Här - Arkitekter utan gränser

Grannskapshuset
Grannskap bygger på tanken att vi alla kan bidra
med något och att vi alla kan hjälpa varandra. En
öppen samlingsplats för samtal, sysselsättning
och gemenskap som motvikt till storstadens
anonymitet och likgiltighet.
Grannskapshuset är ett socialt sammanhang
för hemlösa och ett sätt att öka kontakten
mellan människor. Genom integration med de
närboende kan de människor som har hamnat i
hemlöshet och utanförskap få chans att utöka
sitt kontaktnät och på sikt få en mer permanent
boendelösning.
BERÄTTELSERNA SKAPAR INNEHÅLLET
Förslaget utgår från de personer som bor i
Grannskapshuset. Deras historia, individuella
personligheter och kunskap skapar
integrationsmöjligheter genom utbyte av varor
och tjänster. Varje boende ska ha en meningsfull
uppgift och utgöra en unik del i gemenskapen.
Grannskapshuset är genom sin förändlighet
uppbyggt för att anpassas till vilka som bor i huset
och det som efterfrågas i närområdet.
ETT EXEMPEL PÅ HUR DET KAN GÅ TILL I GRANNSKAPSHUSET
Tomas är hemlös och har av
Stockholm stad fått en plats i ett av
integrationshusen.
Första dagen får Tomas berätta om sitt
liv och vem han är. Han får frågan om
vad han skulle vilja sysselsätta sig med
och han berättar att han är bra på att
reparera och syn kläder.
Huset har ingen symaskin men
annonserar på anslagstavlan att det
behövs. Det visar sig att en av de
närboende har en symaskin som inte
används och hen bestämmer sig för att
skänka den. Tomas får träffa personen
och berättar om vad han vill använda
den till.
Tomas börjar sy kläder, dukar och
lite allt möjligt. Han börjar också
reparera många textilier då det
visar sig finnas ett stort behov av
en sådan tjänst i området.
Tomas blir vän med en närboende
som vill ha hjälp med att laga
många av sina jeans. Efter några
månader av bra kontakt erbjuder
denna person Tomas ett källarrum
i den bostadsrättsförening som
hen bor i.
GRANNSKAP 008
1
utsida
insida
Entrén - mingel & info
Här sker första mötet
mellan människor som söker
sig till Grannskapshuset.
Berättelser, erfarenheter och
kontaktuppgifter utbyts och
de hemlösa bygger på så sätt
ett kontaktnät inför framtiden.
Samspelet är viktigt - berättelser
ges åt båda hållen - från hemlös
till icke hemlös och vice versa,
vilket bygger en relation - en
kontakt. Administrationen
sköts av en person, anställd av
Stockholms stad.
Arbetsplatsen - verkstad & galleri och
byteshandel & service
Delarna i byggnaden som
är till för arbete och
sysselsättning är de som
skiljer sig mest mellan de
olika Grannskapshusen
eftersom de utvecklas av
och förändras beroende
på de hemlösas intressen,
kunskaper och möjligheter.
Aktiviteter som skulle
kunna bli aktuella är
språkkurser, bilmek,
systuga, second hand,
yogakurser, odling,
matkurser, verkstad,
uthyrning med mera.
Ovan illustreras exemplet
verkstad och galleri samt
byteshandel och service.
Bostaden - kök & café
Bostaden - sovrum
Bostaden - badrum
Plats för matlagning för
de hemlösa men även
möjlighet till försäljning av
enklare mat och fika.
De som bor i
Grannskapshuset får en
postadress för att på så
sätt känna större rotfasthet
och tillhörighet.
En allmän WC samt
möjlighet till dusch
utgör den sista delen i
Grannskapshuset. Här finns
även första hjälpen-kit.
GRANNSKAP 008
2
VARFÖR
Vi tror på integration på hemmaplan
som det viktigaste medlet för att
på sikt åstadkomma en lösning på
hemlöshetsfrågan. I förslaget fokuserar
vi därför på att skapa förutsättningar
för möten i grannskapet som en del i att
personifiera de hemlösa och skapa en
ömsesidig relation med de närboende.
Berättelserna och sysselsättningen är
förslagets två viktigaste byggstenar. Dessa
två ord har varit ledord genom processen
och bygger förslaget.
Våra personliga historier och berättelser
gör att vi lär känna varandra. Förutom att
skapa nya relationer kan vi genom att prata
med varandra motverka fördomar och
lägga grund för en tillit och respekt inom
grannskapet.
Med möjlighet att sysselsätta och uttrycka
sig växer vi som människor. Genom att bidra
med något konkret skapas en känsla av
identitet och mening. Mötet oss emellan kan
ske på en mer jämnlik nivå.
Det behövs en snabbare och effektivare
integration än den vi har idag. Genom
ett handfast initialt initiativ förväntas
diskussionen om stadens hemlöshet drivas
på ytterligare. Grannskapshuset är ett steg
på vägen.
VAD
En plattform för de hemlösa där de förutom
att få hjälp med de mest akuta behoven kan
samlas, utbyta kunskap och information,
arbeta med försäljning av skänkta varor/
tjänster och i bästa fall träffa sin framtida
arbetsgivare eller hyresvärd. Plattformen
har i förslaget inte getts någon fysisk form,
utan innehållet har ritats inom ett skal som
skulle kunna bestå av olika material och
former.
VAR
Grannskapshuset placeras på
minst ett centralt ställe inom varje
stadsdelsförvaltnings gränser. Det är viktigt
att platsen är trygg och synlig med närhet
till service så att det finns underlag för
många spontana möten mellan stadens
invånare. Placeringen ska göras med
hänsyn till det specifika offentliga rummet.
Exempel på fysiska platser är parkering,
park, torg, gata, vändplan, kaj eller kajplats,
idrottsplats, plats framför offentlig byggnad
med mera.
NÄR
Ingen specifik tidplan eller tidsbegränsning
bestäms i detta läge utan systemet kräver
en flexibilitet för att kunna utvecklas på
bästa sätt.
VEM OCH HUR - FINANSIERING
De 14 stadsdelsförvaltningarna i
Stockholm stad placerar alla ut ett
Grannskapshus inom respektive
stadsdelsförvaltnings gränser.
Förslaget bygger på att Stockholms
stad initierar projektet genom
stadsdelsförvaltningarna. Dessa
finansierar Grannskapshusen och
personal med hjälp av skattemedel.
Finansieringen sker också delvis
genom fortlöpande bidrag från både
privatpersoner och företag som
får möjlighet att öka sitt sociala
engagemang. Fortsättningsvis förutsätts
att enstaka bidrag kommer in från företag
som får göra reklam och annonsera på
byggnaden.
Alla Grannskapshusen ska vara unika och
uttrycksfulla och ha en hög arkitektonisk
utformning. Husen gestaltas så att de
blir tillskott i och bidrar med något i de
stadsdelar de placeras.
berättelse
kommunikation
integration
relationer
samarbete
bostad
sysselsättning
utrycka sig
GRANNSKAP 008
3