Budget 2015 Facknämnder

Budget 2015 Facknämnder
Nämnden för konsument- och
medborgarservice
1 Inledning
Sammanfattning
Förvaltningens främsta uppdrag är att svara för samordnad service och vissa externa
tjänster till konsumenter, boende, besökare och företagare. Medborgarnas behov ska
vara styrande för vår verksamhet, men vi arbetar på uppdrag av förvaltningar och bolag
samt andra kommuner.
Detta förutsätter ett gediget samarbete och en väl fungerande dialog med stadens
förvaltningar och bolag. Ett särskilt beroende finns till stadsledningskontoret och
intraservice.
Kommunfullmäktige har antagit ett program för e-samhället. E-samhälle handlar om att
använda informationsteknik i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv.
Tekniken är en resurs som rätt utnyttjad förenklar för boende, besökare och företag,
stödjer effektivitet, kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati och
arbetssätt. Förvaltningen har en nyckelroll för att förverkligandet av programmet ska bli
framgångsrikt.
Strategier för förvaltningens måluppfyllelse 2015 är:
1. Bli mer kända. Den service och verksamhet som förvaltningen erbjuder behöver
bli mer känd både bland medborgarna och internt i staden.
Aktiviteter:


Förvaltningsövergripande kommunikationsplan
Gemensamma budskap kring det vi erbjuder
2. Kvalitetssäkring av alla verksamheter. Samtliga verksamheter behöver
kvalitetssäkra processer och arbetssätt.
Aktiviteter:




Miljödiplomering
Likabehandling och bemötandefrågor
Planering, styrning och uppföljning
Översyn av mått och mätetal i verksamheten
3. Samverkan och samarbete. För att förvaltningen ska lyckas med sitt uppdrag är
det viktigt att samverkan både externt med olika aktörer och internt i staden
utvecklas och förstärks. Särskilt viktiga är:

Samverkan med intraservice och samordning av programmet för intern
service. Syftet är att få ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt
gentemot stadens förvaltningar och bolag för såväl intern som extern service.

Samverkan med miljöförvaltningen i strategiska frågor som hållbar
konsumtion och energi- och klimatfrågor.

Samverkan med stadsledningskontoret vad gäller serviceutveckling och
digitalisering av staden.
4. Fokus på medborgarnas behov.
Aktivitet:

medborgaranalys
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
2(24)
5. Fortsatt utveckling av medborgarservice.
Aktiviteter:



gemensamt servicebegrepp i hela staden
likvärdig service
kanalutveckling
Under 2014 genomförs en ny telefoniupphandling av Göteborgs Stad. Detta innebär att
det troligtvis under 2015 kommer att implementeras nya telefonilösningar för hela
staden. För förvaltningens del betyder det ett omfattande arbete med att strategiskt
planera, förbereda och genomföra implementeringen av ett helt nytt system. Detta är en
väsentlig risk på många plan. Det kan även komma att ge effekt på servicen mot
medborgaren, även om det förhoppningsvis blir i begränsad utsträckning.
En förutsättning för att förvaltningen ska kunna fullfölja utvecklingsuppdragen inom
service och e-tjänster och goteborg.se är att vi får de utvecklingsmedel om finns med i
beslutsunderlaget för stadens budget 2015.
Läsanvisning
Budgeten utgår från den budget som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2014.
Budgeten ska gås igenom och omprövas efter att stadens budget för 2015 blir slutligt
fastställd i november månad.
I budgethandlingen behandlas prioriterade frågor. Verksamheten i övrigt ska fortsätta
bedrivas och utvecklas enligt grunduppdraget.
Förvaltningen arbetar med planering, budget och uppföljning i stadens gemensamma
verktyg Rappet. Budgethandlingen är uppbyggd enligt den enhetliga strukturen för
fackförvaltningarnas budgetrapport.
I avsnitt 4. Grunduppdrag presenteras nämndens prioriterade mål, uppdrag och strategier enligt
uppdraget i reglementet. och i avsnitt 5 Politiska mål och uppdrag presenteras
kommunfullmäktiges mål, uppdrag och långsiktiga utvecklingsområden tillsammans med
strategier för ökad måluppfyllelse. De mål som beskrivs är de som nämndens i sitt
inriktningsdokument slagit fast att förvaltningen särskilt ska fokusera på.
Som vägledning används följande symboler som hämtats från Rappet:
= kommer från KF
= kommer från nämnd/styrelse
= kommer från förvaltningen
= kommer från enhet i förvaltningen
= kommer från stadsledningskontoret
= prioriterat mål
= uppdrag
= utvecklingsfråga
= i vilken uppföljningsrapport målet följs upp,
= årsrapporten
Med nämndens budget som grund arbetar förvaltningens verksamheter i bred
samverkan med medarbetarna med att prioritera och konkretisera mål, aktiviteter,
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
3(24)
ytterligare mätetal och uppföljning. De blir sedan verksamheternas verksamhetsplaner
som sammantaget ska bidra till att vi når kommunfullmäktiges, nämndens och
förvaltningens mål.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
4(24)
2 Förutsättningar
2.1 Ledning och styrning
2.1.1. Vision och förhållningssätt
Visionen för konsument- och medborgarservice är ett hållbart och solidariskt Göteborg
utifrån den ekologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen. Göteborgarna ska
ha makten över sin vardag. De ska få information om och tillgång till kommunal service
av olika slag och öka sin kunskap, medvetenhet, aktivitet och engagemang.
De ska hitta rätt i och ta del av stadens service och de ska känna till sin rätt att välja och
välja bort. Konsument- och medborgarservice ska stimulera till en hållbar livsstil och
göra det lättare för medborgarna att få den kommunala service de behöver.
Göteborgarna ska handla rättvist och smart för plånboken, klimatet och miljön.
Förvaltningen har sammanfattat visionen så här:
Enklare vardag i en öppen och hållbar stad.
2.1.2 Verksamhetsidé
Vi finns till för konsumenter, boende, besökare och företagare i syfte att underlätta
deras vardag och bidra till hållbar utveckling av göteborgssamhället.
Det gör vi genom att utveckla, samordna och ge en lättillgänglig, likvärdig och
professionell service i samverkan med dem vi är till för.
Vi vägleder, ger råd och inspirerar i alla möten.
2.1.3 Uppdrag
Nämndens uppdrag är att:

Svara för samordnad service till medborgarna

Samordna utvecklingen av e-tjänster

Svara för stadens kontaktcenter

Bedriva allmän konsumentpolitisk verksamhet, samt främja, stödja och
samordna konsumentverksamheten i kommunen

Lämna enskilda råd och stöd till konsumenter och i enklare fall hjälpa dem att
tillvarata sin rätt

Ansvara för kommunens skyldigheter enligt skuldsaneringslagen

Bedriva energirådgivning
I övrigt fullgöra de uppdrag som kommunfullmäktige har överlämnat till nämnden.
2.1.4 Förhållningssätt
Göteborgs stad har tagit fram fyra förhållningssätt för staden förvaltningar och bolag.
Förvaltningen har konkretiserat dem så här:
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
5(24)
Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för
Vi finns till för konsumenter, boende, besökare och företagare i syfte att underlätta
deras vardag och bidra till hållbar utveckling av göteborgssamhället.
Det gör vi genom att utveckla, samordna och ge en lättillgänglig, likvärdig och
professionell service i samverkan med dem vi är till för.
Vi vägleder, ger råd och inspirerar i alla möten.
Vi bryr oss
Vårt bemötande av och service till konsumenter, boende, besökare och företagare
präglas av professionalitet, engagemang, vänlighet och respekt.
Vår service och våra tjänster ska vara tydliga, likvärdiga och tillgängliga för alla. Det
kräver lyhördhet och en anpassning av vår service efter varje mottagares behov och
förutsättningar.
Vi tar ansvar för egna och gemensamma arbetsuppgifter.
Vi arbetar tillsammans
Vi samverkar med varandra och andra utifrån en helhetssyn.
Vi förmedlar kunskap, erfarenhet och positivt engagemang till varandra.
Vi är lyhörda och bidrar aktivt till ett gott samarbetsklimat såväl internt som externt.
Vi tänker nytt
Vi följer aktivt vad som sker i omvärlden och tar tillvara detta i vårt arbete.
Vi hittar nya lösningar och gör ständiga förbättringar för att arbeta på ett bättre, enklare
och mer effektivt sätt.
Vi ser möjligheter och är utvecklingsorienterade.
2.1.5 Organisation
Konsument- och medborgarservice skapades 1 januari 2013. Förvaltningen ansvarar för
Göteborgs Stads kontaktcenter, samordning och utveckling av goteborg.se, utveckling
av service och e-tjänster, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning, energioch klimatrådgivning, hållbar utveckling samt Fairtrade City. Förvaltningens uppgift är
att samordna service till medborgarna i lämplig kanal och utifrån medborgarnas behov
samt att erbjuda de tjänster verksamheterna förfogar över.
Under 2014 har ett omfattande arbete med att utveckla förvaltningens organisation
genomförts. I arbetet har ingått att se över organisationsstrukturen, men även att
fastställa en gemensam vision för den nya förvaltningen, arbeta fram övergripande
strategier för att nå visionen samt att skapa förutsättningar för en gemensam kultur som
grundar sig i stadens förhållningssätt. En ny principorganisation där hållbar utveckling
blir en permanent verksamhet och webbenheten blir en verksamhet direkt underställd
förvaltningsdirektören träder i kraft 1 januari 2015.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
6(24)
2.1.6 Organisationsskiss
2.2 Personal
2.2.1 Personalresurser
Förvaltningen har för närvarande 115 medarbetare. 73 procent är kvinnor och 27
procent är män. De största grupperna är servicevägledare med 51 medarbetare, budgetoch skuldrådgivare, tolv medarbetare och konsumentrådgivare, nio medarbetare.
2.2.1.1 Kontaktcenter
Kontaktcenter leds av en verksamhetschef. För övergripande uppgifter finns en
administratör och en verksamhetsutvecklare, samtliga kvinnor.
Servicevägledningen består av 51 servicevägledare som leds av två enhetschefer, en
man och en kvinna. Av servicevägledarna är ca 79 procent kvinnor och 21 procent män.
Personalen är uppdelad i en allmän och en särskild svarsgrupp, där särskilda
svarsgruppen trafik, park och miljö (TPM), består av nio servicevägledare.
Målet är att minst 30 procent av de anställda bör tala ett tredje språk, förutom svenska
och engelska. Idag pratar kontaktcenters personal 22 språk.
2.2.1.2 Samordning och utveckling av goteborg.se
Leds av en verksamhetschef från och med 2015 och består av sju webbstrateger, en
chefredaktör, en kommunikatör, en informatör och en informationsassistent.
54 procent av medarbetarna är kvinnor 45 procent män.
2.2.1.3 Utveckling av service och e-tjänster
Verksamheten består av fem medarbetare - en verksamhetschef och fyra utvecklare,
varav en tjänst tillsätts 2015-01-01. 50 procent är kvinnor och 50 procent män.
2.2.1.4 Konsumentrådgivningen
Konsumentrådgivningen består av en verksamhetschef, nio rådgivare, en
informationsassistent och en kommunikatör. 75 procent är kvinnor och 25 procent män.
2.2.1.5 Budget- och skuldrådgivningen
Budget- och skuldrådgivningen består av en verksamhetschef och tolv rådgivare.
62 procent är kvinnor och 38 procent män.
2.2.1.6 Hållbar utveckling
Hållbar utveckling består av fyra energi- och klimatrådgivare, tre planeringsledare och
en verksamhetschef. 54 procent är kvinnor och 26 procent män (av de för närvarande
bemannade tjänsterna).
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
7(24)
2.2.1.7 Administration
Den administrativa avdelningen består av en administrativ chef, en ekonom, en HRspecialist, en IT-ansvarig, en nämndsekreterare/registrator och en administratör. 33
procent är kvinnor och 67 procent män.
2.2.1.7 Kommunikationsansvarig
Kommunikationsansvarig är direkt underställd förvaltningschefen.
Kommunikationsansvarig är kvinna.
2.2.1.8 Förvaltningsledningen
78 procent är kvinnor och 22 procent män.
2.2.2 Rekryteringssituation och kompetensförsörjning
Inom servicevägledningen vet man av erfarenhet att det förekommer en viss
personalomsättning av en rad olika skäl. För närvarande är också frånvaron drygt
10 procent. Verksamheten måste ständigt vara bemannade med medarbetare med rätt
kompetens. Därför finns ett kontinuerligt rekryteringsbehov inom verksamheten.
Inom rådgivningsverksamheterna förväntas också en förhållandevis omfattande
personalomsättning på grund av generationväxling, föräldraledigheter och medarbetare
går vidare till andra arbeten. Cirka hälften av budget- och skuldrådgivarna kommer att
gå i pension inom några få år. Det ställer krav på ett fungerande system för introduktion,
kunskapsöverföring och kompetensutveckling.
Gemensamt för flera enheter är att medarbetarna har högskoleutbildning inom olika
samhällsorienterade program exempelvis juridik, förvaltning, kommunikation och
socialt arbete. Verksamheten är kunskapsintensiv, vilket ställer höga krav på
kompetenssäkring. I många fall är kunskapen en färskvara som kontinuerligt tillförs
genom olika utbildningar.
2.3 Ekonomi
2.3.1 Ekonomiska förutsättningar
2.3.1.1 Finansieringsmodell
Kontaktcenter, samordning och utveckling av goteborg.se och utvecklingen av service
och e-tjänster finansieras genom finansieringsmodeller. Till finansieringsmodellen är en
särskild hemtagningsmodell kopplad.
Kommunstyrelsen har beslutat att kontaktcenter ska vara intäktsfinansierad,
vilket innebär att kostnaden bärs av förvaltningarna. Modellen fördelar för 2015
kostnaderna mellan baserat antal nyttjade samtalsminuter i kontaktcenter.
Den samordnade e-tjänsteutvecklingen finansieras via en fördelning baserat på
förvaltningarnas storlek och uppskattning av möjliga e-tjänster för utveckling.
Förvaltningarna har fått mellan en till tre andelar, där stadsdelsförvaltningarna har
tilldelats tre andelar. Kostnaden för den samordnade e-tjänsteutvecklingen baseras sedan
på förvaltningens andel av totalt antal andelar.
2015 ger finansieringsmodellen 31,4 miljoner kronor för kontaktcenter och samordning
och utveckling av goteborg.se samt 4,2 miljoner kronor för utveckling av service och etjänster i intäkter. För den särskilda svarsgruppen trafik, park och miljö är intäkten från
berörda förvaltningar 5 miljoner kronor. Kostnaderna ska balanseras mot intäkterna.
Det finns även en modell för redovisning av hemtagningseffekter till stadens
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
8(24)
förvaltningar. Redovisningen baseras på uppgifter om samtal och samtalslängd fördelat
per förvaltning, område och ärendetyp. Uppgifterna visar på hur kontaktcenter hjälper
verksamheterna att få mer tid för kärnverksamheten.
2.3.1.2 Kommunbidragsramen
Lönekompensationen för 2015 är 2,4 procent.
Priskompensationen för lokaler blir 2,5 procent. För övrig verksamhet är
kompensationen 1,2 procent. Förändringsfaktor är 0,5 procent.
Nämnden har för 2015 fått en kommunbidragsram om 26 miljoner kronor vilken
inkluderar konsumentrådgivning, energirådgivning, budget- och skuldrådgivning samt
Fairtrade city/hållbar utveckling och konsumtion samt administration och lokaler.
0,4 miljoner kronor är indexuppräkning. Den angivna kommunbidragsramen utgör
också planeringsförutsättningen för 2016 och 2017.
Intäkterna i denna del av budgeten är kommunbidrag, statligt bidrag till energi- och
klimatrådgivningen, bidrag från Ale, Kungälv, Mölndal, Partille och Öckerö för
konsumentrådgivning samt mindre försäljningsintäkter av tjänster.
Det statliga bidraget för energi- och klimatrådgivning beräknas bli 750 000 kronor
varav 435 000 kronor avser Göteborg och 315 000 kronor Partille.
De huvudsakliga kostnaderna inom kommunbidragsramen är personal, material och
tjänster samt lokaler, där personalen står för inemot 80 procent av kostnaderna.
2.3.1.3 Investeringar och leasing
Förvaltningen har inget investeringsanslag. Nyanskaffning av inventarier, datorer och
andra åtgärder sker genom leasing.
2.3.2 Riskanalys
Under 2014 genomförs en ny telefoniupphandling av Göteborgs Stad. Upphandlingen är
uppdelad i tre olika områden; växel, operatör samt Contact centersystem. Detta innebär
att det troligtvis under 2015 kommer att implementeras nya telefonilösningar för hela
staden. För kontaktcenters del betyder det ett omfattande arbete med att strategiskt
planera, förbereda och genomföra implementeringen av ett helt nytt system. Detta är en
väsentlig risk på många plan. Dels saknas idag resurser på förvaltningen som har
kompetens nog att genomföra ett sådant projekt. Intraservice har planerat resurser för en
1:1 lösning, det vill säga man kopierar dagens arbetssätt och implementerar i det nya
systemet. För att vi i framtiden ska kunna fortsätta ge bra service till medborgarna måste
vi se över vårt arbetssätt och effektivisera våra processer. Detta innebär att vi i samband
med planering av det nya kontaktcentersystemet måste genomföra ett omfattande
utvecklingsarbete, detta kommer förvaltningen behöva ansvara för. Dessutom innebär
detta nya arbetssätt för servicevägledarna och troligtvis en ny startsträcka då personalen
ska lära sig det nya systemet. Detta kan även komma att ge effekt på servicen mot
medborgaren, även om det förhoppningsvis blir i begränsad utsträckning.
En förutsättning för att förvaltningen ska kunna fullfölja utvecklingsuppdragen inom
service och e-tjänster och goteborg.se är att vi får de utvecklingsmedel om finns med i
beslutsunderlaget för stadens budget 2015.
Den nationella statliga konsumentupplysningstjänsten ”Hallå konsument” i
Konsumentverkets regi kan när den startar 2015 komma att påverka de samverkansavtal
med andra kommuner som finns idag. Konsumentrådgivningstjänsten kan också komma
att påverka antalet inkommande kontakter till konsumentrådgivningen. Emellertid görs
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
9(24)
bedömningen att risken för detta är förhållandevis liten. Konsumentverket, som är
huvudman för den nya statliga konsumentportalen, Hallå Konsument är tydliga i sitt
budskap att de inte kommer att kunna ersätta den lokala konsumentrådgivningen. Den
statliga konsumentportalen kommer fungera som en samlande portal för information
som redan idag finns tillgänglig hos olika myndigheter och rådgivningsbyråer. De
kommer alltså inte att tillföra vare sig ny kompetens eller ny information. Dessutom
kommer de endast fungera som en vägledande telefon- och internettjänst, och inte alls
arbeta förebyggande på det sätt konsumentrådgivningen i Göteborg gjort under många
år.
Allmänt medför nystartade och oprövade verksamheter ekonomiska risker. Det kan vara
svårt att i starten förutse alla delar i ekonomin. Därför är det av yttersta vikt att noggrant
följa utvecklingen för att tidigt kunna vidta åtgärder. Utfallet av finansieringsmodellerna
följs fortlöpande och utvecklas efter hittills gjorda erfarenheter.
Det finns risk att omställning- eller rehabiliteringsbehov uppstår inom olika delar av
verksamheten, dock ej konkret i dagsläget. Men vi måste ha en beredskap för att kunna
hantera denna fråga.
2.3.3 Eget kapital
Kommunstyrelsen har fastställt nämndens egna kapital till 4 mkr. De delar av
verksamheten som finansieras genom finansieringsmodeller ska inte generera något eget
kapital.
Den ekonomiska prognosen för 2014 pekar på ett nollresultat. Det skulle innebära att
det egna kapitalet vid ingången till 2015 skulle vara ca 4 miljoner kronor.
Eget kapital motsvarande 0,5 procent av kommunbidraget/omslutningen får användas
av nämnderna.
2.4 Sammanfattande omvärldsanalys
2.4.1 Service- och tjänstebehoven utmanar
Göteborgs Stad står inför utmaningar som kommer att ställa stora krav på
välfärdssystemet och samhället i stort. Det handlar bland annat om en
åldrande befolkning, demokrati och möjligheter att påverka, sysselsättning,
konkurrenskraft och innovationsmöjligheter. Digitaliseringen kan bidra till att
möta dessa utmaningar.
E-samhälle handlar om att använda informationsteknik (IT) i ett socialt,
samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Tekniken är en resurs som rätt
utnyttjad förenklar för boende, besökare och företag, stödjer effektivitet,
kvalitet och samverkan samt bidrar till att utveckla demokrati, organisationer
och arbetssätt.
Kommunfullmäktige har antagit ett program för e-samhället. Det är Göteborgs bidrag
till Sveriges kommuner och landstings Strategi för eSamhället och regeringens Digital
agenda för Sverige. 2010 antog EU kommissionen Digital Agenda for Europe som ett
av sju huvudinitiativ för att få Europa ur krisen, där man ser digitalisering som en
möjlighet för att möta de utmaningarna som medlemsländerna står inför. Regering har
satt som mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens
möjligheter.
Resan till e-samhället påbörjades för flera år sedan i staden och utvecklingen
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
10(24)
pågår för fullt. Exempel på detta är utvecklingen av stadens medborgarservice
med e-tjänstutvecklingen, etableringen av kontaktcenter samt förvaltningen för
konsument- och medborgarservice. Intraservice nya uppdrag, utveckling
av e-demokrati, arbete med e-hälsa inom vård och omsorg och molntjänster
inom skolan är också en del i utvecklingen som är nödvändig för att nå
målsättningen med e-samhället.
Förvaltningen har en nyckelroll för att förverkligandet av programmet för e-samhället
ska bli framgångsrikt.
2.4.3 Det hållbara samhället
De största utmaningarna som vi har framför oss är att nå fler än de redan övertygade,
det vill säga att öka kännedomen om våra tjänster när konsumenten är i behov av dem.
Hela hållbarhetsarbetet vilar på övertygelsen om att integrera olika samhällsutmaningar
i stort som smått och att gemensamt hitta lösningar. Detta i sig är en motsättning då
hållbarhet är ett stort och ibland ett oöverskådligt område vilket gör att det blir viktigt
att hitta teman och områden att fokusera på för att lättare nå fram. Det blir allt viktigare
att visa prov på förmågan att hålla liv i mer än en fråga åt gången och kunna förklara
komplexa sammanhang. Det är fortsatt en utmaning att minska användningen av fossila
bränslen och samtidigt hålla liv i frågor som lokal och global rättvisa.
Klimatfrågan är fortfarande högaktuell. Energianvändningen är det som har störst
påverkan på klimatet. Energi- och klimatrådgivningen har en viktig roll för att minska
energianvändningen även för företag och organisationer. Samtidigt kan det vara svårt att
nå ut med budskapen i samhällsdebatten och att påverka. Förändringar tar ofta lång tid.
Låga elpriser i Sverige kan medföra att energieffektiviseringsåtgärder inte blir lika
intressanta för gemene man. Vi vet erfarenhetsmässigt att energipriset har en stor
påverkan på viljan att genomföra åtgärder.
Möjligheten att göra egen el blir alltmer tillgänglig för den vanliga konsumenten.
Information och rådgivning om de möjligheter som finns är viktigt för den fortsatta
utvecklingen.
Energidirektivet pekar ut företagen som en viktig målgrupp och många frågor kring
företags möjligheter till energieffektivisering påverkar förvaltningens framtida arbete.
2.4.3 Framtida konsumtionsmönster
Redan i Kairos Futures trendanalys för 2012 förutspåddes att kollaborativ konsumtion
(samverkande konsumtion) skulle bli betydelsefullt framtiden. Då sågs många exempel
växa fram särskilt i USA och sen dess har det vuxit kraftigt även i Sverige. Delandets
ekonomi är här och vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte. Medan några har svårt att
få ihop privatekonomin har andra svårt att få ihop tiden. Med den delande ekonomin,
där vi lånar, byter och delar istället för att köpa nytt slipper konsumenten jobba extra
som materialförvaltare.
Två fundamentala betydelser av konsumtionen och dess egenskaper är på väg att
förändras i grunden, ägandet och förbrukningen. I Sverige har vi de senaste åren sett allt
från lånegarderober och klädbibliotek, Airbnb, kunskapsutbyte och fruktförmedlingar
till verktygs-, cykel- och bilpooler växa fram. Cykelpooler är idag det mest vanliga
delandetjänsten som kommuner världen över är med och sponsrar och finns i över 50
länder.
Även så kallade maker- och coworkingspaces där du kan tillverka eller arbeta
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
11(24)
tillsammans med andra blir allt vanligare. I media kan man läsa om att konsumenterna
nu hyr i allt större utsträckning och att det som tidigare berörde en mindre
miljöintresserad grupp nu blivit allt mer vanligt. Detta ställer höga krav på vår kunskap
om företeelsen och att vi är med och verkar där det händer.
Sju av tio anser att miljö- och hållbarhetsaspekter spelar in när man konsumerar. Största
hindret för att handla mer hållbart är att de anser att det är dyrare att handla ekologiskt
och etiskt. Den ekologiska livsmedelsförsäljningen under första halvåret 2014 har slagit
alla rekord, även ur ett internationellt perspektiv. Aldrig tidigare har de svenska
konsumenterna handlat så mycket ekologiska livsmedel som nu. Detaljhandeln står för
nästan två tredjedelar av den totala ekoförsäljningen på livsmedelsmarknaden.
Resterande volymer säljs inom restaurang och storhushåll.
Rättvist handlat ökar också men utgår från en lägre nivå. I genomsnitt handlar man
endast för 17 kr per person och månad. Här har förvaltningen flera utmaningar att ta sig
an och där det är viktigt att koppla samman arbetet med den ökade ekologiska handeln.
Svensk Handel senaste rapport – Köpsuget från augusti 2014 ger en indikation på hur
svenska hushåll planerar att konsumera framåt. I rapporten framgår det att
konsumtionen spås öka något men att konsumenterna också ökar sitt sparande. Där
redovisas också hur konsumenter tänker när det gäller transporter i förhållande till sitt
handlande. Enligt rapporten är bilen är det vanligaste färdmedlet för konsumenterna
vare sig de ska handla livsmedel eller sällanköpsvaror. Över 60 procent av
konsumenterna använder sig ofta eller alltid av sin bil när de ska handla. En förklaring
till att många konsumenter tar bilen är att de anser att det är mycket viktigt att enkelt
kunna transportera hem varorna. Bilanvändandet är alltså mycket stort, och det finns en
rad konsumentfrågor som behöver belysas inom detta tema.
I Kairos Futures rapport Detox i konsumentlandskapet från 2014 förutspås att
konsumtionen kommer fortsätta omfördelas mot en allt högre andel tjänster.
Konsumenterna kommer i högre utsträckning betala för funktionalitet, upplevelser och
nytta. I konsumtionen skapas också nästa konsumtionstillfälle allt tydligare. Vad som
konsumeras och hur kommer att styra över nästa köp och konsumtionstillfälle. Precis
som företagen allt mer intresserar sig för vad de skapar för värde och vad de skapar för
kostnader för samhället börjar konsumenterna göra likadant.
2.5 Strategier för måluppfyllelse
Strategier för förvaltningens måluppfyllelse 2015 är:
1. Bli mer kända. Den service och verksamhet som förvaltningen erbjuder
behöver bli mer känd både bland medborgarna och internt i staden.
Aktiviteter:


Förvaltningsövergripande kommunikationsplan
Gemensamma budskap kring det vi erbjuder
2. Kvalitetssäkring av alla verksamheter. Samtliga verksamheter behöver
kvalitetssäkra processer och arbetssätt.
Aktiviteter:



Miljödiplomering
Likabehandling och bemötandefrågor
Planering, styrning och uppföljning
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
12(24)

Översyn av mått och mätetal i verksamheten
3. Samverkan och samarbete. För att förvaltningen ska lyckas med sitt uppdrag
är det viktigt att samverkan både externt med olika aktörer och internt i
staden utvecklas och förstärks. Särskilt viktiga är:

Samverkan med intraservice och samordning av programmet för intern
service. Syftet är att få ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt
gentemot stadens förvaltningar och bolag för såväl intern som extern service.

Samverkan med miljöförvaltningen i strategiska frågor som hållbar
konsumtion och energi- och klimatfrågor.

Samverkan med stadsledningskontoret vad gäller serviceutveckling och
digitalisering av staden.
4. Fokus på medborgarnas behov.
Aktivitet:

medborgaranalys
5. Fortsatt utveckling av medborgarservice.
Aktiviteter:



gemensamt servicebegrepp i hela staden
likvärdig service
kanalutveckling
3 Ledning och styrning
Här behandlas de frågor nämnden tagit upp i inriktningsdokument och som berör
förvaltningens ledning och styrning.
3.1 Jämställdhet och mångfald
Nämndens inriktning
Ett intersektionellt perspektiv ska prägla verksamheten. Arbetet för jämställdhet och
integration ska ske i nämndens dagliga beslutsprocesser och genom balanserad styrning.
Alla göteborgare bemöts och behandlas individuellt utifrån sina förutsättningar och
behov.
Strategi
Jämställdhet och integration ska genomsyra den dagliga verksamheten. Vid planering av
insatser för att skapa måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet beaktas. All
uppföljning, statistik och resultatredovisning ska göras ur ett genusperspektiv och är en
integrerad del av verksamheten.
Vi fortsätter med att jämställdhetssäkra alla delar av vårt serviceutbud.
Fortsatta kompetenshöjande insatser inom området ska genomföras för medarbetarna.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
13(24)
3.2 Personal
Nämndens inriktning
Förvaltningen ska erbjuda alla tillsvidareanställda heltidstjänster. Arbetad tid som utförs
av timavlönad personal ska minska.
Det långsiktiga målet ska vara en jämn könsfördelning inom personalgruppen liksom att
personalen – vad gäller etnisk och kulturell bakgrund - ska spegla göteborgssamhället i
stort.
Förvaltningen ska vid rekrytering beakta jämställdhets- och mångfaldsaspekterna.
Andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå. De fackliga organisationerna ska
bjudas in att delta på nämndmöten.
Strategi
Tillsvidareanställda erbjuds heltidstjänster.
Förvaltningen ska kvalitetssäkra rekryteringsprocessen för att säkerställa en hantering
som kan främja ansökningar och rekrytering av underrepresenterat kön och andra
underrepresenterade grupper.
Personalförsörjningen och verksamheten planeras så att inte fler timanställningar än
nödvändig förekommer.
Vid rekryteringar till chefstjänster ska födda utom Norden särskilt uppmuntras att söka.
I förvaltningens långsiktiga arbete med chefsförsörjning ska åtgärder som uppmuntrar
födda utom Norden att bli chefer beaktas.
3.3 Ekonomi
Nämndens uppdrag
Göteborgs konsument- och medborgarservice ska ha en budget i balans och god
beredskap för oförutsedda händelser. Förändringsfaktorn på 0,5 % är ett uppdrag till
förvaltningen, att genom omvärldsbevakning och ständiga förbättringar, utveckla och
effektivisera verksamheten. Resultatet skall redovisas i delårsrapport två och i
årsrapporten
Beskrivning
Förvaltningen ska ha en god ekonomisk hushållning, samt en systematisk intern kontroll
och ett systematiskt riskanalysarbete. Förvaltningen arbetar med systematisk
omvärldsbevakning och ständiga förbättringar. Vi ska se över på vilket sätt det särskilt
kan redovisas i uppföljningsrapporteringen.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
14(24)
3.4 Uppföljning och återrapportering
Nämndens uppdrag
En lokal uppföljningsplan – inklusive tid- och arbetsplan – som kompletterar den
kommungemensamma uppföljningsrapporteringen ska tas fram.
Beskrivning
Förvaltningen arbetar fram en plan inom ramen för det systematiska budget- och
uppföljningsarbetet. Vi använder oss av det kommungemensamma verktyget Rappet.
4 Grunduppdrag
4.1 Grunduppdrag
Här beskrivs nämndens mål och uppdrag kopplat till grunduppdraget och som finns i
nämndens inriktningsdokument.
4.1.1 Medborgarservice ska utgå från göteborgarnas behov och vara relevant,
lättillgänglig och effektiv.
Strategi
Vi ska utveckla en medborgarservice som ger göteborgarna bättre information och
vägledning genom ett gemensamt kontaktcenter och genom en samordnad utveckling av
e-tjänster.
Vi ska arbeta med medborgaranalys, ha gemensam syn på vad god servicenivå är, aktivt
delta i arbetet med e-samhället, arbeta fram formerna för e-demokrati samt definiera
medborgarservicebegreppet för staden.
Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet
Förvaltningen ska genomföra medborgaranalyser där jämställdheten belyses.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Andel besvarade samtal i KC
Andel samtal besvarade inom 60
sekunder i KC
Besvarad e-post inom 24 timmar
Andel nöjda medborgare (NKI) (svar >3
poäng)
Antal nya e-tjänster
varav enkla
varav avancerade
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
15(24)
4.1.2 Uppdrag till förvaltningen
4.1.2. Vi ska under planperioden söka samarbete med berörda förvaltningar för
att utöka antalet särskilda svarsgrupper inom, av förvaltningen, prioriterade
områden.
Beskrivning.
Vi ska intensifiera kontakterna med stadens förvaltningar. De förvaltningar som har flest
medborgarkontakter prioriteras i första hand. Det handlar främst om stadsdelarnas äldreomsorg,
individ- och familjeomsorg samt förskola. Ett arbete kring detta har redan inletts.
Förutom detta finns det fackförvaltningar som har många medborgarkontakter, till exempel
stadsbyggnadskontoret där särskild svarsgrupp skulle kunna underlätta medborgarservice och
tillgänglighet.
Finansieringen av de särskilda svarsgrupperna ska ses över.
Vi arbetar med gemensam planering inom förvaltningen där utvecklingsinsatser
samordnas. En samordnad kommunikationsplan tas fram för att belysa möjligheterna
med förbättrad medborgarservice genom särskilda svarsgrupper.
4.1.3 Utveckla uppdraget "Öppna möten", till exempel genom sociala
medier
Beskrivning
Konsument- och medborgarservice ska byta erfarenheter med övriga förvaltningar
i staden, SKL samt andra aktörer kring hur vi skulle kunna utveckla formerna för våra
öppna möten, exempelvis genom sociala medier. Ärenden som bedöms ha särskilt stort
publikt intresse ska lyftas fram.
5 Politiska mål och uppdrag
Här konkretiseras kommunfullmäktiges mål med en inriktning utifrån nämndens
uppdrag. Mål som inte direkt berör nämndens verksamhetsområde behandlas inte i detta
dokument.
5.1 En stad för alla
5.1.1 Alla göteborgare ska ha goda livschanser.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
16(24)
Strategi
Förvaltningen ska bidra till att utjämna skillnaderna genom att stimulera ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbara konsumtionsmönster i hela staden.
Förvaltningen ska genom inspiration och kunskap bidra till att konsumenterna får
verktyg och redskap för att göra hållbara och medvetna val. Dels genom den
förebyggande individuella rådgivningen och dels genom den utåtriktade verksamheten
och kunskapsförmedlingen.
Alla kanaler ska beaktas i utvecklingen av servicen. Genom att nyttja digitala verktyg
för tillgänglighet och språk kan vi förbättra tillgången till information och möjlighet att
nyttja stadens tjänster oavsett föredragen kanal, fysiskt hinder eller språkbarriär.
Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet
Vid planering av insatser för att skapa måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet
beaktas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad.
Analys av resultaten ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Antal Fairtrade City-diplomerade
arbetsplatser
Antalet Fairtrade City-diplomerade
event
5.1.2 Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska
grupper och olika delar av staden ska minska.
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska stimulera ett konsumtionsbeteende som leder till
en hållbar livsstil. Förvaltningen ska målmedvetet arbeta för att kommunikation och
aktiviteter når göteborgare i olika delar av staden.
För att stimulera ett konsumtionsbeteende som leder till hållbar livsstil ska en
målgruppsstrategi tas fram för att nå ut till fler göteborgare.
Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet
Vid planering av insatser för att skapa måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet
beaktas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad.
Analys av resultaten ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv.
5.1.3 Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska
Strategi
Medborgarna ska ha möjlighet till behovs- och individanpassad budget- och
skuldrådgivning för att nå en bättre ekonomi.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
17(24)
Förvaltningen erbjuder individuell ekonomisk rådgivning. Behovet hos medborgaren
styr valet av insats. Genom samverkan med stadsdelarna och föreningslivet i Göteborg
får medborgarna möjlighet till behovsanpassad budget- och skuldrådgivning för att nå
en bättre ekonomi.
Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet
Vid planering av insatser för att skapa måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet
beaktas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad.
Analys av resultaten ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Antalet utbildade budbärare
450
Antal informationstillfällen riktade till
särskilda grupper
150
Andel konsumenter som upplever att de
får verktyg för att själva hantera sin
ekonomi
95 %
5.2 Jämställdhet
5.2.1 Skillnaden mellan mäns och kvinnors livsvillkor ska minska
Strategi
Stödet från konsument- och medborgarservice ska analyseras utifrån ett
genusperspektiv. Förvaltningen ska analysera mäns och kvinnors olika behov och
förutsättningar av stöd för medborgarservice, hållbar konsumtion och budget- och
skuldrådgivning.
Vi ska arbeta fram en gemensam förvaltningsövergripande metod för att analysera
behov och förutsättningar.
Vi fortsätter med att jämställdhetssäkra alla delar av vårt serviceutbud samt att
genomföra kompetenshöjande insatser
5.3 Barn och Unga
5.3.1 Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla
kunskaper, förmågor och värden
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska förmedla utåtriktad information så att ungdomar
blir aktiva och medvetna medborgare och konsumenter. Lärare ska uppmuntras att ta
upp konsumentfrågor i undervisningen, särskilt inom yrkesprogrammen.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
18(24)
I förvaltningens utåtriktade aktiviteter arbetar vi kontinuerligt med att anpassa vårt
material till olika åldersgrupper och målgrupper. Genom kunskapsförmedlingen bidrar
vi till målet genom att lära ut och inspirera barn och unga. Vi vidareutvecklar
skolkoncepten och arbetar för att nå ut till fler skolklasser.
I kontakterna med lärare uppmuntras dessa att upp konsumentfrågor i undervisningen. I
de utåtriktade aktiviteterna arbetar vi kontinuerligt med att anpassa materialet till olika
åldersgrupper.
Förvaltningen ska klarlägga behov genom arbetet med medborgaranalys.
Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet
Vid planering av insatser för att skapa måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet
beaktas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad.
Analys av resultaten ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Antal elever som
konsumentrådgivningen träffar via
kunskapsförmedlingen
5.4.2 Rik fritid för unga
5.4.2.1 Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka
Strategi
Konsument och medborgarservice ska etablera och underhålla kommunikation och
dialog med unga Göteborgare, som är en av kommunfullmäktiges prioriterade grupper.
Förvaltningen klarlägga behov genom medborgaranalys samt målgruppsanpassa
kommunikationen och aktivt hitta samverkansparter som är eller arbetar med ungdomar.
Förvaltningen ska utveckla och testa lösningar kring e-demokrati tillsammans med
Göteborg Stads ungdomsfullmäktige. Detta kan till exempel ske genom att pröva
verktyg och metoder att engagera ungdomar i demokratifrågor via goteborg.se, appar
och sociala medier.
5.5 Äldre göteborgare
5.5.1 Äldres inflytande över sin vardag och samhällsutvecklingen ska öka
Strategi
De äldre ska lätt kunna ta till sig den information de behöver. Samverkan med
seniorföreningarna är prioriterad. En översyn för att utveckla samverkansmodellen ska
ske. Vi ger föreläsningar för seniorföreningar utifrån hela verksamhetsutbudet. Den
individuella rådgivning och föreläsningarna anpassas efter äldres behov och
förutsättningar.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
19(24)
Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet
Vid planering av insatser för att skapa måluppfyllelse ska jämställdhetsperspektivet
beaktas. All uppföljning, statistik och resultatredovisning ska vara könsuppdelad.
Analys av resultaten ska göras ur ett jämställdhetsperspektiv.
Mått
Antal marknadskontroller tillsammans
med Seniorsamverkan
Utfall 2013
Målvärde
2015
2
1
5.6 Miljö och stadsutveckling
5.6.1 Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad
Strategi
Förvaltningen ska samverka utifrån arbetet med miljöprogrammet med de uppdrag som
berör förvaltningen. Vi anställer två nya energi- och klimatrådgivare.
Internt arbetar vi med miljödiplomering och tar en plan för det interna miljöarbetet.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Antal energi- och klimatrådgivningar till
föreningar
Antalet individuella energi- och
klimatrådgivningar
5.6.2 Resurshushållningen ska öka
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska hitta samverkansformer med berörda aktörer,
inklusive frivilligorganisationer, för att stödja utvecklingen av samverkande
konsumtion.
5.6.3 Det hållbara resandet ska öka
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska informera om och uppmuntra till hållbart
resande och samverka med Västtrafik och andra aktörer som till exempel stadens
Science Parker.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
20(24)
5.7 Arbete och näringsliv
5.7.1 Göteborgs näringslivsklimat ska förbättras
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska utveckla samverkan med Göteborgs företag och
fackliga organisationer kring Fairtrade City-konceptet samt konsumenträttsliga frågor
Vi ska revidera handlingsplanen Förenkla helt enkelt och arbeta fram en
kommunikationsplan, dels för vår förvaltning och dels tillsammans med andra aktörer i
staden.
Förvaltningen arbetar aktivt med att förenkla företagarnas kontakter med staden. Genom
kontaktcenter får företagarna lots och stöd genom snabba svar på allmänna frågor. De
får också hjälp med att snabbt hitta rätt handläggare samt hjälp med e-tjänster och
ansökningar.
Vidare erbjuder konsument- och medborgarservice stöd och utbildning i konsumenträtt
och energi- och klimatrådgivning. Vi diplomerar, inspirerar och vägleder i hur
företagaren kan handla rättvist samt erbjuder budget och skuldrådgivning till den
enskilde företagaren.
Förvaltningen bidrar med att inspirera och öka kunskapen om hållbar konsumtion och
vilka val företagarna kan välja. Ett verktyg i detta arbete är Fairtrade City-diplomen som
kan erhållas när företaget vill visa att de tagit ett steg mot en hållbar konsumtion.
Vi ska etablera och utveckla en kanal för distribution för öppna data. Därigenom kan vi
erbjuda företagare relevant data som kan användas i egen planering och beslutsfattande.
Det gäller också data som kan användas vid tjänsteutveckling, som till exempel appar.
Vi utvecklar e-tjänster riktade till företagare och anpassar dessa specifikt för deras
behov tillsammans med företagare i fokusgrupper och användartester.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Antalet caféer, restauranger och hotell
inom Fairtrade City-diplomeringen
Antal butiker inom Fairtrade Citydiplomeringen
Antalet energi- och klimatrådgivningar
till företag
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
21(24)
5.8 Kultur
5.8.1 Göteborgarnas möjligheter till att delta i och utöva kultur ska öka
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska ge information om kulturutbudet i staden, till
exempel genom utvecklingen av e-tjänster. Det gör vi genom att utveckla ett
kalendarium samt e-tjänster för Kulturskolan.
5.9 Personal
5.9.1 Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska inte förekomma.
Strategi
Lönerna jämställdhetssäkras genom ett strukturerat arbete i lönebildningsprocessen.
5.10 Ekonomi
5.10.1 Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka
Strategi
Konsument- och medborgarservice ska informera om och stimulera till konsumtion av
rättvisemärkta och ekologiska varor och tjänster. Förvaltningen ska samverka med
Upphandlingsbolaget.
Vi samverkar inom ramen för Fairtrade City med upphandlingsbolaget när det gäller
etiska inköp och ramavtal i staden. Vi informerar och stimulerar till hållbar konsumtion
av varor och tjänster i alla delar av verksamheten inklusive rådgivningen.
Förvaltningen ska ta sociala hänsyn vid upphandling inom ramen för gällande
lagstiftning. Vi följer och deltar i stadens gemensamma utvecklingsarbete.
Mått
Utfall 2013
Målvärde
2015
Antal upphandlingar med sociala
hänsyn
Andel med social hänsyn av totalt antal
upphandlingar
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
22(24)
6 Resursfördelning
Här framgår uppdelningen av budgeten mellan de verksamheter som är finansierade
genom kommunbidrag respektive finansieringsmodell. Budgeten bygger på ett
nollresultat för året för samtliga verksamheter och på hittills fattade beslut av
Kommunfullmäktige.
6.1 Effektiv resursanvändning (förändringsfaktorn)
Förändringsfaktorn på 0,5 procent görs huvudsakligen genom vardagsrationaliseringar som
grundar sig på ett arbete med god ekonomisk hushållning, systematisk intern kontroll,
systematiskt riskanalys samt ständiga förbättringar.
Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
23(24)
6.2 Driftbudget
Årsbudget Årsbudget Årsbudget 2015 2015 2015 totalt tkr kommunbidrag Kontaktcenter och goteborg.se Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter Försäljning verksamhet o entreprenad Årsbudget 2015 service och e‐
tjänster 430
950
30
430
750
30
200 43317
1780
37337 4200
44727
2990
37537 4200
Lön ersättning o förmåner Sociala avgifter o pensionskostnader ‐39158
‐18124
‐18950 ‐2084
‐15091
‐6988
‐7300 ‐54249
‐25112
‐26250 ‐5600
‐100
‐5600
‐100
‐1508
‐708
‐800 ‐5000
‐4270
‐3500
‐3100
‐1500 ‐1000 ‐170
Övriga verksamhets‐ kostnader ‐16478
‐13008
‐330 ‐170
Verksamhetens kostnader ‐70727
‐38120
‐29550 ‐170
Verksamhetens nettokostnad ‐26000
‐35130
7987 ‐3057
26000
0
0
26000
0
9130
0 0
‐7987 ‐1143
26000
35130
‐7987 ‐1143
0
0
0 0
Verksamhetens intäkter Personalkostnad Lokal‐ o markhyror, fastighetsservice Bränsle energi och va Förbrukningsmaterial o reparationer Köp av entreprenad och tjänster Övriga verksamhetskostnader
Kommunbidrag Nämndbidrag Overhead Kommunintern fördelning Resultat Nämnden för konsument- och medborgarservice, Budget 2014 Facknämnder
‐2887
24(24)