Årsredovisning 2014 Frölunda Specialistsjukhus 1. Sammanfattning
Sida 1(39) Årsredovisning 2014 Frölunda Specialistsjukhus 1. Sammanfattning SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Sjukhuset har ända sedan beslut fattades om att inte tillskapa planerat Närsjukvårdscentrum levt i ovisshet och oro kring sjukhusets framtida inriktning, lokalisering och utveckling. Trots detta har sjukhuset fortsatt att leverera goda resultat för våra patienter under 2014. I december 2013 tog Regionstyrelsen ett inriktningsbeslut angående produktionsstyrning. Ett genomförande av detta beslut innebär för FSS att sjukhuset på sikt inte skall utföra obesitasoperationer (sk gastric bypass) och höft- och knäprotesoperationer. Ett seminarium kring framtidens Närsjukvårdscentrum i Göteborgsområdet inkluderande framtidens sjukvård vid Kungälvs sjukhus och vid Alingsås lasarett genomfördes med Regionstyrelsen 12 januari 2015. Ett inriktningsbeslut förväntas under vinter/våren 2015. NY VERKSAMHETPLAN OCH FÖRÄNDRINGSAGENDA Under hösten 2014 har sjukhuset tagit fram en ny verksamhetsplan och förändringsagenda i samverkan med sjukhusets chefer och medarbetare. Sjukhusets ledningsgrupp har enats om en inriktning för Frölunda Specialistsjukhus 2015 och framåt. EKONOMI I BALANS Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 åter en ekonomi i balans med ett positivt resultat på 2,3 mnkr. Tillgängliga resurser har nyttjats på ett mycket effektivt sätt för att uppnå målen för verksamheten och ekonomin. Resultatet har framför allt påverkats positivt genom att sjukhuset haft lägre kostnader än budgeterat samt extra ersättning för vård utöver beställd volym. Sjukhuset har under 2014 utfört 20 höft- och knäledsplastiker utöver överenskommen volym. De totala intäkterna avviker negativt mot budget med 10,6 mnkr, vilket till största del beror på att sjukhusets överenskomna utökning av diabetsverksamheten inte kunnat genomföras som planerat under 2014 på grund av rekryteringssvårigheter. Ytterligare en orsak till de minskade intäkterna är en ökad konkurrens från privata leverantörer av röntgentjänster vilket lett till ett minskat remissinflöde till röntgen. Sjukhuset uppnår inte överenskomna volymer enligt vårdöverenskommelsen för 2014. Detta förklaras av den tilläggsöverenskommelse om utökad diabetesverksamhet med start maj som sjukhuset tecknade inför 2014 och som på grund av rekryteringssvårigheter av diabetesläkare inte kunnat starta under 2014. Härutöver redovisar sjukhuset en ökad föräldraledighet inom läkargruppen och ytterligare läkarvakanser vid ett flertal verksamheter. Ytterligare en orsak till de minskade intäkterna är en ökad konkurrens från privata leverantörer av röntgentjänster vilket lett till ett minskat remissinflöde till röntgen. Sida 2(39) GOD TILLGÄNGLIGHET Under 2014 har sjukhuset redovisat god tillgänglighet avseende vårdgarantin och klarat kvalificeringskravet för kömiljarden. Sedan ett antal år tillbaka har sjukhuset under 5-6 veckor haft remiss stopp till ett flertal mottagningar. Inför sommaren 2014 beslutades att klara planeringen inför sommaren utan remisstopp. FASTTIGHETEN Säkerheten och statusen på sjukhusets lokaler har under året ytterligare förbättrats. Frölunda Specialistsjukhus har numera avtal med Västfastigheter för löpande service och underhåll, vilket medfört en god samverkan och en uppgraderad service till sjukhuset. Under sommaren renoverades sjukhusets entré, väggar målades om, nya möbler har köpts in och ny konst har satts upp. Medel för denna uppfräschning hade reserverats i sjukhuset investeringsplan för 2014. Sjukhuset har under året, liksom föregående år kontinuerligt rapporterat till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli och till styrelsen utifrån pågående arbete och status på nuvarande lokaler. Upprustning/översyn av sjukhusets lokaler pågår fortlöpande för att garantera god patientsäkerhet, tillförsäkra en god arbetsmiljö samt en god tillgänglighet för patienter med funktionshinder i sjukhusets lokaler. MEDARBETARNA Sjukhusets mål inom medarbetarperspektivet har följts upp med stöd av den genomförda medarbetarenkäten som genomfördes 2013. Sjukhuset har med utgångspunkt från enkätens resultat under 2014 tagit fram en sjukhusövergripande handlingsplan. I planen prioriteras insatser som kan förbättra medarbetarnas delaktighet och lärande i arbetet samt sjukhusets målkvalitet. Under 2014 har sjukhuset haft fokus på kompetensförsörjningen och prioriterat insatser för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla sjukhusets kompetens. Det har blivit svårare att rekrytera överläkare/ specialistläkare och medicinska sekreterare. Anlitandet av bemanningsföretag har därför ökat. I sjukhusets kompetensförsörjningsplan beskrivs de utbildningsinsatser som sjukhuset kommer att genomföra för perioden 2013-2017. I likabehandlingsplanen för 2014-2016 beskrivs mål, åtgärder och aktiviteter utifrån ett medarbetar- och patientperspektiv. Den genomsnittliga sjukfrånvaron har ökat jämfört med motsvarande period föregående år till 5,7 %. GOTT BEMÖTANDE Sjukhuset genomför återkommande patientenkäter där patienterna får lämna sina synpunkter på vården samt får möjlighet att lämna förslag till förbättringar. Under våren genomfördes den Nationella patientenkäten och under hösten genomfördes sjukhusets egen patientenkät. Båda enkäterna visar på fortsatt goda resultat gällande bemötande och sjukhusets egen enkät överträffade måltalen. Sida 3(39) PATIENTSÄKERHET Sjukhuset har haft stort fokus på att förbättra patientsäkerheten samt stärka patientsäkerhetskulturen. Höstens patientdialog hade temat patientsäkerhet med frågeställningen hur patienter och närstående kan involveras och bli mer delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Upplevelse av trygghet, vård i rätt tid, god hygien och god kommunikation var centrala delar för patienterna, vilket är områden som sjukhuset aktivt arbetar med för att hålla hög kvalitet och säkerhet. Som ett led i att skapa säkrare vårdprocesser har sjukhuset under 2014 fortsatt arbetet med att förbättra rutiner för avvikelserapportering och händelseanalyser. Patientsäkerhetsronder har införts för att skapa en öppen dialog mellan ledning och verksamhet och för att gemensamt identifiera faktorer som kan minska risken för vårdskador. Verksamheten vid Frölunda Specialistsjukhus visar fortsatt på goda resultat och en ekonomi i balans vilket gör att sjukhuset ser framåt – och vill fortsätta utveckla en patientfokuserad vård genom vårdprocesser och ett väl utvecklat teamarbete. FSS vill fortsättningsvis kunna rekrytera, behålla och utveckla våra kompetenser, liksom vi vill arbeta mer resurseffektivt. Det finns också stora möjligheter att förbättra och öka samverkan med andra sjukhus och med Närhälsan inom Göteborgs området. 2. Verksamheten 2.0 Verksamhetens övergripande uppdrag Frölunda Specialistsjukhus (FSS) bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögon, hud, gynekologi, medicin (diabetologi och kardiologi), neurologi, algologi (smärta), anestesi, röntgen och sjukgymnastik. Sjukhuset har en operationsavdelning och en vårdavdelning med femdygnsvård. I verksamhetsplan och budget beskrivs sjukhusets övergripande mål och inriktningar. I årsredovisningen beskrivs sjukhusets arbete och resultat under 2014. Vision Frölunda Specialistsjukhus - en nationell förebild för planerad specialistsjukvård med patienten i fokus. Perspektiv och fokusområden Patient-, medborgare- och kundperspektiv självklara valet Verksamhetsperspektiv förbättring Medarbetare och lärandeperspektiv Ekonomiperspektiv Den mest attraktiva vårdgivaren, det Värdeskapande processer i ständig Den mest attraktiva arbetsplatsen Ekonomi i balans med utrymme för Sida 4(39) utveckling Värdegrund Delaktighet Vårt sjukhus präglas av närhet och korta beslutsvägar och att vi visar respekt för varandra. Delaktighet skapas först när medarbetare aktivt får medverka i utvecklingen av verksamheten. Att vara delaktig förutsätter en god kommunikation och att man som medarbetare kan vara med och påverka beslut. Framåtsträvande Vi strävar efter att hela tiden utveckla vården efter de förväntningar och behov patienter, medborgare och kunder har på kort och lång sikt. Våra processer ska vara effektiva och utvecklas fortlöpande. Vi är öppna för nya idéer och metoder och har en stark vilja att genomföra förbättringar, alltid med patienten i fokus. Egenansvar Med egenansvar menar vi att alla tar ansvar för helheten. I detta ligger att prestigelöst och oberoende av enhetsgränser kunna bidra till en välfungerande verksamhet och förbättrandet av processer. Teamarbete är en förutsättning för att nå bästa möjliga resultat. Med ”Sjukhuset är Vi” menas att varje medarbetare har ett ansvar för hur sjukhuset uppfattas av våra patienter och omvärlden. Hälsofrämjande Vår verksamhet präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det innebär att vi ger våra medarbetare möjligheter att påverka sin hälsa, att kunna förena arbete med privatliv samt att vi har roligt på arbetet. För patienter och medborgare medför det att vi förebygger ohälsa och skapar hälsovinst vid redan etablerad sjukdom. Vi värnar om vår miljö och medverkar till en hållbar samhällsutveckling. Sjukhusets uppdrag enligt vårdöverenskommelsen 2013-14: Ge planerad specialistsjukvård till invånarna inom nämndområde 5, Centrum-Väster, Göteborg. Ha ett kompetensområdesansvar för invånarna i Väster, Göteborg, inom FSS verksamhetsansvar. I enlighet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5:s lokala närsjukvårdsplan ska sjukhuset vara en del av närsjukvården i Väster. I enlighet med valfrihetsavtalet ska sjukhuset ge länssjukvård till invånare i övriga Västra Götaland. I åtagandet med HSN 5 har sjukhuset inte ett geografiskt områdesansvar. Genom sjukhusets ledningssystem säkras vårt uppdrags genomförande. Ledningssystemet Sida 5(39) utgår från God Vård vilket omfattar: kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, säker vård, patientfokuserad vård, jämlik vård - rättighetsfrågor, effektiv vård, hälso- och sjukvård i rätt tid samt hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Förändringar i verksamhetens inriktning: Sjukhuset har fått ett utökat uppdrag inom diabetes/endokrinologi. Till följd av svårigheter att rekrytera specialistläkare har utökningen inte kunnat genomföras som planerat under 2014. Som ett led i genomförandet av regiongemensam produktionsstyrning startade under senhösten 2014 en utredning gällande samverkan kring obesitaskirurgi och bråckkirurgi mellan Frölunda Specialistsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förändringen innebär att FSS skall sluta operera obesitaspatienter och öka antalet bråck- och gallvägsoperationer under 2015. Frölunda Specialistsjukhus har sedan flera år haft svårigheter att klara bemanningen av specialistläkare/överläkare vid sjukhusets röntgenavdelning. Sjukhuset har därför inlett diskussioner med Kungälvs sjukhus kring samverkan om läkarbemanning, ett gemensamt elektroniskt system för remisshantering samt Radiologisk Lednings Funktion (RaLF). Jämlik vård Sjukhusets mål är att alla patienter som remitteras till, är i kontakt med eller besöker Frölunda Specialistsjukhus skall handläggas, bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställdhetsarbetet skall genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. I sjukhusets likabehandlingsplan har sjukhuset under 2014 prioriterat följande insatser: Patientinformation: Vid uppdatering av patientinformationer har verktyget "Skrivhjälp för jämlik text" använts för att undvika diskriminerande och värdeladdade ord. Vid överrapportering av patienter mellan enheter har det standardiserade verktyget SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) använts i ökande omfattning för att kvalitetssäkra informationsöverföringen och minska risken för ojämlik rapportering. Sjukhuset har i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård även använt metodiken "Teach back" vid kirurgmottagningen och vårdavdelningen. Genom att be patienterna återberätta vilken information de tagit emot uppmärksammar personalen att viktig information inte gått fram. Hälsodeklarationen inför operation har uppdaterats under året och efter att vi prövat och fått återkoppling på den nya versionen från patienterna skall den beställas på fler språk än svenska.Utifrån en händelseanalys har verksamhetschefen vid verksamhetsledningsmöte betonat vikten av att tillräcklig tid avsätts för patienter som är i behov av tolk. Patientenkäter: I sjukhusets egen patientenkät får patienten välja mellan alternativen man/pojke, Sida 6(39) kvinna/flicka och annan för att ge ett alternativ förenligt med könsöverskridande identitet. Fysisk tillgänglighet: Sjukhusets lokaler har inventerats och uppdaterats i tillgänglighetsdatabasen. Beslut om ökade öppettider i huvudentrén för att öka tillgängligheten för fysiskt funktionshindrade har fattats och träder i kraft 1 jan 2015. Uppföljning: Sjukhuset arbetar med könsuppdelad statistik och har inte funnit några omotiverade skillnader. De två patientgrupper som skall analyseras ur ett genusperspektiv för året 2014 är patienter på smärtmottagningen och patienter med diabetes som använder insulinpump. Genusanalysen av smärtmottagningens patienter sker i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård. Kunskap: Vid sjukhusets utvecklingsdag den 10 oktober var årets tema jämlik vård och likabehandling. Representanter från Kunskapscentrum för Jämlik vård medverkade och introducerade den nya metoden "Teach back". 2.1 Regionfullmäktiges mål Mål: 19. Servicenämnden ska genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och leverans av serviceverksamhet inom Västra Götalandsregionen skapa förutsättningar för att frigöra resurser till kärnverksamheten. Indikator: 19.5 Avtalstrohet (leverantörstrohet i %) Förvaltning/enhet: 736 - Frölunda Specialistsjukhus Utfall: 85,4 % Målnivå: 86 % Utfallet baseras sig på matchning mellan inkomna fakturor i ekonomisystemet Raindance med inköps avtalsdatabas Amesto. Sjukhusets utfall 2014 avseende avtalstrohet påverkas negativt på grund av att alla gällande avtal inte är inlagda i Amesto. När materialet räknas om med hänsyn till de gällande avtal som saknas i Amesto blir sjukhusets utfall istället 88 %. Sjukhuset har fortlöpande kontakt med inköp för att uppfylla avtalstroheten och verksamheter anstränger sig för att följa upphandlade avtal. Under hösten 2014 har sjukhuset haft besök från inköp där diskussioner förts om bland annat rutiner och regler. Sjukhuset kommer arbeta vidare med verksamheterna avseende inköpsfrågor med syfte att öka avtalstroheten. Mål 16. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart dom ska vända sig för vård Indikator: 16.2, bemötande Sida 7(39) Utfall: ökat med 4 enheter (PUK, från nationell patientenkät) Indikator: 16.2, delaktighet Utfall: minskat med tre enheter (PUK, från nationell patientenkät) Kommentar: Inom samtliga indikatorer från den nationella patientenkäten har sjukhuset bättre PUK-värden än övriga inom Västra Götalandsregionen och riket inom somatisk slutenvård. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Sjukhuset har under året arbetat enligt den upprättade handlingsplanen som finns för 2014 års miljöaktiviteter och satt fortsatt fokus på implementering av sjukhusets miljöledningssystem. Informationsmöten har genomförts med miljö- och brandombud för att i samverkan arbeta med lagerhållning och uppdatering av säkerhetsdatablad av brandfarlig vara. Ett underlag har tagits fram för en riskanalys gällande brandfarlig vara enligt sjukhusets mål. Arbetet kommer att slutföras under första kvartalet 2015. Nya checklistor för avfalls- och energironder har upprättats, vilka enheterna har använt vid årets interrevision. Sjukhuset har genom detta arbete skapat sig en bra nulägesbild av vilka dokument som behöver kompletteras och vilka riskanalyser som behöver genomföras. Metoden för internrevision kommer att utvärderas under 2015. I samarbete med miljösekretariatet har sjukhuset fortsatt sina mätningar av avfall från obesitas- och höftplastikoperationer i syfte att gå över till resurssparande KIT. Sjukhuset har arbetat aktivt med att mäta och bevaka de utfasnings- och volymämnen som finns kvar i verksamheterna och kemikalier har bytts ut allt enligt regionens substitutionsgrupp. Miljöombuden har fått information om att Formalinets farlighet har uppgraderats och nödvändig skyddsutrustning har köpts in och/eller kompletterats. Kirurgmottagningen har under året konverterat sin endoskopiska diskmaskin och i samband med det möjliggjort total utfasning av kemikalien Cidex. En utbildning i lagefterlevnad har genomförts för stabs- och linjechefer och ledningens genomgång har fullföljts. Uppföljning av Regionfullmäktiges prioriterade mål Sida 8(39) Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen Styrtal Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen (% minskning mot 2010) Måltal Minskning Utfall Utfasning av Cidex har gett en minskning med 20 % Vårdens utsläpp av lustgas Styrtal Vårdens minskning av lustgas (% minskning mot 2009) Måltal Minskning Utfall Metodbyte har gett en minskning med 99 % Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Andel sjukhus i egen regi som har inventerat 90% av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen Frölunda Specialistsjukhus har inventerat 100% av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Mål: 14. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Antal väntande mer än 90 dagar till besök/Antal väntande mer än 90 dagar till behandling 2013 nov: Antal väntande över 90 dagar till besök: 4 st 2014 nov: Antal väntande över 90 dagar till besök: 9 st Målnivå: 4 Utfall: 9 Måluppfyllelse: Målnivå för antalet väntande patienter mer än 90 dagar till besök fås utifrån utfallet av antal väntande samma månad föregående år. Utfall antal väntande november 2013 var 4 patienter, därav sattes målnivå 4. Antal väntande november 2014 var 9, vilket innebar att sjukhuset inte uppfyllde målnivån. Andel förstabesök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer är 100%. Sida 9(39) Kommentar: Arbetet med förbättrad tillgänglighet pågår kontinuerligt genom bland annat medicinsk prioritering av remisser och produktionsplanering. Andelen första-besök till sjukhusets mottagningar7 enheter följs kontinuerligt och sjukhuset har en hög andel första-besök vid jämförelse med övriga sjukhus i regionen. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Nivå Vårdrelaterade Infektioner (VRI): Det görs ca 2 500 operationer/år på operationsavdelningen varav 20 % i slutenvård och 80 % i dagkirurgi. Alla som opereras får ett formulär med förfrankerat kuvert att fylla i och skicka in 30-dagar efter operationen. Svaren kompletteras vid oklarheter ibland med telefonsamtal från sjuksköterska. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner var knappt 2,1%, vilket är en minskning från 3% 2013. Huvuddelen är infektioner i operationsområdet och urinvägsinfektioner. En tvärprofessionell processgrupp har startats för att se över, förbättra och följa upp arbetet med postoperativa infektioner på sjukhuset ytterligare. Det regionala måltalet för VRI är <=8 % 2014, vilket Frölunda Specialistsjukhus klarar och bör klara med marginal utifrån att sjukhuset har inte har lika svårt sjuka patienter som akutsjukhusen. Vid årets två punktprevalensmätningar av VRI på sjukhusets vårdavdelning har inga infektioner förekommit. (Övriga indikatorer är i nuläget inte relevanta för den verksamhet som bedrivs på Frölunda Specialistsjukhus.) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Indikatorerna inte relevanta för den verksamhet som i nuläget bedrivs på Frölunda Specialistsjukhus. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Gynekologiska mottagningen på Frölunda Specialistsjukhus deltar inte i primär screening av livmoderhalscancer (som är en av indikatorerna under Jämlik vård), men erbjuder sina patienter cellprov, om det framkommer att de inte hörsammat senaste kallelsen. Kvinnor som följs upp efter tidigare cellförändringar i livmoderhalsen utgör en betydande del av patienterna vid vår gynekologiska mottagning. (Ingen av indikatorerna är relevanta för verksamheten på Frölunda Specialistsjukhus.) Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen I sjukhusets kompetensförsörjningsplan beskrivs vilka insatser som har prioriterats för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna vid Frölunda Specialistsjukhus. Under 2014 har det varit svårt att rekrytera medicinska sekreterare och specialistläkare/ överläkare inom radiologi, diabetologi och kardiologi. Då vakanser uppstår försöker sjukhuset att Sida 10(39) rekrytera nya läkare genom aktiv platsannonsering i regionens samlingsannonsering i GP, Läkartidningen, Dagens medicin, Arbetsförmedlingen och Jobbportalen. Sjukhuset har också försökt att rekrytera en radiolog i Spanien via regionens samarbete med Eures vilket dock inte lyckades. Under 2014 har det påbörjats diskussioner med Kungälvs sjukhus angående samarbete kring läkarförsörjningen. Sjukhuset medverkar också i en regional arbetsgrupp som ska se över kompetensförsörjningen av radiologer inom regionen. Det är viktigt att sjukhuset kan bibehålla sin attraktivitet för att kunna rekrytera och behålla rätt kompetens. Regionala utbildningsmedel I sjukhusets kompetensförsörjningsplan framgår att sjukhuset har som mål att utbilda två sjuksköterskor inom barnsjukvård med stöd av regionala medel under perioden 2013-2017. En sjuksköterska har beviljats regionala utbildningsmedel att genomgå en vidareutbildning inom barnsjukvård som startade i september. Sjukhuset har under 2014 med stöd av regionala medel utbildat 5 undersköterskor i MI ( motiverande samtal). Regionen har som mål att minska kostnaderna för bemanningsföretag Det har varit fortsatt svårt att rekrytera erfarna specialistläkare inte minst då det uppstår tillfälliga vakanser p.g.a. sjukfrånvaro, partiell föräldraledighet eller partiell ledighet p.g.a. forskning. Kostnaderna för anlitandet av bemanningsföretag har därför ökat något. Sjukhuset har som mål att klara kompetensförsörjningen av sjuksköterskor utan att anlita bemanningsföretag vilket har kunnat infrias under 2014. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Frölunda Specialistsjukhus arbetar aktivt med insatser som ska bidra till att vi uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Målet finns beskrivet i sjukhusets styrkort och nedan redovisas de aktiviteter som sjukhuset har prioriterat under 2014. Aktiviteterna bygger på resultatet i den regionala medarbetarenkäten. Sjukhusets resultat i medarbetarenkäten var mycket positivt. Sjukhuset har valt att prioritera insatser kring delaktighet, målkvalitet och lärande i arbetet. Nedan redovisas sjukhusets handlingsplan med aktiviteter som kommer att genomförts under 2014-2015. Handlingsplan medarbetarenkäten • Ökad dialog mellan ledningsgruppen och sjukhusets enheter vid bla arbetsplatsträffar • Involvera fler professioner i arbetet med sjukhusgemensamma processer samt öka kompetensen kring process- och förbättringsarbete • Patientsäkerhetsronder där verksamhetschef, chefläkare och utvecklingschef träffar representanter för enheterna för att diskutera och utveckla patientsäkerhetsarbetet. • Ledningsgruppen och vårdenhetscheferna ska arbeta aktivt med förändringsledning och att kontinuerligt förmedla och föra dialog om frågor som rör sjukhusets framtida mål och inriktning. • Utveckla sjukhusets balanserade styrkort/ verksamhetsplan och skapa en modell för Sida 11(39) uppföljning. Verksamhetsplanen har tagits fram i samråd med verksamhetsledningen. Verksamhetsplan ska brytas ner på enhetsnivå och kommer att presenteras och diksuteras vid enheternas APT. • Vid regelbundna dialogmöten vår och höst med enheternas vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare följs målen upp med hjälp av en strukturerad modell. Resultaten ska finnas tillgängliga i förväg så att utrymme skapas för analys och diskussion om åtgärder. • Tydliggöra de regionövergripande målen och hur Västra Götalandsregionens organisation och den politiska styrningen fungerar, tas upp vid utvecklingsdagen hösten 2014. • På ett tydligare sätt koppla ihop kompetensutvecklingsinsatserna med verksamhetens mål och ge cheferna i uppdrag att i samråd med medarbetarna ta fram en treårig kompetensutvecklingsplan. Insatserna ska sedan kommuniceras vid medarbetarsamtal och APT. • Ökat medarbetaransvar genom uppgiftsväxling. • Skapa ekonomiska förutsättningar för kompetensutveckling bl.a. med tanke på förändrade förutsättningar för läkarnas fortbildning fr.o.m. år 2015, (överenskommelsen mellan SKL och läkemedelsindustrin). • Utveckla metoder för lärande i arbetet. Medarbetare förväntas att delge sina kunskaper till varandra genom s.k. ”miniföreläsningar” eller korta presentationer bland annat i samband med ordinarie APT. Viktigt att engagera samtliga personalkategorier. • Prioritera kompetensutvecklingsinsatser som riktar sig till medicinska sekreterare. Utarbeta ett kompetensutvecklingsprogram, kan eventuellt ske i samarbete med övriga sjukhus inom Västra Götalandsregionen. • Utveckla nya arenor för kompetensöverföring inom sjukhusets olika professioner. Regionfullmäktiges mål är nedbrutna i några delmål, nedan redovisas målen och sjukhusets resultat: Mål: Andelen chefer som har genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap, (KRUS) ska uppgå till 90 % Resultat: 100 % av sjukhusets chefer har genomgått utbildningen. Mål: Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten Resultat: I medarbetarenkäten ställdes frågoar angående 11 olika aspekter på arbetsmiljön. Resultatet presenterades i ett samlat värde i form av ett index för prestationsnivå. Frölunda Specialsitsjukhus hade ettt värde på 74,1 % vilket låg i den gröna zonen och visade sig vara det bästa värdet inom Västra götalandsregionen. Mål: Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten ska Sida 12(39) uppgå till minst 80 % Resultat:Vid Frölunda specialistsjukhus blev resultaten angående delaktighet 79,5 % vilket hamnade i den gula zonen. Sjukhuset har under 2014 arbetet med insatser som ska förbättra delaktigheten, se ovannämnda handlingsplan. Mål: Andel anställda som har en kompetensutvecklingsplan ska uppgå till 100 % Resultat: Samtliga tillsvidareanställda medarbetare vid Frölunda Specialistsjukhus har en kompetensutvecklingsplan Mål: Andelen tillfälliga anställningar ska minska (%) Resultat: andelen med tillfälliga anställningar i form av vikariat, visstids eller timanställningar är oförändrade jämfört med samma period föregående år. 2.2 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Frölunda Specialistsjukhus har under 2014 tillämpat styrmodellen balanserat styrkort. Sjukhusets styrkort utgår från budget och verksamhetsplan som är beslutad samt Västra Götalandsregionens övergripande mål och inriktningar. Inom ekonomiperspektivet finns ett övergripande strategiskt mål, ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Sjukhuset är beroende av en ekonomi i balans för att långsiktigt bedriva verksamhet med goda resultat. Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 en ekonomi i balans. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Uppföljning av ekonomiskt utfall och prestationer sker kontinuerligt i nära dialog mellan verksamhetsföreträdare och ledning. Sjukhuset arbetar för att uppnå största möjliga hälsovinster med tillgängliga resurser. En viktig del i sjukhusets kvalitetsarbete är att sjukhusets processer är resurseffektiva. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål (2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål: se avsnitt 2.0) Medborgar-/Patientperspektivet Sjukhuset har under året haft en god tillgänglighet och klarat vårdgarantin till mottagning och behandling. Genom sjukhusets servicelöfte ger sjukhuset bästa möjliga vård och service. Vårdens utveckling går allt mer mot ett kundorienterat synsätt vilket innebär en ökad respekt för patienten utifrån dennes behov och livssituation. För att ta reda på patienternas behov och förväntningar har sjukhuset under året genomfört Sida 13(39) "patientdialoger", tillfrågat patienter och medborgare vid dagliga möten i vården och genomfört patientenkäter. Sjukhusets mål är att vården ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Genom sjukhusets servicelöfte uttrycks ett löfte vad gäller service, bemötande, information, delaktighet och tillgänglighet. Sjukhuset har ett kontinuerligt pågående förbättringsarbete inom dessa områden. Strategiskt mål medborgar/patient/kundperspektivet: Patientnöjdhet Strategiskt mål Framgångsfaktorer FSS:s patienter/ Gott bemötande kunder upplever att de får god vård i rätt Jämlik vård tid Hög tillgänglighet Styrtal, måltal Andel patienter med uppfyllda förväntningar i FSS patientenkät Handlingsplan Patientenkät 2 ggr/år. Analysera och presentera vid arbetsplatsträffar, verksamhetsledning och >9,0 ledningsgruppsmöten. Systematisk metodik för Patientdialoger, analys att inhämta synpunkter och återföring till från patienter verksamheten FSS:s patienter/ Andel patienter som Uppföljning väntetider Hög tillgänglighet kunder upplever att får tid till månadsvis/enhet de får god vård i rätt förstabesök inom 3 mån: 100 % tid Andel patienter som får tid till behandling inom 3 mån: 100 % (Andel patienter som får tid till behandling inom 60 dagar >80%) Utfall patientnöjdhet: Under våren genomfördes den Nationella patientenkäten. Inom slutenvården var den korrigerade svarsfrekvensen hög (80,1%) och resultaten fortsatt mycket goda. Inom samtliga indikatorer har sjukhuset bättre PUK-värden (patientupplevd kvalitet) än övriga regionen och riket och patienterna visar på ett högt förtroende för sjukhusets slutenvårdsenhet (PUK-värde 99). Inom öppenvården var den korrigerade svarsfrekvensen lägre (58,7%) och resultaten visar en nedåtstigande trend inom indikatorerna i jämförelse med övriga regionen och riket. En Sida 14(39) djupare analys av resultatet har skett, vilken påvisat att PUK-värdena inom de jämförande indikatorerna är relativt höga över tid och att den sjunkande trenden marginell. Sjukhuset styrkor är bemötande av patienter och närstående samt att patienterna har ett fortsatt högt förtroende för och gärna rekommenderar sjukhuset som vårdgivare. De största utmaningarna finns inom specifika frågeområden som rör information till patienterna. En fördjupad analys pågår på såväl sjukhus- som enhetsnivå och handlingsplaner håller på att tas fram. Åtgärderna i handlingsplanen kommer att följas upp under verksamhetsåret 2015. Under hösten genomförde sjukhuset den egna patientenkäten med frågeställningar rörande patienternas upplevelse av 1.bemötande 2.delaktighet samt 3.helhetsupplevelse av besöket. Svar lämnades på en skala mellan 0-10, där 0= inte alls uppfyllda, 10= i allra högsta grad uppfyllda. Sjukhuset uppfyllde sitt genomsnittliga måltal på 9,0. Ett av utvecklingsområdena även här är patientinformation. Sjukhuset har genomfört två patientdialoger där patienter och närstående/medföljare intervjuats om besöket på Frölunda Specialistsjukhus utifrån olika teman. Vårens tema behandlade patientdialogen som metod för att inhämta patienters synpunkter på vården. Svaren från patienterna visar är dialogen är ett mycket bra forum att framföra sina åsikter. Höstens dialog hade temat patientsäkerhet med frågeställningen hur patienten kan involveras och bli mer delaktig i patientsäkerhetsarbetet. Upplevelse av trygghet, vård i rätt tid, god hygien och god kommunikation var centrala delar för patienterna inom patientsäkerhetsområdet. Totalt har 54 patienter deltagit i patientdialoger under året. Sjukhuset arbetar nu vidare med ett antal förbättringsarbeten kopplat till resultatet från patientdialogen. Utfall tillgänglighet: Sjukhuset har under året klarat vårdgarantin till mottagning och behandling (99-100%). Kvalificeringskravet för kömiljarden har uppnåtts för både besök och behandling. Strategiskt mål, medborgare/patient, kundperspektiv: Hälsofrämjande Strategiskt mål FSS ska verka för hälsovinst hos medborgare och patienter Framgångsfaktorer Styrtal, måltal Handlingsplan Att följa kriterierna för Andel opererande Rökstopp hälsofrämjande sjukhus enheter som arbetar på uppföljning/enhet rutin med rökstopp inför operation, >75% Antal recept enligt FaR ska öka Uppföljning/enhet av Sida 15(39) FaR-recept och genomgång Utfall hälsofrämjande: Rökstopp inför operation: Arbetet med "Rökstopp inför operation" fortsätter och är rutin vid alla opererande enheter. Patienter som svarar ja på frågan i hälsodeklarationen om rökning får patienten information av behandlande läkaren om tobakens negativa effekter och ökning av komplikationsrisken. Sjuksköterskan informerar vidare och ger patienten en rökstoppsfolder med hänvisning till tobaksavvänjare i primärvården eller ”Sluta röka.nu". Given rökstoppsinformation dokumenteras i patientens journal. Dialog förs med primärvården med målsättningen att patienten redan då remissen skrivs ska informeras om vikten av rökstopp av inremitterande enhet. AUDIT: Verktyget AUDIT används för att uppmärksamma riskbruk av alkohol hos patienterna på Smärtcentrum. Under 2014 har även gynekolog- och öron-mottagningen infört användning av AUDIT i relevanta patientgrupper. Fredrik Spak, docent i Socialmedicin, har föreläst för medarbetarna om alkohol och vikten av förebyggande arbete. Fysisk aktivitet på recept (FaR): Vid sjukhuset förskriver 8 av 10 mottagningar/enheter fysisk aktivitet på recept. Övrigt: Andel diabetespatienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå är 85 % (patienter med TIA, KOL och hjärtinfarkt ingår inte i sjukhusets uppdrag). Verksamhets-/Processperspektivet Kvalitetsfrågorna är en integrerad del av verksamheten och sjukhusets enheter har fortsatt arbetet med att utveckla sina vårdprocesser. Målsättningen med processarbetet är att det ska leda till högre patientsäkerhet och nöjdare patienter. Sjukhuset rapporterar resultat i relevanta kvalitetsregister. Strategiskt mål verksamhets/processperspektivet: Värdeskapande processer Strategiskt mål Framgångsfaktorer Värdeskapande Ett aktivt process- och processer i ständig utvecklingsarbete förbättring Styrtal, måltal Minst 2 processer/enhet Handlingsplan Kvalitetsorganisationen lägger ut en tydlig definition av FSS metod för processarbete på interna hemsidan. Regelbunden uppföljning och rapportering av processerna i samband med arbetsplatsträffar Sida 16(39) Utfall värdeskapande processer: Alla mottagningar/ enheter har minst två identifierade processer, varav vissa involverar flera mottagningar/ enheter på sjukhuset. En fortlöpande diskussion om processerna sker vid arbetsplatsträffar. 2.3.1 Verksamhetens miljöarbete Se avsnitt 2.1 Regionfullmäktiges mål - Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Sjukhuset arbetar med produktions- och kapacitetsplanering och i arbetet deltar alla enheter samt verksamhetsutvecklare. Processutvecklingsarbete pågår på alla enheter inom de vanligaste vårdprocesserna. Arbete med att minska antalet uteblivna eller sent avbokade besök pågår och patientbesöken bokas i dialog med våra patienter. SMS-påminnelse till patienterna är ytterligare ett led i att klara vårdgarantin. Andelen första-besök till våra mottagningar följs kontinuerligt och sjukhuset har en hög andel förstabesök vid jämförelse med övriga sjukhus i regionen. Sjukhuset har hittills klarat vårdgarantin till mottagning och behandling (99-100%). Kvalificeringskravet för kömiljarden har uppnåtts för både besök och behandling. Frölunda Specialistsjukhus ansvarar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att sjukhuset kan och ska styra antalet remisser som kan tas emot så att åtagandet avseende volymer och vårdgaranti kan fullföljas. Sjukhuset förutsätts föra fortlöpande dialog med remittenter om kapacitet, tillgänglighet och rutiner. Vid ett högre remissinflöde än det åtagande sjukhuset har i vårdöverenskommelsen äger sjukhuset rätt att i första hand skicka remissen till sjukhus med områdesansvar. Om patienten inte har godkänt att remissen skickas vidare skickas remissen tillbaka till inremitterande enhet. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling skall vård ges inom fastställda garantitider. 2.5 Beläggning Frölunda Specialistsjukhus bedriver planerad operationsverksamhet med tillgång till vårdavdelning måndag till fredag. 2.6 Prestationer Frölunda Specialistsjukhus samlade vårdproduktion är något lägre än planerat, vilket beror på läkarvakanser, sjukfrånvaro och frånvaro på grund av föräldraledighet. Sjukhusets överenskomna utökning av diabetsverksamheten har inte kunnat genomföras som planerat under 2014 på grund av rekryteringssvårigheter. Remissinflödet avseende röntgenundersökningar har minskat under året på grund av ökad konkurrens från privata leverantörer. Trots detta redovisar sjukhuset god tillgänglighet avseende vårdgarantin och klarat kvalificeringskravet för kömiljarden. Sida 17(39) Tabell: Prestationsuppföljning 2014 Öppenvård Antalet öppenvårdsbesök visar på en negativ avvikelse mot budget på 760 besök, vilket motsvarar en avvikelse på 1,0 procent. Jämfört med föregående år har antalet besök ökat med 1 348, vilket motsvarar en ökning på 1,8 procent. Den utomregionala vården har ökat med 15,5 procent jämfört med föregående år, vilket motsvarar en volymökning på 144 besök. Sida 18(39) Slutenvård Antalet sjukhusvårdtillfällen visar på en negativ budgetavvikelse på 150 vårdtillfällen och antalet DRG-poäng visar på en negativ budgetavvikelse på 54 poäng. Jämfört med föregående år har både antal DRG-poäng och sjukhusvårdtillfällen minskat. Sjukhuset har utöver beställd volym utfört ytterligare 22 knä-och höftledsplastiker. Sammanvägda prestationer En metod är framtagen av hälso- och sjukvårdsavdelningen där öppen- respektive slutenvårdsprestationer räknas om till poäng, som benämns sammanvägda prestationer. Tabell: Sammanvägda prestationer Sida 19(39) Sammanvägda prestationer visar på en negativ budgetavvikelse på 0,5 procent. Jämfört med föregående år har de sammanvägda prestationerna ökat med 4,2 procent. Diagram: Sammanvägda prestationer 2014 jämfört med 2013 Sida 20(39) De sammanvägda prestationerna för öppenvården har ökat med 5,4 procent jämfört med föregående år. Däremot minskade de sammanvägda prestationerna för slutenvård med 3,1 procent jämfört med föregående år. Sjukhuset har under 2014 inlett ett samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård för att bland annat analysera smärtcentrums patienter ur ett genusperspektiv. Tabell: Sammanvägda prestationer kvinnor och män Sida 21(39) 2.7 Patientsäkerhetsarbetet Verksamhets-/processperspektivet - Patientsäkerhet Strategiskt mål verksamhets/processperspektivet: Säker vård, 1(2) Sjukhuset har fortsatt stort fokus på att förbättra patientsäkerheten samt stärka patientsäkerhetskulturen. All avvikelsehantering har dokumenterats i Med Control Pro. Under året har vikten av återkoppling betonats utifrån hanterade avvikelser och fynd vid journalgranskning prioriterats. Sjukhuset har reviderat sin handlingsplan för patientsäkerhetskultur 2014/2015 och ett flertal aktiviteter pågår. Utbildning i Med Control Pro har genomförts för samtliga linjechefer, vårdenhetschefer och chefläkare. En genomgång på samtliga enheters APT av hur man hanterar en avvikelserapport i Med Control och hur Sida 22(39) sjukhuset arbetar med inkomna avvikelser har skett. För att ytterligare öka kvaliteten i avvikelserapporteringen har sjukhuset arbetat vidare med händelseanalyser. Teamet som arbetar med händelseanalyser har utvecklats genom utbildning och lärande i samverkan med andra förvaltningar. Patienter och närstående har bjudits in till att medverka i händelseanalyserna. SBAR och "Teach back" är metoder som har införts i syfte att säkra kommunikation och informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier samt mellan vårdgivare och patient (se avsnitt Jämlik vård 2.0). Sjukhusets målsättning är att fokusera ytterligare på förebyggande arbete, bl.a. genom fler riskanalyser, ökad patientinvolvering samt fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder. Syftet med införande av patientsäkerhetsronder är att skapa en öppen dialog för att stärka patientsäkerhetsarbetet och stödja ett lärande i organisationen. Närvarande är representanter från samtliga yrkeskategorier i verksamheten samt vårdenhetschef, vårdenhetsöverläkare, verksamhetschef, utvecklingschef och chefläkare. Utifrån strukturerade frågor lyfts i dialog faktorer som kan påverka patientsäkerheten och bidra till minskad risk för vårdskada. De tre första patientsäkerhetsronderna har genomförts hösten 2014 på operationsavdelningen, vårdavdelningen och kirurgmottagningen. Under 2015 kommer sjukhuset att genomföra patientsäkerhetsronder vid övriga mottagningar/ enheter. Projekt Säker Bukkirurgi Sjukhuset har genomgått en extern revision finansierad av Patientförsäkringen, LÖF (landstingens ömsesidiga försäkring) inom området bukkirurgi under 2014. Ett externt revisorsteam bestående av olika yrkeskategorier har besökt och gått igenom sjukhusets process för bukkirurgi vid kirurgmottagningen, operations- och vårdavdelningen. I sammanfattningen från slutrapporten skrev revisorerna: "Vid vårt platsbesök blev vi bemötta på ett öppenhjärtigt sätt och all tillfrågad personal upplevdes svara sakligt och noggrant på våra frågor. Sjukhuset bedriver kirurgisk vård av mycket hög kvalitet och har goda resultat i egna uppföljningar. Förhållandevis många patienter rapporteras till riksomfattande kvalitetsregister. Personalen har generellt hög kompetens, är erfaren och personalomsättningen är låg. Den senaste medarbetarundersökningen fick mycket höga siffror inom de flesta områden." Strategiskt mål Framgångsfaktorer Fortsatt hög Säker vård rapportering i Medcontrol med tydlig återkoppling till verksamheterna Styrtal, måltal Minst 6 händelseanalyser/år Handlingsplan Rapportering på verksamhetsledningsmöte minst 2 Minst 1 riskanalys per år gånger per år Regelbunden rapportering och diskussion vid Sida 23(39) Följsamhet till basala hygienrutiner arbetsplatsträffar > 90 % följsamhet Mätning och återkoppling på verksamhetsledningsmöte 4 ggr/år Utfall säker vård: Sjukhuset har en fortsatt hög avvikelserapportering i MedControl Pro med 1,39 avvikelser per medarbetare jämfört med 1,1 2013. Under 2014 har 6 händelseanalyser gjorts och ytterligare två har påbörjats. Genomgång av händelserna och beslutade åtgärdsförslag sker både i verksamhetsledningen och på enheternas APT för ett ökat lärande i organisationen. En riskanalys har gjorts tillsammans med Angereds Närsjukhus (ANS) i samband med införandet av en gemensam databas för den elektroniska patientjournalen för dessa båda sjukhus. Uppföljning av följsamhet till klädregler och basala hygienrutiner har gjorts kvartalsvis och återrapporterats till verksamhetsledningsgruppen. Sjukhusets sammanlagda resultat för 2014 var 96 % avseende basala hygienrutiner och 99% för klädregler. De enheter som vid mätning av basala hygien- och klädregler får ett resultat < 90 % tar fram åtgärdsförslag och genomför ny mätning efterföljande månad. Strategiskt mål verksamhets/processperspektivet: Säker vård, 2(2) Strategiskt mål Säker vård Framgångsfaktorer Strukturerad journalgranskning 30 dagars postop Styrtal, måltal 10 st/månad inneliggande patienter Svarsfrekvens >80 % Handlingsplan Regelbunden återkoppling till chefläkare och verksamhetschef, återkoppling till berörd enhet månadsvis samt rapport på verksamhetsledningsmöte minst en gång per år Sida 24(39) infekt.registrering Aktiv uppföljning* av vårdrelaterade infektioner med återkoppling till och åtgärder via vårdenhetsöverläkare Sjuksköterska ringer upp patient som ej svarat. Utfall säker vård: Strukturerad journalgranskning har gjorts på 10 inneliggande patienter per månad och resultatet har analyserats och återkopplats. Ett förbättringsarbete som initierats som resultat av journalgranskningen är förbättrad journalföring. Uppföljning av vårdrelaterade infektioner 30 dagar postoperativt sker för samtliga opererade patienter. Varje vårdrelaterad infektion återkopplas till berörd enhet, respektive vårdprocess och ansvarig läkare. För att få ytterligare högre svarsfrekvens ringer en sjuksköterska upp patienter som ej svarat. En tvärprofessionell processgrupp ser över, förbättrar och följer upp arbetet med postoperativa infektioner på sjukhuset. Andelen vårdrelaterade infektioner 2014 var knappt 2,1 % i sjukhusets interna infektionsuppföljning. Infektionerna består främst av lokala infektioner i operationsområdet och urinvägsinfektioner. Svarsfrekvensen har ökat till 80% 2014, vilket var sjukhusets mål. Sjukhuset har deltagit i samtliga nationella punktprevalensmätningar (PPM): BHKbasala hygienrutiner och klädregler, VRI-vårdrelaterade infektioner och minskad förekomst av trycksår. Mätningarna som genomförts på sjukhusets vårdavdelning vår och höst 2014 påvisade ingen infektion. På sjukhusets vårdavdelning finns inga trycksår dokumenterade. 3. Personal Sjukhusets strategiska mål inom medarbetarperspektivet har under 2014 varit att få medarbetarna att känna sig delaktiga och uppleva att sjukhuset är en stimulerande och hälsofrämjande arbetsplats. Detta mål har följts upp med stöd av den genomförda medarbetarenkäten 2013 och med utgångspunkt från resultatet har sjukhuset tagit fram en handlingsplan. Sjukhuset har under 2014 prioriterat insatser som kan förbättra medarbetarnas delaktighet, lärande i arbetet samt sjukhusets målkvalitet, se avsnitt attraktiv arbetsgivare. Nedan redovisas sjukhusets mål och mätetal inom medarbetarperspektivet: Sida 25(39) Ovanstående strategiska mål har brutits ner i några delmål: • Att stimulera alla anställda till ökad fysisk aktivitet såväl under arbetstid som under fritid • Att öka kunskapen om friskfaktorer som har en positiv inverkan på hälsan • Att stimulera medarbetare att aktivt reflektera över sin livsstil och sina vanor • Att alla medarbetare skall trivas på sitt arbete och ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling Sjukhuset arbetar aktivt med hälsofrämjande aktiviteter som riktar sig till medarbetarna såsom Sida 26(39) regelbunden pausgympa, träningsaktiviteter utanför arbetstid och hälsoföreläsningar. Insatserna finns beskrivna i sjukhusets handlingsplan för arbetsmiljö och hälsa. Under 2014 arbetar sjukhuset vidare med de insatser som finns omnämnda i sjukhusets kompetensförsörjningsplan för perioden 2013-2017. Sjukhuset arbetar aktivt med att attrahera, rekrytera behålla och utveckla medarbetare. I planen beskrivs de utbildningsinsatser som sjukhuset valt att prioritera de närmaste åren. Undersköterskor vid mottagningar/enheter har under året fått möjlighet att gå MI-utbildning (motiverande samtal) med stöd av regionala medel. En sjuksköterska vid Vårdavdelningen har genom regionala medel fått möjlighet att påbörja en påbyggnadsutbildning inom barnsjukvård. Sjukhuset har under 2014 påbörjat en utbildningsinsats kring hot och våld och under 2015 kommer samtliga medarbetare att ha genomgått denna utbildning. Sjukhusets löneöversynsprocess har förbättrats genom att det nu finns en väl förankrad tidplan och process som möjliggör att löneöversynerna kan genomföras på ett effektivt sätt. 2014 års löneöversyn blev klar i maj och en löneanalys har tagits fram som underlag för nästa års prioriteringar. I sjukhusets likabehandlingsplan för perioden 2014-2016 ingår mål och åtgärder som riktar sig till såväl medarbetare som till patienter. Under 2014 har samtliga arbetsplatser gått igenom den nya planen vid APT.Vid sjukhusets gemensamma utvecklingsdag den 10 oktober var jämlik vård och likabehandling årets tema. 3.2 Personalstruktur Vid Frölunda Specialistsjukhus har antalet anställda ökat med 9 personer, från 231 st i december 2013 till 240 st i december 2014. Ökningen beror främst på att sjukhuset har rekryterat bla medicinska sekreterare och läkare för att återbesätta vakanser. Sjukhusets personalsammansättning överensstämmer med den kompetensförsörjningsplan och personalbudget som beslutats. Det har dock under 2014 varit fortsatt svårt att rekrytera medicinska sekreterare och specialistläkare/ överläkare. För att lösa bemanningen har sjukhuset därför timanställt medarbetare eller anlitat bemanningsföretag. Personalgruppen sjukhustekniker/ laboratoriepersonal har ökat jämfört med föregående år pga att en undersköterska med sterilkompetens har fått en ny tjänstebenämning som steriltekniker. Sida 27(39) 3.4 Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron per 2014-12-31 uppgick till totalt 5,7 % vilket är en ökning jämfört med föregående år motsvarande 0,4 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat till i genomsnitt 6,2 % medan männens sjukfrånvaro har minskat till i genomsnitt 1,9 %. Andelen med långtidssjukfrånvaro > 60 dagar har ökat och motsvarade 51,5 % av den totala sjukfrånvaron jämfört med 2013 då den motsvarade 47,9 %, det är endast kvinnor som är långtidssjukskrivna. Korttidssjukfrånvaron, < 14 dagar har minskat jämfört med föregående år. Ökningen av sjukfrånvaron har analyserats och det framgår att de flesta medarbetare med längre sjukskrivningar har somatiska eller psykiska besvär som inte är arbetsrelaterade medan ett färre antal har problem p.g.a. stress som till viss del är relaterad till arbetet. De medarbetare som har behov av rehabiliteringsinsatser har fått stöd via företagshälsovården. Sida 28(39) Samarbete kring rehabilitering pågår med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i varje enskilt fall för att främja en återgång till arbete snarast möjligt. Sjukhuset har under flera år prioriterat hälsofrämjande insatser som riktat sig till medarbetarna. På sjukhuset erbjuds möjlighet att delta i pausgymnastik, träningsaktiviteter utanför arbetstid och hälsoföreläsningar. Sjukhuset har också bildat en hälsogrupp som har i uppdrag att arbeta med hälsofrämjande insatser som riktar sig till såväl patienter som medarbetare. Nedan redovisas den genomsnittliga sjukfrånvaron % av ordinarie arbetstid 2014 jmf med 2013 Sida 29(39) 3.6 Jämställdhet och mångfald Frölunda Specialistsjukhus har en likabehandlingsplan för perioden 2014-2016 som omfattar såväl medarbetarperspektivet som patient/ medborgarperspektivet. I planen beskrivs mål och åtgärder som bygger på intentionerna i: • Diskrimineringslagstiftningen (1 januari 2009) • Västra Götalandsregionens personalvision 2021 • Västra Götalandsregionens policy för jämställdhet och mångfald • Strategiska mål i Västra Götalandsregionens budget och styrkort för Hälso- och sjukvårdens jämställdhetsarbete i VGR. • Frölunda Specialistsjukhus verksamhetsplan och budget • Samverkansavtalet Uppföljning av sjukhusets insatser i likabehandlingsplanen sker kontinuerligt vid förvaltningens delårsrapporter och i årsredovisning, i samband med uppföljning av resultatet av medarbetarenkäten och patientenkäten samt med hjälp av uppföljning av nyckeltal. Sjukhusets chefer har ett särskilt ansvar för att uppfylla målen i planen. Nedan redovisas sjukhusets åtgärder samt en analys av resultat och effekter. Målinriktat arbete, åtgärder • Sjukhusets plan för jämställdhet och mångfald ska årligen följas upp i samband med årsredovisningen. Vissa av målen följs också upp i delårsbokslut. • Likabehandlingsplanen och jämställdhets- och mångfaldsfrågor ska tas upp vid APT och utvecklingssamtal. • Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet ska lyftas fram i budgetarbetet. • Chefer ska i samband med introduktionen informera nyanställda om likabehandlingsplanen. Arbetsförhållanden, åtgärder: • Vid kartläggning av arbetsmiljön i samband med arbetsmiljöronder ska alla arbetsplatser även granskas ur ett likabehandlingsperspektiv. Uppföljning sker årligen i september och redovisas i ledningsgrupp och samverkansgrupp. • Regelbundet analysera sjukfrånvaron ur ett könsperspektiv. Vid skillnader i sjukfrånvaro mellan könen ska det göras en analys av orsakerna och vid behov vidtas åtgärder som främjar Sida 30(39) bägge könens möjligheter att kunna kombinera arbetsliv och privatliv. • Årligen kartlägga andelen ofrivilliga deltider (sjukhus-/områdesnivå) ur ett könsperspektiv. Handlingsplaner skall upprättas om det finns ofrivilligt deltidsarbete. • Kartläggning av fördelningen mellan tillsvidare- och visstidsanställda ur ett könsperspektiv. Handlingsplaner ska upprättas om skillnader finns. • Kartläggning av uttag av föräldraledighet samt diskussion vid medarbetarsamtal. Trakasserier, åtgärder: • Alla arbetsplatser skall gå igenom ”Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier”. Rekrytering, åtgärder: • Kravprofiler och platsannonser ska vara grundligt utformade och bygga på standardiserade mallar som är väl genomtänkta och granskade ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Linjechefer och HR-funktionen har ett särskilt ansvar för att rekryteringsprocessen genomförs på ett opartiskt och professionellt sätt. Rekryteringsgrupper bör ha en sammansättning som tillgodoser mångfaldsaspekterna. Jämställda yrkesgrupper, åtgärder: • Vid rekrytering bör eftersträvas en jämnare könsfördelning inom yrkesgrupperna. Kompetensutveckling, åtgärder: • Samtliga medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan som beslutas vid utvecklingssamtalet. Kultur och språkkännedom skall ses som en merit och tas tillvara i yrkesutövningen. Chefer ska i samband med tillsättning av ansvarsuppdrag sträva efter en högre grad av mångfald. Chefsskap, åtgärder: • När nya medarbetare rekryteras ska målsättningen med en fördelning mellan könen på 40-60 procent beaktas. • Vid rekrytering av chefer ska ovanstående målsättning beaktas. Lönesättning, åtgärder: • Lönekartläggning ska genomföras årligen för arbete som är att betrakta som lika. Handlingsplan skall upprättas om osakliga löneskillnader finns samt åtgärdas som längst inom tre år. Lönekriterierna ska vara könsneutrala och tillämpas på ett könsneutralt sätt. • Lönekartläggning ska genomföras årligen och alla befattningar värderas kontinuerligt med Sida 31(39) hjälp av arbetsvärderingsinstrumentet BAS. Måltal för önskvärd lönestruktur med angivna befattningslönenivåer inom regionen ska vara vägledande i löneöversynerna. Resultat och analys Under 2014 har sjukhuset arbetat aktivt med att informera, diskutera och uppfylla målen i sjukhusets nya likabehandlingsplan. Vid sjukhusets gemensamma utvecklingsdag i oktober var temat likabehandling, olika föreläsningar gav ökad kunskap om dessa frågor både ur ett medarbetarperspektiv och ur ett patientperspektiv. Sjukhuset har också gjort en översyn av rekryteringsarbetet med utgångspunkt från likabehandlingsplanen och under året har bla fler manliga sjuksköterskor anställts. I löneöversynen gjordes en noggrann lönekartläggning och analys i läkargruppen vilket resulterade i en satsning på kvinnliga läkare som i vissa fall hade en osakligt låg lönenivå i förhållande till männen. Under året har långtidssjukfrånvaron ökat bland kvinnor vilket har analyserats. Det har dock inte kunnat påvisas att arbetsmiljön är sämre för kvinnor men problemet behöver analyseras och åtgärdas i ett vidare jämställdhetsperspektiv. Könsfördelningen i ledningsgruppen och verksamhetsledningen har under året fått en jämnare könsfördelning. Nedan redovisas också resultaten i jämix. Samtliga chefer har genomgått KRUS-utbildningen. 3.7 Personalvolym Vid Frölunda Specialistsjukhus har personalvolymen ökat något jämför med föregående år ökningen av antalet anställda beror på att sjukhuset har rekryterat bla medicinska sekreterare för att täcka vakanser som varit budgeterade. Totalt har antalet anställda ökat med 9 personer, från 231 st i december 2013 till 240 st i december 2014. Ökningen omfattar 7 månadsanställda och 2 timanställda. Antal årsarbetare har ökat med 7,59 st, från 206,59 st i december 2013 till 214,11 st i december 2014. Antal nettoårsarbetare har ökat med 3,93 st, från 191,56 st i december 2013 till 195,49 st i december 2014. Sjukhusets personalbemanning motsvarar väl sjukhusets beställning och uppdrag och finns beskriven i kompetensförsörjningsplanen. Frölunda Specialistsjukhus har som mål att i första hand erbjuda heltidsanställningar. Vi försöker också vara restriktiva med att bevilja partiella ledigheter p.g.a. enskilda angelägenheter eftersom vi vill verka för att minska vikariatsanställningar och deltidsanställningar. Vid utannonsering av lediga tillsvidaretjänster och vikariat > 6 månader är vår målsättning för 2014 att 80 % ska erbjudas en heltidsanställning vilket hittills under 2014 har kunnat infrias. Vad gäller ofrivilligt deltidsanställda har sjukhuset under 2014 inte haft någon medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställd. Antal anställda 2014 jmf med 2013 Sida 32(39) 3.8 Bemanningsföretag Anlitandet av bemanningsföretag har ökat under 2014 jämfört med 2013. Ökningen har skett bland läkare och medicinska sekreterare pga att det har blivit svårare att rekrytera dessa personalkategorier. Läkare har anlitats inom specialiteterna radiologi, diabetologi och kardiologi. För att minska anlitandet av bemanningsföretag försöker sjukhuset att genom platsannonsering i Läkartidningen och Dagens Medicin att rekrytera nya läkare. För närvarande pågår diskussioner med Kungälvs sjukhus för att eventuellt samverka kring läkarbemanningen. Sida 33(39) 3.9 Personalkostnadsanalys Lämna en detaljerad kartläggning av förvaltningens volymökning/minskning, specificerat per yrkeskategori, specialitet och antal samt analysera orsak till eventuell förändring (till exempel ökat uppdrag). Jämför med budget och periodutfall föregående år. Analysera hur mer- och övertid och OB-tillägg används: Vid Frölunda Specialistsjukhus har personalvolymen ökat något jämfört med föregående år pga av att några vakanser har återbesatts främst bland medicinska sekreterare. Ökningen omfattar 7 månadsanställda och 2 timanställda. I läkargruppen är antalet månadsanställda Sida 34(39) oförändrad jämfört med föregående år, däremot har tre nya läkare timanställts. Sjukhuset har följt den personalbudget som varit beslutad för 2014. Ökningen av mertid, övertid och OBtillägg beror främst på att sjukhuset har beordrat medicinska sekreterare att arbeta utöver sin ordinarie arbetstid under lediga dagar måndag-fredag samt under ett par helger och kvällar pga vakanser bland medicinska sekreterare. Ökningen av sk övrig övertidsersättning beror på att sjukhuset pga vakanser har anlitat läkare som tjänstgör vid andra sjukhus inom regionen att tjänstgöra utöver sin ordinarie tid vid sjukhuset i enlighet med beslutad ersättning inom VGR. I övriga personalgrupper har mertiden och övertiden minskat. Totalt sett har kostnaden för mer- och övertid samt OB-tillägg ökat för med ca 300 000 kronor jämfört med föregående år. Största ökningarna återfinns bland kostnad för övrig övertidsersättning (ökning med 112 454 kr) samt för Kvalificerad övertid (ökning med 82 394kr) 4. Övrigt Uppföljning Säkerhetsplan Frölunda Specialistsjukhus 2014 Säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter ska bedrivas på ett säkert, systematiskt och ändamålsenligt sätt. Sjukhusets säkerhetsarbete har utgått ifrån Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013-2016. En övergripande säkerhetsplan har beslutats av sjukhusets styrelse. Sammanfattning av säkerhetsarbetet på FSS Sjukhuset har under det gångna året haft stort fokus på säkerhetsfrågorna men det finns utvecklingspotential inom flera områden. Under året har planerade aktiviteter börjat genomföras och kommer att fortsätta under 2015. Ett exempel på det är tydliggörande av roller och ansvarsfördelning inom samtliga säkerhetsområden. Intresse och förståelse för säkerhetsfrågor har ökat under året och införts som stående punkt på ledningsgruppens agenda. Starka säkerhetsområden Genom genomförda patientsäkerhetsronder har det riskförebyggande arbetet uppmuntrats och förstärkts. Sjukhuset har goda resultat i sina egenkontroller avseende vårdrelaterade infektioner, trycksår samt följsamhet till basala kläd- och hygienrutiner. Uppmuntrat avvikelsehantering via MedControl Pro och utbildningsinsatser har skett på enheternas arbetsplatsträffar. Chefsläkare och utvecklingschef har deltagit i regional riskanalys RSA. Aktivt arbete rörande systematiskt brandskyddsarbete. Egenkontroller med stöd ett nytt uppföljningsverktyg, vilket tydliggjort riskområden som krävt åtgärder. Riskanalys av faromärkta kemikalier är genomförd. Fortsatt samverkan och tjänster via Västfastigheter. Kontinuerliga möten med Västfastigheter och Diligentia för att trygga systematiskt säkerhetsarbete rörande fastighetsfrågor. Sida 35(39) Genomförd utbildning i hot och våld riktad till medarbetarna. Rutin för IT-larm är framtagen och implementerad. Ett personuppgiftsombud har utsetts och utbildats. Funktion inom IS/IT utbildas inom informationssäkerhet. Mindre starka säkerhetsområden Revidering av kris- och katastrofplan har påbörjats men sjukhuset behöver tydliggöra ansvar och roller samt öka kunskapen och öva olika scenarier kring krisberedskap. Sjukhuset behöver arbeta mer systematiskt med risk- och sårbarhetsanalyser samt säkerställa att planerade analyser genomförs. Arbetet med att öka medvetenheten rörande administrativ säkerhet har påbörjats. Fler aktiviteter planeras enligt verksamhetsplan 2015. Arbetet behöver fortgå rörande säkerhetsklassificering av sjukhusets lokaler. Analyslänkar Säkerhetsredovisning ../../userfiles/1/documents/1982_2653_3AF3D.pdf 5. Ekonomi Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 en ekonomi i balans. I sjukhusets balanserade styrkort finns inom ekonomiperspektivet ett övergripande strategiskt mål, ekonomi i balans med utrymme för utveckling. Sjukhuset är beroende av en ekonomi i balans för att långsiktigt bedriva verksamhet med goda resultat. Tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi. Sjukhuset arbetar för att uppnå största möjliga hälsovinster med tillgängliga resurser. Att uppnå kostnadseffektivitet ingår som viktig del i sjukhusets processer. Strategiskt mål ekonomiperspektivet: Ekonomi i balans med utrymme för utveckling Sida 36(39) Utfall Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 en ekonomi i balans. Aktiviteter Dialogmöten med vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare har skett under 2014. 5.1 Ekonomiskt resultat Frölunda Specialistsjukhus uppnår för 2014 åter en ekonomi i balans med ett positivt resultat på 2,3 mnkr. Tillgängliga resurser har nyttjats på ett effektivt sätt för att uppnå målen för verksamheten och ekonomin. Resultatet har framför allt påverkats positivt genom att sjukhuset haft lägre kostnader än budgeterat. Sida 37(39) Tabell: Resultaträkning Intäkter De totala intäkterna avviker negativt mot budget med 10,6 mnkr, vilket till största del beror på att sjukhusets överenskomna utökning av diabetsverksamheten inte kunnat genomföras som planerat under 2014 på grund av rekryteringssvårigheter. Ytterligare en orsak till de minskade intäkterna är en ökad konkurrens från privata leverantörer av röntgentjänster vilket lett till ett minskat remissinflöde till röntgen. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med 4,3 mnkr, vilket är en effekt av att sjukhuset har producerat mer sjukvård än föregående år. Sida 38(39) Kostnader De totala kostnaderna avviker positivt mot budget med 12,9 mnkr. Jämfört med 2013 ökade kostnaderna med 5,2 mnkr. Kostnadsökningarna mellan åren beror bland annat på pris- och löneutveckling samt en ökad produktion. Personalkostnaderna visar på en positiv budgetavvikelse motsvarande 7,3 mnkr, vilket beror på vakanser bland läkare och medicinska sekreterare samt en ökad frånvaro. Under året har sjukhuset anlitat bemanningsföretag med syfte att trygga patientsäkerheten och uppnå överenskomna produktionsvolymer. Målsättningen att minska anlitandet av bemanningsföretag har inte kunnat infrias under året. Inhyrda läkare har använts inom verksamheterna röntgen och medicin. Sjukhuset har även anlitat medicinska sekreterare från bemanningsföretag. Kostnaderna för anlitande av bemanningsföretag medförde en extra kostnad på 1,9 mnkr för 2014. Jämfört med föregående år har lönekostnaderna ökat med 3,2 procent, vilket förklaras av löneöversyn, personalsammansättning, personalrörlighet och förändrad personalvolym. Kostnaderna för läkemedel visar på en positiv budgetavvikelse motsvarande 11,5 mnkr, vilket bland annat beror på patentutgångar, förändringar i redovisning av läkemedel samt uteblivna kostnader kopplat till det utökade uppdraget inom diabetes. Sjukhuset har även erhållit läkemedelsrabatter motsvarande 915 tkr för perioden 2011 till första kvartalet 2014, vilket även påverkat positivt. Lokalhyror visar på en positiv budgetavvikelse på 0,1 mnkr. Material/varor och tjänster visar på negativ budgetavvikelse motsvarande 4,3 mnkr. Budgetavvikelsen beror till största del på redovisningsförändringar av läkemedel, men även ökade verksamhetsanknutna kostnader. Kostnader för avskrivning och ränta visar på en positiv budgetavvikelse motsvarande 0,1 mnkr. Tabell Uppföljning av regionfullmäktiges beslutade besparingar Tkr Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 Målnivå 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 548 717 785 63 17 19 Sjukhuset har under 2014 inte uppnått målnivån avseende kostnader för kurs och konferenser, däremot har kostnaderna minskat jämfört med föregående år. En av anledningarna är sjukhusets begränsade ytor och där av behov av att utnyttja externa lokaler vid enheternas Sida 39(39) utvecklingsdagar, som sker samtidigt för att minska produktionsbortfall. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Sjukhuset har en ekonomi i balans. 5.3 Eget kapital Sjukhuset har inte utnyttjat eget kapital 2014. 5.4 Investeringar Sjukhusets investeringsutrymme 2014 uppgick till 4,9 mnkr. Större investeringar under året var endoskopiutrustning, ultraljudsapparater samt autoklav. 6. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Bokslutsdokument 2014 ../../userfiles/1/documents/1982_2653_C50E8.pdf
© Copyright 2024