtgärder
1 332
1 433
1 514
Turistverksamhet
853
1 059
1 018
Gator och vägar samt parkering
7 477
6 645
6 358
Parker och lekplatser
1 789
1 366
1 639
Totalförsvar och samhällsskydd
-
-1
27
Stöd till studieorganisationer
-
175
209
Gemensam verksamhet
Kostnadsställen
4 115
7 645
806
27 089
24 699
25 004
Drift
Utfallet för Kommunstyrelsen visar ett större överskott:
2,3 mkr. Det är en klar förbättring jämfört med prognosen
i augusti då ett underskott på 1,7 mkr befarades, se vidare
tabellen nedan. De större avvikelserna är områdena
”Kommunchef” + 1 mkr bl.a. på grund av att alla strategiska
medel inte förbrukats.
Trafiksamordningen visar överskott på 1,3 mkr på
grund av lägre kostnader för skolskjutsar inom i princip
samtliga områden och för busskort för gymnasieeleverna.
Beställningscentralen har blivit billigare tack vare
effektivt resursutnyttjande av fordon. Fortsatta vakanser,
sjukfrånvaro och föräldraledigheter medför lägre kostnader
inom medborgarkontor, ekonomi- och HR-avdelningen
men samtidigt högt tryck på resten av personalgruppen.
Inom fysisk planering har plankostnaderna för Ödängs
industriområde överförts till investering varför området
visar överskott. Externa projekt, för närvarande Kimilili
planprojekt, ledning och styrning och det nya projektet ”unga
framåt” finansieras av ICLD. Verksamheterna IT/telefon visar
överskott tack vare lägre licenskostnader Microsoft och att
uppgradering växel kommer belasta kommunen först 2015.
Marknadsföring är ett prioriterat område som tilldelats extra
medel (400 tkr extra under 2011-2015) och där nu förbereds
för implementering av ”varumärket Kinda” under 2015.
Kanslifunktionen visar underskott med 950 tkr.
Detta beror på högre kostnader för arvoden och
ersättningar förtroendevalda, dubbelbemanning och
ökade licenskostnader på grund av införande av nytt
ärendehanteringssystem.
Gatuenheten har kunnat utöka asfaltsprogrammet tack
vare extra medel, mindre vinterväghållning och reavinst vid
försäljning av lastmaskin ger sammantaget överskott på 800
tkr
Kostenheten och lokalvården visar mindre överskott,
trots ett år med verksamhetsomflyttningar vilket medför
planeringsproblem
Den stora budgetavvikelsen är inom fastighetsenheten. Det
är bland annat slutförandet av arbetena vid Åsundahallen och
Rimforsa skola/Regnbågen som medfört kostnader även 2014.
Totalt överskridande 3,1 mkr vilket är lägre än de befarade 4
mkr i prognosen vid tertial 2.
till Värgårdsskolan åk 4-6 (lokalvårdsenheten), plog och
frontborste till konstgräsplan (fastighetsenheten). Budget 1
200 tkr, utfall 1 369 tkr.
Strategiska medel av engångskaraktär
Avdelningen för teknik och drift tilldelades 2 mkr i extra
medel för 2014 att använda till extra underhåll. Medlen
fördelades; Rimforsa skola 300 tkr, Åsundahallen 700 tkr,
barmarksunderhåll (asfalt) 900 tkr och bidrag till Horns
vägförening 100 tkr.
Under verksamhetsområde kommunchef avsattes i budget
2014, 2 100 tkr i strategiska medel till Kommunstyrelsens
förfogande under året. Dessa kunde efter särskilt beslut
fördelas ut.
Följande medel har fördelats: KS § 31 Förlängning
av ungdomsprojekt 3 månader, 225 tkr. KS § 50
Arbetsmarknadsrelaterade projekt – övergång till kommunal
försöksverksamhet, 1 000 tkr. KS § 77 Feriearbeten 2014, KS
finansierar 25 platser av totalt 60, 200 tkr. 675 tkr kvarstår vid
årsskiftet som ofördelade.
Taxefinansierad verksamhet
VA-verksamheten visar ett mindre överskott 147 tkr. Att
jämföra med tidigare års underskott på 1 363 tkr. VAverksamheten styrs av Lagen om allmänna vattentjänster
(LAV) och redovisningen ska hållas särskild från den
övriga kommunal redovisningen. Se separat redovisning i
kommunens bokslut.
Renhållningsverksamheten visar ett mindre överskott på 100
tkr. Mängden avfall in till anläggningen vid Adlerskog har varit
stor under året beroende på stora byggprojekt och rivning av
flerbostadshus. Avfallsmängderna bidrar på ett positivt sätt
årets resultat som gör att en större avsättning, 1,9 mkr kunnat
göras för avslutning och eftervård av deponin.
Driftredovisning, bokslut jfr tertial 2
-2014
KS (tkr)
Kommunövergripande, medborgarkontor
och turism
Utfall avvikelse +/-
Årsprognos avvikelse +/-
2014
vid tertial 2 2014
1 283
900
Marknadsföring
437
200
Kansli
-946
-750
1 277
500
Trafiksamordning
Skog/Industrifastighet
74
0
Gatu-, park- och renhållningsverksamhet
804
500
Näringsliv och fysisk planering
958
390
Kostverksamhet
167
0
Lokalvård
98
0
-3 147
-4 000
Ekonomi
433
410
HR
436
0
IT/telefoni
324
150
Lokaler drift och underhåll
Vatten- och avloppsverksamhet
Totalt
147
0
2 345
-1 700
Investeringar
Kommunstyrelsen har att hantera de kommunstrategiska
och övergripande investeringarna. Dessa redovisas i den
kommungemensamma sammanställningen. Därutöver
har kommunstyrelsen investeringar inom sina ”egna”
verksamhetsområden, vilka kommenteras nedan:
Inventarier
Lastmaskin L5OE, Weideman, VW transporter (Gatuenheten),
Kombiskurmaskin till Värgårdsskolan och kombiskurmaskin
VA-verksamheten
Sanering VA
Förnyelse av vattenledningar och serviser inom området
Floragatan – Drottninggatan.
Planering för utbyggnad av avlopp och tryckstegring av
vattentryck i delar av Björkfors.
Budget 1 000 tkr Utfall 433 tkr.
VA Rimforsa Södra Krågedal
Byggandet av landförlagda vatten- och avloppsledningar från
motellet till Storgården.
Budget 1 500 tkr, Utfall 952 tkr, (fortgår)
VA Linnäs – Udda
Anläggningsarbetena är avslutade. Kostnader för
ledningsrätter återstår.
Budget 100 tkr, Utfall 0 tkr.
Dagvattenkulvert Hackel, Rimforsa
Budget 2 000 tkr. Projektet beroende av Hackelprojektets
tidplan. Inga åtgärder 2014.
Granliden VA, Kisa (tomter)
Budget 500 tkr. Inga åtgärder 2014.
Bredband
Stamnät, Rimforsa-Sonebo-Törnevik, Långsbo. Slutredovisat
och 1 478 tkr har erhållits i extern finansiering. Kommunens
egenfinansiering för perioden 2011-2014 är ca 2 mkr.
Stamnät, Kinda-Bromhult – kommungräns Vimmerby.
Stamnät är klart. Kundanslutning pågår.
Här väntar vi på besked om ersättningens storlek efter
slutredovisningen.
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Skolvht barn- och ungdom
Flyktingmottagande
Inom lokalvården har samtliga medarbetare certifierad
utbildning.
30
Bidrag till samlingslokaler
I Kisa fortsätter utbyggnaden vid Ödäng-Kap Jocke. Total
budget 775 tkr, totalt förbrukat för perioden 2011-2014 är
708 tkr.
Bredband övrigt, 2 mkr avsätts per år för samförläggning,
flytt noder och särskilda satsningar efter genomgång med
kommunalförbundet ITSAM. Projekten pågår men hittills
har åtgärder för 420 tkr genomförts under året, ytterligare
åtgärder är påbörjade men inte fakturerat.
Energieffektivisering
Byte ventilationsaggregat Stjärneboskolan Budget 500 tkr,
Utfall 240 tkr
Inga arbetsmiljöåtgärder fastigheter vidtagna Budget 200 tkr
Gator, vägar, parker
Förnyelse trafikbelysning
Utbyte av 125 W armaturer med kvicksilverlampor har bytts
ut mot 38 W led-armaturer. Huvuddelen av utbytet har
gjorts inom Västerlidsområdet i Rimforsa. Ett mindre antal
armaturer har bytts i Kisa. Budget 300 tkr, Utfall 541 tkr.
Trafiksäkerhetsåtgärder
Beloppet avser finansiering av projekt där statsbidrag
beviljats. Inget statsbidrag beviljat 2014.
Bjärkeryds väg, Kisa
Planerade åtgärder: avser ombyggnad av väg vid
Tolvmannavägen. Åtgärderna verkställs när mark behöver
frigöras för industriändamål.
GC-väg Värgårdsskolan/Kisa IP
EQC är behjälpliga vid framtagning av ansökan till Trafikverket.
Budget 50 tkr, utfall 234 tkr.
31
GC-övergång Gyromek
Kostnad enligt avtal med Trafikverket. Beloppet faller ut när
åtgärder är färdigställda.
Framtiden
Fortsatt stabil ekonomi är grundläggande viktigt. Det blir en
utmaning år 2015 att ha samma ekonomiska tilldelning som
år 2014 fast vi haft förändringar och viss utökning, exempelvis
kommer utvecklingsavdelningen att inrättas under året.
Planfrågorna och planprocesserna är fortsatt viktiga. Vi
behöver beredskap för tomter för både industri och boende.
Vi ska fortsätta arbetet med att slutföra en näringslivsstrategi,
i samarbete med Växtkraft och besök av företag i kommunen.
Allt med tanke på kommundelarnas viktiga särart, och att
inkludera alla medborgare.
Det finns spännande delar i investeringsplanen som planeras
starta 2015. Ny brandstation, GC-väg, förbindelse Swedish
Tissue till väg 134, lekplats och skatepark. Vi har stort behov
av att fortsätta att arbeta strukturerat med underhållet av
våra egna fastigheter.
En bredbandsstrategi för kommunen är beställd från ITSAM
och förväntas komma under första halvåret. Planering för
Rimforsa i framtiden, från Hackel och till Åsundens strand,
pågår.
Miljö-, bygg-, och räddningsnämnden
Trafikverket ska under året starta en åtgärdsvalsstudie för
23/34:an. De har lämnat besked att projektledare planeras
vara anställd före sommaren. I studiens ska man titta på
genomfartsproblematiken genom Kisa samhälle.
Miljö-, Bygg- och Räddningsnämnden fullgör kommunens
uppgifter i tillstånds- och tillsynsfrågor inom miljö-, bygg- och
räddningstjänstområdet. Detta sker genom inspektioner,
systemgranskning, prövning av tillstånd och handläggning av
anmälningar. En viktig del i tillsynen är utbildning, information
och rådgivning för att få förståelse för lagstiftningarnas
mål och syfte. Det skapar bättre förutsättningar för ett
ansvarstagande och acceptans för regelsystemen. Utöver
nedanstående verksamhetsdelar ingår även energirådgivning
i nämndens verksamhet. Rådgivningen finansieras via statliga
bidrag.
Vi planerar också att göra en marknadsundersökning kring
turism, vad behövs i form av boende etc. för att locka
ytterligare besökare till oss.
Nyckeltal
2013
2012
Verksamhetsberättelse
Antal påstigande - kollektivtrafik
232 664
226 501
222 426
9 795
9 802
9 744
120
75
104
126
119
104
Marknadsföring
Befolkning per 31 december
Näringsliv
Näringslivsrankning
Förvaltningschef:
Yngve Blomberg
Verksamhetsuppdrag och
organisation
Miljökontoret ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken vilket
bland annat innefattar miljöfarlig verksamhet, kemiska
produkter, förorenade områden, täktverksamhet, avfalls- och
avloppshantering och sådant som kan innebära en olägenhet
för människors hälsa. Kontoret ansvarar även för den lokala
tillsynen inom livsmedelslagstiftningen. Miljökontoret driver
också ett aktivt naturvårdsarbete och flera naturvårdsprojekt,
utför kalkning av sjöar och vattendrag samt administrerar
Kisadalens lokala vattenråd. Miljöövervakning sker inom luft,
mark och vatten.
Svensk Näringslivs övergripande rankning
av 290 kommuner där 1 är bäst
Service till företag
Byggkontoret ansvarar för handläggning och tillsyn
av detaljplaner, bygglov, anmälningspliktiga åtgärder,
rivningslov, förhandsbesked, strandskyddsärenden,
bostadsanpassningsbidrag, trafikföreskrifter,
parkeringstillstånd. Kontoret ansvarar även för ajourhållning
av byggnads-, adress- och lägenhetsregister samt lämnar råd
och upplysningar som rör byggandet.
Räddningstjänstens huvudsakliga uppgifter är att förhindra
och begränsa skador på människor, miljö och egendom.
Detta sker främst genom att utbilda och medvetandegöra
människor i risktänkande.
Räddningstjänstens uppgift är även att vidta
skadebegränsande åtgärder innan olyckor inträffar, förbereda
räddningsinsatser, genomföra räddningsinsatser samt vidta
åtgärder efter räddningsinsatser. Vid höjd beredskap i
riket har räddningstjänsten ytterligare uppgifter för att öka
säkerheten för de som lever, verkar eller vistas i kommunen.
Organisation
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden består av 7 ledamöter.
Förvaltningen består av förvaltningschef, räddningschef, 0,25
stf räddningschef,
1,0 brandmästare, 0,25 stadsarkitekt, 5,1 handläggare, 1,90
assistenter, ca 45 deltidsbrandmän samt 0,5 energirådgivare.
Mål och måluppfyllelse
Verksamhetsberättelsee
2014
Kommunikation
Ordförande:
Göran Olsson
55%
6 783
6 822
6 786
Samverkan
Besökare på www.kinda.se (snitt per mån)
597
110
77
Youtube - antal visningar
Facebook - antal gilla
3 185
3 734
4 016
Youtube - antal minuter
5 564
7 003
2 987
Turistbyrån - handlagda ärenden (cirka)
1 950
2 350
1 800
Kindaförslaget (inkomna förslag)
27
13
31
Till kommunen inkomna synpunkter
46
80
70
Hållbar utveckling
Ekologiska livsmedel inom kostenheten
26,5%
25%
17,5%
Medborgarkontorets leasingbilar (antal rullade mil)
10 134
10 210
12 329
8 799
10 152
6 709
4 116
4 169
3 703
538
524
508
Årlig energiförbrukning kommunala fastigheter, totalt MWh
Återvinning energi (hushållsavfall, verksamhetsavfall
grovsopor, trädgårdsavfall) ton
Särskílt omhändertagande/materialåtervinning, ton
Särskílt omhändert/destruktion, (farligt avfall) ton
Deponering, ton
32
28
21
27
640
463
520
Kommunikation/
Infrastruktur
55%
Näringsliv
55%
Sameverkan
Beläggning torgplatser Kisa
Kompetens
till företagare av 290 kommuner där 1 är bäst
Strategiskt
område
Svensk Näringslivs rankning av Kommunens service
Mål 2014
Måluppfyllelse
Om-, eller nybyggnad av brandstationen i Kisa är påbörjad
Plats för byggande av ny brandstation är utpekad.
Planarbetet för detta är i full gång.
Säker gång- och cykelväg finns till Ödängsområdet
Gång- och cykelvägen ligger i investeringsbudget för
2015/2016
Bostadstomter finns tillgängliga i Kisa.
Detaljplanen för Granliden är antagen av
kommunfullmäktige.
Nytt ärendehanteringssystem är sammankopplat med miljö
och byggkontorets ärendehanteringssystem, MR/BR.
Sammankopplingen kommer inte att genomföras
förrän miljö- och byggkontoret har ett nytt
ärendehanteringssystem (Vision).
Vi har full bemanning på alla deltidsstyrkor.
Det är full bemanning på alla styrkor, men med
stort rekryteringsbehov.
Generationsväxling ny byggnadsinspektör.
Ny byggnadsinspektör har anställts.
33
Marknadsföring
Hållbar utveckling
Strategiskt
område
Mål 2014
90 procent av de enskilda avlopp med brister som
inventerades 2010-2011 ska vara åtgärdade.
Vid årets slut var andelen åtgärdade avlopp 86
procent. Alltså mycket nära målet.
Krav på energikartläggning ställs på större verksamheter i
samband med tillsyn enligt miljöbalken.
Information har lämnats men krav har ännu inte
ställts.
Det nya övningsfältet marknadsförs till andra kommuner som
övningsplats.
Övningsfältet har inte varit helt färdigställt.
Marknadsföringen kommer att ske under 2015.
= Uppfyllt (3)
En ny basbil har investerats i Horn (1138 tkr). Övningsfältet
= Delvis uppfyllt (6)
= Ej uppfyllt (0)
Allmänt
Förvaltningen är certifierad enligt IIP. Nämnden har
tillsammans med förvaltningen genomfört en torgdag där
allmänheten fick möjlighet att informera sig om nämndens
verksamhet. Även tekniska kontoret och energirådgivaren
deltog. Energirådgivningen ligger sedan 2012 under miljö-,
bygg- och räddningsnämnden. Energirådgivaren har bl. a
deltagit vid energitillsyn, gjort hembesök och företagsbesök
med konsultation. Utöver detta deltar energirådgivaren i ett
antal länsgemensamma projekt. Tre av nämndens mål har
uppfyllts under året och sex har delvis uppfyllts. Flera av de ej
helt uppfyllda målen förfogar nämnden inte över.
Räddningstjänst
Räddningstjänsten har genomfört brandkunskapsutbildning
för samtliga elever i årskurs 7. Under hösten har 6-åringarna
utbildats. 5 informationskampanjer har genomförts, bland
annat 2 större artiklar i Kindaposten och även på den årliga
torgdagen.
Det nya övningsfältet är nu i drift och finjusteringar kommer
att göras under våren 2015. Övningsfältet har utnyttjats flitigt
och det har även nyttjats av andra kommuner.
Antalet insatser har varit 159 fler än föregående år men
då står nyinförda ”hjälp till ambulans” för 118 st. Antalet
mantimmar är högre än de senaste åren, dels på grund
av ”hjälp till ambulans” men dels också på den stora
skogsbranden i Väsby. Vi är mycket glada för att ny plats
för brandstation har utsetts och planarbete för detta pågår.
Startbesked har lämnats för bl. a projektering av brandstation.
Landstinget visar intresse för att även fortsättningsvis
ingå med ambulansverksamheten. Bakre ledningsstöd för
räddningstjänsterna har utretts och utrustning för detta ska
installeras vid en nybyggnad av brandstation.
Miljö- och hälsoskydd
På miljösidan har antalet tillsynsbesök inom miljö-och
hälsoskydd överstigit målsättningen. Däremot har tillsyn
av lantbruk varit av mindre omfattning under året.
Livsmedelskontroll har utförts enligt plan. En miljöredovisning
har sammanställts som har redovisats för fullmäktige.
Avloppsinventeringen har fortsatt och under 2014 har 154
st. fastigheter inventerats jämfört med målet 150 st. Av de
anläggningar som inventerades 2010-2011 som bedömdes
vara bristfälliga har nu 86 procent åtgärdats jämfört med
målet 90 procent. Miljökontoret administrerar Kisadalens
vattenråd som fått mycket uppmärksamhet inom länet.
Miljösamverkan i Östergötland (MÖTA) är väl inarbetad och
nu sker samverkan inom hela miljö- och hälsoskyddsområdet.
Bygg och trafik
På byggsidan har förändringar i PBL tydligt förändrat
arbetssättet. Mer tid måste avsättas för tillsyn och utskick till
berörda. Nybyggnationen av villor och fritidshus ligger något
lägre än normalt medan mindre bygglovsärenden ligger på
en fortsatt hög nivå. Antalet bostadsanpassningsärenden är
något högre än tidigare år och inneburit högre kostnader.
Förstärkning med 50 procent byggnadsinspektör innebär att
förutsättningarna att uppfylla tillsyn mm är betydligt bättre
än tidigare. Fyra nya detaljplaner har antagits under året;
”Granliden”, “Prosten 3”, “Mjölkvik 1:3 m fl.” samt “Duvan”.
Ekonomi
Nyckeltal
Verksamhetsmått och nyckeltal (Mål 2014)
Nämndbehandlade ärenden
har asfalterats (300 tkr). Dessutom har utbyte skett av
Rökdykarapparater samt inköp av ett gångband utförts som
innebär att kostnaderna för test av brandmän blir väsentligt
lägre.
Framtiden
Frågan om nybyggnad av brandstationen börjar att
klarna. Pengar finns avsatta i investeringsplanen och
startbesked har lämnats för projektering vid Mariaberget.
Planarbete har också påbörjats. Frågan är mycket viktig
eftersom brandstationen är nedgången och uppfyller inte
grundläggande arbetsmiljökrav. Det är ganska stor omsättning
av brandmän vilket leder till ett stort utbildningsbehov av
nya och det är viktigt att aktivt arbeta för att rekrytera nya
deltidsbrandmän. Av resursskäl kommer ingen inventering
av enskilda avlopp ske under 2015. Inventeringen leder till
många prövningar av ombyggnation av avloppsanläggningar
och vi behöver nu komma ikapp med åtgärdande av
bristfälliga sådana.
2014
2013
2012
2011
96
81
112
136
Miljö- och hälsoskydd:
Kalkade sjöar (5)
5
5
6
6
Radonmätningar
16
11
12
20
Livsmedelsprover
0
2
6
Rengöringsprover
84
103
45
Kontrollbesök livsmedelsverksamheter (60)
Kontaktbesök (begr. tillsyn)
Registrering av livsmedelslokaler
0
60
74
55
38
-56
-39
-48
-32
22
15
11
29
80
81
104
91
Tillståndsprövning/anmälan enskilda
avloppsanläggningar
Inventering avloppsanläggningar (150)
154
161
199
137
Anmälan värmepumpanläggningar
62
48
35
65
Dispensärenden renhållning
41
32
29
24
Badvattenprover (20)
19
20
24
20
lantbruk (30)
45
30
14
7
Tillsynsbesök lantbruk (45)
15
42
38
18
Tillsynsbesök hälsoskydd 45 § MB (20)
29
7
12
14
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Nettokostnadens utfall är 95 procent av budgeten Varav
kostnadssidan ligger på 99 procent och intäkterna på
121 procent. På kostnadssidan så har lokalkostnaderna
och inköp för framförallt räddningstjänsten varit lägre.
På intäktssidan har bygglovsintäkterna rejält överstigit
budget, framförallt på grund av några mycket stora bygglov.
Dessutom har räddningstjänsten haft stora intäkter för
insatserna vid Salabranden där 5 brandmän från Kinda deltog.
Räddningstjänsten hade en mycket lugn inledning på året
men en skogsbrand i Väsby tillsammans med Salabranden
har gjort att antalet utryckningstimmar ligger lite högre än de
senaste åren. Antalet insatser ligger dock på en normal nivå.
Räddningstjänsten har haft höga driftkostnader för reparation
av fordon, investeringsplanen har därför setts över.
Investeringar
Årets verksamhet
34
Drift
Måluppfyllelse
Tillsynsbesök miljöskydd – exkl
Miljö- bygg- och
räddningsnämnden (tkr)
2014
2013
2012
Verksamhetens intäkter
-3 873
-3 219
-3 599
Verksamhetens kostnader
18 522
17 970
17 901
Nettokostnader
14 650
14 751
14 302
Tilldelad ram
15 490
14 666
14 131
Resultat
840
-85
-171
MBR-nämnd
250
232
247
Plan- och byggverksamhet
386
570
779
-
I Väntan På Ambulans (IVPA)
-
Hjälp till ambulans (kommunalt)
-
Spec av nettokostnader
Plan och bygg:
Antagna planer
4
4
2
3
214
216
186
191
55
45
36
50
30(45)
19(48)
15(43)
19(42)
393
234
224
249
105
74
89
84
118
-
-
-
automatlarm
75
71
60
67
-
brand I byggnad
12
11
8
-
-
brand ej I byggnad
16
9
15
-
-
trafikolycka
25
19
19
-
-
övriga larm
Byggärenden (bygglov, förhandsbesked mm)
Bostadsanpassningar
Parkeringstillstånd, nya (förlängda)
Räddningstjänst:
Miljö- och hälsoskydd
2 170
1 829
1 455
Naturvård
354
351
394
Räddningstjänst
9 761
10 131
9 817
Bostadsanpassning
689
482
469
Lokalkostnader
1 041
1 156
1 128
Summa
14 650
14 751
14 289
Nettoinvesteringar
1 749
526
553
Totalt antal insatser räddningstjänst
Antal mantimmar
Antal tillsynsbesök enligt LSO (20)
Antal tillsynsbesök brandfarlig vara (6)
42
53
35
-
1554
1370
1354
1422
31
22
14
20
0
-
-
-
35
Organisation
Musikskola
Ansvara för att barn i grundskolan ges introduktion i stråk,
-blås och kompinstrument i samarbete med BUN.
Stimulera och erbjuda fortsatt avgiftsbelagd
musikundervisning t.o.m. 18 år samt ge möjlighet till att
deltaga i grupp, ensemble och orkesterverksamhet.
Fritidsgård
Ansvara för fritidsgårdsverksamhet i Kisa och Rimforsa samt
samarbeta med den föreningsdrivna fritidsgården i Horn.
Verksamheten riktar sig till kommunens tonåringar till och
med 18 år.
I samarbete med BUN anordna särskilda lovsaktiviteter.
Ledning/Allmän kultur, fritid
Ledning av förvaltningen, nämndarbete, planering,
administrativ handläggning, föreningskontakter,
föreningsbidrag, lokaluthyrning, skötsel av anläggningar,
program- och utställningsverksamhet, allmänkulturell och
fritids handläggning, emigrantmuseum samt lokalhistoriskt
arkiv.
Att använda våra Kultur- Natur- och fritidsarenor som
marknadsförings-platser för Kinda samt nyttja föreningslivet
som ambassadörer för vår kommun.
Genomföra minst 15 Natur- Kulturguidningar.
15 natur- och kulturguidningar är genomförda med
stort deltagarintresse med varierande utbud på
varierande platser i Kinda. Kinda marknadsförs på
många sätt med ett brett utbud av evenemang inte
minst under sommarhalvåret. Föreningslivet står för
en stor del av utbudet
Musikskolan lokaliserad till
Värgårdsskolan till höstterminen 2014.
Musikskolan är inte lokaliserad till nya
Värgårdsskolan på grund av lokalers utformning och
svagheter till schemaläggning.
= Uppfyllt (4)
= Delvis uppfyllt (1)
Med gott ekonomiskt resultat från år 2013 och med tillförda
medel inför 2014 har verksamheten kunnat genomföras enligt
planering. Särskilt stöd har kunnat riktas till idrottsföreningar
som har varit i behov av ekonomiskt stöd för drift av egna
anläggningar.
Kommunikation/
Infrastruktur
Införa självutlåning av böcker på Kisa bibliotek
Näringsliv
Näringslivet stödjer ekonomiskt Kultur- och fritidslivet i
kommunen.
Näringslivet bidrar på flera olika sätt att Kultur- och
fritidslivet blomstrar i Kinda.
Sameverkan
Måluppfyllelse
Kulturskola planeras för att införas 2015.
Kulturskola införs från ht 2015
Kompetens
Strategiskt
område
36
En miljötoalett är i drift vid badplats Trossbonäs.
Ny belysning elljusspår Rimforsa i LED belysning. En
7-mannakonstgräsplan i drift under 4:e kvartalet.
Friidrottsanläggning i drift under 4:e kvartalet.
Markarbete klar för 11-mannakonstgräsplan, Kisa.
Nya ingångsvärde för konstgräs, Rimforsa
Årets verksamhet
Mål och måluppfyllelse
Mål 2014
Vara delaktig i genomförandet av byggnation
fritidsanläggningar i Kinda enligt framtagen handlingsplan.
Bygga miljötoaletter till två badplatser. Konstgräsplaner i bruk i
Kisa och Rimforsa. Friidrottsbanor anlagda vid Värgårdskolan.
Införandet av självutlåningsautomater för boklån
under 4 kvartalet 2013 har inneburit att personal
inte ständigt är låsta vid utlåningsdisk utan kan
merutnyttjas för andra uppgifter. Självbetjäningen
fungerar väl och uppskattas av flertalet av våra
kunder
Kompetensutvecklingsplan Framtagen för all personal.
.
Ej framtaget på grund av tidsbrist
Förvaltningen har varit delaktig i planeringen av
Värgårdsskolans utemiljö med konstgräsplan, friidrottsarena
och multisport arena liksom konstgräsplan IP Kisa.
Konstgräsplanen på Värgårdsskolan är i drift liksom
friidrottsanläggningen. Den senare måste dock kompletteras
under våren enligt redovisade brister. Kvar att bygga under
2015 är gräsytor för kastgrenar som kan merutnyttjas för
olika bollspel. Kisa Sportklubbs idé med motionsspår på
Värgårdsudde bör initieras under 2015.
Sommarsimskolor har genomförts på fyra platser i samarbete
med Kinda/ Ydre Sparbank och lokala arrangörer.
Med anledning av att Pinnarps badanläggning inte fått nyttjats
av allmänheten samt den varma sommaren har nyttjandet av
övriga badplatser ökat och därmed behov av mer tillsyn och
underhåll.
Under hösten har förvaltningen studerat alternativ och
komplettering till Pinnarp. Avtal har skrivits med Kisa
Frikyrkoförsamling avseende badplats Sommaro, vid övre
Föllingen.
Natur och kulturguidningar har genomförts med stort
deltagande samt till stor belåtenhet för de besökande. Riktad
verksamhet har skett till barn familjer vid Föllingsödagen och
Kampen om Klevbergsdalen på Hallstad ängar. Guidningarna
är ett tydligt varumärke för Kinda kommun.
= Ej uppfyllt (2)
av bibliotekspersonal. Biblioteket har på varierande sätt
öppnat upp verksamhet för barn.
Framtida kulturskola är utredd genom extern utredare i
samarbete med personal från såväl egen förvaltningen och
Barn och utbildningsförvaltningen. Nämnden har tagit beslut
om Kulturskola med de tillförda ämnena dans och teater med
start fr om HT 2015.
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Nämndens politiska nämnd består av fem ordinarie ledamöter
och lika många ersättare.
Nämnden sammanträder normalt en gång/månad med
undantag för juli månad.
I nämnden ingår ett presidie bestående av ordförande, vice
ordförande och 2.e vice ordförande samt förvaltningschef.
Förvaltningen är organiserad enligt följande:
Bibliotek
Ansvara för huvudbibliotek samt två filialbibliotek.
Samordna skolbibliotek och barnkulturverksamhet
i samarbete med Barn- och utbildningsnämnden/
förvaltningen.
Hållbar
utveckling
Möjliggöra ett rikt och mångfacetterat kultur- och fritidsliv för
alla åldrar.
Främja bevarandet och brukandet av vårt kulturarv.
Stödja föreningslivet speciellt för barn och ungdom.
Tillhandahålla ett huvudbibliotek med två filialbibliotek.
Erbjuda barn och ungdom möjlighet till undervisning i
musikskola.
Erbjuda tonåringar fritidsgårdsverksamhet.
Marknadsföring
Förvaltningschef
Jerker Carlsson
Verksamhetsuppdrag
Måluppfyllelse
Kultur
Ordförande
Lena Käcker Johansson
Mål 2014
Strategiskt
område
Kultur- och fritidsnämnden
Musikskolans konserter framförs med stor skicklighet av
musikeleverna med starkt stöd av duktiga musiklärare. Två
sommarmusikanter har varit anställda under två veckor och
förnöjt på såväl äldreboende, förskolor samt på allmänna
platser.
Fritidsgårdens återkommande veckoverksamhet besöks av
många ungdomar. Särskild kill - och tjejgruppverksamhet
genomförs till stor belåtenhet. Lovverksamhet har
genomförts med stort deltagande och speciellt dess
sommarläger.
Utredning om kvarteret Vråken och Kisa Emigrantmuseum
har slutförts. Ärendet är överlämnat till kommunstyrelsen för
vidare handläggning.
Internkontroll är utförd enligt framtagen plan och godkänd av
nämnd.
Sjukfrånvaron inom förvaltningen är låg och förvaltningens
personal har hög kompetens för arbetets utförande.
Biblioteken har varit sommaröppna med endast begränsad
stängning. Personalen upplever stor belåtenhet från våra
biblioteksbesökare för denna service. Självbetjäning vid
bibliotekslån möjliggör att annat arbete parallellt kan utföras
37
Ekonomi
har fått ett större kostnadsutfall än tilldelad budget.
Sommarens värme har bl. a visat på ökat kontroll och
underhåll av dessa anläggningar. Motionsspår i Björkfors har
förbättrats till stor belåtenhet men med ökat kostnadsutfall.
Drift
Kultur- och fritidsnämnden (tkr)
2014
2013
2012
Verksamhetens intäkter
-2 031
-2 058
-1 728
Verksamhetens kostnader
18 754
18 080
17 401
Nettokostnader
16 723
16 022
15 673
Tilldelad ram
16 820
15 972
15 472
97
-50
-201
Resultat
Spec av nettokostnader
Arvoden och ersättningar
-300
-300
180
168
146
Övrig politisk verksamhet
10
15
14
Allmän kulturverksamhet
3 433
2 982
2 749
908
790
812
Bibliotek
4 848
4 748
4 474
Musikskola
2 623
2 472
2 358
Idrotts- och fritidsansläggningar
3 243
3 464
3 734
Fritidsgårdar
1 777
1 683
1 686
16 723
16 022
15 673
438
372
155
Kommunstyrelsen, arvoden o ers
Verksamhetsberättelse
Stöd till studieorganisationer
Summa
Nettoinvesteringar
Ekonomin är i balans. Med vissa skiljaktigheter mellan
verksamheter är budgeten vid årsskiftet i full balans.
Personalkostnader inom fritidsgårdsverksamheten har
ökat något beroende på extra kostnader i samband med
lovverksamhet
Även kostnader för underhåll av frilufts - och badanläggningar
Låntagare Kinda bibliotek; aktiva ungdomar
Rekrytering av ny förvaltningschef har bekostats liksom
utredningsuppdrag Vråken inom befintlig budgetram.
Kostnaderna för lokaler har underskridits budgeterat belopp.
Förvaltningen har genom god hushållning erhållit en budget i
god balans med något överskott.
Investering
Investeringsredovisning 2014
Investeringen omfattar tre objekt, miljötoalett Trossbonäs,
Ledlampsarmatur elljusspår Rimforsa samt projektor
installerad på Kisa bibliotek.
Miljötoalett Trossbonäs badplats är installerad och kommit i
bruk till sommarsäsongen.
Ledlampsbelysning till elljusspåret i Rimforsa var i bruk under
¤.e kvartalet.
Kostnaderna för belysningen överstiger beräknad kostnad,
men bedöms inrymmas i ramen för 2015 års budget.
Framtiden
Framtiden upplevs som positiv. Med stora satsningar på
anläggningar för idrott och en beslutad Kulturskola utan
ekonomiska begränsningar på nuvarande verksamhet så
ser både nämnd och förvaltningens personal positivt på
närliggande framtid.
Det finns många utmaningar och uppgifter att lösa innan
anläggningarna är i fullt bruk och innan Kulturskolan är i full
funktion men med den entusiasm som nämnd och förvaltning
visar så ser framtiden ljus.
Större investeringar kräver ökad driftbudget.
304
302
303
301
361
Aktiva låntagare,
150
184
164
155
253
0,5 0,61 0,54 0,51
0,7
% av hela åldersgruppen
Antal barn i Musikskolan
2014 2013 2012 2011 2010 2009
Antal barn och ungdomar i Kinda (8-16 år)
993 1004
950
968 1003 1044
Elevantal på musikskolan (klassork och individuellt)
305
296
300
269
279
287
31
29
32
28
27
27
%
Kommentar: vi har valt att lyfta ut denna grupp låntagare
för att se i vilken utsträckning vi lyckas locka Värgårdsskolans
ungdomar till biblioteket. De har ju ett eget skolbibliotek som
de vänder sig till i 1:a hand. Ökningen 2013 kan ju delvis bero
på att skolan och skolbiblioteket varit under ombyggnad. För
2014 är vi tillbaka på ca 50 procent. Vi måste göra mer för att
locka denna grupp.
Uthyrningstimmar Idrottshallar
Besöksantal fritidsgårdarna
Antal besökare i genomsnitt
2014 2013 2012 2011 2010
Antal ungdomar ålder 13 – 15
Vt 14 /varav tjejer Ht 14 /varav tjejer
Öppen verksamhet
Vardagskvällar Kisa
Vardagskvällar Rimforsa
42298
30 / 15
5 / 2
11 / 9
Fredagskvällar
54 / 23
62 / 31
Undomskvällar
73 / 33
86 / 47
Sommarchill (augusti)
25 / 16
Speciella aktiviteter
Tjejgrupp
11+3 = 14
7+8 = 15
Killgrupp
8
9
Teatergrupp
8
8
Halv 8 hos mig
40
Skidresa sportlov
32
Valborg
95
Sommarnatta
ca 100
Sommarläger
72
Sommarhajk
16
Hockeyresa
Verksamhetsberättelsee
-300
Låntagare Kinda bibliotek; aktiva ungdomar
Aktiva ungdomar!
46
Nyckeltal
Guidningar i Kinda 2014
38
Datum
19-feb
Program
Plats
Havsörnsspaning
Rimforsa
Antal Personer
16-apr
Invigning Föllingsö museum
Kisa
Fågel och ägg-guidning med Lars Frölich
Kisa
25
12-maj
Högabackens gravfält, six feet under
Rimforsa
55
19-maj
På Spång över blöta mader,
Kisa
37
24-maj
Ett varv runt sketgöl
Hycklinge
11
06-jun
Nationaldagsvandring
Tidersum
100
14-jun
Kampen om Klevbergsdalen
Rimforsa
1000
50
200
23-jun
Brudar, jungfrur och troll, Gamla måla
Ulrika
18
30-jun
Stadsvandring på Egna hem
Kisa
89
25 juni - 17 aug
Trollegater (16 guidetillfällen med ca 20 pers/tillfälle)
Trollegater
20
07-jul
Cykelguidning, Tjärstad - Valla - Hovstad
Rimforsa
49
14-jul
Vårdslunda by
Hycklinge
48
04-aug
Schedevi Säteri
Rimforsa
98
06-sep
Båttur på Åsunden, Hycklinge hamn
Hycklinge
50
29-okt
Från torggatan till vintergatan
Kisa
40
39
Kommunens värdegrundsarbete tydliggörs i måldokumenten
och verksamheternas arbete. De verksamhetsspecifika
värden som framgår av styrdokumenten är väl kända och en
levande del i vårt arbete. Huvudmannen möjliggör arbetet
med att uppfylla dessa värden och verksamheternas mål
genom att fastställa en funktionell organisation, fördela
resurser efter behov och svara för att verksamheten bedrivs i
ändamålsenliga lokaler.
Utvecklingsområden
Genom att prioriterade utvecklingsområden varit få och
centrala för verksamheten samt att de är väl förankrade,
så har resultaten utvecklats mycket positivt under året.
Långsiktigheten har skapat en bra grund för kontinuerligt
förbättringsarbete. De prioriterade utvecklingsområdena är:
Miljö – hälsa
Kunskapsutveckling
Samverkan – omvärldsorientering
Delaktighet och inflytande
Dessa utvecklingsområden samverkar med kommunens
övergripande strategiska mål, som även de funnits under flera
år och börjar sätta sig i organisationen. De strategiska målen
är: Kommunikation/infrastruktur, Näringsliv, Samverkan,
Kompetens, Agenda 21, Marknadsföring och Kultur. Resultatet
av arbetet med de strategiska målen redovisas var för sig
under nedanstående rubrik ”Mål och måluppfyllelse”.
Näringsliv
Kommunikation/
Infrastruktur
Strategiskt
område
Mål och måluppfyllelse
40
Mål 2014
All pedagogisk personal i skolan ska ha eget IT-verktyg.
Entreprenöriellt lärande genomförs och synliggörs i all
verksamhet.
Måluppfyllelse
Kostnadskrävande. Lärarna i skolan har egen dator.
Fritidshemmen och förskolan har fasta datorer. En
nivå som får anses god men behöver hållas efter
Målen i verksamheterna behöver tydliggöras i
verksamhetsplaner. Olika förutsättningar beroende
på verksamhet. Fsk, L,M,H eller Gy. Förskolan,
högstadiet och gymnasiet har kommit längst.
Sameverkan
Rektorer och förskolechefer har resultatansvar samt uppdrag
att säkerställa god kvalitet i verksamheterna. Medel till
respektive verksamhet fördelas av förvaltningen inom ramen
för BUN’s tilldelade resurser. Utöver grundtilldelningen
för personal, lokaler och övriga ”fasta kostnader” fördelas
resurser i dialog med ledningsgruppen. Det administrativa
stödet har utvecklats så att förskolans gemensamma
administration har lagts centralt. Huvudansvariga
administratörer på Värgårdsskolan, lärcentrum och
förvaltningen samarbetar för att hålla en hög kompetens
och för att kunna täcka upp för varandra vid behov. De har
dessutom ett ansvar för att stötta administratörerna på
övriga enheter. Det administrativa stödet ska möjliggöra ett
pedagogiskt ledarskap på respektive enhet. Ledningsgruppen
ska fungera som stöd i arbetet med att skapa likvärdiga
förutsättningar och hög kvalitet i verksamheterna. Ett stort
Grundläggande värden
Vi har spetskompetens i
entreprenöriellt lärande och IT
.
Vi har spetskompetens inom bägge dessa områden
i form av förstelärare som kan stötta i alla
verksamheter.
Alla verksamheter har en plan för att genomföra grön flagg.
Uppfyllt från F-6, Även Värgårdsskolan har påbörjat
en strategi för utveckling på detta område
Vi tar en aktiv roll i en kommungemensam strategi och lyfter
fram våra goda resultat och bra verksamheter.
Finns fortfarande mycket att göra men Kinda
är definitivt känt för sina goda resultat och bra
verksamheter. Lärcentrum bedriver en aktiv
marknadsföring.
Plan för utveckling av kulturskola tas fram i samverkan med
verksamheterna och Kultur- och fritid
Samarbete har påbörjats och personalen positiv
till samverkan. Utmaningar finns vad det gäller
lokalfrågan.
= Uppfyllt (4)
= Delvis uppfyllt (3) Årets verksamhet
Antal barn/elever är i stort sett oförändrat från tidigare år. Vi
kan dock se en liten ökning de närmaste åren. Däremot har
antalet elever med stort behov av stöd i olika former ökat
markant.
Det har medfört att personalkostnaderna blivit mycket
högre. I viss mån har stödet kunnat tillhandahållas genom
verksamhetsanpassning, men för att möta barnens/elevernas
speciella behov, så har såväl kostnader för interkommunala
ersättningar som för särskilda insatser i form av olika
specialistkompetens ökat.
Förskolan
På grund av framför allt ökad vistelsetid för barn i förskolan
har den givna tilldelningen i budget inte räckt till. Utslaget
per barn har den beräknade kostnaden hållit. Eftersom vi
har fler barn och en nyöppnad avdelning så har det krävts en
utökning av personal. Vi har räknat med en särskild tilldelning
för nyanlända barn utifrån deras situation och behov. På vilket
sätt modersmålsstöd ska ges i förskolan är fortfarande ett
förbättringsområde och resurser behövs för att ge relevant
stöd.
Föräldrasamverkan fungerar väl i förskolorna genom
inskolning, föräldramöte/drop in, samråd, utvecklingssamtal,
daglig kontakt. Resultatet av föräldraenkäten visar att de
flesta upplever förskolan som trygg och att de får
Familjecentralens verksamhet har en nära föräldrasamverkan
och samarbetet mellan kommun och landsting ger goda
förutsättningar för ett naturligt samarbete och kontakter.
Öppna förskolan, som en del i familjecentralen, innebär att
det kan knytas kontakter på ett naturligt sätt med olika parter.
För barn och föräldrar är Öppna förskolan också en viktig
= Ej uppfyllt (0)
social mötesplats.
I uppföljningen av kvalitetsarbetet visar förskolorna på
utveckling och förbättring i verksamheten. Bland annat
aktionsforskningen medför en planerad verksamhet utifrån
barns intresse och behov i överensstämmelse med förskolans
mål. Aktionsforskning ska genomsyra hela förskolans
verksamhet och utgöra grunden för det systematiska
kvalitetsarbetet.
Övriga insatser som gjorts är utbildning inom området
natur/teknik som kopplas till det entreprenöriella arbetet i
förskolan. Förskolans tal – och språkansvariga bidrar med stöd
både till barn och personal i det språkutvecklande arbetet.
Antal elever snitt vt/ht
2014
2013
2012
Förskola kommunal regi
394
409
420
81
59
29
376
373
356
Skolbarnomsorg enskild regi
12
Not. Antalet barn som går i friskolor har ökat.
12
11
Förskola enskild regi
Skolbarnomsorg kommunal regi
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Ledning av verksamheterna
engagemang i kommunens övergripande mål såväl som
förvaltningens uppdrag förutsätts.
Vi har tillgång till specialistkompetens i hög grad.
Nyanställning av psykolog och kurator pågår.
Speciallärare och specialpedagoger finns. Förskolan
behöver få tillgång till specialpedagogisk resurs
Kompetens
Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar
barnomsorg, skola och vuxenutbildning.
Sedan organisationen ändrades 2013 har verksamheterna
varit organiserade på samma sätt.
De är fördelade på åtta enheter: Horn/Hycklinge och Björkfors
med skola och förskola, Rimforsa skola, Rimforsa förskolor,
Kisa förskolor, Bäckskolan, Värgårdsskolan 4-6, Värgårdsskolan
åk 7-9 samt Lärcentrum med vuxenutbildning och Allhamra
gymnasieskola. För varje enhet ansvarar rektor respektive
förskolechef. Enheten för elevvård, Elevhälsan, samordnas
centralt i något högre grad än tidigare. Fortfarande är det
rektor/förskolechef som har ett eget ansvar för att de krav
som ställs på elevhälsoarbetet uppfylls.
Måluppfyllelse
Vi har tillgång till specialistkompetens på områden för elever i
behov av särskilt stöd..
Hållbar
utveckling
Verksamhetsuppdrag och
organisation
Marknadsföring
Förvaltningschef:
Agneta Gatel
Kultur
Ordförande:
Pontus Wessman
Mål 2014
Strategiskt
område
Barn- och utbildningsnämnden
Grundskolan inklusive förskoleklass och
fritids
Förskoleklass och fritidshem arbetar i samverkan med skolan
på samtliga enheter. Fritidsverksamheten är av stor vikt för
det hälsofrämjande arbetet inom den samlade skoldagen.
I anslutning till alla fritidshem finns mycket goda miljöer
som lämpar sig väl för utomhuspedagogik. Grupperna har
minskats och personaltätheten ökats så att vi nu ligger under
genomsnittstalen för riket.
41
Elevantalet har endast ökat marginellt under året. En ökning
som egentligen inte motsvarar den personalkostnadsökning
som skett. Ett skäl är att delningstalen för olika grupper
påverkar tilldelningen av personal på så sätt att färre elever
i en klass kräver lika många timmars undervisning som ett
större antal elever skulle ha gjort. Det innebär att även om
elevantalet sjunker något så går det åt lika många lärare.
Fördelen är att vi har fler klasser med färre elever nu än för
några år sedan. Detta borde ge ökade möjligheter till stöd för
den enskilda eleven.
Gruppen nyanlända barn/elever har ett stort behov av
stöd. Kinda kommun tog emot många barn och ungdomar i
verksamheterna under året. Integrationsarbetet har fungerat
väl och många elever som började i förberedelsegrupper är
nu till stor del integrerade i olika klasser.
Flytten av Stjärneboskolans verksamhet till den nya
Värgårdsskolan 4-6 har inneburit ökade kostnader, men är
ett stort tillskott i form av bättre lärmiljöer för mellanstadiet.
Samordningsvinster i form av delade tjänster med
Värgårdsskolan 7-9 och samutnyttjande av lokaler görs redan.
Värgårdsskolan 7-9, där i stort sett alla Kindas högstadieelever
samlas, har nu funnit sina former i nya lokaler. Verksamheten
är organiserad i fyra arbetslag; en för varje årskurs samt
ett arbetslag för övrig personal. På skolan finns elevhälsa,
skolbibliotek, cafeteria och fritidsgården Hornet, som är
bemannad även dagtid.
Utveckling av IT i skolan har inte kunnat ske i den takt vi
önskat. Tilldelade medel har inte har räckt för att täcka
det behov som finns. Ändå måste man säga att vi är väl
tillgodosedda i ett nationellt perspektiv. En uppföljning
angående fortsatt behov av datorer, samt hur kostnaden
mellan IT och läroböcker bör fördelas, har gjorts i
ledningsgruppen. Grundtilldelning har bestämts så att det är
en likvärdig fördelning utifrån olika verksamheters behov.
Antal elever snitt vt/ht
2014
2013
2012
Förskoleklass
107
108
109
Grundskola
965
930
919
13
10
13
Särskola
Personal
Tillgången på behörig personal är god med undantag av
fritidshemmen. Även inom vissa ämnesområden i skolan kan
det vara svårt att få tag i legitimerade lärare. Från 1 juli får
endast legitimerade lärare sätta betyg. På Värgårdsskolan
7-9 finns några lärare som har arbetat länge, men som ändå
saknar vissa delar från sin lärarutbildning och således räknas
som obehöriga. I möjligaste mån försöker vi underlätta
för dessa lärare att komplettera sina utbildningar så att
behörighet uppnås.
42
Åtgärder för högre grad av måluppfyllelse/stödinsatser
Ökade stödinsatser har tillförts samtliga enheter. Både i form
av personal och teknisk utrustning. Elevdatorer finns till
samtliga elever i åk 7-9, samt två datorer per klass i åk 4-6 och
1 per klass åk F-3. All pedagogisk personal har en dator. Det
åligger respektive förskolechef/rektor att fördela medel inom
given ram till stöd för barnens/elevernas behov. Utvärderingar
visar att barn/elever och föräldrar är nöjda eller mycket nöjda
med det stöd som ges. Skolbarometern visar att eleverna i
Kinda generellt sett är mycket nöjda med det stöd de ges av
sina lärare.
Elevhälsan
Som påpekats i våra föregående planeringsdokument så är
elevhälsan det område som påverkats mest av nya lagar- eller
regler. Det har medfört ökade kostnader för verksamheten,
något som vi varit förberedda på. Det är framför allt
anställning av nya medarbetare med specialistkompetens
som har kommit till. Det kan bidra till att vi kan behålla elever
i stort behov av stöd inom kommunen vilket är en fördel
för såväl individen, som kan slippa långa resor, som för den
kommunala ekonomin. Samtidigt har vi elever som även
fortsättningsvis har rätt till placeringar i verksamheter med
specialistkompetens som vi saknar.
Gymnasieskola/gymnasiesärskola
Gymnasieverksamheten i kommunen har höga kostnader
liksom alla yrkesgymnasier har. Tyvärr är det fortfarande
ett lågt söktryck till industriprogram vilket gäller för hela
Östergötland. Fler elever vore önskvärt, inte bara av
ekonomiska skäl. Däremot ser vi en fortsatt ökning av
antalet elever som läser fyra år. Något som är mycket
kostnadskrävande.
Introduktionsprogrammet - Språkintroduktion
Arbetslaget har under året mött målet att förbättra
kontakterna med gode män och med övriga delar av
skolan. Man har utarbetat en instruktion för inskrivning av
elever vid språkintroduktionen. Arbetet med attityder och
likabehandling har varit framgångsrikt, något som även flytten
till Teknikcollege Allhamra tros ha bidragit till.
Utbildning i svenska för invandrare
Det har varit ett intensivt år med många utmaningar. Andelen
elever på SFI har ökat och vi har nu rekordmånga elever
inskrivna. Detta är fantastiskt roligt och stimulerande, men
också krävande och man kan tydligt se behovet av utökade
resurser till verksamheten. Det är oerhört viktigt för att ge
nyanlända en bra start och det är en grund för det viktiga
integrationsarbetet i kommunen.
Under året har också ett intensivt arbete pågått för utökat
samarbete med olika aktörer för att gemensamt kunna möta
och stödja elevernas arbete för att komma in i det svenska
samhället. Lärarna har vidareutbildat sig och deltagit i viktig
och kvalitetssäkrande fortbildning.
Nya möjligheter att förbättra kvaliteten och att utnyttja
resurser på ett bättre sätt har utvecklats. Eleverna erbjuds
nu möjlighet att lära sig svenska genom matematiken och
samhällskunskapen, samt genom deltagande på exempelvis
en temavecka med fokus på hälsa. En genomgripande
utveckling har varit införandet av Ipads som verktyg i
undervisningen på främst grundläggande nivå, samt
möjligheten att läsa SFI på distans (kurs C och D).
Analys
Gällande måluppfyllelsen i utbildningen i svenska för
invandrare kommer den av att eleverna är mycket ivriga
att få testa provet för att kanske lyckas. Efter att ha sett
måluppfyllelsen har vi infört en checklista, med punkter
som ska vara uppfyllda innan man kommer till de nationella
testerna. Detta kommer att leda till att eleverna är mer
förberedda innan de får möjlighet att genomföra testet,
därmed bör måluppfyllelsen öka.
Gällande måluppfyllelsen på Introduktionsprogrammet IMYRK, trots erbjudande om hemundervisning, hämtning
till skolan och en uppsjö av samtal slutade en elev på
skolan under läsåret. Innan hen slutade hann hen generera
ett F och ett streck. Dessa två betyg är det som drar ner
måluppfyllelsen. Då de kan knytas till en person som nekat
vår hjälp, ser vi inte att det är en kvalitetsbrist som föranlett
den låga måluppfyllelsen.
Ekonomi
Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader för år 2014
uppgår till 208 949 tkr, vilket medfört ett negativt resultat på
2 859 tkr mot den tilldelade budgetramen.
Barn- och utbildningsnämnden (tkr)
2014
2013
2012
Verksamhetens intäkter
-26 598
-24 667
-22 243
Verksamhetens kostnader
235 548
224 437
212 508
Nettokostnader
208 949
199 771
190 265
Verksamhetsträningen Hästen
Den här verksamheten gjorde sitt sista år med Kinda
Lärcentrum. Eleverna har gått vidare till andra verksamheter.
Tilldelad ram
206 090
198 775
190 025
Resultat
-2 859
-996
-240
Gymnasiesärskolan
Det finns två elever som läser gymnasiesärprogram.
Spec av nettokostnader
Arvoden och ersättningar
477
477
559
Övrig politisk verksamhet
75
18
3
Näringslivsfrämjande åtgärder
438
392
325
Ped vht gemensamt
5 952
5 833
5 245
Förskolevht och skolbarnomsorg
54 413
51 458
47 357
Skolvht barn- och ungdom
142 646
136 943
131 817
Kommunal vuxenutb
5 622
5 021
4 232
Övrig utbildning
-674
-371
727
Summa
208 949
199 771
190 265
Nettoinvesteringar
575
355
1 120
Vuxenutbildning
För vuxenutbildningen har det avsatts kommunala medel för
att möjliggöra utbildningar utöver den grundläggande nivån.
De har inte förbrukats helt på grund av statliga bidrag till
verksamheten. Vuxenutbildning följer de beräkningar som
gjorts. Nytt för höstens verksamhet på Allhamraskolan var
den Arbetsmarknadsutbildning som Lärcentrum har fått i
uppdrag att genomföra. En verksamhet som fallit mycket väl
ut. Se statistik och nyckeltal nedan.
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Grundsärskolans verksamhet är kostnadskrävande. Dels på
grund av målet att eleverna ska kunna vara inkluderade i
respektive åldersadekvata klasser. Dessutom har vi en större
grupp elever som tillhör träningsskolan och har mycket
specifika behov av stöd och hjälp. Kvaliteten i verksamheten
för de här eleverna har blivit mycket bättre med åren,
bland annat i form av ökad kompetens. Nu nyttjas även
Värgårdsskolans nya lokaler vilket innebär ett lyft för hela
den specialpedagogiska verksamheten. Verksamheten har
dessvärre inte rymts inom givna ramar.
Kompetensutveckling
Alla enheter är delaktiga i att ta fram en gemensam
kompetensutvecklingsplan. Den innehåller såväl övergripande
strategiska satsningar som lokala och individuella utbildningar.
Dessutom omfattar planen gemensamma utvecklingsprojekt.
De största satsningarna i år har gällt att utveckla den röda
tråden för ett entreprenöriellt lärande från förskolan till och
med gymnasiet, matematiklyftet från förskolan till och med
högstadiet samt samverkan med näringslivet för alla åldrar
och verksamheter. Genom att delta i olika utvecklingsprojekt
och i kontakter med universitet och högskolor har vi skapat
möjligheter att utveckla utbildningen på vetenskaplig grund.
Ett mål har också varit att ur ett rättssäkerhetsperspektiv
kunna samverka med övriga kommuner. Kostnaderna för
kompetensutveckling och utvecklingsarbete ryms inom givna
ramar.
SYV-gruppen arbetar enligt kommunens SYV-plan och har
genomfört många olika aktiviteter med olika elevgrupper,
inklusive SFI-eleverna. Bland annat har man genomfört
en yrkesbuffé, initierat en diskussion kring systematiskt
kvalitetsarbete samt genomfört projekt kring studieteknik och
motivation med pojkarna i åk 7 och 9.
Industritekniska programmet
Under året certifierades skolan igen som IW-skola
(Internationellt svetscertifikat). Även i år genomfördes en
APL-period i Kina vilket är ett resultat av ett mycket gott
samarbete med Rimaster. Skolan deltog i gymnasiemässan
i Linköping, samt arbetade starkt med digitalisering.
Marknadsföring, elevhälsa och arbetsmiljö är övriga områden
där man lyckats bra i år.
43
De största negativa avvikelserna finns inom grundskola samt
interkommunal verksamhet. Återigen är det ökade kostnader
för gymnasieprogrammen och dyra placeringar av barn
med mycket speciella behov som sticker ut. Grundskolan
har framförallt haft ökade personalkostnader, där en stor
andel utgjorts av behovet av elevassistenter. Vad det gäller
förskolan så har fler än beräknat valt de privata alternativen.
Följden är verksamheter som inte hunnit anpassas till behov
och efterfrågan, något som medfört en ökad kostnad. Även
kostnader för datorer, läromedel och utrustning har blivit
högre än vad vi budgeterat för.
Gällande de positiva avvikelserna för året har
arbetsmarknadsutbildningen levererat mer intäkter än
förväntat och vi hoppas på fler studerande till 2015. Vi har
fått ta del av statsbidrag för yrkesvuxenutbildningen vilket
gjort att den extra tilldelningen i budget inte har behövts
användas helt.
Under året har barn- och utbildningsförvaltningen använt 575
tkr av de 800 tkr som tilldelats. Av dessa användes 421 tkr till
Värgårdsskolan 4-6 för att inreda de nya lokalerna. Rimforsas
fritidsverksamhet använde 154 tkr till ny inredning. Dessa
mindre investeringar som görs löpande under året diskuteras
och prioriteras i ledningsgruppen. Det finns ett stort uppdämt
behov som vi tar med oss in i 2015. Det gäller framför allt
förskolornas och skolornas utemiljöer, samt utrustning och
biutrymmen som krävs för en väl fungerande utevistelse.
Framtiden
Under 2015 blir tillbyggnaden på Björkliden klar. Redan
i april kommer 2 nya avdelningar på Björklidens förskola
att öppna och i augusti lägger vi ned förskolorna Tävelstad
och Nyckelpigan. Dessutom kommer en planering påbörjas
beträffande förskolan/skolan i anslutning till nuvarande
Junibacken och Rimforsa skola. På samtliga förskolor och
skolor i kommunen behöver skolgårdsmiljöerna prioriteras.
Personalbehov
Förskolorna behöver tillgång till en specialpedagog.
Samplanering med skolans behov pågår för att förskolan ska
få tillgång till den kompetens som byggs upp inom elevhälsans
verksamhet. Bland annat planeras nyanställning av kurator
och skolpsykolog.
Kompetensutveckling
Det pedagogiska arbetet ska ske utifrån beprövad
erfarenhet och vetenskaplig grund. I kvalitetsarbetet genom
aktionsforskning tillgodoses detta på förskolorna. Tid för
reflektion samt ekonomiska resurser för att få ut den tiden
är viktigt även i fortsättningen. Kontinuerlig utbildning
av personal är en förutsättning. Det entreprenöriella
utvecklingsarbetet måste fortsätta i samtliga verksamheter
samt de insatser som länkas till detta arbete. Till
exempel kontakter med näringsliv, NTA, SYV-arbetet,
utomhuspedagogik mm
44
Investeringar
De investeringar som gjorts på Värgårdsskolan och dess
område bidrar redan till en positiv utveckling som kommer
hela Kinda kommun till del. En del kostnader kvarstår dock.
Som till exempel renovering av slöjdsalarna samt att lösa
samordningsbehov för att kunna utveckla kulturskolan.
De två nya avdelningarna på Björkliden kommer att behöva
viss ny utrustning och inredning. Dessa kostnadsökningar är ju
nödvändiga sett till de kommunövergripande målen för ökad
inflyttning.
Både Rimforsa skola och Bäckskolan har ett stort
behov av upprustning och underhåll. Det gäller såväl
utomhusmiljön som lokaler med avseende på korridorer och
personalutrymmen.
Framför allt behövs en grundlig genomgång av behoven på
”Rimforsas skolområde”. Det gäller både kök/matsal, skola/
personalutrymmen och förskolan i anslutning till skolan.
Närområdet med koppling till fritidsaktiviteter och idrott
berörs, vilket innebär att det behövs helhetsfokus på det här
området.
Vad det gäller Allhamra gymnasieskola så behöver vi bland
annat satsa på investering i nya maskiner.
Nyckeltal
Kommunala skolor
2014
2013
2012
Genomsnittligt meritvärde åk 9
Kinda
Kommungrupp
Region Östergötland
Alla kommuner
205
207
206
208
210
206
204
207
210
203
205
205
% som uppnått målen i alla ämnen i åk 9
Kinda
Kommungrupp
Region Östergötland
Alla kommuner
87,0
74,4
75,6
75,3
85,6
74,0
72,3
75,9
89,2
76,9
76,5
76,1
Kostnad per betydgspoäng, åk 9
Kinda
Kommungrupp
Region Östergötlands
Alla kommuner
370
354
354
368
343
348
370
361
336
341
364
353
Meritvärde i årskurs 9, genomsnitt kommunala skolor 2014
Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev
Antal barn per årsarbetare i förskolan
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Investeringar
Särskilt stöd
Det finns fortfarande ett ökat behov av särskilt stöd för att
alla barn ska kunna lära och utvecklas utifrån sina särskilda
förutsättningar. Det stöd som kan erbjudas genom elevhälsan,
kan nu i stort sett leva upp till lagkraven, men det finns några
luckor. Grundskolan börjar bli väl tillgodosedda. Gymnasiet
har stora behov och så har även förskolan. Vi kommer att
behöva utöka ytterligare för att tillgodose dessa. Sist men inte
minst ser vi att behovet av stödinsatser för våra nyanlända
ökar.
IT är ett prioriterat utvecklingsområde, dels med
utgångspunkt i likvärdighetsaspekten, men även som en
anpassning till samhällsutvecklingen och som ett naturligt
arbetsredskap för pedagogerna. Det kommer att vara en
stor kostnadspost för förvaltningen under överskådlig tid.
Det gäller att hitta en rimlig nivå och en balans mellan olika
pedagogiska redskap/läromedel.
Befintliga lokaler ger möjlighet att hantera både ökande
och minskande barn- och elevkullar, men i vissa avseenden
kommer särskilda anpassningar att behöva ske. Det finns ju
alltid det som kan bli bättre.
Med de stora investeringar som har gjorts i förskolor/skolor
och med den kompetens som finns i verksamheterna, så har
emellertid Kinda redan idag bra förutsättningar att erbjuda
rika möjligheter till lärande och utveckling i det livslånga
perspektiv som finns med i kommunens målsättning.
45
ansvarar för kommunens äldre- och handikappomsorg såsom
hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda
boendeformer samt övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt
kommunal psykiatri. Socialnämnden ansvarar för kommunens
individ- och familjeomsorg i enlighet med vad som stadgas i
socialtjänstlagen och övriga allmänna författningar.
Marknadsföring
Socialnämnden fullgör med stöd av socialtjänstlagen (SoL)
kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag
sägs om socialnämnd. Nämnden har också ett ansvar att följa
lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) och att ge den hälso- och sjukvård (HSL) som åvilar
kommunen genom lagstiftning eller avtal. Socialnämnden
Kultur
Ordförande:
Förvaltningschef:
Pontus Wessman Joachim Samuelsson
Verksamhetsuppdrag och
organisation
Mål 2014
Strategiskt
område
Socialnämnden
Plan för byggande av trygghetsboende i Kinda ska tas fram
Plan för trygghetsboende är framtagen.
Aktiva åtgärder ska vidtas så att kultur och föreningsutbudet
kan användas av förvaltningens samtliga brukare.
Aktiviteter för att kultur och föreningsutbudet kan
användas av förvaltningens samtliga brukare pågår.
= Uppfyllt (4)
Årets verksamhet
Minska biståndsbedömarnas resor med 50 procent till LIU
jämfört med 2013, genom att nyttja IT-media till att genomföra
vårdplaneringskonferenser.
Under 2014 utveckla en plan samt påbörja arbete för hur
förvaltningen ska ligga i topp vad gäller öppna jämförelser
inom förvaltningens samtliga verksamheter.
Planen är inte utvecklad och arbetet med hur
förvaltningen ska ligga i topp vad gäller öppna
jämförelser är inte påbörjat.
Genom samverkan med andra myndigheter, företag och
organisationer möjliggöra att minst 20 personer kommer ut i
egen försörjning.
Uppskattningsvis har ca 55 personer kommit ut i
egen försörjning under 2014 genom:
•
Intensivteamet
•
Hjärta till Hjärta
•
Daglig verksamhet enligt LSS.
•
Försörjningsstöd (IFO).
Hållbar
utveckling
Kompetens
Sameverkan
Kommunikation/
Infrastruktur
Måluppfyllelse
Näringsliv
Mål 2014
Erforderlig teknik och metoder för IT-media fattas
hos båda huvudmännen varför målet inte kunnat
uppfyllas
Identifiera genom prestandajämförelse
minst två kommuner som sänkt kostnaderna för
försörjningsstöd genom aktiva insatser med arbetsförmedling
och andra aktörer..
Försörjningsstöd har under året arbetat intensivt
med sökande, etablerad samverkan med AF,
Försäkringskassan och Landstinget, studiebesök i
bl.a. Västervik, deltagande i Samordningsförbundet
Utveckla liknande verksamhet på hemmaplan.
Arbetsmarknadsenhet i samverkan med KS finns
Utveckla socialförvaltningens verksamhet inom äldreomsorg
och LSS genom prestandajämförelse med andra kommuner.
Genom hälsofrämjande aktiviteter minska förvaltningens
sjuktal
Socialförvaltningen ska på ett tydligt sätt inom sitt
verksamhetsområde vara drivande i miljöfrågor.
Källsortering ska vara genomförd.
= Delvis uppfyllt (3)
Verksamhetsutveckling inom äldreomsorgen har
fokuserat på kvaliteten på insatserna bl. a med hjälp
av prestandajämförelse.
Verksamhetsutveckling inom LSS har fokuserat
på sysselsättning och boende för att möta
upp brukares behov bl. a med hjälp av
prestandajämförelse med andra kommuner.
Medarbetarna kan utnyttja friskvårdspeng för att
öka sina förutsättningar att vara friska. Sjuktalen
inom socialförvaltningen följer kommunens kurva
med en 1-procentig ökning.
Medverkan i kommunövergripande miljöarbete.
Socialförvaltningens verksamhet avslutade året med ett
underskott på 7,9 miljoner. De verksamheter som främst
bidragit till underskottet är IFO och LSS. Hemsjukvården gick
på budget och äldreomsorgen gick med ett mindre överskott.
Under året har kostnaderna inom Individ- och
familjeomsorgen legat betydligt över ram.
Detta har orsakats av många komplicerade ärenden rörande
barn och vuxna och missbruksvård som krävt externa
placeringar. Samtidigt kan konstateras att verksamheterna
inom IFO legat underbudgeterade. Positivt är dock att
försörjningsstödet minskat under året, vilket antas bero på att
fler resurser tillförts.
LSS-verksamheterna har haft ett ökat antal insatser för
brukare med särskilda behov. Det är högst påtagligt att
målgruppen har utökats med andra diagnosgrupper med
andra behov av insatser i form av boende, stöd och daglig
verksamhet vilket ställer stora krav på verksamheten i form
av aktuella tillgängliga resurser men även medarbetarnas
kompetens och ett närvarande ledarskap.
Kommunens övertagande av hemsjukvården inleddes i
januari och verksamheten har utvecklats på ett gynnsamt
sätt. Det har under året varit brist på sjuksköterskor och
under sommarhalvåret användes inhyrda sjuksköterskor.
Personalsituationen stabiliserades dock under den senare
delen av året och vi kan konstatera att vi haft ett inflöde av
nya sjuksköterskor till organisationen. Men rekryteringsläget
är dock fortsatt svårt, vilket vi har gemensamt med hela
länet. Verksamheten är fortfarande under utveckling men
sammantaget har övergången från Landstinget till kommunal
hemsjukvård, varit väl fungerande i Kinda.
Äldreomsorgen dvs. verksamheterna inom hemtjänst och
särskilt boende avslutade året med ett mindre överskott.
Det gedigna värdegrundsarbetet som bedrivits bland
äldreomsorgens personal har haft stor genomslagskraft
och ger goda resultat i form av stor andel nöjda brukare.
Inom äldreomsorgens särskilda boenden har det mestadels
funnits en balans mellan tillgång och efterfrågan. Även
ärendemängden inom hemtjänsten har hållit sig på en
tämligen oförändrad nivå.
Det har under året varit en omsättning på chefer inom
socialförvaltningen och vid utgången av 2014 påbörjades
nyrekrytering av IFO-chef, verksamhetschef äldreomsorg samt
verksamhetschef LSS. Det kan i samband med rekrytering
46
= Ej uppfyllt (3)
konstateras att sökbilden när det gäller potentiella chefer är
väldigt liten och att det är svårt att få tag i chefer med lämplig
kompetens för uppdraget.
Ekonomi
Socialnämnden (tkr)
2014
2013
2012
Verksamhetens intäkter
-41 922
-39 567
-38 436
Verksamhetens kostnader
225 628
207 452
198 914
Nettokostnader
183 706
167 885
160 478
Tilldelad ram
175 850
164 739
160 239
Resultat
-7 856
-3 146
-239
682
768
734
Spec av nettokostnader
Arvoden och ersättningar
Övrig politisk verksamhet
915
772
694
Miljö/hälsoskydd/hållb.utv
89
176
113
Individ- och familjeomsorg
27 076
25 686
23 120
Vård och omsorg enl SoL o HSL
12 266
12 528
11 542
Vård o omsorg i ordinä boende
29 430
27 961
26 549
Vård o omsorg i särsk boende
62 538
66 109
64 437
Insatser enligt LSS och LASS
29 047
27 720
25 855
Förebyggande verksamhet
3 263
3 167
2 992
Resursenhet
2 778
2 225
3 475
Hemsjukvård
13 364
-
-
Arbetsmarknadsenheten
2 257
774
967
Summa
183 706
167 885
160 478
Nettoinvesteringar
162
561
502
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Strategiskt
område
Mål och måluppfyllelse
Måluppfyllelse
Drift
Utfallet för socialförvaltningen under år 2014 är en
nettokostnad på 183 706 tkr och utfallet mot budget under
perioden var negativ, -7 856 tkr eller 4,5 procent sämre än
budgeterat. Individ- och familjeomsorg hade ett underskott
på 3 356 tkr. Handikappomsorgen uppvisar ett underskott
med 6 768 tkr. Äldreomsorgen, inklusive Hemsjukvård, visar
ett överskott med 536 tkr.
47
Övrig verksamhet, inklusive politisk verksamhet,
administration, IT etc. visar ett överskott med 1 735 tkr.
vid inköp samt att kostnader för hemsjukvårdens flytt till nya
lokaler infaller först under år 2015.
Nyckeltal
Individ- och familjeomsorg:
Periodens utfall visar på ett underskott mot budget med 3
356 tkr, vilket framförallt förklaras genom institutionsvård
av vuxna om -1 952 tkr beroende på flera placeringar än
budgeten medger, institutionsvård av barn om -767 tkr samt
familjehem vars kostnader översteg budget med 465 tkr.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är 8 procent lägre än
motsvarande period föregående år medan kostnaden för
institutionsvård av vuxna är 53 procent högre, kostnaden för
institutionsvård av barn är 15 procent högre och kostnaden
för familjehem är 25 procent högre än samma period 2014.
Framtiden
Tabellen nedan visar utvecklingen av verksamheter för
oktober månad under de senaste åren.
2014
324
-1 905
-1 379
-165
-367
65
71
-3 356
Handikappomsorg:
Handikappomsorgen visar ett negativt utfall under perioden
om 6 768 tkr, varav köp av externa platser visar ett negativt
utfall om 4 009 tkr, övrig LSS- och LASS-verksamhet ett
negativt utfall om 2 180 tkr och psykiskt funktionshindrade
ett negativt utfall om 578 tkr jämfört med budget.
Kostnaderna för daglig verksamhet inom LSS samt boende
i servicebostäder har blivit dyrare än budgeten medger.
Personer med psykiska funktionsnedsättningar är i behov av
allt mer stödinsatser vilket har medfört att kostnaderna för
boendestöd samt institutionsplaceringar givit ett underskott
på 4 588 tkr.
Handikappomsorg, tusental kronor
LSS- och LASS-verksamhet
Psykiskt funktionshindrade
Summa handikappomsorg
2014
-6 190
-578
-6 768
Äldreomsorg:
Utfallet under perioden inom äldreomsorg blev 536 tkr bättre
än budgeterat, varav Särskilt boende och Resursenheten
bidrog positivt och övriga verksamheter negativt.
Budgetavvikelserna var små i relation till storleken på
respektive budget.
Äldreomsorg, tusental kronor
Ordinärt boende
Särskilt boende
Förebyggande verksamhet
Resursenheten
Hemsjukvård
Summa äldreomsorg
2014
-74
295
-118
471
-37
536
Att ha tillgång till medarbetare med god kompetens är en
framtidsfråga. Vi vet att det inom våra olika verksamheter
förekommer stora pensionsavgångar framöver och att
vi behöver framstå som en attraktiv arbetsgivare för att
exempelvis locka till oss unga medarbetare. Det finns i
dagsläget en tydlig problembild gällande rekrytering av
chefer, socialsekreterare och sjuksköterskor och det är inom
dessa yrkesgrupper som förvaltningen måste bli bättre att
attrahera nya medarbetare.
I ett framtidsperspektiv är det viktigt att i större utsträckning
än tidigare utveckla samverkansformer och nätverk
mellan kommuner och andra externa aktörer för att
gemensamt kunna driva frågor och därmed uppnå större
samverkansvinster av olika slag.
Vad som händer i omvärlden påverkar vår interna verksamhet
i hög grad. Vi har att följa olika verksamheters utveckling inom
alla våra områden för upparbeta den beredskap vi behöver
för att möta behoven inom våra olika områden.
Inom äldreomsorgen finns en stor utvecklingspotential när
det gäller effektivitet och kvalitetsutveckling. Vi kan se att vi
har omställningsproblem inom hemtjänsten, dvs. förmågan
att hantera fluktuation inom antalet hemtjänsttimmar samt
förbättringsområden inom planering av brukares insatser. När
det gäller SäBo behöver verksamheterna komma i fas med
nyckeltal gällande personaltäthet. Inom handikappomsorgen
handlar det ekonomiska arbetet om att se över avtal och
få ned kostnader avseende exempelvis placeringar och
dagverksamhet. Inom IFO ligger mycket arbete med att
bemanna upp och där finns en stor risk för att vi tvingas
hyrköpa personal. I övrigt kommer IFO att ha en större
budgetmässig fördelning än tidigare, en fördelning som ligger
mer i realitet med årets utfall. Avslutningsvis kan sägas att
hemsjukvården fortfarande befinner sig i utvecklingsfas och
att vi först efter kommande år kan göra djupare analyser kring
det ekonomiska utfallet inom verksamheten.
Verksamhetsmått (oktober 2014)
Barn på HVB
Vuxna på HVB
Hushåll som erhållit socialbidrag
Daglig verksamhet LSS
Boende LSS
Boende säbo äldre inklusive korttids
Hemtjänst, antal hushåll
2014
5
9
325 39
20
109
249
2013
7
8
288
33
27
120
271
2012
8
7
303
37
25
123
272
Källa: Socialförvaltningen, Kinda.
Tabellen nedan visar utfallet av indextalen för Kinda som
beräknar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i
procent från den strukturårsjusterade standardkostnaden. En
positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå
som är högre procentuellt sett än vad strukturen motiverar,
en negativ avvikelse visar på en kostnadsnivå som är
lägre än vad strukturen i kommunen motiverar. Siffror
för år 2014 är inte publicerade vid tidpunkten för denna
verksamhetsberättelses slutförande.
År 2013
Äldreomsorg
Individ och
familjeomsorg
LSS
Totalt
exkl LSS
Kinda
-8,2
-2,4
-3,1
-3,4
Länet
-10,4
11,7
-1,6
-0,3
Källor: Räkenskapssammandraget hos SCB.
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Individ- och familjeomsorg, tusental kronor
Myndighet
Vård vuxna
Barn- och ungdomsvård
Öppenvård
Arbetsmarknadsenheten
Övrig IFO inklusive ekonomiskt bistånd
Alkohol- och speltillstånd
Summa individ- och familjeomsorg
Viktiga framtidsfrågor för socialförvaltningen är hur
åldersutvecklingen kommer att påverka efterfrågan av olika
insatser. Att utveckla olika former av förebyggande insatser
som ökar äldre människors självständighet och möjlighet
till ett aktivt deltagande i samhällslivet är därför av största
vikt. Här ligger vi i framkant då vi exempelvis i samverkan
med andra aktörer uppför ett nytt trygghetsboende med
inflyttning under våren 2015.
Investeringar
I investeringsplanen fanns för 2014 upptaget 800 tkr för
löpande investeringar samt 800 tkr för investeringar kopplade
till kommunens övertagande av hemsjukvården. Årets
nettoinvesteringar om 162 tkr avser inköp av inventarier i
form av sängar, liftar mm. Utfallet motsvarar nio procent av
budgeterade investeringsmedel och beror av återhållsamhet
48
49
Överförmyndarnämnden
Ordförande:
Göran Olsson
Ekonomi
Handläggare:
Gerd Jörbo
Verksamhetsuppdrag och
organisation
Överförmyndarnämnden utser och ansöker hos domstol om
förordnande av förvaltare och god man för personer som
är i behov av biträde med att bevaka sin rätt, förvalta sin
egendom och sörja för sin person.
Överförmyndarnämnden utser och förordnar själv god man
för ensamkommande flyktingbarn.
Verksamheten är en lagreglerad myndighetsutövning som
styrs av bestämmelser i Föräldrabalken och Lagen om god
man för ensamkommande barn. I verksamheten ingår bland
annat att utöva tillsyn över ställföreträdarna att de sköter sina
åtaganden för huvudmännen.
Överförmyndarnämnden fastställer arvoden till
ställföreträdarna, godkänner uttag från spärrade
konton, lämnar tillstånd i rättshandlingar, exempelvis
bouppteckningar-arvskiften-gåvohandlingar-köp
och försäljning av fast egendom-uttagande av lånkapitalplaceringar. I övrigt lämnar nämnden information och
ger service till ställföreträdarna och allmänheten. Årligen
arrangeras utbildning för ställföreträdarna.
Vimmerby och Kinda samverkar via en gemensam
tjänstemannaorganisation med säte i Vimmerby.
Strategiskt
område
Sameverkan
Kompetens
Delta i nätverksträffar inom Kalmar- och Östergötlands län.
Delta i Föreningen Sveriges Överförmyndares årliga
studiedagar.
Hålla sig uppdaterad genom SKL:s riktlinjer.
Handläggarna är uppdaterade i regelverket. Har
deltagit i studiedagarna
Säkerställa snabb rekrytering av gode män för olika typer av
uppdrag. En ökning av” svårare” uppdrag där det är svårt att få
fram lämpliga gode män.
Annonsering på hemsidan.
Marknadsbord med information på julmarknad.
Informerat på Rotary.
Marknadsföring
Avstämning och konsultation med jurist sker
löpande varje vecka.
Nytt samverkansavtal är framtaget.
Utbildning har erbjudits samtliga ställföreträdare i
uppdrag enl. FB.
Ett nytt samverkansavtal har tagit fram som träder i
kraft 1 januari 2015, vilket innebär att utöver Kinda och
Vimmerby kommun, kommer samverkan att utökas med
även Åtvidaberg- och Ydre kommun. Huvudsätet kommer
att vara i Vimmerby, och Vimmerby kommun är ansvarig
för genomförandet. En projektledare har tillsammans med
kommunens jurist, verksamhetsansvarig och handläggarna
ägnat stora delar av 2014 med planeringsarbete inför den nya
organisationens uppstart.
Organisationen ska vara likvärdig i alla fyra kommunerna
vilket innebär att nämnden avvecklas och en överförmyndare
utses.
50
2012
Verksamhetens intäkter
-495
-515
-308
Verksamhetens kostnader
1 458
1 396
1 048
Nettokostnader
962
881
740
Tilldelad ram
1 030
1 011
711
Resultat
68
130
-29
Spec av nettokostnader
Arvoden
476
38
394
Administration
476
833
296
Lokalkostnader
11
11
50
Summa
962
881
740
Framtiden
Överförmyndarens ansvar för att utbilda samtliga gode män
blir från 1 januari 2015 lagreglerat.
Kompetensutveckling av gode män för ensamkommande
barn behövs för att säkerställa att barnen inte lider skada.
Kompetensutveckling för gode män/förvaltare enligt
föräldrabalken fortgår som tidigare år.
Fortlöpande rekryteringsarbete för att säkerställa snabb
rekrytering.
Antalet asylplatser kommer öka vilket innebär ökad
ärendemängd.
Överförmyndarens utredningsansvar vid ansökningar
om godmanskap utökas från 1 januari 2015. Den del av
utredningen som tidigare sköttes av Tingsrätten kommer föras
över på överförmyndaren. Det innebär mer tidsåtgång för
utredningsarbete.
Måluppfyllelse
Att minska sårbarheten, säkerställa tillgången till juridisk och
annan erforderlig kompetens.
Säkerställa en god kontinuitet i verksamheten och att
underlätta rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling
av såväl medarbetare som ställföreträdare.
Årets verksamhet
2013
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Mål 2014
= Delvis uppfyllt (2)
2014
3 heltidstjänster och 1 halvtidstjänst för de fyra kommunerna.
Omfördelning av ärendehantering för handläggarna kommer
bidra till en bättre kontinuitet och mindre sårbarhet. Ansvaret
för handläggning av ärenden ”ensamkommande barn”
Mål och måluppfyllelse
= Uppfyllt (1) Överförmyndaren (tkr)
planeras att läggas på ny handläggare (100 %). Ansvaret
för verksamhetens administration planeras att läggas på ny
administratör (50 %).
Nyckeltal
Nyckeltal
= Ej uppfyllt (0)
Ärenden ”ensamkommande barn” har ökat under 2014.
En anledning är att platserna för asylsökande har fyllts på i
snabbare takt. Mer tidsåtgång har krävts för rekrytering av
nya gode män.
Godmanskap
Förvaltarskap
2014
2013
2012
105
103
103
6
5
5
19
15
12
Snittkostnad per uppdrag
13 000
12 500
10 000
Total arvodeskostnad som
475 000
Förmyndarskap
350 000
belastar kommunen
Förvaltade medel
Klart till tertial 1 40 000 000 40 150 000
Årsräkningar ej inlämnade i tid
Klart till tertial 1
10
10
Antal anmärkningar på
Klart till tertial 1
1
1
Antal gode män
82
75
64
Antal förvaltare
5
5
3
38
38
16
årsredovisningarna
Antal förmyndare, samt underårigas spärrade konton
51
VA-verksamheten
Avtal tecknats om VA-utbyggnad inom Södra Krågedal.
Exploatören bygger ut VA-ledningar och överlämnar efter
färdigställande dessa till kommunen.
Avdelningschef:
Staffan Andersson
Årets verksamhet
Bakgrund
I Sverige tillgodoses behovet av vatten- och avloppstjänster
i tätorter oftast av en allmän anläggning som kommunen
ansvarar för. VA-verksamheten är ett s.k. naturligt monopol
och kunderna kan inte välja vem som ska leverera
vattentjänster utan det finns bara en leverantör. VAverksamheten lyder därför under en speciallagstiftning.
Denna speciallagstiftning reglerar bl. a prissättningen och
möjligheten för kunderna att kontrollera avgiftsuttagets nivå.
Den första januari 2007 trädde ”Lagen om allmänna
vattentjänster” i kraft (LAV 07).
Den är en uppdatering av 1970 års VA-lag. En förändring är
att lagen nu reglerar att den ekonomiska redovisningen ska
ske särskilt för VA-verksamheten. Motivet är att tillgodose
behovet av den information som krävs för att kontrollera, om
de avgifter som tas ut, är korrekta.
VA-verksamheten i Kinda
VA-verksamheten i Kinda hanteras av VA- och gatuenheten
som är delar av avdelningen Teknik och Drift. Verksamheten
sköts därmed av personal som arbetar både med
skattefinansierad verksamhet (ex kost, fastighetsdrift, gator
och parker) och taxefinansierad verksamhet (vatten och
renhållning). Precis som beskrivs ovan måste man hålla
isär dessa verksamheter ekonomiskt. Nedan redovisas
resultat- och balansräkning för VA-verksamheten i Kinda
med tillhörande noter som förklarar posterna i resultat- och
balansräkningen.
Mål och måluppfyllelse
Mål 2014
Vatten
Måluppfyllelse
Producera och leverera
dricksvatten av god kvalité.
Omhänderta och behandla
avloppsvatten på ett hygieniskt
sätt samt säkerställa att
miljöpåverkan minimeras
Källaröversvämning med
små materiella skador
Möjlighet att lämna
vattenavläsning via hemsidan.
Infört
Förnyelsetakt ledningar 0,3 %
Ledningsförnyelse
Floragatan och
Drottninggatan.
= Uppfyllt (1)
52
= Delvis uppfyllt (1)
= Ej uppfyllt (1)
Vid varje tid på dygnet finns en driftansvarig person som är
tillgänglig.
På vattenverken planeras 120 provtagningar avseende
mikrobiologiska parametrar (bakterier) och
21 provtagningar avseende kemiska parametrar. Hos
användare planeras 32 provtagningar avseende både kemiska
och mikrobiologiska parametrar.
Länsstyrelsen har utfört analyser på grundvattentäkterna
Bjärkeryd och Ydrefors inom ramen för
miljöövervakningsprogrammet.
Drift och underhåll
Rotskärning har gjorts i huvudavloppsledning vid Nygärde i
Kisa.
Horns vattenverk har rustats upp, en äldre träbyggnad har
ersatts med ett nytt hus. All el och styrutrustning har bytts ut.
Desinfektion med klor har avvecklats och ersatts med UV-ljus.
Sanering VA
Förnyelse av vattenledningar och serviser inom området
Floragatan – Drottninggatan.
Planering för utbyggnad av avlopp och tryckstegring av
vattentryck i delar av Björkfors.
Budget 1 000 tkr Utfall 433 tkr.
VA Rimforsa Södra Krågedal
Byggandet av landförlagda vatten- och avloppsledningar från
motellet till Storgården.
Budget 1 500 tkr, Utfall 952 tkr.
VA Linnäs – Udda
Anläggningsarbetena är avslutade. Kostnader för
ledningsrätter återstår.
Budget 100 tkr, Utfall 0 tkr.
Framtiden
Planförslag för nytt bostadsområde i Björkfors finns framme.
Det nya området innebär utbyggnad av VA-ledningar och
nybyggnad av tryckstegring för vatten.
Planarbete för nytt bostadsområde i Kisa (Granliden) pågår.
Det nya bostadsområdet innebär utbyggnad av VA-ledningar.
Framtida investeringsbehov kommer att vara stora för
reinvesteringar i anläggningar byggda från
1950-talet och framåt.
Säkerhetsarbetet med vattenförsörjningen kommer
att öka, bl. a genom ökat antal bindande krav i
dricksvattenföreskrifterna.
Vattenmyndigheten har tagit fram förslag på förvaltningsplan,
miljökvalitetsnormer och konsekvens¬beskrivning för åren
2015-2021. Det finns flera förslag som om de genomförs
innebär stora investeringsbehov på reningsverk och
ledningsnät.
Resultaträkning inklusive noter
El och styrsystem har bytts ut i tre avloppspumpstationer.
Rimforsa reningsverks personaldel har renoverats.
Läckage har konstaterats på Kisa vattentorn. Förberedelse för
reparation av vattentornet har gjorts i vattenverket. Styr och
reglerutrustningen för renvattenpumpar har anpassats för
drift med avställt vattentorn.
Under året har det varit tre mindre vattenläckor.
Vattenläckorna har kunnat åtgärdas utan större påverkan för
abonnent.
Under sommaren drabbades Kinda av ett kraftigt regn som
medförde att vatten strömmade in i ett par källare. Hittills har
inga krav på ersättning framförts.
Under andra halvåret har en driftteknikertjänst varit vakant.
Inför byggnation inom nytt detaljplaneområde i Björkfors har
principlösning för VA-försörjning tagits fram.
Inför byte av dagvattenkulvert inom Hackelområdet i Rimforsa
pågår en större dagvattenutredning.
Driftresultat
Driftbudget resultat + 147 tkr. Att jämföra med tidigare års
underskott 1 363 tkr.
Investeringar
Exploatering och utbyggnad av bostadsområden pågår i
Rimforsa.
Exploateringsavtal är tecknat med Rimforsa Strand.
Exploatören bygger ut VA-ledningar och överlämnar
ledningarna efter färdigställande till kommunen. Etapp 1 är
färdigställd och överlämnad. Etapp 2 återstår.
Övertagande har skett av överföringsledningar för vatten
och avlopp mellan Rimforsa samhälle och Storgårdens
planområde. Ledningsnäten med tillhörande pumpstationer
inom planområdena Storgården och Norra Krågedal har tagits
över av kommunen.
Exploateringsavtal är tecknat för planområdet Linnäs Udda.
Exploatören har byggt ut ledningarna och överlämnat
ledningarna efter färdigställande till kommunen.
tusentals kronor
Verksamhetens intäkter
brukningsavgifter
anläggningsavgifter
periodisering årets anläggningsavg
periodisering tidigare års anläggningavg.
övriga intäkter
Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
personalkostnader
övriga kostnader
Avskrivningar
avskrivning byggn o tekn anl
avskrivning maskiner och inventerier
Summa kostnader
jämförelsestörande kostnad
Not
13 522
380
-380
97
650
14 269
-3 863
-8 137
-3 549
-7 227
3
3
-2 070
-80
-14 150
-1 970
-156
-12 902
2
0
-1 688
1 022
-321
0
-875
0
-1 042
147
-1 363
0
0
0
0
147
-1 363
2
2
4
Resultat före extraord. poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
Bokslut
2013
14 250
769
-769
104
817
15 171
1
1
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Bokslut
2014
5
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
En allmän förutsättning för VA-verksamheten är
kommunallagens självkostnadsbegrepp. De avgifter som får
tas ut av VA-kollektivet (fastighetsägarna som är anslutna
till den allmänna anläggningen) är endast avgifter som
täcker nödvändiga kostnader för de levererade tjänsterna.
Huvudmannen för VA-anläggningen har också laglig rätt
att ta ut alla nödvändiga kostnader genom avgifter och
huvudmannen tar därmed ingen affärsrisk. Det är fullt tillåtet
att skjuta till pengar till VA-verksamheten (t ex skattemedel)
men det är inte tillåtet för VA-verksamheten att skjuta till
medel till annan verksamhet.
Målet för verksamheten är att ”Producera och leverera
dricksvatten av god kvalité, omhänderta och behandla
avloppsvatten på ett hygieniskt sätt samt säkerställa att
miljöpåverkan minimeras”.
Dagvattenkulvert Hackel
Budget 2 000 tkr. Projektet beroende av Hackelprojektets
tidplan. Inga åtgärder 2014.
Granliden VA
Budget 500 tkr. Inga åtgärder 2014.
53
Not 1:
Årets anläggningsavgifter uppgår till 769 tkr (380 tkr). Dessa har periodiserats
(som skuld i balansräkningen). Avgifterna kommer återföras i resultatet i
takt med att anläggningenförbrukas (schablon satt till 50 år).
tusentals kronor
Not 6:
VA-anläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Årets investeringar
Årets avyttringar
Utgående anskaffningsvärde
Not 2:
Övriga intäkter är bl.a ersättning för gemensamma kostnader med 243tkr (238 tkr).
Motsvarande post belastar va-kollektivet under "övriga kostnader".
Not 3:
Avskrivningstider (huvudregel - bedömning görs för varje sep objekt och komponent)
Fordon och maskiner
Inventarier
Vatten- och avloppsreningsverk, pumpstationer m.m
Vattentäkt vattentorn m.m.
Ledningsnät
5 år
10 år
20-25 år
33 år
50 år
Not 4:
Finansiell kostnad avser internränta med 2,5 %
Balansräkning inkl. noter
tusentals kronor
Not
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Anläggningstillgångar
VA-anläggningar
Maskiner och inventerier
Summa anläggningstillgångar
6
6
Omsättningstillgångar
Förråd
Kundfordringar
Övriga omsättningstillgångar
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
47 376
147
47 522
48 071
257
48 328
439
1 146
0
1 585
361
1 143
-139
1 365
49 107
49 693
-2 008
462
147
-1 398
-645
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Ingående eget kapital
Tidigare års underskott
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar pensioner
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Skuld anslutningsavgifter
Lån av kommunen
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Anslutningsavgifter explotering
Summa skulder
Summa eget kapital och skulder
54
83 816
5 924
0
89 740
-41 669
0
-2 081
-43 750
-39 700
0
-1 970
-41 669
46 423
48 071
Pågående nyanläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Aktivering va-anläggningar
Utgående anskaffningsvärde
0
952
0
952
0
0
0
0
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Årets avyttringar
Utgående anskaffningsvärde
637
0
-130
507
637
0
0
637
Ingående anskaffningar enl plan
Ack avskrivningar på avyttrade anl
Årets avskrivningar enl plan
Utgående avskrivningar enl plan
-437
100
-70
-407
-362
0
-74
-437
Restvärde
100
201
Fordon och maskiner
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Årets avyttringar
Utgående anskaffningsvärde
802
0
0
802
746
57
0
802
-746
0
-10
-756
-664
0
-82
-746
46
56
7 462
7 621
Ingående anskaffningar enl plan
Ack avskrivningar på avyttrade anl
Årets avskrivningar enl plan
Utgående avskrivningar enl plan
9
5
-1 363
-2 008
Ingående avskrivningar enl plan
Ack avskrivningar på avyttrade anl
Årets avskrivningar enl plan
Utgående avskrivningar enl plan
Restvärde
8
68
68
76
76
1
5 564
36 039
4 899
37 835
7
8
6
695
677
7 462
50 437
691
580
7 621
51 625
49 107
49 693
Anslutningavgifter (exploateringsområden)
(motsvarande post ingår i va-anläggningar ovan)
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Tillgångar
Bokslut
2013
89 740
433
0
90 173
Restvärde
Not 5:
Årets resultat visar ett överskott på 147 tkr.
Detta täcker år 2011 års underskott på 70 tkr
Bokslut
2014
Not 7:
Schablonberäkning av va-verksamhetens andel av leverantörsskulden.
Not 8:
VA personalens andel av avsättning pensioner, semesterlöneskuld,
källskatt och arbetsgivaravgifter m m är beräknad utifrån VA personalens
andel av antalet tillsvidareanställda.
Not 9:
Underskott år 2010 som täcks av skattekollektivet, beslut KF §61 Dnr 0014/14
Bokning gjord under år 2014.
55
Miljö och hållbar utveckling
Kommunens Miljö-, bygg- och räddningsnämnd delar varje år ut
ett miljöstipendium. Miljöstipendiet går till ett företag eller en
privatperson som under året har gjort något alldeles särskilt för
natur och miljö. 2014 tilldelades Rolf Lywén stipendiet för sitt
engagemang att sätta upp och sköta fågelholkar i Kisas närhet.
I Kinda kommun tas en miljöredovisning fram varje år för att
jämföra nyckeltal och kopplingen till nationella och regionala
miljömål. Genom redovisningen av nyckeltal kan förändringar
urskiljas över tiden.
Ett exempel på nyckeltal redovisas nedan bilden.
Verksamhetsberättelsee
Verksamhetsberättelse
Under 2014 genomfördes ett EU-projekt där Kinda kommun deltog.
Projektet ”Pro-E-Bike” skulle främja ett ökat användande av elcyklar
för gods- och passagerartransporter i stadsmiljöer. Hemtjänsten
i kommunen har varit aktiv i projektet och har till viss del ersatt
bil med elcykel. Projektet har varit lyckosamt och hemtjänsten
har sedan köpt loss cyklarna för att använda i verksamheten.
Dessutom genomfördes ett arbetspendlarprojekt där bilpendlare
fick testa dels reskort i kollektivtrafiken och dels pröva elcykel
under en månad. I projektet ingick även två utbildningstillfällen.
Projektet har bland annat resulterat i att ett antal anställda
samt hemsjukvården har köpt loss elcyklarna. Kinda kommun
har deltagit i ytterligare ett projekt, Energikuppen, som gett nya
infallsvinklar vid upphandlingen av kollektivtrafik.
Miljökontoret har sedan 2009 inventerat enskilda avlopp.
Utifrån denna inventering har 242 bristfälliga avlopp åtgärdats.
Åtgärderna innebär att sjöar, vattendrag och grundvatten får bättre
vattenkvalité.
Halten fosfor i Åsunden
Nyckeltalet visar halten av fosfor i Åsunden. Höga halter av
näringsämnet fosfor orsakar övergödning i våra sjöar, vattendrag,
kustvatten och hav. Fosforhalten 2014 i Åsunden ligger på 8,0 µg/l
vilket är mycket nära målhalten 7,5 µg/l.
56
En fullständig miljöredovisning kommer senare under året att
finnas på kommunens hemsida www.kinda.se. Där belyses
miljömålen; begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning,
frisk luft, ingen övergödning, god bebyggd miljö, giftfri miljö,
levande skogar, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv samt
levande sjöar och vattendrag.
57
Koncernredovisning
Kassaflödesanalys, tkr Koncernen
Indirekt metod
Sammanställd redovisning
Inom Kinda kommun har verksamhet hittills bedrivits
i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. Bolags- och
stiftelseform kan i vissa lägen vara mera fördelaktig att
använda än förvaltningsformen, men kan också ha nackdelar
i form av begränsad insyn för kommunfullmäktiges ledamöter
och allmänheten.
En koncern består av en grupp juridiska enheter, med en
överordnad och dominerande enhet och en eller flera
underordnade och beroende enheter (bolag, stiftelser mm).
För att koncernförhållande ska anses föreligga, ska den
överordnade enheten (här kommunen) ha ett varaktigt
bestämmande eller väsentligt inflytande över underordnad
enhet. Underordnad enhet kan vara helägd eller samägd. En
samägd enhet anses bara ingå i koncernen motsvarande ägd
andel.
Den löpande verksamheten
Enligt praxis förutsätts ett väsentligt inflytande vid röstandel
av minst 20 %. Detta innebär att föreliggande redovisning
förutom Kinda kommun enbart omfattar Stiftelsen Kindahus.
Den sammanställda redovisningen visar ett resultat på +11,2
mkr, att jämföra med +14,2 mkr för 2013.
Justering för övr ej likvidpåverkande poster
Bokslut
2014
Årets resultat
11 169
Justering för av- och nedskrivningar
23 892
Förändring avsättningar
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager
-790
7 637
41 908
-74
Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar
12 419
Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder
-6 884
Kassaflöde från den löpande verksamheten
47 369
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
Investering i materiella anläggningstillgångar
Resultaträkning 2014 (tkr)
165 694
-619 534
157 905
-592 190
Avskrivningar/nedskrivningar
-23 892
-25 400
Jämförelsestörande intäkter
7 134
8 384
-2 855
-1 688
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Jämförelsestörande kostnader
Verksamhetens nettokostnader
Resultat före extraord. poster
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt obesk reserv
Årets resultat
-473 453
-452 989
362 008
131 027
625
-6 410
349 399
118 747
7 609
-7 403
13 796
15 363
-471
-2 002
-154
11 169
0
-1 170
0
14 193
tusentals kronor
Tillgångar
Bokslut
2013
547 641
39 082
14 871
601 594
509 158
38 473
0
547 631
Finansiella tillgångar
Summa finansiella tillgångar
12 132
12 132
11 464
11 464
Summa anläggningstillgångar
613 726
559 095
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
635
31 421
37 464
69 520
561
45 863
30 435
76 859
Summa tillgångar
683 246
635 954
Eget kapital o skulder
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
937
-1 165
2 400
-77 171
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
94 180
-52 590
Ökning av långfristiga fordringar
-4 759
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
36 831
Årets kassaflöde
7 029
Likvida medel vid årets början
30 435
Likvida medel vid årets slut
37 464
Stiftelsen Kindahus
Eget k apital
Ingående kapital*
Årets resultat
287 627
11 169
276 115
14 193
Summa eget k apital
298 796
290 308
6 803
726
3 572
16 396
27 496
7 592
572
1 570
13 603
23 337
Sk ulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa sk ulder
246 914
110 039
356 953
204 664
117 645
322 309
Summa eget kapital o skulder
683 246
635 954
Ställda panter
Borgensåtaganden
Pensionsskuld före 1998
Op. leasingavtal, framtida avg.
86 117
17 072
196 127
45 255
86 117
27 670
205 442
28 199
*Justerat IB i Stif telsen Kindahus
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Anläggningstillgångar
Mark, byggnader mm
Maskiner o inventarier
Övriga materiella anl.tillg.
Summa materiella tillgångar
Avsättningar
Avsättningar, pensioner
Avsättning skatter obeskattad reserv
Avsättning skatter
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
58
Bokslut
2014
0
-79 343
Grundfonden i Stiftelsen Kindahus är till 100 % tecknad
av Kinda kommun. Grundfondskapitalet uppgår till 2,1
mkr. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom
kommunen uppföra, förvalta och att försälja bostadshus med
tillhörande affärslokaler och kollektiva anordningar. Stiftelsen
Kindahus äger och förvaltar ca 1000 lägenheter och 70 lokaler.
Utbudet av bostäder är varierat, från marklägenheter till
flerbostadshus.
Årets omsättning uppgår till 73,9 mkr (72,2 mkr) och
Stiftelsen Kindahus visar ett positivt resultat för 2014 på +8,2
mkr att jämföra med resultatet 2013 som var +9,7 mkr
Kommunalförbundet ITSAM
Koncernredovisning
Skatteintäkter
Generella statsbidrag o utjämn
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Koncernen
Bokslut
2013
tusentals kronor
Koncernredovisning
Balansräkning 2014 (tkr)
Koncernen
Bokslut
2014
0
Kommunalförbundet bildades 2009 av Kinda, Åtvidaberg,
Ödeshög, Ydre och Boxholms kommuner. Syftet var att ge
medlemskommunerna en gemensam organisation istället
för fem fristående IT-avdelningar samt ge förutsättningar
för bättre resursutnyttjande. År 2012 kom även Vimmerby
kommun med som en fullvärdig medlem i ITSAM. Under
årens lopp har ITSAMs ekonomi ramjusterats och överförts
till finansiering i form av tjänst. Det finns en uttalad ambition
från medlemskommunerna att detta ska fortsätta framöver
och under året har förberedelser gjort för att ytterligare
minska det fasta anslag som kommunerna betalar till ITSAM.
Årets omsättning uppgår till 94,1 mkr (79,1 mkr) och ITSAM
visar ett positivt resultat för 2014 på 4,0 mkr att jämföra med
resultatet 2013 som var -3,2 mkr. I och med detta uppfyller
åter ITSAM balanskravet enligt kommunallagen.
59
Principer och begrepp
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om
kommunalredovisning och rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning (RKR). Nedan följer en kort redovisning
av hur Kinda kommun tillämpar RKR:s rekommendationer och
förklaring till eventuella avvikelser.
RKR 2:1 Särskild avtalspension och visstidspension
Rekommendationen behandlar hur överenskommelser
om pensionsförmånerna särskild avtalspension och
visstidspension skall klassificeras och vilka upplysningar
som skall lämnas. Rekommendationen tillämpas förutom
avseende beräkning av pensionsförmåner för nu sittande
förtroendevalda där ingen beräkning skett.
RKR 3:1 Jämförelsestörande poster
Särredovisas när dessa förekommer i not till respektive
post i resultaträkningen och/eller finansieringsanalysen.
Som jämförelsestörande poster betraktas poster som
är sällan förekommande och som överstiger 1 mkr.
Rekommendationen tillämpas.
RKR 4.2 Redovisning av skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkterna
baseras på SKL:s decemberprognos vid årsbokslutet.
Vid delårsbokslutet används augustiprognosen.
Rekommendationen tillämpas.
RKR 6.2 Infrastrukturella investeringar
Ett bidrag till infrastrukturella investeringar som inte
beslutas med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala
befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen.
Bidrag till infrastrukturella investeringar redovisas som
jämförelsestörande post enligt ovan och som avsättning i
balansräkningen. För närvarande inte aktuellt.
RKR 8:2 Sammanställd redovisning
I den sammanställda redovisningen ingår samtliga bolag och
kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande
i, vilket innebär att här ingår Kinda kommun och Stiftelsen
Kindahus.
Rekommendationen tillämpas med avsteg för materiella
tillgångar där Kinda kommun ännu inte helt gått över till
komponentavskrivning och att notförteckningen inte omfattar
den sammanställda redovisningen.
RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser
En avsättning är en skuld som är oviss vad gäller
förfallotidpunkt eller belopp. En ansvarsförbindelse redovisas
inte som en avsättning i balansräkningen utan som en
upplysning så länge utflödet av resurser bedöms som ytterst
litet. Redovisning av pensioner omfattas inte av denna
rekommendation. Rekommendationen tillämpas.
RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar
Rekommendationen reglerar definitionen av en materiell
anläggningstillgång. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk
60
RKR 12.1 Immateriella tillgångar
En immateriell tillgång är en identifierbar icke-monetär
tillgång utan fysisk form. Kinda kommun redovisar inga
immateriella tillgångar.
RKR 13.2 Redovisning av hyres-/ leasingavtal
Rekommendationen behandlar redovisning av hyres- och
leasingavtal. Ett leasingavtal klassificeras som finansiellt
om det innebär att de ekonomiska fördelar och risker
som förknippas med ägandet av objektet överförs från
leasegivaren till leasetagaren. Leasingavtal som inte
klassificeras som finansiellt är operationellt. Kinda kommun
har inga leasingavtal som klassificeras som finansiella.
Rekommendationen tillämpas.
RKR 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i
uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel
Om ändringar får väsentliga effekter på redovisat resultat
ska upplysning lämnas om resultateffekten i enlighet med
RKR 3.1 såsom jämförelsestörande post. Rekommendationen
tillämpas.
RKR 18:1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar
En inkomst ska normalt redovisas som intäkt när samtliga
villkor är uppfyllda; inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt, att det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är
förenliga med transaktionen kommer att tillfalla kommunen
och eventuella utgifter som uppkommit eller förväntas
uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt. Den del av inkomsten som inte uppfyller
kraven för intäkt periodiseras som skuld på balansräkningen.
Villkorade bidrag för projekt, som sträcker sig över flera
redovisningsperioder, intäktsredovisas i takt med att villkoren
bedöms vara uppfyllda och bidraget bedöms som säkert.
Rekommendationen tillämpas.
Eget kapital
Kommunens totala kapital består av anläggningskapital
(bundet kapital i anläggningar o dyl.) samt rörelsekapital (fritt
kapital för framtida drift- och investeringsändamål).
RKR 19 Nedskrivningar
Rekommendationen behandlar nedskrivning av värdet
på materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar och
redovisning av materiella anläggningstillgångar behandlas i
RKR 11.4. Där behandlas även utrangeringar och avyttringar.
Rekommendationen tillämpas.
Likviditet
Relationsmått som visar betalningsberedskapen på kort sikt, d
v s förmåga att betala skulder i rätt tid.
RKR 20 Finansiella tillgångar
Rådet för kommunal redovisning konstaterar att
klassificeringen av finansiella tillgångar i enlighet med lagen
om kommunal redovisning ska ha sin utgångspunkt i den
enskilda tillgången och dess syfte, dvs. om den ska brukas och
innehas stadigvarande eller inte. Kommunens värdepapper
har klassificerats som anläggningstillgång. Finansiella
anläggningstillgångar värderas till det lägsta värdet av
anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Rekommendationen
tillämpas.
RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning
Inte aktuellt.
RKR 22 Delårsrapport
Minimikrav på innehåll i delårsrapport. Riktlinjer finns även
tagna av Kommunfullmäktige. Rekommendationen tillämpas.
Begreppsförklaring
Anläggningstillgångar
Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk/innehav.
Huvudsakligen fastigheter, maskiner och inventarier.
Kortfristiga skulder
Skulder som förfaller till betalning inom ett år från
balansdagen.
Långfristiga skulder
Skulder som förfaller till betalning mer än ett år från
balansdagen.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag mm.
Nettokostnader
Driftkostnader efter avdrag för bidrag, avgifter och
ersättningar. Finansieras med skattemedel.
Omsättningstillgångar
Lös egendom som inte är anläggningstillgång (likvida medel,
kortfristiga fordringar, förråd).
Resultaträkning
Sammanfattar årets intäkter och kostnader och visar årets
resultat (förändring av eget kapital).
Soliditet
Hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget
kapital.
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
Se ovan men inklusive pensioner intjänade före 1998.
Ansvarsförbindelse
Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter,
pensioner och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias så
belastar den resultatet.
RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader
Huvudmetoden används. Rekommendationen tillämpas.
Avskrivning
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar över dess
nyttjandeperiod.
RKR 16.2 Redovisning av kassaflöden
Redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna
löpande verksamhet, investeringsverksamhet och
finansieringsverksamhet. Analysen mynnar ut i förändring
av likvida medel. Under rubrikerna investeringsverksamhet
och finansieringsverksamhet redovisas posterna brutto.
Rekommendationen tillämpas.
Avsättningar
Avsättningar är sådana förpliktelser som är hänförliga
till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som
på balansdagen antingen är säkra eller sannolika till sin
förekomst men ovissa till belopp och/eller till den tidpunkt då
de skall infrias.
RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser
Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser
ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om dessa.
Rekommendationen tillämpas.
Kassaflödesrapport
Visar hur medel har tillförts och använts för löpande
verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed
likviditetsförändringen.
Principer & begrepp
Principer & begrepp
RKR 7:1 Upplysningar om pensionsmedel och
pensionsförpliktelser.
Denna rekommendation anger vilka upplysningar som ska
lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild av
pensionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel.
Partiell inlösen har skett av ansvarsförbindelsen under år
2012. Rekommendationen tillämpas.
eller som har en nyttjande period om minst 3 år klassificeras
som anläggningstillgång om den har ett värde över ett halvt
prisbasbelopp (drygt 20 tkr).
Materiella anläggningstillgångar tas upp i balansräkningen till
anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar.
Enligt rekommendationen ska komponentavskrivning
tillämpas fullt ut from 2014. Kinda kommun kommer tillämpa
komponentavskrivning fullt ut 2015, vilket är ett avsteg från
rekommendationen.
Vad gäller kommunala vägar så har Kinda kommun beslutats
att skriva av dessa efter tre olika nivåer. Ytskikt 20 år andel
20 %, mellan-lager; 40 år andel 10 % och kroppen 75 år
andel 70 %. En genomgång har gjorts på alla befintliga vägar
i anläggningsregistret. Denna genomgång visade att det inte
blir någon väsentlig skillnad om dessa görs om enligt den
nya modellen varvid beslut togs i att låta dessa vara kvar i
anläggningsregistret i befintligt skick.
Linjär avskrivning tillämpas och internränta beräknas på
tillgångarnas bokförda värde, år 2014 med 2,5 % (2013
med 2,9 %). Avskrivningar på tillgångar börjar 1/1 året
efter investeringsprojektet avslutas, vilket är ett avsteg
från rekommendationen, vilken anger att avskrivningen ska
påbörjas när tillgången tas i bruk. Exploateringsverksamhet
redovisas som en anläggningstillgång inte som en
omsättningstillgång som rekommendationen anger.
Omprövning och värdering av anläggningarnas beskaffenhet
och värde görs i samband med årsbokslutet.
Balansräkning
Balansräkningen visar vilka tillgångar samt skulder och
eget kapital som kommunen har vid en viss tidpunkt
(balansdagen). Tillgångarna visar hur kommunen har använt
sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) medan
skulder och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats.
61
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
63
62