Tjänsteutlåtande Stadsledningskontoret

Handling 2015 nr 120
Uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs
Stads Upphandlings AB i nämndform
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Kommunstyrelsens förslag
Stadsledningskontorets förslag till beslut av kommunstyrelsen för egen del har bifallits.
Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande
den 20 april 2015 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:
1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förutsättningar för överföring
av verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB till
nämnd/förvaltningsform.
2. Kommunfullmäktiges uppdrag från 2014-06-05 att utreda
förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads
Upphandlings AB i nämndform förklaras fullgjort.
Göteborg den 10 juni 2015
Göteborgs kommunstyrelse
Anneli Hulthén
Jonas Andrén
1(1)
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2015-04-20
Diarienummer 0963/14
Repronummer 115/5
Stadsutveckling
Frank Lund
Telefon 031-368 01 78
E-post: [email protected]
Uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs
Stads Upphandlings AB i nämndform
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förutsättningar för överföring
av verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB till
nämnd/förvaltningsform.
2. Kommunfullmäktiges uppdrag från 2014-06-05 att utreda
förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads
Upphandlings AB i nämndform förklaras fullgjort.
I kommunstyrelsen
Uppdraget att utreda finansieringsmodell för Göteborgs Stads Upphandlings
AB förklaras fullgjort.
Sammanfattning
I samband med Kommunfullmäktiges beslut 2014-12-05 avseende bolagsöversynen
gavs kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva
verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings AB i nämndform.
Göteborgs Stads Upphandlings AB har i uppdrag att samordna stadens upphandling av
varor och tjänster där det finns gemensamma behov. Upphandling är ett viktigt politisk
styrmedel och tanken kring enbart lägsta pris är sedan länge passerad.
Upphandlingsverksamheten i Göteborgs Stads Upphandling bedöms kunna bedrivas i
nämndform och förändrar inte förutsättningarna att vara inköpscentral för upphandlande
myndigheter. Styrningen av nämnder sker i stora delar genom kommunfullmäktiges
budget som på ett direkt sätt anger mål, uppdrag och ekonomiska förutsättningar för
samtliga nämnder. Mål och uppdrag i fullmäktiges budget omfattar även bolagen men
bolagens ekonomiska förutsättningar styrs inte på samma sätt genom fullmäktiges
budget. För bolagens styrning har också ägardirektiven en stor betydelse. Detta medför
1 (15)
att den politiska styrningen genomförs lite olika för nämnder respektive bolag varför
styraspekterna blir viktiga att överväga vid val av organisationsform i nämnd eller
bolag. Stadsledningskontorets samlade bedömning resulterar i en rekommendation att
föra över upphandlingsverksamheten till nämnd/förvaltningsform.
Ekonomiska konsekvenser
I det fall det blir aktuellt att byta organisationsform behöver kostnaderna för en sådan
förändring vidare utredas, då det finns olika möjligheter till organisering. Ett alternativ
är att verksamheten inordnas under befintlig nämnd, ett annat att verksamheten övergår
i en egen nämnd. Likvidation av upphandlingsbolaget innebär att verksamheten
avvecklas och tillgångar och skulder regleras.
Bolaget har enligt bokslut 2014 materiella anläggningstillgångar på endast 1 331 tkr och
omsättningstillgångar på 28 232 tkr där en större del är upplupna provisionsintäkter
(intäkter som ska faktureras). Ingen pensionsskuld eller övrig långfristig skuld finns i
bolaget.
Vid en översiktlig bedömning av bolagets balansräkning är stadsledningskontorets
bedömning att kostnaderna för likvidation av bolaget är låga. Kostnaderna för
verksamhetsövergången av personal till nämnd/förvaltning bedöms också som låga.
Barnperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Jämställdhetsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Mångfaldsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Upphandling/inköpscentral samordnas i offentliga myndigheter i olika
organisationsformer som t ex bolagsform, nämndform, ekonomisk förening eller
kommunalförbund. Andra exempel är upphandlingscenter som ligger under en
gemensam nämnd för flera kommuner eller av flera kommuner samägda bolag för
inköp. Den vanligaste organisationsformen för upphandling i landets kommuner är
nämndformen.
Några exempel på organisationsformer i Sverige redovisas i bilaga 2.
Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-06-05
Bilaga 2 Exempel på organisationsformer för upphandling i offentliga myndigheter
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
2 (15)
Ärendet
Kommunfullmäktige gav vid sammanträde 2014-06-05 Kommunstyrelsen i uppdrag att
utreda förutsättningarna för att bedriva verksamheten i Göteborgs Stads Upphandlings
AB i nämndform och därvid särkilt beakta konsekvenserna av att bolaget även utgör
inköpscentral för upphandlande myndigheter och organisationer utanför staden.
Stadsledningskontoret har av kommunstyrelsen, i kompletterande budget vintern 2014,
fått i uppdrag att inom bolagssöversynen utreda ny eller justerad finansieringsmodell för
Göteborgs Stads Upphandlings AB.
Bakgrund
Vid kommunfullmäktiges sammanträde 5 juni 2014 behandlades bolagsöversynens
förslag avseende stadens interna bolag. Vad gäller Göteborgs Stads Upphandlings AB
beslutade Kommunfullmäktige att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för att bedriva verksamheten i bolaget i nämndform och därvid särskilt
beakta att Göteborgs Stad Upphandling AB även utgör inköpscentral för upphandlande
myndigheter och organisationer utanför staden.
Offentlig upphandling påverkar samhällsekonomin. För att på bästa sätt ta tillvara
konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste offentliga
myndigheter följa vissa bestämmelser vid inköp. Detta framgår av reglerna för offentlig
upphandling, som bygger på EU-direktiv och är till stor del lika inom hela EU.
Grundprinciperna bygger på objektivitet och öppenhet.
De upphandlande myndigheterna ska vara sakliga och välja leverantör utifrån det som
köps. Valet av leverantör ska ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör
som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer,
oavsett nationellt ursprung, ska ha möjlighet att tävla på samma villkor i varje
upphandling.
Bildandet av Göteborgs Stads Upphandlings AB
Göteborgs Stads Upphandlings AB (UHB) bildades 1994 genom att dåvarande
Inköpskommittén, med delegation från kommunstyrelsen, bolagiserades. Nedan
redovisas ett utdrag från beslutet vid bildandet av bolaget:
”Motiv för bolagsbildning finns främst genom att formen bäst passar till förslaget i sin helhet med
affärsmässighet, beställar- utförarkoncept och prestationsersättningar. Bolagsbildning ger ökad tydlighet och
förtroende i förhållande till näringslivet då dess form och spelregler är välkända. Bolagsformen väljs för att
ge organisationen en affärsmässig profil, för ökad aktionsradie och handlingskraft i avtalsslutande
situationer. Krav på hög integritet och avgränsning uppfylls. De formella skillnaderna mellan bolags- och
förvaltningsformen är mindre genom den nya kommunallagen.”
Vid bildandet 1994 hade UHB 9 anställda. Som framgår av tjänsteskrivelsen inför
bildandet av UHB var tanken i praktiken att bolaget redan vid denna tidpunkt skulle
fungera som en inköpscentral och teckna ramavtal som beställarna sedan avropar sina
behov från. Vid denna tidpunkt fanns varken ramavtal eller inköpscentral definierat i
upphandlingslagstiftningen. Ramavtal infördes i lagstiftningen 2008, även om begreppet
funktionsmässigt använts tidigare och inköpscentral kom att bli ett begrepp i LOU 2010.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
3 (15)
Synen på upphandling och samhällsnyttan med upphandling har ändrats sedan 1994.
Det ursprungliga målet med upphandlingsbolaget var att upphandla till ”lägsta kostnad
och lämplig kvalitet”.
Lagstiftningen för upphandling
Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) reglerar hur offentliga upphandlingar går till.
Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
(LUF) gäller för myndigheter och vissa företag som bedriver verksamhet inom vatten,
energi, transport och post.
Inköpscentral
Begreppet inköpscentral infördes i LOU 2010. En inköpscentral definieras som en
”upphandlande myndighet som ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller
tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter, eller medverkar vid
offentlig upphandling i egenskap av ombud åt flera upphandlande myndigheter.”
En inköpscentral har med andra ord två funktioner; ramavtalsfunktionen och
ombudsfunktionen. Förutsättningen är att inköpscentralen är en upphandlande
myndighet, och utesluter inte att en inköpscentral kan bedrivas såväl i bolags- som
nämndform. När andra myndigheter använder en inköpscentral, genom att beställa från
ramavtal eller genom att inköpscentralen anlitas som ombud vid en upphandling åt flera
myndigheter, är inte själva upphandlingstjänsten upphandlingspliktig. Kommuner har
möjlighet att använda varandras inköpscentraler.
I det nya upphandlingsdirektivet (2014/24/EU), som ska genomföras i svensk rätt i april
2016, görs vissa förändringar – samtliga i utvidgande riktning – för en inköpscentral och
dess verksamhet .
Sammantaget kan en inköpscentral, enligt det nya direktivet, agera såväl som grossist
(vilket inte tidigare funnits i svensk rätt) och som mellanman. I det senare fallet får
inköpscentralen då dels teckna kontrakt som ombud, dels tillhandahålla s.k.
stödverksamhet för inköp (t.ex. teknisk infrastruktur, rådgivning samt förberedande
administration av upphandlingsförfaranden). En annan nyhet i det nya
upphandlingsdirektivet är att inköpscentraler kan agera nationellt gränsöverskridande,
dvs. myndigheter i andra länder kan använda en inköpscentral i en annan medlemsstat.
Upphandling i Göteborgs Stad
Upphandling är en affärsmässig verksamhet. Inköp i privat verksamhet och offentlig
upphandling skiljer sig inte åt annat än att offentliga inköp sker enligt LOU. Staden har
en policy för upphandling och inköp där det framgår att ”de upphandlade ramavtalen
ska användas i första hand”. Stadens verksamheter ska inte genomföra upphandlingar i
egen regi för varor eller tjänster som finns upphandlade genom ramavtal. Ramavtalen
ska användas och avrop från dem ska göras i enlighet med beställarinstruktionen för
aktuellt ramavtal. Genom att samordna upphandling av ramavtal får de som avropar
avtalen och gör inköpen en garanti att leverantören är upphandlad i konkurrens och
uppfyller övriga krav som staden ställer, exempelvis inom miljö mm.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
4 (15)
Göteborgs Stads Upphandlings AB (UHB)
Bolagets uppdrag
Göteborgs Stads Upphandlings AB har enligt ägardirektivet i uppdrag att samordna
stadens upphandling av varor och tjänster där det finns gemensamma behov. Enligt
bolagets ägardirektiv framgår vidare att syftet med bolaget är ”att genomföra
upphandlingar så att stadens verksamheter erhåller varor och tjänster med rätt kvalitet
till rätt pris samt att främja en god konkurrens. Göteborgs Stads verksamheter ska
kunna erhålla varor och tjänster med högt ställda sociala, etiska och miljökrav till lägre
kostnad genom samordnad upphandling.”
Utöver grunduppdraget har bolaget även en stödjande och konsultativ roll i förhållande
till stadens förvaltningar och bolag.
Av ägardirektivet framgår också att bolaget – utöver att agera som inköpscentral för
stadens verksamheter – även får ingå avtal om upphandlingssamverkan med kommuner,
kommunalförbund och andra upphandlande myndigheter/enheter inom
Göteborgsregionen (GR). Göteborgs Stads Upphandlings AB har tecknat
samverkansavtal med ett antal kommuner och kommunalförbund inom GR, vilket
innebär att dessa myndigheter får använda inköpscentralens tjänster.
Bolagets ansvarsområden
Arbetet med upphandling har blivit ett viktigt politisk styrmedel och tanken kring enbart
lägsta pris är sedan länge passerad. Som exempel på arbetet i enlighet med ägarens syfte
med bolaget kan nämnas följande punkter som beaktas vid en upphandling:
•
•
•
•
•
•
Miljö: UHB har enligt Stadens miljöprogram 2013 ett miljöansvar. Ett exempel
är upphandling av 100 procent förnybar energi till Staden.
Ekologiska inköp: Livsmedelsavtalen från 2014 endast omfattar ekologiska köttoch charkprodukter.
Etik: Samtliga tjänsteupphandlingar har antidiskrimineringsklausuler och
upphandlingar av varor omfattas av krav på uppförandekoder. I övrigt tillämpas i
alla avtal antikorruptionsklausuler kopplade till Näringslivskoden.
CSR: ”Socialt ansvarsfull upphandling”. UHB arbetar med ”rena jobb” där det
bl.a. ingår att möjliggöra kravställande kring kollektivavtalsliknande villkor i
syfte att säkerställa att de personer som utför arbete i ramavtalen har skäliga
arbetsvillkor.
Social hänsyn: Bolaget är processägare för Kommunfullmäktiges prioriterade
mål avseende social hänsyn och dessutom för pilotprojektet ”Stödorganisation
för social hänsyn i upphandlingar”, som syftar till att främja
sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden.
Konkurrens: Upphandlingsbolaget har genom rättsliga processer drivit frågor om
sund konkurrens genom möjligheten att utesluta oseriösa leverantörer och
förkasta oseriösa anbud.
Upphandlingsbolaget har sedan bildandet en politiskt sammansatt styrelse.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
5 (15)
Bolagets kunder
Bolagets kunder har behov att få råd och stöd i inköps- och upphandlingsfrågor varför
bolaget har en avdelning med fokus på kundservice. Ärendena har stor spridning, från
att hjälpa kunder att hitta i Winst (stadens beställningssystem) till rådgivning vid
upphandling och/eller förnyad konkurrensutsättning.
Utöver ärenden utför bolaget också uppdrag för sina kunder. En viktig roll i det
sammanhanget är att i bolaget tillvarata kundernas synpunkter och behov för att på så
sätt utveckla ramavtalen.
Upphandlingsbolaget erbjuder också utbildningsverksamhet som antingen är anpassad
efter vissa målgrupper, t.ex. chefer, socialsekreterare, eller efter ett visst ämne t.ex.
förnyad konkurrensutsättning.
Huvudprodukten som UHB erbjuder är ramavtal utifrån LOU. Det finns tillfällen då
”nöjdheten” hos kunden påverkas av att kundens önskan inte alltid är förenlig med
lagstiftning eller ägarens/marknadens uppfattning.
Bolagets ekonomi
Bolaget har sedan starten huvudsakligen haft samma finansieringsmodell där den största
intäkten är provision på maximalt en procent på gjorda inköp genom ramavtal. En
mindre del är ersättning för utförda uppdrag. Provisionsintäkterna betalar leverantören
på gjorda inköp.
Bolagets ekonomiska utveckling har under åren 2000 – 2012 varit stark och intäkterna
har ökat från 16,8 mkr år 2000 till 45,0 mkr år 2014. Bolagets samverkansparter,
grannkommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, står för ca 15 % av
provisionsintäkterna. Ca 4 500 mkr handlades på ramavtal 2014.
Volymen och därmed provisionsintäkterna beräknas av bolaget de kommande åren 2015
– 2016 stiga med ca 5-7 % per år.
Bolaget har till moderbolaget GKF lämnat koncernbidrag med 63,1 mkr under åren
2000-2012. För åren 2013-2014 har bolaget erhållit koncernbidrag på 7,2 mkr till följd
av bolagets snabba expansion. Bolaget har sedan bildandet erhållit 4,0 mkr i
aktieägartillskott.
Bolagets balansomslutning per 2014-12-31 var 29,6 mkr varav 28,3 mkr är
omsättningstillgångar.
Bolagets eget kapital 2014-12-31
Aktiekapital
5,0 mkr
Reservfond
1,1 mkr
Balanserad vinst
11,3 mkr
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
6 (15)
Provisionsintäkter 2000-2014, prognos 2015, 2016
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2018
Intäkterna för utförda uppdrag har under åren 2000 – 2014 varit sammanlagt 27 mkr. De
flesta uppdrag, där stadens förvaltningar och bolag beställer stöd vid egna
upphandlingar, omfattar 20-40 timmar.
Under åren 2009-2014 har den direkt produktiva delen av upphandlingsverksamheten
givit följande resultat:
Bolaget har 57 anställda med följande organisation:
26 upphandling, 13 analys o uppföljningsstöd, 7 kommunikation & kund, 6 ekonomi &
administration och 3 ledning.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
7 (15)
Byte av organisationsform
En förändring av organisationsformen där upphandlingsbolaget övergår till
nämnd/förvaltning kan definieras som ”verksamhetsövergång” vilket medför att
verksamheten med uppdraget från ägaren fortsätter oförändrat medan personalen byter
arbetsgivare. I det fall det blir aktuellt att byta organisationsform behöver kostnaderna
för en sådan förändring utredas vidare då det finns olika möjligheter till organisering.
Ett alternativ är att verksamheten inordnas under befintlig nämnd, ett annat att
verksamheten övergår i en egen nämnd.
Likvidation av upphandlingsbolaget innebär verksamheten avvecklas och tillgångar och
skulder regleras.
Bolaget har enligt bokslut 2014 materiella anläggningstillgångar på endast 1 331 tkr och
omsättningstillgångar på 28 232 tkr, där en större del är upplupna provisionsintäkter.
Inga långfristiga skulder finns i bolaget. Vid en översiktlig bedömning av bolagets
balansräkning är stadsledningskontorets bedömning att kostnaden för likvidation av
bolaget är låga. Även kostnaderna för verksamhetsövergång av personal till exempelvis
nämnd/förvaltning bedöms som låga.
Byte av organisationsform påverkar inte möjligheten att vara inköpscentral för
upphandlande myndigheter i staden eller möjligheten att ingå avtal om
upphandlingssamverkan med kommuner, kommunalförbund och andra upphandlande
myndigheter/enheter inom Göteborgsregionen (GR).
Verksamhetsövergång
Verksamhetsövergång från bolag till nämnd/förvaltning innebär att staden, i egenskap
av arbetsgivare, tar över ansvaret för samtliga anställda på bolaget.
Medarbetarna på bolaget har rätt att gå över till förvaltning med oförändrade
anställningsvillkor. De kan också välja att tacka nej till att gå över.
Beträffande kollektivavtal är huvudregeln att i det fall bolaget och kommunen tillämpar
olika kollektivavtal gäller bolagets kollektivavtal i 12 månader från övergången. Av
praktiska skäl brukar detta hanteras i en så kallad inrangeringsförhandling, vilket
innebär att man genom ett nytt kollektivavtal mellan parterna enas om att tillämpa
förvärvarens kollektivavtal från tidpunkten för övergången.
Upphandlingsbolagets organisation omfattar i dagsläget 55 tillsvidareanställda
tjänstemän. Bolaget är medlem i KFS och tillämpar Konsult och serviceavtalet.
Av de anställda omfattas 51 personer av ett kollektivavtalsreglerat pensionsavtal medan
4 personer har ett individuellt pensionsavtal. Avtalen är premiebaserade vilket bland
annat innebär att det inte finns någon pensionsskuld i bolaget.
Vid en eventuell överföring av verksamheten i Upphandlingsbolaget till egen eller
gemensam nämnd finns ett antal konsekvenser som behöver utredas ytterligare:
Konsekvenser av verksamhetsövergång: Oavsett om bolaget skulle utgöra egen nämnd
eller ingå som en del i en gemensam nämnd måste förändringen hanteras som en
verksamhetsövergång. Varje medarbetare ska då erbjudas att följa med men har rätt att
tacka nej. Det fortsatta arbetet med den personalgrupp som eventuellt tackar nej måste
utredas vidare.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
8 (15)
Byte av kollektivavtal: Det kollektivavtal som gäller idag är tecknat av
arbetsgivarparten KFS. Detta avtal kan inte följa med vid en övergång till staden.
Således måste man teckna ett nytt avtal eller en kompletterande bilaga till AB. Inför ett
sådant byte måste även en inrangeringsförhandling göras. I stort är kollektivavtalen lika,
men en djupare analys av konsekvenserna vid ett kollektivavtalsbyte måste göras.
Samverkansavtal: I dagsläget betalar bolaget knappt 20 000 kr per år till Göteborgs stad
för samverkan samt stöd i olika frågor inom HR-området. Uppgörelsen är reglerad
genom ett avtal mellan bolaget och staden. Avtalet reglerar också att bolagets anställda
har anställningstrygghet i bolaget.
Upphandlingsbolaget är en kunskapsorganisation där ”värdet” i bolaget finns i
personalens kompetens samt i de ramavtal som bolaget har med leverantörerna. Bolaget
har för övrigt få materiella tillgångar. Bolagets ramavtal med leverantörerna, ca 3 500
stycken, löper på 4 år. Vid övergång till annan organisation löper avtalen vidare och
faller ut efter hand och nya avtal upprättas med den nya organisationen. Det innebär att
ramavtalen över tid omsätts. Alternativet att omförhandla samtliga avtal är en mycket
omständlig och kostsam procedur.
Upphandlingsverksamheten kan vid övergång till nämnd/förvaltning fortsätta på samma
sätt som i dag med de uppdrag bolaget har.
Stadsledningskontorets överväganden
Upphandling är ett viktigt politisk styrmedel och tanken kring enbart lägsta pris är sedan
länge passerad. Upphandlingsfrågorna har fått större fokus på nationell nivå och förslag
finns om att inrätta en ny myndighet för nationell upphandling, som bland annat ska
driva på utvecklingen att använda upphandlingar på ett mera strategiskt sätt.
Nämndformen är den vanligaste organisationsformen i kommuner för samordning av
upphandling och den verksamhet upphandlingsbolaget bedriver idag kan, som redovisas
i tjänsteutlåtandet, också bedrivas i nämndform. Förutsättningarna för att driva
verksamheten, och att densamma utgör inköpscentral för upphandlande myndigheter, är
likvärdiga oavsett organisationsform. Byte av organisationsform förändrar inte heller
möjligheten till att ge samma service till förvaltningar och bolag.
I strikt formell mening finns det liknande möjligheter att styra verksamheten politiskt
både i nämnds- och bolagsform. Det finns dock i praktiken lite olika aspekter som
påverkar hur den politiska styrningen av nämnder respektive bolag sker. Styrningen av
nämnder sker i stora delar genom kommunfullmäktiges budget som på ett direkt sätt
anger mål, uppdrag och ekonomiska förutsättningar för samtliga nämnder. Mål och
uppdrag i fullmäktiges budget omfattar även bolagen men bolagens ekonomiska
förutsättningar styrs inte på samma sätt genom fullmäktiges budget. För bolagens
styrning har också ägardirektiven en stor betydelse. Detta medför att den politiska
styrningen genomförs lite olika för nämnder respektive bolag varför styraspekterna blir
viktiga att överväga vid val av organisationsform i nämnd eller bolag.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
9 (15)
Genom att bedriva verksamhet i nämndform kan kommunfullmäktige på ett enklare och
tydligare sätt lyfta fram förväntningar när det gäller hållbarhets- och miljöaspekter,
socialt ansvarstagande och andra krav staden önskar ställa på sina leverantörer.
Som anförts ovan kan upphandlingsverksamheten, i det fall det blir aktuellt att byta
organisationsform, inordnas under befintlig nämnd, eller övergå i en egen nämnd.
Upphandlingsbolaget upprättar ramavtal med leverantörer och har ”marknadsmässiga”
relationer till marknaden. Det kan, i dialog med leverantörer, vara enklare att agera med
tydlig identitet som egen nämnd eller eget bolag, jämfört med att agera som del av
annan nämnd eller bolag. Eftersom det råder konkurrens om att hitta rätt kompetens till
bolaget kan finnas viss risk att det blir än svårare att rekrytera utan egen organisatorisk
identitet.
Stadshus AB framför att det ur deras perspektiv inte har någon betydelse huruvida
verksamheten bedrivs som nämnd/förvaltning eller bolag.
Stadshus AB framför dock vikten av att beakta att bolaget i dag är en väl fungerande
organisation med fortsatta utvecklingsmöjligheter.
LOU reglerar hur offentlig upphandling går till. Betydelsen av ”affärsmässighet”, vilket
var ett av de viktiga motiven med att välja bolagsformen, bedöms idag inte lika
betydelsefullt för upphandlingsverksamheten som när bolaget bildades för 15 år sedan.
Upphandlingsbolaget har idag en finansieringsmodell där leverantörerna betalar upp till
en procent till bolaget på gjorda inköp utifrån respektive avtal. Modellen har hittills
fungerat tillfredsställande och bedöms också vara tillämplig för bolaget de kommande
åren. Huruvida dagens finansieringsmodell långsiktigt är den mest ändamålsenliga är i
dagsläget svårt att bedöma.
Alternativa finansieringsmodeller är att bolaget fakturerar för sina tjänster eller
finansieras genom koncernbidrag, vid nämndalternativet kommunbidrag. Det senare
alternativet medför en beredningsprocess för fastställande av koncern/kommunbidrag.
Provisionsintäkterna beräknas av bolaget under åren 2015 – 2016 stiga med ca 5-7 %
per år vilket därmed ger bolaget bra ekonomiska förutsättningar. Val av
finansieringsmodell är inte beroende av om verksamheten drivs i nämnd- eller
bolagsform
Finansieringen av upphandlingsbolagets verksamhet kommer till största delen från
inköp av stadens nämnder. Därmed finns en direkt koppling till nämndernas budget.
Beredningen av upphandlingsverksamhetens budget bör därför samordnas och vara en
del i stadens samlade budgetberedning för nämnderna, där även ambitionerna inom
upphandlingsverksamheten kan kopplas samman med verksamhetskonsekvenser för
övriga nämnder. Över- respektive underskott kan också på ett enklare sätt justeras inom
nämndsektorn. Upphandlingsverksamheten i bolagsform gör att under- respektive
överskott behöver en annan hanteringsordning om man vill styra mot en koppling till
nämndernas verksamhetskostnader. Utan aktiv styrning stannar annars ekonomiska
resultat kvar inom bolagssektorn.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
10 (15)
Föreliggande uppdrag är ett resultat av stadens bolagsöversyn som i sitt direktiv hade
som en målsättning att undersöka förutsättningarna för att omvandla bolag till
förvaltningsform.
Upphandling används allt mer idag som ett strategiskt verktyg i kommunerna och är ett
politiskt styrmedel. Stadsledningskontoret bedömer att Upphandlingsverksamheten i
nämnd/ förvaltningsform möjliggör en ökad politisk styrning av
upphandlingsverksamheten än i styrelse/bolag.
Stadsledningskontorets samlade bedömning resulterar i en rekommendation att föra
över upphandlingsverksamheten till nämnd/förvaltningsform.
Stadsledningskontoret
Frank Lund
Christina Börjesson
Planeringsledare
Direktör
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
11 (15)
Bilaga 1
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
12 (15)
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
13 (15)
Bilaga 2
Exempel på organisationsformer för upphandling i offentliga myndigheter
Bolag
•
•
•
•
Kommentus Inköpscentral AB (SKI): Ägs av SKL Kommentus AB som i sin tur
till 98 procent ägs till av SKL Företag AB och till 2 procent av 256 kommuner och
landsting. Verksamheten bedrivs, liksom för Upphandlingsbolaget, som
inköpscentral där ramavtal främst tecknas i eget namn men där SKI även kan agera
ombud för andra upphandlande myndigheter.
Stockholms Inköpscentral (STIC): Bildades 2013 och drivs via avtal av SKI (som är
ett bolag). För närvarande ingår Nacka, Täby, Vaxholms, Värmdö, Järfälla och
Lidingö kommun men inköpscentralen förväntas växa (totalt 26 kommuner i
Stockholms län).
Telge Inköp: Helägt dotterbolag till Telge AB, som i sin tur är helägt av Södertälje
kommun. Hanterar samtliga upphandlingar för koncernen Telge, Södertälje,
Nykvarn och Salems kommun.
Soltak AB: Under 2013 bildade sju kommuner (Stenungsund, Orust, Lilla Edet,
Tjörn, Ale och Kungälv) ett bolag, Soltak AB. Tanken är att ett av områdena för
bolaget vara gemensam upphandling.
Statlig enhet
•
Statens inköpscentral (SIC): Inköpscentralen ligger under Kammarkollegiet och
sköter all upphandling av ramavtal inom den statliga inköpssamordningen. Inom
IT-området kan även upphandlande myndigheter inom den kommunala sektorn
avropa förutsatt att särskild anmälan lämnats innan upphandlingen.
Nämnd/enhet
•
•
•
•
•
Karlstads inköpscentral: Inköpscentralen bildades 2013 mellan Karlstad, Hammarö,
Forshaga kommun och Region Värmland. Inköpscentralen ligger formellt under
Karlstad kommun och samverkansavtal är upprättade med övriga parter.
Lunds kommun m.fl.: Genom avtal bedrivs samordnad upphandling mellan Lunds
kommun tillsammans med Eslövs, Hörby, Höörs, Kävlinge och Svalövs
kommuner.
Västerviks Inköpscentral: Samarbete mellan sex kommuner (Hultsfreds, Högsby,
Mönsterås, Oskarshamns, Vimmerby och Västerviks kommun). Inköpscentralen
drivs genom Västerviks kommuns upphandlingsenhet.
Malmö kommun: De kommunövergripande ramavtalsupphandlingarna genomförs
främst av upphandlingsenheten.
Mora kommuns inköpscentral
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
14 (15)
•
•
Sollentuna kommun: Upphandlingsenheten ansvarar för upphandling av alla
kommungemensamma ramavtal. Upphandlingsenheten ligger organisatoriskt under
ekonomiavdelningen.
Upphandlingsbyrån: En central enhet som sköter Umeå kommuns upphandlingar
och agerar som inköpscentral i många upphandlingar till kranskommuner och
bolag.
Gemensam nämnd
• Upphandlingscenter: Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika, Säter och Hedemoras
kommuner har en gemensam upphandlingsorganisation organiserad genom
gemensam nämnd med en ledamot från varje kommun.
Kommunalförbund
• Inköp Gävleborg: Samordnad upphandling för nio kommuner i Gävleborgs län
samt Älvkarleby kommun.
• Upphandlingscenter: Samordnad upphandlingsfunktion för Norrköping och
Linköping. Upphandlingscenter bildades 2009 och ingår i kommunalförbundet
Fjärde Storstadsregionen. Upphandlingscenter samarbetar även med kommunerna i
Finspång, Katrineholm, Kinda, Söderköping, Valdemarsvik, Vingåker och
Åtvidaberg samt med ett antal till kommunerna knutna bolag
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande
15 (15)