UmU forskningskontrakt utvärderingsrapport final
Dnr FS 1.6.2-472-15 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet utvärderingsgruppens rapport oktober 2015 1 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport 2 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Utvärderingsgruppens missiv Undertecknade har haft i uppdrag att utvärdera arbetet med de s.k. forskningskontrakten vid Umeå universitet, enligt rektorsbeslut den 20 mars 2015 (dnr FS 1.6.2-472-15). Vi överlämnar härmed vår utvärderingsrapport. i oktober 2015, Karl-Eric Magnusson, ordförande Anders Malmberg Sara Andersson Olle Stendahl Peter Aronsson Ann-Mari Svennerholm Astrid Gräslund Michael Uljens Carin Holmquist Björn Wittrock 3 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport 4 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Innehållsförteckning Del 1: Inledning och övergripande synpunkter Bakgrund .....................................................................................................................................................8! Utvärderingsuppdraget och dess underlag.................................................................................................8! Inledande överväganden och reflektioner kring uppdraget....................................................................... 9! Övergripande reflektioner kring delmålen och arbetssättet .................................................................... 10! Del 2: Reflektioner och omdömen om respektive fakultet och Lärarhögskolan Humanistiska fakulteten ........................................................................................................................... 14! Medicinska fakulteten .............................................................................................................................. 20! Samhällsvetenskapliga fakulteten ............................................................................................................ 24! Lärarhögskolan vid Umeå universitet ...................................................................................................... 31 Bilaga: Utvärderingsgruppens uppdrag 5 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport 6 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Del 1: Inledning och övergripande synpunkter 7 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Bakgrund Föreliggande utvärdering är en del av ett långsiktigt arbete som bedrivs med syftet att utveckla forskningen och forskarutbildningen inom Umeå universitet. Utvärderingen kan kortfattat beskrivas som en lägesrapport för det strategiska arbete kring forskning och forskarutbildning som bedrivs av universitetets fyra fakulteter samt Lärarhögskolan (Lärarhögskolan, som är en matrisorganisation med uppdrag att samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, jämställs i Umeå universitets organisation med fakulteterna). Bakgrunden är visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål som universitetsstyrelsen fastställde 2012 (Dnr: UmU 100-394-12). Dokumentet samlar universitetets viktigaste mål under de fyra huvudrubrikerna ”Ett universitet som gör det möjligt”, ”Utbildning för gränslös kunskap”, ”Forskning som spränger gränser” samt ”Det goda och effektiva universitetet”. De övergripande målen i visionsdokumentet kompletterades i universitets verksamhetsplan för 20132015 (dnr UmU 100-1111-12) med mer konkreta delmål som en ram för verksamhetsplaneringen på universitetets alla nivåer. Fakulteterna och Lärarhögskolan har därefter formulerat verksamhetsplaner som innehåller ytterligare preciserade och verksamhetsanpassade delmål, strategier för att nå dem och uppföljningskriterier för att följa arbetet. De delar i dessa fakultetsvisa planer som berörde forskning och utbildning på forskarnivå fick formen av överenskommelser mellan rektor och dekanerna, kallade forskningskontrakt. Det är arbetet med dessa forskningskontrakt som utvärderas här. Utvärderingsuppdraget och dess underlag Umeå universitet har gett uppdraget till en ämnesmässigt brett sammansatt grupp, bestående av: • • • • • • • • • • Karl-Eric Magnusson, professor i medicinsk membranbiofysik, Linköpings universitet (ordförande) Sara Andersson, ordförande doktorandnämnden, Uppsala universitet Peter Aronsson, professor i historia, dekan, Linnéuniversitetet Astrid Gräslund, professor i biofysik, Stockholms universitet Carin Holmquist, professor i företagsekonomi, prefekt, Handelshögskolan Anders Malmberg, professor i ekonomisk geografi, prorektor, Uppsala universitet Olle Stendahl, professor i medicinsk mikrobiologi, Linköpings universitet Ann-Mari Svennerholm, professor i mikrobiologi och immunitet, Göteborgs universitet Michael Uljens, professor i pedagogik, tidigare dekan, Åbo Akademi Björn Wittrock, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet; föreståndare, SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) Utvärderingsgruppen har fördelat huvudansvar för de olika fakulteterna och Lärarhögskolan utifrån de olika ledamöternas bakgrund. Gruppen står dock samlat för bedömningar och rekommendationer. Gruppens arbete har samordnats av Planeringsenheten, Umeå universitet, där Anders Steinwall har fungerat som samordnare och redaktör, med stöd av bl.a. Ulla Nordlinder och Karina Sandström. I sitt arbete har gruppen haft tillgång till universitets visions- och strategidokument, de forskningskontrakt som utgör basen för utvärderingen, samt fakulteternas egna associerade dokument och verksamhetsplaner. Utvärderarna har också träffat rektor Lena Gustafsson och vicerektor för forskningen Marianne Sommarin, vilka redogjort för universitetets övergripande visionsarbete och syftet med forsk- 8 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport ningskontrakten, samt även förtydligat utvärderingsuppdraget som sådant. Den 22-24 april genomfördes ett platsbesök i Umeå med intensiva träffar med fakultets- och institutionsföreträdare, liksom med universitets ledning. Den 19 augusti genomfördes ett kortare återkopplingsbesök för dialog kring preliminära bedömningar med fakulteterna/Lärarhögskolan och universitetsledning. Enligt uppdraget efterfrågas dels fria synpunkter, kommentarer och förslag, dels specifika omdömen om fakulteternas och Lärarhögskolans arbete enligt vissa kriterier. Omdömen ska enligt uppdraget lämnas för vart och ett av fyra undergrupper av delmål, relaterade till A. B. C. D. Karriärvägar och anställningsvillkor Forskningsmedel och infrastruktur Utbildning på forskarnivå Samhällsutmaningar Bedömningen ska göras utifrån tre kriterier: 1. Ambition: hur högt fakulteten har lagt ribban i delmål och strategier i förhållande till utgångsläget? [hög/god/låg]. 2. Genomförande: hur väl har fakulteten sjösatt en organisation för implementering och initierat arbetet, och hur prognosen för att strategierna ska kunna genomföras? [hög, rimlig eller låg sannolikhet] 3. Dialog och främjande: hur väl har fakulteterna lyckats engagera, stötta och skapa delaktighet på institutionsnivå? [hög, viss eller låg grad av främjande] Kontrakten har varit i funktion under mindre än två år, varför den aktuella bedömningen av dem naturligtvis främst kommer att belysa förankringsarbete och färdriktning, snarare än slutgiltiga resultat. I uppdraget poängteras också att eftersom detta är ett långsiktigt projekt är utvärderingen ”varken en traditionell utvärdering av forskningskvalitet eller en uppföljning av måluppfyllelse, utan en främjande utvärdering av ett pågående, långsiktigt arbete”. Inledande överväganden och reflektioner kring uppdraget Syftet med hela projektet är att ”främja insatser som leder till en högre forskningskvalitet, bättre förutsättningar för nydanade forskning (genombrottsforskning) och högre kvalitet i forskarutbildningen”. Detta ska ske genom att ”stärka det långsiktiga strategiska arbetet i verksamheten för att genomföra viktiga förändringar.” Uppläggningen av det långsiktiga utvecklingsarbete som står i fokus är originell, intressant och i många avseenden lovvärd, men har samtidigt inledningsvis varit svår att få grepp om. Det skriftliga material som utvärderargruppen fick i förväg var mycket omfattande och utformat på olika sätt för de olika fakulteterna och Lärarhögskolan, vilket gjorde det delvis svåröverskådligt och svårt att bruka för jämförelse av fakulteternas faktiska verksamhet. Det avspeglar naturligtvis den mångfacetterade och breda verksamhet, som karakteriserar Umeå universitet. Det är också en följd av själva arbetets uppläggning, med relativt stora frihetsgrader för fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplaner vad gäller såväl innehåll som form. Betoningen av ägarskap på fakultets- och institutionsnivå hör, tillsammans med fokuseringen på långsiktighet, till projektets mest intressanta sidor. Mot bakgrund av materialets svåröverblickbarhet var platsbesöket utomordentligt viktigt. Härigenom kunde både specifika och övergripande frågor belysas. I presentationer och dialoger under platsbesö- 9 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport ket i Umeå blev bilden successivt tydligare av såväl det övergripande arbetet som respektive verksamhets strategier. Det samlade bedömningsunderlaget består således av skriftligt material, muntliga presentationer samt dialoger. Bedömningen kommer oundvikligen att påverkas av struktur, tydlighet och skärpa i det presenterade materialet (skriftligt och muntligt), samt grad av självreflektion och energi i dialogen. Med detta upplägg kommer utvärderingen i betydande utsträckning att bli en bedömning av fakultetsledningarnas förmåga i olika avseenden: • • • • att sätta mål och formulera strategier som bygger på en korrekt förståelse av utgångsläget (kriteriet ambition), att planera och påbörja genomförandet av strategierna (kriteriet genomförande), att engagera institutionerna i effektiv implementering av dessa mål (kriteriet dialog och främjande), men också att kommunicera analys, mål, strategi och implementering till utvärderargruppen. Ovanstående speglar naturligtvis samtidigt en kombination av strukturella och kulturella förhållanden inom de olika fakulteterna, lika mycket som enskilda dekaners och övriga nyckelpersoners ledningsförmåga. Sammantaget är bedömningsuppgiften grannlaga. Utvärderingen anges vara ”en främjande utvärdering av ett pågående, långsiktigt arbete” samtidigt som utvärderingsgruppen förväntas lämna omdömen enligt fastställda utvärderingskriterier med en given bedömningsskala. Samtliga bedömningskriterier behöver förstås i sitt sammanhang och därmed blir de givna bedömningsskalorna ibland problematiska. Exempelvis ska ambitionsnivå bedömas på en skala hög-låg. Samtidigt måste fakultetens ambitionsnivå uppfattas som kombinationen av kvaliteten i analysen av fakultetens utgångsläge (självinsikt som ett resultat av reflektion och omvärldsanalys) och hur väl identifierade och avvägda målen är i relation till den analysen. Utgångspunkter för att bedöma en fakultet blir därmed utgångsnivå, självinsikt samt ambition att utveckla, och den överordnade frågan blir snarast: I vilken grad har fakulteterna och Lärarhögskolan lyckats omsätta kontrakten och de bakomliggande strategierna i välgrundade och realistiska utvecklings- och omställningsinsatser? Utvärderingsgruppen har enligt uppdraget gjort bedömningar för vart och ett av de fyra grupperna om delmål avseende kriterierna ambition och genomförande. För kriteriet dialog och främjande har dock gruppen sett det som mest rimligt att lämna ett samlat omdöme, utan uppdelning på olika delmål. Respektive fakultet/Lärarhögskolan har bedömts utifrån sina förutsättningar, och gruppen har medvetet avstått från att försöka rangordna fakulteterna. Gruppens omdömen och övriga reflektioner kan förhoppningsvis bidra med ett värdefullt utifrånperspektiv, men måste självfallet i sista hand värderas av fakultets- och universitetsledning. Övergripande reflektioner kring delmålen och arbetssättet Utvärderingsgruppen presenterar sina fakultetsspecifika omdömen och reflektioner i ett avsnitt för respektive fakultet och Lärarhögskolan. Därutöver har gruppen följande allmänna reflektioner kring de olika grupperna om delmål och om den övergripande ansatsen. 10 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Anställning och karriärvägar Delmålen på detta område handlar om tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, strategisk rekrytering samt att högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) ska ha ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar och en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. Området är tydligt högt prioriterat både från universitetsledning och fakultetsnivå, en prioritering utvärderingsgruppen helhjärtat delar. Fakulteterna och Lärarhögskolan har i huvudsak kloka strategier på området och har arbetat med dem på ett ambitiöst sätt. Gruppen ser trots det också vissa kritiska frågor som universitets- och fakultetsledningar bör ställa i det fortsatta arbetet. En sådan fråga rör målsättningen att lektorat och professurer ska vara helt finansierade av direkta anslag. Det är en sympatisk målsättning, men förefaller i vissa fall kunna försvåra satsning på förnyelse och excellens. Så länge externfinansieringen av forskningen är så hög som den är bör målet åtminstone inte göras överordnat andra mål. En annan fråga rör Umeå universitets val att göra biträdande lektor till en tillsvidareanställning, vilket väcker frågan om hur prövningen vid befordran egentligen kommer att fungera. Visserligen betonas att konkurrensen är hög vid tillsättningen av dessa biträdande lektorat, men gruppen är inte övertygad om att det är helt lyckat att den enda möjliga grunden för uppsägning om någon inte klarar prövningen efter fyra år är arbetsbrist. Hur ett ”tenuretrack”-system bör utformas som innebär en tydlig befordringsgång, utan att garantera att alla blir befordrade efter en tid, är något som alla svenska lärosäten brottas med, och diskussionen lär fortsätta. Bedömargruppen instämmer helt med betoningen av extern och internationell rekrytering, men gör bedömningen att ambitionsnivån generellt skulle behöva ligga ännu högre på detta område. Forskningsmedel och infrastruktur Delmålen på detta område handlar om intern fördelning av forskningsmedel, insatser för att öka mängden externa medel samt system för forskningsinfrastruktur. Samtliga fakulteter och Lärarhögskolan använder på olika sätt kvalitets- och prestationsbaserade fördelningssystem som ett viktigt strategiskt verktyg. Det finns svåra avvägningar i det sammanhanget, mellan stabilitet och förnyelse eller mellan att upprätthålla bredden och att främja spets. En generell reflektion från gruppen är att insatserna för att öka externa medel, inte minst från EU och andra internationella finansiärer, skulle behöva intensifieras. Delmålen rörande forskningsinfrastruktur ligger huvudsakligen på universitetsgemensam nivå, och hur mycket fakulteterna arbetade med denna fråga varierade ganska mycket. Forskarutbildning De fem delmål rörande forskarutbildningen som utarbetats inom vision 2020 är enligt utvärderingsgruppens bedömning i grunden strategiskt viktiga och rimliga för alla områden, nämligen: gemensamma principer för antagning, uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning, att alla doktorander ska ingå i ett nätverk och ha tillgång till ett handledarteam, att öka antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin, och att doktorander ges internationell erfarenhet. Alla fakulteter och Lärarhögskolan har i någon grad utnyttjat möjligheten att omformulera, lägga till eller välja bort delmål rörande forskarutbildningen. Beroende på utformning har det skriftliga materialet inte alltid gett en god grund för bedömning. Här har de muntliga intervjuerna varit viktiga, då det framkommit att vissa fakulteter arbetat betydligt mer med forskarutbildningen än vad det skriftliga materialet beskriver, och alla i någon grad med samtliga ovanstående mål. I någon mån kan detta bero på det generella faktum att forskarutbildningen, till skillnad från utbildning på grund- och avancerad 11 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport nivå och forskningen, i stor utsträckning saknar nationella mål, självständig finansiering och tydliga incitament att relatera till. Samhällsutmaningar Här finns egentligen bara ett delmål formulerat på central nivå: att öka internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar. Målet att med forskning möta globala utmaningar är angeläget men möjligen i kontrakten onödigt snävt riktat mot internationella forskningssamarbeten som medel, även om en sådan utan tvekan är en väsentlig komponent. Den regionala mobiliseringen tycks vara framgångsrik på flera fakulteter och bidrar till målet. Vissa fakulteter har explicit valt bort detta delmål, och i andra fall har det getts en ganska snäv uttolkning. Gruppen har dock valt att anlägga ett bredare perspektiv på detta viktiga delområde, och diskutera och bedöma det för samtliga fakulteter. I vissa fall kan gruppen konstatera att ambitionerna är högre i praktiken, men i andra fall framkommer att detta helt enkelt inte har varit särskilt högt prioriterat. Det gäller inte minst samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet, som dock har påbörjat ett mer ambitiöst arbete än tidigare. Allmänt om processen Arbetet med forskningskontrakten har fokuserat på övergripande strukturfrågor utifrån fakulteternas respektive nuläge och förutsättningar. Sett i ett längre perspektiv kan inriktningen ses som en pendelrörelse från den föregående universitetsledningens prioritering av centralt beslutade strategiska satsningar till att betona det strategiska ansvarstagandet på fakultets- och institutionsnivå för att skapa grundläggande förutsättningar. Såväl fakultets- som institutionsföreträdare förefaller uppskatta de frihetsgrader som arbetssättet inneburit och framhöll att man bör slå vakt om detta i det kommande arbetet. Som redan nämnts anser gruppen att betoningen på ägarskap på fakultets- och institutionsnivå är en mycket positiv aspekt av arbetssättet. Gruppen instämmer också i att goda och långsiktiga grundförutsättningar är avgörande. En fråga att överväga för framtiden är dock om arbetssättet i sin nuvarande utformning är tillräckligt för att främja toppforskning, vilket är en övergripande målsättning i visionsdokumentet. Finns det en risk att en ensidig fokusering på grundförutsättningar och ”lokalt ägarskap” gör att svåra prioriteringar mellan bredd/stabilitet och förnyelse, eller mellan olika områden, kommer i skymundan? Fokus för utredningen är forskningskontrakten och deras hittillsvarande betydelse för forskningen och forskarutbildningen vid universitetet. Eftersom merparten av den forskande personalen och de forskarstuderande samtidigt är och förväntas vara involverade i såväl undervisning som i olika typer av samverkan, bildar också dessa aktiviteter och behov en indirekt fond för utvärderingen. Detta blir särskilt tydligt, när det gäller anställningsordning och karriärsbefrämjande åtgärder i generell bemärkelse. Under dialogerna framfördes från såväl universitets- som fakultetsledningar att det i efterhand kan ifrågasättas varför kontrakten inte omfattade hela verksamheten i stället för enbart forskning och forskarutbildning. Ett sådant upplägg hade naturligtvis gjort en utvärdering långt mer omfattande, men utvärderingsgruppen instämmer principiellt i att utbildning, forskning och samverkan måste ses i ett sammanhang. 12 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Del 2: Reflektioner och omdömen om respektive fakultet och Lärarhögskolan 13 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Humanistiska fakulteten Den humanistiska fakulteten är i termer av antalet studenter den nästa största vid universitetet, med ca 9000 studenter motsvarande knappt 2000 helårsstudenter. Fakulteten ger 21 utbildningsprogram och ca 370 fristående kurser. Samtidigt är den i ekonomiska termer den minsta och har bara ca 450 anställda. Av dem är 46 professorer. Det innebär att antalet utbildade per anställd är högt. Det innebär också att spänningen mellan strategiska mål och resursmässiga begränsningar är något som fakultetsledningen är mycket medveten om och van att hantera. Det gäller desto mer som fakulteten har 17 forskarutbildningsämnen och en ambition att upprätthålla både bredd och hög vetenskaplig kvalitet. Strategiernas förutsättningar Arbetet med att vidareutveckla fakulteten och universitetet utifrån forskningskontrakt och utifrån universitetets övergripande Vision 2020 äger rum mot bakgrund av viktiga förändringar av fakulteten under de gångna åren. Ett sådant förhållande är att man i Umeå har genomfört den ambitiösa satsningen ”Humanistisk offensiv” som innebar att universitetsledningen tillförde externa resurser för att främja kvalitet och internationalisering. Det innebär att den humanistiska har en längre erfarenheter än många andra humanistiska fakulteter i landet av att aktivt rekrytera forskare tidigt i karriären också från andra länder. Ett annat förhållande är att den framgångsrika sammanslagning av institutioner som genomfördes år 2008. Detta relativt tidiga initiativ gör att de olika ämnena i fakulteten nu kan koncentrera sig på huvudfrågorna i arbetet med forskningskontrakten utan att behöva känna oro för oförutsedda institutionella och finansiella följder av detta arbete. Detta är desto viktigare som den humanistiska fakulteten vid Umeå universitet präglas av en ämnesmässig spännvidd som inte bara innefattar språkvetenskapliga och historisk-filosofiska ämnen utan även har ett stort inslag av konstnärliga och mediala utbildningar liksom en verksamhet på det utbildningsvetenskapliga området som gjort det möjligt att anställa fler doktorander än som annars varit möjligt. Ett tredje förhållande är att fakulteten historiskt sett har ett antal flervetenskapliga forskningsmiljöer som under senare år ytterligare stärkts. Det gäller områden som samiska studier och allmänt sett nordliga studier – där Umeå också är bas för en internationell tidskrift – samt vetenskaps- och teknikhistoriska studier som nu är, på ett i det svenska universitetslandskapet unikt sätt, sammanfogade med miljöstudier (USSTE). Det gäller även genusstudier, tidigmoderna studier och inte minst det miljöarkeologiska laboratoriet och HumLab (digital humaniora). Fakulteten var också en av skaparna på nationell nivå av tankesmedjan HumTank. Sammanfattningsvis kan alltså hävdas att den humanistiska fakulteten sedan lång tid har varit forskningsstrategiskt verksam på de tematiska fält som det nu aktuella arbetet med forskningskontrakt syftar till att ytterligare stärka. Strategiernas ambitionsnivå och genomförande Den skriftliga redovisningen liksom den muntliga föredragningen i april var relativt kortfattad och översiktlig jämfört med den vid övriga fakulteter. En noggrann läsning av det tryckta materialet samt diskussionen vid återkopplingsmötet i augusti visar dock att det har bedrivits ett intensivt arbete med forskningskontrakten vid den humanistiska fakulteten, både inom ramen för den reguljära organisationen och inom kommittéer som inrättats speciellt för detta ändamål. Prefekterna är av allt att döma väl införstådda med målbild och med den strategi som måste drivas på de olika institutionerna. Att kontrakten lämnar utrymme för anpassning bidrar till deras förmåga att bli meningsfulla, men det minskar också deras styrande kapacitet. Men det är ingen tvekan om att det i fakulteten finns en bred 14 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport uppslutning kring universitetets Vision 2020 och den allmänna inriktningen av arbetet med forskningskontrakt. Utvärderingen ska bedöma det pågående arbetet med dess inriktning på att långsiktigt skapa förbättrade förutsättningar för hög kvalitet inom forskning och forskarutbildning. Arbetet med detta påverkas inom alla fakulteter inte bara av de krav som forskning och forskarutbildning ställer utan också övrig utbildning. Med tanke på att humanistisk fakultet är så stor i utbildningstermer, är det oundvikligt att dessa olika förutsättningar i hög grad påverkar förutsättningarna för att uppnå forskning och forskarutbildning av högsta kvalitet. Det innebär också att överväganden inte bara om forskningens behov utan även om utbildningsbehov kan ha en direkt påverkan på hur arbete med karriärvägar, inkl. professors- och lärarrekrytering, ser ut. Ett slående exempel, som anfördes av fakultetens företrädare, gäller ämnet konstvetenskap där ett medvetet val gjordes att genomföra en satsning snarare än en neddragning. Den humanistiska fakulteten har mot bakgrund av sitt mångåriga tidigare arbete på de nu aktuella områdena utvecklat en serie strategier för att förverkliga de mål på olika delområden som forskningskontrakten är inriktade mot. Strategierna är avsedda att skapa förutsättningar för att fakulteten och universitetet ska kunna uppvisa en forskning och forskarutbildning av högsta kvalitet. När det gäller karriärvägar och anställningsvillkor väljer fakulteten att skilja på rekryterade och befordrade professorer. Samtidigt noterar man att ”humanistisk fakultet behöver en tydlig incitamentsstruktur för strategisk publicering samt för forskare att söka externa medel”. Här finns en möjlig målkonflikt mellan att ha tydliga målrelaterade incitament och att skapa en trygg och långsiktig finansiering för en begränsad kategori rekryterade professorer. Den humanistiska fakulteten har valt tre strategier som ska möjliggöra långsiktighet och stabilitet trots de begränsade resurserna. I praktiken har det för det första inneburit att man för varje forskarutbildningsämne skapat en professorsresurs med 50 % garanterad reell forskningstid. För övriga professorer vid fakulteten uppgår den garanterade tiden till 20 %. Resterande fakultetsmedel används för delfinansiering av ett antal (f.n. åtta) karriärtjänster som biträdande lektor. För det andra har man skapat en resultatbaserad resurs som innefattar ca tio utrymmen per år och är öppen för ansökan från fakultetens lärare och forskare. De som tilldelas medel inom ramen för denna resurs ges för ett åt i taget möjlighet till koncentrerad forskning upp till 80 % av tiden. För det tredje överväger man att utveckla en karriärstege där också docentmeriteringen skulle spela en strategisk, snarare än som nu en individmeriterande roll. I det sammanhanget är det värt att notera att den humanistiska fakulteten sluter upp bakom universitetets strategi att använda biträdande lektorat som ett led i arbetet på att främja rekrytering och karriär för forskare tidigt i karriären. Som redan framgått är frågor som gäller forskningsmedel och infrastruktur av omedelbar betydelse för den humanistiska fakulteten. Historiskt sett har fakulteten kunnat dra till sig betydande nationella forskningsmedel i en storleksordning som i stora drag svarar mot universitetets allmänna resursbas och ställning i universitetssystemet. Samtidigt har man först relativt sent sökt och fått medel internationellt. I det perspektivet är det ett viktigt tecken att en forskare tidigt i karriären vid fakulteten nu fått ett anslag från ERC. Det är angeläget att följa upp detta med fler väl förberedda ansökningar internationellt. Det är vårt intryck att man från fakultetens sida delar denna uppfattning och nu befinner sig i inledningsfasen på ett arbete som har förutsättningar att ytterligare stärka fakulteten under de kommande åren. 15 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport När det gäller infrastruktur är fakulteten, som redan nämnts, aktiv på regional och nationell nivå bland annat som en av skaparna av den humanistiska tankesmedjan HumTank. Vid fakulteten finns också ett antal framgångsrika flervetenskapliga satsningar som syns både nationellt och internationellt. Flera av dem har tillfört universitetet betydande externa resurser, inte minst miljön vid USSTE som förenar vetenskaps-, tekniks- och miljöhistorisk forskning och där samarbete finns med SLU. På motsvarande sätt kan säkert forskningen inom epidemiologi, etnografi och genusstudier etablera ett ännu närmare samarbete med medicinsk forskning. Det miljöarkeologiska laboratoriet och forskningen på fältet nordliga studier och samiska studier är andra exempel på strategiskt betydelsefulla satsningar för fakulteten och universitetet. Det är dock svårt att avgöra exakt hur ansvarsfördelningen inom ramen för de fakultetsvisa forskningskontrakten ser ut när det gäller att utveckla strategier för sådana tvärvetenskapliga infrastruktursatsningar. Denna fråga återkommer också vid de andra fakulteterna. För den humanistiska fakulteten är den särskilt viktig eftersom flera av infrastruktursatsningarna inte bara är framgångsrika utan nationellt unika samtidigt som fakultetens resursbas är så begränsad i förhållande till fakultetens utbildningsuppdrag. Det finns dock utmärkta förutsättningar för den humanistiska fakulteten att ytterligare stärka sin ställning nationellt och det fortsatta arbetet med forskningskontrakten kommer att bidra till detta. När det gäller utbildning på forskarnivå har fakulteten genomfört ett intensivt arbete för att skapa mer sammanhållna miljöer där doktorander från alla forskarutbildningsämnen ingår. Sedan år 2008 finns en för fakulteten gemensam forskarskola som samlar fakultetens doktorander oavsett ämne. Syftet är att skapa förutsättningar för både en intellektuell och social gemenskap över ämnesgränserna. Därmed vill man garantera att den ämnesmässiga pluralismen och bredden vid fakulteten med ett litet antal doktorander per forskarutbildningsämne kan förenas med förekomsten av en större vetenskaplig miljö. Forskarskolan syftar också till att bidra till en ökad internationalisering. Inom forskarskolans ram ordnas seminarieserier, kurser, föreläsningar och en årlig konferens. Forskarskolan erbjuder stöd för fakultetens alla doktorander men också för dess handledare. För närvarande rekryteras 20 nya doktorander till denna forskarskola vartannat år, i en samlad utlysning. Utifrån de olika delmålen rörande forskarutbildning kan därmed konstateras att fakulteten har utarbetat gemensamma principer för antagning (delmål 3.7), och genom deltagande i forskarskolan ges alla doktorander tillgång till ett nätverk/referensgrupp (delmål 3.9). Därutöver vill fakulteten ge tillgång till andra möjliga nätverk, nationella likväl som internationella. Fakulteten säger sig redan ha utvecklat uppföljningsbara individuella lärandemål (delmål 3.8), men redovisar dock inte hur de följs upp av institutionerna och hur de individuella lärandemålen förhåller sig till övergripande strategiska mål. Samverkan med parter utanför akademin tas till vara genom aktivt arbete inom företagsforskarskolan (delmål 3.10), där fakulteten har fyra doktorander. Det är dock oklart hur samverkan med det omgivande samhället för andra doktorander inom fakulteten organiseras. Alla doktorander får internationell erfarenhet (delmål 3.11) men en mer detaljerad värdering av ambition och utfall saknas det underlag för. Bland mer nystartade satsningar kan nämnas en samling av ett tiotal doktorander med inriktning mot digital humaniora. De deltar i den fakultetsgemensamma forskarskolan men har också i vissa inslag som är specifika för digital humaniora. En fortsatt satsning på digital humaniora ingår i fakultetens fortsatta strategiska arbete när det gäller forskarutbildning, tillsammans med vidareutveckling av forskarutbildning inom fältet utbildningsvetenskap och lärarutbildning samt en satsning på globala utmaningar (se nedan). Fakulteten arbetar också strategiskt för att få examensrätt för forskarutbildning på konstnärlig grund och för att säkra mer samarbete mellan närliggande vetenskapliga ämnen för att höja nivån. 16 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Den gemensamma forskarskolan har utan tvekan varit framgångsrik och har mötts av en bred uppslutning i fakulteten. Allt tyder på att man steg för steg lyckats förverkliga en form för forskarutbildning som förenar sammanhållning och kritisk storlek på miljön, tematiskt fokus med respekt för de enskilda ämnenas specifika behov. Det är viktigt att fakulteten slår vakt om och utvecklar denna form för forskarutbildning med gemensamma inslag. Men inför framtiden behövs också avvägningar mellan behov av fokusering och de behov som enskilda forskarutbildningsämnen har. I någon form kommer fakulteteten att behöva prioritera och diskutera om formerna för hur den gemensamma forskarskolan ska växa och hur doktorandtjänster men också rekryteringstjänster ska fördelas. Bl.a. av det skälet är det viktigt att formulera strategier för hur extra resurser i form av externfinansiering ska kunna tillföras fakulteten. Där saknas i dagsläget mer omfattande initiativ inom fakulteten utöver visst deltagande i Företagsforskarskolan. Fakultetens flervetenskapliga forskningsmiljöer har alla en åtminstone indirekt relevans för arbetet med samhällsutmaningar. Några av dem är också direkt inriktade på forskning med stor relevans för sådana utmaningar. Det gäller bl.a. forskning om hur försök med alternativa energislag har utvecklats i ett långt historiskt perspektiv och om samspel mellan människors livsvärldar och pandemiers utbredning. Fakultetens företrädare pekar också på forskning om samspel mellan urbefolkningars levnadsbetingelser och klimatförändringar. De betonar också betydelsen av att Görande forskning i regional samverkan utvecklas även om det kanske inte sker i en uttalat internationaliserad profil. Här erbjuder ett mer aktivt deltagande de utmaningsdrivna frågeställningarna i Horizon 2020 en möjlighet. Fakulteterna för teknik och medicin är här framgångsrika och borde erbjuda möjligheter att delta direkt eller som förebilder för hur även Umeås humaniora kan delta. Ett nyfångat ERC projekt lovar, som redan framgått, gott som förebild för fler. Humanistisk fakultet kan m.a.o. uppvisa flera exempel på forskning med samhällsutmaningar som fokus, och fakultetens företrädare är väl medvetna om humanioras stora potentiella roll i dessa sammanhang. Samtidigt kan man knappast säga att fakulteten, fram till nyligen, har utformat speciella strategier för detta arbete utöver stöd till enskilda forskare och till de flervetenskapliga forskningsmiljöerna. Nu har dock ett mer ambitiöst arbete påbörjats. Under 2014/15 genomfördes fyra seminarier med fakultetens forskare för att vaska fram bidrag till formuleringar och lösningar av globala utmaningar. På grundval av det arbetet utlyses under höstterminen 2015 medel för att forskargrupper ska kunna förbereda ansökningar med en sådan inriktning. Sammanfattande analys av ambitionsnivåer och genomförande Som framgått står den humanistiska fakulteten inför flera avvägningsproblem som i hög grad sammanhänger med storleken i undervisningstermer och med ett relativt stort antal forskarutbildningsämnen i förhållande till resursbasen. Man har t.ex. valt att utveckla rekryteringsplaner som är strategiskt motiverade som ett led i att bygga kompletta akademiska miljöer men som saknar en specifik roll för samhällsutmaningar. Villkoren stabiliseras för kategorin biträdande lektorer men framför allt stabiliseras professorers forskningstid med fakultetsfinansiering. Den kvalitetsbaserade komponenten omfördelar på marginalen. Analoga avvägningsproblem finns när det gäller de övriga delmålen. Fakultetsledningen har ofta valt en strategisk linje som innebär att man garanterar en grundläggande stabilitet och långsiktighet men som också bygger vidare på tidigare initiativ som visat sig framgångsrika. Det gäller t.ex. i hög grad för den sammanhållna forskarskolan som är ett lyckat exempel på avvägning mellan behovet av en rimlig storlek på miljön i forskarutbildningen och behov av ämnesspecialisering. 17 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Dessa och liknande avvägningsproblem när det gäller övriga delmål gör det svårt att ange en enkel och entydig etikett på fakultetens arbete. Allmänt sett är dock intrycket att stabilitet, långsiktighet och bredd har prioriterats. Det är ett arbete där åtgärder har genomförts konsekvent och till synes effektivt. Det innebär omvänt att satsningar på spetsforskning och riktade kvalitetsbaserade satsningar till en del har tonats ned eller återstår att närmare utveckla inför framtiden. Sett till de olika delmålsgrupperna kan konstateras att fakulteten har en relativt hög ambition och en lång och framgångsrik erfarenhet av att satsa på rekrytering och karriärvägar. Flera grundläggande åtgärder är också genomförda, i brett samförstånd. Allra viktigast är kanske att man skapat en stabil ordning när det gäller forskningstid för professorer. Fakulteten har också förbättrat den strategiska planeringen när det gäller rekryteringstjänsten biträdande lektor. Vidare har det inletts ett arbete på att närmare knyta rekrytering och anställningsvillkor till en vision om ämnenas och fakultetens långsiktiga utveckling. Men i detta skede av arbetet har man lagt huvudvikten vid att få de grundläggande beståndsdelarna på plats och att säkra en bred uppslutning i fakulteten för dessa principer. En av de stora utmaningarna framöver blir att bibehålla denna uppslutning samtidigt som man finner nya former för att göra det attraktivt för forskare att satsa på en vetenskaplig karriär vid Umeå universitet snarare än vid något annat universitet i Sverige eller utomlands. Detta kan ske utan att det avsätts väldiga belopp för att rekrytera seniora utländska elitforskare, men det förutsätter ändå en anda av respekt både för universitetet och dess institutioner samt för den nyfikenstyrda enskilda forskaren och forskargruppen. Fakulteten är väl medveten om de avvägningsproblem som man står inför i det fortsatta arbetet, och mot bakgrund av de redan genomförda åtgärderna finns goda förhoppningar om vidareutveckling och intressanta lösningar. I fråga om forskningsmedel och infrastruktur är bilden blandad. När det gäller infrastruktur har man bedrivit ett viktigt arbete som lagt grunden för konsolideringen av forskningsinrättningar som inte bara är framgångsrika utan till en del också unika i ett nationellt perspektiv. När det gäller fakultetens egna forskningsmedel är också åtgärder genomförda, medan arbetet med externa medel är i en fas av planering och strategiformulering. Det finns en fortsatt diskussion om lämpliga incitament för strategisk publicering och för forskares arbete med att söka externa medel. Goda strategier behövs för hur externa medel ska kunna bidra till fakultetens långsiktiga utveckling när det gäller karriärvägar, infrastruktur, forskarutbildning och samhällsutmaningar. Sammantaget har dock viktiga förändringar ägt rum och det pågår ett arbete som har alla förutsättningar att skapa en grundval för en ytterligare stärkning av Umeå universitet som ett internationellt framstående forskningsuniversitet. När det gäller strategier för forskarutbildning är ambitionen hög, även om den i enskilda delar kanske kan läggas högre. Man har också redan nått långt med att genomföra målsättningarna. Arbete pågår kontinuerligt och en väl fungerande grundstruktur är på plats, har bred uppslutning och förbättras gradvis. Dessutom har nya initiativ tillkommit som stärker den samlade miljön. Som redan nämnts finns dock fortsatta utmaningar och avvägningar, inte minst gällande i hur hög grad man ska satsa på tematisering relativt en önskan att tillfredsställa alla miljöers och ämnens behov. För strategier för att ta upp stora samhällsutmaningar finns alla förutsättningar att komma långt även här utifrån det arbete som påbörjats det senaste året. Arbetet är nu inriktat på att skapa förutsättningar för fakultetens forskare och forskargrupper att ta sig an globala problem. De flervetenskapliga forskningsmiljöerna och ERC-anslaget bidrar till goda förutsättningar inför ett framtida arbete på detta område. Arbetet när det gäller den regionala och nationella praktiken förefaller längre kommet än för internationellt arbete men ambitionen är klart uttalad även när det gäller det senare och de steg som tagits är väl motiverade. Samtidigt finns oundvikliga avvägningsproblem; i den mån man t.ex. väljer en strategi som bygger på externt stöd via internationell finansiering, så innebär det i praktiken också att man tvingas till val mellan bredd och satsning på speciella miljöer och forskare. 18 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Förankring, dialog och främjande av institutionernas strategiska arbete Företrädarna för fakulteten betonar att arbetet med Vision 2020 och med forskningskontrakten har stimulerat till ökad eftertanke och till ett mer långsiktigt sätt att se på ämnenas och fakultetens utveckling. Allt tyder på att dialogen mellan fakultetsledning och institutioner fungerar väl och både traditionella och nya kanaler har använts för främja dialogen mellan fakultetens alla medarbetare och särskilt mellan fakultetsledningen och de olika institutionerna och forskargrupperna. Planerade eller redan genomförda förändringar har därför god legitimitet. Detta svarar väl mot universitetsledningens önskan att arbetet ska stimulera fakulteters och institutioners egna initiativ och strategier för att främja hög kvalitet inom forskning och forskarutbildning inför framtiden, och inte bara vara en förändringsprocess uppifrån och ned. Den humanistiska fakulteten har hittills varit uppenbart framgångsrik när det gäller att förankra genomförda förändringar i fråga om anställningsvillkor och forskarskola samtidigt som andra delar av det strategiska arbetet inför framtiden befinner sig i ett relativt tidigt skede. Det är också naturligt att den allmänna inriktningen på bredd och stabilitet, som har präglat de hittillsvarande förändringarna i fakulteten, har ett brett stöd bland institutionerna. Inför det fortsatta arbetet blir en avgörande fråga hur man ska utveckla fakulteten så att den förmår ge de flesta anställda en stabil och generös finansiering och samtidigt möjliggör rekryteringar av yngre forskare och satsningar på utvalda forskare i ett tidigt skede av karriären. I ytterligt schematisk form kan analysen i det föregående kanske sammanfattas i en enkel tabell. Den kan i så fall ges följande form: Ambition Genomförande Karriärvägar och anställningsvillkor god/hög rimlig/hög Forskningsmedel och infrastruktur god rimlig Utbildning på forskarnivå hög hög Samhällsutmaningar god rimlig Dialog och främjande: hög grad av dialog och främjande 19 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten är forskningstung och rymmer flera starka forskningsområden och forskningsmiljöer med internationell lyskraft. Fakulteten pekar i sin analys på flera samverkande processer som riskerar att missgynna en fortsatt positiv utveckling av fakulteten till en nationellt och internationellt stark forskningsmiljö, bl.a. centralisering av den medicinska forskningen i Sverige, en sjukvårdsekonomi som har svårt att ge utrymme för forskning, ökade åtaganden och insatser och regionalisering av läkarutbildningen, och alltför stora forskningsresurser uppbundna för basfinansiering av lärartjänster. Genombrott i forskningen kräver visionärt tänkande, långsiktighet och risktagande. Detta gynnas av stabilitet och tydlighet i finansierings- och karriärsystemet för forskare. Medicinska fakulteten står dock, liksom alla svenska universitet, inför en utmanande generationsväxling när många professorer och seniora forskare går i pension. Man har hittills varit framgångsrik med att rekrytera unga, ofta internationella, forskningsledare, bl.a. till MIMS som ett bra exempel där Emmanuelle Charpentier 2012 gjorde en av de senaste årens största medicinska upptäckter. En viktig utmaning för fakulteten är nu att behålla de mest unga lovande forskarna och erbjuda dessa långsiktiga förutsättningar i form av tydliga karriärvägar med adekvata resurser för att kunna utvecklas till framgångsrika seniora forskare och professorer, vilka också kan verka som kompetenta forskningsledare. Strategier I sitt långsiktiga strategiarbete har medicinska fakulteten valt att omformulera och prioritera vissa mål som upplevts som särskilt relevanta för att höja kvaliteten i forskningen och forskarutbildningen. Det gäller framför allt två målområden: tydliga och långsiktiga karriärvägar och en kvalitetsinriktad forskarutbildning. Avgörande för fakultetens framtid blir hur man lyckas med rekrytering av såväl yngre som etablerade forskare. Speciellt vill fakulteten satsa på hur en framgångsrik forskarkarriär byggs. Utvärderingsgruppen delar bedömningen att de ojämförligt viktigaste utmaningarna är att tillgodose behoven av förnyelse och generationsväxling genom att både stärka karriären för yngre och etablerade forskare, och att rekrytera potentiella toppforskare som kan bevara och också utveckla nya goda forskningsmiljöer för att befästa och vidareutveckla fakultetens starka ställning. Dessa målområden har enligt gruppens bedömning analyserats och bearbetats på ett ambitiöst och realistiskt sätt. Höga ambitioner redovisas, men på grund av det finansiella läget kan tyvärr inte alla dessa genomföras. Inom UmU genererar medicinska fakulteten mest externa medel av samtliga fakulteter; de externa medlen kommer i första hand från Vetenskapsrådet, Cancerfonden och KAW. En viktig finansieringskälla är också ALF-medlen. Fakulteten pekar dock på att prioritering och samordning av ALF-TUA medel måste förbättras för att de ska komma fakultetens forskning bättre till del. Man har därför i årets utlysning av ALF-medel gett ett särskilt meritvärde till ansökningar av kliniska och prekliniska forskare tillsammans, vilket är ett lovvärt initiativ. Ett viktigt tillskott av forskningsmedel utgör den stora satsningen på ett Wallenbergcentrum för molekylär medicinsk forskning. Vissa ansträngningar görs för att öka EU-anslagen, vilka som fakulteten påpekar är alltför begränsade. En tydligare strategi och aktivitet krävs enligt utvärderingsgruppens bedömning på detta område. Det gäller även finansiering av forskning genom samverkan med näringslivet respektive hur kommersialisering av forskning kan stimuleras. Detta organiseras i stor utsträckning på universitetsgemensam nivå genom Grants Office och Enheten för externa relationer, och är därför inte enbart en fråga för medicinsk fakultet. Ur ett samhälls- och nyttoperspektiv har medicinsk forskning och forskarutbildning en tydlig och naturlig förankring i vården. En viktig utmaning för fakulteten är nu att förstärka den regionaliserade medicinska utbildningen med forskning och forskarutbildning, samtidigt som existerande forskningsmiljöer måste utvecklas. 20 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport När det gäller forskarutbildningen har fakulteten höga ambitioner att förändra och förbättra sin rekryteringsprocess genom ett mer stringent urvalsförfarande för att rekrytera de mest lovande kandidaterna till forskarutbildning (delmål 3.7). Det visas genom forskaraspirantverksamhet, pre-doc system och system för att starta forskarutbildning under grundutbildning. Samordning av rekrytering sker i högre grad och annonseringsrutiner ses också över. Rekryteringsläget till forskarutbildningen är relativt gott inom de flesta ämnesområden vad gäller antal och könsfördelning. En viktig utmaning för att höja kvaliteten på den kliniska forskningen är dock att rekrytera forskarstuderande med läkarutbildning också till prekliniska/ laborativa miljöer. Här krävs särskilda stimulansåtgärder. Forskaraspirantverksamheten kan här utgöra en tidig rekryteringsbas. Fakulteten prioriterar att fortsätta arbetet med att ytterligare kvalitetssäkra processen bl a genom uppföljning av individuella studieplaner. En utmaning är också att å ena sidan sänka medianåldern för avläggande av doktorsexamen som idag är hög inom flera legitimationsutbildningar, och å andra sidan komma åt problemet med att de formellt registrerade studietiderna ibland är för korta. Fakulteten har goda strategier för att tillgodose doktoranders behov av att omge sig av utvecklande nätverk. Fakulteten har infört interna temamiljöer där doktorander interagerar med andra doktorander, seniora forskare och lärare. Ökad aktiv seminarieverksamhet, träning i att presentera forskning samt att diskutera sin egen och andras forskningsresultat planeras. Målet är att alla doktorander ska associeras till en definierad temamiljö. Utöver detta görs olika satsningar som karriärplanering, hur man söker forskningsmedel och förbättrade villkor för kliniska doktorander. Nationella nätverk underlättas av att fakulteten medverkar, och i vissa fall har en ledande roll, i en rad olika forskarskolor så som Nationella forskarskolan i allmänmedicin, Nationell forskarskola i global hälsa, Nationella forskarskolan med fokus på infektion och antibiotika, Den nationella kliniska forskarskolan i odontologi och Genusforskarskolan. En stor del av fakultetens samverkan finns också med landstinget och dess kliniska doktorander, och fakulteten har därutöver doktorander i universitetets företagsforskarskola. Doktorandernas möjlighet till internationell erfarenhet har setts över, men möjlighet för internationell exposition och samverkan varierar stort och är nästan helt avhängig av handledarnas ekonomiska resurser och kontaktnät. Fakulteten har från och med år 2014 infört en framstegspremie som betalas ut efter det att en doktorand genomfört sitt mittseminarium. Syftet med premien är att ge doktoranderna internationella vetenskapliga erfarenheter och att stärka deras nätverksbyggande för framtiden. Medlen kan användas till resor för att presentera resultat vid konferens eller för extern/internationell forskningsvistelse. Genomförande En väl genomförd analys har gjorts av fakultetens akademiska meriteringsanställningar, rekryteringsbehov och karriärvägar. Flera viktiga och realistiska åtgärder planeras eller har genomförts, bl.a. införande av meriteringstjänster med vidhängande forskningsresurser, tydliga ”tenure tracks” och finansiering av sabbatsterminer. En särskild utmaning blir att externrekrytera nationellt och internationellt på seniorforskar- och professorsnivån där behovet är stort de närmaste åren då många går i pension. En mer proaktiv rekryteringsprocess planeras. MIMS utgör en utmärkt förebild för hur rekrytering av unga framgångsrika forskningsledare kan genomföras. Med goda basresurser och starka forskningsmiljöer ökar attraktionskraften att verka vid UmU också för internationella forskare. Inom forskarutbildningen är det klokt med samordnad rekrytering och antagning, liksom ett forskaraspirantprogram för att tidigt attrahera och rekrytera lovande doktorander. Dock är det inte tydligt hur rekryteringen av läkare till preklinisk FoU kan stimuleras/åtgärdas. Incitamenten för klinisk forskarutbildning ligger till stor del på sjukvården och hur man värderar forskning och forskarutbildning inom kliniken. Fakulteten bör verka för tydligare meritering21 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport svärde av forskarutbildning och fortsatt forskning för kliniskt verksamma forskare. Inrättande av biträdande lektorat kopplade till ST-tjänstgöring är ett lovande initiativ för att stimulera till ökad klinisk forskning. Tilldelning av forskningsmedel är nära kopplat till karriärvägar och rekrytering av starka forskare; de specifika åtgärder och incitament som planeras för att stärka externfinansieringen är bra och realistiska. Möjligheten att finansiera viss forskning genom samverkan med näringslivet bör dock utredas närmare. Det gäller även EU-bidrag, där en tydligare strategi och aktivitet att söka medel behövs. Arbetet för att skapa tydligare bedömnings- och fördelningskriterier av ALF-medlen i syfte att stärka den medicinskt relevanta forskningen bör fortsätta. Samverkan med hälso- och sjukvården och omgivande landsting inom både utbildning och forskning bedöms som god, vilket bör skapa goda förutsättningar för att den kliniska forskningen ska utvecklas ytterligare. Fakulteten har flera avancerade infrastrukturer inom bland annat bildanalys, flödescytometri, genomik, biobanker och populationsdatabaser. Föreslagna åtgärder rör fr.a. samordning av användande av dessa och ansökningar om ny utrustning. Idag sker en allt större fokusering på nationella infrastrukturer. Viktigt för fakulteten blir att fortsatt utveckla deltagande i nationell infrastruktur samt stimulera sina forskare att utnyttja dessa så effektivt som möjligt, bl.a. genom bildande av ”core facilities” med expertis för handledning och nyttjande av avancerad utrustning. Förankring och dialog Beslutet att prioritera insatserna och framför allt arbeta med rekrytering och karriärvägar har skett i dialog och är välförankrat på verksamhetsnivå. Dialogen har främst skett med prefekterna och centrumchefer. Hur doktorander, yngre forskare (tex Junior faculty), kliniska forskare och sjukvården involverats i arbetet är inte lika tydligt. Helhetsbedömning Rekrytering av kompetenta forskningsledare och en stabilitet i karriär och finansieringssystemet är avgörande för att bygga fakultetens framtida konkurrenskraft. Det är därför klokt att fakulteten prioriterar att utveckla tydliga karriärsystem och en kvalitetsinriktad forskarutbildning. De planerade åtgärderna är väl förankrade och realistiska, men kräver ett tydligt ekonomiskt åtagande från såväl fakulteten som universitetet centralt. Givet det finansiella läget är det svårt att bedöma genomförbarheten i praktiken för vissa av de planerade åtgärderna. Medicinska fakulteten har haft en positiv utveckling vad gäller externfinansiering, med flera starka forskargrupper och centrumbildningar. Några helt nya grepp för att bibehålla, och om möjligt stärka, externfinansieringen presenteras inte trots att en rad nya finansieringsmöjligheter finns. Avgörande för fakultetens framtida positiva utveckling är att man lyckas med rekrytering och karriärutveckling. Med stabilitet och tydlighet i finansierings- och karriärsystemet utvecklas den bästa forskningen. En tydligare fakultetsövergripande strategi för att stimulera externfinansiering och innovation rekommenderas. Att prioritera satsningar inom forskarutbildningen för att förbättra rekrytering av doktorander och höja kvalitet är viktigt och realistiskt. Fakulteten har inte brist på doktorander, men det är viktigt att höja kvaliteten och konkurrenskraften hos dessa inför en fortsatt karriär som forskare. Rekrytering av postdoktorer är för närvarande god men kan äventyras om man inte kan tillgodose nyrekrytering av internationellt konkurrenskraftiga forskningsledare som kan handleda. En god balans mellan antalet doktorander, postdoktorer och etablerade forskningsledare måste eftersträvas för att kunna bevara 22 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport och utveckla starka forskningsmiljöer. Doktorandernas och postdoktorernas internationella exponering är viktig. Framgångsrik och relevant medicinsk forskning och implementering av ny kunskap kräver samverkan mellan fakultetsanknuten forskning och klinisk verksamhet. Här krävs tydliga incitament och ett ökat engagemang och ansvarstagande från såväl fakulteten som från sjukvårdshuvudmannen. Satsningar på kombinationstjänster för forskande läkare och initiativ att underlätta rekrytering av läkare och annan vårdpersonal till forskarutbildning kan stärka samverkan med Hälso- och Sjukvården och underlätta implementering och kvalitetsförbättringar i vården. Viktigt blir hur man utnyttjar möjligheterna i det nya ALF-avtalet; här är fakultetens insatser för att främja samarbeten mellan klinisk och preklinisk forskning en god början. Arbetet med forskningskontrakten har skett i nära dialog med institutioner och prefekter. De tveksamheter som initialt fanns på flera håll inom fakulteten ledde till prioriteringar och omformulering av vissa delmål och strategier som kan utgöra ett bra underlag för institutionernas framtida utvecklingsarbete. Sammanfattande bedömning: Ambition Genomförande Karriärvägar och anställningsvillkor hög hög Forskningsmedel och infrastruktur god rimlig Utbildning på forskarnivå hög rimlig Samhällsutmaningar god/hög rimlig/hög Dialog och främjande: viss/hög grad av dialog och främjande 23 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Samhällsvetenskapliga fakulteten Med miljardomsättning och 1000 anställda är fakulteten stor, både som andel av Umeå universitet (25 % av universitetets budget, 40 % av studenterna) och jämfört med andra samhällsvetenskapliga fakulteter i landet. Fakulteten rymmer en bred och heterogen verksamhet, med elva institutioner och 13 enheter av olika karaktär (högskolor, centra). Fakulteten har historiskt haft starkt utbildningsfokus. Förutom en omfattande utbildning på kandidatnivå (27 program) och avancerad nivå (15 program) bedrivs två stora uppdragsutbildningar (polis, skolledare). 2000-talet har samtidigt inneburit en betydande forskningsexpansion, och idag svarar forskning och utbildning budgetmässigt för lika stora delar av fakultetens verksamhet totalt sett. Skillnaderna mellan enskilda enheter är betydande. Här finns ett helt spektrum från rena forskningsenheter till enheter där utbildningen är helt dominerande. Strategier och genomförande Samhällsvetenskapliga fakultetens strategier för att utveckla fakultetens forskning (”Långsiktighet möjliggör högt risktagande” samt ”forskning som spränger gränser”) är inte alltid möjliga att direkt knyta till vart och ett av de fyra grupperna om delmål, som ju avser: A. B. C. D. Karriärvägar och anställningsvillkor Forskningsmedel och infrastruktur Utbildning på forskarnivå Samhällsutmaningar Istället kan en specifik strategi ibland adressera flera delmål eller ambitionen att höja forskningsvolymen och öka forskningens kvalitet generellt. I det följande beskriver vi strategierna generellt och kommenterar hur de förhåller sig till de fyra delmålsgrupperna. Det strategiska arbetet inom fakulteten har utgått ifrån ett läge där befordringsreformen inneburit att antalet professorer ökat snabbt under 2000-talet. Därmed uppstod en situation med stora skillnader mellan professorerna inom fakulteten, inte minst avseende forskningstid. En utgångspunkt för strategin är därför målet att fakultetens professorer ska ha mer likartade villkor. Ett annat ingångsvärde är att fakulteten innehåller många generellt kompetenta professorer, men få specialiserade experter, vilket uppfattas som en svaghet (antalet internationella spetsforskare är begränsat). En första strategi innebär att en ny finansieringsmodell för professorer införs. Alla ska vara heltidsanställda och ha fastställda andelar forskning (40-80 %) respektive utbildning (20-60 %). Professorstillsättning ska i normalfallet ske efter utlysning (att bli prövad för befordran är ingen rättighet för individen, utan en möjlighet som universitet i undantagsfall kan utnyttja). Möjlighet till en sabbatstermin var fjärde år planeras att införas fr.o.m. 2016. (Relaterar till delmålsgrupp A.) En andra strategi tar sikte på att stimulera publicering i bättre kanaler och att forskningen ska få högre genomslag i form av fler citat. Här handlar det bland annat om att vrida om fakultetens modell for att fördela basanslag till institutionerna. Medan det nuvarande systemet anses premiera kvantitet och internationalisering, vill man införa ett system som tydligare premierar kvalitet och ”impact”. (Relaterar indirekt till delmålsgrupp B.) En tredje strategi handlar om att utveckla fakultetens förmåga att attrahera extern forskningsfinansiering. Fakulteten är idag framgångsrik när det gäller att få extern finansiering inte minst från VR och FAS. Däremot finns det tydlig utvecklingspotential när det gäller andra forskningsfinansiärer. Inte minst deltagandet i EU-forskningsprogram är hittills ytterst begränsat. Strategin går ut på att utveckla forskningsstödet och skapa individuella incitament. (Relaterar direkt till delmålsgrupp B.) 24 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport En fjärde strategi handlar om att öka kunskapen (i fakultetsledningen) om vilken forskning som pågår, för att ge bättre förutsättningar för Grants Office och underlag för strategiska satsningar. I det syftet pågår ett arbete med kartläggning av forskningsprofiler. (Relaterar till delmålsgrupp B, och kan sägas skapa förutsättningar för arbetet med delmålsgrupp D.) En femte strategi handlar om att stödja yngre forskare i deras utveckling både genom interna seminarier och genom att stimulera ökad internationalisering under doktorandtiden. En Junior Faculty drivs tillsammans med Humanistisk fakultet. (Delmålsgrupp C men också A). När det gäller forskarutbildningen (delmålsgrupp C) arbetar fakulteten för att samordna och utveckla bra rutiner för rekrytering, men avser inte införa fakultetsgemensamma principer för rekrytering. Kvalitetsarbetet kring rekrytering har särskilt fokus på stöd till institutionerna i rekrytering och intervjuer. Ett e-rekryteringssystem har införts. Fakulteten har utarbetat en plan för utveckling av formerna för uppföljning av de allmänna målen i de individuella studieplanerna, där det i en bilaga i uppföljningsdelen noteras när doktoranden uppnår respektive allmänna mål. En digital version är under utarbetande. Det centralt utformade kravet på obligatorisk referensgrupp för alla doktorander har fakulteten uttryckt tveksamhet till då t.ex. huvudhandledare nödvändigtvis inte har någon anknytning till de enskilda doktorandernas projekt och flera doktorander i samma projekt är ovanligt. Flera doktorander är knutna till forskarskolor och anses på så sätt ha tillgång till nätverk. Avsikten är dock att under perioden utveckla former för att säkerställa doktorandernas seminariemiljö och tillgång till relevanta nätverk, nationellt och internationellt. Av tradition har det funnits få samarbeten med omgivande samhälle, i form av gemensamma doktorandprojekt. Vissa doktorander finns inom företagsforskarskolan. Det finns samarbeten inom skolans område respektive socialt arbete. Fakultetens ambition är att knyta fler doktorander till Företagsforskarskolan med inriktning mot offentlig sektor. Andelen doktorander som förlägger en del av sin utbildning utanför Sverige ska öka med 25 %. Strategin är att avsätta medel för internationalisering eller utbyten där befintliga forskarkontakter finns. Forskare med goda kontakter internationellt används som resurs i arbetet. Genomförande av strategierna har kommit olika långt. I vissa fall har konkreta insatser redan genomförts, i andra är de under planering medan åter andra är vilande därför att materiella förutsättningar saknas. Inom Karriärvägar och anställningsvillkor har man kommit ganska långt, men också inom Forskningsmedel och infrastruktur finns det en hel del i planering. När det gäller Utbildning på forskarnivå pågår arbete kontinuerligt, medan relativt få åtgärder kan noteras när det gäller Samhällsutmaningar. Förankring, dialog och främjande av institutionernas strategiska arbete Samhällsvetenskapliga fakulteten är en decentraliserad organisation, med självständiga institutioner (”sköter det mesta på delegation”). Fakultetsledningen menar att visions- och strategiprojektet (forskningskontraken) kom i en passande tid för fakulteten. Fakultetsledningen hade varit på plats en tid, vidtagit ett antal akuta åtgärder och behövde börja titta framåt. Mycket av fakultetsledningens idéer låg väl i linje med det ramverk som gavs av delmålen och forskningskontrakten. Fakultetens uppfattar inte initiativet som enbart ”top-down” utan erinrar om att fakulteten via sin representation i de strategiska råden hade inflytande över de delmål som sattes upp genom att de var inblandade i utformandet av strategin. Inom fakulteten har man haft många möten inom fakultets25 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport nämnd, forskningskommitté, utbildningskommitté m.m. om vilka mål som är relevanta och bör vara med. Fakultetsledningen uppfattar att hela visions- och strategiarbetet har inneburit en vitalisering av verksamhetsplaneringen genom att man infört nya former – de menar att exakt samma saker hade kunnat ingå i den traditionella verksamhetsplanen men att det nya sättet att arbeta, med kontrakt etc., inneburit att fakulteter och universitetsledning tvingats tänka om och tänka till mer än man annars hade gjort. Fakultetsledningens bild är att institutionerna i olika utsträckning har tagit delmålen till sig. Vissa arbetar explicit enligt den modellen, medan det finns andra institutioner som inte alls gör det. Dock, menar fakultetsledningen, så genomför även dessa institutioner åtgärder som ligger i linje med UmU 2020. Det är inte viktigt att alla lovordar arbetet, utan att vettiga saker blir gjorda i linje med strategin. Fakultetsledningen har återkommande dialoger med institutionerna genom arbetsplatsträffar. Sammanfattande bedömning och avslutande reflektioner Hur väl ska man då anse att samhällsvetenskapliga fakulteten lyckats med sitt strategiska arbete utifrån aspekterna ambition, genomförande och dialog och främjande? Panelens generella bild är att fakultetsledningen arbetat väl med detta initiativ. Man gör en insiktsfull och realistisk analys av sitt utgångsläge och har utformat ett antal väl genomtänkta åtgärder. Givet fakultetens decentraliserade struktur förefaller man ha en hög ambitionsnivå när det gäller att inkludera institutioner i arbetet. Dialogen mellan fakultet och institutionsledningar är fortlöpande. Exakt hur dialogen inom varje institution hanteras ser fakultetsledningen som mindre viktigt – det viktiga är att varje institution verkar i linje med strategin. För samhällsvetenskapliga fakulteten är sambandet mellan forskning och undervisning en ständigt aktuell fråga. Dels är fördelningen mellan forskning och utbildning mycket olika mellan de olika enheterna, dels slår budgetnormer (takbelopp, fördelningsnycklar etc) mycket olika för de olika delarna. I kontrakten hanteras endast forskningssidan och man kan diskutera om detta är optimalt, något som även fakultetsledningen berör. I efterhand kan vi fråga oss om det inte hade varit en fördel att ta med hela verksamheten i kontrakten. De två delarna är kommunicerande kärl på många plan. Fakultetsledningen betonar detta och vill inte bara att professorer ska uppträda i katedern utan att de också ska vara aktiva i undervisningsplaneringen. De strategier fakulteten arbetar med berör framförallt professorskategorin där problemen är kopplade till finansiering och till att gruppen expanderat mycket under senaste decennierna. Detta ger inte stort utrymme för nyrekryteringar och en viss farhåga för stagnation kan märkas. Till detta kommer att forskarutbildningen inte har samma söktryck som tidigare. Framförallt minskar antalet inhemska sökande vilket kan vara problematiskt eftersom den svenska kontexten är central för samhällsvetenskaplig forskning och utbildning. Minskningen leder till att det framöver kan bli svårare att upprätthålla en aktiv doktorandmiljö, det är anledningen till att man driver samverkan med andra. Fakulteten är medveten om de problem som finns och arbetar aktivt för att få till stånd en fungerande personalpolitik – man betonar att det är viktigt att rekrytera goda krafter och att ha bra och tydliga karriärvägar. I dagsläget är dock helt interna karriärer, från doktorandstudier till lektorat eller professur, inte en möjlighet för särskilt många nya doktorander – de som lämnar får dock bra positioner på andra universitet. En sista reflektion är att fakulteten är mycket heterogen – allt från rena forskningsinstitut till rena utbildningsenheter. Det är mer som skiljer än som förenar enheterna inom fakulteten. Det är inte bara andelen forskning resp. undervisning som skiljer utan också typen av forskning och av undervisning. 26 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Vissa enheter har ren grundforskning, andra har extremt tillämpad forskning. Vissa enheter har traditionell akademisk undervisning, andra har mer praktiska inslag. Allt detta bäddar för konflikter kring resursfördelning och syn på vad som är goda prestationer. När det så gäller bedömningen är det svårt att ge annat än schabloniserade omdömen kopplade till de fyra delmålsgrupperna. Fokus i fakultetens strategiska förnyelsearbete är tydligt kopplat till delmålen Karriärvägar och anställningsvillkor respektive Forskningsmedel och infrastruktur, även om infrastrukturfrågorna inte framstår som centrala bland fakultetens aktuella utmaningar. När det gäller karriärvägar, anställningsvillkor och forskningsfinansiering är ambitionsnivån hög och genomförandet på god väg. När det gäller utbildning på forskarnivå får ambitionsnivån anses som god givet fakultetens storlek, heterogena karaktär och decentraliserade styrningstradition. I vissa fall borde ambitionsnivån kunna ställas ännu högre. Samverkan är till exempel något som fakulteten skulle kunna arbeta mer med för att bli ännu starkare. Det finns också goda skäl att alla doktorander borde ha tillgång till en referensgrupp även om de inte ingår i större forskningsprojekt. Om många doktorander arbetar enskilt kan det vara en stor fördel att ingå i en referensgrupp för att diskutera sin forskning, hur man presenterar den muntligen, vikten av att knyta internationella kontakter etc. Den översyn av nätverk och seminariemiljöer som fakulteten planerar kommer förhoppningsvis att åtgärda detta. Att fakulteten arbetar konkret med att öka doktorandernas internationella erfarenhet är också positivt. Genomförandet är i huvudsak decentraliserat, vilket också får sättas i relation till fakultetens förutsättningar. Frågan om samhällsutmaningar är intressant. Den nämndes knappt i fakultetens presentation och i diskussionen med panelen. Det betyder naturligtvis inte att samhällsvetenskapliga fakultetens forskning skulle sakna samhällsrelevans eller att vår tids stora samhällsutmaningar inte styr forskningsprioriteringar inom fakultetens olika enheter. Vid återkopplingsbesöket påpekades att den kartläggning av forskningsprofiler som just nu genomförs på både institutions- och individnivå bland annat syftar till att ge underlag rörande kopplingar till samhällsutmaningar. I sammanhanget hänvisades också till ett kommande event om samhällsvetenskapernas betydelse. Vår sammanfattande bedömning är att samhällsvetenskapliga fakulteten på ett medvetet och förtjänstfullt sätt utnyttjat forskningskontrakten för att på centrala fält flytta fram sina positioner. Om vi rangordnar delmålen utifrån fakultetens strategiska fokus och prioritering framträder att karriärvägar och anställningsvillkor är det område som är högst prioriterat och där man kommit längst. När det gäller forskningsmedel och infrastruktur är ambitionen också hög, och gradvis utveckling av stödformer och försök att påverka attityd/kultur pågår. Inom utbildning på forskarnivå är ambitionen relativt hög, och genomförandet i huvudsak decentraliserat. När det gäller samhällsutmaningar kunde målen varit mer tydligt formulerade, men lovande aktiviteter är på gång. Ambition Genomförande Karriärvägar och anställningsvillkor hög hög Forskningsmedel och infrastruktur hög rimlig/hög Utbildning på forskarnivå god/hög rimlig Samhällsutmaningar god rimlig Dialog och främjande viss/hög grad av dialog och främjande. 27 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten Den teknisk-naturvetenskapliga (TN) fakulteten är en stor och såväl nationellt som internationellt framgångsrik fakultet, med utmärkt forskning och utbildning på olika nivåer. Där arbetar ca 91 professorer varav 24 % kvinnor, 144 lektorer och mer än 220 doktorander inom mycket varierande discipliner och institutioner. En gemensam forskningskommitté har översyn över forskning och infrastruktur. Inom forskningen finns olika centrumbildningar, exempelvis ett High Performance Computer Center North för avancerade beräkningar, Umeå Marina Forskningscentrum och Umeå Plant Science Center (tillsammans med SLU). Vidare har etablerats centrum för matematisk didaktik, liksom ett Europeiskt CBRNE-centrum for forskning inom områdena samhällelig säkerhet och sårbarhet. Viktiga strategiska forskningsområden inom TN-fakulteten är bl.a. skogs- och skogsbioteknik, ekosystem, miljökemi, och forskning rörande energi och bränsle från solljus. För ett antal år sedan gjorde universitetsstyrelsen en särskild satsning på 14 starka forskningsmiljöer vid universitetet, och 7 av dessa tilldelades TN-fakulteten. Detta ledde bland annat till nyrekrytering av ett flertal yngre forskare vilket synes ha stärkt forskningsmiljöerna på ett bra sätt. Forskning som berör flera stora samhällsutmanande framtidsfrågor, såsom miljö- och energifrågor, hör i flera fall hemma inom dessa miljöer. Fakulteten arbetar mycket aktivt med frågor rörande kompetensförsörjning, infrastruktur och forskarutbildning, och dessa områden kommer att behandlas i mer detalj nedan. Strategier Karriärvägar och anställningsvillkor Fakulteten arbetar mycket aktivt med frågor rörande kompetensförsörjning, infrastruktur och forskarutbildning. Ledningen lägger ner ett stort arbete på rekryteringsfrågor, vilket är bra och nödvändigt för ett framstående universitet. Möjligheten att hitta kvalificerade sökande till olika tjänster varierar mellan olika institutioner, och synes särskilt svårt inom t.ex. arkitektur, teknik och didaktik, där en redan stor andel icke-disputerade lärare finns. För närvarande råder (synbarligen i hela Sverige) osäkerhet om hur man bäst ska rekrytera yngre lärare/forskare till sitt universitet. Tjänster som forskarassistent utan utlovad prövning mot en fast tjänst håller på att avvecklas på många håll, medan tjänster som biträdande lektor med utlovad prövning mot anställning som lektor efter ett antal år håller på att växa fram. Därutöver finns tjänster som forskare, med varierande utfästelser från värdinstitutionen. Finansieringen är ibland extern, ibland intern. Startbidrag för forskning lämnas ibland. Internationell rekrytering är ibland möjlig. Dessutom finns en avvägning mellan strategin att försöka hitta goda yngre forskare och att rekrytera framgångsrika mer seniora forskare. Denna nationellt något oklara situation påverkar även TN-fakulteten i Umeå. Eftersom tjänsten som biträdande lektor är en tillsvidareanställning vid Umeå universitet faller delvis utvärderingen av detta slags tjänst med extern ”peer review” vid slutet av en fastställd period utanför systemet, även om fakulteten har en procedur för prövning av de biträdande lektorerna. I praktiken förefaller situationen innebära att det inte finns en tydlig ”tenure-track”-tjänst för yngre forskare, utan alla blir befordrade efter en tid (detta är också vad som hittills har skett i totalt tre fall). Frågan är universitetsövergripande och berör samtliga fakulteter. 28 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Forskningsmedel och infrastruktur Modellen med konkurrensutsatt fördelning av vissa medel för forskningstid för forskare och forskningsstöd till institutioner, baserad på bl.a. forskningsprestationer, bibliometri och externa bidrag har såväl för- som nackdelar. En fördel är tydlighet och transparens, men en nackdel är bl.a. att man låser fast vad som kan förväntas av en god forskare och lärare och att individualiserad tilldelning till forskare riskerar att leda till att insatser för att bygga en större miljö och lyfta helheten underprioriteras. I extrema fall kan den traditionella akademiska friheten hotas av sådana system. Även framstående forskare är oftast intresserade av undervisning och att, åtminstone i måttlig mängd, möta eleverna på grundnivå. Det är något oklart exakt hur fördelning av medel och undervisning nu sker på institutionsnivå inom fakultetens olika institutioner. Helst bör ju varje institution få en rimlig andel av forskningsanslaget. Fördelning av medel och undervisning kan sedan hanteras med stor frihet på institutionsnivå. Då kan framstående forskare och yngre forskare, som ska starta oberoende forskning, undervisa mindre, men alla måste göra detta i någon mån. Att man sedan från fakultetens sida följer upp verksamheten genom att analysera bibliometri och externa anslag är en annan sak. Det bör man göra och därigenom bilda sig en uppfattning om mera långsiktiga framgångar och motgångar hos olika grupperingar för att kunna vidta åtgärder på grundval av denna analys. TN-fakulteten har en i stort sett stabil tilldelning av externa medel för forskning, främst från VR och FORMAS. Man har initierat verksamhet för att öka beviljandegraden för ansökningar inom grundforskningen, och avser att införa ett system med intern granskning av planerade ansökningar och ”coaching” för framförallt yngre forskare. Vidare ska man verka för ökat centralt stöd från fakultetens sida inför arbetet med att skriva större EU-ansökningar. Fakulteten har på ett berömvärt sätt tagit tag i frågan om infrastruktur på lokal nivå, såväl dyr ”övergripande forskningsstruktur” som medeldyr utrustning. Detta sker nästan i samma takt som KAWstiftelsen åtminstone delvis backar från den viktiga roll för infrastrukturförsörjning de har haft för svensk forskning alltsedan åtminstone 1960-talet. Arbetet med dessa frågor rörande infrastruktur kräver ett stort mått av kunskap och integritet hos beslutsfattarna vid Sveriges universitet och kräver förutom ansökningar till externa källor även att centrala medel ibland ställs till förfogande från universitetet. Hur man på ett universitet lyckas hantera dessa frågor har även betydelse för hur man sedan framgångsrikt kan rekrytera goda medarbetare inom teknik och naturvetenskap, såväl inom experimentella som teoretiska discipliner. De tekniska plattformarna inom Kemiskt Biologiskt Centrum är ett utmärkt exempel på hur man kan genomföra sådana satsningar. Här är det även mycket bra med samarbete mellan fakulteterna. Forskarutbildning När det gäller forskarutbildning gav TN- fakulteten ett gott intryck, det skriftliga materialet var utförligt och den muntliga presentationen välstrukturerad och överblickbar. De har arbetat med alla delmål gällande forskarutbildningen och har tänkt igenom vad som behöver göras för att driva arbetet framåt i linje med mål och visioner. En analys av rekrytering till forskarutbildning (delmål 3.7) har gjorts där man initierat en process för att ta fram gemensamma riktlinjer för fakulteten, där hänsyn också tas till specifika behov för enskilda institutioner. Arbetet inleddes med en workshop 2014 där riktlinjer och tidsplan för arbetet presenterades. Fakulteten har även arbetat med uppföljningsbara individuella lärandemål (delmål 3.8) där institutionerna involveras i hur uppföljningsbara lärandemål/aktiviteter ska utformas enligt universi- 29 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport tetets riktlinjer. Utformningen av de individuella studieplanerna har reviderats för att generera ett underlag för doktorandens progression med avseende på de nationella målen för utbildningen. Att ingå i ett större nätverk (delmål 3.9), nationellt likväl som internationellt, är naturligt för doktorander tillhörande en teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Dock har man inom fakulteten visat att man lägger stor vikt vid nätverk och referensgrupper. En kartläggning har gjorts inom fakulteten för att visa på tillämpningen av referensgrupper. Detta har också diskuterats vid olika workshops. Numera ska doktorandens vetenskapliga nätverk redovisas i den individuella studieplanen. Enligt det universitetsgemensamma regelverket ska varje doktorand redan från början ha en referensgrupp som redovisas i den individuella studieplanen. Det är bra med en måttligt stor nära gruppering kring varje doktorand (t.ex. 3 personer från samma institution: handledare och biträdande handledare som båda är insatta in forskningsfrågorna, samt en mer utanförstående referensperson). Fakulteten har många doktorander i samverkan med parter utanför universitet (delmål 3.10), bland annat hör tre av fyra doktorander i universitetets centralt administrerade Företagsforskarskola till TNfakulteten. Fakulteten har implementerat strategier för att bättre marknadsföra sin forskning, men framhåller också att kvaliteten i samverkansprojekten är viktigare än antalet. Vad gäller internationell erfarenhet (delmål 3.11) kunde ambitionen vara högre än att doktorander ska åka på åtminstone en internationell konferens. Det är viktigt för doktorander, forskargrupperna, institutionerna och universitetet som helhet att forskning presenteras internationellt. Prefekten (eller institutionsstyrelsen) bör se till att alla doktorander vid institutionen får möjlighet att delta i internationella konferenser, flera gånger under doktorandtiden. Om det är en större tröskel för doktorander vid vissa institutioner att förvärva sig internationell erfarenhet borde detta ses över. Samhällsutmaningar Såsom framhölls i början av dokumentet angående TN-fakulteten så berörs viktiga samhällsutmaningar av flera av de forskningsområden som har prioriterats av UmU i olika sammanhang, bland annat som starka forskningsmiljöer. Detta gäller t.ex. frågor rörande miljö och energi. Fakulteten har vidare satsat på att försöka få medel från olika EU-utlysningar som ofta handlar om samhälleliga frågor. Sammanfattande bedömning Fakulteten har hittills gjort ett utmärkt arbete med de strategiska frågorna rörande långsiktig utveckling av forskning och forskarutbildning vid universitetet. Fakulteten har även arbetat seriöst med att sprida information och motivation till de olika institutionerna vid universitetet. De sammanfattande betygen blir: Ambition Genomförande Karriärvägar och anställningsvillkor god rimlig Forskningsmedel och infrastruktur hög hög Utbildning på forskarnivå hög rimlig Samhällsutmaningar hög hög Dialog och främjande: hög grad av dialog och främjande. 30 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Lärarhögskolan vid Umeå universitet Allmänna kommentarer och utgångspunkter Lärarhögskolan vid Umeå universitet (hädanefter endast Lärarhögskolan) är organiserad direkt under universitetets rektor på samma nivå som fakulteterna. Den skiljer sig dock från fakulteterna genom att inte ha några egna institutioner eller egen personal utöver de anställda vid kansliet. Det är således en matrisorganisation, med uppdrag att samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Lärarhögskolan inrättades i sin nuvarande form 2012, men föregicks av en liknande organisation kallad Umeå School of Education (USE). Även den linjenämnd som ansvarade för lärarutbildningen från det att de äldre lärarseminarierna fördes in i universitets- och högskolesektorn 1977 fram till år 2000 var en slags matrisorganisation. Mellan 2000 och 2008 organiserades området som en fakultetsnämnd, med fem egna institutioner. Mycket verksamhet inom lärarutbildning och utbildningsvetenskap låg dock utanför dessa institutioner (t.ex. har pedagogiska institutionen alltid hört till samhällsvetenskaplig fakultet). I samband med bildandet av fakultetsnämnden för lärarutbildning påbörjades också en uppbyggnad av utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning, i Umeå liksom övriga delar av landet. På grund av Lärarhögskolans särskilda karaktär följer inte Lärarhögskolans verksamhetsplan helt den övergripande strukturen för universitetets delmål. Icke desto mindre har Lärarhögskolan delmål som kan placeras inom alla de fyra grupper om delmål som utvärderingen omfattar (A. Karriärvägar och anställningsvillkor, B. Forskningsmedel och infrastruktur, C. Utbildning på forskarnivå samt D. Samhällsutmaningar), och gruppen har försökt bedöma arbetet utifrån Lärarhögskolans egna förutsättningar, liksom för övriga fakulteter. Utöver Lärarhögskolans egen forskningsbudget finns mellan 2009 och 2016 en av universitetsstyrelsen beslutad forsknings- och kompetenssatsning omfattande totalt 150 mnkr, med ett ganska detaljerat budgetbeslut som Lärarhögskolan administrerar. Denna satsning är föremål för en separat utvärdering och berörs alltså inte här. Strategier och genomförande Lärarhögskolans strategiska ledarskap av forskning och forskarutbildning förverkligas sedan 2012 av en styrelse bestående av lärarrepresentanter, studenter och avnämarrepresentanter, samt ledningsrepresentanter från fakulteterna förutom medicinska fakulteten. Denna styrelse förfogar över en egen budget för utbildning och forskning, som således utförs vid de olika fakulteterna. Lärarhögskolan kan alltså i någon mening ses som en strategisk forskningsfinansieringsorganisation. Den är dock inte en lika renodlad sådan som föregångaren USE, som hade en uttalad ambition att bara se till lärarutbildningens/utbildningsvetenskapens bästa oberoende av fakulteters och institutioners behov. Det ansågs inte skapa tillräckligt engagemang för den utbildningsvetenskapliga forskningen hos fakulteterna, där ansvar för personal och kompetensförsörjning ligger. Därför är nu ambitionen att göra fakulteterna mer delaktiga i styrning och beredning. Lärarhögskolans egen budget (ca 40 mnkr/år) anses inte vara tillräcklig för att finansiera all utbildningsvetenskaplig forskning vid UmU, utan ska komplettera fakulteternas ordinarie system. Tanken är således att fakulteterna påtar sig eget ansvar for utbildningsvetenskaplig forskning. 31 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Lärarhögskolan använder följande huvudsakliga former för finansiering: 1) Sökbar forskningstid. Detta är ett prestationsbaserat system, där sökande kan åberopa meriter från vilket område som helst, bara själva ansökan har ett utbildningsvetenskapligt fokus. Dessa mindre, individuella anslag upptar ca en femtedel av budgeten. 2) Forskarskolan i utbildningsvetenskap. Denna struktur tar den enskilt största delen av forskningsbudgeten (ca 40 %) och består dels av medfinansiering av doktorandanställningar, dels av stödstrukturer som kurser, internationella seminarier m.m. som kan nyttjas även av doktorander som inte är finansierade av forskarskolan. Se närmare beskrivning nedan. 3) Forskning kopplad till verksamhetsutveckling. Hittills ca 5 mnkr per år. Se närmare beskrivning nedan. 4) Riktade satsningar. Dessa planeras tillsammans med berörda fakulteter. Hur dessa olika finansieringsformer adresserar de olika grupperna om delmål diskuteras i det följande. Karriärvägar och anställningsvillkor Då Lärarhögskolan inte har egen personal är ansvaret gällande karriärvägar och anställningsvillkor fördelat över hela universitetet. Lärarhögskolans strategier bygger på att i dialog med fakulteterna kartlägga och planera riktade satsningar, t.ex. externa rekryteringar. Lärarhögskolan har också varit aktiv i att rekrytera utländska forskare. För närvarande är det dock hård konkurrens om disputerade inom utbildningsvetenskap, eftersom alla lärosäten expanderar forskningen samtidigt. Det har lett till att det är svårt att få sökande trots attraktiva paket med kringresurser osv. Av den anledningen satsar Lärarhögskolan mycket på forskarskolan i utbildningsvetenskap som en strategi för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Sett i ett längre tidsperspektiv är höjningen av andelen disputerade lärare i lärarutbildningen slående. Andelen disputerade har ökat från blygsamma 5 % 2001 till 60 % 2011 och tendensen verkar hålla i sig. Det är uppenbart att lärarutbildningen i detta avseende ”akademiserats” under det gångna decenniet, samtidigt som förändringen också visar på hur dåligt ställt det tidigare varit när det gäller disputerade lärare inom området. Forskningsmedel och infrastruktur När det gäller resursfördelning handlar Lärarhögskolans strategier om en blandning av större anslag för mer långsiktighet (riktade satsningar, forskarskolan) och mindre anslag för att främja nya projekt. Det sistnämnda handlar dels om den sökbara forskningstid som nämndes ovan, men också planeringsmedel för forskare som varit nära att erhålla medel från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (VR/UVK). Lärarhögskolan har haft ett positivt utfall från VR/UVK, som är den största externa finansiären, de senaste åren. Ett problem är dock att VR/UVK har relativt lite medel och fördelar dessa i få, relativt stora anslag, vilket försvårar långsiktig planering. Antalet utbildningsvetenskapliga publikationer har ökat markant sett över ett antal år. Matematikdidaktik, literacy, utvärderingsforskning, historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, naturvetenskapernas didaktik samt ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd hör till universitetets starkare utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer. 32 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport När det gäller infrastruktur präglas utbildningsvetenskapen inte av stora anläggningar, specialutrymmen eller apparatur, och Lärarhögskolans verksamhetsplan har inte heller något delmål som berör infrastruktur. Vid dialogen framhölls dock forskarskolans gemensamma miljö som en slags infrastruktur, liksom försöksklassrum. Till verksamhetens infrastruktur bör enligt gruppens bedömning även räknas den utbildningsvetenskapliga tidskrift som Lärarhögskolan finansierar och ger ut (Education Inquiry). Initiativet är lovvärt och är ägnat åt att på sikt positionera universitetets roll inom den utbildningsvetenskapliga forskningen nationellt och internationellt. Forskarutbildning Forskarskolan i utbildningsvetenskap upptar som ovan nämnts en stor del av Lärarhögskolans fria forskningsbudget. Funnes mera medel skulle Lärarhögskolan gärna expandera den ytterligare, men ser inte utrymme att öka forskarskolans andel inom nuvarande budget. Doktoranderna i forskarskolan är antagna vid en institution vid någon av de fyra fakulteterna, som har det fulla ansvaret för antagning, handledning och disputation. Därför är vissa punkter i de övergripande delmålen inte aktuella för Lärarhögskolan, såsom gemensamma principer för antagning samt uppföljningsbara individuella lärandemål. Dessa två delmål finns således inte med i Lärarhögskolans verksamhetsplan och forskningskontrakt. Under den muntliga presentationen gavs dock intrycket att principerna för antagning fungerar väl, med en gemensam utlysning av forskarskolans doktorandanställningar, som finansieras till hälften av Lärarhögskolan och till hälften av fakultet/institution, kommun eller annan forskarskola. Intresset att söka till forskarskolan är stort. Doktoranderna kan antas med vilken allmän studieplan som helst, så länge den individuella studieplanen har utbildningsvetenskaplig inriktning. Individuella lärandemål i studieplanen följs upp av berörd institution, som också ansvarar för handledningen. Här hade gruppen gärna sett en fördjupad diskussion kring hur doktorandernas dubbla tillhörighet hanteras. Såvitt gruppen kan bedöma fungerar dock detta väl. För att doktoranderna ska finansieras med Lärarhögskolans medel krävs att en av handledarna har tydlig utbildningsvetenskaplig kompetens. Det finns också ett system för att stödja handledare i forskarskolan. Vad gäller delmålet om tillgång till nätverk innebär forskarskolan uppenbart en plattform som i stor grad bidrar till nytänkande och interaktion mellan doktorander och forskare. Positivt är också att detta till stor del är tillgängligt även för doktorander som inte finansieras inom forskarskolans ram. För att stärka sin position ytterligare finns det anledning för Lärarhögskolan att ytterligare utveckla satsningar på att skapa nätverk inom offentlig likväl som privat sektor vad gäller utbildning, men även annan relevant verksamhet. Detta knyter också an till det övergripande delmålet att samverkan med parter utanför akademin ska öka. Det är också positivt att Lärarhögskolan satsar på att erbjuda sina doktorander att förvärva internationell erfarenhet, dels genom sökbara internationaliseringsmedel och dels genom möjlighet till internationella internat under studietiden. Samhällsutmaningar - forskning och skolutveckling Skolan och dess kvalitet är en av samtidens stora samhällsutmaningar. När det gäller utbildningsvetenskapens bidrag till denna pekar Lärarhögskolan på två nödvändiga förändringar: 1. Förstärkt finansiering. Trots att utbildning utgör nationalekonomiskt och samhälleligt en ytterst omfattande verksamhet finansierar VR/UVK – som största finansiär – en försvinnande liten andel av forskningen i landet, mindre än 1 %. 33 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport 2. Nya former för verksamhetsutvecklingsnära forskning. Överlag har den forskning som bedrivs inte så stort inflytande (impact) på verksamheten. Lärarhögskolan ser det inte som ett kommunikationsproblem utan snarare att steget mellan den grundforskning som VR finansierar och den typ av underlag som skolan behöver är för stort – det ”förädlingssteg” som finns t.ex. inom medicin mellan grundforskning och tillämpning saknas. Lärarhögskolan satsar därför på evidens- och interventionsbaserad forskning och praxisutveckling i samverkan med skolor och skolhuvudmän, vilket också ligger i linje med en senare internationell trend. Förutom mer traditionella forskningsprojekt av verksamhetsutvecklingsnära karaktär har en modell utvecklats med delade forsknings- och utvecklingsuppdrag som disputerade lärare i skolan har möjlighet att söka. Tanken är att den sökande ska ha en fot i skolan, en på universitetet och en fot i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt. Tre sådana delade uppdrag har påbörjats under 2015 och ytterligare 3 förväntas påbörja under 2016. Beroende på utfall avser Lärarhögskolan fortsätta med att utlysa tre projekt per år. Ett kombinerat forsknings- och utvecklingsinstitut förs fram som en framtida satsning av mer visionär karaktär, om det fanns avsevärt mer finansiering. Gruppen ser denna inriktning mot forskning som stöd för skolutveckling som en inspirerande utveckling och konstaterar att Lärarhögskolan visar på högt ställda visioner kring ett strategiskt utvecklingsarbete som på innovativa sätt kombinerar teori, forskning och praktisk skolutveckling och professionell kompetensutveckling. Sammanfattande bedömning och avslutande reflektioner Vår övergripande bedömning är att Lärarhögskolan har lyckats formulera och realisera strategiska åtgärder som väl tar hänsyn till tidigare verksamhet och framtida utmaningar. Ambitionsnivån i arbetet har generellt varit hög, även om den i vissa delar kan höjas ytterligare. Att satsa mer på extern och internationell rekrytering – trots de svårigheter som finns – är ett sådant område. Forskarskolan är en utmärkt satsning som är viktig för att skapa en gemensam miljö över olika discipliner, men det förefaller inte finnas en motsvarande infrastruktur och intellektuell miljö för disputerade forskare inom utbildningsvetenskap (även om det finns vissa tvärvetenskapliga seminariemiljöer). Det sistnämnda är av desto större betydelse som den kraftiga expansionen av den utbildningsvetenskapliga forskningen delvis tycks ha skett genom en breddning av densamma. Det är å ena sidan positivt att nya konstellationer uppstår och att fler och fler discipliner bidrar till utbildningsvetenskapliga frågeställningar. Men det väcker också frågor om hur det professionssammanhållande och konstituerande på sikt ska bäras. Lärarhögskolans ledning noterade också själva att även om antalet disputerade lärare ökat innebär det inte automatiskt att det blir en bättre utbildningsvetenskaplig grund. Möjligheterna att bibehålla den professionsdisciplinära kvaliteten på internationellt hög nivå kan på sikt äventyras om en fortsatt stark expansion av forskningen inom området inte kombineras med sammanhållande strukturer. När det gäller dialog och främjande var ett viktigt motiv till övergången från USE (Umeå School of Education) till förmån för nuvarande Lärarhögskola att, med bibehållen självständighet för Lärarhögskolan, göra fakulteterna mer delaktiga i Lärarhögskolans styrning och beredning och därigenom öka engagemanget. Detta fokus på dialog ligger väl i linje med forskningskontraktets anda. Dialoger med fakulteterna sker kring förslag till gemensamma satsningar, utlysningar i forskarskolan m.m. Därutöver har Lärarhögskolan prefekt- och studierektorsmöten, dvs. dialog direkt med institutionsnivån. Lärarhögskolan framstår som en drivande aktör gällande att formulera målsättningar och implementera nya arbetsformer med sina samverkande fakulteter och enheter. Arbetet präglas av innovativa 34 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport grepp, klar resursallokering och öppen dialog vilket gynnat delaktighet i lärarutbildningen och utbildningsvetenskap. Ambition Genomförande Karriärvägar och anställningsvillkor hög rimlig Forskningsmedel och infrastruktur hög hög Utbildning på forskarnivå hög rimlig Samhällsutmaningar god rimlig Dialog och främjande: hög grad av dialog och främjande 35 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport 36 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet 2015 – utvärderingsgruppens rapport Bilaga: Utvärderingsgruppens uppdrag 37 Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 Utvärdering av forskningskontrakten vid Umeå universitet Detta dokument beskriver förutsättningarna för utvärderingen av Umeå universitets arbete med de s.k. forskningskontrakten. 1. Inledning och bakgrund Umeå universitet Umeå universitet är ett fullbreddsuniversitet, med utbildning och forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, teknik och det konstnärliga området. Universitetet firar sitt 50-årsjubileum 2015. Universitetet har över 4 300 anställda, strax över 30 000 studenter (motsvarande närmare 17 000 helårsstudenter) och drygt 1 200 doktorander. Universitetet hade en omsättning på mer än fyra miljarder kronor 2014, varav ca 1,7 miljarder inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ca 2,5 miljarder inom forskning och utbildning på forskarnivå. Universitetet är organiserat i fyra fakulteter: humanistisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig och teknisk-naturvetenskaplig. Lärarhögskolan vid Umeå universitet samordnar, utvecklar och kvalitetssäkrar lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. De institutioner där lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning sker hör organisatoriskt till någon av de fyra fakulteterna. Umeå universitet 2020 – Vision och mål Umeå universitets styrelse fastställde den 8 juni 2012 dokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål (UmU 2020). Den övergripande visionen där lyder: ”Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Vi har utvecklat ett samspel mellan forskning, utbildning, samverkan och innovation som utmanar gränser och spelar en central roll i regionens utveckling” I visionsdokumentet anges därefter tre övergripande mål med rubrikerna • • • Långsiktighet möjliggör högt risktagande Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Samverkan skapar utveckling och stärker kvaliteten. Därefter följer ytterligare ett antal långsiktiga mål under följande rubriker: Utbildning för gränslös kunskap • • • • Attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer Hög lärarkompetens Möten med forskning och omgivande samhälle Stark internationell dimension Forskning som spränger gränser • • • • Nydanande forskning Forskning som antar samhällets utmaningar Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Det goda och effektiva universitetet Sid 1 (8) Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 Sid 2 (8) Det är de övergripande målen samt de långsiktiga målen rörande forskning och forskarutbildning som är utgångspunkten för den utvärdering som beskrivs i detta dokument. Målen i UmU 2020 har olika karaktär. Vissa av dem rör förutsättningar för individen (t.ex. attraktiva tjänster och karriärvägar) medan andra rör forskningsutmaningen (t.ex. att lösa svåra samhällsproblem) och åter andra rör förutsättningen för båda dessa (t.ex. tillgång till forskningsinfrastruktur och utbildningen av nästa generations forskare). Olika fokus behöver balanseras i en helhetsbedömning för att främja olika mål och delmål, utifrån olika förutsättningar i respektive verksamhet. En annorlunda verksamhetsplanering – arbete och syfte bakom forskningskontrakten För att förverkliga UmU 2020 har de övergripande målen kompletterats med mer konkreta delmål som en del av verksamhetsplaneringen. Utgångspunkten är de övergripande och långsiktiga målen i UmU 2020. Fakulteterna, Lärarhögskolan och den centrala universitetsförvaltningen har underbyggt delmålen med egna analyser utifrån respektive verksamhets situation och utmaningar. De har även konkretiserat, anpassat eller kompletterat delmålen, samt formulerat strategier för att nå dem och utformat kriterier för uppföljning av arbetet. Resultatet av detta arbete är de verksamhetsplaner som fastställdes för respektive verksamhet i december 2013. Själva delmålen har fastställts av rektor (beslut 2013-10-21, dnr 200-1111-12). De delar i verksamhetsplanerna som avser forskning och utbildning på forskarnivå omfattas av s.k. forskningskontrakt som tecknats mellan rektor och respektive dekan/rektor för Lärarhögskolan (2013-10-30, dnr 200-1111-12). Dessa kontrakt baseras å ena sidan på UmU 2020 och det påföljande VP-arbetet (därmed delmål, medföljande analys och utarbetade strategier och uppföljningskriterier), men är också en del av en parallell process kring nya former för kvalitetsfrämjande fördelning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå (universitetsstyrelsens beslut 2012-12-11, dnr 200792-12). Den nya modellen omfattar två delar: 1. en mekanistisk fördelning mellan fakulteterna av den ökning av anslaget för forskning och forskarutbildning som Umeå universitet får 2014–2016, utifrån samma kriterier som används i det nationella systemet (bibliometri och externa medel), 2. forskningskontrakten, som ska motverka kortsiktighet och i stället främja ett långsiktigt strategi- och förändringsarbete för att på ett antal års sikt åstadkomma en kursändring. Enligt forskningskontrakten ska fakulteterna/Lärarhögskolan och universitetsledningen genomföra de strategier som formulerats för att nå angivna mål rörande forskning och utbildning på forskarnivå. För att nå de långsiktiga målen krävs att institutionerna blir allt mer drivande i det strategiska arbetet. Fakulteternas strategier behöver alltså integreras med institutionernas egna och anpassas till de olika institutionernas olika förutsättningar. Fakulteterna ska därför enligt kontrakten även stödja institutionernas strategiska arbete, och universitetets ledning och stödfunktioner ska stödja fakulteternas och institutionernas arbete. Forskningskontrakten är inte kontrakt i juridisk mening eftersom båda parter är delar i en och samma myndighet. Ordet kontrakt har valts för att signalera att det inte rör sig om verksamhetsuppdrag i vanlig bemärkelse, utan om en överenskommelse med utgångspunkten att fakulteternas och institutionernas eget långsiktigt strategiska arbete är centralt både för universitetets och respektive verksamhets fortsatta utveckling och därför måste utgöra basen för det dagliga arbetet. Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 Sid 3 (8) Enligt kontrakten ska en extern utvärdering ske under 2015, och utgöra en grund för fördelning av medel 2016. Det är formerna för denna utvärdering som beskrivs i det följande. 2. Syftet med utvärderingen Utvärderingens övergripande syfte är det som uttrycks i forskningskontrakten, dvs. att ”främja insatser som leder till en högre forskningskvalitet, bättre förutsättningar för nydanade forskning (genombrottsforskning) och högre kvalitet i forskarutbildningen,” särskilt genom att ”stärka det långsiktiga strategiska arbetet i verksamheten för att genomföra viktiga förändringar.” Det är alltså ett långsiktigt perspektiv som anläggs, vilket också måste prägla utvärderingen av arbetet. Förändringar av traditionella indikatorer på forskningskvalitet kan inte förväntas under den korta tid som arbetet pågått. Strategier för att nå högt satta, långsiktiga mål kan till och med ibland antas ge negativa kortsiktiga effekter på vissa indikatorer. Utvärderingen är därför varken en traditionell utvärdering av forskningskvalitet eller en uppföljning av måluppfyllelse, utan en främjande utvärdering av ett pågående, långsiktigt arbete. Utvärderingen förväntas bidra till syftet på två huvudsakliga sätt: • • Som ett incitament, genom att lyfta fram och premiera ett väl genomfört arbete hittills enligt kontrakten. För detta behövs tydliga bedömningar som universitetsledningen kan väga samman som underlag för fördelning av medel mellan fakulteterna. Genom att generera synpunkter och lärdomar för det fortsatta arbetet. För detta krävs att utrymme ges för såväl skriftliga kommentarer och synpunkter i den färdiga utvärderingen som muntlig dialog med och återkoppling till de olika verksamheterna (se vidare under avsnitt 4). Utvärderingen omfattar de mål som avser forskning och utbildning på forskarnivå. Samtidigt behöver det vidare sammanhanget beaktas, nämligen att forskningen också ska ge förutsättningar för högklassig utbildning och samhällsnytta. Utvärderingen ska omfatta såväl fakulteternas och Lärarhögskolans arbete som den del av arbetet som ligger på universitetsgemensam nivå. Utvärderingens resultat kommer att utgöra ett av flera underlag för fördelning av medel, i syfte att premiera de fakulteter (inklusive Lärarhögskolan) som kommer ut väl i utvärderingen och som har lovande planer för kommande treårsperiod. Fördelningen görs efter en samlad bedömning av universitetsledningen. 3. Metod och underlag för utvärderingen Utvärderingen görs av en utvärderingsgrupp med såväl vetenskaplig kompetens som akademisk ledningserfarenhet, och sammantaget erfarenhet från samtliga fakultetsområden (se bilaga 1). I gruppens uppdrag ingår att ta del av skriftligt material och att genomföra platsbesök, samt att på grundval av såväl det skriftliga underlaget som platsbesöken producera en utvärderingsrapport. Vidare ingår i uppdraget att presentera och diskutera utvärderingens slutsatser med universitetet. Underlag för utvärderingen är Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 1. Sid 4 (8) dokument: forskningskontrakten med tillämpliga delar av Verksamhetsplanen (inklusive eventuella revideringar) tillsammans med uppföljningar och andra kompletterande dokument, 2. en sammanställning av grundläggande uppgifter om personal, ekonomi, bibliometri m.m. som bakgrund till de mål, strategier och uppföljningskriterier som framgår av Verksamhetsplan och kompletterande dokument, 3. platsbesök som ger utrymme för fördjupad information och dialog (platsbesöket äger rum den 22-24 april). Efter platsbesöket utarbetar utvärderingsgruppen en preliminär rapport. Mot bakgrund av den anordnas ytterligare ett besök för återkoppling, där utrymme ges för dialog kring resultaten. Eventuella missförstånd eller oklarheter som uppdagas vid återkopplingsbesöket har utvärderingsgruppen därefter möjlighet att åtgärda i sin slutliga rapport. 4. Utvärderingskriterier, omdömen och övriga synpunkter Fakulteterna Utvärderingsgruppen förväntas i utvärderingen av fakulteternas arbete dels lämna omdömen enligt nedan angivna utvärderingskriterier med angiven bedömningsskala, dels lämna de synpunkter, kommentarer och förslag som gruppen i övrigt finner påkallat. Omdömena ska lämnas för vart och ett av tre undergrupper av delmål (grupperna A-C i bilagan Grupper om delmål för utvärdering). Övriga synpunkter, kommentarer och förslag kan lämnas såväl för undergrupperna som för arbetet som helhet. Bedömningen ska göras utifrån kriterierna ambition, genomförande samt dialog och främjande. Ambition avser hur högt man har lagt ribban i delmål och strategier i förhållande till utgångsläget. Bedömningen baseras på en analys av fakultetens egna analyser, mål, strategier och uppföljningskriterier, mot bakgrund av de grundläggande uppgifter som tillhandahållits. Bedömningen ska utmynna i något av omdömena hög ambition, god ambition eller låg ambition. Omdömet ska inte ta ställning till själva delmålen, men kommentarer kring detta välkomnas vid sidan av bedömningen. Genomförande avser hur väl fakulteten har sjösatt en organisation för implementering och initierat arbetet. Bedömningen baseras på dokumentunderlag samt platsbesöket. Bedömningen uttalar sig om prognosen för att strategierna ska kunna genomföras som planerat och ska utmynna i något av omdömena hög, rimlig eller låg sannolikhet för att så kommer att ske. Dialog och främjande avser en bedömning av fakulteternas dialog med institutionerna och övriga insatser för att främja institutionernas strategiska arbete samt institutionernas delaktighet i åtgärderna i fakultetens samlade verksamhetsplan. Enskilda institutioners arbete ska inte bedömas, men institutionernas verksamhetsplaner och dialog med utvalda institutionsföreträdare under platsbesöket kan utgöra underlag för bedömningen av fakulteternas arbete enligt detta kriterium. Bedömningen ska utmynna i något av omdömena hög grad av främjande, viss grad av främjande eller låg grad av främjande. Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 Lärarhögskolan Lärarhögskolans arbete utvärderas enligt samma utvärderingskriterier som ovan. Förutsättningarna för det tredje utvärderingskriteriet är dock annorlunda eftersom Lärarhögskolan inte har några egna institutioner under sig. Utvärderingen bedömer Lärarhögskolans dialog och samverkan både med fakulteterna och berörda institutioner. Universitetsgemensam nivå Universitetsledningens åtagande enligt kontrakten bedömer utvärderarna på det sätt de finner lämpligt, utan att behöva lämna graderade omdömen enligt ovan. Fokus bör ligga på genomförande och att ledningen ger det stöd som krävs till fakulteterna (och, där så är relevant, till institutionerna). Eftersom de universitetsgemensamma delmålen, strategierna och uppföljningskriterierna utgör en bas för fakulteternas, lärarhögskolans och institutionernas verksamhet är de också en viktig utgångspunkt i utvärderingen av fakulteternas och Lärarhögskolans arbete. Övriga synpunkter, kommentarer och förslag För att ge bästa hjälp i det fortsatta arbetet efterfrågas utförliga bedömningar och motiveringar från utvärderingsgruppen. Kommentarer och förslag uppmuntras även rörande aspekter som inte ska bedömas enligt utvärderingskriterierna, t.ex. val av strategier som bedömargruppen finner särskilt goda eller tveksamma, samt kring den övergripande ansatsen med forskningskontrakten. Dialog mellan utvärderarna och fakulteter, Lärarhögskolan och universitetsledning sker dels vid platsbesök, dels en återkoppling i samband med att den färdiga rapporten presenteras. 5. Rapport En rapport med utvärderingsgruppens omdömen och övriga synpunkter enligt ovanstående förväntas senast 15 september 2015. Administrativt stöd tillhandahålls av Planeringsenheten. 6. Konfidentialitet och intressekonflikter Utvärderarna förbinder sig att inte använda icke-offentlig information som ges av fakulteter m.m. under utvärderingen i andra sammanhang eller för andra syften än utvärderingen. Den slutliga rapporten är offentlig. Eventuella intressekonflikter eller jävsförhållanden deklareras i förväg och diskuteras från fall till fall. Sid 5 (8) Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 Bilaga 1: Utvärderare Sammansättning Utvärderingsgruppen bör bestå av en ordförande samt nio övriga ledamöter. Det bör finnas två som har bakgrund från respektive fakultetsområde (disciplinärt eller att ha arbetat på en motsvarande fakultet) och en som har erfarenhet från det utbildningsvetenskapliga området. Det bör även finnas en doktorandrepresentant. En jämn könsfördelning eftersträvas. Eventuella intressekonflikter eller jävsförhållanden redovisas i förväg och diskuteras från fall till fall. Kvalifikationer Ledamöterna bör ha: • • • • vetenskaplig kompetens akademisk ledningserfarenhet erfarenhet från andra utvärderingar kunskap eller erfarenhet avseende internationella förhållanden inom forskning och utbildning på forskarnivå (dock krävs tillräcklig kunskap i svenska för att kunna ta del av skriftligt material) Uppgifter Ordförande • Förberedelse, dialog med universitetsledning • Leda gruppens arbete • Ansvara för slutrapporten, med stöd från Planeringsenheten Ledamöter (inkl ordförande) • Förberedelse, dialog med universitetsledning och ordförande i grupp • Bedöma de utvärderade enheternas arbete och lämna omdömen enligt utvärderingskriterier • Lämna synpunkter kring val av strategier, den övergripande ansatsen med forskningskontrakten eller andra aspekter som gruppen finner påkallat Utvärderingsgrupp Utifrån ovanstående har följande personer engagerats för utvärderingen: • • • • • • • • • • Karl-Eric Magnusson, professor i medicinsk membranbiofysik, Linköpings universitet (ordförande) Astrid Gräslund, professor i biofysik, Stockholms universitet Olle Stendahl, professor em. i medicinsk mikrobiologi, Linköpings universitet Ann-Mari Svennerholm, professor i mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet Björn Wittrock, seniorprofessor i statsvetenskap, rektor för SCAS, Uppsala universitet Peter Aronsson, professor i historia, dekan, Linnéuniversitetet Anders Malmberg, professor i kulturgeografi, prorektor, Uppsala universitet Carin Holmquist, professor i företagsekonomi, prefekt, Handelshögskolan Michael Uljens, professor i pedagogik, tidigare dekan pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Sara Andersson, doktorand i farmaci, ordförande doktorandnämnden, Uppsala universitet Sid 6 (8) Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 Bilaga 2: Grupper om delmål för utvärdering Nedan listas de delmål som omfattas av forskningskontrakten i tematiska grupper, grupperade specifikt för utvärderingen av kontrakten. Utvärderingen lämnar omdömen om varje sådan undergrupp. I de fall det finns fakultetsspecifika mål anges de kursivt och med indrag nedan (observera att Lärarhögskolans numrering skiljer sig från övrigas). A. Karriärvägar och anställningsvillkor 1.1.2 Tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila ”tenure tracks” 1.1.2.1 TN Fakulteten har tydliga och transparenta fördelningsmodeller till forskning. 1.1.3 System för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. 1.1.3.1 M Fakulteten har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där tjänsterna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet. 1.1.3.2 TN Fakultetens resurstilldelningssystem ska ge ökad långsiktig trygghet. 1.1.3.3 TN Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor. 3.2 LH Lärarhögskolan har utvecklat en modell för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar 1.1.4 Högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. (se 1.1.3.1 M ovan) 1.1.4.1 TN Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning. 3.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess 3.1.1 M Fakulteten har en långsiktig strategi och en effektiv process för rekrytering av kompetenta medarbetare 3.2 (3.5 för LH) Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) B. Forskningsmedel och infrastruktur 1.1.1 Universitetet har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. 3.1 LH Lärarhögskolan har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Sid 7 (8) Umeå universitet Rektor Dokumenttyp: BESLUT Datum: 2015-03-20 Dnr.: FS 1.6.2-472-15 3.3 Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat. 3.3 M Nationella och internationella anslag erhållna i konkurrens har ökat. 3.3 TN Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ska öka. 3.3.1 H Incitamentsstruktur för externa medel, samt för publicering, som gynnar fakultetens forskare och Umeå universitet. 3.6 LH Antalet externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat. 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. 3.5.1 TN Universitetet och fakulteten har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur (medeldyr utrustning). 3.6 Universitetet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för minst två nationella forskningsinfrastrukturer. C. Utbildning på forskarnivå 3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning. 3.7 M Förbättrad rekrytering av doktorander. 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning. 3.8 S Vid universitet följs de allmänna lärandemålen upp individuellt för alla doktorander. 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett nätverk och ha tillgång till en referensgrupp. 3.7 LH Alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ska ha tillgång till ett nätverk. 3.10 Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka. 3.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet. 3.8 LH Forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ges möjlighet att förvärva internationell erfarenhet. 3.11.1 M Förbättrad kvalitet i forskarutbildningen 3.11.2 TN Doktorander ska under sin forskarutbildning ha tillgång till ett relevant kursutbud D. Samhällsutmaningar 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat. 3.3 LH Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. Sid 8 (8)
© Copyright 2024