Musikteori variant2
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Från början var förmodligen musik mest e7 sorts ljudskapande med rytmer och enklare melodier, men =ll slut blev musik mer och mer komplicerad och genomtänkt. Man var då tvungen a7 komma på e7 sä7 a7 ”skriva ner” musiken så a7 man kommer ihåg hur det lät och så a7 andra människor kunde spela samma sak. Det kallas Musiknota*on idag säger man Notskri-. Den =digaste formen av nota=on uppfanns i Kina ca 1300 f.Kr. I olika världsdelar och i olika =dsepoker fanns många olika sorters sä7 man skrev musiken på, ibland bara en sorts förklaring hur man skulle spela eller sjunga och ibland mer speciella tecken som hade olika sorters betydelse. Den notskriD vi nu använder är från den Europeiska klassiska musiken och började utvecklas kring 1000-‐talet, men tog sin form som vi mer känner igen den ungefär runt 1700-‐talet. Exempel på gammal musiknota2on. 1 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Noter = ”musikens skri-” För a7 kunna förstå hur noter fungerar kommer här några vik=ga grundstenar : • Puls -‐ grunden för a7 skapa musik. • Ton -‐ ljudvågor i olika svängningar som skapar höga eller låga ljud. • Tempo -‐ hur snabbt pulsen går. • Takt -‐ en ”ram för pulsen”. • Värde -‐ bestämmer hur lång en ton ska vara. All musik har en puls och noter följer den pulsen. Precis som språket också har en puls som vi kan skriva ner med bokstäver. T.ex i namnet Alexandra så kan vi få fram en puls om vi betonar Al Ex And Ra. Alltså fyra ”slag” i de7a namn. Även fast du säger namnet i långsamt eller snabbt tempo har det forMarande 4 tydliga stavelser alltså forMarande samma puls! Noter översä7er toner & musik =ll tecken som vi kan tyda eller spela. Beroende på hur dom ser ut vet man hur långt eller hur kort en ton ska spelas eller sjungas. Det heter notvärde. De fem vanligaste noterna ser ut så här: 1 2 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Åk 7 Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Från toner *ll noter? För a7 veta mer exakt var noterna ligger och hur de tonerna låter använder man fem notlinjer kallat Notsystem. 5 linjer 4 mellanrum De7a är en G-‐klav som även är den vanligaste. Den si7er på andra notstrecket = där ligger tonen G Kallas också diskantklav. De7a är en F-‐klav. Den sä7er man på Värde notstrecket = där ligger tonen F Används t.ex när man spelar med vänsterhand på piano. Kan även kallas basklav. De7a är en C-‐klav. Kallas bl.a altklav. Den sä7er man på tredje notstrecket = där ligger då tonen C Denna används för vissa instrument eller sångstämmor. Den är inte lika vanlig som de andra! De flesta typer av musik använder något som kallas det tradi*onella germanska tonsystemet som är baserat på tolv toner. Sju av dessa kallas för stamtoner och är de vita tangenterna på eR piano. De svarta tangenterna kallas för härledda toner. Stamtonernas namn kommer från alfabetets A B C D E F G I bl.a Sverige och Tyskland heEe tonen B istället H som man forGarande kan se ibland. Man säger aE det beror på eE skivfel där eE litet b såg ut som eE litet h. Kallas ”det historiska felet” Utanför linjerna får man använda hjälpstreck. A B C D E F G A B C D E F G A B När man skriver sina noter är varje linje och mellanrum en stamton! De svarta tangenternas namn utgår från stamtonernas och de u7alas: Ciss/Dess Diss/Ess Fiss/Gess Giss/Ass Aiss/Bess Förtecken. Med e7 tecken eDer noten höjer eller sänker du stamtonen. Korsförtecken = höjer 1/2 = iss Man använder en ”hashtag” eller e7 litet b: Man sänker eller höjer e7 halv tonsteg = närmsta tonen upp eller ner! B-‐förtecken = sänker 1/2 = ess Exempel: Tonen D höjd skrivs D# och u7alas Diss. Återställningstecken = E7 sänkt D skrivs Db och u7alas Dess upphäver andra förtecken 3 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Fasta förtecken visar vilken tonart det är man spelar i! Ex. visar korsförtecken på tonerna F och C och är då tonarten D-‐dur / Bm Varje gång man ska spela F och C spelar man istället Fiss och Ciss. Det finns en ramsa för korsförtecken som är (#): Gå Du Axel EDer Ber=ls Fiskar Om du =7ar på första bokstaven på varje ord i ramsan så får du: G, D, A, E, B, Fiss Poängen är a7 tonarten G-‐dur har e7 korsförtecken (Gå), D-‐dur har två korsförtecken (Du), A-‐dur har tre korsförtecken (Axel) etc. Lär man sig ramsan så kan man alltså bara räkna de fasta korsförtecknen i tonarten. T.ex är det fyra fasta korsförtecken så hamnar man på ordet "ENer" i ramsan -‐ tonarten är E-‐dur. Ramsan för b-‐förtecken är (b): Frosten Bestal Esters Astrar Dess Gestalt Om du =7ar på begynnelsen i varje ord i ramsan så får du: F, Bb, Eb, Ab, Db, Gb Takt och tempo Takt kallas också taktart Den vanligaste taktarten är 4/4 som den mesta västerländska musiken går i. Man markerar det så här: (betyder a7 denna låt går i fyra Värdedels takt.) Man delar in takten genom a7 sä7a e7 taktstreck och är det fyrtakt (4/4) så FÅR DET HÖGST VARA FYRA PULSSLAG i en takt!! Det finns massa olika taktarter. ex 3/4, 2/4, 7/4, 6/8. En vals går t.ex i 3 takt 123 123 123 Mission Impossible går i 5 takt Tempot i en melodi eller låt behöver inte all=d vara bestämt utan det kan man ändra. Det som inte ändras är noternas värde som all*d är detsamma, men som spelas t.ex långsammare. När man idag talar om tempo/puls använder man oDast BPM = Beats Per Minute -‐ på svenska Pulsslag per minut. I klassisk musik finns speciella ord för tempot. Några exempel är: Largo — långsamt och "bre7" (40–60 bpm) Adagio — långsamt och med lä7het (66–76 bpm) Moderato — må7ligt fort (108–120 bpm) Allegro — gla7, has=gt (120–168 bpm) Pres*ssimo — så snabbt som möjligt (mer än 200 bpm) Det finns även trumnoter. De ser lite annorlunda ut och istället för toner markerar man vilken trumma man ska spela på. Takten är densamma. 4 Åk 7 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Intervall Mellan en ton och en annan är det e7 avstånd som kallas intervall. I exemplet utgår vi från C D E F G A B C alltså c-‐dur skala där C är grundton med nr 1. 1 1 -‐ 2 1 -‐ 3 1 -‐ 4 1 -‐ 5 1 -‐ 6 1 -‐ 7 1 -‐ 8 I notskriD ser det ut så här: Det är även intervall =ll de svarta tangenterna t.ex en liten ters blir moll och liten sep2ma blir ”7 ackord” t.ex C7 ”Kända intervaller” mellan de två första tonerna: Sekund: ” I eE hus vid skogens...” och ”Broder Jakob” Ters (stor ters): ”Gubben Noa” Kvint: ”Blinka lilla...” Kommer du på någon mer? 5 Åk 7 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Spela e-er noter Här har du fyra exempel som du ska försöka spela på piano. Form Av en massa toner med viss tonhöjd, styrka och klangfärg blir det inte bara e7 musikverk helt utan vidare. All slags musik, från den minsta visa =ll den pampigaste av operor eller tuffaste rocklåt, behöver en form. Den vanligaste formen, särskilt för en sångkomposi=on, är den tredelade visformen: Formen på ”blinka lilla” är: A B A Form på en pop/rocklåt delas upp i t.ex: Intro Vers Brygga Refräng SEck Solo Outro 6 Åk 7 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad 7 Åk 7 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Ackordbeteckningen--visar-vad-det-ska-vara-för-ackord,-fyll-i-med-prickar-de-rä9a-ackorden!- G D E Gm Fm Bm Db D# Gb A# 8 Åk 7 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad Skriv&på&raden&under&vad&ackordet&heter!!& 9 Åk 7 GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Musiklära, läran om musikens uppbyggnad 10 Åk 7
© Copyright 2024