1. No category

Malmö stad
1 (11)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-01-26
Vår referens
Karin Andersson
Utvecklingssekreterare
[email protected]
Rapport om insatser för hemlösa 2014
STK-2014-1214
Sammanfattning
Samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden lämnar varje höst/vinter rapport till
kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Rapporterna beskriver organiseringen av
hemlöshetsarbetet, det förebyggande arbetet, resurser för hemlösa, andrahandsuthyrning av lägenheter, samarbete med andra aktörer inom området och pågående projekt och utvecklingsarbete. Eftersom bostadsbristen får allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken och den
strukturella hemlösheten ökat markant de senaste åren har samarbetet över förvaltningsgränserna ökat. Samarbetet behöver utvecklas ytterligare och framför allt behövs allianser och innovationer för att möjliggöra byggnation av hyresrätter med rimliga hyror så att även personer/familjer som saknar god ekonomi får tillgång till den reguljära bostadsmarknaden. Hemlöshetsproblematiken behöver lyftas fram i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och i
handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. Den handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete som funnits sedan 2005 är inaktuell och föreslås upphöra att gälla.
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta
att ”Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete” från 2005 ska upphöra att gälla, och
att stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden även fortsatt ska avge årlig rapport till
kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa.
Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta
att godkänna rapporten, samt
att anmoda stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska
nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB att beakta rapporten i sitt
målarbete för 2015.
Beslutsunderlag
SIGNERAD
2015-01-28
Rapport från stadsområdesnämnd Innerstaden
Rapport från sociala resursnämnden
Rapport från stadsområdesnämnd Norr
Rapport från stadsområdesnämnd Söder
2 (11)
Rapport från stadsområdesnämnd Väster
Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster(1/2)
Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster (2/2)
Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Söder (M, FP)
G-Tjänsteskrivelse - Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Rapport om insatser för hemlösa 2014
Handlingsplan 2005
Boenden för hemlösa i Malmö stad 2014 december
Beslutsplanering
Vård- och omsorgsberedningen 2015-02-11
KS Arbetsutskott 2015-02-16
Kommunstyrelsen 2015-03-03
Kommunfullmäktige 2015-03-25
Rapport om insatser för hemlösa år 2014
I december 2004 fattade kommunfullmäktige beslut om en plan för arbetet mot hemlöshet enligt
vilken samtliga stadsområdesnämnder, dåvarande stadsdelsfullmäktige, en gång per år ska lämna
rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hem- och bostadslösa. Samtidigt ska sociala resursnämnden lämna en rapport om de kommunövergripande insatserna och resurserna
samt i vilken utsträckning dessa täcker behoven.
Den senaste rapporten om insatser för hem- och bostadslösa behandlades i kommunstyrelsen i
februari/mars 2014. Kommunstyrelsen beslutade då att stadskontoret, i samband med 2014 års
rapport om insatser för hemlösa, skulle återkomma med en lägesrapport om den översyn som
initierades genom 2011 års rapport om insatser för hemlösa i vilken det angavs ”Nuvarande organisation för kommuncentralt ansvar för hemlösheten har funnits sedan år 2005 och hemlöshetsarbetet är betydligt mer omfattande nu och det finns tillgång till betydligt fler resurser än när
den trädde i kraft. Det finns därför ett behov att göra en samlad översyn av hemlöshetsarbetet
vilket innebär att, utöver ekonomin, även rutiner, handläggning, uppföljning, samarbete mellan
kommunens förvaltningar och brukarmedverkan behöver granskas och, i förekommande fall,
effektiviseras. I det arbetet måste stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, brukarorganisationer och framför allt stadskontoret involveras.” Hur det arbetet har fortskridit har beskrivits i rapporterna 2012 och 2013.
Denna rapport beskriver situationen i stadsområdena och för sociala resursförvaltningen den 1
oktober 2014 samt det utvecklingsarbete som initierats och bedrivits under det senaste året.
I ärendet föreligger särskilt yttrande från (M) och (FP) i stadsområdesnämnd söder.
Organisation av arbetet mot hem- och bostadslöshet
Enligt beslut i kommunfullmäktige har fastighetskontoret ansvaret för att anskaffa lägenheter
och andra objekt för målgrupper med speciella behov, som inte kan få sitt boende tillgodosett på
den ordinarie bostadsmarknaden. Fastighetskontorets lägenhetsenhet har ansvar för kontraktsskrivning och all hyresjuridik förknippad med bostäderna och sköter bl a hyresdebitering i förhållande till andrahandshyresgästen. 2005 hade Malmö drygt 600 lägenheter för andrahandsuthyrning och verksamheten med tre förvaltare finansierades genom att medel överfördes från
dåvarande stadsdelsfullmäktiges resursfördelade budgetar. Enheten utökades 2012 med en för-
3 (11)
valtare och 2013 med ytterligare en och i budget för 2015 fick enheten ett tillskott för två nya
tjänster. Bakgrunden var huvudsakligen den stora ökningen av antalet avtal men också att lägenhetsenheten utökat sitt ansvarsområde.
De lägenheter som fastighetskontoret tecknar förstahandskontrakt på fördelas mellan stadsområdena enligt en särskild fördelningsnyckel som justeras årligen. Fördelningsnyckeln baseras på
relationen mellan antalet hemlösa och det antal lägenheter respektive stadsområde disponerar
och avsikten är att få en balans i de resurser som stadsområdena kan erbjuda så att det finns en
likhet över staden. Ansvar för bedömning och tilldelning av boenden samt tillsyn och, vid behov, stöd i boendet ligger på stadsområdenas socialtjänst.
Stadsområdesnämnd Söder tar i sin rapport upp att många av de hemlösa barnfamiljerna kommer från annat land och att de har svårt att hitta egna boendelösningar eftersom de saknar kunskap om hur man söker bostad. Socialtjänsten försöker vägleda genom egna bosökarinsatser
vilket också framgår av övriga nämnders rapporter men man saknar tid för att på ett adekvat sätt
hjälpa familjerna i någon större utsträckning.
Samtliga stadsområden har personal som arbetar särskilt riktat mot hemlöshetsproblematiken. I
stadsområde Norr finns en enhet för myndighetsutövning med 10 socialsekreterare och en enhet
för tillsyn med 12 socialpedagoger som arbetar specifikt med hemlösa. I stadsområde Öster ingår hemlöshetsarbetet i vuxenenhetens uppdrag. Enheten har en särskild mottagningsgrupp för
hemlösa bestående av tre socialsekreterare. Under både 2013 och 2014 ansökte 479 familjer/personer om akut hjälp med boende under perioden januari t o m september. Även stadsområde Söder har en särskild sektion för boende och en mottagningsgrupp som ansvarar för att
utreda, besluta om och följa upp hemlöshetsinsatserna. En förändring sedan förra året är att
stadsområdet har en förstesekreterare som samordnar arbetet och handleder personalen. I stadsområde Väster bedrivs hemlöshetsarbetet inom vuxenenheten och även här finns en särskild
mottagningsenhet för att bl a utreda behov av akutboende för hemlösa. Stadsområdet arbetar
aktivt med uppföljning av de personer som bor i akutboenden i syfte att hitta permanenta boendelösningar. I stadsområde Innerstaden finns, inom enheten för vuxna, en myndighets- och en
insatssektion som arbetar med hemlösa. Till myndighetssektionen finns knutet en mottagning
som gör en första bedömning och placering vid akuta behov. Enligt vad som anges i rapporterna
så är 104 av stadsområdenas personal involverade i hemlöshetsarbetet varav minst 65 arbetar på
heltid med problematiken.
Kommungemensamma insatser mot hemlöshet
Kommunövergripande strategiska frågor faller inom stadskontorets ansvarsområde medan operativa insatser som drift av egna kommungemensamma boenden och upphandling av kommungemensamma boenden tillhör sociala resursförvaltningens uppdrag.
Under våren 2014 genomfördes den senaste upphandlingen av kommungemensamma härbärgesplatser och dygnsboenden. 20 platser med möjlighet att utöka till 25 vid behov avsåg biståndsfritt akutboende/natthärbärge i enbäddsrum för hemlösa kvinnor och män och även par.
43 dygnsboendeplatser upphandlades för hemlösa män i aktivt missbruk och 21 för kvinnor i
samma situation med den skillnaden att 5 av de platserna är avsedda för kvinnor som dessutom
blivit utsatta för våld. Underlaget till upphandlingen arbetades fram av en beredningsgrupp med
representanter från stadsområdenas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och
stadskontoret.
4 (11)
En grupp som funnits i många år är gruppen för socialt boende med representanter från fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter och sociala resursförvaltningen. Gruppen
har i uppdrag att bevaka vilka av de lokaler som blir lediga i kommunen som kan användas för
sociala boenden men även om det dyker upp tomter som kan bebyggas och fastigheter som kan
förvärvas.
I december 2013 öppnade Lugguden med 19 genomgångslägenheter för drogfritt boende och 11
lägenheter för drogfritt stödboende och i januari 2014 öppnade Hasselgården med 8 lägenheter
för alkoholmissbrukande kvinnor. I december 2014 tillkom ett akutboende i Burlöv för hemlösa
barnfamiljer utan social problematik där avsikten är att familjerna ska få aktivt stöd i sitt bostadssökande av personal på plats i huset.
Uppsökarverksamheten för vuxna bedriver verksamhet riktad till vuxna med drogrelaterade
problem som är eller riskerar att bli hemlösa. Under 2014 har verksamheten dessutom kartlagt
situationen för EU-migranter i Malmö och följt hur situationen utvecklats när antalet personer
ökat och boplatser etablerats.
I Malmö finns sedan början av 2012 ett samarbete mellan kommunen och Region Skåne i form
av ett multiprofessionellt ACT-team (assertive community treatment) som ger stöd till personer
med psykossjukdom och svåra sociala problem där en del har en osäker boendesituation. Teamet ger i nuläget stöd till 56 personer varav 18 kvinnor.
Sedan 2012 finns även en permanent Bostad först-verksamhet i Malmö. Inledningsvis var det
svårt att få hyresvärdar att lämna lägenheter till verksamheten sannolikt eftersom den vänder sig
till personer med en uttalad social problematik. Först under 2014 nåddes målet med 20 lägenheter. Resultaten har hittills varit mycket positiva och verksamheten har nu kunnat utöka till att
arbeta med par och är öppna för att även arbeta med barnfamiljer. En person har fått avbryta
och två personer har kunnat överta kontrakten. Det har funnits stort intresse för att delta i programmet och 65 personer står i kö.
Förebyggande insatser mot hemlöshet
Budget- och hyresrådgivningen är en mycket viktig resurs i det förebyggande hemlöshetsarbetet
både när det gäller att hjälpa malmöbor att hantera sin vardagsekonomi och när det gäller att
förhindra vräkning för de personer som har en egen bostad. De allra flesta som har kontakt med
budget- och hyresrådgivningen har inte kontakt med socialtjänsten. Ibland räcker det med den
rådgivning och hjälp budget- och hyresrådgivningen kan ge men ofta behövs mer omfattande
insatser som socialtjänsten kan bistå med. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten är också
viktigt både när det gäller att förhindra avhysningar eller att se till att de sker på ett så bra sätt
som möjligt. Både socialtjänst och kronofogdemyndighet ger uttryck för att man har ett väl utvecklat och bra samarbete. Kronofogdemyndighetens statistik visar att under första halvåret
2014 var 12 barn i Malmö berörda av verkställda avhysningar, medan motsvarande siffra för
Stockholm och Göteborg var 59 respektive 8.
Alla som riskerar att avhysas i Malmö kontaktas av stadsområdenas individ- och familjeomsorg
antingen genom brev eller genom hembesök och information lämnas om vilken hjälp och vilket
stöd som kan erbjudas. Hushåll med barn och äldre är särskilt prioriterade i det förebyggande
arbetet.
5 (11)
Flera stadsområden anger att de arbetar med boenderådgivning, bl a i form av information och
praktiskt hjälp i att söka bostad, för personer som bor i stadsområdet. Samarbetet mellan stadsområdenas enheter för boende och försörjningsstöd har också utvecklats för att bistå personer i
att få och behålla bostäder.
Flera stadsområden lyfter fram samarbetet mellan vård och omsorg inom ramen för
”Psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa” (PRIO), regeringens
satsning t o m år 2016 för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa med särskild inriktning på barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska
problem.
Av rapporterna framgår att individ- och familjeomsorgen samarbetar med hyresvärdarna i respektive stadsområde för att kunna åtgärda eventuella missförhållanden i ett tidigt skede.
Lägenheter för andrahandsuthyrning
I januari 2014 hade stadsområdena och sociala resursförvaltningen tillsammans 1128 avtal om
andrahandsuthyrning och i januari 2015 hade avtalen ökat till 1185. Av dem hyrs 469 av MKB,
148 är bostadsrätter som stadsfastigheter förvaltar och 568 hyrs av privata hyresvärdar.
Av de 1185 avtalen är 477 (40 %) genomgångsboenden, dvs de ska fungera som referens- eller
träningsboende och underlätta ingången på den reguljära bostadsmarknaden och kan därför inte
övergå till förstahandskontrakt. De lägenheterna finns huvudsakligen i olika blockförhyrningar
som t ex bostadsbyn Per Albin, Lugguden eller Hallingsgatan. 708 lägenheter är övergångsboenden som är avsedda att övergå till förstahandskontrakt, efter en med hyresvärden avtalad tid av
skötsamhet som hyresgäst. MKB är flexibla när det gäller tidsramen för övertagen, de godkänner
försörjningsstöd som inkomst, vissa betalningsanmärkningar och även viss skuldsättning, något
som inte de privata hyresvärdarna gör.
Fördelning genomgångs- respektive övergångslägenheter mellan stadsområden och sociala resursförvaltningen
6 (11)
Under 2014 har 193 lägenheter anskaffats och 148 andrahandskontrakt har övergått till förstahandskontrakt vilket innebär att de lägenheter som lägenhetsenheten förvaltar ökat med 45 under året. Helst skulle det gå jämt ut eller, med tanke på den stora ökningen av antalet avtal sedan
lägenhetsenhetens tillkomst, så skulle övertagen vara fler än nyanskaffningen. Stadsområdena ska
arbeta aktivt för att kontrakten ska övergå till förstahandskontrakt och för att en hyresgäst ska få
överta kontraktet krävs det att hyrorna inbetalats i tid av hyresgästen själv eller av god
man/förvaltare samt att det inte förkommit några störningar eller annan misskötsamhet under
boendetiden.
Övertag per stadsområde 2013 och 2014.
Vid andrahandsuthyrning ingår tillsyn av att hyresgästen uppfyller hyreslagens krav som ett obligatorium. En schablonkostnad har räknats fram, den indexuppräknas och uppgår för närvarande
till strax under 15 000 kronor per lägenhet och år. Tillsyn görs av stadsområdenas socialtjänst
och ska ske en gång per månad om inte annat överenskommits med hyresvärden och i princip är
det bara MKB som medger tillsyn med längre intervall.
Samarbete
I samband med
omorganisationen till fem stadsområden sågs nätverken kring hemlöshetsarbetet
över och gjordes om. I nuläget finns ett chefsnätverk med enhets- och sektionschefer från individ- och familjeomsorgen där även sektionschefen för kommungemensamma boenden och enhetschefen för lägenhetsenheten ingår. Det finns också en beredningsgrupp som arbetar fram
underlag för beslut på uppdrag av avdelningscheferna från stadsområdenas individ- och familjeomsorg och sociala resursförvaltningen.
MKB är en mycket viktig samarbetspart både när det gäller att få lägenheter till stadsområdenas
hemlösa och i utvecklingsarbetet inom hemlöshetsområdet i övrigt. I januari trädde ett nytt samarbetsavtal mellan MKB och fastighetskontoret i kraft som bl a innehåller mer flexibla överlåtelsetider.
2013 hölls för första gången inspirations- och utbildningsdagar för all personal som arbetar med
boendefrågor och försörjningsstöd. Dessa genomförs nu som introduktion för nyanställda en
gång per termin i ett samarbete mellan fastighetskontorets lägenhetsenhet, miljöförvaltningens
hyresrådgivning, stadsbyggnadskontorets Boplats Syd, MKB:s bosociala verksamhet och stadskontorets välfärdsavdelning. Avsikten är att dagarna ska bidra till att hemlöshetsarbetet i Malmö
7 (11)
bedrivs på samma sätt och från samma utgångspunkter i de olika stadsområdena.
Flera stadsområden beskriver ett nära samarbete med psykiatrin och detta är något som huvudsakligen utvecklats de senaste åren. Även internt i stadsområdena har samarbetet utvecklats under senare år och gemensamma satsningar genomförs med stöd av t ex PRIO-medel.
Pågående projekt och förändringsarbete
Stadsområde Norr inledde under 2014 ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra arbetet
med och för hemlösa barn. Implementering kommer att ske bl a genom en satsning på utbildning av personalen. Stadsområdet har också inlett ett utvecklingsarbete för att förbättra hemlöshetsarbetet generellt genom att utveckla redskap för personalen. Stadsområdet kommer, med
stöd av stimulansmedel för strategiskt arbete inom socialpsykiatrin, att arbeta med boendestöd i
samverkan mellan tre olika verksamhetsgrenar.
Stadsområde Öster arbetar med stöd av LEAN för att ta tillvara kompetensen inom verksamheten i syfte att skapa en mer klientfokuserad organisation.
Stadsområde Söder lyfter fram att det, på grund av bostadsbristen, blir allt svårare för skyddsbehövande att finna bostad. Eftersom majoriteten av ärendena rör barnfamiljer har stadsområdets
samordningstjänst för skyddsärenden placerats i mottagningsgruppen för barn och familj i syfte
att stärka barn- och familjeperspektivet.
Utvecklingsarbete
Under 2012/2013 samarbetade stadsdelarna/stadsområdena, sociala resursförvaltningen, fastighetskontorets lägenhetsenhet, MKB och stadskontoret primärt kring frågor som kunde underlätta för de nya stadsområdena att arbeta på ett likartat sätt. Exempelvis utarbetades ett gemensamt dokument med anvisningar för att tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och fastighetskontoret. Dokumentets innehåll implementerades under
2013 och det arbetet behöver kontinuerligt underhållas och följas upp bl a med tanke på den
personalomsättning som finns inom individ- och familjeomsorgen. Samtidigt utarbetades för
hela Malmö gemensamma rutiner för att hantera hyresfordringar. Implementering av rutinerna
inleddes under 2013 men även det arbetet måste fortsätta och följas upp. Ett led i detta är de
regelbundna sk ”saldomöten” som lägenhetsenheten har med stadsområdena.
Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen och den årliga lägesrapporten för bostadsförsörjningsprogrammet.
I samband med att 2012 års rapport om insatser behandlades i april 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt stadskontoret att undersöka förutsättningarna för att driva/upphandla boenden för barnfamiljer. I samarbete med sociala resursförvaltningen och LiMa konstaterades att det
fanns störst behov av akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer och att sådana boenden
bäst drivs i kommunal regi eftersom kommunen har en starkare drivkraft att arbeta för att barnfamiljerna ska kunna flytta ut på den reguljära bostadsmarknaden. Samarbetet mynnade konkret
ut i att kommunen under 2013 tecknade avtal om att hyra Disponentvillan i Arlöv som byggdes
om till ett boende för barnfamiljer med 19 fullvärdiga lägenheter på 28-90 kvm. Disponentvillan
startade sin verksamhet i december 2014. Fyra socialsekreterare arbetar där för att bistå familjer-
8 (11)
na i att söka bostad och då inte bara i Malmö.
Den 6 november 2013 behandlade kommunstyrelsen ärendet ”Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten” och beslutade då
om flera uppdrag som på olika sätt berör hemlöshetsområdet. Ett handlade om hur bostäder kan
produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen och kommunen ska med det syftet inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad. Det uppdraget finns nu inom ramen för det fortsatta arbetet med kommissionsrapporten.
Ett annat uppdrag rörde en kommungemensam bostadsrådgivning där malmöbor kan få hjälp
och stöd i sitt bostadssökande men också information om sina rättigheter och skyldigheter som
hyresgäst mm. Den utredningen pågår i samarbete med miljöförvaltningen, stadsområdena och
sociala resursförvaltningen och ett förslag kommer att redovisas under våren 2015.
Ytterligare ett uppdrag handlade om att utreda förutsättningarna för en särskild tillsynsorganisation för att effektivisera arbetet med tillsyn i andrahandslägenheterna samtidigt som socialtjänstens personal då skulle kunna få bättre förutsättningar för att arbeta med individuellt anpassat
boendestöd till de hemlösa som behöver det. Även när det gäller detta uppdrag kommer ett förslag att redovisas under våren 2015.
Slutligen beslutade kommunstyrelsen att stadskontoret skulle genomföra en jämförande studie
av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja ”bästa praktik” och likabehandling i
kommunen. Studien genomfördes under våren 2014 och rapporten ”På jakt efter ’bästa praktik’
inom hemlöshetsområdet” kommer att presenteras vid ett seminarium i februari i år och därefter
redovisas till kommunstyrelsen
Med anledning av att det sedan 2004 finns beslut om att servicenämnden kan köpa in bostadsrätter men så inte skett riktade kommunstyrelsen en uppmaning till servicenämnden att kommunicera rutinerna för inköp av bostadsrätter till stadsområdena. Rutinerna håller på att omarbetas
vilket förenklar förfarandet. Det finns nu ett samarbete mellan stadsfastigheter, fastighetskontoret, stadsområdena och stadskontoret kring inköp av i första hand smålägenheter avsedda för
ungdomar som i dagsläget placeras i dyra hvb-platser (hem för vård eller boende) på grund av
bristen på bostäder. Avsikten är att ungdomarna ska kunna ha ett bra boende till rimliga kostnader med stöd vid behov under tiden de står i kö på Boplats Syd för att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden.
MKB har, som en särskild satsning under ett år från oktober 2014 t o m september 2015, beslutat att lämna 100 lägenheter utöver de som lämnas enligt samarbets- och markanvisningsavtal.
De 100 lägenheterna är avsedda för barnfamiljer i dyra boendelösningar och är både en social
investering och en möjlighet att minska kostnaderna och använda kommunens medel mer effektivt. Satsningen kommer att följas upp särskilt.
En översyn av resursfördelningsmodellen inleddes redan 2011 men avstannade i samband med
besluten om omorganisation till bl a stadsområden. Arbetet kommer att återupptas under 2015
och hela modellen, även fördelningen inom hemlöshetsområdet, ska ses över. I ett yttrande våren 2014 till revisorskollegiet anger kommunstyrelsen att det finns anledning att se över såväl
resursfördelning som resurstilldelning och att sannolikt även kriterierna för fördelning av budget
9 (11)
för hemlösheten behöver ändras så att de i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsgenererande faktorer.
Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete
I december 2004 antog kommunfullmäktige en handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete
att gälla från 2005. Förutom definition av begreppet hemlös innehöll planen mål för arbete samt
en beskrivning av det arbete som då bedrevs. Planen har inte reviderats och det har hänt mycket
sedan den antogs, t ex har gruppen hemlösa förändrats drastiskt från att i huvudsak ha omfattat
personer med en social problematik till personer som har kontakt med socialtjänsten för att de
inte har möjlighet att själv ordna en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Det är hushåll
med försörjningsstöd eller annan låg inkomst som inte kan konkurrera på en bostadsmarknad
där det råder brist på framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Den gruppen har de tre
senaste åren ökat från 51 % till 63 % av de hemlösa. Hemlöshetsproblematiken har således utvecklats till att i allt högre omfattning handla om en brist på bostäder och måste i högre utsträckning beaktas i planeringen av stadens bostadsförsörjning.
Även när det gäller arbetet med hemlösa har det hänt mycket. Det har tillkommit en rad resurser
som exempelvis uppsökarverksamhet, ACT-team, (Assertive Community Treatment) och Bostad
Först-team. Det har dessutom skett en stor utbyggnad av boenden, både kommungemensamma
som drivs eller upphandlats av sociala resursförvaltningen och sådana som drivs av respektive
stadsområde. (Se bilaga). Dessutom har antalet lägenheter för andrahandsuthyrning i det närmaste fördubblats sedan handlingsplanen skrevs.
Även i andra avseenden är planen inaktuell. Den beskriver resurser som inte längre finns eller
som utvecklats och förändrats. När det gäller utvecklings- och samarbete har det en helt annan
karaktär än det som beskrivs i planen som i huvudsak rör samarbete kring enskilda hemlösa medan det under rådande förhållanden behövs samarbete över förvaltningsgränser och med andra
aktörer på marknaden för att hitta innovativa insatser för att lösa bristen på bostäder.
I ärende STK 2014-1004 ”Revidering av handbok för kommuncentrala styrdokument samt upphävande av vissa styrdokument” anges att handlingsplanen tillhör de styrdokument som bör ses
över.
Stadskontorets bedömning
Stadskontorets uppfattning är att det i stadsområdena och inom sociala resursförvaltningen bedrivs ett omfattande och engagerat arbete för att tillgodose behoven hos hemlösa i staden. Det
läggs ner mycket tid på att finna kort- och långsiktiga lösningar både för enskilda personer/familjer och för olika målgrupper. Socialtjänsten kan dock inte åtgärda den huvudsakliga
orsaken till den ökande hemlöshetsproblematiken som är bristen på bostäder. Liksom i de andra
storstäderna är det framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer som låginkomsttagare kan få
tillgång till och har råd med som saknas. För personer/familjer med försörjningsstöd är målet
självförsörjning och för dessa kan en rimlig hyra innebära skillnaden mellan självförsörjning eller
fortsatt behov av ekonomiskt bistånd. För de hemlösa som uppbär försörjningsstöd begränsas
dessutom möjligheten att komma in på bostadsmarknaden genom att endast MKB godtar försörjningsstödet som inkomst. Boplats Syd arbetar aktivt med att förmå andra hyresvärdar att
följa MKB:s exempel men hittills utan framgång. Däremot har man lyckats med att få till stånd
en större spridning av vilka inkomster hyresvärdarna godtar vilket innebär att en del tidsbegrän-
10 (11)
sade inkomster som t ex a-kassa nu godkänns av en del.
Eftersom bostadsmarknaden är så kärv har det blivit allt svårare för de som har en social problematik att få en bostad i det vanliga bostadsbeståndet och kommunen har därför under ett
antal år utvecklat olika boendelösningar för särskilda målgrupper. Sociala resursnämnden anger i
sin rapport att konkurrensen om lokaler lämpliga för boende ökar eftersom både förskoleverksamhet och LSS byggs ut och behoven av boenden för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa ska tillgodoses samtidigt som det finns begränsat med lokaler och mark.
Kommunen har ett stort antal lägenheter för andrahandsuthyrning och är på väg att bygga upp
en allt större sekundär bostadsmarknad. Stadsområdena försöker arbeta strategiskt med andrahandslägenheterna så att fler hemlösa kan komma ut på den reguljära bostadsmarknaden och
övertagen till förstahandskontrakt kan öka eftersom det är de insatserna som kan göra att beståndet inte växer ytterligare. Undantaget ett år har nytillskotten på lägenheter hittills varit fler än
övertagen.
Genom att kommunen bygger upp speciallösningar i form av blockförhyrningar för särskilda
målgrupper har det skett en förskjutning så att andelen genomgångslägenheter, dvs de lägenheter
som inte kan övergå till förstahandskontrakt för hyresgästen, ökar i förhållande till övergångslägenheterna. Under det senaste året har genomgångsboendena ökat från 37 % till 40 % av det
totala antalet lägenheter. Genomgångsboendena kräver mer arbete i form av besiktning, avtalsskrivning osv eftersom där är en större genomströmning.
Under 2015 kommer Malmö som en av fem kommuner att ingå i ett utvecklingsarbete som
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, initierat för att undersöka de totala kostnaderna för
kommunernas socialtjänst för hanteringen av de sociala kontrakten. Bakgrunden till initiativet är
socialtjänstens ökade ansvar för följderna av kommunernas brist på framför allt hyresrätter.
Samarbetet över förvaltningsgränserna har ökat och blivit bättre vilket även revisorskollegiet
konstaterade i en granskningsrapport under våren 2014. Samarbetet mellan stadskontoret och
stadsbyggnadskontoret är ett exempel på samarbete som inte funnit förrän de senaste åren vilket
bl a medfört att det i den årliga lägesrapporten från stadsbyggnadskontoret om uppföljning och
analys av bostadsförsörjningen finns ett särskilt avsnitt om hemlösheten och dess koppling till
bostadsbristen. Revisorskollegiet tar också upp att omorganisationen till stadsområden har fått
positiva konsekvenser, särskilt för de tidigare små stadsdelarna, som nu fått tillgång till fler boendealternativ. En annan positiv förändring är att samtliga stadsområden nu har särskilda mottagningsenheter dit personer som behöver hjälp kan vända sig vid första kontakten med socialtjänsten.
I sin rapport riktade revisorskollegiet enbart kritik i ett avseende och det gällde relationen mellan
kostnader och budgeterade medel för hemlösheten som inte legat i nivå sedan 2005. Hemlöshetskostnaderna har ökat kraftigt utan att budgeten räknats upp i motsvarande grad utan det har
endast gjorts en normal indexuppräkning av resursfördelningen. Från 2015 har budgeten räknats
upp till 196 Mkr i enlighet med den prognosticerade kostnaden för 2014. Medlen har fördelats
till stadsområdena enligt nuvarande kriterier i resursfördelningen vilket är olyckligt eftersom flera
av dem inte är kostnadsgenererande. Detta kommer ett beaktas i den i den kommande översynen av resursfördelningsmodellen.
11 (11)
Kommunen har sedan 2005 en handlingsplan för hemlöshetsarbetet som inte reviderats utan är
inaktuell. Stadskontorets uppfattning är att det inte behövs en särskild plan för hemlöshetsarbetet och att nuvarande plan bör upphöra. Ett skäl är att socialtjänsten enligt lag har ett särskilt
ansvar för att bistå den grupp hemlösa som har en social problematik med boendelösningar så
för den gruppen förstärks inte ansvaret av en särskild handlingsplan. Ett annat skäl är att när det
gäller gruppen som ökar, som är hemlösa på grund av strukturella skäl, är det mer relevant att
lägga tyngdpunkten på kommunens ansvar för bostadsförsörjning för kommuninvånarna och
lyfta fram hemlöshetsproblematiken i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och
handlingsplaner för utbyggnad av bostäder.
Ansvariga