Rapport om insatser för hemlösa 2014, STK-2014-1214
Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Kommunstyrelsen Datum 2015-02-11 Diarienummer STK-2014-1214 Rapport om insatser till hemlösa 2014 ST K- 2014- 1214 Vård-och omsorgsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 11 februari och beslutade föreslå kommunstyrelsen hemställa att kommunfullmäktige beslutar att ”Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete” från 2015 ska upphöra att gälla, och att stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden även fortsatt ska ge årlig rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa Vård- och omsorgsberedningen beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta för egen del att godkänna rapporten, samt att anmoda stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB att beakta rapporten i sitt målarbete för 2015. För vård- och omsorgsberedningen Ordförande Carina Nilsson Sekreterare Git Moltzer M och FP anmäler gemensamt särskilt yttrande. SD anmäler särskilt yttrande. . Vård-och omsorgsberedningen 2015-02-11, ärende 4 Rapport om insatser för hemlösa 2014 STK-2014-1214 SÄRSKILT YTTRANDE Sverigedemokraterna har tagit del av rapporten om insatser för hemlösa i Malmö 2014. I vanlig ordning kan vi konstatera att hemlösheten i Malmö är en direkt följd av den politik som bedrivs på såväl riksplanet som i kommunen. Kostnaderna når ständigt nya höjder och inget tyder på att desamma kommer att minska. Det byggs även för få lägenheter i Malmö. Detta av flera olika anledningar, allt för många malmöbor uppbär försörjningsstöd och endast MKB accepterar detta som en inkomst. För oss Sverigedemokrater är det självklart att så aldrig kan bli fallet, att bidrag skall räknas som en lön. Malmös alla sociala problem riskerar att personer med utbildning och riktiga jobb väljer att flytta till våra kranskommuner. . Magnus Olsson (SD) med instämmande av Peter Jangbro (SD) Malmö stad 1 (11) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-01-26 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare [email protected] Rapport om insatser för hemlösa 2014 STK-2014-1214 Sammanfattning Samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden lämnar varje höst/vinter rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Rapporterna beskriver organiseringen av hemlöshetsarbetet, det förebyggande arbetet, resurser för hemlösa, andrahandsuthyrning av lägenheter, samarbete med andra aktörer inom området och pågående projekt och utvecklingsarbete. Eftersom bostadsbristen får allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken och den strukturella hemlösheten ökat markant de senaste åren har samarbetet över förvaltningsgränserna ökat. Samarbetet behöver utvecklas ytterligare och framför allt behövs allianser och innovationer för att möjliggöra byggnation av hyresrätter med rimliga hyror så att även personer/familjer som saknar god ekonomi får tillgång till den reguljära bostadsmarknaden. Hemlöshetsproblematiken behöver lyftas fram i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och i handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. Den handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete som funnits sedan 2005 är inaktuell och föreslås upphöra att gälla. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att ”Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete” från 2005 ska upphöra att gälla, och att stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden även fortsatt ska avge årlig rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hemlösa. Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen för egen del besluta att godkänna rapporten, samt att anmoda stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB fastighets AB att beakta rapporten i sitt målarbete för 2015. Beslutsunderlag SIGNERAD 2015-01-28 Rapport från stadsområdesnämnd Innerstaden Rapport från sociala resursnämnden Rapport från stadsområdesnämnd Norr Rapport från stadsområdesnämnd Söder 2 (11) Rapport från stadsområdesnämnd Väster Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster(1/2) Rapport hemlöshet från stadsområdesnämnd Öster (2/2) Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Söder (M, FP) G-Tjänsteskrivelse - Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Rapport om insatser för hemlösa 2014 Handlingsplan 2005 Boenden för hemlösa i Malmö stad 2014 december Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2015-02-11 KS Arbetsutskott 2015-02-16 Kommunstyrelsen 2015-03-03 Kommunfullmäktige 2015-03-25 Rapport om insatser för hemlösa år 2014 I december 2004 fattade kommunfullmäktige beslut om en plan för arbetet mot hemlöshet enligt vilken samtliga stadsområdesnämnder, dåvarande stadsdelsfullmäktige, en gång per år ska lämna rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hem- och bostadslösa. Samtidigt ska sociala resursnämnden lämna en rapport om de kommunövergripande insatserna och resurserna samt i vilken utsträckning dessa täcker behoven. Den senaste rapporten om insatser för hem- och bostadslösa behandlades i kommunstyrelsen i februari/mars 2014. Kommunstyrelsen beslutade då att stadskontoret, i samband med 2014 års rapport om insatser för hemlösa, skulle återkomma med en lägesrapport om den översyn som initierades genom 2011 års rapport om insatser för hemlösa i vilken det angavs ”Nuvarande organisation för kommuncentralt ansvar för hemlösheten har funnits sedan år 2005 och hemlöshetsarbetet är betydligt mer omfattande nu och det finns tillgång till betydligt fler resurser än när den trädde i kraft. Det finns därför ett behov att göra en samlad översyn av hemlöshetsarbetet vilket innebär att, utöver ekonomin, även rutiner, handläggning, uppföljning, samarbete mellan kommunens förvaltningar och brukarmedverkan behöver granskas och, i förekommande fall, effektiviseras. I det arbetet måste stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen, fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, brukarorganisationer och framför allt stadskontoret involveras.” Hur det arbetet har fortskridit har beskrivits i rapporterna 2012 och 2013. Denna rapport beskriver situationen i stadsområdena och för sociala resursförvaltningen den 1 oktober 2014 samt det utvecklingsarbete som initierats och bedrivits under det senaste året. I ärendet föreligger särskilt yttrande från (M) och (FP) i stadsområdesnämnd söder. Organisation av arbetet mot hem- och bostadslöshet Enligt beslut i kommunfullmäktige har fastighetskontoret ansvaret för att anskaffa lägenheter och andra objekt för målgrupper med speciella behov, som inte kan få sitt boende tillgodosett på den ordinarie bostadsmarknaden. Fastighetskontorets lägenhetsenhet har ansvar för kontraktsskrivning och all hyresjuridik förknippad med bostäderna och sköter bl a hyresdebitering i förhållande till andrahandshyresgästen. 2005 hade Malmö drygt 600 lägenheter för andrahandsuthyrning och verksamheten med tre förvaltare finansierades genom att medel överfördes från dåvarande stadsdelsfullmäktiges resursfördelade budgetar. Enheten utökades 2012 med en för- 3 (11) valtare och 2013 med ytterligare en och i budget för 2015 fick enheten ett tillskott för två nya tjänster. Bakgrunden var huvudsakligen den stora ökningen av antalet avtal men också att lägenhetsenheten utökat sitt ansvarsområde. De lägenheter som fastighetskontoret tecknar förstahandskontrakt på fördelas mellan stadsområdena enligt en särskild fördelningsnyckel som justeras årligen. Fördelningsnyckeln baseras på relationen mellan antalet hemlösa och det antal lägenheter respektive stadsområde disponerar och avsikten är att få en balans i de resurser som stadsområdena kan erbjuda så att det finns en likhet över staden. Ansvar för bedömning och tilldelning av boenden samt tillsyn och, vid behov, stöd i boendet ligger på stadsområdenas socialtjänst. Stadsområdesnämnd Söder tar i sin rapport upp att många av de hemlösa barnfamiljerna kommer från annat land och att de har svårt att hitta egna boendelösningar eftersom de saknar kunskap om hur man söker bostad. Socialtjänsten försöker vägleda genom egna bosökarinsatser vilket också framgår av övriga nämnders rapporter men man saknar tid för att på ett adekvat sätt hjälpa familjerna i någon större utsträckning. Samtliga stadsområden har personal som arbetar särskilt riktat mot hemlöshetsproblematiken. I stadsområde Norr finns en enhet för myndighetsutövning med 10 socialsekreterare och en enhet för tillsyn med 12 socialpedagoger som arbetar specifikt med hemlösa. I stadsområde Öster ingår hemlöshetsarbetet i vuxenenhetens uppdrag. Enheten har en särskild mottagningsgrupp för hemlösa bestående av tre socialsekreterare. Under både 2013 och 2014 ansökte 479 familjer/personer om akut hjälp med boende under perioden januari t o m september. Även stadsområde Söder har en särskild sektion för boende och en mottagningsgrupp som ansvarar för att utreda, besluta om och följa upp hemlöshetsinsatserna. En förändring sedan förra året är att stadsområdet har en förstesekreterare som samordnar arbetet och handleder personalen. I stadsområde Väster bedrivs hemlöshetsarbetet inom vuxenenheten och även här finns en särskild mottagningsenhet för att bl a utreda behov av akutboende för hemlösa. Stadsområdet arbetar aktivt med uppföljning av de personer som bor i akutboenden i syfte att hitta permanenta boendelösningar. I stadsområde Innerstaden finns, inom enheten för vuxna, en myndighets- och en insatssektion som arbetar med hemlösa. Till myndighetssektionen finns knutet en mottagning som gör en första bedömning och placering vid akuta behov. Enligt vad som anges i rapporterna så är 104 av stadsområdenas personal involverade i hemlöshetsarbetet varav minst 65 arbetar på heltid med problematiken. Kommungemensamma insatser mot hemlöshet Kommunövergripande strategiska frågor faller inom stadskontorets ansvarsområde medan operativa insatser som drift av egna kommungemensamma boenden och upphandling av kommungemensamma boenden tillhör sociala resursförvaltningens uppdrag. Under våren 2014 genomfördes den senaste upphandlingen av kommungemensamma härbärgesplatser och dygnsboenden. 20 platser med möjlighet att utöka till 25 vid behov avsåg biståndsfritt akutboende/natthärbärge i enbäddsrum för hemlösa kvinnor och män och även par. 43 dygnsboendeplatser upphandlades för hemlösa män i aktivt missbruk och 21 för kvinnor i samma situation med den skillnaden att 5 av de platserna är avsedda för kvinnor som dessutom blivit utsatta för våld. Underlaget till upphandlingen arbetades fram av en beredningsgrupp med representanter från stadsområdenas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och stadskontoret. 4 (11) En grupp som funnits i många år är gruppen för socialt boende med representanter från fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter och sociala resursförvaltningen. Gruppen har i uppdrag att bevaka vilka av de lokaler som blir lediga i kommunen som kan användas för sociala boenden men även om det dyker upp tomter som kan bebyggas och fastigheter som kan förvärvas. I december 2013 öppnade Lugguden med 19 genomgångslägenheter för drogfritt boende och 11 lägenheter för drogfritt stödboende och i januari 2014 öppnade Hasselgården med 8 lägenheter för alkoholmissbrukande kvinnor. I december 2014 tillkom ett akutboende i Burlöv för hemlösa barnfamiljer utan social problematik där avsikten är att familjerna ska få aktivt stöd i sitt bostadssökande av personal på plats i huset. Uppsökarverksamheten för vuxna bedriver verksamhet riktad till vuxna med drogrelaterade problem som är eller riskerar att bli hemlösa. Under 2014 har verksamheten dessutom kartlagt situationen för EU-migranter i Malmö och följt hur situationen utvecklats när antalet personer ökat och boplatser etablerats. I Malmö finns sedan början av 2012 ett samarbete mellan kommunen och Region Skåne i form av ett multiprofessionellt ACT-team (assertive community treatment) som ger stöd till personer med psykossjukdom och svåra sociala problem där en del har en osäker boendesituation. Teamet ger i nuläget stöd till 56 personer varav 18 kvinnor. Sedan 2012 finns även en permanent Bostad först-verksamhet i Malmö. Inledningsvis var det svårt att få hyresvärdar att lämna lägenheter till verksamheten sannolikt eftersom den vänder sig till personer med en uttalad social problematik. Först under 2014 nåddes målet med 20 lägenheter. Resultaten har hittills varit mycket positiva och verksamheten har nu kunnat utöka till att arbeta med par och är öppna för att även arbeta med barnfamiljer. En person har fått avbryta och två personer har kunnat överta kontrakten. Det har funnits stort intresse för att delta i programmet och 65 personer står i kö. Förebyggande insatser mot hemlöshet Budget- och hyresrådgivningen är en mycket viktig resurs i det förebyggande hemlöshetsarbetet både när det gäller att hjälpa malmöbor att hantera sin vardagsekonomi och när det gäller att förhindra vräkning för de personer som har en egen bostad. De allra flesta som har kontakt med budget- och hyresrådgivningen har inte kontakt med socialtjänsten. Ibland räcker det med den rådgivning och hjälp budget- och hyresrådgivningen kan ge men ofta behövs mer omfattande insatser som socialtjänsten kan bistå med. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten är också viktigt både när det gäller att förhindra avhysningar eller att se till att de sker på ett så bra sätt som möjligt. Både socialtjänst och kronofogdemyndighet ger uttryck för att man har ett väl utvecklat och bra samarbete. Kronofogdemyndighetens statistik visar att under första halvåret 2014 var 12 barn i Malmö berörda av verkställda avhysningar, medan motsvarande siffra för Stockholm och Göteborg var 59 respektive 8. Alla som riskerar att avhysas i Malmö kontaktas av stadsområdenas individ- och familjeomsorg antingen genom brev eller genom hembesök och information lämnas om vilken hjälp och vilket stöd som kan erbjudas. Hushåll med barn och äldre är särskilt prioriterade i det förebyggande arbetet. 5 (11) Flera stadsområden anger att de arbetar med boenderådgivning, bl a i form av information och praktiskt hjälp i att söka bostad, för personer som bor i stadsområdet. Samarbetet mellan stadsområdenas enheter för boende och försörjningsstöd har också utvecklats för att bistå personer i att få och behålla bostäder. Flera stadsområden lyfter fram samarbetet mellan vård och omsorg inom ramen för ”Psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa” (PRIO), regeringens satsning t o m år 2016 för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa med särskild inriktning på barn och unga samt personer med omfattande eller komplicerade psykiatriska problem. Av rapporterna framgår att individ- och familjeomsorgen samarbetar med hyresvärdarna i respektive stadsområde för att kunna åtgärda eventuella missförhållanden i ett tidigt skede. Lägenheter för andrahandsuthyrning I januari 2014 hade stadsområdena och sociala resursförvaltningen tillsammans 1128 avtal om andrahandsuthyrning och i januari 2015 hade avtalen ökat till 1185. Av dem hyrs 469 av MKB, 148 är bostadsrätter som stadsfastigheter förvaltar och 568 hyrs av privata hyresvärdar. Av de 1185 avtalen är 477 (40 %) genomgångsboenden, dvs de ska fungera som referens- eller träningsboende och underlätta ingången på den reguljära bostadsmarknaden och kan därför inte övergå till förstahandskontrakt. De lägenheterna finns huvudsakligen i olika blockförhyrningar som t ex bostadsbyn Per Albin, Lugguden eller Hallingsgatan. 708 lägenheter är övergångsboenden som är avsedda att övergå till förstahandskontrakt, efter en med hyresvärden avtalad tid av skötsamhet som hyresgäst. MKB är flexibla när det gäller tidsramen för övertagen, de godkänner försörjningsstöd som inkomst, vissa betalningsanmärkningar och även viss skuldsättning, något som inte de privata hyresvärdarna gör. Fördelning genomgångs- respektive övergångslägenheter mellan stadsområden och sociala resursförvaltningen 6 (11) Under 2014 har 193 lägenheter anskaffats och 148 andrahandskontrakt har övergått till förstahandskontrakt vilket innebär att de lägenheter som lägenhetsenheten förvaltar ökat med 45 under året. Helst skulle det gå jämt ut eller, med tanke på den stora ökningen av antalet avtal sedan lägenhetsenhetens tillkomst, så skulle övertagen vara fler än nyanskaffningen. Stadsområdena ska arbeta aktivt för att kontrakten ska övergå till förstahandskontrakt och för att en hyresgäst ska få överta kontraktet krävs det att hyrorna inbetalats i tid av hyresgästen själv eller av god man/förvaltare samt att det inte förkommit några störningar eller annan misskötsamhet under boendetiden. Övertag per stadsområde 2013 och 2014. Vid andrahandsuthyrning ingår tillsyn av att hyresgästen uppfyller hyreslagens krav som ett obligatorium. En schablonkostnad har räknats fram, den indexuppräknas och uppgår för närvarande till strax under 15 000 kronor per lägenhet och år. Tillsyn görs av stadsområdenas socialtjänst och ska ske en gång per månad om inte annat överenskommits med hyresvärden och i princip är det bara MKB som medger tillsyn med längre intervall. Samarbete I samband med omorganisationen till fem stadsområden sågs nätverken kring hemlöshetsarbetet över och gjordes om. I nuläget finns ett chefsnätverk med enhets- och sektionschefer från individ- och familjeomsorgen där även sektionschefen för kommungemensamma boenden och enhetschefen för lägenhetsenheten ingår. Det finns också en beredningsgrupp som arbetar fram underlag för beslut på uppdrag av avdelningscheferna från stadsområdenas individ- och familjeomsorg och sociala resursförvaltningen. MKB är en mycket viktig samarbetspart både när det gäller att få lägenheter till stadsområdenas hemlösa och i utvecklingsarbetet inom hemlöshetsområdet i övrigt. I januari trädde ett nytt samarbetsavtal mellan MKB och fastighetskontoret i kraft som bl a innehåller mer flexibla överlåtelsetider. 2013 hölls för första gången inspirations- och utbildningsdagar för all personal som arbetar med boendefrågor och försörjningsstöd. Dessa genomförs nu som introduktion för nyanställda en gång per termin i ett samarbete mellan fastighetskontorets lägenhetsenhet, miljöförvaltningens hyresrådgivning, stadsbyggnadskontorets Boplats Syd, MKB:s bosociala verksamhet och stadskontorets välfärdsavdelning. Avsikten är att dagarna ska bidra till att hemlöshetsarbetet i Malmö 7 (11) bedrivs på samma sätt och från samma utgångspunkter i de olika stadsområdena. Flera stadsområden beskriver ett nära samarbete med psykiatrin och detta är något som huvudsakligen utvecklats de senaste åren. Även internt i stadsområdena har samarbetet utvecklats under senare år och gemensamma satsningar genomförs med stöd av t ex PRIO-medel. Pågående projekt och förändringsarbete Stadsområde Norr inledde under 2014 ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra arbetet med och för hemlösa barn. Implementering kommer att ske bl a genom en satsning på utbildning av personalen. Stadsområdet har också inlett ett utvecklingsarbete för att förbättra hemlöshetsarbetet generellt genom att utveckla redskap för personalen. Stadsområdet kommer, med stöd av stimulansmedel för strategiskt arbete inom socialpsykiatrin, att arbeta med boendestöd i samverkan mellan tre olika verksamhetsgrenar. Stadsområde Öster arbetar med stöd av LEAN för att ta tillvara kompetensen inom verksamheten i syfte att skapa en mer klientfokuserad organisation. Stadsområde Söder lyfter fram att det, på grund av bostadsbristen, blir allt svårare för skyddsbehövande att finna bostad. Eftersom majoriteten av ärendena rör barnfamiljer har stadsområdets samordningstjänst för skyddsärenden placerats i mottagningsgruppen för barn och familj i syfte att stärka barn- och familjeperspektivet. Utvecklingsarbete Under 2012/2013 samarbetade stadsdelarna/stadsområdena, sociala resursförvaltningen, fastighetskontorets lägenhetsenhet, MKB och stadskontoret primärt kring frågor som kunde underlätta för de nya stadsområdena att arbeta på ett likartat sätt. Exempelvis utarbetades ett gemensamt dokument med anvisningar för att tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och fastighetskontoret. Dokumentets innehåll implementerades under 2013 och det arbetet behöver kontinuerligt underhållas och följas upp bl a med tanke på den personalomsättning som finns inom individ- och familjeomsorgen. Samtidigt utarbetades för hela Malmö gemensamma rutiner för att hantera hyresfordringar. Implementering av rutinerna inleddes under 2013 men även det arbetet måste fortsätta och följas upp. Ett led i detta är de regelbundna sk ”saldomöten” som lägenhetsenheten har med stadsområdena. Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen och den årliga lägesrapporten för bostadsförsörjningsprogrammet. I samband med att 2012 års rapport om insatser behandlades i april 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra åt stadskontoret att undersöka förutsättningarna för att driva/upphandla boenden för barnfamiljer. I samarbete med sociala resursförvaltningen och LiMa konstaterades att det fanns störst behov av akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer och att sådana boenden bäst drivs i kommunal regi eftersom kommunen har en starkare drivkraft att arbeta för att barnfamiljerna ska kunna flytta ut på den reguljära bostadsmarknaden. Samarbetet mynnade konkret ut i att kommunen under 2013 tecknade avtal om att hyra Disponentvillan i Arlöv som byggdes om till ett boende för barnfamiljer med 19 fullvärdiga lägenheter på 28-90 kvm. Disponentvillan startade sin verksamhet i december 2014. Fyra socialsekreterare arbetar där för att bistå familjer- 8 (11) na i att söka bostad och då inte bara i Malmö. Den 6 november 2013 behandlade kommunstyrelsen ärendet ”Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten” och beslutade då om flera uppdrag som på olika sätt berör hemlöshetsområdet. Ett handlade om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen och kommunen ska med det syftet inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad. Det uppdraget finns nu inom ramen för det fortsatta arbetet med kommissionsrapporten. Ett annat uppdrag rörde en kommungemensam bostadsrådgivning där malmöbor kan få hjälp och stöd i sitt bostadssökande men också information om sina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst mm. Den utredningen pågår i samarbete med miljöförvaltningen, stadsområdena och sociala resursförvaltningen och ett förslag kommer att redovisas under våren 2015. Ytterligare ett uppdrag handlade om att utreda förutsättningarna för en särskild tillsynsorganisation för att effektivisera arbetet med tillsyn i andrahandslägenheterna samtidigt som socialtjänstens personal då skulle kunna få bättre förutsättningar för att arbeta med individuellt anpassat boendestöd till de hemlösa som behöver det. Även när det gäller detta uppdrag kommer ett förslag att redovisas under våren 2015. Slutligen beslutade kommunstyrelsen att stadskontoret skulle genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja ”bästa praktik” och likabehandling i kommunen. Studien genomfördes under våren 2014 och rapporten ”På jakt efter ’bästa praktik’ inom hemlöshetsområdet” kommer att presenteras vid ett seminarium i februari i år och därefter redovisas till kommunstyrelsen Med anledning av att det sedan 2004 finns beslut om att servicenämnden kan köpa in bostadsrätter men så inte skett riktade kommunstyrelsen en uppmaning till servicenämnden att kommunicera rutinerna för inköp av bostadsrätter till stadsområdena. Rutinerna håller på att omarbetas vilket förenklar förfarandet. Det finns nu ett samarbete mellan stadsfastigheter, fastighetskontoret, stadsområdena och stadskontoret kring inköp av i första hand smålägenheter avsedda för ungdomar som i dagsläget placeras i dyra hvb-platser (hem för vård eller boende) på grund av bristen på bostäder. Avsikten är att ungdomarna ska kunna ha ett bra boende till rimliga kostnader med stöd vid behov under tiden de står i kö på Boplats Syd för att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. MKB har, som en särskild satsning under ett år från oktober 2014 t o m september 2015, beslutat att lämna 100 lägenheter utöver de som lämnas enligt samarbets- och markanvisningsavtal. De 100 lägenheterna är avsedda för barnfamiljer i dyra boendelösningar och är både en social investering och en möjlighet att minska kostnaderna och använda kommunens medel mer effektivt. Satsningen kommer att följas upp särskilt. En översyn av resursfördelningsmodellen inleddes redan 2011 men avstannade i samband med besluten om omorganisation till bl a stadsområden. Arbetet kommer att återupptas under 2015 och hela modellen, även fördelningen inom hemlöshetsområdet, ska ses över. I ett yttrande våren 2014 till revisorskollegiet anger kommunstyrelsen att det finns anledning att se över såväl resursfördelning som resurstilldelning och att sannolikt även kriterierna för fördelning av budget 9 (11) för hemlösheten behöver ändras så att de i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsgenererande faktorer. Handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete I december 2004 antog kommunfullmäktige en handlingsplan för Malmö stads hemlöshetsarbete att gälla från 2005. Förutom definition av begreppet hemlös innehöll planen mål för arbete samt en beskrivning av det arbete som då bedrevs. Planen har inte reviderats och det har hänt mycket sedan den antogs, t ex har gruppen hemlösa förändrats drastiskt från att i huvudsak ha omfattat personer med en social problematik till personer som har kontakt med socialtjänsten för att de inte har möjlighet att själv ordna en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Det är hushåll med försörjningsstöd eller annan låg inkomst som inte kan konkurrera på en bostadsmarknad där det råder brist på framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Den gruppen har de tre senaste åren ökat från 51 % till 63 % av de hemlösa. Hemlöshetsproblematiken har således utvecklats till att i allt högre omfattning handla om en brist på bostäder och måste i högre utsträckning beaktas i planeringen av stadens bostadsförsörjning. Även när det gäller arbetet med hemlösa har det hänt mycket. Det har tillkommit en rad resurser som exempelvis uppsökarverksamhet, ACT-team, (Assertive Community Treatment) och Bostad Först-team. Det har dessutom skett en stor utbyggnad av boenden, både kommungemensamma som drivs eller upphandlats av sociala resursförvaltningen och sådana som drivs av respektive stadsområde. (Se bilaga). Dessutom har antalet lägenheter för andrahandsuthyrning i det närmaste fördubblats sedan handlingsplanen skrevs. Även i andra avseenden är planen inaktuell. Den beskriver resurser som inte längre finns eller som utvecklats och förändrats. När det gäller utvecklings- och samarbete har det en helt annan karaktär än det som beskrivs i planen som i huvudsak rör samarbete kring enskilda hemlösa medan det under rådande förhållanden behövs samarbete över förvaltningsgränser och med andra aktörer på marknaden för att hitta innovativa insatser för att lösa bristen på bostäder. I ärende STK 2014-1004 ”Revidering av handbok för kommuncentrala styrdokument samt upphävande av vissa styrdokument” anges att handlingsplanen tillhör de styrdokument som bör ses över. Stadskontorets bedömning Stadskontorets uppfattning är att det i stadsområdena och inom sociala resursförvaltningen bedrivs ett omfattande och engagerat arbete för att tillgodose behoven hos hemlösa i staden. Det läggs ner mycket tid på att finna kort- och långsiktiga lösningar både för enskilda personer/familjer och för olika målgrupper. Socialtjänsten kan dock inte åtgärda den huvudsakliga orsaken till den ökande hemlöshetsproblematiken som är bristen på bostäder. Liksom i de andra storstäderna är det framför allt hyresrätter med rimliga hyresnivåer som låginkomsttagare kan få tillgång till och har råd med som saknas. För personer/familjer med försörjningsstöd är målet självförsörjning och för dessa kan en rimlig hyra innebära skillnaden mellan självförsörjning eller fortsatt behov av ekonomiskt bistånd. För de hemlösa som uppbär försörjningsstöd begränsas dessutom möjligheten att komma in på bostadsmarknaden genom att endast MKB godtar försörjningsstödet som inkomst. Boplats Syd arbetar aktivt med att förmå andra hyresvärdar att följa MKB:s exempel men hittills utan framgång. Däremot har man lyckats med att få till stånd en större spridning av vilka inkomster hyresvärdarna godtar vilket innebär att en del tidsbegrän- 10 (11) sade inkomster som t ex a-kassa nu godkänns av en del. Eftersom bostadsmarknaden är så kärv har det blivit allt svårare för de som har en social problematik att få en bostad i det vanliga bostadsbeståndet och kommunen har därför under ett antal år utvecklat olika boendelösningar för särskilda målgrupper. Sociala resursnämnden anger i sin rapport att konkurrensen om lokaler lämpliga för boende ökar eftersom både förskoleverksamhet och LSS byggs ut och behoven av boenden för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa ska tillgodoses samtidigt som det finns begränsat med lokaler och mark. Kommunen har ett stort antal lägenheter för andrahandsuthyrning och är på väg att bygga upp en allt större sekundär bostadsmarknad. Stadsområdena försöker arbeta strategiskt med andrahandslägenheterna så att fler hemlösa kan komma ut på den reguljära bostadsmarknaden och övertagen till förstahandskontrakt kan öka eftersom det är de insatserna som kan göra att beståndet inte växer ytterligare. Undantaget ett år har nytillskotten på lägenheter hittills varit fler än övertagen. Genom att kommunen bygger upp speciallösningar i form av blockförhyrningar för särskilda målgrupper har det skett en förskjutning så att andelen genomgångslägenheter, dvs de lägenheter som inte kan övergå till förstahandskontrakt för hyresgästen, ökar i förhållande till övergångslägenheterna. Under det senaste året har genomgångsboendena ökat från 37 % till 40 % av det totala antalet lägenheter. Genomgångsboendena kräver mer arbete i form av besiktning, avtalsskrivning osv eftersom där är en större genomströmning. Under 2015 kommer Malmö som en av fem kommuner att ingå i ett utvecklingsarbete som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, initierat för att undersöka de totala kostnaderna för kommunernas socialtjänst för hanteringen av de sociala kontrakten. Bakgrunden till initiativet är socialtjänstens ökade ansvar för följderna av kommunernas brist på framför allt hyresrätter. Samarbetet över förvaltningsgränserna har ökat och blivit bättre vilket även revisorskollegiet konstaterade i en granskningsrapport under våren 2014. Samarbetet mellan stadskontoret och stadsbyggnadskontoret är ett exempel på samarbete som inte funnit förrän de senaste åren vilket bl a medfört att det i den årliga lägesrapporten från stadsbyggnadskontoret om uppföljning och analys av bostadsförsörjningen finns ett särskilt avsnitt om hemlösheten och dess koppling till bostadsbristen. Revisorskollegiet tar också upp att omorganisationen till stadsområden har fått positiva konsekvenser, särskilt för de tidigare små stadsdelarna, som nu fått tillgång till fler boendealternativ. En annan positiv förändring är att samtliga stadsområden nu har särskilda mottagningsenheter dit personer som behöver hjälp kan vända sig vid första kontakten med socialtjänsten. I sin rapport riktade revisorskollegiet enbart kritik i ett avseende och det gällde relationen mellan kostnader och budgeterade medel för hemlösheten som inte legat i nivå sedan 2005. Hemlöshetskostnaderna har ökat kraftigt utan att budgeten räknats upp i motsvarande grad utan det har endast gjorts en normal indexuppräkning av resursfördelningen. Från 2015 har budgeten räknats upp till 196 Mkr i enlighet med den prognosticerade kostnaden för 2014. Medlen har fördelats till stadsområdena enligt nuvarande kriterier i resursfördelningen vilket är olyckligt eftersom flera av dem inte är kostnadsgenererande. Detta kommer ett beaktas i den i den kommande översynen av resursfördelningsmodellen. 11 (11) Kommunen har sedan 2005 en handlingsplan för hemlöshetsarbetet som inte reviderats utan är inaktuell. Stadskontorets uppfattning är att det inte behövs en särskild plan för hemlöshetsarbetet och att nuvarande plan bör upphöra. Ett skäl är att socialtjänsten enligt lag har ett särskilt ansvar för att bistå den grupp hemlösa som har en social problematik med boendelösningar så för den gruppen förstärks inte ansvaret av en särskild handlingsplan. Ett annat skäl är att när det gäller gruppen som ökar, som är hemlösa på grund av strukturella skäl, är det mer relevant att lägga tyngdpunkten på kommunens ansvar för bostadsförsörjning för kommuninvånarna och lyfta fram hemlöshetsproblematiken i bostadspolitiska mål, bostadsförsörjningsprogram och handlingsplaner för utbyggnad av bostäder. Ansvariga Sida 1 av 8 Sociala resursförvaltningen Sektionen lägenhetsboende Förteckning över boende i Malmö stad Boende i Sociala resursförvaltningens regi Per Albin Drogfritt genomgångsboende för hemlösa ensamstående eller par utan hemmavarande barn. Antal: 31 lägenheter Hallingsgatan Drogfritt genomgångsboende för hemlösa ensamstående eller par. I några av lägenheterna finna även utrymme för hemmavarande barn. Antal: 16 lägenheter Fregatten Drogfritt genomgångsboende för hemlösa ensamstående. I några av lägenheterna finna även utrymme för ett hemmavarande barn. Antal: 12 lägenheter Lugguden Drogfritt genomgångsboende för hemlösa män och kvinnor. I några av lägenheterna finna även utrymme för hemmavarande barn. Knäbäcksgången Drogfritt genomgångsboende för hemlösa ensamstående kvinnor. Utrymme finns för hemmavarande barn. Antal: 8 lägenheter Bostad Först 20 st lägenheter för personer med långvarig hemlöshetsproblematik. Ensamstående och par. Möjlighet att överta lägenheten efter genomgånget program på ca 2 års tid. Intag sker via remiss från de sökandes stadsområde och kö efter remissankomst tillämpas. Rebo-Bo Drogfritt boende som riktar sig till män och kvinnor mellan 40-70 år och som genomgått en avslutad behandling på Avenbokens Rebo eller annan likvärdig behandling. Syftet med vistelsen på boendet är att göra hyresgästen redo för eget boende inom tre år. Antal: 11 lägenheter Beijers hus Akut och drogfritt dygnsboende för hemlösa män. Antal: 32 platser Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 2 av 8 Fribo Skyddat boende med direktintag för våldsutsatta, hemlösa och missbrukande kvinnor. Ett drogtolerant boende. Antal: 5 akutplatser på Rönnbackens kvinnoboende Lönngården Lägenhetsboende med serviceinsatser för alkoholmissbrukande män och kvinnor över 50 år som är eller löper risk att bli hemlösa. Antal: 45 lägenheter Hasselgården Ett lågtröskelboende för kvinnor över 50 år med ett långvarigt alkoholmissbruk. Antal: 8 lägenheter Mosippan Genomgångsboende för bostadslösa barnfamiljer som har varit folkbokförda i Sverige i mindre än ett år. Antal: 22 lägenheter Persborgs boende och motivationscenter Boende och motivationsarbete under en begränsad tid på 6-8 månader för män från 18 år och uppåt med långvarigt heroinmissbruk bakom sig och som får läkemedelsassisterad behandling. Antal: 6 rum Stödhuset Bangatan Lågtröskelboende för hemlösa män och kvinnor med ett aktivt missbruk och psykisk ohälsa. Boendet är inte tidsbegränsat och det ställs inte krav på drogfrihet. Antal: 10 rum; 7 för män och 3 för kvinnor Stödhuset Västra Skrävlinge Lågtröskelboende för hemlösa män och kvinnor med ett aktivt missbruk och psykisk ohälsa. Boendet är inte tidsbegränsat och det ställs inte krav på drogfrihet. Antal: 15 rum Disponentvillan Akutboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer som aktivt får hjälp att söka bostad även utanför Malmö av personal på plats. Antal: 19 fullvärdiga lägenheter Boende i stadsområde Norrs regi Mjödet Boende för män och kvinnor med missbruksproblematik. Antal: 13 lägenheter Älggatan Boende för socialt och strukturellt hemlösa män och kvinnor. Antal: 11 lägenheter Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 3 av 8 Grytan Boende för strukturellt hemlösa ensamstående med hemmavarande barn. Antal: 23 lägenheter Stora Kvarngatan Boende för socialt och strukturellt hemlösa män och kvinnor. Antal: 7 lägenheter Hagbo 1 Gruppboende för strukturellt hemlösa män, kvinnor och barnfamiljer. Antal: 9 rum eller lägenheter Hagbo 2 Gruppboende för strukturellt hemlösa män och kvinnor. Antal: 7 rum Bocentrum NB 14 Gruppboende för strukturellt och socialt hemlösa kvinnor med eller utan hemmavarande barn. Antal: 3 rum Bocentrum 2 Gruppboende för strukturellt hemlösa kvinnor utan barn. Antal: 7 rum Boende efter behandling Gruppboende för socialt hemlösa ensamstående män. Antal: 3 rum Tygelsjögård Gruppboende för strukturellt hemlösa barnfamiljer samt ensamstående män och kvinnor. Antal: 7 rum Backabo 1 Gruppboende för socialt hemlösa män. Antal: 9 rum (totalt 18 platser) Backabo 2 Gruppboende för socialt och strukturellt hemlösa män. Antal: 8 rum Cebo Gruppboende för socialt och strukturellt hemlösa kvinnor med hemmavarande barn. Antal: 3 rum Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 4 av 8 Jourlägenhet Gruppboende för strukturellt och socialt hemlösa barnfamiljer samt män och kvinnor. Antal: 2 rum Kvarnbacken Boende för strukturellt hemlösa ensamstående män. Antal: 12 rum Boende i stadsområde Östers regi Vandraren 1 Boende för hemlösa barnfamiljer. Antal: plats för max 30 individer Vandraren 2 Boende för hemlösa barnfamiljer. Antal: 7 lägenheter Svea Boende för hemlösa ensamstående kvinnor utan hemmavarande barn. Antal: 7 rum och 1 plats i lägenhet Sångleken Genomgångsboende för hemlösa barnfamiljer. Antal: 12 lägenheter Boende i stadsområde Söders regi Tallgatan Drogfritt genomgångsboende för män. Antal: 7 rum Kantatgatan Drogfritt genomgångsboende för kvinnor. Antal: 6 rum Professorsgatan Genomgångsboende för män med underhålls- och öppenvårdsbehandling. Antal: 4 rum Skyddat boende För män och kvinnor. Antal: 4 lägenheter Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 5 av 8 Boende i stadsområde Västers regi Kvarteret Stensjö Genomgångsboende. Antal: 14 lägenheter Kvinnoboende Snödroppsgatan Akutboende för hemlösa ensamstående kvinnor utan missbruksproblematik. Utrymme finns för hemmavarande barn. Antal: 5 rum Holmaboendet Övergångslägenheter för hemlösa ensamstående utan hemmavarande barn. Antal: 9 lägenheter Adress: Påskliljegatan 1 Boende i stadsområde Innerstadens regi Södervärn Boende för hemlösa män och kvinnor med missbruk och psykisk ohälsa. Antal: 37 lägenheter och 2 akutrum Nya Södervärn Boende för ensamstående individer med olika sociala problem. Hyreskontrakten löper oftast månadsvis och boenden söker aktivt efter eget boende. Antal: Hejaren Boende för strukturellt och socialt hemlösa barnfamiljer samt ensamstående. Antal: 28 lägenheter Klaragatan Boende för strukturellt och socialt hemlösa barnfamiljer samt ensamstående. Antal: 12 lägenheter Listergatan Boende för strukturellt och socialt hemlösa barnfamiljer samt ensamstående. Antal: 4 lägenheter Ola brorsons väg (Bunkeflo) Boende för strukturellt och socialt hemlösa barnfamiljer samt ensamstående. Antal: 7 lägenheter Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 6 av 8 Bergsgatan Boende för strukturellt och socialt hemlösa barnfamiljer samt ensamstående. Antal: 10 lägenheter Dalaplan Drogfritt gruppboende för hemlösa män utan missbruksproblem. Antal: 5 rum Krocksbäck Drogfritt gruppboende för hemlösa män utan missbruksproblem. Antal: 10 rum Frickgatan Drogfritt gruppboende för hemlösa kvinnor utan missbruksproblem. Antal: 4 rum Lyktan Drogfritt gruppboende för hemlösa kvinnor utan missbruksproblem. Antal: 4 rum Lantmannagatan Drogfritt gruppboende för hemlösa kvinnor utan missbruksproblem. Antal: 3 rum Boende som drivs av andra aktörer Nattjour Drogtolerant akutboende för hemlösa män och kvinnor. Antal: 20 + 5 platser Ansvarig: Skåne Stadsmission Boende för unga Träningslägenheter för hemlösa unga vuxna (ålder 18-25) som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma eller saknar egen bostad, familj, nätverk och/eller är i behov av någon form av individanpassat stöd. Antal: Uppgift saknas Ansvarig: Skåne Stadsmission Boende för unga Gruppboende för hemlösa unga kvinnor (ålder 18-25) med varierande psykosocial problematik. Antal: 5 rum Ansvarig: Skåne Stadsmission Boende för kvinnor Gruppboende samt enrumslägenheter för hemlösa kvinnor. Utrymme finns för hemmavarande barn. Antal: 4 lägenheter Ansvarig: Skåne Stadsmission Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 7 av 8 Vallhem Dygnsboende av lågtröskelkaraktär för hemlösa män. Antal: 46 rum Ansvarig: Förenade Care AB Adress: St. Kvarngatan 4-6 Lillhem Övergångsboende för hemlösa män och kvinnor som har svårt för att få eget boende av andra orsaker än missbruk. Antal: 15 rum, 3 enkelrum och 12 tvårumslägenheter. Ansvarig: Förenade Care AB Adress: L. Kvarngatan 5 Rönnbacken Dygnsboende av lågtröskelkaraktär för hemlösa kvinnor. Antal: 20 rum Ansvarig: Förenade Care AB Adress: Rönnblomsgatan 9 Basbo Kollektivt lågtröskelboende för hemlösa män och kvinnor. Antal: 12 rum Ansvarig: Tamira Adress: Lantmannagatan 54-56 Annelund Drogfritt gruppboende för hemlösa män och kvinnor. Antal: 10 rum Ansvarig: Tamira Adress: Vitemöllegatan 20B X-Bo Drogfritt gruppboende för hemlösa män och kvinnor med eller utan läkemedelsassisterad underhållsbehandling Antal: 5 rum Ansvarig: Tamira Adress: Kantatgatan 45-47 BoNu Drogfria träningslägenheter för hemlösa män och kvinnor. Antal: 22 lägenheter Ansvarig: Tamira Adress: Lindängsplan 10 Träningsboende Boende för hemlösa män. Antal: 18 lägenheter Ansvarig: Tamira Adress: Lindängsplan 10-12 Senast uppdaterat 2015-01-12 Sida 8 av 8 Comvia Drogfritt boende för hemlösa män och kvinnor samt par. Antal: 18 lägenheter Ansvarig: Stiftelsen Comesta Adress: Brobygatan Casa Mia Drogfritt gruppboende för hemlösa män med psykisk ohälsa och eventuell missbruksproblematik. Antal: 5 rum Ansvarig: Stiftelsen Comesta Adress: Hårds väg 40 ComBoe Drogfritt kollektivt stödboende för hemlösa män och kvinnor med eller utan missbruksproblematik. Antal: 6 rum Ansvarig: RFHL Adress: Holma Senast uppdaterat 2015-01-12 HANDLINGSPLAN FÖR MALMÖ STADS HEMLÖSHETSARBETE Antagen av kommunfullmäktige i december 2004 1 Innehåll Handlingsplan för arbetet med hemlösa ..................................................................................... 3 Definition av begreppet hemlös ................................................................................................. 3 I definitionen hemlös innefattas personer som ........................................................................... 3 Mål för arbetet med hemlösa ...................................................................................................... 4 Åtgärder för att motverka hemlöshet.......................................................................................... 5 Kartläggning av hemlösa ........................................................................................................ 5 Förebyggande insatser ............................................................................................................ 5 Uppsökande verksamhet ......................................................................................................... 5 Öppen verksamhet .................................................................................................................. 5 Utvecklingsarbete ................................................................................................................... 5 Samarbete kring utbyggnad av boenden ................................................................................. 5 Samarbete kring stödinsatser för hemlösa .............................................................................. 6 Personliga ombud för hemlösa................................................................................................ 6 Organisationsbidrag ................................................................................................................ 6 Markanvisningsavtal och inköp av bostadsrätter .................................................................... 6 Uppföljning av mål och handlingsplan ...................................................................................... 7 2 Handlingsplan för arbetet med hemlösa Handlingsplanen för arbetet med hemlösa innehåller definition av målgruppen, mål, åtgärder som ska genomföras samt former för uppföljning. I bilaga som uppdateras årligen beskrivs aktuella boenden, utbyggnadsplanering samt behovstäckning. Definition av begreppet hemlös Socialstyrelsen har som en följd av hemlöshetskommitténs arbete fastställt en definition av begreppet hemlös. Från år 2005 ligger socialstyrelsens definition till grund för Malmös kartläggning av hemlösa. Socialstyrelsens definition lyder Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Personer som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. I definitionen hemlös innefattas personer som vistas på institution och inte har något boende vid utskrivning. Med institution menas behandlingshem, sjukvård och kollektivboende i frivilligorganisationers regi eller motsvarande bor på dygnsboende/dygnshärbärge som drivs av Malmö stad eller på entreprenad bor på hotell anvisat av socialtjänsten finns inom kriminalvård eller på häkte och inte har något boende för en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga boendeformer t ex mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på Stadsmissionen osv. är uteliggare uppgift om aktuell vistelse saknas 3 Mål för arbetet med hemlösa Övergripande mål är att motverka hemlöshet och att minska antalet hemlösa Behoven hos barn i hemlösa familjer, psykiskt funktionshindrade missbrukare, missbrukande kvinnor och äldre missbrukare ska särskilt uppmärksammas vid planering av nya boendeobjekt Familjer med barn ska inte placeras på hotell Personer som genomgått vård och behandling eller kriminalvård ska ha boende vid utskrivning Samverkan kring insatser ska utvecklas 4 Åtgärder för att motverka hemlöshet Kartläggning av hemlösa Malmös kartläggning av hemlösa den 1 oktober varje år utgör ett av de planeringsunderlag som kommunen har för arbetet med hemlösa. Socialstyrelsens definition av hemlös ligger till grund för kartläggningen. Kartläggningen ska också utgöra ett instrument för att kunna följa utvecklingen på området. De variabler som framgår är aktuell vistelse, hushållstyp, ålder, kön, aktuell problematik, orsak till hemlösheten, försörjning, antal barn, medborgarskap samt kvarvarande och nytillkomna från föregående år. Stadsdelarna ansvarar för insamlande av uppgifter medan stadskontoret ansvarar för sammanställning och analys. Förebyggande insatser En av de mest verksamma åtgärderna mot hemlöshet är att förebygga vräkning. Den kommungemensamma budget- och hyresrådgivningen bistår med att utarbeta överenskommelser med hyresvärdar och, i de fall det är möjligt, realistiska avbetalningsplaner. De är en viktig resurs för enskilda och som samarbetspartner till stadsdelarna i det förebyggande arbetet. Stadsdelarna arbetar intensivt med att förebygga vräkningar och alla som löper risk att vräkas på grund av hyresskuld eller störande beteende kontaktas och informeras om vilken hjälp, ekonomisk eller annan, som stadsdelen kan erbjuda. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barnfamiljer. Uppsökande verksamhet I stadsdelarnas arbete ingår uppsökande verksamhet bland hemlösa och då särskilt uteliggare. Öppen verksamhet En samlingspunkt för hemlösa missbrukare är området kring Värnhemstorget. En försöksverksamhet under två år med en träffpunkt ”Värnan” har sedan kommunstyrelsen avsatt särskilda medel förlagts till området. Här kan hemlösa få fika, social samvaro, social rådgivning och stöd. Vissa fritidsaktiviteter bedrivs. Utvecklingsarbete Strategigruppen som utgörs av samordnaren för kommungemensamma insatser, representanter för stadsdelarna på chefsnivå samt representant från stadskontoret har ett övergripande ansvar för att analysera behov med anknytning till hemlösa samt initiera och driva verksamhetsutveckling inom området. Samarbete kring utbyggnad av boenden Inom kommunen samarbetar strategigruppen regelbundet med fastighetskontoret, stadsfastigheter, stadsbyggnadskontoret kring objekt som kan användas för hemlösa antingen kommunövergripande eller för någon stadsdels behov. MKB är en nära samarbetspartner inte bara när det gäller lägenheter för andrahandsuthyrning. Bostadsbyn Per Albin är ett exempel där stadsdelarna gemensamt beställt ett boende för hemlösa som MKB sedan byggt. 5 Det är viktigt att institutionsliknande boenden används med försiktighet då många tenderar att få karaktären av permanenta boenden. En större andel sådana boenden riskerar att höja kraven på bostadsmarknaden vilket drabbar de med svagast ställning. Samarbete med privata hyresvärdar gäller huvudsakligen lägenheter för andrahandsuthyrning. Samarbete kring stödinsatser för hemlösa Det samarbete som finns mellan stadsdelarna och frivilligorganisationerna rör huvudsakligen enskilda klienter eller speciella projekt. Comesta och Röda Korset är engagerade i Per Albin och de senare bedriver kontaktpersonsverksamhet där och på ”Värnan”. Ett annat exempel är samarbetet mellan kommunen, MKB och frivilligorganisationen Comesta kring boende, stöd och sysselsättning för hemlösa missbrukare som genomgått behandling. Därutöver finns andra samverkansformer i de stadsdelar där MKB har ett stort lägenhetsbestånd. MKB och flera av de större hyresvärdarna hyr ut lägenheter till frivilligorganisationer som säljer platser till stadsdelarna. Även samarbetet med kriminalvården rör huvudsakligen enskilda klienter. Inom ramen för trestadssatsningen i Mobilisering mot narkotika, anställs en socionom under 2004-2005 för att utveckla samarbetet och underlätta utslussning från kriminalvården. Samarbetet med psykiatrin behöver utvecklas till att omfatta ett med socialtjänsten gemensamt ansvarstagande för målgrupperna med psykiskt funktionshinder och psykiskt funktionshinder/missbruk. För dessa grupper behöver särskilt olika former av stöd i boendet utvecklas. Ett sådant samarbete finns i liten skala genom stödhuset för psykiskt funktionshindrade missbrukare. Personliga ombud för hemlösa I Malmö arbetar tolv personliga ombud med personligt stöd till allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade. Två av dem arbetar speciellt för hemlösa och uteliggare genom att bistå i kontakten med myndigheter och t ex slussa vidare till träffpunkten ”Värnan”. Organisationsbidrag Kommunen beviljar årligen organisationsbidrag till föreningar som utgör ett komplement till socialtjänsten. Föreningar vars verksamhet har inriktning på missbruk erhåller bidrag genom stadsdelsfullmäktige Södra Innerstaden och stadsdelsfullmäktige Centrum fördelar medel till föreningar som har verksamhet riktad till psykiskt funktionshindrade. Dessa föreningars verksamhet berör även hemlösa med eller utan missbruksproblem. Centrala anslag har utgått som startbidrag till frivilligorganisationers boenden, till gatutidningen ALUMA vars försäljare är hemlösa och till alternativt julfirande. Markanvisningsavtal och inköp av bostadsrätter Kommunen ska genom tekniska nämnden använda markanvisningsavtalet för att ta i anspråk en del nya hyres- och bostadsrätter för hem- och bostadslösa. I samma syfte ska kommunen, 6 genom servicenämnden, köpa kostnadsnivå. befintliga bostadsrätter i områden som håller rimlig Uppföljning av mål och handlingsplan Uppföljning av mål och handlingsplan görs genom att samtliga stadsdelsfullmäktige, efter beslut i kommunfullmäktige 2004-12-15, en gång per år avger rapport om stadsdelens insatser för hemlösa. Stadsdelsfullmäktige Kirseberg avger även en rapport om det kommunövergripande arbetet. I rapporterna redovisas hur arbetet för hemlösa är organiserat och vilket förebyggande arbete som bedrivs på respektive stadsdel. Det aktuella antalet härbärges/dygnsboende, hotellboende och uteliggare liksom hur många barn som finns i hemlösa familjer och var de vistas redovisas. Därutöver anges hur många andrahandsboenden stadsdelarna förhyr. Slutligen beskrivs samarbetet med psykiatrin, frivilligorganisationer och andra stadsdelar samt planerade projekt och pågående förändringsarbete Stadskontoret ansvarar för sammanställning av rapporterna och uppföljning av mål och handlingsplan. Stadsdelsfullmäktige Kirseberg ansvarar för analys av behov och behovstäckning samt uppdatering av boenden och aktuella objekt. 7 8 I bilaga till handlingsplanen finns följande uppgifter som ska uppdateras årligen i samband med att kartläggningen av hemlösa och höstrapporten om stadsdelarnas insatser för hemlösa redovisas. Boenden för hemlösa Kommunövergripande boenden som drivs av Malmö stad, enskilda stadsdelar eller på entreprenad. Stadsdelarnas boenden Stadsdelarnas andrahandslägenheter och stadsdelsspecifika boenden. Aktuella objekt Boenden för hemlösa med planerad start inom ett år. Behovstäckning Befintliga och planerade boenden ställt i relation till antalet hemlösa och en analys av deras behov. 9 Malmö stad 1 (1) Stadsområdesnämnd Norr Nämndsskrivelse Datum 2014-11-28 Adress Diarienummer Till SOFN-2014-485 Kommunstyrelsen Rapport om insatser för hem- och bostadslösa Stadsområdesnämnd Norr beslutade vid sitt sammanträde den 19 november att göra ett tillägg i rapporten på sidan 2 under rubriken Hemlösa barn, i andra stycket efter andra meningen: ”Under januari till oktober 2014 placerades 71 barnfamiljer i externa boendeformer till en kostnad av 6,5 miljoner kronor. Planer under 2015 finns att utveckla fler boendeformer för akuta placeringar av barnfamiljer.”, att med ovan nämnda tillägg godkänna Rapport om insatser för hem- och bostadslösa samt att skicka rapporten till kommunstyrelsen. Ordförande Petra Bergquist (S) Stadsområdesdirektör Britten Synnergren Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Norr Datum Tjänsteskrivelse 2014-10-31 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare [email protected] Rapport om insatser för hem- och bostadslösa SOFN-2014-485 Sammanfattning I samband med den årliga kartläggningen av hemlösa i Malmö stad ska respektive stadsområdesnämnd avge en rapport till kommunstyrelsen om aktuella insatser för hem- och bostadslösa. Kartläggningen genomfördes den 1 oktober. Antalet hemlösa uppgick till 280 personer, vilket är en ökning från föregående år med 63 personer.87 kvinnor och 193 män räknas som hemlösa. Det är både den sociala hemlösheten och den strukturellt betingade hemlösheten som har ökat. Antalet hemlösa barn har ökat från 52 till 68. Ökningen av antalet hemlösa barn kan tillskrivas så kallade etablerade anknytningar eller familjeåterförening. Inom individ- och familjeomsorgen bedrivs ett aktivt utvecklingsarbete avseende hemlösheten. Arbetet omfattar bl. a. utarbetande av processer, rutiner och checklistor, översyn av utredningsförfarandet, regelbundna diskussioner kring de boendes skuldsituation, införande av regelbundna ärendegenomgångar samt diskussioner och utbildning om dokumentation och handläggning. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna Rapport om insatser för hem- och bostadslösa samt att skicka rapporten till kommunstyrelsen Beslutsunderlag • • G-Rapport om insatser för hem- och bostadslösa Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 rev efter Au 141111 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2014-11-19 Ansvariga SIGNERAD 2014-10-30 Eva-Britt Holmberg Socialbyråchef Britten Synnergren Förvaltningschef Lars Tingsmark Ekonomichef Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 Stadsområdesförvaltning Norr Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-30 1.0 Eva-Britt Holmberg Stadsområdesförvaltning Norr Individ-och familjeomsorg Hemlöshet i stadsområde Norr Antalet hemlösa i stadsområde Norr uppgick i årets kartläggning till 280 personer. Detta är en ökning från föregående år med 63 personer (29 %). 87 kvinnor och 193 män räknas som hemlösa. Det kan jämföras med 58 kvinnor och 159 män 2013. Antalet hemlösa i stadsområde Norr utgör, i årets kartläggning, 25 % av Malmö stads hemlösa kvinnor och män. Det är både den sociala hemlösheten och den strukturellt betingade hemlösheten som har ökat. Den socialt betingade hemlösheten har ökat med 25 personer och den strukturellt betingade hemlösheten har ökat med 38 personer. Beträffande ökningen av den socialt betingade hemlösheten står personer med missbruksproblematik för merparten av den. Även på enheten för vuxna kan det noteras en ökning av antalet missbruksärenden. Stadsområdet utmärker sig också i statistiken för antalet LOBar, Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m under 2013. Av sammanlagt 1011 LOB:ar i Malmö stad är 328, motsvarande 32 %, hemmahörande i stadsområde Norr. 55 % utgörs av så kallad strukturellt betingad hemlöshet(motsvarande 153 personer). Ingen känd individuell problematik är den huvudsakliga problematiken bakom hemlösheten bland både kvinnor och män i stadsområde Norr. Den i särklass främsta orsaken till hemlösheten är bristande förankring på bostadsmarknaden. Det gäller både bland kvinnorna och männen. 51% av de hemlösa uppbär försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst. Hemlösa barn Antalet hemlösa barn var vid mättillfället 68. Vid samma mättillfälle 2013 var antalet hemlösa barn 52. Barn i åldersgruppen 0-6 år utgör 43 % av de hemlösa barnen. Ökningen av antalet hemlösa barn kan tillskrivas så kallade etablerade anknytningar eller familjeåterförening. Vilket innebär att den som är gift, registrerad partner eller sambo med någon som är bosatt i Sverige har rätt att återförenas i Sverige. Även barn som är under 18 år har rätt att återförenas med en förälder. Inga barn var vid tillfället för räkningen hemlöst på grund av vräkning. Barnfamiljers akuta boendesituation löses i främsta hand av stadsområdesförvaltningens egna boendealternativ. Eftersom dessa inte räcker till köps i stor utsträckning platser på olika externa boenden. Under januarioktober 2014 placerades 71 barnfamiljer i externa boendeformer för en kostnad om 6,5 miljoner kronor. Planer under 2015 finns att utveckla fler boendeformer för akuta placeringar av barnfamiljer. Vid placering på externa boenden utgår socialsekreterarna från en checklista om vad som är utgör ett bra boende för barn. Arbetet med hemlösa barnfamiljer utförs sedan oktober 2014 av ett särskilt team bestående av två socialsekreterare och två socialpedagoger. Hemlösa barns situation kommer att vara i fokus i det utvecklingsarbete som sker på enheterna för bomyndighet och botillsyn (se rubriken Pågående förändringsarbete). Organisation På enheten för bomyndighet arbetar 10 socialsekreterare. Enheten hanterar samtliga ärenden som handlar om myndighetsutövning i samband med boendeärenden. På enheten för botillsyn arbetar 12 socialpedagoger och en sekreterare. Enheten ansvarar för tillsynen i andrahandslägenheterna och i 2 │ Stadsområdesförvaltning Norr │ Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 blockförhyrningarna samt i verksamhetens kollektivboenden. Enheterna har samma enhetschef samt en förste socialsekreterare som bistår båda enheterna. Under hösten har en översyn av organsationen genomförts. Resultatet av densamma är att medarbertarna inom båda enheterna specialiseras mot olika målgrupper och att de ska arbeta i team. Specialiseringen ska bidra till en bättre helhetssyn kring klienten och tydligare samarbete mellan enheterna. Förebyggande insatser För att förhindra bostadslöshet, arbetar stadsområdesförvaltning Norr, aktivt med de uppsägningar som fastighetsägare i enlighet med lag, har skyldighet att informera socialtjänsten om. I varje enskilt fall görs en bedömning om personen bör erbjudas en tid eller bara upplysas om att de kan kontakta verksamheten om de önskar. Genom samarbete med hyresvärdarna underlättas hanteringen av dessa ärenden. Under hösten 2014 startade verksamheten en så kallad borådgivning. Rådgivningen sker fysiskt i en av verksamhetens lokaler, en gång i veckan och är ett förebyggande samarbete mellan boende enheterna och försörjningsstödet. Syftet med borådgivningen är att bland annat att bistå enskilda med hjälp om hur och var man söker boende. Samarbete Det finns ett regelbundet samarbete med andra stadsområden avseende hemlöshetsfrågor. Enhets- och sektionschefer för bostads- och hemlöshetsfrågor träffas en gång per månad. De har också regelbundna möten med representanter från Lägenhetsenheten inom fastighetskontoret. Syftet med mötena är informations- och erfarenhetsutbyte men också att sammanställa vilka olika behov stadsdelarna har i dessa frågor och hur arbetet ska utföras på bästa sätt, för att tillgodose behoven. Samtliga avdelningar för individ- och familjeomsorg i Malmö Stad har övergripande skapat en arbetsgrupp med barns delaktighet i fokus. Förvaltningen finns representerade i gruppen med två personer. Syftet med arbetet är att diskutera och ta fram rutiner, riktlinjer och strategier för att öka barns delaktighet inom samtliga av individ- och familjeomsorgens arbetsområden. Pågående förändringsarbete Ett omfattande arbete med att utforma och omarbeta nödvändiga rutiner, processer och riktlinjer gällande hemlösa barn påbörjades i augusti 2014. Arbetet innefattar att utarbeta följande: - Rutin för anmälan till enheten för barn och familj. - Rutiner utifrån ett barnperspektiv om barns delaktighet i utredning om boende. - Processbeskrivning kring barns delaktighet vid utredning om boende. - Processbeskrivning kring barns delaktighet vid akut ansökan om boende. En del i implementeringen kommer att utgöras av en utbildningssatsning där fokus bland annat kommer att ligga på anmälningsskyldighet, barnperspektiv och på vilket sätt barn kan och skall informeras samt komma till tals i frågor 3 │ Stadsområdesförvaltning Norr │ Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 som rör barnet. En annan del kommer att handla om dokumentationsskyldighet samt hur barns situation synliggörs i dokumentationen. Utöver ovan nämnda arbete med hemlösa barn, bedrivs ett aktivt utvecklingsarbete på enheterna för botillsyn och bomyndighet. Detta innefattar bland annat utarbetande av rutiner och checklistor, översyn av utredningsförfarandet, regelbundna diskussioner kring de boendes skuldsituation, införande av regelbundna ärendegenomgångar samt diskussioner och utbildning om dokumentation och handläggning. Förvaltningen har också tilldelats stimulansmedel, avsedda för att användas inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri. Medlen som är avsatt för målgruppen vuxna ska användas till ett gemensamt boendestöd som ska bemannas med personal från individ och familjeomsorg, vård och omsorg samt områdesutveckling. Boendestödet ska arbeta för att målgruppen ska få möjlighet att stärka sin förmåga att klara vardagen i bostaden samt att få möjlighet och stöd att bryta social isolering. Under oktober kommer en utsedd arbetsgrupp att arbeta med inventering av personer som kan bli aktuella för insatsen. Arbetsgruppen kommer även att ta fram och utveckla en metod/ process för hur arbetet ska läggas upp gentemot målgruppen. Förvaltningen tilldelades även stimulansmedel för 2012. För dessa medel anställdes, våren 2014, en socialrådgivare som bland annat har i uppdrag att stötta unga vuxna som efter avklarad behandling erbjuds en andrahandslägenhet genom förvaltningen. Stadsområdesförvaltning Norrs boenden för hemlösa Stadsområdesförvaltning Norr har flera blockförhyrningar och kollektivboenden. Under 2014 har ett nytt boende tillkommit, Kvarnbacken. Hyresgästerna som bor i förvaltningens blockförhyrda lägenheter betalar en hyra per månad. Utöver det bekostar förvaltningen tillsynen i form av persnalkostnader, enligt Malmö stads riktlinjer, samt kostnader för ronderande vakt. På samtliga boenden håller personalen i så kallade husmöten. Alla som bor i boendena får också en särkild utsedd kontaktperson i tillsynsgruppen, som bland annat ska bistå med borådgivning och hjälp kring den enskildes situation. Blockförhyrning Mjödet - Antal: 13 lägenheter - Kostnad: 900 000 kronor/år - Målgrupp: socialt hemlösa män och kvinnor Blockförhyrning Älggatan 27 - Antal: 10 lägenheter - Kostnad: 818 268 kronor/år - Målgrupp: socialt hemlösa män och kvinnor Blockförhyrning Grytan 4 │ Stadsområdesförvaltning Norr │ Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 - Antal: 23 lägenheter - Kostnad:1 800 000 kronor/år - Målgrupp: strukturellt hemlösa män och kvinnor, ensamstående med barn Blockförhyrning Stora Kvarngatan - Antal: 7 lägenheter - Kostnad: 465 696 kronor/år - Målgrupp: socialt och strukturellt hemlösa män och kvinnor Kollektivboende Hagbo 1 - Antal: 9 rum eller lägenheter - Dygnskostnad: 192 kronor/dygn - Målgrupp: strukturellt hemlösa män, kvinnor och barnfamiljer Kollektivboende Hagbo 2 - Antal: 7 rum - Dygnskostnad: 360 kronor/dygn - Målgrupp: strukturellt hemlösa män och kvinnor Kollektivboende Bocentrum NB 14 - Antal: 3 rum - Dygnskostnad: 330 kronor/dygn - Målgrupp: strukturellt och socialt hemlösa kvinnor med/eller utan med barn. Kollektivboende Bocentrum 2 - Antal: 7 rum - Dygnskostnad: 330 kronor/dygn - Målgrupp: strukturellt och socialt hemlösa kvinnor Jourlägenhet - Antal: 1 st - Hyra: 5471 kronor/månad - Målgrupp: barnfamiljer Jourlägenhet - Antal: 1 st - Hyra: 7445 kronor/månad - Målgrupp: barnfamiljer Kollektivboende Tygelsjögården - Antal: 7 rum - Dygnskostnad: 354 kronor/dygn - Målgrupp: strukturellt hemlösa barnfamiljer och ensamstående kvinnor Kollektivboende Kvarnbacken -Antal : 12 rum (14 platser) -Dygnskostnad: 300 kronor/dygn -Målgrupp: strukturellt hemlösa män och par(inga ensamstående kvinnor) Kollektivboende Backabo I - Antal: 9 rum 5 │ Stadsområdesförvaltning Norr │ Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 - Dygnskostnad: 324 kronor/rum - Målgrupp: socialt hemlösa män - Särskilda insatser: Röda korset Kollektivboende Backabo 2 - Antal: 8 rum - Dygnskostnad: 324 kronor/ rum - Målgrupp: socialt och strukturellt hemlösa män - Särskilda insatser: Röda korset Kollektivboende Cebo - Antal: 3 rum - Dygnskostnad: 200 kronor/rum - Målgrupp: socialt och strukturellt hemlösa kvinnor med barn Utöver de egna boendena har stadsområdelsförvaltningen ett antal blockförhyrda lägenheter inom sociala resursförvaltingens försorg: - Fregatten: 3 lägenheter - Hallingsgatan: 5 lägenheter - Hasselgården: 2 lägenheter - Knäbäcksgången: 2 lägenheter - Lugguden: 4 lägenheter - Lönngården: 12 lägenheter - Per Albin: 8 lägenheter - Rebo Bo: 3 lägenheter 6 │ Stadsområdesförvaltning Norr │ Rapport om insatser för hem- och bostadslösa 2014 Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Söder Datum Tjänsteskrivelse 2014-10-29 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare [email protected] Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Stadsområde Söder 2014 SOFS-2014-474 Sammanfattning Den 15 december 2004 fattade kommunfullmäktige beslut om plan för arbetet med hemlösa. I enlighet med vad som anges i planen skall samtliga stadsområdesnämnder, en gång per år lämna rapport om aktuella insatser för hem- och bostadslösa till kommunstyrelsen genom dess folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna rapporten samt översända den till kommunstyrelsen Beslutsunderlag • • Tjänsteskrivelse SoN 141126 - Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2014-11-12 Stadsområdesnämnd Söder 2014-11-26 Ansvariga SIGNERAD Lena Wetterskog Sjöstedt Stadsområdesdirektör Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Stadsområdesförvaltning Söder Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-24 1.0 Eva-Lena Andersson Stadsområdesförvaltning Söder Individ- och familjeomsorg Innehållsförteckning Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014................................................................................................... 1 Bakgrund .......................................................................................... 3 Socialstyrelsens definition av hemlöshetsbegreppet .................. 3 Organisation av insatser för hem- och bostadslösa i SoF Söder 3 Hemlöshet i SoF Söder…………………………………………………4 Hemlösa hushåll med barn…………………………………………….5 Förebyggande insatser mot hemlöshet……………………………..6 Genom- och övergångsboende……………………………………….7 Personer med skyddsbehov…………………………………………..9 Samarbete ........................................................................................ 9 Trender………………………………………………………………...…10 2 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige fattade den 15 december 2004 beslut om plan för arbetet mot hemlösa enligt vilken samtliga stadsdelsfullmäktige, en gång per år, ska lämna rapport om aktuella insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsen genom dess folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Socialstyrelsens definition av hemlöshetsbegreppet 1. Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. 2. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad. 3. Person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med socialtjänsten under mätperioden. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. Organisation av insatser för hem- och bostadslösa i SoF Söder Ansvar för hanteringen av stadsområdets hemlöshet har Sektionen för boende med 14 medarbetare, varav fem socialsekreterare i Mottagningsgruppen för vuxna. Dessa fem ansvarar för att utreda, besluta och följa upp hemlöshetsinsatserna. Därtill finns en förste-sekreterare som handleder och samordnar arbetet, vilket är nytt för i år. Det är också nytt, att samordnaren för skyddsärenden numera är placerad i Mottagningsgruppen för barn och familj. Syftet med detta har varit att stärka familjeperspektivet i dessa ärenden, vilka oftast omfattar familjer med barn. Det förebyggande arbetet som utförs i mottaget bedrivs av en socialrådgivare, som arbetar med att förebygga och om möjligt förhindra avhysningar, samt en socialsekreterare som har fokus på hyresskulder och att utveckla förebyggande av hemlöshet. Ansvaret för stadsområdets 186 över- och genomgångslägenheter fördelas mellan fem socialrådgivare i sektionen. Utöver dessa tjänster finns en socialrådgivare med ansvar för den tekniska tillsynen i boendena. 3 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Hemlöshet i SoF Söder (2013 års siffror inom parantes) Antal vuxna invånare som räknas till hemlösa är fortsatt högt och uppgick den 1 oktober 2014 till 218 (170) personer. De hemlösa fördelar sig på 130 (115) män och 88 (55) kvinnor Antal hemlösa barn uppgår vid samma tidpunkt till 108 (44). De hemlösa barnen är indelade i tre åldersgrupper: 0-6 år, 57 barn, 712 år, 35 barn samt 13-18 år, 16 barn. Precis som tidigare, utgör den årliga mätningen en punktmätning vid ett givet tillfälle (1 oktober) och visar hur det förhåller sig med hemlösheten vid just den tidpunkten. Antal hemlösa oktober 2010-2014 140 120 100 80 60 40 20 0 Män Kvinnor Barn 2010 2011 2012 2013 2014 Antal hemlösa vuxna utifrån problematiken Missbruk är 41 (55) personer fördelat på 5 kvinnor och 36 män; Missbruk/psykiska problem är 22 (13) personer fördelat på 5 kvinnor och 17 män; Psykisk problematik är 15 (11) personer fördelat på 9 kvinnor och 6 män. Annan individuell problematik1 är 23 (24) personer fördelat på 10 kvinnor och 13 män; Ingen känd problematik2 är 117 (67) personer fördelat på 59 kvinnor och 58 män. Orsak till hemlösheten är övervägande bristande förankring vilket innebär personer som aldrig fått tillgång till boende på den reguljära bostadsmarknaden eftersom de inte har tidigare boende att referera till, eller har en bristfällig ekonomi. Dessa uppgår till 162 personer fördelat på 61 kvinnor och 101 män. Antal hemlösa på grund av Obetald hyra är 18 personer fördelat på 3 kvinnor och 15 män; Övriga betalningsanmärkningar är 4 personer fördelat på 2 kvinnor och 2 män; Störande beteende är 11 personer fördelat på 2 kvinnor och 9 män samt Våld i hemmet är 23 personer fördelat på 20 kvinnor och 3 män. 1 Avser sådan problematik som inte ryms i övriga kategorier, men som kan utgöra hinder för personen att få bostad. 2 Avser hemlöshet utifrån exempelvis ebobakgrund, trångboddhet, separation eller tidigare missbruk men inga återfall under det senaste året. 4 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Hemlösa hushåll med barn (2013 års siffror inom parentes) Hemlöshet avseende hushåll med barn uppgår till 74 (26) hushåll och i dessa hushåll återfinns 108 (44) barn. Av dessa barn bodde 49 (9) på Hotell, hotelliknande boenden eller vandrarhem. Vidare räknades 25 (16) som Ambulerande, vilket innebär en pendling mellan olika korta boendeformer, exempelvis hotell eller bekanta. I Kommunens akutboende exempelvis Kriscentrum bodde det vid tidpunkten för mätning 12 (14) barn, kategorin Privat eller frivillig organisation uppgick till 16 (6) barn. Vid förra årets mätning fanns 4 barn på Instituition, dock inte i år. Två barn har vid räkningstillfället befunnit sig i Dygnsboende och för 4 (1) anges att Uppgift saknas. Den boendeform som de hemlösa familjerna oftast är hänvisade till är hotell eller motsvarande samt i vissa fall, vandrarhem. Främst beror detta på stor tillströmming av familjer samt begränsad tillgång till övergångslägenheter. I det fall det blir aktuellt med längre boendetider på hotell eller vandrarhem handlar det oftast om att hushållen har särskild svår problematik. Vid längre boendetider eller hög grad av utsatthet strävar Vuxenmottaget alltid efter att placera familjerna i lägenhetsliknande hotellboende med möjlighet till matlagning. Stadsområdet har en tydlig prioritering av hushåll med barn. Hemlösa barns boende följs upp månadsvis, redovisas kvartalsvis och visar en tydlig övervikt av ärende som präglas av en strukturellt betingad hemlöshet (se diagram nedan). Hushållen har i flertalet fall bott under tveksamma och tillfälliga boendeformer när de vänder sig till Vuxenmottaget för att få hjälp med boende. Antalet hemlösa hushåll med barn varierar mellan 12 upp till 41 på en månad under 2014. Stort arbete läggs på att motivera hushållen till att inte enbart söka bostad i Malmö utan att även söka i andra kommuner, ibland med positiva resultat i form av bostad på eget kontrakt. Av gruppen Hushåll med barn prioriteras de med socialt betingad hemlöshet samt skyddsärenden. Hemlösa hushåll med barn, november 2013 - oktober 2014 50 40 30 20 10 0 Strukturellt betingad Socialt betingad Skyddsärende 5 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Förebyggande insatser mot hemlöshet (2013 års siffror inom parantes) Stadsområdets arbete med att förebygga hemlöshet har fortsatt hög prioritet. Målet är att alla hushåll i stadsområdet som riskerar uppsägning eller avhysning får en kallelse/hembesök för samtal med socialrådgivare kring hur hemlöshet eventuellt kan undvikas. Samarbete med Kronofogdemyndighet, Hyresnämnd, fastighetsägare m.fl. finns sedan flera år och är en förutsättning för att, om möjligt, förhindra avhysningar. Det förebyggande arbetet prioriterar hushåll med barn samt äldre och sjuka. Antalet inkomna underrättelser från Kronofogdemyndighet om verkställighet av avhysning gällande stadsområde Söder under perioden januari – augusti, har minskat/halverats jämfört med föregående år och uppgår till 41 (84). Av dessa verkställdes 22 (28). En viktig iakttagelse är att andelen inkomna underrättelser har halverats, men inte verkställigheterna. Förklaringen till detta är att det blivit svårare att få anstånd/återkallelse på inskickade ansökningar om verkställighet. Av antalet avhysningarpå grund av tvångsförsäljning av bostadsrätt enl § 8:18 uppgår till 8 stycken. Gruppen äldre med hyresskulder, störningar och behov av sanering ökar fortfarande. Ofta har missförhållandena pågått en längre tid innan IOF blir informerade. Psykisk ohälsa och skamkänslor utgör många gånger hinder i denna process. Ett ytterligare utökat samarbete med VOO har påbörjats i samband med PRIO- projektet. Syftet med projektet är att stärka samarbetet mellan IOF och VOO samt att stärka samarbetet med Region Skåne och riktar sig till personer med psykiatrisk problematik. Det stora flertalet hushåll med hyresskulder löser sin situation genom att träffa avtal om avbetalning och undviker på så sätt risken att bli av med sitt boende. I den mån det är möjligt att lösa en hotande avhysning med att stadsområdet prövar uppkommen hyresskuld, görs detta som en del i att förebygga hemlöshet. En generös hållning vid bedömning av hyresskulder riktar sig främst till hushåll med barn och äldre som bedöms vara särskilt utsatta vid avhysning. Som ett led i att förstärka det förebyggande arbetet med hyresskulder har stadsområdet satsat på kompetenshöjning hos samtlig personal inom IOF. Arbetet påbörjades våren 2012. Med anledning av sammanslagningen till stadsområde Söder, samt nyanställningar, kommer en utbildningsdag i hyreslagstiftningen att anordnas för samtliga på Ekonomiskt bistånd, Vuxenmottaget och Boendetillsyn i november 2014. Samverkan med Psykiatrin är nu etablerat sedan mars 2013. Regelbundna träffar är inbokade och gemensamma hembesök görs i större omfattning än tidigare. Information om hyreslagen är även genomförd på Psykosenhetens öppenvård på Drottninggatan med syftet att öka kunskapen om vilka konsekvenser obetald hyra/störningar kan få. 6 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Genom- och övergångsboende (2013 års siffror inom parantes) Antalet genomgångs- och övergångsboenden i stadsområdet uppgår idag till sammanlagt 186 (162) lägenheter fördelat på 141 (122) övergångsboende där den boende har möjlighet att överta kontraktet, samt 45 (40) genomgångsboende.Ytterligare ett genomgångsboende på Koralgatan är planerat men har försenats. Koralgatan är tänkt som genomgångsboende för kvinnor och kommer att erbjuda 9 platser. Stadsområdets genomgångslägenheter är drogfria och fokus ligger på att stödja den enskilde till fortsatt drogfrihet, arbeta med eventuella skulder samt stöd i att söka vidare till annat varaktigt boende. Klientgruppen kommer oftast från härbärge, behandlingshem. Det vanligaste problemet är missbruk och psykisk ohälsa men det förekommer även att personer utan känd problematik bor i genomgångsboende som alternativ till hotell. Flertalet klienter med missbruksbakgrund, som bor i genomgångsboende, har ofta omfattande problem vilket gör det svårt att på egen hand kunna bli aktuell för hyreskontrakt på den öppna hyresmarknaden. Skyddlägenheterna har minskat med en. Orsaken är att bostaden använts under lång tid och risken för att adressen är känd har gjort att sektionen bestämt att avveckla bostaden som skyddat boende. Genomgångsboenden i Söders regi Tallgatan - drogfritt boende Professorsgatan – drogfritt boende Skyddat boende Kantatgatan - drogfritt boende Målgrupp Män Män Män/kvinnor Kvinnor Antal lägenheter 7 4 3 6 På Tallgatan är målgruppen män. Hyresgästerna hyr ett enkelt möblerat rum. Gemensamma utrymmen är vardagsrum/matrum, kök, tvättstuga, två toaletter, samt två duschar. Det finns även en stor trädgård med uteplats som är gemensam. Daglig tillsyn, husmöte varje vecka samt individuella möten efter behov. På Kantatgatan finns 6 enkelt möblerade rum för kvinnor med gemensamt kök, två toaletter och två duschar. Daglig tillsyn, husmöte varje vecka samt individuella möten efter behov. Professorsgatan har fyra platser för män. Likadant här är rummen enkelt möblerade med gemensamma utrymmen i form av vardagsrum, kök och två toaletter. Daglig tillsyn, husmöte varje vecka samt individuella möten efter behov. 7 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Genomgångsboenden i kommungemensam regi Söders abonnerade platser Per Albin - drogfritt boende Lönngården - boende med missbrukstolerans Mosippan - genomgångsboende för nyanlända Hallingsgatan – drogfritt boende Fregatten – drogfritt boende Knäbäcksgången Hasselgatan Herrestadsgatan Herrestadsgatan Rebo Målgrupp Män/kvinnor Män/kvinnor Antal lägenheter 6 5 Familjer 2 Ej abonnerade platser Män/kvinnor 3 Män/kvinnor 2 Kvinnor/barn 1 Kvinnor 1 Män/kvinnor 3 Män/kvinnor 2 Nya för i år är genomgångslägenheterna Hasselgatan, Herrestadsgatan och Herrestadsgatan Rebo. Nya lägenheter och övertag 2010 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 Nya lägenheter Övertag av kontrakt 2010 2011 2012 2013 2014 Nya övergångslägenheter anskaffas sedan september 2006 av Fastighetskontoret och fördelas enligt nyckeltal till stadsområdena. Antalet nya lägenheter hittills under 2014 uppgår till 28 (18). Utöver dessa så kommer stadsområde Söder framöver tilldelas 12 lägenheter av de 100 från MKB. Antalet lägenheter som har övergått till förstahandskontrakt har under året ökat till 27 (18). Detta visar på att i år är det en god balans av inflöde och utflöde. 8 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Personer med skyddsbehov Det är fortfarande kvinnor som dominerar i antalet avseende de som söker hjälp på grund av skyddsbehov. I årets räkning var 20 kvinnor och 3 män. Nytt för i år är att samordningstjänsten för skyddsärende är placerad i stadsområdets Mottagningsgrupp för barn och familj. Syftet är att stärka barn- och familjeperspektivet då majoriteten av ärendena rör barnfamiljer. Uppdraget innebär utredning, hotbildsbedömning, beslut om boendeinsatser, uppföljning och samordning av beviljade insatser samt praktiskt stöd för de som drabbats. IOF har tre fullt utrustade lägenheter ämnade till skyddsärenden som komplement till det skyddade boendet Kriscentrum, för kvinnor och deras barn. Vid stor hotbild görs placeringar på kvinnojourer i andra kommuner. För att bättre kunna utreda och säkert bedöma hotbilden i skyddsärenden har socialsekreterare på olika sektioner inom IOF påbörjat en utbildning i bedömningsinstrumentet FREDA. Det blir allt svårare för skyddsbehövande att finna bostad i den allmänt rådande bostadsbristen. Det är också svårt att få andra kommuner att samarbeta trots att ny lagstiftning skulle göra det lättare. Arbetet har således allt mer inriktats på att finna och förmedla kontakt mellan hyresvärdar på andra orter och den hjälpbehövande. Syftet är att försöka förhindra långvariga boendeplaceringar på skyddsboendena då dessa ibland tvingats säga nej till skyddsbehövande på grund av platsbrist. Migrationsverkets bestämmelser kring de tillfälliga uppehållstillstånden upplevs som problematiska. Många kvinnor far illa och vågar inte lämna en destruktiv relation i rädsla för att förlora sitt uppehållstillstånd. Att återvända till hemlandet är många gånger inte heller något alternativ. En stor del av ärendena har ovanstående problematik. Samarbete Stadsområdenas boendechefer, sektionschef från Sociala resursförvaltningen samt fastighetskontorets lägenhetsenhet träffas regelbundet med fokus på verksamhets- och samarbetsfrågor. Samarbetet mellan individ- och familjeomsorg och stadsområdets vård- och omsorgsverksamhet fortsätter i likhet med föregående år. Ett gemensamt forum på chefsnivå från IOF och VOO träffas regelbundet med syfte att fortsatt utveckla samarbetet mellan verksamheterna. Nytt i år är att stärka samarbetet mellan IOF, VOO och Region Skåne – Psykiatri, för målgruppen personer med psykisk ohälsa/samsjuklighet. Syftet är ett utvecklande av ett gränsöverskridande arbetssätt, för att den samlade kompetensen ska komma den enskilde till gagn. Tre tjänstemän, en psykiatrissjuksköterska, en biståndshandläggare och en socialsekreterare i stadsområdesförvaltning Söder utgör projektgruppen, som kallas PRIO- gruppen. Det är klienternas behov av stöd och hjälp inom olika områden och verksamheter och är inte nödvändigtvis hemlöshet. 9 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 Trender Den strukturella hemlösheten är fortsatt hög. Ökningen med 64 barn från föregående år är ett rekord för området. Bland de 108 barnen är 92 barn födda i utlandet. Det är oftast barnfamiljer som har svårt att komma vidare till egna boendelösningar på grund av strukturell hemlöshet. Detta på grund av den rådande bostadsbristen men också för att kunskap saknas till hur man skall gå tillväga för att söka bostad. De stora barnfamiljerna har också svårt att komma vidare till eget boende då det råder brist på boende för stora familjer i Malmö. Ofta blir det långa hotellplaceringar då stadsområdets övergångslägenheter ej heller rymmer stora familjer. Det är svårt att hitta akuta boendeplaceringar eftersom efterfrågan är hög i hela kommunen. Ofta har man tillfälliga inneboende lösningar hos familj eller vänner vilket i längden är ohållbart. En annan orsak till hemlöshet ibland är att en familjemedlem har kunnat ordna tillfällig inneboende till sig själv och när resten av familjen kommer på anknytning så kan man inte stanna kvar i det tillfälliga inneboendet. Dessa familjer blir då i akut behov av boendebistånd via IOF. Gällande målgruppen ungdomar, så har dessa varit prioriterade för områdets inkomna enrumslägenheter. Trots detta finns fortfarande ungdomar på dygnsboenden, vilka skulle kunna flytta vidare till eget boende om resursen fanns tillgänglig. De inkomna enrumslägenheterna täcker inte behoven. Den målgrupp som omfattar ensamstående, män eller kvinnor, som blivit drogfria via behandling eller på annat sätt, har det i undantagsfall erbjudits övergångslägenhet. Det är dock den målgruppen som har det svårast att etablera sig på den öppna bostadsmarkanden. Detta kan bero på att det ofta förekommer skulder till Kronofogdemyndigheten, att personen har blivit avhyst från ett tidigare boende samt kan ha svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Personerna som ingår i denna målgrupp erbjuds annat boende, oftast i genomgångsboende, vilket de flesta accepterar. Boendetiden i genomgångsboendena tenderar att bli långvarig. Det är många som sätter sitt hopp till Bostad först- programmet där det är lång kö. En annan ökning är målgruppen som omfattar psykisk ohälsa, psykisk ohälsa/samsjuklighet och det är en mycket komplex grupp att arbeta med. Det är svårt för dessa personer att få rätt hjälp och ett boende som kan möta deras behov fullt ut. 10 │ Stadsområdesförvaltning Söder │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i stadsområde Söder 2014 SON SÖDER 2014-11-26 Särskilt yttrande Angående Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Stadsområde Söder 2014 SOFS-2014-474 Den borgerliga gruppen ser mycket allvarligt på den ohållbara situationen för Malmös hemlösa. Problemet med det stora antalet familjer utan egen bostad belastar stadsområdenas budget, utan att de har någon större möjlighet att påverka situationen då det största ansvaret vilar på Malmö stad. Den sociala hemlösheten går att hantera enligt förvaltningen, men det är den strukturella där familjer saknar boende och arbete som är svår att hantera i stadsområdena. Malmö stad måste ta ett större grepp där man kan använda sig av modeller som Bostad först, och framförallt se till att fler lägenheter både byggs och görs tillgängliga för de hushåll som idag bor på hotell, vandrarhem, härbärgen och är inneboende. På sikt är situationen skadlig för såväl barn som vuxna, då det kan bli svårt att få en fungerande studiemiljö för barnen, eller en trygg miljö för att kunna få ett arbete för de vuxna. Med anledning av ovanstående valde vi att avge särskilt yttrande. Caroline Wessel (M) Narcis Spahovic (Fp) Roland Hellborg (M) Helena Grahn (M) Med instämmande av: Carina Gudmunsson-Stridsberg (M) Anders Nilsson (M) Gert Mellnert (Fp) Gisela Rosen (M) Sonja Jernström (M) Insatser för bostadslösa och hemlösa 2014 Stadsområdesförvaltning Väster Rapport avseende insatser för bostadslösa och hemlösa inom stadsområde Väster per den 1 oktober 2014 Upprättad Datum: Ansvarig: Förvaltning Enhet: 2014-11-04 Kristina Nilsson Stadsområde Väster Individ- och familjeomsorg, Vuxenenheten Stadskontoret begär årligen in en rapport om bl a vad som kännetecknar stadsområdet vad gäller hem- och bostadslöshet, organisationen av arbetet med hemlösa, samarbete med andra verksamheter samt förebyggande insatser. Stadskontoret sammanställer en kommunövergripande rapport till Kommunstyrelsen. Hemlösheten i Stadsområde Väster Väster kännetecknas av att det finns ett litet antal hyresvärdar, MKB är den dominerande hyresvärden. I området Limhamn/Bunkeflo är det generellt mycket svårt för personer som saknar fast inkomst eller har betalningsanmärkningar att skaffa boende med förstahandskontrakt. Inom delar av nybyggnationen i stadsområdet fanns dock ett flertal som hyr i andra hand eller är inneboende. De flesta avser i flera fall boende enligt EBO-lagen 1 och som i samband med uppehållstillstånd beviljats hjälp med boende av stadsdelen. Stadsområde Västers arbete med hem- och bostadslöshet kännetecknas av att den enskilde ska nås med tidiga insatser för att förhindra eventuella avhysningar och familjer som inte har resurser att finna och behålla ett eget boende får ett boende anpassat efter denne/deras behov. Dessa insatser kompletteras med individuellt anpassade stödinsatser. Arbetet med hem- och bostadslösa omfattas både av arbete med personer som kontaktar individoch familjeomsorgen för att de saknar någonstans att bo samt av ett betydande vräkningsförebyggande arbete som vänder sig till dem som har ett boende men som av en eller annan anledning har svårigheter med att behålla boendet. Varje år den 1 oktober sker en hemlöshetskartläggning i Malmö stad. Vid mättillfället den 1 oktober 2014 var 89 hemlösa personer aktuella på Stadsområdesförvaltning Väster, fördelat på 51 män och 38 kvinnor. Antalet boendedygn beviljade av Stadsområdesförvaltning Väster avseende härbärge, hotell och liknande under perioden 131001–140930 var 33389 dygn. Barn i hemlösa hushåll Vid 2014 års hemlöshetsräkning var sammanlagt 17 barnfamiljer med totalt 43 barn hemlösa. Antalet hemlösa barn har fördubblats i stadsområdet jämfört med 2013 då det var 21 barn. Framförallt är det familjer som har många barn som har behov av boende. Åldersfördelningen avseende barnen är; 0-6 år 17st 7-12 år 17 st 13-18 år 9 st Det är lika många barnfamiljer (8) med båda föräldrarna som har barn som ensamstående kvinnor (8) som bor med sina barn. Målet med boendeinsatsen är att den ska vara kortvarig med hänsyn till barnens behov av kontinuitet och trygghet och närhet till förskola och skola samt intensiv för att få föräldern till att ta sitt aktiva ansvar för familjens bostadssituation. De flesta familjer erhåller så småningom, utifrån ett barnperspektiv, boende i någon av verksamhetens andrahandslägenheter. 1 EBO-lagen = Lagen om eget boende avseende asylsökande Skyddsärenden Konsultationsteamet, som arbetar med ärenden angående personer som är avhoppare från kriminella gäng, har initierat 4 ärenden till IoF under perioden 1 oktober 2013 till 30 september 2014. Det har varit 3 ensamstående män och ett gift par bestående av en man och en kvinna utan barn. Kvinnor som har blivit utsatta för hot och våld har vänt sig till Individ- och familjeomsorgen för att få hjälp med ett skyddat boende. Under perioden 1 oktober 2013 till 30 september 2014 beviljades 14 kvinnor och sammanlagt 17 barn ett skyddat boende utifrån att de har blivit utsatta för hot och våld. Placeringar görs framförallt på kvinnojourer runt om i landet. Även placering på Kriscentrum för kvinnor och deras barn samt på Borgen har skett. Orsaker till hemlöshet Hemlöshetens karaktär har förändrats på senare år. Den tydligaste förändringen är att personer och familjer utan tydlig social problematik ökar bland de hemlösa och bland dem som till slut tvingas bo i akutboende eller med andrahandskontrakt i socialtjänstens lägenheter. 2014 är 53 hushåll, fördelat på 22 kvinnor och 31 män, hemlösa utan tydlig social problematik. Av de hushållen är det 14 hushåll som har barn. Strukturellt hemlös innebär att personen pga. brist på bostäder och ett hårt klimat på bostadsmarknaden, har stora svårigheter att få ett eget boende. Anledningen till svårigheterna kan bl.a. bero på att den enskilde saknar inkomst, har skulder, bristande förankring i samhället med mera. Det är en oroväckande trend att gruppen strukturellt hemlösa ökar. En av anledningarna till de ökande hemlöshetstalen i stadsområdet är de personer som flyttar in kortare tid hos bekanta och folkbokför sig på adressen för att sedan ansöka om bostad. Framförallt har det skett en ökning av familjer som är nyanlända till Sverige och har erhållit uppehållstillstånd men även familjer som har ansökt om asyl och där Migrationsverket har placerat dem inom stadsområdet enligt EBO-lagen. Organisation av insatserna för bostadslösa Arbetet med hem- och bostadslösa ligger inom, Individ- och familjeomsorgens vuxenenhet. Enheten ansvarar för allt arbete med hemlösa samt för utredningar och beslut när det gäller vuxna personer med bland annat missbruksproblem. I och med satsningen av tilldelning av 100 lägenheter från MKB till stadsområdena har IoF utökat med en tjänst på vuxenenheten, boendestöd. För stadsområde Väster kommer det att innebära 10 lägenheter fördelat efter nyckeltal. Det kommer att följas upp hur mycket som det sparas i jämförelse med kostnaderna för vandrarhem och hotell. Akutboende I SOF Väster arbetar 3 socialsekreterare i vuxenenhetens mottagningsenhet med att bland annat utreda behov av akutboende för hemlösa individer och familjer, beviljar boende på bland annat härbärgen och stödboenden. 1 socialsekreterare arbetar med uppföljning av akutboende, gör en grundligare utredning gällande behov samt arbetar med att vara ett stöd i att finna ett nytt permanent boende. Tillsyn i lägenheter Fem socialsekreterare arbetar med stöd och tillsyn i Malmö stads blockförhyrningar, exempelvis Holmaboendet, Mosippan, Bostadsbyn, Hallingsgatan, Lönngården där man gör boendeplaneringar tillsammans med klienterna och följer upp dessa. Tillsyn sker alltid på dagtid. I de fall klienten inte har någon problematik får klienten stöd i att ställa sig i bostadskö och söka förstahandskontrakt på den reguljära bostadsmarknaden. Samarbetet inom vuxenenheten mellan förebyggande, akutboende och uppföljning i lägenheterna är mycket viktigt och stort arbete läggs ned gemensamt för att förebygga hemlösheten genom att bland annat varje vecka avsätta tid för diskussion och planering. Socialsekreterarna som handlägger missbruksärenden och boendehandläggarna samarbetar också kring de gemensamma ärenden där det förutom missbruk finns en boendeproblematik. De flesta familjer som är placerade på olika akuta boenden erhåller så småningom, utifrån ett barnperspektiv, boende i någon av verksamhetens andrahandslägenheter och är alltid prioriterade såvida de inte har ordnat kontrakt på egen hand. Uppföljning och tillsyn i andrahandslägenheter sker kontinuerligt och under dagtid. Oftast är barnen i skolan eller på förskolan och därför förs diskussion inom IoF på vilket sätt vi ska uppmärksamma barnens behov i våra lägenheter. Detta även med utgångspunkt från granskning av IVO, Inspektionen för vård och omsorg, då de granskade hanteringen av hemlösa barn våren 2014. Förebyggande insatser mot bostadslöshet Förutom ett nära samarbete internt inom stadsområdet finns en etablerad och nära kontakt bl.a. med hyresvärdarna och bostadsrättsföreningarna, Kronofogdemyndigheten, inkassobolag, Försäkringskassan, sjukvården, hyresnämnden, budget- och hyresrådgivningen och överförmyndarnämnden. Till Individ- och familjeomsorgen kommer information från hyresvärdar om de hyresgäster som fått varnings- eller uppsägningsbrev gällande störningar eller hyresskulder. Individ- och familjeomsorgen tar kontakt med alla dessa. En socialsekreterare arbetar med det. Kontakten tas i första hand genom brev, ett stort arbete läggs också ned på att nå hyresgästerna och hembesök är vanliga. Familjer med barn samt äldre personer är särskilt prioriterade i detta arbete. Individ- och familjeomsorgen erbjuder kontakt, rådgivning och samtal med hyresvärden och följer med hyresgästen vid förhandlingar i hyresnämnden. Framför allt när det gäller hyresskulder finns ett mycket nära samarbete med den enhet inom Individ- och familjeomsorgen som handlägger försörjningsstöd och samtliga ärenden där barnfamiljer riskerar avhysning anmäls till enheten som arbetar med barn och ungdomar. Antalet personer med psykiska funktionshinder som riskerar avhysning har ökat på senare år. En grupp som utmärker sig är personer med tvångssyndrom som samlarmani och kallas för ”samlare”. IoF har ett nära samarbete med VoO kring dessa ärenden. Andrahandslägenheter SOF Väster har den 141001 sammanlagt 116 övergångs- och genomgångslägenheter som hyrs ut med andrahandskontrakt. Lägenheterna är av olika typ. Gemensamt för alla är att klienterna tecknar ett andrahandskontrakt och betalar hyra. Lägenhetsenheten tecknar kontrakt med hyresvärdarna och lägenheterna fördelas mellan stadsområdena som i sin tur fördelar dem till hem-/bostadslösa. Hushållen erhåller andrahandskontrakt av Lägenhetsenheten och målsättningen är att kontrakten ska övertas inom 2 år. Samarbetspartners Psykiatrin Flera av de personer som är hemlösa eller bor i stadsområdesförvaltning Västers övergångslägenheter har allvarliga psykiska problem. Under senare år har antalet ökat. Personer med psykiska funktionshinder är en av många grupper i samhället som under senare år har fått svårare att hävda sig på en allt kärvare bostadsmarknad. Socialpsykiatriprojektet Väster med två socialrådgivare med visst samordningsansvar arbetar med denna målgrupp. En är anställd inom individ- och familjeomsorgen och en är anställd inom vård och omsorg. En stor del av socialrådgivarnas uppgift är att inventera och ta fram samverkansformer mellan socialtjänsten och psykiatrin. De kan även användas som ett konsultationsteam. Individ- och familjeomsorg har ett nära samarbete med psykosklinikens öppenvårdsmottagning, men också med den allmänpsykiatriska mottagningen, i frågor som rör bostadslöshet och för att förebygga och förhindra vräkningar för personer som har psykiska problem. Representanter från mottagningarna deltar i regelbundna samarbetsmöten med Individ- och familjeomsorg och vård och omsorg. Vård och omsorg Individ- och familjeomsorgen har samarbete med stödteamet som arbetar med psykiskt sjuka över 65 år. Det är en viktig samarbetspartner för att kunna erbjuda gemensamma klienter boendestöd så att de kan behålla sina förstahandskontrakt. Ideella föreningar Individ- och familjeomsorgen har vidare kontakt med Malmö Kyrkliga Stadsmission angående de gäster som har kontakt med förvaltningen. Personal har även kontakt med Comesta, Partnergruppen, RFHL 2 och KRIS 3. Tamira och samarbetar med dessa när det gäller de personer som bor i deras regi. Andra stadsområden Sedan våren 2005 förekommer ett regelbundet samarbete med andra stadsområden kring hemlöshetsfrågor bl.a. kring målgrupper som kräver kommungemensamma lösningar. Enhetsoch sektionschefer för bostads- och hemlöshetsfrågor träffas en gång per månad. Syftet med mötena är informations- och erfarenhetsutbyte men också för att sammanställa vilka olika behov stadsdelarna har i dessa frågor och hur arbetet ska utföras på bästa sätt, för att tillgodose det stora behovet av boenden. Även Lägenhetsenheten som fördelar lägenheter till stadsområdena deltar på mötena. 2 3 Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende Kriminellas revansch i samhället ALTERNATIVA BOENDEFORMER Genomgångsboende – Kvarteret Stensjön I början av 2006 färdigställdes fastigheten Stensjögatan 64–66. I fastigheten finns äldreboende, LSS-boende, korttidsboende, dagverksamhet samt 14 lägenheter som disponeras av Individ- och familjeomsorgen som andrahandslägenheter. Kvinnoboende Snödroppsgatan Kollektivboendet Snödroppsgatan består av fem möblerade rum med två gemensamma toaletter samt gemensamt kök. De fem platserna är riktade till hemlösa ensamstående kvinnor, med eller utan barn, som inte har haft missbruksproblematik. Boendet är ett akutboende och placeringarna är tänkta att inte bli alltför långvariga. Tillsyn sker vid besök och endast under dagtid. På Snödroppsgatan är det ganska stor genomströmning och placeringarna är från någon/några månaders boende upp till ca 8-9 mån för 1 person. Holmaboendet Holmaboendet består av nio små lägenheter med pentry och en större gemensamhetslokal. Det används som övergångslägenheter för ensamstående bostadslösa. Samtliga lägenheter är möblerade och kontrakt tecknas. Tillsyn av boendet sker i samband med hembesök hos de boende under vardagar på kontorstid. Boskola/ rådgivning Boskolan är en verksamhet som är öppen två timmar i veckan, telefoner och datorer finns tillgängliga. Rådgivningen är öppen för alla som bor i stadsområdet. Syftet är att deltagare får insikter i hur man söker bostad på olika sätt på egen hand. Boskolan är välbesökt och det behövs att minst två personal närvarar så att deltagarna får den hjälp och stöd de behöver. Personal från Vuxenenheten och försörjningsstöd delar på ansvaret. Sammanställning av hemlöshetsräkning 2014-10-01 2014 års hemlöshetsräkning visar på att det totalt finns 89 hemlösa personer, fördelat på 38 kvinnor och 51 män. Av dessa är 17 hushåll med barn (43 barn). Av 89 hemlösa är tre personer 65 år och äldre. Huvudsaklig problematik fördelat på kvinnor och män Orsak till hemlösheten Bristande förankring Obetalda hyror Störande beteende Våld i hemmet Övriga betalningsanmärkningar Totalt Kvinnor 22 4 3 7 2 38 Män 31 7 5 0 8 51 Antal hemlösa barn, åldersindelat 0-6 år, 7-12 år och 13-18 år Åldersindelning barn 0-6 år 7-12 år 13-18 år Totalt 17 17 9 43 Boendeform vid hemlöshetsräkningen Boendeform Ambulerande Boende i privat eller frivilligorganisations regi Dygnsboende Hotell/Hotelliknande boende/Vandrarhem Institution Kommunens akutboende Kriminalvård Uteliggare Totalt Totalt Kvinnor Män 6 13 7 8 14 6 5 8 3 16 29 13 6 7 1 7 14 7 1 1 0 2 3 1 51 89 38 Boendeform för hemlösa hushåll med barn Aktuellt boende Ambulerande Hotell/Hotelliknande boende/Vandrarhem Kommunens akutboende Summa Summa 2 12 3 17 Personens behov av bostad Bostadsbehov Boende med stödinsats Boende utan krav på drogfrihet Egen bostad Kollektivboende Särskilda boendeformer Totalt Kvinnor 3 2 33 0 0 38 Män 11 2 34 1 3 51 Totalt 14 4 67 1 3 89 Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Öster Datum Tjänsteskrivelse 2014-11-06 Vår referens Birgitta Nimgård Assistent [email protected] Rapport hemlöshet 2014 SOFÖ-2014-472 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster ska varje år avge rapport om stadsområdets insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Årets rapport visar att hemlösheten ligger på samma nivå som för 2013. Under året har det egna boendet Vandraren 2 öppnats och det har anställts ytterligare två bovärdar. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna rapporten, samt att översända rapporten till Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag • • G-Tjänsteskrivelse AU 141117 - Rapport hem och bostadslösheten öster AU 141117 - Rapport - hem och bostadslösheten Öster 2014 (2) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2014-11-17 Stadsområdesnämnd Öster 2014-11-26Stadsområdesnämnd Öster 214-11-26 Ärendet Ärendet redovisas i sin helhet i bilagan. Ansvariga SIGNERAD 2014-11-06 Annikki Tinmark Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 stadsområdesförvaltning Öster Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-23 1.0 Stefan Svensson stadsområdesförvaltning Öster Individ och familjeomsorg, enhet Vuxna Innehållsförteckning Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 ............ 1 Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 ............ 3 Hem- och bostadslösheten i stadsområdesförvaltning Öster ......... 3 Organisation av insatserna ............................................................ 3 Boenden i egen regi ....................................................................... 4 Förebyggnade insatser .................................................................. 4 Samarbete ..................................................................................... 5 Psykiatrin – ................................................................................. 5 Ideella föreningar – ..................................................................... 5 Andra stadsområden– ................................................................ 5 Aktuellt projekt ............................................................................... 5 Pågående förändringsarbete.......................................................... 5 2 │ stadsområdesförvaltning Öster │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 Stadsområdesnämnd Öster ska varje år avge rapport om stadsområdets insatser för hem- och bostadslösa till Kommunstyrelsens folkhälso-, vård och omsorgsberedning. Hem- och bostadslösheten i stadsområdesförvaltning Öster Att vara hemlös innebär att man inte har något stadigvarande boende. Hemlösa är de familjer/personer som flyttar runt bland släkt och vänner, bor på hotell, vandrarhem, institution eller liknande. Bostadslösa har ett boende, oftast i form av lägenhet med andrahandskontrakt genom kommunen. Dessa är s.k. övergångsboende där man kan få ta över förstahandskontraktet, eller i genomgångboende typ Mosippan där man inte får ta över kontraktet men kan bo kvar under flera år. De hem- och bostadslösa i stadsområdesförvaltning Öster kännetecknas till största delen av barnfamiljer. Därtill kommer ensamstående och par utan barn som inte får en egen bostad på grund av dålig förankring på bostadsmarknaden. En del av de hemlösa har blivit av med sitt tidigare boende på grund av anmärkningar för störande i boendet eller betalningsanmärkningar. En ökande grupp hemlösa barnfamiljer har en social problematik som i kombination med bristen på bostäder bidrar till att tiden i hemlöshet ökar. I årets hemlöshetskartläggning fanns 173 barn registrerade i de familjer som begärt socialtjänstens hjälp med sin boendesituation under mätperioden 140901-140930. Av totalt 269 ärenden i stadsområdet är orsaken till boendeproblemen bristande förankring på bostadsmarknaden i 212 fall, skulder / störningar i 34 fall och våld i familjen i 23 fall. En stor orsak till bristande förankring på bostadsmarkanden är att man är nyanländ i Sverige. Totalt sett har andelen familjer/personer som söker hjälp med anledning av hemlöshet ökat de senaste åren. Mellan åren 2013 och 2014 har ökningen planats ut. En markant ökande grupp hemlösa är de som under en kortare eller längre tid har haft ett andrahandsboende eller som har varit inneboende. Dessa familjer/personer uppsöker ofta Enhet vuxna akut med förhoppningen om att erhålla en lägenhet genom socialtjänsten. Många familjer och ensamstående personer bor inneboende i stadsområdet. Detta bidrar till att det finns en hög andel trångbodda familjer. Trångboddheten påverkar människor negativt, vilket bidrar till en ökad frustration hos befolkningen. Efterfrågan av lägenheter överstiger vida tillgången. Organisation av insatserna Insatserna för de hem- och bostadslösa i stadsområde Öster hanteras inom Individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen har ingen särskild boendeenhet. Hem- och bostadslöshetsfrågorna handläggs av E nhet vuxna 3 │ stadsområdesförvaltning Öster │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 vars uppdragsområde även omfattar missbruk, hot- och våldsutsatta samt reception och gemensam administration. Inom enhet vuxna arbetar 17 socialsekreterare, 4 boendevärdar, 2 sektionschefer, 1 enhetschef, och 6 assistenter. Arbetet med de hem- och bostadslösa innefattar att utreda behovet, utarbeta insatser tillsammans med den/de sökande samt ansvara för insatsen och uppföljning av densamma. På grund av den mängd hemlösa som söker akut hjälp hos enhet vuxna finns ett mottag som innebär att tre socialsekreterare under kontorstid alltid fanns tillgängliga för att ta emot dessa akutbesök. Under perioden 2014-01-01 – 2014-09-30 har 479 familjer/personer ansökt om akut hjälp relaterade till boende. Jämfört med 479 familjer/personer under samma period föregående år. Boenden i egen regi Stadsområdesförvaltningen driver i egen regi boendena Vandraren 1, Vandraren 2, Svea och Sångleken. Vandraren 1 är ett boende för barnfamiljer. Boendet har vandrarhemsstandard, det vill säga gemensamhetsytor och gemensamt kök och med plats för max 30 individer. Kostnad per år för Vandraren är 560 000 kr, exklusive personal. Vandraren 2 är ett nytt boende för barnfamiljer som öppnade 2014-06-01. Boendet är ett genomgångsboende med lägenhetsstandard med plats för 13 barnfamiljer, eget kök och hygienutrymme. Kostnad per år för Vandraren 2 är 1 500 000 kr, exklusive personal. Svea är ett boende för ensamstående kvinnor utan barn. Svea har 7 platser i enkelrum med gemensamt kök och 1 plats i lägenhet. Kostnad per år för Svea är 440 000 kr, exklusive personal. Boendet Sångleken är två hus innehållande 12 lägenheter med genomgångsboende för hemlösa barnfamiljer. Marknadsmässig hyreskostnad utgår för lägenheterna på Sångleken. Knutna till samtliga boende finns fyra boendevärdar som arbetar aktivt med familjerna gällande samhällsinformation, läxläsning med barnen samt upprätthålla strukturen i boendena. Kostnad per år för boendevärdar och bil, 1 685 000 kr. Förebyggnade insatser Det förebyggande arbetet ingår som en del i Enhet vuxna och Enhet ekonomiskt bistånd ordinarie uppdrag. Enhet vuxna reagerar och agerar på signaler från fastighetsägare och enskilda personer när det föreligger risk att förlora bostaden på grund av störande. Enhet vuxna kontaktar då den enskilde och erbjuder stöd och hjälp framför allt i kontakten med hyresvärden. En socialsekreterare på enhet vuxna har regelbundna träffar med MKB och med stöd av sektionschef utarbetar samarbetet för att förhindra att barnfamiljer vräks på grund av störningar i boendet. All hantering av hyresskulder utreds och handläggs av enhet ekonomiskt bistånd som agerar på skriftlig varning från fastighetsägarna då en hyresskuld har uppkommit. 4 │ stadsområdesförvaltning Öster │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 De hemlösa barnen uppmärksammas särskilt. Boendevärdarnas tjänster inriktas mot barnens situation i de akutboende som stadsområdet erbjuder. Det handlar främst om att skapa kontakt med familjecentralen Sesam, informera om förskolor och skolor samt att visa föräldrarna vilka sätt det finns att aktivera barnen i närområdet. Samarbete Psykiatrin – Individ och familjeomsorgen, Enhet vuxna samt Vård och Omsorg samarbetar kring boendestöd avseende vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Utöver detta föreligger inget organiserat övergripande samarbete med psykiatrin annat än vid förekommen anledning kring någon enskild person/familj. Ideella föreningar – Enhet vuxna köper boende av ideella föreningar och samarbetar då kring enskilda individer. Bovärdar i de egna boendena samarbetar med områdesutveckling i Öster samt med ideela föreningar till exempel Röda korset och Rädda barnen. Andra stadsområden– Stadsområdenas enhetschefer och sektionschefer har regelbundna träffar för erfarenhetsutbyte. I detta nätverk ingår även representanter från Sociala Resursförvaltningen. Ett tätt samarbete med representant från Fastighetskontoret föreligger kring de lägenheter som hyrs ut i andrahand till stadsdelens hemlösa/bostadslösa. Aktuellt projekt Individ och familjeomsorgen, Enhet vuxna, har under 2014 beviljats utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Detta utvecklingsarbete kommer fortsätta under våren 2015. Individ och familjeomsorgen, Enhet vuxna, har under 2014 beviljats prestationsbaserade medel för att tillsammans med Vård och Omsorg arbeta med boendestöd avseende vuxna med psykiska funktionsnedsättningar. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 och 2016. Hemlösa ungdomar över 18 år kommer att erbjudas varannan liten lägenhet som stadsområdesförvaltningen tilldelas av Fastighetskontoret. Ungdomar som varit inom socialtjänstens vård prioriteras. Detta i syfte att ge dem en hjälpande hand in i vuxenlivet och på bostadsmarknaden. Pågående förändringsarbete Det interna arbetet mellan enheterna inom Individ och familjeomsorgen är under ständig utveckling. Hösten 2014 kommer verksamheten att utveckla arbetsprocesserna med stöd av LEAN. Syftet är att skapa en organisation som arbetar klientfokuserat. Utgångspunkten är att ta tillvara på samlad kompetens inom organisationen, omsätta befintlig kunskap i nya rutiner och konkreta verksamhetsförbättringar, vilket ska bidra till lägre arbetsbelastning och mindre stress. 5 │ stadsområdesförvaltning Öster │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014 Sociala resursförvaltningen kommer i slutet av 2014 att öppna ett nytt boende som vänder sig till hemlösa barnfamiljer. Detta kommer att underlätta sökandet efter alternativa boendeformer för målgruppen Enhet vuxna arbetar med. Enhet vuxna har tillsammans med Vård och omsorg, ansökt om finansiering till sociala investeringsfonden för ett boende till den gemensamma målgruppen, personer med fysiska sjukdomar och viss missbruksproblematik. Malmö Annikki Tinmark Avdelningschef Stefan Svensson Enhetschef 6 │ stadsområdesförvaltning Öster │ Aktuella insatser för hem- och bostadslösa i Öster 2014
© Copyright 2024