1. No category

SOLNA STAD
Kommunfullmäktige
PROTOKOLLSUTDRAG
SID 1 (1)
2015-01-26
§8
Svar på interpellation av Daniel Perez Wenger (V) till
socialnämndens ordförande angående hemlösa EUmigranter i Solna (KS/2014:476)
Kommunfullmäktige beslutar att bordlägga ärendet.
Signatur
Svar på interpellation angående angående hemlösa EU-migranter i Solna
Tack för interpellationen!
Inledningsvis vill jag göra vissa förtydliganden för att undvika missuppfattningar.
Det är EU-rätten och svensk lagstiftning som reglerar vem som har rätt till vilket stöd. EU
lagstiftningen tar sin utgångspunkt i den fria rörligheten och likabehandlingsprincipen men
den fria rörligheten begränsas genom att personer måste ha ”tillräckliga tillgångar för att inte
bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem”.
Enligt socialtjänstlagen är det kommunen som har det yttersta ansvaret för stöd och hjälp. Alla
personer som vistas i en kommun har därför rätt att ansöka om ekonomiskt eller annat bistånd.
Detta gäller även hemlösa EU-migranter som bedöms ha sin hemvist i Solna och därmed
uppehållsrätt exempelvis genom att de själva bidrar till försörjning genom arbete eller är
aktivt arbetssökande.
Personer som inte bedöms ha hemvist i Solna och som tillfälligt vistas i staden har rätt till
bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. Vilken typ av
bistånd som erbjuds bedöms från fall till fall men oftast är insatserna; enstaka bistånd till mat,
logi eller resa till sin hemkommun. Enligt socialstyrelsen kan ”detta resonemang föras även i
förhållande till EU/EES-medborgare som bedöms sakna uppehållsrätt och därmed sin
egentliga hemvist i Sverige, till exempel personer som sökt sig till Sverige utan att ha
realistiska möjligheter att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden och som måste
tigga för att klara sin försörjning. (Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EESområdet – Socialstyrelsen)
När hemlösa upprättar boplatser i Solna och staden får information om detta gör
Vuxenenhetens uppsökare ett besök. Fokus är att säkerställa att det inte finns minderåriga
barn som far illa och/eller att personer befinner sig i en nödsituation där det krävs akuta
insatser från socialtjänst och/eller hälso- och sjukvård. Under förra året kom det in
orosanmälningar om fem boplatser. Vuxenenhetens uppsökare besökte samtliga och det fanns
inga barn eller personer med hemvist i Solna. Vid de olika boplatserna vistades personerna
tillfälligt i staden och reste vidare efter det att behovet av akuta insatser bedömts. Ingen
avhysning genomfördes.
De senaste åren har Solna stad, vid ett fåtal tillfällen, genom stadens jurister begärt avhysning
genom särskild handräckning avseende otillåtna boplatser med stöd av kommunstyrelsens
rättegångsfullmakt hos Kronofogdemyndigheten. Om boplatserna inte är belägna på stadens
mark är det istället respektive markägare som ansöker om särskild handräckning hos
Kronofogdemyndigheten. Vid ett tillfälle har socialförvaltningen varit inblandad och då
betalades hemresan för de som önskade detta.
Interpellationens beskrivning av situationen för EU-migranter överensstämmer inte med
situationen i Solna. Vi försöker skapa kontakt med hemlösa, oavsett om de är EU-migranter
eller inte, och ger information om möjligheten att söka bistånd samt säkerställer att det inte
finns behov av akuta insatser.
1. Har staden kännedom om det finns EU- migranter som har bosatt sig inom
kommunens gränser?
Ja. Under vecka två har det inkommit orosanmälningar om en boplats i Huvudsta.
Vuxenenhetens uppsökare har besökt boplatsen men det fanns inga där. Vuxenenhetens
uppsökare kommer att göra kontinuerliga besök för att upprätta kontakt och utreda
stödbehovet.
2. Om ja, har staden kännedom om var och i vilket skick dessa bosättningar är?
Boplatsen består av ett tält och det finns tillhörigheter runt tältet. Hur det ser ut inne i tältet
vet vi ej då kontakt inte har kunnat upprättas.
3. Om ja, har staden initierat avhysningar med hjälp av Polis och Kronofogden eller har
man försökt hjälpa till med alternativt boende?
Nej.
4. Var i staden fattas beslut om begäran av handräckning för avhysning från
Kronofogdemyndigheten, på politiker – eller tjänstemannanivå?
Stadens jurister ansöker om avhysning genom särskild handräckning avseende otillåtna
boplatser på stadens mark med stöd av kommunstyrelsens rättegångsfullmakt.
5. Har staden en strategi/beredskapsplan för bemötande av bostadslösa EU- migranter i
syfte att de får en vistelse i staden under så humana förhållanden som möjligt?
Ja, alla hemlösa EU-migranter som har sin hemvist i Solna får stöd på samma villkor som alla
andra solnabor. Hemlösa EU-migranter som vistas i Solna kan ansöka om bistånd för att
avhjälpa en akut nödsituation. I prövning ska socialtjänsten särskilt beakta eventuella barns
behov.
Solna 14 januari 2015
Arion chryssafis
Solna den 15 december 2014
Kommunfullmäktiges sammanträde
Interpellation till Socialnämndens ordförande Arion Chryssafis
Interpellation angående hemlösa EU-migranter i Solna
För Vänsterpartiet är bostad en social rättighet och det är en fråga som vi driver på nationell
nivå. Som socialtjänstlagen tolkas idag garanteras inte hemlösa rätten till eget boende utan
endast ”tak-över-huvudet”. Vi förespråkar metoden ”Bostad Först” som går ut på att en egen
bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem.
Avsaknaden av en bostad är idag ett reellt problem inte bara för klienter hos socialtjänsten
så som till exempel personer med missbruksproblematik eller psykiskt funktionshinder. Det
kan handla om unga, personer som vill separera, utförsäkrade från a-kassan, personer med
småskulder men även hemlösa EU-migranter.
Alla länder i Europa har en lång tradition av förföljelse och trakasserier mot romer och
resandefolk. Rasismen runt om i Europa är stark och i länder som till exempel Ungern och
Rumänien pågår systematisk förföljelse och diskriminering av romer och resandefolk. Många
av dessa tvingas söka sig till andra länder för att kunna försörja sig själva och sina familjer,
ett fåtal av dem kommer till Sverige. Vänsterpartiet menar att det behövs en aktiv politik för
att förbättra situationen i Rumänien och att Sverige genom EU ska bidra till detta. Men vi har
samtidigt ett ansvar att se till att de människor som vistas i Sverige kan göra det under
värdiga former och det utan förföljelse genom exempelvis tvångsvräkning av svenska
myndigheter. Även om staten måste bidra med finansiering behöver kommunerna ta det
praktiska ansvaret för att människor som vistas inom kommunens gränser kan leva under
värdiga och humana omständigheter. I dagsläget jagas EU-migranterna runt från kommun till
kommun av bland annat Kronofogden och polisen, på begäran av kommunerna. Deras
boenden rivs eller beslagtas. Men Göteborg har valt en annan väg än de flesta kommuner.
Där planerar man ett samarbete med Räddningsmissionen och Stadsmissionen för att kunna
erbjuda dessa fattiga EU-migranter campingmöjligheter och bidra med ekonomiska resurser
för att fältarbetare ska kunna hjälpa dem.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Har staden kännedom om det finns EU-migranter som har bosatt sig inom
kommunens gränser?
2. Om ja, har staden kännedom om var och i vilket skick dessa bosättningar är?
3. Om ja, har staden initierat avhysningar med hjälp av polis och Kronofogden eller har
man försökt hjälpa till med alternativt boende?
4. Var i staden fattas beslut om begäran om handräckning för avhysning från
Kronofogden, på politiker- eller tjänstemannanivå?
5. Har staden en strategi/beredskapsplan för bemötande av bostadslösa EU-migranter i
syfte att de får en vistelse i staden under så humana förhållanden som möjligt?
Daniel Perez Wenger (V)