Årsredogörelse Stadsrevisionen Göteborgs Stad 2014

Stadsrevisionens
­årsredogörelse 2014
Innehåll
Förord av ordförande
3
2014 i korthet
4
Utgångspunkter för 2014 års granskning
6
Granskning av verksamheterna
8
Kritik riktas till arkivnämnden för brister i tillsynen
8
Flera stadsdelsnämnder får kritik för brister i arbetet med
barnavårdsutredningar 10
Kritik riktas till stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo för bristande
styrning och uppföljning
12
Kritik riktas till kommunstyrelsen för brister i uppsiktsplikten
14
Kritik riktas till Higab AB för bristande följsamhet mot bolagsordningen
15
Hanteringen av brukarnas privata medel behöver förbättras
16
I huvudsak god ordning för att kunna ta del av allmänna handlingar
17
Förbättringsområden pekas ut inom upphandling och inköp
18
Stadsrevisionen har granskat flera förtroendekänsliga områden
19
Brister i genomförande och uppföljning av hemtjänstinsatser
20
Den samordande vårdplaneringen för sjuka äldre fungerar inte tillfredsställande
21
Intern styrning och kontroll i spårvagnsprojekt M32
22
Förbättringsområden för styrning och uppföljning av
kommunfullmäktiges prioriterade mål
23
Beställarkompetensen vid beställning mot ramavtal
24
Stadens planering för bostadsbyggande
– i enlighet med kommunfullmäktiges viljeinriktning?
25
Känslig information om elever i Hjärntorget
26
Handläggningen i it-systemet Treserva
27
Rutiner och kontroller vid utbetalning av lön
28
Stadsrevisionen har även granskat
29
Granskning av räkenskaper och bokslut
30
Löpande redovisning
30
Nämndernas uppdatering av stadens anläggningsregister
31
Brister i kommunens exploateringsredovisning
32
Göteborgs Stads hantering av mervärdesskatt behöver utvecklas
34
Bokslutsprocess och finansiell rapportering
35
God ekonomisk hushållning, balanskrav och resultatutjämningsreserv
36
Göteborgs Stads årsredovisning
38
Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser
40
Stadsrevisionen i Göteborgs Stad
42
Förtroendevalda revisorer 42
Revisorernas granskning
43
Rapportering och kommunikation 43
Språkbruk och revisionstermer
43
Förord av ordförande
Under året har vi genomfört och
rapporterat fler fördjupade granskningar än tidigare år. Vår ambition är
att löpande under året förse kommunfullmäktige med angelägna granskningsresultat. Vi ser väldigt positivt på
att våra granskningar leder till allt mer
diskussion i kommunfullmäktige. Alla
granskningar som stadsrevisionen gör
syftar till att ge kommunfullmäktige
underlag för ansvarsprövningen.
Kommunfullmäktige har uppdragit
åt stadsrevisionen att utveckla gransk­
ningen av nämndernas och bolagens
interna styrning och kontroll. En
effektiv intern styrning och kontroll
handlar i hög grad om ledningens
styrsignaler och inte bara om nya och
mer om­­fattande regler och kontroll­
rutiner. Vi har därför inte begränsat
granskningen till dokumen­terade
rutiner och kontroller, utan också fört en
aktiv dialog med berörda nämnder
och bolag.
Stadsrevisionen har även fortsatt
fokus på verksamheternas åtgärder i
syfte att minska riskerna för oegentligheter. Under året har vi gjort ett
flertal granskningar inom olika för­
troendekänsliga områden.
Översynen av de kommunala
­bolagen kan förhoppningsvis bidra
till att förbättra förutsättningarna för
styrning och uppföljning på den
kommun­­­övergripande nivån. Över­
synen torde även stärka förutsätt­
ningarna för kommunstyrelsens
upp­siktsplikt.
Foto: Carina Gran
Stadsrevisionens vision är att stärka tilltron till det demokratiska systemet. Detta gör vi
i vårt granskande och främjande uppdrag. I våra granskningar lämnar vi förslag på
förbättringsområden till kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen. Vårt främjande
uppdrag innebär bland annat att vi strävar efter att genomföra granskningarna så att
kritik i möjligaste mån förebyggs.
I år lämnar stadsrevisionen kritik till
flertalet stadsdelsnämnder för brister i
arbetet med barnavårdsutredningar.
Det innebär att nämnderna inte ser till
att barnens rättigheter och behov av
skydd tillgodoses.
Jag konstaterar att stadens nämnder
och bolag tar vår kritik och våra
rekom­­mendationer på allvar. Jag
för­­­­utsätter att samma sak kommer att
ske med anledning av den kritik som
riktas till nämnderna i år.
Årsredogörelsen är det dokument
som sammanfattar den granskning
som vi har genomfört under verk­
samhetsåret. Här redogör vi för de
granskningar som resulterat i kritik.
Vi redogör även för de granskningar
där tydliga förbättringsområden har
identifierats och där vi har lämnat
rekommendationer.
Lars Bergsten
ordförande
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
3
2014 i korthet
Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja
verksamheterna i Göteborgs Stads kommunstyrelse, nämnder och bolag.
I granskningen ska revisorerna bedöma om stadens verksamheter sköts på
ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om
räkenskaperna är rättvisande samt om den interna kontrollen är tillräcklig.
Revisorerna lämnar i sina granskningar
rekommendationer och kritik. Rekommendationer lämnas när utveckling
och förbättring bedöms vara möjliga.
Kritik riktas till nämnder och bolag när
bristerna bedöms vara mer allvarliga.
Revisorernas kritik graderas genom
begreppen påpekande, erinran och
anmärkning. Anmärkning är allvarligast.
2014 års granskning visar att det på
vissa områden finns allvarliga brister.
Revisorerna riktar därför kritik till sju
stadsdelsnämnder: Angered, Centrum,
Majorna-Linné, Norra Hisingen, Västra
Göteborg, Örgryte-Härlanda och
Askim-Frölunda-Högsbo. Kritik riktas
även till arkivnämnden, kommunstyrelsen och Higab AB. Vi riktar kritik mot
stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-­
Högsbo i form av en anmärkning, mot
arkivnämnden i form av en erinran samt
mot övriga sex stadsdelsnämnder,
kommunstyrelsen och Higab AB i form
av ett påpekande.
Här sammanfattar vi den kritik som
revisorerna lämnar år 2014. Granskningarna beskrivs mer utförligt i de
texter som vi hänvisar till nedan. Slut­
ligen beskriver vi även om de nämnder
och bolag som fick kritik år 2013 har
genomfört tillräckliga åtgärder för att
undgå kritik år 2014.
Stadsdelsnämnden AskimFrölunda-Högsbo
Årets granskningar av sociala boendelösningar i extern regi, barnavårdsutredningar och ekonomistyrning visade
på allvarliga brister i hur nämnden styr
4
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
och följer upp verksamheten (se sidorna 10–12). Vi bedömer att nämnden
inte fullt ut lever upp till lagstiftningen
varken i arbetet med sociala boende­
lösningar i extern regi eller i arbetet
med barnavårdsutredningar. Därför
bedömer vi att nämndens verksamhet
i dessa avseenden inte är ändamåls­
enlig. Eftersom nämnden inte har följt
upp om de vidtagna åtgärderna har
fått avsedd effekt och inte har vidtagit
tillräckliga åtgärder bedömer vi även att
nämndens interna kontroll är bristfällig.
Vidare bedömer vi att nämnden inte har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att nå en
ekonomi i balans. Sammantaget leder
detta till att stadsrevisionen riktar kritik
mot nämnden i form av en anmärkning.
Arkivnämnden
Stadsrevisionen bedömer att arkivnämnden inte utför den tillsyn som
nämnden har i uppdrag att göra (se
sidan 8). Arkivnämndens uppdrag,
att sköta tillsynen över de arkiv som
bildas av Göteborg Stads och Västra
Götalandsregionens 150 organisationer,
framgår av nämndreglementet och
arkivlagen. Genom tillsynen ska arkivnämnden se till att respektive organisation uppfyller sina skyldigheter vad
gäller arkivbildning och arkivvård. Den
bristande tillsynen innebär att nämnden
inte ser till att organisationerna är följsamma mot arkivlagens bestämmelser
om arkivbildning och arkivvård. Därför
riktar stadsrevisionen kritik mot nämnden
i form av en erinran.
Stadsdelsnämnderna Angered,
Centrum, Majorna-Linné, Norra
Hisingen, Västra Göteborg och
Örgryte-Härlanda
Stadsrevisionen har granskat arbetet
med barnavårdsutredningar i samtliga tio stadsdelsnämnder (se sidorna
10-11). Syftet var att bedöma om
nämnderna styr och följer upp att
dessa utredningar bedrivs i enlighet
med socialtjänstlagen, förvaltnings­
lagen samt Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd. Granskningen
visade på brister:
• i att följa gällande lag och föreskrift
om handläggning och dokumen­tation
• med att leva upp till socialtjänst­
lagens krav om att barnavårdsutredningar ska avslutas skyndsamt och
senast inom fyra månader
• i att uppföljning och egenkontroll
inte varit tillräcklig för att se till att
verksamheten bedrivs i enlighet med
gällande lagstiftning.
Mot bakgrund av dessa brister riktar
stadsrevisionen kritik i form av ett
påpekande till stadsdelsnämnderna
Angered, Centrum, Majorna-Linné,
Norra Hisingen, Västra Göteborg och
Örgryte-Härlanda.
Kommunstyrelsen
Stadsrevisionen har granskat kommun­
styrelsens uppsiktsplikt över ärenden
rörande socialtjänstlagen (se sidan 14).
2014 års kritik
Det har stått klart under flera år att det
finns brister i stadsdelsnämndernas
barnavårdsutredningar. Bristerna är
dessutom omfattande. Nästan samt­liga
stadsdelsnämnder uppvisar väsentliga
brister. Trots det har kommunstyrelsen
inte tagit tillräckliga initiativ inom ramen
för sitt uppdrag att leda och samordna
kommunen. Stadsrevisionen bedömer
att kommunstyrelsen inte har levt upp
till det aktivitetskrav som är förenat
med uppsiktsplikten. Stadsrevisionen
riktar därför kritik till kommunstyrelsen i
form av ett påpekande.
Higab AB
Lekmannarevisorerna har granskat om
styrelsen i Higab AB följde gällande
offentlighetsrättsliga regler vid förvärvet
av en aktiepost från Frölunda Hockey
Club (se sidan 15). I samband med
beslutet att förvärva aktieposten noterade Higab att köpeskillingen översteg
aktiernas substansvärde med 25,4
miljoner kronor. Bolaget betalade alltså
ett betydande överpris för aktierna
när affären fullföljdes. Lekmannarevisorerna bedömer att ett kommunalt
aktiebolag som förvärvar egendom till
överpris riskerar att överträda offentligrättsliga regler om stöd till enskild.
Bolaget brast därför i följsamhet mot
bolagsordningen. Lekmannarevisorerna riktar kritik mot styrelsen i form
av ett påpekande.
Övriga förbättringsområden framgår av
nämndernas revisionsredogörelser och
bolagens granskningsredogörelser
(se www.goteborg.se).
Uppföljning av kritik
från år 2013
År 2013 kritiserade stadsrevisionen
tre stadsdelsnämnder och fyra bolag.
Årets uppföljning visar att de kritiserade
stadsdelsnämnderna och bolagen har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att undgå
kritik år 2014. Vi bedömer dock att visst
arbete kvartstår.
Stadsdelsnämnden Angered
År 2012 riktade stadsrevisionen kritik till
nämnden i form av en erinran för brister
i arbetet med åtgärdsprogram. Efter
uppföljning år 2013 skärpte vi kritiken
mot nämnden till en anmärkning för
allvarliga brister i skolornas arbete med
elever i behov av särskilt stöd. Årets
uppföljning visar att nämnden har
vidtagit tillräckligt med åtgärder för att
ta hand om kritiken. Däremot riktas två
rekommendationer till nämnden mot
bakgrund av granskningens resultat.
Stadsdelsnämnden Lundby
År 2013 riktade stadsrevisionen kritik till
nämnden i form av en anmärkning.
Anledningen till kritiken var brister i
nämndens arbete med barnavårdsutredningar. Stadsrevisionen bedömer att
nämnden har vidtagit åtgärder och att
kritiken inte ska kvarstå. Mot bakgrund
av granskningens resultat riktas dock
tre rekommendationer till nämnden.
Göteborgsregionens ­
Fritidshamnar AB
Lekmannarevisorerna har under två år
riktat kritik till bolagets styrelse utifrån
bristande styrning och kontroll. År 2013
riktades kritik mot bolaget i form av en
erinran. Uppföljningen visar att ­styrelsen
och verkställande direktören har arbetat
med att utveckla styrningen och kon­­
trollen i flera avse­enden. K
­ ritiken bedöms
därmed som om­­händer­tagen. Vi vill
dock betona vikten av att det arbete som
har inletts med att kartlägga brister och
att utveckla styrningen och kontrollen
fortsätter inom bolaget.
Got Event och Renova AB
Lekmannarevisorerna kritiserade år
2013 Got Event AB (påpekande) och
Renova AB (erinran) för brister avseende representation. För båda bolagen
bedömde lekmannarevisorerna att den
interna styrningen och kontrollen av
representationsunderlag och attest­
rutiner kunde stärkas. Dessutom var
Renovas interna riktlinjer för representation otydliga och otillräckliga. Bedömningen år 2014 är att båda bolagen har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att ta
hand om kritiken. Lekmannarevisorerna
betonar dock vikten av att bolagen fortsätter arbetet med dessa frågor.
Älvstranden Utveckling AB
Lekmannarevisorerna riktade kritik i
form av en erinran mot bolagets styrelse på grund av bristande följsamhet
mot riktlinjer för intern kontroll inom
Göteborgs Stad, aktiebolags­lagen,
lagen om offentlig upphandling, policy
och riktlinje för upphandling och inköp
inom Göteborgs Stad samt arkivlagen
och arkivreglemente för Göteborgs
Stad. Bedömningen är att bolaget har
arbetat aktivt med och vidtagit tillräckliga åtgärder för att ta hand om kritiken.
Årets granskning visar dock på brister
och lekmannarevisorerna bedömer att
det kvarstår visst arbete för att se till att
den interna kontrollen är tillräcklig.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
5
Utgångspunkter för
2014 års granskning
För att avgöra vad stadsrevisionen ska granska, gör vi en analys av vilka risker det finns
för att kommunfullmäktiges mål och verksamheternas uppdrag inte uppnås.
Inriktningen för granskningen bestäms årligen i stadsrevisionens revisionsplan.
Riskerna förändras över tid och är beroende av vad som sker i omvärlden och i stadens
verksamheter. Områdena nedan är exempel på utgångspunkter för 2014 års granskning.
Individ- och familjeomsorg
Socialtjänstens individ- och familje­
omsorg har i uppgift att stödja, hjälpa
och skydda utsatta grupper i samhället.
Insatserna kan till exempel gälla
ekonomiskt bistånd, familjerådgivning
samt olika slags vård och behandling.
Stadsrevisionen har vid flera tillfällen
identifierat risker som lett till granskning inom området. Under året har vi
granskat stadsdelarnas arbete med
att utreda om åtgärder behöver vidtas
för att skydda minderåriga barn.
Stora investeringsprojekt
Under de närmaste åren och under
lång tid framöver kommer stora
investeringar, framför allt i infrastruktur,
att genomföras i Göteborgs Stad.
Stora projekt medför också olika slag
av risker som måste hanteras på
lämpligt sätt.
6
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Upphandling och inköp
Det samlade värdet av Göteborgs
Stads inköp är omfattande. Det är
därför viktigt att nämnder och bolag
har en god intern styrning och kontroll
över upphandlings- och inköpsprocessen. Upphandling och inköp är
också ett förtroendekänsligt område.
Stadsrevisionen har ett särskilt
upp­drag av kommunfullmäktige att
löpande följa upphandlings- och
inköpsverksamheten i staden.
Förtroendekänsliga områden
Inom offentlig verksamhet förvaltas
resurser för annans räkning. Det är
därför av stor betydelse att förtroendet
för den offentliga verksamheten är
högt hos invånarna. Verksamhet som
bedrivs med skattepengar ska
användas på ett korrekt sätt och med
en tillräcklig intern kontroll. Exempel
på områden som är av förtroendekänslig karaktär är representation,
sponsring och hantering av brukarnas
privata medel.
Räkenskaper och bokslut
En rättvisande och tillförlitlig redo­
visning är ett nödvändigt besluts­
underlag för kommunstyrelsen och
stadens nämnder. Den årliga revisionen av räkenskaperna syftar till att
säkerställa en fullständig och riktig
redovisning. Utöver detta är det viktigt
att identifiera områden som på grund
av kommunens roll som offentlig
myndighet innehåller förtroenderisker,
även om det inte nödvändigtvis
innebär en hantering av betydande
ekonomiska värden.
Utgångspunkter för 2014 års granskning
Foto: Carina Gran
Revisionsberättelse och ­årsredogörelse
Som underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning av stadens
nämnder och bolag lämnar revisorerna årligen en revisionsberättelse och
en årsredo­görelse. Av revisionsberättelsen framgår om stadsrevisionen
föreslår att nämnderna beviljas ansvarsfrihet eller inte. I årsredogörelsen
sammanfattas årets granskning.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
7
Granskning av verksamheterna
De kommunala nämnderna och styrelserna i Göteborgs Stad svarar inom sina respektive
områden för att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige
har beslutat om samt de nationella regelverk som styr verksamheterna. Revisorerna ska
pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen av
verksam­heterna ska ge revisorerna underlag för att bedöma om så varit fallet.
Kritik riktas till arkivnämnden för brister i tillsynen
Alla offentliga verksamheter ger
upphov till det som i tryckfrihetsförordningen kallas allmänna handlingar.
Ansvaret för att bilda arkiv av dessa
allmänna handlingar och att vårda
dem vilar i en kommun på respektive
nämnd och styrelse. Arkiven ska vara
ordnade på ett sådant sätt att de
tillgodoser enskildas rätt att ta del av
allmänna handlingar samt informationsbehov inom rättsskipning,
förvaltning och forskning.
Det är arkivnämndens uppdrag att
sköta tillsynen över de arkiv som
bildas hos Göteborgs Stads och
Västra Götalandsregionens nämnder
och styrelser. Arkivnämndens skyldig­
heter framgår både av nämndens
reglemente och av arkivlagen. Genom
tillsynen ska arkivnämnden se till att
respektive nämnd och styrelse upp­
fyller sina skyldigheter när det gäller
arkivbildning och arkivvård, i enlighet
med arkivlagens bestämmelser.
Stadsrevisionen har granskat hur
arkivnämnden har tagit hand om
tillsynsuppdraget i sin verksamhet.
Granskningens syfte var att bedöma
om arkivnämndens tillsynsverksamhet
har skötts på ett ändamålsenligt sätt.
8
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Ingen tillsyn på
arkivnämndens initiativ
Arkivnämndens tillsynsuppdrag
omfattar omkring 150 organisationer
inom Göteborgs Stad och Västra
Götalandsregionen.
I granskningen fann stadsrevisionen
att arkivnämnden arbetade med en
tillsynsliknande rådgivning kring
arkivbildning och arkivvård. För att få
ta del av denna rådgivning, behövde
någon av de omkring 150 organisa­
tionerna själva ta kontakt med arkiv­
nämndens förvaltning, Regionarkivet.
Det var också varje organisations
frågor som avgjorde rådgivningens
innehåll. Arkivnämnden har däremot
inte på eget initiativ gjort någon åter­
kommande tillsyn i Göteborgs Stads
eller Västra Götalandsregionens
organisationer.
I granskningen har en jämförelse
gjorts mellan hur arkivnämnden och
Landstingsarkivet i Stockholms läns
landsting hanterar sina tillsynsuppdrag. I jämförelsen kom det fram att
Landstingsarkivet, på eget initiativ,
genomför tillsyn genom återkommande inspektioner i landstingets
olika organisationer.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att arkivnämnden inte utför den tillsyn som
arkivnämnden har i uppdrag att göra.
Arkivnämnden säkerställer därför inte
att organisationerna, i deras arkivbildning och arkivvård, uppfyller sina
skyldigheter enligt arkivlagens
bestämmelser.
Stadsrevisionens bedömning är att
arkivnämndens hantering av sitt
tillsynsuppdrag allvarligt brister i
ändamålsenlighet. Stadsrevisionen
riktar därför kritik mot arkivnämnden i
form av en erinran.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för
arkiv­nämnden
Granskning av verksamheterna
Foto: Carina Gran
Språkbruk och revisionstermer
Stadsrevisionens granskningar kan leda till
rekommendationer och kritik. När revisorerna
riktar kritik används en tregradig skala:
­påpekande, erinran och anmärkning – där
anmärkning är allvarligast. En anmärkning
kan, när det gäller nämnderna, lämnas med
eller utan att ansvarsfrihet tillstyrks.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
9
Granskning av verksamheterna
Flera stadsdelsnämnder får kritik för brister
i arbetet med barnavårds­utredningar
Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten inleda utredning av vad som
kommit till socialtjänstens kännedom
och som kan föranleda någon åtgärd
av nämnden. I vissa fall ska socialtjänsten först göra en förhandsbedömning för att kunna besluta om en
utredning ska inledas. Detta beslut
ska, om det inte finns synnerliga skäl,
fattas senast fjorton dagar från det att
anmälan kommit in. När ett beslut om
utredning är fattat ska den inledas
utan dröjsmål, bedrivas skyndsamt
och vara slutförd inom fyra månader.
Om barnavårdsutredningar inte
genomförs i enlighet med socialtjänstlagens krav och intentioner finns risk
för att samhället inte kan erbjuda det
skydd och det stöd som barn och
unga har rätt till.
Stadsrevisionen har granskat
arbetet med barnavårdsutredningar i
alla tio stadsdelsnämnder. Syftet med
granskningen var att bedöma om
nämnderna styr och följer upp att
dessa utredningar bedrivs i enlighet
med socialtjänstlagen, förvaltnings­
lagen och Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd.
Brister i handläggning och
­dokumentation
Granskningen visade att samtliga
nämnder hade dokumenterade
rutiner som omfattade hela handläggningsprocessen. Stadsrevisionen
kunde dock visa på brister i både
handläggning och dokumentation.
Av socialtjänstlagen framgår skyldigheten att dokumentera handlägg-
10
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
ningen. Förvaltningslagen omfattar i
sin tur bestämmelser om partsinsyn,
det vill säga att den som berörs av en
utred­ning har rätt att ta del av denna
innan beslut fattas. Vidare ska fattade
beslut kommuniceras till den det
berör. I granskningen såg vi exempel
på att förhandsbedömningar tagit för
lång tid, och att det saknades sammanställda utredningar. Det framgick
inte alltid av dokumentationen om de
som var berörda hade underrättats
om att utredning inletts, om utredning
och förslag till beslut hade kommuni­
cerats med de berörda samt om det
fattade beslutet hade kommunicerats.
Problem att leva upp till
­t­idsgränsen
Den lagstadgade tidsgränsen för
utredningar enligt socialtjänstlagen
ska inte ses som en normal utredningstid utan som en bortre tidsgräns.
Skyndsamhetskravet är en viktig
aspekt för barn och unga som
befinner sig i en svår situation.
Verk­samheterna har dock under en
tid haft problem med att leva upp
till socialtjänstlagens krav om att
barna­vårdsutredningarna ska vara
avslutade skyndsamt och senast
inom fyra månader. Detta framgår
både av nämndernas uppföljningsrapporter och av vår granskning. Det
före­kommer olika metoder för att
mäta hur stort problemet är, och det
finns osäkerheter i den statistik som
tas ur verksamhetssystemet. Trots
detta är det otvivelaktigt att det i
samtliga nämnder förekommer att
utredningar inte avslutas inom fyra
månader.
Nämndernas uppföljning och
åtgärder
Nämnderna är skyldiga att syste­
matiskt och kontinuerligt utveckla
och säkra verksamhetens kvalitet.
Nämnderna ska bland annat göra
egenkontroller. Dessa kontroller ska
säkerställa att nämnderna uppfyller
de lagar och föreskrifter som gäller för
verksamheten. Granskningen visade
att nämnderna i olika grad följde upp
och kontrollerade att verksamheten
bedrivs i enlighet med gällande
lagstiftning. De brister som granskningen visade på, betyder dock att
uppföljning och egenkontroll inte varit
tillräckliga för att kunna säkra
verksam­hetens kvalitet.
Samtliga stadsdelsnämnder har
åtminstone sedan hösten år 2013 haft
kännedom om att verksamheterna
inte klarat av att genomföra utredningar
inom lagens krav på fyra månader. I
de flesta nämnder har olika åtgärder
genomförts i verksamheten för att
komma till rätta med för långa utred­
nings­tider. Åtgärdernas omfattning
har varierat mellan nämnderna.
Exempel på åtgärder som genomförts
är utökad egenkontroll, utökad
rapportering till nämnd, personal­
förstärkningar, organisationsförändringar och utbildningsinsatser.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att stads­
dels­nämnderna inte lever upp till
Granskning av verksamheterna
socialtjänstlagens skyndsamhetskrav
och tidsgräns för utredningar som
avser barn. Det innebär att nämnderna inte ser till att barnens rättig­
heter och behov av skydd tillgodoses.
Att kraven på dokumentation inte
följs innebär risk för att rättssäkerheten
för barnen brister. För att kunna veta
om socialtjänsten arbetar på föreskrivet
sätt, och för att verksamheten ska
kunna förbättras och utvecklas, är det
en grundläggande förutsättning att
dokumentationen sker på ett tillfredsställande sätt. Mot bakgrund av
bristerna bedömer stadsrevisionen att
nämnderna inte fullt ut lever upp till
vad som anges i gällande föreskrifter
om handläggning och dokumentation.
Stadsrevisionen bedömer att flera
nämnder har genomfört eller satt
igång relevanta förbättringsåtgärder.
Trots detta kvarstår brister. Stadsdelsnämnderna behöver ha en
uppföljning som kan svara på om
verksamheten bedrivs i enlighet med
gällande lagstiftning. Nämnderna
behöver därför följa upp om de
åtgärder som vidtas leder till att
verksamhetens kvalitet säkras.
Stadsrevisionen konstaterar att
nämnderna anger likartade orsaker till
bristerna. Ofta handlar det om hög
arbetsbelastning, ökande antal
ärenden att handlägga, svårigheter
att rekrytera och behålla erfaren
personal, sjukskrivningar och kom­
petensbrister. Inspektionen för vård
och omsorg har i sina granskningar
konstaterat liknande problem i hela
landet. Icke desto mindre är det
nämndernas ansvar att hantera
dessa brister och de risker som finns i
verk­­­samheten. Om nämnderna har
svårigheter att säkra en tillräcklig
bemanning och kompetens, är det
ett allvarligt problem som kräver
strategiska och uthålliga åtgärder.
Stadsrevisionen bedömer att vissa
nämnder har större brister än andra
och att olika nämnder vidtar åtgärder
olika snabbt. Vi bedömer därför att
det finns en risk för att barns behov av
skydd och stöd inte tillgodoses på ett
likvärdigt sätt i staden.
Sammanfattningsvis bedömer
stadsrevisionen att nämnderna inte i
tillräcklig utsträckning styr och följer
upp så att barnavårdsutredningar
bedrivs i enlighet med författningarnas
krav. Stadsdelsnämnderna har därför
inte säkerställt att barn och unga som
far illa har fått det skydd och det stöd
som de har rätt till. Det är angeläget
att nämnderna åtgärdar dessa brister.
Stadsrevisionen riktar kritik i form av
ett påpekande till stadsdelsnämnd­
erna Angered, Centrum, MajornaLinné, Norra Hisingen, Västra
­Göteborg och Örgryte-Härlanda.
Stadsdelsnämnden Askim-FrölundaHögsbo får kritik i form av en anmärk­
ning, bland annat för brister i arbetet
med barnavårdsutredningar (se sidan
12). Stadsrevisionen lämnade även
rekommendationer till samtliga
stadsdelsnämnder.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Utredningar enligt
socialtjänstlagen avseende barn och
revisionsredogörelse för respektive
stadsdelsnämnd
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
11
Granskning av verksamheterna
Kritik riktas till stadsdelsnämnden Askim-FrölundaHögsbo för bristande styrning och uppföljning
Stadsrevisionen granskade under år
2014 två verksamheter inom individoch familjeomsorgen i stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo.
Vi följde dels upp en granskning från
år 2013 om nämndens styrning och
uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi, dels granskade vi
arbetet med barnavårdsutredningar.
Vi granskade också nämndens
ekonomistyrning. Granskningarna
visade på allvarliga brister i hur
nämnden styr och följer upp
verksamheten.
Fortsatta brister i ­dokumentation
och egenkontroll
Stadsrevisionens granskning av
nämndens styrning och uppföljning av
sociala boendelösningar i extern regi
visade på brister av två slag. I den
granskning av ett antal enskilda
ärenden som vi gjorde fann vi brister i
dokumentationen. Vidare visade
granskningen på brister när det gällde
nämndens arbete med uppföljning
och egenkontroll. Nämnden är enligt
socialtjänstlagen skyldig att göra
egenkontroll. Verksamheten gjorde
under år 2014 ingen sådan egen­
kontroll som lagstiftningen föreskriver.
Brister i arbetet med
­barnavårdsutredningar
Stadsrevisionens granskning av
barna­vårdsutredningar (som genomförts på samtliga stadsdelsnämnder,
se sidorna 10-11) visade att nämnden
inte lever upp till de tids­gränser som
12
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
socialtjänstlagen anger för förhandsbedömningar och utredningar av­­
seende barn. Nämnden hade ett antal
sena barnavårdsutredningar och det
fanns utredningar som hade pågått
betydligt längre tid än vad som är
tillåtet.
Vår granskning visade också på
brister i dokumentationen. Bristerna
innebar att nämnden inte fullt ut levde
upp till socialtjänstlagen och
för ­valt­ningslagen.
Slutligen framkom i granskningen
att nämnden inte heller på detta
område hade sett till så att uppföljning
genomfördes i sådan utsträckning att
verksamhetens kvalitet kunde säkras.
Den granskade verksamheten gjorde
viss egenkontroll men följde inte fullt
ut nämndens ledningssystem för
kvalitet.
Bristande ekonomistyrning
Stadsrevisionen har även granskat
nämndens ekonomistyrning, bland
annat mot bakgrund av att nämnden
flera år i rad har gjort negativa resultat.
Under år 2014 beslutade nämnden
om åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Nämnden har löpande
under året fått rapporter om att dessa
åtgärder inte har genomförts fullt ut
men har inte agerat tillräckligt med
anledning av detta. Flera av de
beslutade åtgärderna fick heller aldrig
avsedd ekonomisk effekt vilket är en av
förklaringarna till att nämnden gjorde
ett negativt resultat även år 2014.
Bedömning
Utifrån stadsrevisionens granskning
av individ- och familjeomsorgen
bedömer vi att nämndens verksamhet
inte fullt ut lever upp till lagstiftningens
krav. Nämndens verksamhet är i
dessa avseenden inte ändamålsenlig.
De brister vår granskning visar på har
varit kända av nämnden sedan lång
tid eller borde ha uppmärksammats
av nämnden. Vår bedömning är att
nämnden, trots detta, inte har agerat
tillräckligt för att rätta till bristerna.
Nämnden har inte heller i tillräcklig
utsträckning följt upp om de åtgärder
som faktiskt vidtagits har fått avsedd
effekt. Vi bedömer därför att nämndens interna kontroll är bristfällig.
Stadsrevisionen bedömer vidare att
nämnden inte har vidtagit tillräckliga
åtgärder för att nå en ekonomi i
balans och att nämndens ekonomistyrning därför har varit otillräcklig.
Mot bakgrund av bristande ändamålsenlighet och intern kontroll inom
individ- och familjeomsorgen, samt
mot bakgrund av otillräcklig ekonomistyrning, riktar stadsrevisionen kritik
mot nämnden i form av en
anmärkning.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo
Granskning av verksamheterna
Foto: Carina Gran
Rapportering
Stadsrevisionen redovisar årligen sina
iakttagelser och bedömningar i en
revisionsredogörelse för kommun­
styrelsen samt en revisionsberättelse
och en revisionsredogörelse för
respektive nämnd. För varje bolag
redovisas iakttagelserna och bedöm­
ningarna i en granskningsrapport och
en granskningsredogörelse.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
13
Granskning av verksamheterna
Kritik riktas till kommunstyrelsen för ­brister
i uppsiktsplikten
Kommunstyrelsen ska bland annat ha
uppsikt över nämnderna. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen
en särställning genom den ledande
och samordnande rollen. Det innebär
att kommunstyrelsen ska leda och
samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen ska bland annat övervaka att lagar
och förordningar följs i nämndernas
verksamhet.
Pågående arbete med att utveckla
uppsiktsplikten
Stadsrevisionen noterar att ett arbete
påbörjats vid stadsledningskontoret
för att närmare definiera uppsikts­
plikten. Inom detta arbete planeras
även stadsledningskontorets roll, vad
gäller att stödja kommunstyrelsen i
dess uppsiktsplikt över stadens
nämnder och bolag, att regleras.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
över ärenden rörande social­
tjänstlagen
Det fanns omfattande brister när det
gäller stadsdelsnämndernas arbete
med barnavårdsutredningar. Sju
stadsdelsnämnder får kritik i årets
granskning, och samtliga stadsdelsnämnder får rekommendationer. För
en mer utförlig beskrivning, se sidorna
10-11. Vi har dessutom riktat kritik mot
en stadsdelsnämnd för brister inom
detta område år 2013.
Stadsdelsnämndernas verksamhet
brast i flera olika avseenden. Nämnderna levde inte upp till socialtjänst­
lagens skyndsamhetskrav och
tidsgräns för utredningar som avser
barn. Det innebär att nämnderna inte
sett till att barnens rättigheter och
behov av skydd tillgodoses. Det fanns
även brister i dokumentationen, vilket
innebär en risk för att rättssäkerheten
för barnen har brustit. Dessutom var
nämndernas uppföljning och egen-
14
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
kontroll otillräcklig för att kunna säkra
verksamheternas kvalitet.
Stadsrevisionen bedömer att
nämnderna inte i tillräcklig utsträckning
styr och följer upp att barna­vårds­
utredningar bedrivs i enlighet med
författningarnas krav. Vi ser allvar­ligt
på detta, eftersom det rör sig om barn
i en mycket utsatt situation. Vi bedömer
dessutom att vissa nämnder har
större brister än andra och att olika
nämnder vidtar åtgärder olika snabbt.
Det finns därför en risk att barns behov
av skydd och stöd inte tillgodoses på
ett likvärdigt sätt i staden.
Stadsrevisionen konstaterar att det i
första hand är stadsdelsnämnderna
som ska bära ansvaret att se till att
bristerna åtgärdas, men vi menar att
det också ligger på kommunstyrelsen
att följa hur barns rättigheter tillgodoses.
Brister beträffande stadsdelsnämndernas barnavårdsutredningar har
rapporterats till kommunstyrelsen i
uppföljningsrapporter åtminstone
sedan år 2012. Där har framgått att
utredningarna i flera fall inte har
motsvarat lagstiftningens krav. Vi kan
trots det inte se att rapporteringen lett
till tillräckliga initiativ från kommun­
styrelsens sida.
Stadsrevisionen menar att
­kommunstyrelsens uppsiktsplikt är
förenad med ett aktivitetskrav när
väsentliga brister konstaterats. Det
betyder inte att kommunstyrelsen
övertar det direkta ansvaret för aktuell
fråga. Kommunstyrelsen har dock,
inom ramen för sitt uppdrag att leda
och samordna kommunens arbete,
ett ansvar att initiera åtgärder när
nämnderna inte klarar att utföra ett
uppdrag på ett tillfredsställande sätt.
Det kan till exempel handla om att
utreda och även om att överlämna
förslag till beslut om åtgärder till
full­mäktige, om behov finns.
­Kommunstyrelsen kan givetvis inte ta
den typen av initiativ i alla frågor där
någon brist rapporteras. Aktivitets­
kravet måste vägas mot hur allvarlig
eller väsentlig en brist bedöms vara,
och vilka risker en brist medför. I det
här aktuella fallet rör det sig dock om
barn i en mycket utsatt position.
Risken är dessutom stor att problemet
accen­tueras under kommande år, då
staden förväntas ta emot ett stort
antal ensamkommande flyktingbarn.
Bedömning
Att det finns brister i stadsdelsnämndernas barnavårdsutredningar har
stått klart under flera år. Bristerna är
dessutom omfattande. Nästan samt­
liga stadsdelsnämnder uppvisar
väsentliga brister. Trots det har
kommunstyrelsen inte tagit tillräckliga
initiativ inom ramen för sitt uppdrag
att leda och samordna kommunen.
Sammantaget innebär det att stadsrevisionen bedömer att kommun­
styrelsen inte har levt upp till det
aktivitetskrav som är förenat med
uppsiktsplikten. Därför riktar vi kritik
till kommunstyrelsen i form av ett
påpekande.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för
kommunstyrelsen
Granskning av verksamheterna
Kritik riktas till Higab AB för bristande
­följsamhet mot bolagsordningen
Ett kommunalt aktiebolag som
förvärvar egendom till överpris löper
risk att överträda offentligrättsliga
regler om stöd till enskild. Sådana
regler finns i kommunallagen och i
Europeiska Unionens regler om
statsstöd. Av bolagsordningen
framgår Higab AB:s skyldighet att
följa centrala kommunalrättsliga
principer. En sådan princip gäller
förbud att lämna stöd till enskild om
inte lag eller rättspraxis medger något
undantag.
Syftet med granskningen var att
bedöma om Higabs styrelse följde
gällande offentligrättsliga regler vid
förvärvet av en aktiepost från
­Frölunda Hockey Club.
Händelserna som ledde fram till
förvärvet
Efter bolagsöversynen beslutade
kommunfullmäktige i juni månad år
2014 att ge Higab flera uppdrag i
rollen som moderbolag för det så
kallade lokalklustret. Ett sådant
uppdrag var att i nära samverkan med
Got Event AB förhandla med Frölunda
Hockey Club om att möjliggöra ett
förvärv av 8,16 procent av aktierna i
Scandinavium idrotts- och kultur­
center AB. Higab hade redan i början
av år 2014 förvärvat övriga aktier i
bolaget från Förvaltnings AB
Framtiden.
Higab förvärvade aktieposten från
Frölunda Hockey i augusti månad
samma år för en köpeskilling om
41,4 miljoner kronor. Köpeskillingen
­be­räk­nades med utgångspunkt i ett
avtal som slöts år 2007 mellan de
dåvarande aktieägarna i Scandinavium idrotts- och kulturcenter AB.
Higab noterade, i samband med
beslutet att förvärva aktierna, att
köpeskillingen översteg aktiernas
substansvärde med 25,4 miljoner
kronor. Bolaget fullföljde trots detta
affären och betalade därmed ett
betydande överpris för aktierna. Inför
beslutet hade bolagets styrelse
begärt en rättsutredning från en
advokatbyrå om aktieägaravtalet och
eventuella offentligrättsliga hinder mot
att förvärva aktierna. Denna rätts­
utredning kom fram till att ett förvärv i
enlighet med aktieägaravtalet inte
skulle innebära någon risk att överträda offentligrättsliga regler.
posten som förvärvades från Frölunda
Hockey Club översteg vad aktierna
var värda. När styrelsen trots detta
beslutade att förvärva aktierna,
riskerade styrelsen att överträda
bolagsordningen och gällande lag.
Därför riktar lekmannarevisorerna
kritik mot Higab AB:s styrelse i form
av ett påpekande.
Hänvisning till:
Granskningsredogörelse för
Higab AB
Bedömning
Lekmannarevisorerna bedömer att ett
kommunalt aktiebolag som förvärvar
egendom till överpris löper risk att
överträda offentligrättsliga regler om
stöd till enskild. Higab är enligt sin
bolagsordning skyldig att följa
centrala kommunalrättsliga principer
och bolaget är således förbjudet att
lämna stöd till enskild utan särskilt
stöd i lag.
Lekmannarevisorerna bedömer
vidare att Higabs styrelse var med­
veten om att köpeskillingen för aktie­
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
15
Granskning av verksamheterna
Hanteringen av brukarnas privata
medel behöver förbättras
Vissa brukare i äldreomsorgen och
funktionshinderverksamheten
behöver hjälp med sina privata inköp.
Det är personalen vid de boenden där
brukarna bor som hjälper dem, och
som alltså hanterar privata medel för
brukarnas räkning.
Stadsrevisionen granskade år 2012
hur brukarnas privata medel hante­
rades vid stadens äldreboenden.
Granskningen visade på brister i
samt­liga stadsdelsnämnder. Vi följde
upp detta under år 2013 och fann då
att bristerna fortfarande var kvar.
Under år 2014 gjorde vi en ny upp­
följning. Den här gången utökade vi
granskningen till att även omfatta
boenden inom stadsdelarnas
funk­tionshinderverksamhet.
Syftet med årets granskning var att
bedöma om nämnderna följer stadens
respektive stadsdelens egna riktlinjer.
Stadsrevisionen granskade hanteringen av brukarnas privata medel vid
två äldreboenden och två boenden
för personer med funktionsnedsättning i varje stadsdel. Vi granskade om
boendena har riktlinjer för hanteringen
av privata medel och om de följer
riktlinjerna. Vi kontrollräknade också
brukarnas kassor, för att se om
kassorna stämde överens med
redovisade underlag.
16
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Bristande följsamhet mot riktlinjer
En majoritet av de granskade boendena hade riktlinjer för hur brukarnas
privata medel ska hanteras. Däremot
följdes inte riktlinjerna fullt ut på något
av de boenden som ingick i granskningen. Inom äldreomsorgen, som
granskats tre år i rad, såg vi trots allt
att det hade skett förbättringar i
flertalet stadsdelar, vad gäller hur väl
boendena följde riktlinjerna.
Några av de brister vi såg i granskningen fanns på ett stort antal boenden.
Exempelvis numrerades och signe­
rades kvittona inte alltid av den som
hade gjort inköpet. Det försämrar
möjligheterna att göra kontroller om
fel skulle uppstå. En annan vanlig brist
var att kassarapport och kvitton inte
redovisades årligen för brukaren eller
dennes företrädare. Enligt stadens
riktlinjer ska kassarapporten godkännas årligen av brukaren. Slutligen såg
vi vid några boenden att kvitton på
gjorda inköp inte sparades, vilket gör
det omöjligt att följa upp hur brukarens privata medel har hanterats.
Fel i brukarnas kassor
Vid ungefär hälften av boendena
visade stadsrevisionens kontrollräkning av brukarnas kassor, att saldot
inte stämde överens med de underlag
som fanns i form av kvitton. Det fanns
antingen mer eller mindre pengar i
respektive brukares kassa än vad
som borde finnas. Vi kunde inte
avgöra om felen berodde på slarv eller
på mer allvarliga problem. I några
stadsdelar stämde dock saldot i
kassorna överens med underlagen för
samtliga berörda brukare.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att flertalet
stadsdelsnämnder inte utövar en
tillräcklig intern kontroll när det gäller
hanteringen av privata medel. Stadsdelsnämnderna behöver fortsätta sitt
arbete med att se till att gällande
riktlinjer för hur privata medel ska
hanteras följs. Vi bedömer också att
flertalet stadsdelsnämnder behöver
stärka sina rutiner för att se till att
kassa och underlag överensstämmer.
Stadsrevisionen lämnade en
­rekommendation till Majorna-Linné
respektive Östra Göteborg och två
rekommendationer till Angered,
Askim-Frölunda-Högsbo, Centrum,
Lundby, Norra Hisingen, Västra
Göteborg och Örgryte-Härlanda.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för respektive
stadsdelsnämnd
Granskning av verksamheterna
I huvudsak god ordning för att kunna ta del
av allmänna handlingar
Offentlighetsprincipens syfte är att
garantera allmänhetens och mass­
medias insyn i offentliga verksam­
heter, bland annat genom rätten att ta
del av allmänna handlingar. Lekmanna­
revisorerna har granskat rutiner och
arbetssätt för offentlighet och
­sekretess i fjorton bolag. Syftet med
granskningen var att bedöma om
bolagen har ändamålsenliga rutiner
och arbetssätt som säkerställer
allmänhetens och massmediernas
rätt att ta del av allmänna handlingar.
Följande bolag har granskats:
Bostads AB Poseidon, Business
Region Göteborg AB, Familjebostäder
i Göteborg AB, Försäkrings AB Göta
Lejon, Förvaltnings AB Framtiden,
Förvaltnings AB GöteborgsLokaler,
Got Event AB, Gårdstensbostäder
AB, Göteborgs Egnahems AB,
Göteborgs Hamn AB, Göteborgs
stads bostadsaktiebolag, Göteborgs
Stads Upphandlings AB, Liseberg AB
och Störningsjouren i Göteborg AB.
eller hållas ordnade på annat sätt.
För elva av bolagen fanns behov av att
förtydliga det personliga ansvaret för
hur inkomna handlingar ska hanteras
vid planerad och oplanerad frånvaro.
Utlämnande av allmän handling
Vid beslut om att inte lämna ut hela
eller delar av en allmän handling, ska
den som begärt ut handlingen
informeras om rätten att få ett skriftligt
beslut. Beslutet kan sedan överklagas. I granskningen har vid tre olika
tillfällen tre olika handlingar begärts ut
från bolagen. När handlingarna
lämnades ut hade tio av bolagen
maskerat vissa uppgifter i de begärda
handlingarna, vilket är att betrakta
som att begäran delvis avslogs.
Endast två av bolagen informerade
om att så hade skett samt om rätten
att få ett skriftligt beslut med
besvärshänvisning.
Bedömning
Lekmannarevisorerna bedömer att
bolagen i huvudsak säkerställer
allmänhetens och massmediernas
rätt att ta del av allmänna handlingar.
Granskningen visade dock att det
finns brister som innebär risk för att
möjligheten att ta del av allmänna
handlingar försvåras. Rekommendationer lämnades till alla granskade
bolag, utom Göteborgs stads
bostadsaktiebolag.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Granskning av
offentlighet och sekretess och
granskningsredogörelse för de
granskade bolagen
Rutiner för att bevaka inkommande
handlingar
Samtliga medarbetare har ett personligt ansvar för att se till att bevakning
av e-post sker dagligen, även vid
semester och annan frånvaro. Detta
följer av kravet att inkommande
handlingar ska registreras omgående
Foto: Carina Gran
Avsaknad av obligatoriska
­dokument
Bolagen har ett arkivansvar som
innebär att de ska se till att handlingar
bevaras, hålls ordnade och vårdas så
att rätten att ta del av allmänna hand­
lingar tillgodoses. Därför ska de
upprätta en arkivförteckning, en
arkivbeskrivning och en dokumenthanteringsplan. Granskningen visade
att tolv bolag saknade en arkivförteckning. Dessutom saknade åtta
bolag en arkivbeskrivning.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
17
Granskning av verksamheterna
Förbättringsområden pekas ut inom
upphandling och inköp
Stadsrevisionen har kommunfull­
mäktiges uppdrag att löpande följa
stadens upphandlings- och inköps­
verksamhet. Under år 2014 har vi
granskat detta på idrotts- och
föreningsnämnden, kulturnämnden,
lokalnämnden, nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning,
nämnden för konsument- och medborgarservice, park- och naturnämnden, Försäkrings AB Göta Lejon samt
Liseberg AB. Syftet med granskningen var att bedöma ändamåls­
enligheten och effektiviteten i nämndernas och bolagens interna styrning
och kontroll avseende upphandling och
inköp. Vi granskade även bolagens
och nämndernas tillämpning av
upphandlings- och inköpsrutiner.
genom att betydande inköp har skett
utanför stadens ramavtal och att
bolagets egna upphandlingar inte
gjordes i enlighet med lagen om
offentlig upphandling. Bolaget
rekommenderades därför att se till att
följa lagen om offentlig upphandling
samt att se över bolagets inköps­
organisation och om de anställda som
genomför inköp har rätt kompetens.
I granskningen av Försäkrings AB
Göta Lejon kom det fram att bolaget
direktupphandlade städtjänster, trots
att staden har ramavtal på detta
område. Enligt stadens inköpspolicy
ska de upphandlade ramavtalen
användas i första hand. Bolaget
rekommenderades därför att avropa
städtjänster via stadens ramavtal.
Risker för otillåtna direkt­
upphandlingar
I vår granskning av Liseberg AB har vi
funnit exempel på direktupphandlingar som riskerar att definieras som
otillåtna. Lekmannarevisorerna
bedömer att detta kan föra med sig
ekonomiska risker för bolaget om det
skulle prövas i domstol. Detta har
lekmannarevisorerna även påtalat
tidigare år.
I huvudsak ordning bland de
granskade nämnderna
Granskningen har även genomförts
på sex nämnder i staden. Samtliga
nämnder uppvisade en i huvudsak
god följsamhet mot stadens policy för
upphandling och inköp. Därför
lämnades inga rekommendationer till
de granskade nämnderna. I granskningen av kulturnämnden och lokalnämnden konstaterades dock
direktupphandlingar som riskerar att
bedömas som otillåtna direktupphandlingar av domstol.
Bristande ramavtalstrohet och
följsamhet mot stadens policy
Granskningen visade exempel på
bristande ramavtalstrohet och brister i
följsamhet mot stadens policy för
upphandling och inköp. Vid Liseberg
konstaterades avsteg från policyn
18
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Bedömning
Den övergripande bedömningen är
att de granskade nämnderna och
bolagen arbetar aktivt med att stärka
den interna styrningen och kontrollen
och att den i huvudsak är ändamåls­
enlig och effektiv. Granskningen
visade samtidigt på brister och det
finns områden som fortsatt bör
förbättras, exempelvis när det gäller
otillåtna direktupphandlingar och
brister i följsamheten mot ramavtal
och stadens policy för upphandling
och inköp. Rekommendationer
lämnades till Liseberg AB och
­Försäkrings AB Göta Lejon.
Hänvisning till:
Granskningsredogörelse för Försäkrings AB Göta Lejon och Liseberg AB
samt revisionsredogörelse för idrottsoch föreningsnämnden, kultur­
nämnden, lokalnämnden, nämnden
för arbetsmarknad och vuxenutbildning, nämnden för konsument- och
medborgarservice och park- och
naturnämnden
Granskning av verksamheterna
Stadsrevisionen har granskat flera
­förtroendekänsliga områden
Kommunfullmäktige gav år 2012
stadsrevisionen i uppdrag att arbeta
för att minska riskerna för oegentligheter inom Göteborgs Stad. Vår
utgångspunkt är att det i offentlig
verksamhet förvaltas medel och
resurser för annans räkning. Det är
därför av stor betydelse att förtroendet
för verksamheterna och Göteborgs
Stad är högt hos invånarna. För att
åstadkomma detta krävs bland annat
att verksamheterna bedrivs med en
tillfredsställande intern styrning och
kontroll.
Stadsrevisionens granskningar av
olika förtroendekänsliga områden
leder i en del fall fram till att vi lämnar
rekommendationer till nämnder och
bolag. Rekommendationerna tar
bland annat sikte på att minska
möjligheterna för anställda att agera
oegentligt. År 2014 har vi granskat
rutiner och arbetssätt för förråds- och
kontanthantering, representation,
sponsring och anställdas bisysslor.
Se även granskningen av hanteringen
av brukarnas privata medel (sidan 16).
Förrådshanteringen kan bli bättre
På Göteborg Energi AB har lekmannarevisorerna granskat förrådshan­
tering. Syftet var att bedöma om
koncernen har tillräcklig intern
styrning och kontroll över hanteringen
av förrådsvaror. Bedömningen är att
möjligheter till förbättring finns. Bolaget
bör vidareutveckla hur inventeringar
och utskrotningar ska gå till samt
stärka följsamheten mot koncernens
rutiner för förrådshantering. Granskningen visade däremot att förvaringen
av stöldbegärliga artiklar var ändamålsenlig.
Kontanthantering på anläggningar
fungerar i huvudsak bra
Vid idrotts- och föreningsnämnden
har vi granskat rutiner för hantering av
kassa och kontanter. Syftet var att
bedöma om det råder en tillräcklig
intern styrning och kontroll vid
hanteringen av kontanta medel på
anläggningar. Granskningen visade
att det finns rutiner och att efterlev­
naden av rutinerna följs upp. Granskningen visade dock att det kvarstod
visst arbete för att ta fram ända­
målsenliga rutiner för avstämningar
mellan ekonomisystemet och ­kontant­­kassorna. Bedömningen är att det i
huvudsak råder tillfredsställande
intern styrning och kontroll.
Rutinerna för representations­
underlag och attest av egna
kost­nader kan förbättras
Lekmannarevisorerna har granskat
efterlevnaden av reglerna för representation inom Göteborgs Spårvägar
AB, Älvstranden Utveckling AB och
Gothenburg European Office AB.
Syftet var att bedöma om represen­
tation sker i enlighet med gällande
policy, riktlinje och anvisningar.
Lekmannarevisorerna fann att
bolagen överlag hade fungerande
rutiner. Göteborgs Spårvägar och
Älvstranden Utveckling kan dock
förbättra rutinerna för representationsunderlag och attest av egna
kostnader.
förekomsten av sponsring samt att
bedöma om bolagets sätt att arbeta
med sponsring är förenligt med
stadens policy och riktlinje för sponsring. Lekmannarevisorerna bedömer
att Göteborgs Hamn överlag har
fungerande rutiner. Den utvärdering
som ska ske av bolagets sponsring
ska dock dokumenteras. Vidare bör
samtliga åtaganden om sponsring
regleras i avtal.
Ändamålsenliga rutiner för
­bisysslor
Lekmannarevisorerna har granskat
rutiner för anställdas bisysslor på
Göteborgs Gatu AB. Syftet var att
bedöma om det finns ändamålsenliga
rutiner för att se till att anställda inte
utför bisysslor som kan leda till skada
för verksamheten. Granskningen
visade att bolaget under år 2014 har
utvecklat sina rutiner. Bedömningen
är att bolagets rutiner och arbetssätt
är ändamålsenliga.
Hänvisning till:
Granskningsredogörelser för
­Gothenburg European Office AB,
Göteborg Energi AB, Göteborgs
Gatu AB, Göteborgs Hamn AB,
­Göteborgs Spårvägar AB, ­Älvstranden
Utveckling AB
Avtal för sponsring ska finnas och
utvärdering dokumenteras
Lekmannarevisorerna har granskat
Göteborgs Hamn AB:s hantering av
sponsring. Syftet var att kartlägga
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
19
Granskning av verksamheterna
Brister i genomförande och uppföljning av
hemtjänstinsatser
Stadsrevisionen har granskat
­hemtjänsten för äldre i stadsdelarna
Angered, Askim-Frölunda-Högsbo
och Majorna-Linné. Syftet med
granskningen var att bedöma om
stadsdelsnämnderna kunde säkerställa att omsorgen om äldre med
hemtjänstinsatser var ändamålsenlig
och av god kvalitet. För att kunna
bedöma detta granskade vi hur
nämnderna såg till att beviljade
insatser utfördes, samt om uppföljning och förnyad bedömning av
hemtjänstinsatser skedde i tillräcklig
omfattning.
Slutligen menade stadsrevisionen
att kommunstyrelsen behövde stärka
sin uppsikt över stadsdelsnämndernas
hemtjänstverksamhet, för att se till att
de äldre behandlas likvärdigt oberoende av var i kommunen de bor.
Klagomål och avvikelser användes
inte systematiskt
Granskningen visade på brister i hur
stadsdelsnämnderna följde rutiner
och riktlinjer för avvikelse- och klago­
målshantering. Ingen av de granskade
nämnderna ställde samman klagomål
och avvikelser för att analysera och
använda informationen i sitt syste­
matiska kvalitetsarbete.
Bedömning
Stadsrevisionens bedömning var att
de granskade nämnderna inte kunde
garantera att hemtjänstinsatser för
äldre bedrevs på ett ändamålsenligt
sätt och var av god kvalitet. Omfattningen och karaktären på bristerna
skiljde sig åt mellan nämnderna.
Stadsrevisionen lämnade rekommendationer till samtliga granskade
stadsdelsnämnder.
Uppföljning och uppsikt
behövde förbättras
Omprövning av de äldres bistånds­
insatser och behov skedde ofta i tid.
Däremot behövde stadsdelsnämndernas uppföljning av verksamheten
förbättras.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Hemtjänst för äldre
– en granskning av verksamheten i tre
stadsdelar och revisionsredogörelserna för stadsdelsnämnderna
Angered, Askim-Frölunda-Högsbo
och Majorna-Linné
Foto: Asbjörn Hanssen
Risk för att beviljade insatser inte
utförs fullt ut
I stadsdelsnämnderna Majorna-Linné
och Askim-Frölunda-Högsbo visade
granskningen att det fanns risk för att
verksamheterna tog tid från den äldres
biståndsbeviljade insats till uppgifter
som inte ingick i den beviljade tiden.
Exempel på detta var dokumentation
och transport mellan olika brukare.
Brister i den sociala
­dokumentationen
Det fanns brister i den sociala dokumentationen i samtliga granskade
stadsdelsnämnder. Bristerna handlade bland annat om kvaliteten på de
äldres genomförandeplaner.
20
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Granskning av verksamheterna
Den samordnade vårdplanering för sjuka äldre
fungerar inte tillfredsställande
Stadsrevisionen i Göteborgs Stad och
Västra Götalandsregionens revisorer
har tillsammans granskat den samordnade vårdplaneringen för sjuka
äldre. Syftet med granskningen har
varit att bedöma om den enskilde får
en samordnad och sammanhållen
vårdkedja vid utskrivning från sjukhus
till primärvård och kommun samt om
den interna styrningen och kontrollen
varit tillräcklig. För att kunna bedöma
detta har vi granskat om de regler
som gäller för hur en vårdplanering
ska genomföras följs och om vårdplanerna innehåller den information som
de ska enligt reglerna. Granskningen
omfattar styrelsen för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Primärvårdsstyrelsen och stadsdelsnämnderna
Centrum och Östra Göteborg.
Författningar och rutiner
följdes inte
Förutom lagstiftning och föreskrifter
från Socialstyrelsen finns en gemensam rutin för den samordnade
vårdplaneringen som har utarbetats
av Västra Götalandsregionen och
kommunerna i regionen. Granskningen visade att de fastställda
rutinerna inte följdes. Som exempel
kan nämnas att vårdcentralerna i
praktiken inte deltog i vårdplaneringsmötena och att stadsdelsnämnder
och sjukhus inte alltid deltog med
personal med rätt kompetens. I
granskningen konstaterades vidare
att parterna inte höll sig till de olika
tidsgränser som gäller och att vårdplaner inte alltid justerades.
Innehåll i kallelser och vårdplaner
Kallelser och underlag till vårdplanering som skickas från sjukhus till
primärvård och stadsdelarna var
ofullständiga. Därmed riskerade
vård­planeringsprocessen att fördröjas
i onödan. Innehållet i vårdplanerna
uppfyllde inte de krav som ställs i
författningar och rutiner. Det gick inte
alltid att utläsa vilka behov av insatser
den enskilde hade efter utskrivning
från sjukhuset, vem som ansvarade
för insatserna samt hur och när de
skulle följas upp.
Informationsöverföringen
­fungerade inte tillfredsställande
Det fanns brister i informationsöver­
föringen i form av ofullständiga
kallelser, bristfälliga vårdplaner och
sen utskrivningsinformation. Dessutom överfördes kompletterande
information muntligt. Den här typen
av brister innebär risker för patient­säkerheten.
Intern styrning och kontroll
bör stärkas
Granskade styrelser och nämnder
har ett ansvar att se till att den interna
styrningen och kontrollen av vård­
planeringsprocessen är tillräcklig. Om
kontrollåtgärder förekommer, visar de
brister vi sett i granskningen att dessa
kontroller inte har varit tillräckliga.
har ökat kraftigt under år 2014. Det är
angeläget att ansvariga styrelser och
nämnder så långt som möjligt und­
viker onödig vistelse på sjukhus, för
att kunna ge den enskilde en god och
sammanhållen vård och omsorg.
Bedömning
Stadsrevisionen och Västra Götalandsregionens revisorer bedömer
att konstaterade brister innebär att
den enskilde inte får en samordnad
och sammanhållen vårdkedja och
att sam­verkan mellan parterna inte
fungerar tillfredsställande. De brister
vi sett i granskningen visar att den
interna kontrollen varit otillräcklig.
Rekommendationer har lämnats till
de granskade nämnderna och
styrelserna. Rekommendationerna
syftar till att säkerställa att de granskade nämnderna och styrelserna
följer gällande riktlinjer och rutiner,
att den dokumentation som ingår i
vårdplaneringen är fullständig samt
att informationsöverföring och
samverkan mellan parterna fungerar
tillfredsställande.
Hänvisning till:
Revisionsrapporten Samordnad
vårdplanering för sjuka äldre – en
granskning i samverkan mellan
revisorerna i Göteborgs stad och
Västra Götalandsregionen
Utskrivningsklara patienter blir
kvar på sjukhuset
Antalet utskrivningsklara patienter
som blir kvarliggande på sjukhuset
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
21
Granskning av verksamheterna
Intern styrning och kontroll i spårvagnsprojekt M32
Stadsrevisionen har granskat den
interna styrningen och kontrollen i
spårvagnsprojekt M32. Syftet var att
bedöma risker i eller i anslutning till
betalströmmarna i projektet.
Granskningen berörde trafik­
nämnden, som ytterst ansvarig för
projekt M32, Göteborgs Spårvägar
AB, som i projektet var utförarorganisation gentemot trafiknämnden,
samt Kommunleasing i Göteborg AB
(KLAB), som äger och leasar ut
M32-vagnarna samt sköter betalningen av merparten av projektets
fakturor.
Granskningen omfattade perioden
från år 2004 till och med maj år 2014.
Brister i attest, kontroll
och bokföring
Fakturorna i anslutning till projekt M32
har oftast gått i flera led från en
organisation till en annan innan de
betalats. I denna process saknades
ofta dokumenterade, tydliga och
transparenta rutiner och kontrollen var
ofta svag eller otydlig. När fakturor
attesterades på trafikkontoret genomfördes inte alltid rimliga kontroller av
dem. Samma sak gällde i nästa led,
när fakturorna skickades från trafikkontoret till KLAB. Stadsrevisionen
noterade att en person utan behörighet har kunnat attestera fakturor,
vilket visade att det vid det aktuella
tillfället inte fanns någon rutin, varken
manuell eller automati­serad, som
förhindrade detta. När det gäller
KLAB och projektets utlands­
22
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
betalningar noterades att rutinen av
tekniska skäl var helt manuell och att
det saknades rutinbeskrivningar.
I några fall visade granskningen att
fakturor felaktigt bokfördes på projekt
M32, vilket troligen berodde på
sammanslagningen av flera olika
fakturor till samlingsfakturor. Stads­
revisionen betonade att det vore
lämpligt att undvika sammanslagningar av fakturor som avser olika
projekt, och att ställa krav på anlitade
konsulter eller andra leverantörer att
leverera tillräckligt detaljerade faktura­
underlag. Till det senare hör att begära
separata fakturor för olika uppdrag.
Åtgärder under år 2014
En omorganisering av projektet
genomfördes under år 2014. Trafiknämnden vidtog olika åtgärder för att
förbättra den interna styrningen och
kontrollen i projekt M32.
Bedömning
Den kontroll som har utövats inom
eller i anslutning till projekt M32 var
enligt stadsrevisionens bedömning
ofta informell. Ofta var den odokumenterad och skedde vid sidan av
normala rutiner. Många av bristerna
hade sitt ursprung i tidigare år och var
i en del fall inte längre aktuella problem
när granskningen genomfördes.
Stadsrevisionen bedömde att de
åtgärder som genomförts under år
2014 hade bidragit till att stärka
styrningen och förbättra förutsättningarna för den interna styrningen
och kontrollen i projektet. Stadsrevisionen har dock inte granskat om
åtgärderna fått avsedd effekt.
God intern styrning och kontroll
reducerar risker och främjar en
ändamålsenlig verksamhet. Mot den
bakgrunden konstaterade stadsrevisionen att de kvarvarande bristerna
kunde medföra en förhöjd risk för
felaktiga betalningar och oegentlig­
heter. Vi bedömde också att väsentliga brister i den interna styrningen
och kontrollen förr eller senare leder
till onödiga fel eller andra problem.
Ytterst leder det till en ökad risk för
förtroendeskada.
Rekommendationer lämnades till
Göteborgs Spårvägar, KLAB och
trafiknämnden.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Intern styrning och
kontroll av betalströmmar i spårvagns­
projekt M32 och granskningsredo­
görelse för Göteborgs Spårvägar AB
och Kommunleasing i Göteborg AB
samt revisionsredogörelse för
trafiknämnden
Granskning av verksamheterna
Förbättringsområden för styrning och uppföljning av
kommunfullmäktiges prioriterade mål
I budgeten för Göteborgs Stad anger
kommunfullmäktige prioriterade mål
för stadens verksamheter. Det är
sedan varje nämnds och styrelses
ansvar att bidra till måluppfyllelse för
dessa mål. Nämnderna och styrelserna ska bryta ner de prioriterade
målen och anpassa dessa till sina
verksamheter. Varje nämnd och
styrelse ska följa upp vilka resultat
som uppnås och rapportera detta till
kommunstyrelsen, som i sin tur
rapporterar till kommunfullmäktige.
Stadsrevisionen har granskat styr­­
ningen och uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål. För
att bedöma om arbetet var ändamålsenligt har vi granskat:
• om nämnderna och styrelserna,
utifrån kommunfullmäktiges
prioriterade mål, formulerar
­konkreta och mätbara mål för
verksamheten
• om nämnderna, styrelserna och
kommunstyrelsen, i uppföljningen
av kommunfullmäktiges prioriterade
mål, redovisar analyser av de
resultat som uppnås.
Vi granskade kommunstyrelsen,
stadsdelsnämnderna Lundby och
Västra Göteborg, färdtjänstnämnden,
kulturnämnden, Gryaab AB och
Göteborgs Hamn AB. Granskningen
rörde två prioriterade mål: Jämställd­
heten i stadens verksamheter ska öka
samt Göteborg ska minska sin klimat­
påverkan för att bli en klimatneutral
stad. Granskningen baserades på
verksamhetsåret 2013.
Resultat i korthet
Granskningen visade att flertalet av
de granskade nämnderna och
styrelserna i respektive budget eller
affärsplan för år 2013 formulerade
konkreta och mätbara mål med
avseende på klimatmålet. Däremot
gjorde endast en nämnd detta för
jämställdhetsmålet. Granskningen
visade också att nämnderna och
styrelserna i liten utsträckning
­redo­visade vilka resultat som hade
uppnåtts för de två granskade målen.
Risk för att redovisningen till
fullmäktige inte är tillförlitlig
Det är väsentligt att den redovisning
av de prioriterade målen som kommunfullmäktige tar del av är tillförlitlig.
Granskningen visade dock på
omständigheter som stadsrevisionen
sammantaget bedömde utgör en risk
för att redovisningen till kommunfullmäktige inte är tillförlitlig.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömde att följande
möjligheter till förbättring fanns:
• Kommunstyrelsen bör ge vägledning och direktiv till stadens nämnder och styrelser som förtydligar de
grundläggande förutsättningarna
för stadens målstyrningsprocess.
• Nämnderna och styrelserna bör
utveckla sina arbetssätt för att
möjliggöra dels en rapportering av
vilka resultat som uppnås i arbetet
med de prioriterade målen, dels en
analys av dessa resultat. Det inne­bär
bland annat att arbeta mer systematiskt med nedbrytningen av
målen för att ange indikatorer,
nuläges- och målvärden.
• Kommunstyrelsen bör ge ytterligare
vägledning till stadens nämnder och
styrelser om hur uppföljningen ska
formuleras för att ge svar på om ett
visst mål är uppfyllt eller inte.
• Kommunstyrelsen bör komplettera
befintliga dialoger med en tydligare
återkoppling till enskilda nämnder
och styrelser om kvaliteten i
rapporteringen.
• Kommunstyrelsen bör överväga att
ytterligare anpassa rapporteringskraven till den information som
behövs för att bedöma målupp­
fyllelsen för hela staden.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Styrning och
uppföljning av kommunfullmäktiges
prioriterade mål och revisionsredo­
görelse för kommunstyrelsen
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
23
Granskning av verksamheterna
Beställarkompetensen vid beställning mot ramavtal
Stadsrevisionen har granskat beställar­
kompetens vid beställning mot ram­
avtal vid utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna Västra Hisingen,
Norra Hisingen samt Örgryte-­
Härlanda. Syftet med granskningen
var att bedöma om nämnderna hade
säkerställt att tillräcklig kompetens
finns för att genomföra beställning
mot ramavtal i enlighet med gällande
regelverk. Med tillräcklig kompetens
menade vi att beställarna kände till
och förstod gällande regelverk, att det
fanns tillgång till stöd, utbildning och
information samt att det genomfördes
ändamålsenliga uppföljningar och
att resultatet av dessa återfördes till
berörda.
Bristande följsamhet mot
­regelverken
Granskningen visade på brister
avseende ramavtalstrohet och följ­sam­
het mot gällande rangordning i samt­liga
granskade nämnder. Vidare saknades
samordning av direktupphandlingar i
syfte att minska risken för att överskrida den tillåtna beloppsgränsen.
Granskningen visade även på tydliga
brister avseende kravet på
dokumentation.
24
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Otillräckliga stöd-, utbildningsoch informationsinsatser
Samtliga nämnder hade en organisation för inköpsprocessen som gav
förutsättningar för stöd, utbildning
och information. Granskningen visade
dock att flera beställare upplevde att
de saknade stöd, att it-systemet för
beställning inte var användarvänligt,
att den egna kompetensen inte var
tillfredsställande och att det inte fanns
tid för beställarna att lära sig tillräckligt
om beställningsförfarandet.
Ej ändamålsenlig uppföljning och
kontroll
De granskade nämnderna genomförde stickprovskontroller av fakturor.
Vi såg även att samtliga nämnder, i
sina riskanalyser, hade angett risker
kopplade till beställningar. Granskningen visade trots detta på brister i
samtliga nämnder när det gäller
efterlevnaden av regelverk. Brister i
dokumentation och samordning vid
direktupphandling gjorde det dessutom svårt för nämnderna att genomföra relevanta uppföljningar och
kontroller. Stadsrevisionen påpekade
därför att nämnderna borde se till att
de kontroller och uppföljningar som
görs också är ändamålsenliga, så att
riskerna som lyfts i riskanalyserna
hanteras.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömde att de
granskade nämnderna inte hade
säkerställt att verksamheterna hade
tillräcklig beställarkompetens för att
genomföra beställning mot ramavtal
enligt gällande regelverk. Tre rekommendationer lämnades till var och en
av de granskade nämnderna.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Beställning mot
ramavtal – en granskning av beställar­
kompetens och revisionsredogörelse
för utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna Västra Hisingen, Norra
Hisingen och Örgryte-Härlanda
Granskning av verksamheterna
Stadens planering för bostadsbyggande – i enlighet
med kommunfullmäktiges viljeinriktning?
Stadsrevisionen har granskat om
stadens planering för bostads­
byggande sker enligt den politiska
viljeinriktningen, så som den uttrycks i
översiktsplan för Göteborgs Stad och
i kommunfullmäktiges budget. Syftet
med granskningen var att bedöma
om byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och Älvstranden Utveckling
AB arbetar enligt kommunfullmäktiges
viljeinriktning. Syftet var även att
bedöma om kommunstyrelsen har
tillräcklig överblick av om viljeinriktningen nås. Vi granskade om:
• detaljplanerna som rör bostads­
byggande speglar mål och strategier
i översiktsplan och budget
• berörda nämnder och bolag har
arbetssätt för att se till att mål och
strategier i översiktsplan och budget
får genomslag i planarbete och
markanvisning
• kommunstyrelsen följer upp om de
mål och strategier som finns i
översiktsplan och budget nås.
Detaljplanernas spegling av mål
och strategier i översiktsplan och
budget
De granskade detaljplanerna speglade flera av de mål och strategier
som anges i översiktsplanen och
budgeten. Det fanns dock undantag.
Undantagen rörde mål och strategier i
översiktsplanen som bland annat
handlar om att hantera boendeseg­
regation, skapa offentliga platser för
människor att mötas och att genomföra utökad dialog med vissa grupper.
Vidare hade mål och strategier om
folkhälsa, sociala frågor och trygghetsfrågor inte fått genomslag i
detaljplaneringen.
nadsnämnden har gjort, har varken
kommit kommunstyrelsen eller
kommunfullmäktige till del. Vidare såg
vi att byggnadsnämndens uppföljning
av översiktsplanen kunde utvecklas
då den inte omfattade samtliga av
översiktsplanens intentioner.
Arbetssätt för att se till att den
politiska viljeinriktningen får
genomslag
Granskningen visade att det delvis
saknades stödjande dokument och
dokumenterade rutiner för hur en idé
eller förfrågan om ett projekt eller ny
detaljplan ska stämmas av mot över­
siktsplanen. De stödjande dokument
som fanns för arbetet med planbesked och detaljplaner saknade i sin
tur tydlig koppling till översiktsplanens
mål och strategier. Sammantaget
innebar detta att det inte någon gång
under arbetet från idé till färdig
detaljplan skedde någon systematisk
avstämning mot översiktsplanens
strategiska frågor, mål och strategier.
Dessutom innebar våra iakttagelser
att det inte fanns några garantier för
att bedömningar och prioriteringar
mellan projekt gjordes med samma
utgångspunkter.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömde att graden
av systematik och styrning behövde
öka i berörda nämnders och bolags
arbetssätt för att säkerställa genomslag för den politiska viljeinriktningen.
Detta gällde såväl vid bedömning av
idéer och förfrågningar, vid arbete
med planbesked, som i arbetet med
detaljplaner och vid markanvisningar.
Stadsrevisionen bedömde att byggnadsnämnden bör utveckla uppföljningen så att den omfattar samtliga
politiska mål och strategier i översiktsplanen. Dessutom bedömde vi att
kommunstyrelsen bör skaffa sig en
överblick av om den politiska vilje­
inriktningen i översiktsplanen nås.
Stadsrevisionen lämnade en
rekommendation till byggnads­nämnden
och en till kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens överblick
Stadsrevisionen konstaterade att
kommunstyrelsen saknade en
övergripande bild av om de mål och
strategier som uttrycks i översikts­
planen och budget nås. Den uppföljning av översiktsplanen som bygg-
Hänvisning till:
Revisionsrapport Stadens planering
för bostadsbyggande - i enlighet med
den politiska viljeriktningen? och
revisionsredogörelse för byggnadsnämnden och kommunstyrelsen
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
25
Granskning av verksamheterna
Känslig information om elever i Hjärntorget
Hjärntorget är ett it-stöd som riktar sig
till elever, vårdnadshavare och lärare.
Systemet innehåller funktioner för att
hantera bland annat närvaro, indivi­
duella utvecklingsplaner, klassaktiviteter, inlämningsuppgifter, schema­
läggning och veckobrev. Hjärntorget
är designat utifrån att känslig information om elever inte ska registreras i
systemet. Information som läggs in i
Hjärntorget är allmänna handlingar.
Huvudregeln är då att handlingen är
offentlig. Det betyder att på begäran
ska handlingen lämnas ut så snart det
är möjligt.
Stadsrevisionen har granskat
grund­skolornas hantering av känslig
information i Hjärntorget vid två
tillfällen. Den första granskningen
genomfördes år 2012. Syftet med
årets granskning var att bedöma om
stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen hade åtgärdat de brister
som 2012 års granskning visade på.
Bristerna behövde åtgärdas för att
kunna säkerställa att informationen i
Hjärn­torget hanteras enligt personuppgiftslagen, offentlighets- och
sekretess­lagen, arkivlagen samt
Skolverkets och Datainspektionens
allmänna råd.
26
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Otillräckliga åtgärder
Granskningen visade att den känsliga
information som identifierades i
granskningen år 2012 fortfarande
fanns kvar, och att ny känslig information hade registrerats i systemet under
år 2013.
Granskningen visade även att vissa
stadsdelsnämnder hade börjat utveckla
rutiner, bland annat för hantering av
personer med skyddad identitet och
riktlinjer för hur lärare ska formulera
sig i individuella utvecklingsplaner.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömde att varken
kommunstyrelsen eller stadsdelsnämnderna hade vidtagit tillräckliga
åtgärder för att se till att information i
Hjärntorget hanteras i enlighet med
offentlighets- och sekretesslagen
samt personuppgiftslagen. Då det
fanns känsliga uppgifter om elever i
Hjärntorget som inte borde finnas där,
rekommenderades samtliga stadsdelsnämnder att regelbundet genomföra uppföljningar av förekomsten av
känsliga uppgifter om elever i
Hjärntorget.
Stadsrevisionen bedömde även att
det inte var lika effektivt om varje
stads­delsnämnd utvecklade sina egna
rutiner och riktlinjer, som om utvecklingen samordnades på områden där
flertalet stadsdelsnämnder brast.
Därför rekommenderade vi kommunstyrelsen att samordna Hjärntorgets
verksamhetsrelaterade frågor på ett
effektivare sätt och att ge stadsdelsnämnderna ökat stöd i form av
gemensamma riktlinjer för hur känslig
information om elever ska behandlas.
Slutligen rekommenderades
kommunstyrelsen att slutföra arbetet
med att ta fram gemensamma
riktlinjer för gallring av information i
Hjärntorget och att införa starkare
kontroll av användarens identitet vid
inloggning till Hjärntorget.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Hantering av känslig
information om elever – en uppföljande
granskning av it-stödet Hjärntorget
samt revisionsredogörelse för
kommun­styrelsen och samtliga
stadsdelsnämnder
Granskning av verksamheterna
Handläggningen i it-systemet Treserva
Göteborgs Stad införde under år
2009 ett nytt it-system för omsorgsverksamheten, kallat Treserva.
Treserva infördes till att börja med i en
stadsdel, innan det togs i drift i hela
staden. Stadsrevisionen gjorde redan
under införandet en granskning av
Treservas modul för individ- och
familjeomsorg. År 2011 gjorde vi en ny
granskning i samband med att
modulen för funktionshinder infördes.
I den granskningen gjordes även en
uppföljning av de rekommendationer
som lämnades i 2009 års granskning
och som berörde de två modulerna.
Stadsrevisionen har år 2014
granskat om nämnderna har till­
räckliga rutiner för att säkerställa en
effektiv och rättssäker handläggning i
Treserva. Vi har dessutom granskat
systemets ändamålsenlighet och
ansvarsfördelningen i staden. De
nämnder som ingick i granskningen
var nämnden för intraservice och
samtliga stadsdelsnämnder.
Missvisande statistik
Majoriteten av de intervjuade använd­
arna upplevde statistiken i Treserva
som missvisande. För att åtgärda
problemet har handläggarna tagit
fram kompletterande rutiner vid sidan
om Treserva. Den missvisande
statistiken beror enligt de intervjuade
på handhavande­fel när information
registreras i Treserva och på bristande
kunskap och utbildning i hur information ska registreras.
Rättssäkert system men det
saknades rutiner
Nio av tio stadsdelsnämnder saknade
rutiner för hur de ska arbeta om
Treserva tillfälligt slutar att fungera.
Alla stadsdelsnämnder saknade
också formella rutiner för digitalisering
av dokument och för att informera
brukare om hur deras personupp­
gifter behandlas. Dessutom fanns det
inte i någon stadsdelsnämnd rutiner
för att följa upp de aktiviteter som
användarna har registrerat i systemet.
Samtliga intervjuade upplevde
Treserva som rättssäkert. Dock hade
endast ett fåtal nämnder själva infört
formella rutiner för att säkerställa att
rättsäkerheten efterlevdes.
Behörighetsspärrar saknades
Ingen stadsdelsnämnd hade behörighetsstyrning av användarkonton i
Treserva som var kopplade till nämndens delegationsordning. Det innebar
att det var möjligt för en handläggare
att fatta beslut i en annan persons
namn, alternativt att fatta beslut som
inte följer handläggarens befogen­
heter enligt delegationsordningen.
behov omhändertas behöver de lokalt
systemansvarigas ansvar tydliggöras
och kommuniceras till samtliga
användare.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att stadsdelsnämnderna och nämnden för
intraservice i huvudsak har tillräckliga
rutiner för att säkerställa en effektiv
och rättssäker handläggning i Treserva.
Det finns dock ett antal områden där
samtliga nämnder brister och där
förbättringspotential har identifierats.
Vi rekommenderar att det införs
behörighetsspärrar i Treserva utifrån
stadsdelsnämndernas delegationsordningar. Vi bedömer även att
nämnden för intraservice behöver
kommunicera förvaltningsmodellen
på ett tydligare sätt till användarna.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Granskning av
it-systemet Treserva, modulen för
funktionshinder samt revisionsredogörelse för respektive nämnd
Tydlig ansvarsfördelning
Ansvarsfördelningen i Treserva
bedömdes överlag fungera väl.
Däremot var det, i några av stads­
delarna, otydligt vem som ansvarar
för att lyfta önskemål om förbättringar
i Treserva till nämnden för intraservice.
För att säkerställa att handläggarnas
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
27
Granskning av verksamheterna
Rutiner och kontroller vid
­utbetalning av lön
resulterade i 18 rekommen­dationer.
Under vintern 2013-2014 genomförde stadsrevisionen en uppföljande
granskning av de iakttagelser och
rekommendationer som kvarstod från
2010 års granskning.
Flera brister var åtgärdade
I granskningen konstaterade vi att av
samtliga 18 rekommendationer från
den uppföljande granskningen år
2010 hade åtta åtgärdats, fem hade
delvis åtgärdats medan fem kvarstod i
sin helhet. Av de högprioriterade
iakt­tagelserna år 2010 hade tre av fyra
iakttagelser åtgärdats eller delvis
åtgärdats. Merparten av det arbete
som återstod innebar att rutiner
behövde dokumenteras samt att vissa
befintliga rutiner behövde förtydligas.
Den högprioriterade iakttagelse som
återstod gällde att skapa en beskrivning av hur chefers kontroll av utbetald lön ska dokumenteras. Vi såg i
granskningen att det fanns flera
rutiner med olika detaljeringsgrad på
det här området, men det saknades
gemensamma krav på hur kontroll av
utbetald lön skulle dokumenteras.
Övriga kvarstående iakttagelser
handlade om att förtydliga rutiner,
stärka kontrollen av höga behörig­
heter, dokumentera stickprovskontroller, stärka kontrollen av förtroendemannarutinen samt begränsa
systemförvaltares behörigheter.
Hänvisning till:
Revisionsrapport Uppföljande
granskning av löne­utbetal­ningsprocessen
Bedömning
Granskningen visade att det återstod
sex iakttagelser vilka stadsrevisionen
ansåg vara väsentliga att åtgärda.
Foto: Peter Svenson
Göteborgs Stad införde år 2008
lönesystemet Personec. I samband
med införandet granskade stadsrevisionen den interna kontrollen i den
nya löneutbetalningsprocessen samt i
Personec. Hösten 2010 genomfördes
en uppföljning av hur iakttagelser och
rekommendationer från granskningen
år 2008 hade hanterats. År 2010
granskade vi också processen för
utbetalning av politikers arvoden samt
tillförlitligheten i underlagen för beräkning av pensions- och semester­
skulder. Det fanns då fortfarande
rutiner, funktioner och dokumentation
som behövde stärkas för att säkerställa en god intern kontroll. Bristerna
visade på behov av att utöka automatiska kontroller, att se till att regelverk
följdes och att kontroller dokumenterades. Rekommendationer lämnades
avseende frågor om behörigheter,
behov av nya systemkontroller och
precisering av ansvar för vissa kontrollåtgärder. Granskningen år 2010
28
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Granskning av verksamheterna
Stadsrevisionen har även granskat
Stadsrevisionens granskning av verksam­heterna i Göteborgs Stads nämnder och bolag
har omfattat många olika granskningsområden. Förutom de granskningar som vi skriver
om i årsredogörelsen, har revisorerna även granskat det som framgår av punktlistan
nedan. Dessutom har revisorerna genomfört en grundläggande granskning och uppföljning av tidigare års rekommendationer i varje nämnd och bolag. Resultaten från dessa
granskningar finns beskrivna i respektive revisionsredo­görelse (nämnderna) eller
gransknings­redogörelse (bolagen).
• Arbete med att bredda publiken vid
Göteborgs Stadsteater AB
• Arbetsmiljöarbete vid Göteborgs
Upphandling AB
• Avtalshantering vid kommun­
styrelsen
• Beställarkompetens vid
­upphandling av avfallstjänster vid
kretslopp- och vattennämnden
• Bolagets strategier för timanställda/
tidsbegränsat anställda och
deltidsanställda vid Göteborgs
Stads­teater AB
• Delegation av beslutanderätt vid
kretslopp- och vattennämnden
• Dokumenthantering och
­arkivbildning vid Higab AB
• Ekonomi- och projektstyrning vid
byggnadsnämnden
• Ekonomi- och projektstyrning vid
trafiknämnden
• Implementering av reglemente vid
lokalnämnden
• Individuella studieplaner vid
nämnden för arbetsmarknad och
vuxenutbildning
• It-systemet Cognos Controller vid
kommunstyrelsen
• It-säkerhet vid Göteborgs Gatu AB
• It-säkerhet vid Lisebergskoncernen
• Kompetensförsörjning och
rekryteringsprocess vid Göteborgs
Stadsteater AB
• Rutiner och intern kontroll rörande
pensioner inom Göteborgs Stad vid
nämnden för intraservice och
kommunstyrelsen
• Styrelsens ansvar och arbetssätt
vid Gryaab AB
• Kontantlösa färdtjänstresor vid
färdtjänstnämnden
• Styrelsens ansvar och arbetssätt
vid Göteborgs Gatu AB
• Kvalitetssäkring av miljötillsynen vid
miljö- och klimatnämnden
• Styrning av entreprenader och
underhållsprojekt vid Gryaab AB
• Nämndens strategier för tim­
anställda ­/tidsbegränsat anställda
och deltidsanställda vid kulturnämnden
• Styrning av underhållsprojekt och
entreprenader vid park- och
naturnämnden
• Principer för kostnadsfördelning
av resursnämndsuppdrag vid
stadsdelsnämnderna
• Prissättning och transparens­
redovisning vid Renova AB
• Projektstyrning vid Business
Region Göteborg AB
• Projektstyrning vid Got Event AB
• Projektstyrning vid Göteborgs
Spårvägar AB
• Registrering och inventering
av konstsamlingarna vid kulturnämnden
• Systemet för intern styrning och
kontroll vid Göteborg Energi AB
• Systematiskt brandskyddsarbete
vid social resursnämnd
• Systematiskt brandskyddsarbete
vid utbildningsnämnden
• Styrelsens ansvar och arbetssätt
vid Förvaltnings AB Framtiden
• Säkerhetsarbete vid fastighetsnämnden
• Underhållsprocessen vid
­Göteborgs Stads Parkerings AB
• Rekrytering av ställföreträdare vid
överförmyndarnämnden
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
29
Granskning av
räkenskaper och bokslut
Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande och bedöma om
resultatet i delårs­rapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål kommunfullmäktige har beslutat. Granskningen av räkenskaper och bokslut ska därför
ge revisorerna underlag för att dels bedöma om kommunstyrelsens och de
enskilda nämndernas räkenskaper är rättvisande, dels om den sammanställda
redovisningen ger en rättvisande bild av hela koncernens resultat och ställning.
Revisionen av kommunstyrelsens och nämndernas räkenskaper har omfattat
löpande granskning av system och rutiner, översiktlig granskning av delårs­
rapport för augusti samt granskning av årsredovisningen.
Löpande redovisning
Stadsrevisionen granskar årligen den
interna kontrollen i kritiska processer
för nämndernas löpande redovisning.
Granskningen syftar till att säkerställa
att det finns kontroller på plats som ser
till att räkenskaperna är rättvisande.
En riskanalys för varje nämnd ligger till
grund för valet av vilka processer som
granskas. I nämndernas revisionsredo­
görelser redovisas resultatet av vår
granskning. I dessa finns rekommendationer för de granskade processer
där vi har funnit brister. Rekommenda­
tioner från tidigare år har även följts upp.
En process som alltid bedöms som
kritisk är bokslutsprocessen, eftersom det här sker avstämningar,
reserveringar och bedömningar som
kan påverka bokslutet. Vår sammantagna bedömning är att det finns
tillräckliga centrala rutiner för att
säkerställa en god kvalitet i bokslutsarbetet i nämnderna. Det finns dock
anledning för de nämnder som inte
upprättar egna rutiner att göra så.
30
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Nämnder som har ett fåtal personer
som arbetar med bokslutet bör även
se till att det finns ersättare vid
eventuell frånvaro.
Processen för att betala ut lön är en
annan väsentlig process för Göteborgs
Stad eftersom en stor del av stadens
kostnader är lönekostnader. Stads­
revisionen har funnit en rad brister
som i flera fall beror på brister i
Personec, som är det lönesystem
som stadens nämnder använder. Vi
har därför i flera år rekommenderat
nämnderna att införa egna kontroller
som kompenserar de brister som
finns i lönesystemet. Stadsledningskontoret har tagit fram och publicerat
handledningar som syftar till att stödja
detta kontrollarbete. En av handledningarna handlar om manuella
kontroller. Flera nämnder fick även år
2014 rekommendationer som är
knutna till löneutbetalningsprocessen.
Det är av stor vikt att de omhändertas.
Även inköpsprocessen har grans­
kats med fokus på intern kontroll.
Under året har inköpssystemet Winst
införts, vilket har lett till att förutsättningarna för den interna kontrollen har
förändrats. För merparten av stadens
inköp görs nu kontrollen av beställningen av ansvarig attestant inför att
beställningen skickas. Tidigare
gjordes denna kontroll när fakturan för
inköpet kom. Flera förvaltningar
arbetar med att ta fram uppdaterade
och anpassade rutiner för inköp.
Stadsrevisionen konstaterar att
inköpsprocessen huvudsakligen
fungerar väl i stadens nämnder.
Intäktsprocessen och investeringsprocessen har granskats i de nämnder
där det är en process som har väsentlig påverkan på redovisningen. Rekom­
mendationer lämnades till de nämnder
där det fanns väsentliga brister.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för respektive
nämnd
Granskning av räkenskaper och bokslut
Nämndernas uppdatering av
­stadens anläggningsregister
­ ommunleasing i Göteborg AB
K
(KLAB) ska enligt sitt ägardirektiv
svara för stadens behov av leasing av
lös egendom. Bolaget ska även aktivt
medverka i arbetet med att ta fram
kommuninterna rutiner som säker­
ställer krav på god intern kontroll inom
leasingområdet. Stadens nämnder
ska, enligt beslut i kommunfullmäktige,
leasa all lös egendom av KLAB och
det är hos KLAB som tillgångarna
finns upptagna i balansräkningen.
Det är dock stadens nämnder som
ansvarar för sina egna tillgångar.
Syftet med granskningen var att
säkerställa att de anläggningstillgångar som redovisas i Kommun­
leasing i Göteborg AB:s balansräkning har redovisats på ett enligt
bokföringslagen korrekt sätt. Syftet
var även att säkerställa att den interna
kontrollen är ändamålsenlig och att
leasade tillgångar hanteras på ett
systematiskt och korrekt sätt.
Granskningen utfördes vid KLAB,
samtliga stadsdelsnämnder och
facknämnder (undantaget valnämnden). Stickprovskontroller gjordes på
215 tillgångar i KLAB:s anläggnings­
register. För varje stickprov kontrollerade stadsrevisionen om tillgången
existerade, om avskrivningstiden var
korrekt och om tillgången var märkt.
Otillräckliga rutiner för u
­ ppdatering
av anläggningsregister
Ansvaret för att stadens tillgångar
redovisas till rätt värde i anläggningsregistret ligger på KLAB. Enligt
bokföringslagen har KLAB ansvar för
att säkerställa att tillgångarna i anlägg­
ningsregistret existerar och är rätt
värderade. Respektive nämnd
ansvarar för att det finns rutiner för hur
nämnden hanterar tillgångar och att
uppdateringar görs vid förändringar.
Granskningen visade att KLAB inte
hade tillräckliga rutiner och riktlinjer
för att säkerställa tillförlitligheten i
anläggningsregistret. Exempel på
områden som bör utvecklas är:
• leasingsamordnarens ansvar och
arbetsuppgifter
• rapportering av utrangering,
försäljning och inbyten
• märkning och inventering av
leasingtillgångarna
• hur förändringar i behörigheter i
leasingsystemet WebLisa ska
kommuniceras till KLAB.
Stadsrevisionens stickprov visade att
det fanns brister i uppdateringen av
anläggningsregistret. För 81 procent
av granskade tillgångar kunde
­existensen fastställas. Endast 46
procent av granskade tillgångar var
märkta. Slutligen fann vi att 61 procent
av de granskade tillgångarna hade
korrekt avskrivningstid.
Vissa nämnder hade skriftliga
rutiner för hanteringen av leasing­
tillgångar. Rutinerna saknade dock i
många fall information om vilka
kontroller som ska genomföras för att
säkerställa att registrerade uppgifter
är korrekta. Vidare saknades det en
beskrivning av leasingsamordnarens
roll och ansvar.
Bedömning
Stadsrevisionens bedömning är att
det finns brister i KLAB:s följsamhet
mot sitt specifika ägardirektiv. För att
säkerställa tillförlitligheten i anläggningsregistret bör KLAB, i samverkan
med stadens nämnder, ta fram
riktlinjer och rutiner samt kommunicera dessa. KLAB bör också följa upp
att de framtagna riktlinjerna och
rutinerna följs.
Stadsrevisionens bedömning är att
nämnderna till viss del har rutiner för
uppdatering av anläggningsregister.
Dessa bör dock kompletteras för att
säkerställa att de uppgifter som finns
registrerade är korrekta.
Stadsrevisionens samlade bedömning är att det finns brister i den
interna kontrollen. Rekommenda­
tioner lämnades till KLAB och till flera
nämnder.
Hänvisning till:
Granskningsredogörelse för
­Kommunleasing i Göteborg AB och
revisionsredogörelse för respektive
nämnd
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
31
Granskning av räkenskaper och bokslut
Brister i kommunens exploateringsredovisning
Göteborgs Stad bedriver exploateringsprojekt som kan pågå under flera
år och uppgå till betydande värden.
En felaktig exploateringsredovisning
kan påverka kommunens resultat
och ge en felaktig periodisering
mellan åren.
Exploateringsredovisningen ska
enligt lag utformas i enlighet med god
redovisningssed. Vad som är god
redovisningssed framgår bland annat
av de rekommendationer som läggs
fram av Rådet för kommunal redovisning. Stadsrevisionen har granskat
hur Göteborgs Stad hanterar exploateringsredovisningen. Syftet med
granskningen var att bedöma om
stadens exploateringsredovisning
följer god redovisningssed och
därmed gällande lag.
Fastighetsnämnden är ansvarig för
stadens mark och exploaterings­
process. Redovisningen av exploateringsprojekt berör även trafiknämnden, park- och naturnämnden och
nämnden för kretslopp och vatten.
Kommunstyrelsen har det övergrip­
ande ansvaret för att rutiner finns på
plats och att räkenskaperna är
rättvisande.
Avsteg från god redovisningssed
Göteborgs Stad ändrade år 2013
redovisningsprincip för exploateringsredovisningen för att få en bättre
följsamhet mot gällande rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning. Den tidigare redovis-
32
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
ningsprincipen, som inte överensstämmer med god sed, används
fortfarande för projekt som påbörjats
innan den 1 januari 2013, och den nya
redovisningsprincipen för projekt som
påbörjats efter detta datum. Då
exploa­teringsprojekt pågår under
flera år innebär denna hantering att
Göteborgs stad kommer ha en
redo­vis­ning som inte stämmer överens
med god redovisningssed ett antal år
framöver. Om detta avsteg från god
sed utgör en väsentlig avvikelse så
ska upplysning om detta lämnas i
årsredovisningen för Göteborgs Stad.
Rutinbeskrivningen behöver
förtydligas
Fastighetskontoret hade tagit fram en
rutinbeskrivning för hur redovisning av
exploateringar ska ske. Det pågick
dock ett arbete med att ta fram en
mer utvecklad och omfattande
rutinbeskrivning. Den rutinbeskrivning
som fanns vid vår granskning var
kortfattad, övergripande och ett
internt dokument hos fastighets­
kontoret. Den hade därför inte formellt
lagts ut i ekonomihandboken för
Göteborgs Stad.
Vid vår granskning kom det fram att
rutinbeskrivningen behövde förtyd­
ligas på flera punkter. Den bestod av
ett antal äldre och nyare dokument
som hade sammanförts. Detta ledde
till en bitvis otydlig struktur. Kopplingen till gällande lagstiftning kunde
exempelvis förtyd­ligas, och krav på
tydliga motiveringar för valda principer
och överväganden borde införas.
Exploateringsredovisning består ofta
av bedömningar. Det är därför av stor
vikt att det finns tydlig och utförlig
dokumentation av de gjorda bedömningarna, så att det skapas möjligheter att följa upp varje
exploateringsprojekt.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att kommunstyrelsen bör kvantifiera effekten
av att god redovisningssed inte följs
för de projekt som inleddes före år
2013. Om det rör sig om väsentliga
belopp bör det finnas en upplysning
om detta i årsredovisningen. Stads­
revisionen bedömer vidare att de nya
redovisningsprinciperna, som
fortfarande är under framtagande,
behöver utvecklas inom ett antal
områden för att säkerställa överensstämmelse med god redovisningssed. Då flera förvaltningar påverkas
av de förändrade redovisningsprin­
ciperna, bör behovet av utbildning
övervägas. Rekommendationer
lämnades till kommunstyrelsen och
fastighetsnämnden.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för kommunstyrelsen och fastighetsnämnden
Granskning av räkenskaper och bokslut
Foto: Asbjörn Hanssen
Revisionens uppdrag
Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och
främja verksamheten i Göteborgs Stads kommunstyrelse, nämnder
och bolag. Uppdraget som förtroendevald revisor skiljer sig på flera
sätt från andra politiska uppdrag. Revisorerna är självständiga i
förhållande till varandra. De strävar dock efter enighet i fråga om
revisionsarbetet och arbetar gemensamt och samordnat i enlighet
med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorernas arbete
med att granska nämnder och bolag ska präglas av oberoende,
objektivitet och integritet.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
33
Granskning av räkenskaper och bokslut
Göteborgs Stads hantering av
­mervärdesskatt behöver utvecklas
Kommuner bedriver momspliktig
verk­samhet och icke momspliktig
verksamhet. För den momspliktiga
verksamheten gäller mervärdes­
skattelagens bestämmelser. För icke
momspliktig verksamhet får kommuner
i enlighet med lag om ersättning för
viss mervärdesskatt för kommuner,
landsting, kommunalförbund och
samordningsförbund söka ersättning
för ingående moms. Syftet med att
kommuner även ska kunna återsöka
moms för icke momspliktig verksamhet är att momsen inte ska vara en
kostnad för kommunen. Momsen ska
inte påverka om kommunen väljer att
utföra tjänster i egen regi eller upphandla dem från privata entreprenörer.
Felaktigheter i hanteringen av
momsredovisningen i den del som
avser den momspliktiga verksamheten kan medföra skattetillägg. I den
del av momsredovisningen som avser
den icke momspliktiga verksamheten
kan sanktioner ges i form av ränta.
Granskningens syfte var att ge en
översiktlig bild av hur momshanteringen fungerar i Göteborgs Stad
samt identifiera inom vilka områden
det kan finnas komplexa frågeställningar och högre risk för felaktig
redovisning.
Brist på enhetliga rutiner
Stadsrevisionens granskning visade
att Göteborgs Stad har fungerande
34
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
rutiner för att hämta in underlag från
respektive förvaltning för rapportering
av moms. Centralt genomförs dock
endast kontroller av avstämnings­
karaktär på en övergripande nivå.
Ansvaret för att momsredovisningen
är korrekt ligger idag på respektive
förvaltning. Den lagstiftning som finns
inom området är i många fall komplex
och kräver kompetens inom området.
Göteborgs Stad saknar enhetliga
rutiner samt information om hur moms
ska bedömas och hanteras för olika
transaktioner som stöd för varje
för­valt­ning. Vidare fann vi att
­Göteborgs Stads ekonomihandbok
inte i tillräcklig utsträckning behandlar
de komplexa momsfrågeställningar
som staden hanterar. Vi noterade
även att de rutinbeskrivningar som
finns i flera fall är ofullständiga och i
vissa fall inaktuella.
Bedömning
Stadsrevisionens bedömning är att
det finns ett behov att stärka den
interna styrningen och kontrollen för
momshantering i Göteborgs Stad. För
att säkerställa en korrekt momshantering behövs enligt vår bedömning en
klar ansvarsfördelning inom staden.
Då den lagstiftning som finns inom
momsområdet är komplex är det
viktigt att det centralt i staden finns
kompetens som genom rutiner och
utbildning kan stödja förvaltningarnas
arbete med momsredovisning.
Tydliga rutinbeskrivningar och
utbildningsinsatser för personal som
hanterar momsredovisning behövs
också för att säkerställa att momsen
hanteras korrekt. Kontrollprocesser
behöver upprättas för att säkerställa
momshanteringens kvalitet. En
rekom­mendation lämnades till
kommunstyrelsen.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för
kommunstyrelsen
Granskning av räkenskaper och bokslut
Bokslutsprocess och finansiell rapportering
Göteborgs Stads årsredovisning
omfattar kommunens och koncernens
räkenskaper. Ett syfte med att upprätta sammanställda räkenskaper är
att ge en helhetsbild av kommunens
ekonomiska ställning oberoende av i
vilken form verksamheten bedrivs. I
Göteborgs Stad bedrivs en betyd­
ande del av verksamheten i bolagsform. Normutvecklingen av principer
för redovisning skiljer sig i vissa
avseenden åt mellan kommunens
nämnder och bolag. Den information
som den sammanställda redovisningen bygger på, påverkas väsentligt
av vilka redovisningsprinciper som
tillämpats i Göteborgs Stads nämnder
och bolag.
Stadsrevisionen konstaterar att
processen för framtagandet av
årsredovisningen för Göteborgs Stad
under senare år blivit allt mer komplex
till följd av en utveckling av redovisningspraxis samt nya nationella och
internationella krav. Komplexiteten
och omfattningen på de sammanställda räkenskaperna ställer särskilda
krav på tydlig styrning och samordning ifråga om vilka principer som ska
gälla vid inrapportering till stadens
sammanställda bokslut.
Som ett led i räkenskapsrevisionen
genomförde stadsrevisionen år 2012
en granskning av den interna styrningen och kontrollen i stadens
gemensamma bokslutsprocess och
finansiella rapportering. Under år
2014 har en uppföljning av lämnade
rekommendationer genomförts.
Budget- och ­uppföljningsprocessen
Kommunstyrelsen fastställer årligen
en övergripande struktur och tidplan
för de aktiviteter som faller inom
ramen för kommunens samlade
budget- och uppföljningsprocess.
Processen omfattar såväl nämnders
och styrelsers budgetbeslut som
uppföljningar av verksamheten i
uppföljningsrapporter, årsrapporter
och årsredovisningar. Samtliga
nämnder och styrelser ska enligt
kommunfullmäktiges regler för budget
och uppföljning följa den kommun­
gemensamma tidplanen och synkronisera sitt eget budget- och uppföljningsarbete så att det sker enligt de
förutsättningar som anges i kommunstyrelsens beslut. Utöver fullmäktiges
regler för budget- och uppföljningsprocessen finns en övergripande
tidplan för framtagandet av årsredovisningen. Det saknas dock en
beskrivning av den fullständiga
bokslutsprocessen, inklusive den
finansiella rapporteringen.
het, exempelvis i samband med en
längre oplanerad frånvaro. Under år
2013 och 2014 har skriftliga rutiner,
instruktioner och anvisningar upprättats för bokslutsrelaterade processer
inom avdelningen för koncernredovisning och budget på stadsledningskontoret. Arbetet är ännu inte färdigt i
alla delar men kommer, enligt uppgift
från stadsledningskontoret, att
slutföras under år 2015.
Bedömning
Som en del i att säkerställa en god
intern styrning och kontroll bör den
befintliga dokumentationen av
budget- och uppföljningsprocessen
kompletteras med ett dokument som
beskriver den fullständiga bokslutsprocessen inklusive den finansiella
rapporteringen. En rekommendation
lämnades till kommunstyrelsen.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för
kommunstyrelsen
Rutinbeskrivningar
I 2012 års granskning noterade
stadsrevisionen brister i skriftliga
beskrivningar av huvudsakliga
processer samt uppdaterade rutin­
beskrivningar. Uppdaterade rutiner,
instruktioner och anvisningar utgör
underlag i arbetet med att säkerställa
den interna styrningen och kontrollen
och bidrar till en korrekt hantering och
redovisning. Ofullständiga skriftliga
rutinbeskrivningar medför en sårbar-
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
35
Granskning av räkenskaper och bokslut
God ekonomisk hushållning, balanskrav och
resultatutjämningsreserv
Kommunallagen ställer krav på att
budgeten ska innehålla finansiella mål
samt mål och riktlinjer för verksamheten, som är av betydelse för en god
ekonomisk hushållning. Varje kommun
ska själv beskriva hur begreppet ”god
ekonomisk hushållning” ska tolkas för
den egna kommunen. Enligt lagstiftningen ska kommunfullmäktige även
ange vilka finansiella mål samt över­
gripande mål och riktlinjer för verksamheten som ska följas upp.
I kommunallagen framgår att
förvaltningsberättelsen ska innehålla
en utvärdering av om målen för en
god ekonomisk hushållning har
uppnåtts. Bestämmelsen tydliggör att
de mål, riktlinjer och uppdrag som
beslutas av fullmäktige också ska
utvärderas i årsredovisningen. Syftet
med stadsrevisionens granskning var
att bedöma om Göteborgs Stad lever
upp till kravet på god ekonomisk
hushållning.
God ekonomisk hushållning,
kommunfullmäktiges prioriterade
mål och uppdrag
Kommunfullmäktige har fattat beslut
om riktlinjer för god ekonomisk hus­
hållning och tillämpning av resultat­
utjämningsreserv. I årsredovisningen
görs en avstämning av god ekonomisk hushållning. Där framgår att
bedömningen av god ekonomisk
hushållning ska ses som en helhet
och över en längre tidsperiod, då ett
enskilt år kan vara för snävt. Med
dessa avvägningar bedömer kommunstyrelsen att god ekonomisk
hushållning råder i Göteborgs Stad för
år 2014.
I årsredovisningen redovisas
fullmäktiges prioriterade mål. För
staden som helhet gör kommun­
styrelsen följande bedömning av de
prioriterade målen:
36
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
• 4 mål bedöms ha god
måluppfyllelse
• 16 mål bedöms ha viss
måluppfyllelse
• 2 mål bedöms som ej uppfyllda.
En förklaring för de två mål som
bedöms som ej uppfyllda anges i
årsredovisningen.
Kommunfullmäktige gav inför
verksamhetsåret 2014 även stadens
nämnder och styrelser nitton uppdrag. Det är i årsredovisningen svårt
att utläsa kommunstyrelsens bedömning för respektive uppdrag. Dock
kan vi utläsa att uppdragen har
genomförts i varierande grad.
Balanskrav
Balanskravet innebär att kommunfullmäktige inte får besluta om en budget
där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt
måste det kompenseras med överskott inom tre år. Varje år ska kommunstyrelsen i årsredovisningen
redovisa en balanskravsutredning.
Syftet med vår granskning var att
bedöma om Göteborgs Stad följer de
regler som finns gällande balanskravet.
Kommunen uppfyller år 2014
balans­kravet med ett resultat exklusive realisationsvinster på noll miljoner
kronor. Inget ianspråktagande av
resultatutjämningsreserv skedde för
år 2014.
Resultatutjämningsreserv
Från och med år 2013 är det möjligt
att reservera medel till, och disponera
medel från, en resultatutjämnings­
reserv (RUR). Denna reserv är frivillig
för kommuner att tillämpa och kan
användas för att utjämna intäkter över
en konjunkturcykel. Kommunallagen
anger minimikrav för att reservera
medel till RUR. Reservering får göras
med högst ett belopp som motsvarar
det lägsta av antingen den del av årets
resultat, eller den del av årets resultat
efter balanskravsjusteringar, som
överstiger en procent av summan av
skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har
ett negativt eget kapital, inklusive
ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, är gränsen för när reservering till RUR får ske istället två procent
av skatteintäkter och kommunal­
ekonomisk utjämning. Syftet med
stadsrevisionens granskning var att
bedöma om Göteborgs Stad har följt
lagstiftningens krav för resultat­­­utjäm­ningsreserven.
Kommunfullmäktige har beslutat
om riktlinjer för tillämpning av resultatutjämningsreserven. Kommunen har
reserverat totalt 549 miljoner kronor
till denna reserv tidigare år. Årets
resultat efter balanskravsutredningen
uppgick till noll miljoner kronor varför
ingen förändring skett av resultat­
utjämningsreserven år 2014.
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att resultatet
enligt årsredovisningen är förenligt
med de finansiella mål och verksamhetsmål som kommunfullmäktige
beslutat om. Vi bedömer även att
balanskravet har uppfyllts och att
reglerna som gäller för resultatutjämningsreserven har följts.
Uppföljningen av kommunfull­
mäktiges uppdrag till nämnder och
styrelser visar att vissa uppdrag har
varit mer komplicerade än andra att
genomföra och vi noterar att en hel
del återstår innan uppdragen är helt
genomförda.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för
kommunstyrelsen
Foto: Carina Gran
Granskning av räkenskaper och bokslut
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
37
Granskning av räkenskaper och bokslut
Göteborgs Stads årsredovisning
Kommunstyrelsen upprättar
­Göteborgs Stads årsredovisning
som omfattar kommunens och
koncernens räkenskaper.
Enligt lagen om kommunal redovisning ska de finansiella rapporterna
upprättas i enlighet med god redo­
visningssed. God redovisningssed
uttolkas av Rådet för kommunal
redovisning (RKR) som i rekommendationer och information avgör vad
som är god redovisningssed. Revisorerna ska bedöma om bokföringen
och årsredovisningen, inklusive den
sammanställda redovisningen,
upprättats i enlighet med lagen om
kommunal redovisning samt god
redovisningssed så att räkenskap­
erna ger en rättvisande bild av resultat
och ställning. Vidare ska revisorerna,
enligt kommunallagen, bedöma om
resultatet i årsbokslutet är förenligt
med de mål kommun­fullmäktige
beslutat om.
Stadsrevisionen har granskat
förvaltningsberättelsen, resultat­
räkningen, balansräkningen,
kassaflödes­analysen samt den
sammanställda redovisningen i
Göteborgs Stads årsredovisning för
år 2014.
Avsättning till utvecklingsfond
I 2012 års bokslut redovisades 400
miljoner kronor som en utvecklingsfond och detta klassificerades som en
avsättning. Stadsrevisionens bedömning var att avsättningen till utvecklingsfonden inte följde RKR:s rekommendation, ”Avsättningar och
ansvarsförbindelser” och att den
38
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
avsättning som gjorts medförde att
räkenskaperna för Göteborgs Stad
inte var rättvisande. Stadsrevisionen
riktade därför kritik till kommunstyrelsen
år 2012 i form av en erinran.
Under år 2014 har återföring av
utvecklingsfonden om 103 miljoner
kronor bokförts, vilket innebär att
Göteborgs kommun under år 2014 har
haft kostnader om 103 miljoner kronor
som enligt god redovisningssed borde
ha belastat resultatet. I bokslutet år
2014 återstår 270 miljoner kronor av
ovan beskrivna utvecklingsfond som
en avsättning i balans­räkningen.
Komponentavskrivning
Kommunerna ska från och med
räkenskapsåret 2014 tillämpa så
kallad komponentavskrivning av sina
materiella anläggningstillgångar. Detta
innebär att olika komponenter i till
exempel en fastighet särskiljs och
skrivs av var för sig beroende på att
livslängd och den tid de kan användas
skiljer sig åt. Detta regleras i RKR:s
rekommendation ”Materiella anläggningstillgångar”. Ekonomidirektören
har i oktober 2014 fattat beslut om att
komponentavskrivning ska införas år
2017. Enligt uppgift är bakgrunden till
beslutet att staden i första hand
behöver säkerställa bytet av ekonomisystem samt att komponentavskrivningen ska kunna arbetas in i stadens
budget för 2017. Detta beslut medför
att kommunen i bokslutet inte fullt ut
lever upp till god redovisningssed.
Redovisningsprinciper
Stadens bolag rapporterar in sin
redovisning till kommunen via moderbolaget Göteborgs Stadshus AB:s
koncernredovisning. Bolagen redo­
visar enligt regelverket K3 medan
kommunen ska följa RKR:s rekommendationer. Dessa redovisningsprinciper skiljer sig i vissa avseenden
åt, varför hänsyn måste tas till detta
vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Det är de
kommunala redovisningsprinciperna
som ska vara vägledande vid upprättande av den gemensamma årsredovisning, vilket framgår av rekommendation ”Samman­ställd redovisning”
från RKR.
Enligt lag om kommunal redovisning ska, om avvikelse görs från vad
som följer av allmänna råd eller
rekommendationer från normgivande
organ på det kommunala området,
upplysning om detta och om skälen
för avvikelsen lämnas i en not.
­Göteborgs Stad upplyser i avsnittet
Redovisningsprinciper om vilka
gällande rekommendationer staden
gör avvikelse ifrån men man upplyser
i de flesta fall inte om skälen för
avvikelsen.
Den sammanställda redovisningen
Ett syfte med att upprätta sammanställda räkenskaper är att ge en
helhetsbild av kommunens ekonomiska
ställning oberoende av i vilken form
verksamheten bedrivs. I Göteborgs
Stad bedrivs en betydande del av
verksamheten i bolagsform. I granskningen av den sammanställda
redovisningen har det framkommit att
det kan finnas skillnader av väsentlig
Granskning av räkenskaper och bokslut
karaktär mellan bolagens och
­kommunens redovisningsprinciper.
Exempel på områden där skillnader
kan förekomma redovisas nedan. I
bokslutet görs inga justeringar för
olikheter mellan regelverket för aktie­
bolag (K3) och Rådet för kommunal
redovisnings rekommendationer.
Konverteringen till K3 kräver att
bolagen räknar om jämförelsesiffrorna
för år 2013. K3-regelverket betraktar
ingångsbalansen 2013 som konverteringstillfället. Göteborgs Stad har i den
sammanställda redovisningen lyft in
de omräknade jämförelsesiffrorna för
bolagen, vilket medför justerade
värden för år 2013 i 2014 års bokslut, i
både resultaträkningen och balansräkningen. Konverteringen innebär en
positiv förändring av 2013 års resultat
med 192 miljoner kronor.
ningar upptagna under avsättningar i
balansräkningen.
Avsättningar
I den kommunala redovisningen är
det endast förpliktelser som uppstår
på grund av inträffade händelser som
finns oberoende av framtida handlande som ska redovisas som en
avsättning enligt rekommendation
från RKR. Enligt god redovisningssed
inom bolagssektorn kan även en
informell förpliktelse ligga till grund för
en avsättning. Detta medför att avsätt­
ningar som grundar sig på informella
förpliktelser kan förekomma i de
kommunala bolagen, vilket strider mot
de redovisningsprinciper som tillämpas
i kommunen. Inga justeringar för
avsättningar sker i den sammanställda redovisningen, vilket innebär
att det kan finnas informella avsätt-
Bedömning
Stadsrevisionen bedömer att
­Göteborgs Stads årsredovisning
inklusive den sammanställda redovisningen i allt väsentligt har upprättats i
enlighet med god redovisningssed
och ger en rättvisande bild av kommunens och koncernens resultat och
ställning. Liksom tidigare år bedömer
vi även i år att det finns ett behov av
att inventera områden där olikheter i
redovisningsprinciper förekommer, för
att säkerställa en rättvisande bild av
den sammanställda redovisningen.
En rekommendation lämnades till
kommunstyrelsen.
Hänvisning till:
Revisionsredogörelse för
kommunstyrelsen
Nedskrivningar
Överkapacitet som uppstått på grund
av att tillgången inte nyttjas i den
utsträckning som förväntat är i den
kommunala redovisningen inte skäl
för nedskrivning, då servicepoten­
tialen inte påverkas av låg nyttjandegrad. I K3-regelverket som styr de
kommunala bolagens redovisning
finns inte begreppet servicepotential
vid bedömning om eventuell nedskrivning. Denna skillnad mellan redovisningsprinciperna medför att det kan
finnas anläggningstillgångar, av
betydande värde, som skrivits ner i
bolagen men som enligt RKR:s
rekommendation ska återföras i den
sammanställda redovisningen.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
39
Granskning av räkenskaper och bokslut
Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser
Lagen om insyn i vissa finansiella
förbindelser ställer krav på att verksamhet av kommersiell art redovisas
öppet och separat. Enbart verksamhet med en nettoomsättning på mer
än 40 miljoner euro för vart och ett av
de två senaste räkenskapsåren berörs.
Lagens intention är att underlätta
insyn och motverka snedvridning av
konkurrens.
Revisorerna ska för varje räkenskapsår granska och intyga om
redovisningen har fullgjorts. Intyget
ska lämnas till stämman och styrelsen
eller motsvarande lednings- och
förvaltningsorgan, på samma sätt och
inom samma tid som gäller för
revisionsberättelsen. Ingen dokumentation ska skickas in, men Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet
kan begära att få ta del av kommunens redovisning. Styrelsen i respektive juridisk person ansvarar för att
redovisningsskyldigheten fullgörs.
40
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Göteborgs Stads tolkning av
transparensdirektivet
Stadsledningskontoret tog i november
år 2008 fram en tolkning av transparensdirektivet för Göteborgs Stad.
Stadsledningskontoret tog även då, i
samråd med de kommunala bolagen,
fram vilka som omfattas, men själva
tolkningen av vad lagstiftningen rent
konkret innebär faller på det enskilda
bolaget. Göteborgs Stad gjorde i sin
tolkning av transparensdirektivet
vidare bedömningen att nämnder
med en nettoomsättning över 100
miljoner kronor ska se över sina
respektive verksamheter och göra en
bedömning av om de är berörda av
transparensdirektivet. Från stadens
nämnder har information begärts in
avseende vilka verksamheter som
berörs i respektive nämnd och om
nämnderna upprättar en redovisning
som motsvarar lagens krav. Ingen
uppföljning har genomförts av
stadsledningskontoret för att säkerställa en korrekt redovisning i stadens
nämnder och bolag.
Stadsrevisionen utfärdar till kommunfullmäktige ett revisorsintyg om
tillämpningen av transparenslagen
för år 2014.
Hänvisning till:
Revisorsintyg om tillämpningen av
transparenslagen
Foto: Carina Gran
Granskning av räkenskaper och bokslut
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
41
Stadsrevisionen
i ­Göteborgs Stad
Den kommunala revisionen är kommunfull­mäktiges
kontrollinstrument för att granska den verksamhet som
bedrivs i nämnder och styrelser.
Förtroendevalda
revisorer
Stadsrevisionen har kommunfullmäktiges uppdrag att granska och främja
verksamheten i Göteborgs Stads kommunstyrelse, nämnder och bolag.
Uppdraget som förtroendevald revisor skiljer sig på flera sätt från andra
politiska uppdrag. Revisorerna är självständiga i förhållande till varandra,
men strävar efter att i enighet ta ställning i revisionsarbetet och arbeta
gemensamt och samordnat utifrån god revisionssed i kommunal
­verksamhet. Revisorerna ska med oberoende, objektivitet och integritet
g­ranska och främja verksamheten i styrelser och nämnder. Revisorernas
uppdrag regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen och
­Göteborgs Stads revisionsreglemente. Enligt Göteborgs Stads revisionsreglemente väljer kommunfullmäktige 22 förtroendevalda revisorer. Bland
de förtroendevalda revisorerna utser kommunfullmäktige även lekmannarevisorer, vilka har ett självständigt uppdrag att granska de kommunala
bolag som helt eller till viss del ägs av Göteborgs Stad.
Lars Bergsten (M), ordförande
Eshag Kia (S), vice ordförande
Carina Henriksson Johansson (S)
Claes-Göran Lans (M)
Bo Forsäng (M)
Kågan Karlsson (S)
Bengt Bivall (V)
Elisabet Olin (FP)
Inger Peterson (S)
Annbrith Svensson (M)
Lars Svensson (S)
Sven R. Andersson (M)
Lars-Gunnar Landin (MP)
Peggy Svensson (Vägv)
Jan Lindblom (M)
Vivi-Ann Nilsson (S)
Torbjörn Rigemar (S)
Sven Jellbo (FP)
Bengt Eriksson (V)
Gerhard Annvik (KD)
Eva Åsman Sand (S)
42
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
Stadsrevisionen i Göteborgs Stad
Revisorernas
granskning
Rapportering och
kommunikation
Språkbruk och
­revisionstermer
Granskningen av nämnder och
­styrelser ska göras med sådan
omfattning att revisorerna årligen
kan bedöma om:
Kommunfullmäktige ska besluta om
årsredovisningen för Göteborgs Stad
och ansvarspröva kommunstyrelsen
och nämnderna. Som underlag för
kommunfullmäktiges prövning,
lämnar stadsrevisionen en revisionsberättelse och en årsredogörelse.
Den senare sammanfattar all den
granskning som genomförts under
året. Stadsrevisionen redovisar också
sina iakttagelser avseende verksamhet, räkenskaper och intern kontroll i
en revisionsredogörelse för kommunstyrelsen samt en revisionsberättelse
och en revisionsredogörelse för
respektive nämnd. För varje bolag
upprättas en granskningsrapport och
en granskningsredogörelse som
behandlar bolagets verksamhet och
interna kontroll. Stadsrevisionen
genomför också fördjupade granskningar som redovisas i revisions­rapporter.
När revisorerna har granskat lämnar vi
ofta rekommendationer till de granskade nämnderna och bolagen.
Ibland lämnar vi även revisionskritik.
Rekommendationer lämnas i syfte att
utveckla och förbättra verksamheten.
Rekommendationer riktas inte alltid till
nämnden eller styrelsen utan kan
även framföras på förvaltnings- och
bolagsnivå. Revisionskritik graderas
genom begreppen påpekande,
erinran och anmärkning. Anmärkning
är allvarligast. När det gäller nämnderna kan en anmärkning lämnas
med eller utan tillstyrkan om ansvarsfrihet. Graden av kritik beror på
frågans betydelse med avseende på
mål (verksamhet), medel (ekonomi)
och sammanhang (bland annat
förtroende). Graden av kritik har
också en tidsdimension: kritiken
skärps om den inte i tillräcklig tid eller
omfattning har hanterats av styrelser
och nämnder. Om revisorerna riktar
anmärkning mot en styrelse, nämnd
eller enskilda ledamöter ges denna/
dessa alltid en möjlighet att yttra sig till
kommunfullmäktige. Revisionskritik
mot styrelse eller nämnd framgår av
granskningsrapporten (för bolag) och
revisionsberättelsen (för nämnder).
Under kommande år följer revisorerna
upp vilka åtgärder nämnden/förvaltningen eller styrelsen/bolaget har
genomfört för att följa revisorernas
rekommendationer och kritik.
• verksamheten har skötts på ett
ändamålsenligt och ekonomiskt
tillfredsställande sätt
• kommunstyrelsens och de enskilda
nämndernas räkenskaper är
rättvisande samt om Göteborgs
Stads årsredovisning, som omfattar
kommunens (kommunstyrelsen
och nämnderna) och koncernens
(kommunen och bolagen) sammanställda redovisning, är rättvisande
• den interna kontrollen i kommunstyrelse, nämnder och bolag är
tillräcklig
• resultaten i delårsrapporten och
årsbokslutet är förenliga med de
mål kommunfullmäktige har
beslutat om i budgeten för
­perioden.
Revisionens uppdrag och arbets­
former regleras i kommunallagen,
aktiebolagslagen och Göteborgs
Stads revisionsreglemente. Delar
av revisorernas uppdrag regleras
dessutom i, och påverkas av, annan
lagstiftning, som till exempel den
kommunala redovisningslagen och
lagen om insyn i vissa finansiella
förbindelser.
Stadsrevisionens årsredogörelse 2014
43
April 2015 • Art Direction: CLF Reklambyrå AB
Postadress: Box 2141, 403 13 Göteborg. Besöksadress: Stora Badhusgatan 6, Göteborg
Kontaktcenter: 031-365 00 00, kansli: 031-368 07 00
[email protected]
www.goteborg.se/stadsrevisionen