1. No category

FLERÅRSPLAN 2015-2017
MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2015
Regatta vid Uddevallabron
Foto: Uddevalla kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Majoritetens politisk plattform
3
Flerårsplan och budget 2015-2017
6
Ekonomiska förutsättningar
Resultat-, balans och kassaflödesbudget
Driftbudget
Nämndsvis redovisning av förändring av kommunbidrag
6
17
18
Kommunfullmäktiges beslut
24
19
Sammanställd budget 2015
2
Kommunens organisation
Från flerårsplan till sammanställd budget
Nämnderna
Bolag och stiftelsers organisation
Uddevalla Utvecklings AB
Stiftelserna
Övriga företag
25
26
29
42
43
51
53
Resultatbudget
Balansbudget
Kassaflödesbudget
Investeringar
54
55
56
57
Majoritetens politiska plattform
Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga
välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att
genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas
av intolerans och fördomar.
Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra
vårt ledarskap.
Uddevalla har länge arbetat med resurs- hushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition
att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa,
friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i
verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna,
vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa.
Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår
ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan
vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden.
Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt
ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen.
Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den
svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor
som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i
gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande
medborgare.
Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god
hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas
är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och
redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer
och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar.
Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna
personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att
skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter.
MEDBORGARE
Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de
metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för
medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet.
Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser
stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla
äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom
bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa
genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet.
Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i
kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi
bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering.
3
Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och
åtgärda eventuella kvalitetsskillnader.
Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en
jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång
oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt
lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning
och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga
förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet
i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl
som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra
lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt
undervisning, betygsättning och planering.
Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och
bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga
aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun.
Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna
bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget
stadshus.
Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och
föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande
kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade
befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en
kraft till utveckling och förändring.
Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas
utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna
eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med
regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn
till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda
förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt
kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med
större lokaler eller ny mark.
Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval
vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor
och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på
ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten.
MEDARBETARE
Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets
utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och
målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare.
4
För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig
försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster
för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande
anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad
gäller både genus och etnisk tillhörighet.
EKONOMI
I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i
balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska
målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte
går ut över kvalitén ska tas tillvara.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda
kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser,
verksamhetsplanering och detaljbudget.
5
FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2015-2017
EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Sammanfattning
Tillväxten i den svenska ekonomin beräknas i de senaste prognoserna bli relativt kraftig under åren
2015-2017. Den pekar mot en BNP-tillväxt om i runda tal ca 3 % per år vilket är klart över de
närmaste åren tillbaka i tiden. Sysselsättningen stärks och arbetslösheten minskar.
Effekten på den kommunala ekonomin av att tillväxten ökar och arbetslösheten minskar är positiv.
Skatteunderlaget bedöms öka med i storleksordningen 5 % per år under perioden 2015-2017 vilket
är klart mer än normalt.
Flerårsplanen 2014-2016 resulterade i att de kommunbidrag som tilldelades var större än de
finansiella målen gav utrymme för. Den prognos för skatteunderlaget 2014-2017 som nu är aktuell
visar att utvecklingen i planen 2014-2016 var underskattad. Dessutom har avsättningen för
underskott inom socialnämndens verksamhet kunnat avvecklas. Beslut om AFA´s återbetalning av
medel har återigen skjutits upp från 2014 till 2015 och förväntas i planen att tillföras kommunen
2015, även om det är en stor osäkerhet i detta.
Demografin i enlighet med vår befolkningsprognos visar att både de yngre åldrarna och de äldre
ökar och föranleder behov av ökade kommunbidrag i verksamheten. Samtidigt kommer också de
med historiska mått höga investeringsplanerna som föreslås behöva finansiering hos nämnderna.
Sammantaget skapar tillväxten i ekonomin samt skatteökningen om 25 öre förutsättningar för att
både öka kommunbidragen till nämnderna och förbättra den ekonomiska ställningen.
Flerårsplanen 2015-2017 som här presenteras baseras på skattesatsen 22,16 kronor och innehåller
väsentliga förstärkningar till nämnderna. Detaljerna framgår under avsnittet ”Kommunbidrag och
investeringar – nämndsvis redovisning”. Ökningen av kommunbidragen från 2014 till 2015 är den
största resursförstärkning som skett under en lång tid tillbaka och långt över genomsnittet för
kommunen. Dessa utfördelningar är dock för stora för att återställa de ekonomiska marginalerna till
en nivå som når de finansiella målen. Förutom kommunbidraget ges nämnderna möjligheter att söka
och erhålla riktade statsbidrag för olika kvalitetsförbättrande åtgärder, med den största volymen
inom barn och utbildningsnämndens område.
Det finansiella resultatet av flerårsplanen innebär ingen förstärkning av tidigare flerårsplan. Det ger
fortsatt relativt små marginaler som vid en försvagad konjunktur snabbt föranleder åtgärder för att
reducera kostnader och/eller höjd skatt. Den innehåller också förväntade ännu ej realiserade
effektiviseringar. Investeringarna är omfattande och på en nivå som resulterar i en ökande andel av
verksamhetens kostnader som går till räntor och avskrivningar på längre sikt.
Årets flerårsplan innehåller en mer långsiktig resursfördelning än tidigare års eftersom kommunbidraget för 2016 och 2017 innehåller kompensation för demografiska förändringar mm.
Att återställa det ekonomiska resultatet till en nivå som når de finansiella målen blir en viktig fråga
framåt, inte minst för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning inom äldreomsorgen
som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt.
6
Ekonomiska nyckeltal
Nettokostnadsandel (%)
Soliditet (%)
Egenfinansering (%)
Inv esteringsniv å (%)
Inv esteringsniv å (mkr)
Låneskuld (mkr)
Egen låneskuld (mkr)
Resultat (mkr)
Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan
2013
2014
2014
2015 2016 2017
96,3
98,2
98,5
98,3 98,9 99,2
31,2
28,0
30,3
29,4 27,9 25,8
75,1
47,9
50,1
48,5 40,3 28,3
9,8
12,1
10,4
10,9 11,8 16,6
256
328
285
314
353
515
2 041
2 740
2 400 2 772 3 112 3 604
-151
346
100
347
562
929
96
49
41
49
31
25
Mål
98,0
öka
65,0
10,0
Finansiellt mål nås inte
Finansiellt mål nås
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
God ekonomisk hushållning
I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som
är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi
som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som
att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk
hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt
och ändamålsenligt sätt.
För Uddevalla kommun ger de övergripande finansiella målen i kombination med kommunfullmäktiges styrkort, uppdrag och nämndernas egna styrkort ledning om god ekonomisk
hushållning uppnås.
Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin
Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen
för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 %, till 2,1 % (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas
utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 %. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt
för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget
fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 % såväl i år som nästa
år.
Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt
samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e
kvartalet 2013 och 2:a kvartalet 2014 uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 %. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den
privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare.
Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk
efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt.
För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som
2013.
En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som
skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas
dessa i år öka med 18 %. Även nästa år beräknas de öka, men då med mer måttliga 8 %.
Låg inflation och därmed låga räntor
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011
varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den
underliggande inflationen har varit mycket låg. I mars var tolvmånadersförändringen på 0,0 %, dvs.
konsumentpriserna vid sidan om ränteförändringarna var oförändrade mellan mars 2013 och mars
2014. Det är den svagaste prisutveckling som uppmätts sedan september 1998.
7
Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden 2011-2017 där det bl.a. framgår att
sysselsättningen förbättras relativt kraftigt 2015-2016 och arbetslösheten sjunker från 8 % till 6,6 %
2017. Detta har en gynnsam effekt på skatteunderlagets tillväxt som årligen ökar med ca 5 % under
planeringsperioden.
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
BNP*
2,9
1,3
1,5
2,1
3,3
3,4
2,7
Sysselsättning, timmar*
2,0
0,6
0,4
1,2
1,3
1,4
0,8
Relativ arbetslöshet, nivå
7,8
8,0
8,0
8,0
7,4
6,8
6,6
Timlön, nationalräkenskaperna
3,2
2,8
2,2
2,6
3,1
3,4
3,7
Konsumentpris, KPIF
1,1
1,0
0,9
0,6
1,6
1,8
2,0
Realt skatteunderlag
2,7
1,9
1,6
1,8
2,1
2,0
1,7
Utgångsläge inför planeringen
Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för 2014-2016.
Förutsättningarna i den planen har förbättras genom att resultatet blev bättre än väntat för 2013 är
och prognosen för 2014 är ungefär enligt planeringen.
För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2013 års resultat blev bättre än planerat genom
engångsintäkter och besparingsåtgärder med relativt små underskott i verksamheten. Den
bedömning som nu kan göras avseende 2014 är relativt nära gällande plan trots att engångsintäkter
uteblir.
Kommunens satsning på Torpområdet har i förutsättningarna beräknats utifrån den ursprungliga
avsättning som gjordes 2008 och 2009. Avsättningen ska korrigeras varje år för eventuella
förändringar i projektet. De utbetalningar som nu sker ökar kommunens låneskuld.
Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25
mkr till ca 48 mkr. Ökningstakten har avtagit under senare tid och en utplaning har skett. Arbetsmarknadens utveckling är avgörande för vilken riktning det tar framöver.
Merparten av socialnämndens underskott några år tillbaka finns att finna i den ökade efterfrågan på
hemtjänst som närmast exploderade 2010. Under 2013 planade ökningstakten ut för att återigen
stegras 2014, se nedanstående diagram. Samtidigt har antalet platser inom särskilda boenden
minskat med ca 100 st under 2013 och 2014.
8
Arbetsmarknaden
Arbetslösheten i Uddevalla var i oktober 2014 8,1 %, vilket är en högre nivå än både länet och
riket (7,4 % resp. 7,9 %). Under det senaste året har dock kommunens arbetslöshet minskat med
drygt 1 %. Samma trend återfinns i länet och riket, dock i något mindre omfattning.
Uddevalla noterade i oktober 2014 en ungdomsarbetslöshet på 15,9 %. Detta är högre än både
Västra Götalands län och riket (13,4 % resp. 15,0 %). Under den senaste ettårsperioden har dock
arbetslösheten i gruppen 18-24 år minskat med 3 %.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Könsuppdelad statistik visar att arbetslösheten är lägre bland kvinnor än bland män. Särskilt tydligt
är detta i gruppen ungdomar 18-24 år där arbetslösheten i Uddevalla är 13,7 % för kvinnor och
17,9 % för män. Även i gruppen utrikes födda finns en högre andel arbetslösa än bland
befolkningen som helhet. Uddevalla hade i oktober 2014 en arbetslöshet bland utrikes födda på 25
%. Motsvarande siffror för både länet och riket är mellan 20-21 %.
Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland
Uddevalla har förbättrat sin placering 2013 med ytterligare två steg jämfört med 2012, från plats
29 till 27 bland Västra Götalands 49 kommuner. Uddevalla har de två senaste åren förbättrat sig
med 5 platser. Årets (dvs. 2014 års) mål enligt strategiska planen är minst plats 24, dvs. Uddevalla
ska vara på övre halvan. Målet för 2014 är därmed inte uppnått.
Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger en bit under genomsnittet. Uddevalla har
inte heller på många år varit bättre än genomsnittet utan snarare strax under. KFI´s
(Kommunforskning i Västsverige) sammanfattande bild av Uddevalla är en kommun med varken
stark eller svag finansiell ställning och med ett starkt resultat (sett över treårsperioden 2011 – 2013).
Invånarantal och befolkningsprognos
Invånarantalet uppgick 2013-12-31 till 53 025 personer, vilket är en ökning med 495 personer under
året. Kommunens befolkningsprognos pekar på 53 440 invånare 2014-12-31. Enligt uppgift från
SCB hade kommunen i slutet på tredje kvartalet 2014 53 468 invånare, vilket tyder på att
befolkningsökningen är något högre än vad som prognosticerats.
Befolkningsprognosen 2014-2023 indikerar en fortsatt växande befolkning som i slutet av 2023
förväntas uppgå till 57 580 invånare.
9
Det ökande invånarantalet innebär dels ett ökat tryck på bl. a. boende och olika kommunala
verksamheter men ger dessutom ökade skatteintäkter och bidrag. För skatter och bidrag gäller att
varje ytterligare invånare innebär ett tillskott på ca 30 tkr.
Demografiska förändringar
De närmaste åren sker fortsatta förändringar i demografin för kommunen. För perioden fram till
2023 ger prognosen att trycket på förskolan och grundskolan ökar, de yngre äldre ökar och även
åldersgruppen över 80 år ökar. Gymnasiet minskar fram t.o.m. 2017 då kurvan vänder uppåt igen.
Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa
vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt.
Relativ demografisk utveckling 2014 – 2023 för olika åldersintervall
Långtidsprognos t.o.m. 2040
Prognoser över befolkningsutvecklingen och förändringar i kommunens delområden görs med
regelbundenhet för den närmaste tioårsperioden. Denna längre prognos redovisar en bedömning av
befolkningsförändringen i kommunen i ett trettioårsperspektiv och med fokus på utvecklingen i de
äldre åldersgrupperna.
Befolkningen blir äldre. Andelen äldre av befolkningen (65 år och uppåt) ökar och befolkningens
medelålder stiger. Andelen ålderspensionärer utgör idag 19 % av befolkningen men väntas öka till
24 % vid prognosperiodens slut. Antalet nya pensionärer ökar stadigt under den första delen av
prognosperioden vilket medför en kraftig ökning av äldre i åldersgrupperna från 80 respektive 90 år
senare under perioden.
Även den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i
förhållande till de äldre generationerna. Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svårare att
förutse och är beroende av fler faktorer. Med en ökande befolkning och ett positivt flyttningsnetto
kan dock även de yngre åldersgrupperna antas komma att öka.
10
Några av förändringarna:
•
befolkningen ökar genomsnittligt med knappt 200 personer/år
•
befolkningens medelålder stiger med 2 år till närmare 44 år
•
andelen äldre i befolkningen (65 år och uppåt) ökar med 5 %
•
åldersklassen 65-79 år ökar med 38 %
•
åldersklassen 80-89 år ökar med 41 %
• åldersklassen 90 år och uppåt ökar med 77 %.
Utmaning på lägre sikt bortom planeringsperioden
Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2035 är äldreomsorgen.
Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrift sammanställt effekterna av detta och där dras
slutsatsen att kostnaden kommer att öka med 50-60 % för äldreomsorgen – för Uddevalla motsvarar
det 200- 250 mkr.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Pensionskostnader
Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de
kommande åren, då kostnaden relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades
ovan.
mkr
Pensionskostnader (brutto)
2013
2014
2015
2016
2017
169
174
179
183
187
Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de
framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. För en
fullständig utjämning av kostnaderna över åren skulle nivån behöva vara ca 15-20 mkr inkl.
löneskatt per år. I flerårsplanen finns inte utrymme för denna inlösen.
Följande diagram visar utvecklingen av pensionskostnaderna över längre tid där det framgår att
nivån ökar stadigt och kommer öka ytterligare med ca 20 mkr fram till år 2025 (bruttovolymen är
inte helt jämförbar med ovanstående tabell då den visar fasta priser från 2010).
Skatt, utjämning och bidrag
Ökningen under perioden beräknas till 18,5 % i förhållande till bokslut 2013. I denna ökning ingår
den skatteökning med 25 öre som görs 2015 till 22,16 kronor. I följande tabell redovisas den
beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift.
mkr
Bokslut
Prognos
2013
2014
Plan
2015
2016
2017
11
Skatt, utjämning och bidrag
Förändring (%)
Ackumulerad förändring (%)
Ändring jämfört med gällande plan (mkr)
2 623
2 719
2 868
2 993
3 110
-
3,7
5,5
4,3
3,9
100,0
103,7
109,3
114,1
118,5
+1
+6
+62
+64
-
Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag 2013-2017
Pris- och lönereserv
Arbetsmarknadsläget innebär en något minskad ökningstakt de kommande åren. Den finansiella
beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för
skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån
på de faktiska löneökningarna genom de avtalsförhandlingar som sker 2014. I reserven finns
beredskap för att avgiftsbefrielseföräkringen återgår till normal nivå från 2016.
2015
2016
2017
Löneökningstakt
3,2
3,4
3,7
Löneökningstakt gällande plan
3,2
3,6
-
Prisutveckling
1,5
1,8
1,8
Prisutveckling gällande plan
1,5
1,8
-
%
Löneökningstakt i procent 2015-2017
Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den
kommande perioden (ackumulerade belopp):
mkr
Lönereserv
Prisreserv (varor och tjänster)
Summa
Ändring jämfört med gällande plan
2015
2016
2017
111
193
272
12
25
39
123
218
311
-5
-2
-
Pris- och lönereserv 2015-2017
Omräkning till löpande pris 2015
I tabellmaterialet framgår att nämndernas kommunbidrag har räknats om till löpande pris 2015 där
kompensation utgått helt i enlighet med tidigare fattat beslut om omräkningen med tillägget om en
kommunbidragsväxling mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden för personalöverföring med 0,8 mkr.
Taxor och avgifter
Ev. förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kostnadsutvecklingen i samhället mätt som
konsumentprisindex. Som framgår i avsnittet ovan under ”Pris- och lönereserv” görs bedömningen
att denna kommer att uppgå till från 1,5 % till 1,8 % per år. Eventuella förändringar av taxor och
avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras.
Finansnetto
12
Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,5 % för 2015-2017. Det faktiska utfallet för
2013 blev 3,10 %. Internräntan föreslås av praktiska skäl oförändrad till 3,5 % vilket är något högt
när räntan är så låg. Korrigeras inför nästa plan.
Amorteringar och ett sjunkande ränteläge har medfört att finansnettot stadigt förbättras under 2000talet och har därmed frigjort finansiellt utrymme. Den enligt planen ökande låneskulden innebär en
ökad andel av intäkterna som går till att betala räntor.
Upplåning
mkr
Bokslut
Prognos
2013
2014
2015
2016
2017
2 041
2 400
2 772
3 112
3 604
2 192
2 300
2 425
2 550
2 675
-151
100
347
562
929
Total låneskuld
Varav vidareutlåning till bolagen
och stiftelser
Varav ”kommunens egen
låneskuld”
Plan
Tabell upplåning
Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca 1 600 mkr under perioden 2013-2016. Kommens
andel av detta är ca 1 200 mkr då investeringarna är omfattande samtidigt som utbetalningarna från
avsättningen för Torp fortsätter. Resterade avser bolagens upplåning som antas öka med ca 125 mkr
per år i planen.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Investeringsnivå
Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa
investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär
en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna.
Nedanstående tabell visar att de nivåer som nämndernas investeringsplaner enligt bilaga summeras
till. Det är en utveckling mot allt större andel av skatter och bidrag som alltmer leder till mindre
egenfinansiering av investeringarna.
mkr
Bokslut
Prognos
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
Investeringar skattefinansierad verksamhet
256
285
314
353
515
Investeringar i % av skatter och bidrag
9,8
10,4
10,9
11,8
16,6
Investeringar 2013-2017
Skattesats
I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten ökas med 25 öre från 2014 års nivå om
21,91 kronor till 22,16 kronor
Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen
grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och
regionen. Skillnaden i skattesats har minskat från 85 öre år 2001 till 35 öre för år 2014. För 2015
finns inte aktuella siffror ännu.
13
Kommunal skattesats %
22,6
22,4
22,2
22
21,8
21,6
21,4
Skatteväxling 43 öre
21,2
21
20,8
2015
2014
2013
2012
2011
2010
Uddevalla
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
20,6
Västra Götaland
Skattesatsens utveckling i jmf med Västra Götaland
Känslighetsanalys
Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de
effekter som händelserna har:
Händelse
Årseffekt 2015 i mkr
Löneförändring med 1 %-enhet
+- 20
Förändring av antalet anställda med 100
+- 43
Inflationsförändring med 1 %-enhet
+-4,0
Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå)
+- 25
Förändrad kommunalskatt med 1 kr
+- 100
Förändrad kommunalskatt med 10 öre
+- 10
Förändrat nettokostnadsmål med 0,1 %-enhet
+- 2,7
Genomsnittlig ränta med 1 %-enhet
+- 4,0
Ändrad befolkning med 100 personer
+- 3*
* exkl. effekter på kommunal service
Finansiella mål 2015-2017
En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är
endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark
ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även
fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt
styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför
arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden 2011-2014 och för
2015-2017 görs en framskrivning enligt samma principer.
14
•
•
•
•
Nettokostnadsandel inkl. finansnetto
Soliditet
Investeringsnivå
Egenfinansiering av investeringar
Från och med 2013 är vatten och avloppsverksamheten bolagiserad och faller därmed bort från
kommunens egen verksamhet. Då målen i strategisk plan för investeringsnivå och egenfinansiering satts
med hänsyn till att denna verksamhet ingår borde de finansiella målen för investeringsnivå och egenfinansiering revideras till 7 % respektive 100 % - från 2015. Nya finansiella mål ska på nytt sättas för
nästa mandatperiod. Framskrivningarna används enbart för att ge en indikation för måluppfyllelsen 20152017.
Mål enligt strategisk plan
2013
2014
2015
2016
2017
Framskrivning
Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av
skatter och bidrag
98,0
98,0
98,0
98,0
98,0
Soliditet %
27,5
27,9
28,3
28,7
29,1
10
10
10
10
10
65,0
65,0
65,0
65,0
65,0
Investeringsnivå i % av skatteintäkter
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Egenfinansiering av investeringar %
Ger följande effekter på resultat och investeringar;
Mkr
Resultat
Maximal investeringsnivå
2014
2015
2016
2017
54
57
60
62
271
287
299
311
Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad
driftsredovisning
Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan
konstateras att enbart ett av de finansiella målen uppfylls för 2015. Den finansiella styrkan dvs.
soliditeten minskar kraftigt på grund av investeringsnivån och även den ökande utlåningen till
bolagen. Ur ett ekonomiskt perspektiv kunde balansen mellan att prioritera de ekonomiska
målsättningarna och nämndernas tillskott varit mer till förmån för de ekonomiska målsättningarna.
Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden.
Nettokostnadsandel (%)
Soliditet (%)
Egenfinansering (%)
Inv esteringsniv å (%)
Inv esteringsniv å (mkr)
Låneskuld (mkr)
Egen låneskuld (mkr)
Resultat (mkr)
Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan
2013
2014
2014
2015 2016 2017
96,3
98,2
98,5
98,3 98,9 99,2
31,2
28,0
30,3
29,4 27,9 25,8
75,1
47,9
50,1
48,5 40,3 28,3
9,8
12,1
10,4
10,9 11,8 16,6
256
328
285
314
353
515
2 041 2 740
2 400 2 772 3 112 3 604
-151
346
100
347
562
929
96
49
41
49
31
25
Mål
98,0
öka
65,0
10,0
Finansiellt mål nås inte
Finansiellt mål nås
15
16
RESULTATBUDGET
mkr
Bokslut
2013
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Jämförelsestörande poster
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
ÅRETS RESULTAT
Prognos Budget
2014
2015
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Plan
2017
700
-3208
-90
64
-2 534
702
-3301
-98
-2
-2 700
716
-3 460
-104
24
-2 824
730
-3 580
-111
0
-2 961
745
-3 702
-121
0
-3 077
2 032
591
73
-65
96
2 133
595
77
-65
41
2 259
609
71
-66
49
2 374
619
75
-75
31
2 488
622
78
-86
25
98,9%
99,2%
1,1%
0,0%
0,8%
-0,2%
Exkl försäkringsåterbetalning
25
Nettokostnadsandel inkl finansnetto
Nettokostnadsandel inkl finansnetto exkl försäkringsåterbet.
Resultat i % av skatter och bidrag
Finansnettos andel av skatter och bidrag
BALANSBUDGET
mkr
Plan
2016
96,3%
98,5%
3,7%
0,3%
1,5%
0,5%
Bokslut
2013
98,3%
99,1%
1,7%
0,2%
Prognos Budget
2014
2015
Plan
2016
Plan
2017
Anläggningstillgångar
- varav långfristiga fordringar
Omsättningstillgångar
- varav kassa, bank och korta placeringar
SUMMA TILLGÅNGAR
3 880
2 192
321
52
4 202
4 175
2 300
291
50
4 466
4 511
2 425
251
50
4 761
4 878
2 550
251
50
5 128
5 397
2 675
251
50
5 648
Eget kapital
- varav årets resultat
Avsättningar
- varav pensionsskuld
Skulder
- varav långfristiga lån
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
1 311
96
254
59
2 637
2 041
4 202
1 352
41
192
61
2 922
2 400
4 466
1 401
49
54
63
3 307
2 772
4 761
1 433
31
50
65
3 646
3 112
5 128
1 458
25
52
67
4 139
3 604
5 648
-151
31,2%
100
30,3%
347
29,4%
562
27,9%
929
25,8%
Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen
Soliditet
KASSAFLÖDESBUDGET
mkr
Finansieringsbehov
Investeringar
Försäljning
Summa investeringar
Finansiering
Från den löpande verksamheten
Utlåning (-) / amortering (+)
Utbetalning av övriga avsättningar
Upplåning (+) / amortering (-)
Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder
Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel
Summa finansiering
Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag)
Bokslut
2013
Prognos Budget
2014
2015
Plan
2016
Plan
2017
-256
607
351
-285
0
-285
-314
0
-314
-353
0
-353
-515
0
-515
302
-544
-43
65
-97
-34
-351
96
-108
-64
359
0
2
285
207
-125
-140
372
0
0
314
144
-125
-6
340
0
0
353
148
-125
0
492
0
0
515
-9,8%
-10,4%
-10,9%
-11,8%
-16,6%
17
DRIFTSBUDGET
Prognos
Nämnd/Styrelse
Kommunfullmäktige och revision
Kommunstyrelse
Barn och utbildningsnämnd
Socialnämnd
Samhällsbyggnadsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Valnämnden
Försörjningsstöd
Underskottsreserv socialnämnden
Tillkommande kommunbidrag / underskott -14
Centrala effektiviseringar
Driftreserv för nytt badhus
överskottskrav gnm höjda internhyror
Social fond
Omställningsb & borgensavgift
Demografiska kostnader
Omfördelning kostnader/kb räddningstj förb
Summa nämnder/styrelser
2014
-2 659,4
-9,3
-178,2
-1 153,1
-1 125,1
-115,2
-129,9
-1,6
-14,0
0,0
0,0
11,0
-4,0
3,0
0,0
-4,5
0,0
3,4
-2 717,5
-9,5
-183,3
-1 184,7
-1 153,5
-116,7
-132,9
-1,6
-14,0
0,0
0,0
10,0
-4,0
3,0
0,0
-4,5
0,0
3,4
-2 788,3
-9,5
-177,9
-1 197,7
-1 158,5
-118,7
-133,3
-0,1
-14,0
0,0
0,0
16,5
-8,0
3,0
-3,0
-3,0
0,0
3,4
-2 800,8
-9,5
-177,9
-1 210,7
-1 164,5
-120,7
-134,6
-0,1
-14,0
0,0
0,0
16,5
-12,0
3,0
-3,0
-3,0
0,0
3,4
-2 827,1
-92,2
52,0
-166,5
60,0
-95,6
60,0
-229,1
69,0
-327,1
77,0
Summa verksamhetens nettokostnad
-2 699,6
-2 824,0
-2 824,0
-2 960,9
-3 077,2
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
2 133,0
595,0
2 259,0
609,0
2 259,0
609,0
2 374,0
619,0
2 488,0
622,0
77,3
70,8
70,8
74,5
78,1
Finansiella kostnader
-64,6
-66,2
-66,2
-75,1
-85,6
Resultat e. finansnetto
41,1
48,7
48,7
31,5
25,3
REDOVISAT RESULTAT
41,1
48,7
48,7
31,5
25,3
24,7
24,7
98,5%
-0,5%
1,5%
98,3%
-0,2%
1,7%
98,3%
-0,2%
1,7%
98,9%
0,0%
1,1%
99,2%
0,2%
0,8%
2014
2015
2015
2016
2017
19,0
0,0
-74,0
-44,0
0,0
9,5
24,0
-75,0
-123,0
-2,0
9,5
24,0
-75,0
-52,1
-2,0
0,0
0,0
-80,0
-147,1
-2,0
0,0
0,0
-85,0
-240,1
-2,0
-99,0
-166,5
-95,6
-229,1
-327,1
Övriga ej fördelade poster ***
Eliminering internt finansnetto
Finansiella intäkter
-9,2
-158,2
-1 121,1
-1 094,8
-107,7
-127,9
-2,0
-14,0
0,0
-24,5
0,0
Budget
Budget Budget Budget
Fast pris Löpande
2015
2015
2016
2017
Exkl försäkringsåterbetalning
Nettokostnadsandel inkl finansnetto
Finansnettots andel av skatteintäkterna
Resultat i % av skatteintäkterna
***
Specifikation ej fördelade poster:
Arbetsgivaravgifter eg ökat statsbidrag
Avtalsförsäkringar
Pensioner
Pris och lönereserv
Riktade statsbidrag tillskott
18
Summa ej fördelade poster
NÄMNDSVIS REDOVISNING AV FÖRÄNDRING AV KOMMUNBIDRAG
Beloppen i sammanställningarna är miljoner kronor (mkr).
Kommunfullmäktige
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
2014
9,2
2015
0,1
9,3
0
0
2016
0,1
9,3
0
0
2017
0,1
9,3
0
0
Kommentar
Kommunfullmäktiges ram ökas med 0,1 mkr för 2015. Samma ram beräknas för 2016-2017.
Inom budgeterad ram ska även godemansarvoden för fler ensamkommande flyktingbarn ingå samt kostnader
för en ny demokratiberedning.
Kommunstyrelsen
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
2014
158,2
2015
20,0
178,2
5
1
2016
14,5
172,7
4
1
2017
14,5
172,7
4
-
Kommentar
Kommunstyrelsens ram ökar med 20 mkr för 2015. Förstärkningen i budget syftar först och främst på åtgärder
som investerar i framtiden. Utöver kommunstyrelsens ram tillkommer riktade statsbidrag inom kollektivtrafiken.
För 2015 tillförs 7,6 mkr, varav 2,0 mkr avser avdelningen för strategisk samhällsplanering och 2,0 mkr avser
arbetsplatser för unga med funktionshinder. Inom ökningen av kommunbidraget ligger också en tjänst som
projektkoordinator för att skapa förutsättningar för ökad tillförsel av externa utvecklings- och investeringsmedel
från region och EU, en tjänst för arbete med besöksnäring och turism, utredning kring kommunens mötesplatser,
ökad sponsring av föreningar, organisationer resp. evenemang, uteblivna intäkter för inköpscentralen för
kommunkoncernen, kollektivtrafik för unga med 1 mkr, fri flexlinjetrafik för äldre (75+) samt ökad indexkostnad för flexlinjetrafiken, samt bevarande av Gula villan på Emaus inom ramen för arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. From 2016 upphör satsningen avs. utbyggnad av bredband på landsbygden, vilket
reducerar kommunbidraget med 2,9 mkr.
Räddningstjänsten beräknas bli medlem i räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän fr.o.m. 2015. Medlemskapet
innebär ett ökat årligt kommunbidrag på brutto 6,9 mkr för medlemsavgift till förbundet. Denna summa
reduceras budgetmässigt inom Uddevalla av preliminärt beräknade interna omfördelningar på 3,4 mkr (redovisas
separat i budgetsammanställningen). Den ökade årliga nettokostnaden blir därmed 3,5 mkr. Vid inträdet i
19
räddningstjänstförbundet tillkommer dessutom engångskostnader på preliminärt 3,6 mkr netto. Totalt utökat
kommunbidrag för 2015 blir 10,5 mkr.
Beträffande upphandlings- och inköpseffekter finns det potential till ytterligare besparingar. 2015 förväntas
effekten kunna bli en minskad kostnad på ytterligare 1 mkr utöver den miljon som finns i 2014 års budget. För
2016 förväntas effekten öka med ytterligare 1,5 mkr. I dessa siffror inkluderas viss resursförstärkning inom
upphandling och inköp. Effekterna redovisas under rubriken ”Centrala effektiviseringar” på särskild rad.
Ambitionen förutsätter en modell för effektberäkning och effekthemtagning genom kommunbidragsjusteringar
mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder.
Sociala investeringsreserven finansieras under 2015 som tidigare från fonderade medel, men bör därefter
finansieras över resultatbudgeten.
Under den särskilda raden ”Centrala effektiviseringar” redovisas förväntade kostnadsminskningar på totalt 11,0
mkr 2015 resp. 17,5 mkr per år 2016 och 2017. Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan
förvaltningar (KORPEN) förväntas ge minskning av kostnaderna med 5 mkr 2015 resp. 10 mkr per år fr.o.m.
2016. I övrigt ingår 4 mkr avs. kommunledningskontorets personal- resp. IT-avdelning samt 2 mkr 2015 resp.
3,5 mkr fr.o.m. 2016 för upphandlings- och inköpseffekter.
Kommunstyrelsen behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta tydliga satsningar på arbetsmarknadsåtgärder,
långtidsarbetslösa ungdomar, marknadsföring av kommunen och för att kunna möta framtidens olika behov och
skeenden, en förvaltningsstruktur som syftar till att på ett bättre sätt kvalitetssäkra och effektivisera kommunens
olika processer inklusive en förstärkt organisation för utveckling.
Barn- och utbildningsnämnden
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
2014
1 121,1
2015
32,0
1 153,1
93
19
2016
45,0
1 166,1
116
44
2017
58,0
1 179,1
132
-
Kommentar
Barn- och utbildningsnämnden ram utökas med 32 mkr för 2015. Förstärkningen i budgeten syftar först och
främst på åtgärder som handlar om att klara kvalitén i skolan där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig
och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. De utökade medlen
skapar också förutsättningar till insatser för ökad läsförståelse.
Utöver Barn- och utbildningsnämndens ram tillkommer riktade statsbidrag inom förskole- och skolområdet bl.a.
för att minska gruppstorlekarna i förskolan, omsorg på kvällar, nätter och helger, läxhjälp, investeringar i bra
arbetsmiljö, ökad personaltäthet, kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal, lärarlöner samt
löneökningar för förstelärare, ökade antal platser inom vuxenutbildningen m.m. Omfattningen av de riktade
statsbidragen bedöms i dagsläget till 18 mkr 2015 och 28 mkr från 2016. Till detta tillkommer satsningen på
lärarlöner på ca 15 mkr årligen från 2016. Dessutom görs ingen minskning av det riktade statsbidraget för
vuxenutbildning vilket innebär att verksamheten kan finansieras som tidigare.
20
Det är viktigt med särskilda satsningar på de barn som riskerar att hamna efter i sin utveckling. Särskilda projekt
och aktiviteter kan finansieras genom kommunens sociala investeringsreserv. Detta är ett komplement till de
åtgärder som kan genomföras i den förstärkning som sker av Barn- och Utbildningsnämndens ram.
Kommunbidraget utökas under perioden med full kostnadstäckning för de nya förskolorna Rotviksbro och
Killingen, tillbyggnaden av Blekets förskola och ombyggnaden av Äsperöds förskola samt tillkommande
kostnader för grundskolorna Sommarhemmet, Bokenäs, Lane Ryr samt Sandersdal/Unneröd/Ramneröd (vilket
alternativ som ska bli det slutliga utreds). Totalt omfattar det ökade kommunbidraget i denna del 8,5 mkr 2015,
15,5 mkr 2016 resp. 21,0 mkr 2017.
Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal elever i kategorierna
förskola, fritids samt grundskola F-9, medan antalet ungdomar däremot fortsätter att minska 2015 för gymnasieskolan. Fr.o.m. 2016 planar dock minskningen ut. Utvecklingen med allt fler elever har beräknats till ett ökat
nettobehov av kommunbidrag på 9 mkr för 2015, 18 mkr 2016 resp. 31 mkr 2017 som tillförs nämnden.
Barn- och utbildningsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta tydliga satsningar på grundskolan,
samarbetet med Kultur- och fritidsnämnden och övriga nämnder. Vidare ska lärare och rektorer stärkas i sina
uppdrag och hänsyn måste tas till en förbättrad arbetsmiljö.
Socialnämnden
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
2014
1 094,8
2015
30,3
1 125,1
22
7
2016
35,3
1 130,1
18
27
2017
41,3
1 136,1
90
-
Kommentar
Socialnämndens ram utökas med 30,3 mkr för 2015. Detta är en långsiktig ramhöjning vilket innebär att
verksamhetens kvalitet kan säkerställas. Försörjningsstödet budgeteras med 14 mkr för 2015 som en delfinansiering utanför Socialnämndens ram. Utöver Socialnämndens ram tillkommer statsbidrag inom äldreomsorgen
bl.a. genom förstärkt bemanning inom äldreomsorgen.
De nya gruppbostäderna Sandliden och Vildvinet tillförs full kostnadstäckning för både verksamhets- och fastighetskostnader när de tas i drift, vilket innebär att vid periodens slut kommer nämnden att ha tillförts 11,3 mkr.
Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal personer i båda ålderskategorierna 65 - 79 år (”yngre äldre”) resp. 80 – w år (”äldre äldre”). Det är framför allt kategorin ”yngre äldre”
som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 5 mkr för 2015,
10 mkr 2016 resp. 16 mkr 2017 som tillförs nämnden.
Socialnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta satsningar på folkhälsa, socialt förebyggande insatser,
ökad trygghet och delaktighet samt samarbete med Barn- och utbildningsnämnden och övriga nämnder. Vidare
behöver vård- och omsorgspersonalens kompetensutveckling främjas, likaså deras arbetsmiljö. Utifrån
konjunktur och demografi behöver antalet platser och ”hemmaplanslösningar” anpassas inom särskilda boenden,
psykiatrin och missbruksvården.
21
Samhällsbyggnadsnämnden
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
2014
107,7
2015
7,5
115,2
139
233
2016
9,5
117,2
204
188
2017
11,5
119,2
250
-
Kommentar
Samhällsbyggnadsnämndens ram utökas med 7,5 mkr för 2015. Förstärkningen i budgeten syftar först och främst
på åtgärder som har sin utgångspunkt i att Uddevalla växer och ska upplevas som positiv och tillgänglig i vår
omvärld vad gäller handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. Redan i
planeringsfasen ska tillgänglighet finnas med som en grundläggande förutsättning. Utöver befintlig ram
tillkommer statsbidrag inom miljö och energi bl.a. genom hållbara städer och energieffektivisering av bostäder.
Kommunbidragsökningen är en generell höjning av kommunbidraget och inkluderar bl. a. de avgifter som
betalas till Västvatten AB för VA-kostnader (bl. a. dagvattenavgift som varit föremål för särskilt beslut).
Nämnden ska höja internhyrorna gentemot nämnderna så att dessa ger ett överskott på 3,0 mkr per år from 2015.
Det förväntade överskottet redovisas på egen rad utanför nämndens kommunbidrag.
Samhällsbyggnadsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta klimatförändringar, en hållbar
samhällsutveckling och översvämningsrisker, utbyggnation av infrastruktur och samverkan med andra aktörer
för utveckling och marknadsföring av Uddevalla. Vidare ska gångfarts- och bilfria ytor säkerställa ökad
tillgänglighet och trafiksäkerhet. Verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av
transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik, även ytterligare utredningar kring förekomsten av förorenad mark, utökad byggtillsyn samt utvecklingen av ett kommungemensamt GIS ska främjas.
Kultur- och fritidsnämnden
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
2014
127,9
2015
2,0
129,9
55
3
2016
2,4
130,3
12
3
2017
3,7
131,6
40
-
Kommentar
Kultur- och fritidsnämndens ram utökas med 2,0 mkr för 2015. Förstärkningen i budgeten syftar först och främst
på åtgärder som handlar om satsningar på våra barn och ungdomars möjligheter att få delta i kultur, idrott och
föreningslivet.
22
Ökningen innefattar utredningsuppdrag om utvecklingen av området Bodele/Sörkullen/Gustafsberg, ökade driftoch kapitalkostnader för ombyggnaden av Landbadet (förutsatt av utredningens slutsatser) och kommunens del
av kostnad för konstnärlig gestaltning i centrum. På särskild rad i driftbudgeten (”Driftreserv för nytt badhus”)
upptas ett utrymme för kommande badhus på ackumulerat 4, 8 resp. 12 mkr t.o.m. 2017 för påbörjan att skapa
ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader. Den bedömda slutliga kostnaden uppgår till ca 20 mkr för
drift- och kapitalkostnader när anläggningen är klar. Under perioden 2015 - 2017 motsvaras inte detta utrymme
av faktiska kostnader utan uppstår först den dag badhuset tas i drift.
Kultur- och fritidsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta medverkan till verksamheter som skapar
aktiviteter, värna om kulturskolans verksamhet och verka för ett kulturhus samt ett nytt badhus. Vidare ska
naturliga mötesplatser för att öka tillgängligheten till föreningslivet utvecklas likaså ska bidragsstödet till
föreningslivet ökas.
Valnämnden
År
Kommunbidrag
Ändring
Kommunbidrag
Investeringar
2015-2017 2014-2016
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
2014
2,0
2015
-0,4
1,6
2016
-1,9
0,1
2017
-1,9
0,1
Kommentar
Tilldelning för extraval 2015
Foto: Sommarhemsskolan
23
Kommunfullmäktiges beslut
24
att
fastställa skattesatsen för år 2015 till 22,16 kronor,
att
fastställa budget för år 2015 med angivna kommunbidrag för
kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 2 716,0 mkr,
att
fastställa flerårsplan för åren 2016 - 2017 inkl. preliminära kommunbidrag på totalt
2 729,9 mkr resp. 2 756,2 mkr,
att
bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på
2 7 72 mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2015,
att
ingen disposition sker av nämndernas egna kapital,
att
ingen ytterligare reservering av medel sker för sociala investeringar 2015,
att
de finansiella målen för år 2015-17 tills vidare bestäms till samma nivåer som år
2014,
att
uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och
lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för prisoch löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt,
att
uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och förstärkningar som
redovisas,
att
uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efter hand
som de uppstår hos nämnderna,
att
fastställa internräntan för år 2015 till 3,5 %,
att
nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2015 senast
under december månad 2014,
att
under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom nu
tilldelade kommunbidrag godkänna de skattefinansierade investeringarna för 2015 på 314
mkr,
att
samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr skall godkännas
av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan
beställning lämnas till tekniska nämnden,
att
finansieringsansvarig nämnd skall till respektive ärende enligt ovan redovisa hur nämnden
avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet,
att
uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga,
att
fastställa kommunbidragen för 2015 i löpande pris till 2 786,9 mkr,
att
valnämnden tillförs 1,5 mkr i ökat kommunbidrag för extra val,
att
finansiering sker genom minskning av budgeterat resultat,
att
skillnaden i omfattning av det riktade statsbidraget till vuxenutbildningen kompenseras i
tilläggsbeslut upp till en totalvolym av 9 mkr samt,
att
skillnaden i omfattning av de riktade statsbidragen till förskola och utbildning kompenseras
i tilläggsbeslut upp till en totalvolym av 18 mkr.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
KOMMUNENS ORGANISATION
25
FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET
En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år.
Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under 2015. Den består av
nämndernas och företagens inrapportering i slutet av 2014. Alla sammanställningar i prognos 2014 för både
företagen och kommunen bygger på den senaste resultatprognos som gjorts under 2014.
Budgeten för kommunen antogs av kommunfullmäktige i december och är därför oförändrad från detta beslut.
I takt med att strategisk plan, kommunfullmäktiges styrkort samt nämndernas styrkort blir fastställda kommer
dessa att tillfogas dokumentet.
Resultatkommentarer
Tabellen och diagrammen sätter in resultatet och de ekonomiska nyckeltalen i ett historiskt perspektiv. Det kan
konstateras att koncernens balansomslutning har ökat väsentligt men omsättning och resultat inte har utvecklas i
samma takt. De investeringar som koncernen gjort har i alltför liten omfattning finansierats av egna medel och
därmed har låneskulden ökat.
Det sammanlagda resultatet för kommunen och företagen är ungefär i nivå med de närmast föregående åren.
Kommunen har ett något lägre resultat medan övriga delen av koncernen väger upp denna minskning. Det kan
också konstaterats att 2012-2013 har omfattande engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar drivit upp
kommunens resultatnivå. Det ”egentliga” resultatet är därför klart lägre för kommunen och därmed koncernen.
Resultatet ska också ställas i ljuset av de senaste årens stora investeringar och planerade investeringar.
Resultat
150
100
50
-150
Budget 2015
Prognos 2014
-100
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
-50
2006
0
-200
-250
Kommunens resultat
26
Företagens resultat
Investeringarna är fortsatt omfattande i budget 2015 och har en tydlig trend uppåt de senaste åren. Samtidigt har
koncernens förmåga att egenfinansiera dessa försvagats påtagligt från 2010-2014. Effekten av detta är att
koncernens soliditet sjunker och låneskulden ökar. När investeringarna från 2013 och framåt jämförs ska dock
man ha i åtanke att de VA-investeringar som tidigare var kommunala nu finns inom företagens investeringar. För
mer detaljer se avsnitten om nämndernas och bolagens investeringar.
Investeringsvolym
900
800
700
600
500
400
300
200
100
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Företagens investeringar
Budget 2015
2013
2012
Prognos 2014
Kommunens investeringar
2011
2010
2009
2008
2007
2006
0
Investeringar och egenfinansiering
120%
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Investeringsvolym, mkr
Egenfinansiering av investeringar
27
Ur ett ekonomiskt perspektiv är den utveckling som framgår av tabellen inte tillfredställande. De
kommande åren krävs en konsolidering av ekonomin vilket innebär en förstärkning av soliditeten.
Det kan åstadkommas genom en bättre balans mellan resultatnivå och investeringsnivå. Den
faktiska utvecklingen går istället i motsatt riktning – oförändrat resultat och ökande investeringar.
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Prognos
2014
3 416
3 573
3 731
3 790
3 998
4 108
4 166
4 289
4 351
4 598
75
72
23
-185
113
95
99
129
93
106
Balansomslutning, mkr
3 811
3 949
4 745
5 030
4 975
5 239
5 391
5 599
5 616
6 204
Investeringsvolym, mkr
289
493
636
391
353
374
406
529
532
826
85 %
48 %
31 %
14 %
98 %
93 %
86 %
75 %
65 %
48 %
1 528
1 665
2 174
2 481
2 360
2 547
2 670
2 706
2 913
3 466
38 %
38%
32%
26%
29%
29%
30%
30%
30 %
29 %
Nyckeltal - historik
Omsättning
Årets resultat före
bokslutsdispositioner och
skatt
Egenfinansiering av
investeringar
Låneskuld
Soliditet
26
Foto: Louise Fransson Estetiska programmet med intriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla
gymnasieskola 2013
Budget
2015
NÄMNDERNA
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Verksamhetsbeskrivning
Kommunfullmäktiges samlade ram omfattar kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges budget omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och
ersättare, lokalhyra, TV/webb-sändningar, annonskostnader, viss tryckning av kallelser,
nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige med webbsändning. Från
2015 finns förslag om att inrätta en demokratiberedning med 7 ledamöter.
Kommunens revisorer
Revisorernas budget omfattar kostnader för sakkunnigt biträde till revisorerna beträffande
administration och granskningsarbete, lokalhyra i stadshuset, arvoden och ersättningar till de
förtroendevalda revisorerna samt utbildning och utveckling.
Överförmyndare
Överförmyndarens budget omfattar främst kostnader för arvoden och ersättningar till gode män,
förvaltare (även kallad ställföreträdare), överförmyndaren, dess ersättare samt lön och omkostnader
för handläggare.
Vänortskommittén
Vänortskommitténs budget omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, samt arvoden till
ledamöter. Arbetsmötet 2015 äger rum i Loimaa.
Ekonomisk översikt
mkr
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
Kommunbidrag
9,1
9,2
9,3
9,5
9,5
9,5
Investeringar
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
VALNÄMND
Verksamhetsbeskrivning
Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger
rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart
femte år samt för folkomröstningar. Valnämnden har 7 ledamöter och 4 ersättare.
Ekonomisk översikt
mkr
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
Kommunbidrag
0,0
2,0
1,6
1,6
0,1
0,1
Investeringar
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
29
KOMMUNSTYRELSEN
Verksamhetsbeskrivning
Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har
det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. Arbetet syftar till att underlätta (åter)inträdet på
arbetsmarknaden. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för
särskilt utsatta grupper som personer med funktionshinder och utrikes födda, insatser för ungdomar
samt arbetslivsutvecklande projekt. I avdelningens ansvar för integrationsfrågor ingår bl.a.
etableringsinsatser och samhällsorientering. Uddevalla är också ett finskt förvaltningsområde, vilket
innebär att minoriteten medborgare i staden med finska som modersmål ska erbjudas särskilda
insatser, vilket sköts av personal hos arbetsmarknadsavdelningen
Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom
personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad
måluppfyllelse samt verka för att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Tillväxtavdelningen kraftsamlar kompetens från Högskolecentrum Bohuslän, samt tidigare
näringslivsavdelningen och utvecklingsavdelningen. På detta sätt ökas förutsättningarna för att möta
utveckling i samverkan med det omgivande samhället och externa intressenter. Avdelningen har
fem fokusområden, vilka är näringslivsutveckling, maritimt centrum, strategisk kompetensförsörjning, folkhälsa/demokratiutveckling, samt tillväxtprojekt.
Informationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen
såväl internt som externt. Informationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och
externa kanaler för kommunikation, via bl.a. Inblicken, Insidan, uddevalla.se, sociala media,
presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor.
Avdelningen ansvarar även för medborgarkontoret, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning och kommunalt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Ekonomiavdelningen ansvarar för den övergripande ekonomiska och finansiella planeringen,
löpande redovisning och uppföljning mm, upphandlingar, inköpsprocessen, styr- och
ledningssystemet VUV-IT, befolkningsprognoser, benchmarking samt visst övergripande kvalitetsoch verksamhetsutvecklingsarbete i kommunen. Avdelningen lämnar råd och stöd till förvaltningarna i de frågor som ligger inom avdelningens ansvarsområde. Avdelningen är systemansvarig
för kommunens affärssystem Raindance, Stratsys (kommunens IT-system för styrning och ledning),
samt kommunkoncernens internbank.
IT- avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för
kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller
användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Kommunens
växel och reception, GIS-samordnare och Webbutvecklare ingår också i IT-avdelningen.
Avdelningen genomför tillsammans med övriga verksamheter en omfattande omvärldsbevakning
för att kunna vara ett stöd i förvaltningarnas verksamhetsutveckling, som t.ex. vid införande av etjänster.
Administrativa avdelningen leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer
och lämnar kvalificerat administrativt stöd till bl. a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse,
valnämnd, samverkande överförmyndare i norra Bohuslän, kommunens bolag och kommunledning.
Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem
ingår i avdelningens verksamhet.
30
Avdelningen för strategisk samhällsplanering ansvar är anpassat till kommunstyrelsens
verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten,
kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för
samhällsbyggnad, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan
med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning.
Övrig verksamhet
I begreppet övrig verksamhet ingår kommunstyrelsens förtroendevalda, dess utskott och
beredningar. Vidare återfinns där kostnader för partistöd, infrastruktur, sponsring, medlemskap och
bidrag samt kommundirektör.
Ekonomisk översikt
mkr
Kommunbidrag
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Investeringar
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
163,2
158,2
178,2
183,3
177,8
177,8
13,8
15,7
5,0
5,0
4,0
4,0
Nettobudget per avdelning
31
Nationaldagsfirande på Gustafsberg
Foto: Charlotta Byberg
32
BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och
utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka 1 360 gymnasieelever från närliggande kommuner
inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska
uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med
tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över Barn
och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att
stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis
finansieras med statsbidrag.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Vårdnadsbidrag
Föräldrar med barn i åldern 1-3 år kan få ett bidrag per barn för att ordna barnomsorg för de egna
barnen. Vårdnadsbidraget infördes i Uddevalla kommun 1 september 2008.
Förskola och pedagogisk omsorg
Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen
kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till
åldersgruppen 1- 6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år.
Förskoleklass
Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att
erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan.
Grundskola
Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7 - 16 år. Inom kommunen finns
kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla
barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Föräldrar och
elever ombeds önska grundskola vid skolstart (förskoleklass) och till år 7.
Grundsärskola
Grundsärskola är en skolform för elever 7 - 16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger
under grundskolechefens ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan.
Fritidshem
Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn i åldersgruppen 6-12 år.
Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker
med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn i
åldersgruppen 10-12 år. Även fristående fritidshem finns i kommunen.
Gymnasieskola
Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar 16-20 år. Den förbereder för yrkesverksamhet
eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen
finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans
erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 45 % av sina elever från andra
kommuner, främst inom Fyrbodal.
Gymnasiesärskola
Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen 16 –
21 år. Gymnasiesärskolan ligger inom gymnasiechefens ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla
gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner.
Det förekommer också att elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå
inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för
33
invandrare (sfi) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Vägledningscentrum, där vuxna får studieoch yrkesvägledning, är lokalmässigt integrerat med Högskolecentrum Bohuslän.
Ekonomisk översikt
mkr
Bokslut
Kommunbidrag
Investeringar
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
1 109,1
1 121,1
1 153,1
1 184,7
1 197,7
1 210,7
90,4
126,5
93,0
93,0
116,0
132,0
Nettobudget per verksamhet
Vuxenutbildnin
g (inkl särvux);
36,4 mkr
Gymnasieskola
179,1 mkr
Förskola och
barnomsorg;
307,7 mkr
34
Plan
Gemensam
verksamhet;
20,3 mkr
Särskola;
47,4 mkr
Grundskola
och fritids;
593,8 mkr
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Nattliv
Foto: Nellie Parkes Estetiska programmet med intriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola
2013
35
SOCIALNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Socialnämnden ansvarar för att Uddevalla kommuns invånare får vård och omsorg. Nämnden har ett
särskilt ansvar för att stödja utsatta individer och familjer som har behov av kompletterande
samhällsinsatser. Verksamheten är relativt detaljreglerad med avseende på kommunens skyldigheter
och den enskildes rättigheter.
Socialnämndens verksamhetsområde fastställs av kommunfullmäktige i ett reglemente för socialnämnden. Enligt reglementet ska socialnämnden fullgöra kommunens uppgifter avseende:
•
•
•
•
•
•
•
Socialtjänsten och vad som i socialtjänstlagen (SoL) sägs om socialnämnd. I huvudsak
regleras detta genom biståndsparagrafen 4 kap 1 §. Socialnämnden ansvarar även för
speciallagstiftningarna LVU (lag om vård av unga) och LVM (lag om vård av missbrukare)
samt familjerätt genom föräldrabalken
Den kommunala hälso- och sjukvården (HSL – patientlagen from 2015) som reglerar
kommunens primärvårdsansvar för sjuksköterskor, rehab- och vårdpersonal.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som fullgörs genom bland
annat boenden, dagliga verksamheter och personlig assistans.
Invandrar- och flyktingverksamhet – där socialtjänsten idag framför allt ansvarar för
mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar.
Färdtjänst och riksfärdtjänst enligt särskild lagstiftning
Alkohollagen, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel
med nikotinläkemedel, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt yttranden
enligt automatspelslagen
Borgensåtagande för hyreskontrakt – när medborgare på egen hand inte kan få tillgång till
bostad.
Socialtjänstens verksamhet omfattar och indelas i fyra verksamhetsområden;
•
•
•
•
Individ- och familjeomsorg – stöd till barn, unga, vuxna och familjer
Omsorg om äldre (över 65 år) och funktionsnedsatta (under 65 år) – stöd i hemmet, stöd i
vård- och omsorgsboende, daglig sysselsättning och anhörigstöd.
Insatser enligt LSS/SFB (socialförsäkringsbalken/personlig assistans) – stöd till personer
med funktionsnedsättning i hemmet, på boende eller daglig verksamhet
Gemensam verksamhet
Socialnämnden är en myndighet som utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det
innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp
som den har rätt till och i olika former.
Ekonomisk översikt
mkr
Kommunbidrag
Investeringar
36
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
1 085,5
1 094,8
1 125,1
1 153,5
1 158,5
1 164,5
43,9
7,5
22,0
22,0
18,0
90,0
Nettobudget per verksamhet
Individ- och
familjeomsorg
182,6 mkr
Omsorg om
äldre och
funktionsnedsatta;
675,2 mkr
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Insatser enligt
LSS/SFB
256,1 mkr
Gemensam
verksamhet
11,2 mkr
37
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Nämnden verkar för en långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling i kommunen och har en
avgörande betydelse i samhällsbyggnadsprocessen genom sin planerar- och myndighetsroll.
Nämnden ansvarar för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och service åt kommunens
verksamheter och att exploatera nya bostadsområden. Nämnden är vidare ansvarig för den offentliga
miljön på kommunens gator, torg och parker.
Allt arbete utgår från samverkan och med ett helhetstänk i syfte att förverkliga de kommungemensamma målen för samhällsutveckling där alla kommuninvånare ska erbjudas god livskvalité.
Ledning och administration
Avdelningen har ett förvaltningsövergripande ansvar. Administrationen är integrerad i
avdelningarnas verksamhet och styrs till stor del av de förutsättningar som gäller för dessa.
Förvaltningsverksamhet
Fastighetsavdelningen tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för kommunens verksamheter utbildning, vård, omsorg, kultur och fritid - och till viss del kommersiella lokaler för kontor och
industri. Verksamheten förvaltar 330 000 m² lokaler varav 300 000 m² är förvaltningslokaler och
hyr dessutom in 50 000 m² externa lokaler för övriga förvaltningars räkning. Hela verksamheten är
en självkostnadsenhet och erhåller inga kommunbidrag.
I förvaltningslokaler är hyran en självkostnadshyra, som ska täcka kapitalkostnader, driftskostnader
och planerat underhåll inom avskrivningstiden. För externa lokaler gäller marknadshyra.
Mark- och exploateringsverksamhet
Mark- och exploateringsavdelningen utför nyexploatering av industri- och bostadsmark samt
förvaltar tomträttsmark och markarrenden inom kommunen. Verksamheten företräder också
kommunen vid försäljningar och inköp av fastigheter samt har hand om förvaltningen av
kommunens skogar, mark och naturreservat.
Gatu- och parkverksamhet
Gatu- och parkavdelningen förvaltar, anlägger och utvecklar gatu- och parkmiljöer i en öppen
dialog med medborgare och brukare. Inom verksamheten ryms även parkeringsverksamhet.
Parkeringsplatser ska vara estetiskt tilltalande med bra skyltning, god tillgänglighet och service samt
hög säkerhet.
Serviceavdelningen
Serviceavdelningen utför uppdrag för samtliga kommunens förvaltningar och även service till
kommunens medborgare när det gäller bostadsanpassning.
Här inryms byggservice, städservice, tryckeri, bilpool, vaktmästeri och konferensservice.
Hållbar utveckling
Avdelningen ansvarar för kommunens miljöledningssystem (EMAS) och miljömålsarbete inkl.
planering, genomförande och uppföljning av den interna och externa miljörevisionen. Avdelningen
ansvarar för kommunens interna och externa miljöinformation. Avdelningen är samordnare för
styrgruppen för Fairtrade City. Avdelningen är även samordnare för förvaltningens internkontrollplan.
38
Planavdelningen
Avdelningen ansvarar för framtagande av detaljplaner, utredningar samt medverkan i översiktsplaneringen. I anslutning till dessa uppgifter kompletteras verksamheten med förberedande planoch projektarbeten, remissvar, samrådsmöten och information till allmänhet, fastighetsägare, andra
förvaltningar m fl.
Kart- och mätavdelningen
Avdelningen arbetar med att underhålla och förbättra kommunens kartbaser, utföra kart-,
geografiska informationssystem (GIS) och mätuppdrag. Arbetet sker i nära samarbete med övriga
avdelningar inom nämnden, främst lantmäteriavdelningen.
Lantmäteriavdelningen
Avdelningen ansvarar för lantmäteriförrättningar och rådgivning samt plansamråd vid detaljplaner.
Inom avdelningen sker även namnsättning, registrering av byggnader, adresser, lägenheter mm samt
ansvar för fastighetsregistret med kartbaser. Det sker även viss uppdragsverksamhet som utredningar, tillägg till lantmäteriförrättningar mm.
Bygglovsavdelningen
Avdelningen ansvarar för myndighetsutövning genom handläggning och tillsyn av bygglov,
anmälan, startbesked och slutbesked mm samt information och rådgivning inom byggverksamheten.
Arbetet sker med stöd av huvudsakligen plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och
Boverkets Byggregler.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Miljöavdelningen
Avdelningen ansvarar för myndighetsutövning genom tillsyn och kontroll enligt framför allt
miljöbalken och livsmedelslagen. Även prövning av enskilda avloppsanläggningar, värmepumpar
och strandskyddsdispenser utgör en stor del av miljöavdelningens verksamhet. Granskning av
planremisser, förhandsbesked samt naturvårdsprojekt tillsammans med rådgivning och information
är andra viktiga arbetsuppgifter som bidrar till arbetet för ett mer hållbart samhälle.
Ekonomisk översikt
mkr
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
Kommunbidrag
102,4
107,7
115,2
116,7
118,7
120,7
Investeringar
83,0
167,7
138,0
139,0
204,0
250,0
Nettobudget per verksamhet
Lantmäteri
0,4 mkr
Hållbar
utveckling
1,5 mkr
Kart- och
mätavdeln
2,2 mkr
Gemensam
verksamhet
15,7 mkr
Mark &
exploatering
1,7 mkr
Planavdeln
4,9 mkr
Miljöavdeln
5,1 mkr
Bygglovsavdeln
-0,3 mkr
Gator och
parker 77,3 mkr
Serviceavdeln
8,2 mkr
39
KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN
Verksamhetsbeskrivning
Kultur och fritidsnämnden arbetar för att ge uddevallaborna förutsättningar till ett så rikt kultur- och
fritidsliv som möjligt utifrån de ekonomiska förutsättningar som kommunfullmäktige ger.
I de verksamheter som kultur och fritid bedriver och ger förutsättningar till, sker ett oändligt antal
möten och upplevelser varje dag. Våra verksamheter är tillgängliga och ska vara attraktiva för alla
oavsett ålder och andra diskrimeringsgrunder samt ger förutsättningar till ökad folkhälsa och
livskvalitet. Mångfald betyder för oss att vi ska tillhandahålla en bredd av aktiviteter som lockar
många, men som också är viktiga för ett mindre antal.
Vi värnar om samhällets demokratiska värden. Öppenhet är därför viktigt för oss. Vi vill att våra
verksamheter ska präglas av engagemang och professionalitet. Vi erbjuder gemenskap, glädje och
meningsfulla aktiviteter. Vi vill att du ska kunna påverka våra verksamheter och känna att du har
inflytande. När du besöker oss ska du känna dig välkommen och att du får ett gott bemötande.
Verksamheten är uppdelad i:
Kultur
Kultur innefattar olika typer av kulturarrangemang, kontakter med kulturföreningar samt frivillig
undervisning i musik, dans, drama och bild för barn och unga m.m. Avdelning arbetar också med
kommunens konst och kulturmiljöer.
Unga
Fritidsgårdarna är belägna på Dalaberg, Skogslyckan, Bryggeriet (centrum) samt i Ljungskile,
Emaus lantgård, ungdomsråd samt gränsgångarna på Dalaberg.
Bibliotek
Biblioteksverksamheten består stadsbiblioteket, en bokbuss och två filialer: Dalaberg och
Ljungskile bibliotek. Det sistnämnda är kombinerat folk- och skolbibliotek.
Fritid
Fritidsavdelningen ansvarar för idrotts- och rekreationsanläggningarna – Walkesborgsbadet,
Landbadet, Agnebergshallen, bowlinghallen, idrottshallen, Rimnersvallen, Rimnershallen och
Fridhemshallen. Fritid ansvarar även för bad- och båtplatser, vandringsleder och motionsspår samt
uthyrning av fritidslokaler samt bidragsgivning till och kontakt med ca 350 föreningar.
Övrigt
Övrig verksamhet består mötesplatserna på Dalaberg och Tureborg, en förvaltningsövergripande
administration samt kultur och fritidsnämnd.
Ekonomisk översikt
mkr
Kommunbidrag
40
Investeringar
Bokslut
Budget
Budget
Budget
Fast pris
Löpande pris
Plan
Plan
2013
2014
2015
2015
2016
2017
127,9
127,9
129,9
132,9
133,3
134,6
16,7
22,5
55,0
55,0
12,0
40,0
Nettobudget per verksamhet
Gemensam
verksamhet
Unga 14,7 10,9 mkr
mkr
Kultur 30,7
mkr
Bibliotek
19,7 mkr
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Fritid 56,9
mkr
41
BOLAG OCH STIFTELSER
42
BOLAGEN
UUAB-KONCERNEN
Ekonomisk översikt
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
626
579
610
579
41
28
37
35
1 856
1 756
1 825
1 665
Investeringar
224
154
268
76
Antal anställda
372
372
417
405
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Balansomslutning
I bolagskoncernen UUAB - ingår koncernmoderbolaget Uddevalla Utvecklings AB med dotterföretagen Uddevalla Energi AB (100 %) som i sin tur har dotterföretagen Uddevalla Energi Elnät
AB (100 %), Uddevalla Energi Värme AB (100 %), Uddevalla Kraft AB (100 %), Bohusgas AB
(100 %) och EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB (50 %), Uddevalla Hamnterminal AB
(100 %) med dotterföretaget Swan Falk Shipping AB (100 %), Uddevalla Omnibus AB (100 %)
Skärgårdsbåtarna i Uddevalla AB (99,9 %), samt Uddevalla Event AB (100 %).
Samtliga resultat är före bokslutsdispositioner och skatt.
Bolagens andel av koncernens totala omsättning
Skärgårdsbåtarna
i Uddevalla AB
1%
Uddevalla Event
AB
0%
Uddevalla
Omnibus AB
25 %
Uddevalla
Hamnterminal AB
13 %
Uddevalla Energi
AB
61 %
Resultatkommentar bolagskoncernen UUAB
UUAB-koncernen budgeterar ett resultat på 41 mkr för 2015. Prognosen för 2014 uppgår till 28 mkr
vilket är ca 10 mkr sämre än budget 2014. Omfattande investeringar har gjorts under de senaste
åren. Den enskilt största investeringen är Lillesjöverket som stod för en utgift på ca 900 mkr. De
stora investeringsnivåerna har inneburit att låneskulden har ökat kraftigt, vilket i sin tur har lett till
en försämrad soliditet för koncernen. För 2008 och 2009 redovisade bolagskoncernen underskott
pga. framförallt påverkan från dåvarande lågkonjunktur samt att det inte var möjligt att få full
tillgänglighet vid Lillesjöverket under det första driftåret. Investeringarna för 2015 budgeteras till
224 mkr och redovisas under respektive bolag.
43
Omsättning kommunkoncernen (tkr) och soliditet (%)
5 000
40%
4 500
35%
4 000
30%
3 500
3 000
25%
2 500
20%
2 000
15%
1 500
10%
1 000
Budget 2015
2013
Soliditet
Prognos 2014
Omsättning
2012
2011
2010
2009
0%
2008
0
2007
5%
2006
500
Verksamhetens utveckling kan beskrivas i nyckeltal med ett historiskt perspektiv, se tabell.
UUABkoncernen
Nyckeltal historik
Antal anställda
Omsättning
44
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Prognos Budget
2014
2015
308
330
359
383
381
382
416
405
372
372
579
626
438
466
522
622
675
687
694
609
Årets resultat före
bokslutsdisp. och
skatt
16
4
-14
-6
31
31
39
35
28
41
Balansomslutning
644
1 109
1 493
1 690
1 692
1 697
1 712
1 665
1 756
1 856
Investeringsvolym
149
522
408
211
92
115
139
76
154
224
Låneskuld
332
784
1 240
1 390
1 358
1 331
1 308
1 244
1 297
1 372
Soliditet %
21
13
9
7
8
9
11
13
14
15
UUAB – MODERBOLAGET (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
0,0
0,0
0,0
0,0
-2,1
-1,7
-2,5
-2,1
119,7
120,1
118,0
127,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
0
0
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Verksamhet 2015
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Uddevalla
kommun använder för sin verksamhet. Syftet med bolagets verksamhet är att med tillämpning av de
kommunala självkostnads- och likställighetsprinciperna som moderbolag i en koncern av Uddevalla
kommuns aktiebolag åstadkomma en samordning av bolagen till nytta för ett optimalt
resursutnyttjande.
Bolagets rörelsekostnader är koncerngemensamma och består av bland annat av administration,
arvode för VD och styrelse, revision mm.
Under året kommer inlösenprocessen av minoritetspost om 0,1 % i Skärgårdsbåtarna i Uddevalla
AB att avslutas så att bolagskoncernen blir helägd av kommunen.
En ägardialog kommer att genomföras i syfte att säkerställa dialog med dotterbolagen och
implementering av ny bolagspolicy, bolagsordningar och ägardirektiv. En gemensam styrelseutbildning kommer att genomföras för nyvalda styrelseledamöter i moderbolaget och dotterbolag.
UDDEVALLA ENERGI AB (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
388,7
356,7
366,3
426,4
43,4
28,0
41,7
43,2
1 574,1
1 490,8
1 573,7
1 416,7
168,0
148,8
213,4
66,8
134
135
135
130
45
Verksamhet 2015
Koncernen Uddevalla Energi består av moderbolaget Uddevalla Energi AB och dotterbolagen
Uddevalla Energi Elnät AB, Uddevalla Energi Värme AB, Uddevalla Kraft AB samt Bohusgas AB.
EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är samägt med Trollhättan Energi AB (50 procent).
EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är en egen juridisk person med en egen budget. Det är
främst Uddevalla Energi Elnät AB, men även Uddevalla Energi Värme AB och Uddevalla Energi
AB som köper entreprenadtjänster från bolaget.
Uddevalla Energi Elnät AB består av elnät, drift av elnät samt projektering och beredning.
Uddevalla Energi Värme AB består av distribution av fjärrvärme och svarar för värmeaffären.
Uddevalla Kraft AB svarar för energiproduktionen och dess anläggningar inklusive
vattenkraftsstationerna samt produkterna pellets och renhållning.
Uddevalla Energi AB består av stödfunktionerna ekonomi, personal, VD/styrelse kundservice,
marknad, försäljning, IT samt affärsutveckling. Moderbolagets kostnader fördelas ut på respektive
bolag enligt adekvat fördelningsnyckel. Stadsnäts- och elhandelsverksamheten är organiserad i
moderbolaget.
Ingen verksamhet är planerad i Bohusgas AB under 2015.
En omfattande genomlysning av samtliga kostnader i koncernen har skett. Budgeten är stram och
kommer att kräva noggrann kostnadskontroll. Endast måttliga prishöjningar samt inflationsjustering
görs. Renhållningen har budgeterat tre procents höjning för hushållssopor och slam.
Energimarknadsinspektionen (EI) har fastställt en intäktsram för elnät för perioden 2012-2015.
Tillåten höjning blir på årsbasis 2,3 % i fast prisnivå, med 2011 som basår. Årets taxehöjning på
elnät är 1,9 %, vilket är lägre än möjlig höjning.
Arrendeavgifter för ledningsnät i mark är 2,9 mkr.
Låne- och borgensavgifter till kommunen uppgår till preliminärt 22,3 mkr.
Finansiering
Långfristig upplåning från internbanken sker genom utnyttjande av checkkrediter via koncernkontosystem. Budgeterad ränta 2015 för checkkrediter är 2,50 %. Utöver räntan tillkommer en
låne- och borgensavgift motsvarande 0,05 % för Elnät och 0,73 % för Värme och Kraft.
Uddevalla Energi Elnät AB samt Uddevalla Kraft AB har leasingfinansiering via Handelsbanken
Finans AB. Samtliga avtal är finansiella och redovisas som hyresavtal. Till leasingfinansieringen är
kopplad en räntesäkring, en mixränteswap på 360 mkr fram till 30 juni 2015. Därefter sjunker den
till 330 mkr. Ränteswapen är ett avtal mellan Uddevalla Kraft AB och Handelsbanken. Budgeterad
leasingränta är för 2015 i genomsnitt 0,47 %. Till det kommer en borgensavgift på 0,25 % för Kraft.
Investeringar
Koncernens planerade investeringar 2015 är 168 mkr, varav 80 mkr avser den pågående
byggnationen av pelletsfabriken.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernen Uddevalla Energi bedriver en stabil verksamhet och har sund ekonomi. För att behålla
dessa förhållanden ställs krav på en långsiktigt positiv resultatutveckling och en öppen dialog med
ägaren. Över den kommande tioårsperioden kan en minskning av fjärrvärmevolymerna med ca 6 %
förutses, vilken även skulle påverka intäkterna för mottaget avfall och elproduktion. Därför planeras
tillkommande designad industrivärmelast i form av pelletsfabrik.
46
Verksamheten är inte utsatt för kortsiktiga konjunktursvängningar. En längre lågkonjunktur kommer
dock att påverka efterfrågan på företagets produkter och tjänster.
Den höga skuldsättningen medför att förändringar i ränteläget har stor påverkan. Genom
räntesäkringar i leasingfinansieringen och genom koncernkontosystemet i kommunkoncernen
hanteras ränterisken.
Företagets resultat är väderberoende. Volymrisken för värmeaffären ligger i att priset mot kund inte
speglar exakt självkostnaden vid förändrad volym. Ökad volym ger ett bättre resultat medan
minskad volym ger ett resultat under budget. En ytterligare osäkerhetsfaktor är fjärrvärmenätens
framtida behov av underhåll.
Elpriserna har betydande påverkan på resultatet. För att möta volatiliteten i elpriserna hanteras
egenförbrukning och produktion i portföljer med hjälp av extern aktör. Terminssäkringar möter
tillfälliga svängningar men kan inte förhindra effekter av långvariga tendenser.
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Efter några år med höga elpriser har den rikliga nederbörden, ökad tillgänglighet i kärnkraften,
utbyggd förnybar elproduktion och minskad efterfrågan lett till kraftiga prisfall på el. Detta leder till
minskade intäkter från elproduktionen, vilka delvis uppvägs av lägre kostnader för egenförbrukningen. Med en årsproduktion på cirka 60 GWh representerar 1 öre ett värde på 0,6 mkr för
helår.
Samhället eftersträvar minskade avfallsmängder. Hittills har inte några påtagliga resultat
konstaterats. Däremot ökar antalet avfallsförbränningsanläggningar, vilket leder till en prispress
nedåt vad avser mottagningsavgifterna. Detta kan komma att påverka intäktsnivåerna för Uddevalla
Kraft AB.
I budgeten är tillgängligheten i Lillesjöverket antagen till cirka 97 %. Kommande redovisningsregelverk, K3, påverkar avskrivningarna.
Möjligheter
Energiinnehållet i avfallsbränslena är lägre än projekterat. Miljötillståndet medger en möjlig ökning
av avfallsmängden till pannans maximala kapacitet, dvs. 130 000 ton, att jämföra med tidigare
tillåtna 98 000 ton. Bedömningen är att 110 000 ton kommer att ianspråktas under 2015. Mängden
kommer att öka när pelletsproduktionen sker i full omfattning.
Möjligheten att utveckla återvinningsaffären ses över. Lillesjöverkets överskottsenergi sommartid
medför nya affärsmöjligheter. Byggnation av en pelletsfabrik pågår och den kommer att tas i bruk
under 2015.
Det finns efterfrågan på bostäder i Uddevalla, vilken innebär nyexploatering. Elhandelsförsäljningen ger möjlighet att få nöjdare kunder och att förbättra företagets image. Stadsnätet byggs
ut kraftigt och blir lönsamt. För att tillgodose den kraftigt ökade efterfrågan på fiberanslutningar
tillförs stadsnätsverksamheten personella resurser.
UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
80,3
77,7
84,0
72,3
2,0
1,3
1,3
-1,8
128,4
106,8
113,2
116,4
31,5
4,0
4,0
3,1
70
72
77
72
47
Verksamhet 2015
Koncernen verkar på en internationell marknad och det som sker i omvärlden, både i Sverige och
inom världsekonomin, inverkar på det som sker i den dagliga verksamheten i hamnen. Aktuella
konjunkturrapporter visar att återhämtningen i den globala ekonomin går långsammare än väntat.
Svensk export påverkas och återhämtningen går trögt och i förlängningen påverkas de godsvolymer
som går över Uddevalla hamn.
Totalt sett så beräknas verksamheten för koncernen under 2015 ligga kvar på ungefär samma nivå
som 2014.
Kommande års budgeterade godsvolymer över kaj beräknas till 948 000 ton. Ser man på de olika
godsslagen så är det inga större förändringar beräknade. Exempel på fortsatt viktiga godsslag är
import av malm, massa och projektgods. Exportgods i hamnen är bl.a. tekniskt nitrat, spannmål och
begagnade fordon. Alla intäkter och godsvolymer i budget är noggrant analyserade utefter samtal
med hamnens stora kunder. Verksamheten och förväntade godsnivåer är som alltid svårbedömd och
svängningar sker snabbt.
De totala kostnaderna beräknas öka något jämfört med året innan. Orsaken är allmänna
kostnadsökningar samt nödvändiga underhållskostnader på hamnanläggningen.
Marknadsarbetet är fortsatt intensivt i syfte att hitta nya segment samt en breddning av
marknadsområdet. Det innebär också satsningar för att expandera affärerna med existerande kunder
och bearbeta både befintliga och tidigare kunder för att öka kundbasen ytterligare.
För 2015 beräknas investeringarna uppgå till 31,5 mkr. Den största posten avser utbyte av skadade
pålar på en av kajdelarna på Skeppsholmspiren. Besiktning och undersökning av kajen pågår f.n.
och med de faktorer som i nuläget är kända så har arbetet beräknats till ca 25 mkr. Beslut om en ev.
investering, och till vilken nivå, kommer troligen tas i början på 2015. Den näst största posten i
investeringsbudgeten är byte av styrsystem på en av hamnens spårbundna kranar, ca 2,5 mkr.
Liknande arbeten har tidigare genomförts på två andra kranar i hamnen med gott resultat. Övriga
budgeterade investeringar är främst av reinvesteringskaraktär i maskiner och inventarier.
UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
155,8
147,6
155,0
180,6
4,5
5,2
4,0
3,4
108,7
100,2
82,4
59,8
Investeringar
24,6
52,8
50,0
1,0
Antal anställda
185
160
160
196
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Verksamhet 2015
Den 14.12.2014 startar omläggningen av stadstrafiken i Uddevalla. Den bygger på Trivectors
förslag och kommunfullmäktiges beslut men har kostnadsbantats med 8,5 mkr.
48
Trafiken bygger på följande grundpelare:
• Kraftsamling av trafik från Dalaberg (13 bussar per tim. i högtrafik) och Skogslyckan (7
bussar per tim. i högtrafik)
• Bra förbindelse från Norra stadsdelarna till Uddevalla Östra – Göteborg och i övrigt goda
förbindelser till Uddevalla C.
•
15 min trafik till Torp som också är anpassad till bussavgångarna till/från Göteborg.
Fokus kommer under våren att läggas på att följa upp omläggningen och göra anpassningar för att
nå det ”perfekta upplägget”.
Bolaget kommer att kraftsamla alla resurser för att höja kvaliteten till det mål som satts upp – 85 %
nöjda kunder med senaste resan. Det gäller både på ledningssidan och med marknadsföringsinsatser. Målnivån är den första i en stege där bolaget kan erhålla en kraftig bonus för god kvalitet.
Vår förhoppning är också att vi ska få fler resenärer.
Stora resurser kommer också att avsättas för den anbudsräkning som kommer att ske under våren
2015 för att återvinna Expressbussavtalet. Fortsatta investeringar i hybridbussar och nya bussar i
skolskjutstrafiken. Bolaget kommer under våren 2015 att få en ny Vd.
SKÄRGÅRDSBÅTARNA I UDDEVALLA AB (99,9 %)
Ekonomisk översikt
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
4,3
3,9
4,3
4,1
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
-5,7
-5,4
-5,4
-5,2
Balansomslutning
18,7
18,6
12,6
20,0
0,3
0,2
0,3
0,1
8
8
8
7
Nettoomsättning
Investeringar
Antal anställda
Verksamhet 2015
Skärgårdsbåtarna är en stark identitetsbärare för Uddevalla - hjärtat i Bohuslän och Bohuslän är ett
starkt varumärke i Skandinavien som står för kust och hav. Västsvenska Turistrådet gör ett bra
marknadsarbete och marknadsför destinationen Bohuslän till potentiella målgrupper, vilket ger
bolaget fler kunder då marknadsföring är en kostsam post för enskild destination eller aktivitet.
De 100 åriga skärgårdsbåtarna är unika av sitt slag och bär på ett fint kulturhistorisk arv med
koppling till de gamla badorterna Gustafsberg och Lyckorna och ön Bassholmen med sin spännande
natur och kulturhistoria.
Under 2015 fortsätter skärgårdsbåttrafiken med reguljära turer från Uddevalla och Lyckorna under
högsäsongen med fartygen m/s Sunningen och m/s Gustafsberg II.
Guidade turer ”Lär dig mer om Uddevalla” och andra teman kommer att köras under för- och
eftersäsong. M/S Byfjorden kommer köra dags- och kvällskryssningar med mat teman som sill och
skaldjur.
Marknadsarbetet med att få fler samarbetspartners i form av konferensanläggningar fortskrider då
beställningstrafiken är av stor vikt för bolaget. Stora event som Uddevalla Solid Sound och Volvo
Ocean Race i Göteborg är betydande för båtarna då det under kort tid genererar många besökare.
En nyhet på ön Bassholmen är en Natur och Kulturskola som kommer bedrivas ihop med Kultur
och Fritid och riktas till elever i årskurs 4-9 under vår och höst. Sommarmånaderna hålls gästhemmet öppet för föreningar och privatpersoner. Bassholmens gästhamn kommer i år att ta ut avgift
för landfaciliteterna då lagstadgad septiktömning inte kan erbjudas på ön.
49
Då Skärgårdsbåtarna hyr gamla badhuset fram till 2016, kommer hamnkaféet i gamla badhuset
hållas öppet även sommaren 2015. Under juni, juli och augusti kommer turistinformation att
bedrivas i huset i samarbete med Destination Uddevalla med uthyrning av cyklar, guidade turer till
fots, segway eller båt.
Totalt sett beräknas driften för skärgårdsbåtarna, Bassholmen och kaféverksamheten att ligga kvar
på snarlik nivå som 2014. Bolaget kommer att behöva ett ökat koncernbidrag för att driva
gästhamnen i centrala Uddevalla samt genomföra en marknadsundersökning för att fastställa behov
och brukande till de rent turistiska resandeanledningarna i fjordarna kring Uddevalla och
Ljungskile.
UDDEVALLA EVENT AB (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
Nettoomsättning
0,0
0,0
0,0
0,0
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
0,0
0,0
0,0
0,0
Balansomslutning
2,2
2,2
2,2
2,3
Investeringar
0,0
0,0
0,0
0,0
0
0
0
0
Antal anställda
Verksamhet 2015
Bolagets verksamhet är avvecklad fr.o.m. 2010 men kostnader för administration, revision och vissa
pensionskostnader kvarstår.
50
Parkliv
Foto: Alexandra Davidsson Estetiska programmet med intriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla
gymnasieskola 2013
STIFTELSERNA
BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Investeringar
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Antal anställda
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
277,6
270,4
267,6
268,0
36,2
35,6
20,0
1,8
1 262,6
1 132,2
1 146,0
1 030,7
127,9
172,1
172,7
63,1
75
75
75
80
Verksamhet 2015
Under 2015 kommer Uddevallahem att påbörja nybyggnation av ca 30 seniorboenden på
Arendalsvägen i Ljungskile. Projektet kommer att upphandlas som ett ”partneringprojekt”
(samverkansprojekt) och den totala kostnaden beräknas bli 46,6 mkr. Inflyttning planeras till vintern
2016-2017.
Totalt planerar Uddevallahem att investera 127 mkr i fastigheterna.
I Uddevallahems affärs- och verksamhetsplan ligger det som mål att öka takten på våra stam- och
badrumsrenoveringar. Under 2014 renoverades 125 lägenheter och under 2015 ökar vi takten till
165 lägenheter. Detta ökar stiftelsens anläggningstillgångar samtidigt som skuldportföljen ökar med
ca 100 mkr.
HSB:s STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
Nettoomsättning
33,9
34,4
28,5
27,3
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
-4,0
3,1
0,4
0,5
251,9
259,8
182,7
183,5
1,9
0,0
0,0
0,7
0
0
0
0
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Verksamhet 2015
Stiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 401 bostadslägenheter och 16 lokaler inom kommunen.
Stiftelsens fastigheter är i gott skick. Tomma lägenheter förekommer endast i samband med
nyinflyttning.
51
Hyresförhandlingarna är inte klara för 2015 vilket innebär att intäkterna är osäkra. Planerat
underhåll 2015 är fortsatt målning av delar av fastighetsbeståndet. 2016 och 2017 planeras stambyte
i 201 lägenheter.
STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Investeringar
Antal anställda
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
12,4
12,0
12,1
11,6
0,6
1,4
1,3
1,9
65,1
64,2
69,4
48,4
1,2
22,7
22,7
0,4
2
2
2
3
Verksamhet 2015
Under 2015 kommer investeringar ske i utemiljöer med ca 1,2 mkr.
Ljungskilehems anläggningstillgångar ökar i samband med att en stam- och badrumsrenovering
gjorts på fastigheten på Parkvägen 5 och 7. Samtidigt ökar skuldportföljen.
Ljungskilehem arbetar med att markera upp parkeringsplatser som tidigare har varit tillgängliga för
alla, med målsättning att hyra ut dessa till hyresgästerna.
Det räknas med en fortsatt hög efterfrågan på bostäder, lokaler och parkeringsplatser och det är
därför budgeterad med en låg vakansgrad som mest kan relateras till en omflyttningsvakans.
GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN
Ekonomisk översikt
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
Nettoomsättning
2,7
2,6
2,5
5,8
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
0,0
-0,4
0,0
-2,1
Balansomslutning
8,2
8,2
8,7
9,4
Investeringar
0,0
0,0
0,0
0,4
5
5
5
5
Antal anställda
Verksamhet 2015
52
Stiftelsens huvuduppgift är att ”främja ungdomars utbildning och uppfostran” i enlighet med
donator Anders Knapes vilja. För närvarande sker detta genom årlig utdelning av stipendier.
Stipendiesumman höjdes fr.o.m. 2013 från 150 000 kr per år till 225 000 kr per år. Antalet
stipendiater är oförändrat 15 st.
Förutom löpande underhåll av stiftelsens byggnader, parkmark och vägar genomförs 2015 bl.a.
restaurering av societetshuset och grevegården. En byggnadsvårdsplan för stiftelsens 33 byggnader,
varav 26 är byggnadsminnen, följs.
Hotell- och vandrarhemsrörelsen drivs som tidigare i egen regi men för vandrarhemmets del genom
samarbete med Svenska Turistföreningen, STF.
Av stiftelsens 493 hektar mark är ca 331 hektar skogsmark. Avverkning av skog sker årligen genom
en långsiktig skogskötselplan.
ÖVRIGA FÖRETAG
UDDEVALLA VATTEN AB (100 %)
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
82,5
84,0
77,7
102,1
0,0
0,0
0,0
0,0
Balansomslutning
724,8
674,2
710,0
635,8
Investeringar
149,4
69,6
178,2
81,0
0
0
0
0
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Antal anställda
Verksamhet 2015
Uddevalla Vatten AB startade den 1 januari 2013 och är ett av tre ägarbolag till Västvatten.
Uddevalla Vatten AB äger de allmänna VA-anläggningarna i Uddevalla kommun. Drift, underhåll
och utveckling genomförs i Västvatten AB.
VÄSTVATTEN AB (65 %)
Ekonomisk översikt
mkr
Budget
Prognos
Budget
Bokslut
2015
2014
2014
2013
13,8
12,8
12,8
35,1
0,0
0,0
0,0
0,0
12,7
12,7
7,5
9,0
Investeringar
0,0
0,3
0,0
0,3
Antal anställda
75
74
70
49
Nettoomsättning
Resultat före bokslutsdisp. o skatt
Balansomslutning
Verksamhet 2015
VA-verksamhet bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång
förväntad livstid. Därför blir det extra viktigt att planera utbyggnad av VA tillsammans med andra
intressenter på marknaden; kommunens samhällsbyggnadsstrategi med detaljplaner, VA-plan,
Vägverkets framtidsplaner, Industriers etablering etc.
Framöver ses en möjlighet att jobba mer med ny teknik, framför allt i områden där traditionell
framdragning av VA är besvärlig pga. topografi och berg. De risker vi ser är mest kopplade till
kostnadsbilden och därmed taxorna i kommunerna. Gemensamt för kommunerna är att de är glest
bebyggda med ett kuperat landskap och blandad berg och lera. Sammantaget ger detta långa
ledningar som är dyra att lägga och många pumpstationer.
53
RESULTATBUDGET
Koncernen
Kommunen
Budget Prognos Budget Prognos
2015
2014
2015
2014
Belopp i mkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Jämförelsestörande poster
1 730
-4 112
-302
22
-2 662
1 623
-3 898
-267
-4
-2 546
716
-3 460
-104
24
-2 824
702
-3 301
-98
-2
-2 699
2 259
609
1
1
-86
123
2 133
595
1
2 259
609
-
2 133
595
-
4
71
77
-82
105
-66
49
-65
41
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Skattekostnader
Minoritetsandel i årets resultat
0
0
-16
0
0
-12
0
ÅRETS RESULTAT
106
93
49
41
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Andel i intressebolags resultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
Resultat koncernen mkr
Soliditet koncernen%
50,0
0
140
120
40,0
100
30,0
80
20,0
60
10,0
40
20
0,0
0
2011
2013
Prognos 2014Budget 2015
Resultat kommunen mkr
Soliditet kommunen %
50,0
120
40,0
100
30,0
80
60
20,0
40
10,0
54
2012
20
0,0
2011
2012
2013
Prognos
2014
Budget
2015
0
2011
2012
2013
Prognos 2014
Budget 2015
BALANSBUDGET
Belopp i mkr
Koncernen
Budget
Prognos
2015
2014
Kommun
Budget
Prognos
2015
2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggn
Maskiner och inv entarier
Pågående arbete
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, andelar och
bostadsrätter
Långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd/lager och exploateringsområden
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
14
11
11
11
5 385
293
284
4 840
299
336
1 826
132
50
1 615
133
50
35
83
6 093
34
23
5 543
66
2 425
4 510
66
2 300
4 175
120
239
0
65
424
114
274
0
68
456
70
131
0
50
251
70
171
0
50
291
6 517
5 999
4 761
4 466
1 851
0
106
1 957
1 760
-4
93
1 849
1 353
1 312
49
1 402
41
1 353
65
82
-3
144
63
78
140
281
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Balanserat eget kapital
Justering eget kapital ändrad redov isningsprincip
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Uppskjuten skatteskuld
Övriga av sättningar
Summa avsättningar
63
61
-
-10
54
131
192
Skulder
Minoritetsintresse
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
0
3 673
743
4 416
03 127
742
3 869
2 773
532
3 305
2 401
520
2 921
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
6 517
5 999
4 761
4 466
-
KASSAFLÖDESBUDGET
Belopp i mkr
Kommunen
Budget Prognos
2015
2014
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
106
335
93
272
49
104
41
100
Verksamhetsnetto före förändring av
rörelsekapital
441
365
153
141
Justering för rörelsekapitalets förändring
Förändring av förråd/lager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
Medel från den löpande verksamheten
-6
35
1
471
-19
45
-48
343
0
40
12
205
9
19
-75
94
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Inköp av materiella tillgångar
Avyttrade materiella tillgångar
Inköp av finansiella tillgångar
Avyttrade finansiella tillgångar
Medel från investeringsverksamheten
-826
4
-1
0
-823
-697
12
-5
2
-688
-314
0
0
0
-314
-279
0
-7
0
-286
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Kortfristig utlåning
Långfristig utlåning
Återbetald utlåning
Långfristig upplåning
Utbetalning av avsättningar
Medel från finansieringsverksamheten
0
-60
0
546
-137
349
0
-14
0
421
-62
345
0
-125
0
372
-138
109
0
-108
0
360
-62
190
-3
68
65
0
68
68
0
50
50
-2
52
50
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
56
Koncernen
Budget Prognos
2015
2014
FLERÅRSPLAN 2015-2017 - INVESTERINGAR
Mkr
Totalt
Tom
2014
2015
2016
2017
Efter
2017
0
0
0
0
0
0
0,5
3,4
0,5
2,4
0,1
0,5
2,7
0,5
0,7
4
4
0
1
1
1
1
25
29
29
34
29
80
150
1
1,5
74
1
22
20
132
367
KOMMUNFULLMÄKTIGE OCH REVISION
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
Summa
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunledningskontoret
Inventarier, tillväxt avdelningen
IT-utrustning mm, IT-avdelningen
IT- syst em, arbetsmarknadsavdelningen
IT, personalavdelningen
Fordon mm, servicecenter Fridhem
Reningsanläggning biltvät t, servicecenter Fridhem
Summa
1,5
8,5
0,1
0,3
1,8
0,3
12
BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Förskola
Dalaberg
Helenedal
Parken
Källdal
Centrum/söder
Killingen
Bleket (tillbyggnad 3 avd)
Äsperöd förskola/skola (ombyggnad)
30
30
35
30
30
35
11
15
Grundskola
Herrestadsskolan
Sandersdal / Unneröd / Ramneröd (alt utreds)
Bokenäs (t illbyggnad)
Lane-Ryr(t illbyggnad)
Ljungskileskolan (om- och t illbyggnad)
Brandlarm
Gymnasieskola
Ut bildningsstråket Agneberg / Östrabo
Övrigt gemensamt
Agnebergsskolan/Agnebergshallen, ut redning inglasning
Inventarier
Summa
SOCIALNÄMNDEN
Äldre- och handikappomsorg
Nytt äldreboende (40 lgh)
Sandliden ("Österledsgården"), LSS
Vildvinet, LSS
Övrigt gemensamt
Ut rust ning och inventarier, nybyggnationer
Inventarier, ut byte befintlig verksamhet
Summa
0
4
249
60
10
10
75
5
1
22
0,3
60
707
80
10
14
5
21
130
5
0,3
0,6
0,3
5
20
11
8
5
15
7
2
10
10
10
17
50
1,5
1,5
0,3
20
93
20
116
80
4
4
10
4
10
1
7
22
1
7
18
3
7
90
0
57
Mkr
TEKNISKA NÄMNDEN
Fastighetsavdelningen
Exxon Mobil, kaj, st ödbank och upplagsyta
Lokalanpassningar
Energibesparande åtgärder
St adshuset, mindre ombyggnader
Bassholmen, bryggor
Totalt
Tom
2014
15
6
3
2015
2016
2017
5
2
1
5
2
1
5
2
1
2
1
2
2
1
2
1
2
2
2
2
2
0,5
2
1
2
0,5
2
1
6
4
3
6
5
0,2
1,5
2
20
0,2
20
0,2
1
20
3
3
Efter
2017
Gata / park
Mindre investeringar
Mindre gatu- och parkarbeten
Tillgänglighetsanpassning hållplatser
Tillgänglighet Kampenhof
Trafiksäkerhet- och trygghet GCM
Gatubelysning förnyelse
Lekplatser, förnyelse
Förnyelse signalanläggningar
6
5
2
6
2
6
3
2
1
2
2
3
2
1
Broar, leder, framkomlighet , GC-banor mm
Broar
Musikvägen gångtunnel
Kungsgatan - Östergatan, cirkulationsplats
Göteborgsvägen, ombyggnad
Laddstolpar elfordon
Fasserödsvägen GC
Bastiongatan (pga. nytt badhus)
Edingsvägen
Anpassningar nytt linjenät
Gatuombyggnad i samband med VA-saneringar
12
8
45
1
2
21
2
6
9
1
1
0
0,3
2
6
3
Centrumutveckling mm
Hasselbackstrappa och Kungst orget
Offentliga toaletter
Kungsgatan
Norra Drot tningat an
Belysningsprojekt, cent rum
Västerlånggat an, ombyggnad
Södra resp. Norra Hamngatan
Mark och exploatering
Skeppsviken,gator (enligt detaljplan)
Skeppsviken, grönytor (enligt detaljplan)
Dalahöjdsvägen
Facklan
Skarsjön bostäder
Sunningeberget bostäder
Tuvullsvägen
Markinköp
Service
Inventarier mm
58
Övrigt
Översvämningsskydd, åtgärder
Bomyrentippen Ljungskile, sediment eringsdammar
Summa
30
2
25
11
3
15
40
6
6
1
2
50
40
5
150
1
2
1
25
1,5
1
1
4
0,3
0,3
0,5
1
5
1
5
1
1
1
1
20
12
10
1
7
19
12
7
6
6
50
1
25
5
3
50
20
34
2
50
2
0,5
0,5
0,5
151
1
699
1
1
138
30
30
90
203
249
109
23
Mkr
Totalt
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
Landbadet,ombyggnad
Framt idens bad
Tennisbanor, Ljungskile
Rimnersvallen, konstgräs C - plan
Rimnersvallen, etapp 2
Rimnersvallen, etapp 3
Herrestadsskolan (delfinansiering)
Kungstorget, konst närlig gestaltning
Inventarier och maskiner
Summa
50
10
15
509
MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Inventarier, ut rustning, fordon
Summa
30
399
1
5
4
2015
30
2
3
5
2016
2017
Efter
2017
7
15
375
20
30
7
10
5
55
5
12
5
40
405
2,4
2
0
1
1
0,7
1
0,7
1
0
2 059
40
314
353
515
881
2
Flerårsplan 2015-2017 med sammanställd budget
TOTALT
Tom
2014
59
Konstnärlig utsmyckning
Foto: Maja Sjölin Estetiska programmet med intriktning Media Estetik åk 3, Uddevalla gymnasieskola
2012
60
www.uddevalla.se