Planbeskrivning
Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 1 PLANOMRÅDE Lantmäteriets terrängkarta, medgivandenr 2014-10-05346 DETALJPLAN Upprättad enligt Plan- och Bygglagen , PBL 2010 ÖSTRANDS MASSAFABRIK Östrand 3:4 m.fl Timrå kommun, Västernorrlands län SAMRÅDSHANDLING 2015-03-04 Planförfattare: Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark, Sundsvall Tel 060-17 11 31, 070- 399 18 60 [email protected] Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 2 INNEHÅLL 1. Inledning Vad är en detaljplan ......................................................................................3 Planprocessen.................................................................................................3 Tidplan ...........................................................................................................3 2. 3. 4. 5. 6. Planhandlingar ................................................. 3 Planens syfte ..................................................... 4 Planens huvuddrag ........................................... 4 Plandata ........................................................... 4 Tidigare ställningstaganden ..............................5 Översiktsplan .................................................................................................5 Planprogram ..................................................................................................5 Riksintressen ..................................................................................................5 Detaljplaner ...................................................................................................6 Områdesbestämmelser................................................................................10 7. Förutsättningar och förändringar genom planen Principer för detaljplanereglering .............................................................10 Natur .............................................................................................................11 Geoteknik .....................................................................................................12 Radon............................................................................................................12 Fornlämningar .............................................................................................12 Bebyggelse och verksamheter.....................................................................13 Brandskydd ..................................................................................................16 Våtmarker ....................................................................................................16 Strandskydd .................................................................................................16 7UDÀN ............................................................................................................16 Teknisk försörjning .....................................................................................16 Buller och utsläpp ........................................................................................17 Risk och säkerhet.........................................................................................17 8. Genomförande ORGANISATORISKA FRÅGOR .............................................................20 EKONOMISKA FRÅGOR ........................................................................20 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ....................................................21 TEKNISKA FRÅGOR ................................................................................21 9. Konsekvenser av planens genomförande Miljöbedömning...........................................................................................21 Miljökonsekvenser.......................................................................................21 Konsekvenser förorenad mark ...................................................................26 Konsekvenser risk och säkerhet .................................................................27 Konsekvenser för närboendes utblickar ...................................................28 10. Medverkande tjänstemän .............................. 38 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 3 PLANBESKRIVNING 1. INLEDNING Vad är en detaljplan? Detaljplan är ett juridiskt bindande dokument kring hur marken inom planområdet får användas och bebyggas och hur bebyggelsen och marken får och skall utformas. Detaljplaner upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL, vars senaste version är från 2010. (SFS 2010: 900) Kommunen fattar beslut om planens innehåll och utformning, där en avvägning skall ske mellan allmänna och enskilda intressen, dvs statens och kommunens intresse av en hållbar och genomtänkt samhällsutveckling vägt mot markägares och medborgares intressen att använda sin egen mark och bebyggelsemiljö på bästa sätt. Planprocessen Kommunen, eller privata markägare som fått kommunens godkännande att göra en detaljplan, upprättar ett samrådsförslag som berörda fastighetsägare, myndigheter och allmänheten skall ha möjligheter att ge synpunkter på under en samrådsfas. Därefter görs en samrådsredogörelse där alla synpunkter bemöts och ändringar av planförslaget föreslås. Det färdiga planförslaget skall sen granskas av myndigheter och dem som haft synpunkter på planen. Yttranden som kommit in under granskningen sammanfattas i ett Granskningsutlåtande där justeringar av förslaget kan föreslås. Det slutliga planförslaget antas av kommunfullmäktige och vinner laga kraft om inte någon överklagar beslutet. Överklaganden hanteras av Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen och, om prövningstillstånd ges, kan Mark- och miljööverdomstolen ta upp ärendet. Tidplan Planen kommer att skickas ut på samråd under vintern 2015 för att kunna antas under senvåren 2015. 2. PLANHANDLINGAR Planen består av: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet) - Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskning) )|USODQSURFHVVHQÀQQVGHVVXWRP - Grundkarta - Fastighetsförteckning Bilaga till planbeskrivningen är - Miljökonsekvensbeskrivning,MKB, daterad 2015-01-30, ÅF Industry Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 4 Östrands massafabrik sedd från Skönvik söder om området. 3. PLANENS SYFTE Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av Östrands PDVVDIDEULNWLOOQlUDGXEEHONDSDFLWHWLQRPEHÀQWOLJWGHWDOMplanelagt industriområde. 4. PLANENS HUVUDDRAG Planen innebär att byggrätt skapas för nytt renseri (barkning RFKÁLVQLQJDYYHGUnYDUDLLQGXVWULRPUnGHWVQRUG|VWUDGHO nytt kokeri, blekeri och klordioxidframställning i områdets centrala del och ny utlastningshall för färdiga produkter i områdets västra del. Nuvarande högsta nockhöjd utökas från nivån + 30 meter över havet till +50 i östra delen och från +15 till +30 i den västra med möjlighet att skorstenar och installationer att sticka upp ytterligare 30 meter. 5. PLANDATA Läge Planområdet är beläget på Östrands industriområde strax söder om Timrå centrum. Omfattning Planområdet har avgränsats i norr till södra och östra gränVHQI|UEHÀQWOLJWMlUQYlJVRPUnGHLYlVWHUWLOOJUlQVHQI|U 7UDÀNYHUNHWVNRUULGRU%On|VWI|UHYHQWXHOOQ\GUDJQLQJ DYcGDOVEDQDQVDPWLV|GHURFK|VWHULEHÀQWOLJDJUlQVHUI|U detaljplanelagt område. Areal Området omfattar c:a 80 ha. Området är tidigare detaljplanlagt. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 5 Markägoförhållanden Hela planområdet är i privat ägo, SCA. Befolkning ,QRPSODQRPUnGHWÀQQVLQJDERVWDGVIDVWLJKHWHUPHGSHUPDnentboende. 6. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande Översiktsplan för Timrå, ÖP 90, antagen 1990, är planområdet avsett för industriverksamhet. Planprogram Något planprogram har inte upprättats då detaljplanen har stöd i aktuell översiktsplan och varit föremål för detaljplaneULQJI|ULQGXVWULlQGDPnOLÁHUDRPJnQJDU Riksintressen Planområdet angränsar till följande riksintressen enligt kap 3 och 4 miljöbalken (MB) : Ådalsbanan Ådalsbanans nya sträckning strax norr planområdet, som är under utredning, är av riksintresse för kommunikationer. ,QRPUDPHQI|USnJnHQGH|YHUVLNWVSODQHDUEHWHKDU7UDÀNYHUket utrett möjliga nya spårsträckningar och lagt fast en korULGRU%On|VWVRPEHU|USODQRPUnGHW7DQNHQlUDWWHQQ\ bansträckning med kurvradier som medger högre hastigheter och lutningar anpassade för tyngre godståg skall dras i tunnel genom Birstaberget och via bro över Timrådalen ansluta till EHÀQWOLJEDQJnUGRFKVWDWLRQL7LPUn6WUlFNQLQJHQLGHWDOMlU dock inte utredd och frågan är för närvarande inte aktuell för närmare utredning. Korridorens läge framgår av nedanstående foto. o Ű 0 Ű . 2Ű3 Ű4Ű Ű2Ű0 ŰŰŰŰŰŰŰŰ 204.23 m Credit s not ava ila ble . 7UDÀNYHUNHWVXWUHGQLQJVNRUULGRU%On|VWI|UQ\VWUlFNQLQJDYcGDOVEDQDQ Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 6 5LNVLQWUHVVHQI|U\UNHVÀVNHW,QGDOVlOYHQVGHOWD Indalsälvens vatten från Bergeforsen och ut till mynningsomUnGHWlUNODVVDWVRPULNVLQWUHVVHI|U\UNHVÀVNHW Riksintresse för sjöfarten Sundsvallsbukten inklusive Klingerfjärden är klassat som riksintresse för sjöfarten. Riksintressen för kulturmiljövården Merlo-Skönvik Planområdet ligger i närheten av riksintresseområdet för kulturmiljövården Merlo- Skönvik. Merlo slott ligger någon kilometer väster om planområdet och Skönvik tvärs över vattnet söder om planområdet. 3ODQRPUnGHWlULVLQKHOKHWGHWDOMSODQHODJWJHQRPHWWÁHUWDO planer inom och i anslutning till planområdet. Gällande planer framgår av nedanstående kartor. I och med att denna detaljplan vinner laga kraft ersätter den de idag gällande detaljplanerna inom den plangräns den nya planen har. Utanför denna plangräns fortsätter de tidigare planerna att gälla. Områdesbestämmelser Inga områdesbestämmelser berör planområdet. 12 15 12 87/1 99, 8 7 Lr E 12 11 14 17 13 15 14 2 21 10 25 4 28 23 16 20 30 14 1 11 17 19 24 25 6 29 30 10 37 5 15 20 28 45 16 34 33 36 2 10 18 7 21 35 28 22 20 37 29 8 1 5 38 35 43 9 11 9 43 8 47 50 45 35 0 8 31 12 8 13 30 20 21 7 14 28 m , 30 17 /199 20:13 2 87 5 1 2 22 15 8 18 20 15 14 3 14 14 23 7 6 17 Lr E 21 ÖSTRAND 6 4 12 30 20:13 1 S 132 från1979 9 9 32 17:2 1 27 10 16 16 3 TIMRÅ PRÄSTBOL 3 35 36 40 S 145 från1986 20 25 0 2 33 35 15 42 30 49 12 31 30 29 28 45 19:5 1 Klingerfjärden 8 m 37 19:1 1 19:7 1 9:126 1 48 ÖSTRAND TIMRÅ PRÄSTBOL 48, 5 ÖSTRAND 38 39 D 145 från 1999 7 Lr F 85/ 30 34 27 24 45 40 30 2 289 3:132 1 89/5 43 16:1 1 31 30 9:117 1 50 19:4 1 45 36 29 28 45 48 34 38 32 VIVSTA 30 28 26 53 27 46 40 11:1 1 33 33 40 46 38 30 29 28 D 152 från 2002 m ,5 Lr F 40 34 32 34 32 31 20:2 1 60 50 48 42 40 28 56 58 58 54 2 5 44 47 36 38 36 34 3:2 1 56 36 34 25 44 42 33 53 48 50 57 55 VIVSTA 38 38 20:14 2 D 169 från 2009 9:145 1 55 42 40 30 35 20 40 40 50 3:1 4 50 84 46 F 50 42 15:6 2 32 20 16 30 31 30 40 45 Lr 40 40 9:27 1 30 ,5 /2 84 39 42 41 5/3 5, 0 5,4 25 m mm 9:28 1 40 42 /2 40 30 m 23 18 25 4/2 F8 Lr /6, 79 m Lr V 42 40 38 40 39 40 35 A S:1 1 3:1 9 ÖSTRAND 2 37 F 36 Lr 19:2 1 13 B 9:9 1 9:8 1 17 8:1 1 20:7 1 Lr F 85/48, 5 m 20:5 1 24 23 34 34 32 35 38 36 39 5m ,5 42 40 44 34 34 46 FRÖLAND 21 0 2 26 48 46 VIVSTA 4 50 42 Lr F 84/2, 5 m 36 38 3:96 1 m Lr V 44 3 4 4:87 1 44 2 52 46 44 1 46 FRÖLAND 42 9 48 52 Detaljplaner 18 9 2 4 2 4 3 1 12 9 4 7 2 1 ,8m 85/35 Lr E 0m ,3 99 7/1 E8 7 4 1 8 3 6 D 156 från 2004 4 1 2 1 2 35:1 3 ÖSTRAND 0 7 3 Lr 7 8 94/19 2 0 1 5 2:9 1 ÄD 174 från 2010 9 Lr E 10 Trafikverkets utredningskorridor Blå öst för Ådalsbanan 0 4:20 1 2:12 1 4 Lr E 85/35 ,8m 0 1 0 S:1 1 SKYTTBERG FINSTA 0 Märlo bäck en ÖSTRAND ÖSTRAND 9 7 4 2 4:17 1 10 10 7 6 S 132 från1979 11 4:16 1 D 156 från 2004 11 5 7 ÖSTRAND 6 2:11 1 3:4 1 12 13 2 15 5, 4 m 3 Lr E 85/3 87/1 1:1 1 0 5 Lr E m 4 14 16 30 99, 5 1:3 1 TIMRÅ PRÄSTBOL FINSTA Klingerfjärden 0 50 6DPPDQVWlOOQLQJDYLGDJJlOODQGHGHWDOMSODQHUI|UgVWUDQGVRPUnGHW 100 m ÖSTRANDS MASSAFABRIK GÄLLANDE DETALJPLANER 2014-11-03 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 S 132 från 1979 RYDQRPIDWWDGHKHOD Östrands dåvarande LQGXVWULRPUnGH D 145 från 1999 RPIDWWDGHQ\WWUHQVHUL RFKYHGJnUGLQRUG|VWUDGHOHQ D 152 från 2002 RPIDWWDGHQ\KDPQ L|VWUDGHOHQDY LQGXVWULRPUnGHW Sid 7 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 8 'JlOOGHQ\VRGDSDQQD|VWHURPGHQWLGLJDUH b'IUnQLQQHEDUHQlQGULQJDYSODQEHVWlPPHOVHUQDL'EHWUlIIDQGHE\JJDQGHSnWLGLJDUHGHSRQL Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 9 23 25 12 8 12 16 Lr 87/199, 14 7 Lr E 12 11 V 79/6, 5m 9:8 1 17 30 m 9:9 1 32 17 38 36 35 30 34 34 39 20:7 1 15 20 5m F 84/2, Lr 21 20 18 3:96 1 VIVSTA 34 38 Lr F 84/2, 5 m 24 23 36 34 Lr 42 40 44 4 4:87 1 44 9 38 'IUnQODGHXWLQGXVWULSDUNI|UHQQ\|YHUIDUW|YHUMlUQYlJHQI|ULQNRPPDQGHYHGRFK ÁLVUnYDUD 31 15 13 25 2 21 14 40 40 4 29 20 37 7 21 14 10 18 5 20 28 17 11 34 33 36 2 28 35 1 20 30 38 35 43 45 37 27 10 24 6 30 29 25 9 9 8 11 0 8 20 14 21 18 22 20 15 15 14 14 23 14 J Industri +60 16 16 3 18 4 4 5 4m 12 9 7 ÖSTRAND +100 J Industri 10 4 4 3 8 Lr E 94/19 7 7 s ko Ma0, s 85/35, m 8m 1 +15 Lr Lr E 8 7 3 0 3 +6 J2 6 4 1 2 2 2 1 5 0 1 8m 4 aj 1 dk 2 1 e em 4 1 J 1m Massaindustri max 40% exploatering +30 4 85/35, ÖSTRAND ni po de ed0 m d nm+12 n i te sa rs +60 9 pl Skyddsplantering , 30 9 6 2 ÖSTRAND ÖSTRAND 10 10 7 7 2 11 7 + 90, skorsten J1 m +120 Massaindustri 11 6 U Upplag 3:4 1 5 +60 0 15 12 2 Lr E 85/35, 3 87/199, 13 Lr E +30 5 14 16 30 m S:1 1 J Industri 9 2 u 35:1 3 1 3 17 21 2 20:13 2 5 7 6 17 8 87/199, PRÄSTBOL Tj Jä 9 7 30 m rnväg ÖSTRAND 20 28 Lr E 20:13 1 6 4 12 27 30 8 35 TIMRÅ VW Hamn med kaj 12 30 10 Lr E 3 35 36 40 15 25 0 2 31 13 46 30 9 32 17:2 1 12 44 48 5 23 56 40 47 8 25 33 53 58 58 50 22 15 42 55 16 20 28 50 30 35 46 45 16 39 42 60 4 19 m ,5 84/2 F 4 38 40 39 45 1 28 30 30 10 m +53 49 33 E 87/199 max 40% exploatering 1 Lr 36 37 35 45 26 m J 1 Industri +15 45 19:5 1 1:3 1 ri 8 43 ÖSTRAND ust 7 35 31 30 29 28 19:1 1 19:7 1 Klingerfjärden max 40% exploatering +10 +15 5m 37 38 39 9:126 1 Ind ri +23 Lr F 85/48, 30 34 40 30 ÖSTRAND 48 Klingerfjärden ust 36 2 289 45 m 43 16:1 1 Ind 19:4 1 45 31 J1 50 38 34 32 m 40 33 m r 38 9:117 1 89/5, A nto 42 53 5m Lr F AT max 40% exploatering +10 20:2 1 J1 VU Ko 46 44 36 VIVSTA HU K1 54 52 50 48 40 11:1 1 9:145 1 DG 56 47 g nvä Jär T1 ark rip 48 3:2 1 ust NATUR 50 42 50 57 VIVSTA 55 J 2 Vedgård Ind 50 3:1 4 2 13 84/2 ård F dg Lr J 1 Industripark 20:14 2 Ve 9:27 1 J1 9:28 1 J2 3:1 2 9 ÖSTRAND Lr F 85/48, 5 m 8:1 1 19:2 1 råd 0 V Vh om en att 0 med kaj VW Hamn SKYTTBERG 0 (QVDPPDQVWlOOQLQJDYJlOODQGHSODQEHVWlPPHOVHUIUDPJnUDYRYDQVWnHQGHNDUWD ÖSTRANDS MASSAFABRIK GÄLLANDE DETALJPLANEBESTÄMMELSER 2014-09-25 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 10 7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR GENOM PLANEN Mark och vegetation Marken inom planområdet består i huvudsak av sedan 1930-talet i olika etapper exploaterat industriområde. Planområdet sluttar från nivån + 16 meter ned till havsnivån. 0 5m 23 15 20 2 5 12 20:7 1 12 18 25 8 12 16 30 m 87/199, 12 11 7 Lr E 5m F 84/2, Lr 5m 79/6, V Lr 42 46 9:9 1 9:8 1 17 14 5m 82/58, 28 34 35 38 36 Lr VA VIVSTA 32 17 34 39 3:1 1 30 24 44 Lr F 84/2, 5 m 24 23 48 56 F 83/16, Lr 5m 79/6, 36 38 FRÖLAND 1:72 1 21 20 30 50 4:87 1 44 42 46 3:96 1 34 F 84/2, 5m 50 FRÖLAND 42 Lr V 42 40 46 Lr 58 52 56 38 44 46 44 52 1 15:1 4 FRÖLAND 48 48 52 37 5m Lr F 92/33 46 46 42 40 48 44 52 56 50 50 F 92/32 4m FRÖLAND 52 54 54 34 60 58 62 48 Lr m 92/27 FRÖLAND 54 T 9 5 ,4 Lr 11 Natur 31 30 m 42 m , 25 m 85/35 ,4 E 13 14 2 21 10 15 30 4 28 30 16 55 23 33 Lr E 58 85/35 56 44 46 , 30 25 40 40 44 85/35 9:145 1 20:2 1 3:2 1 58 E 20 40 42 53 48 50 Lr 50 84/2 35 46 F 3:1 4 42 Lr 9:27 1 45 Lr 50 48 9:28 1 40 41 40 VIVSTA 46 25 m 5 84/2, F 39 42 1:1 1 42 50 46 38 40 40 20:14 2 39 S:1 1 40 48 40 35 A 05/16 05/16B VIVSTA 48 28 37 Lr 36 LrVA LrVA 50 3:1 2 ÖSTRAND 9 13 8:1 1 Lr F 85/48, 5 m 20:5 1 48 19:2 1 60 20 54 52 5m 30 20 10 18 14 1 5 11 16 10 6 9 9 8 11 3 0 8 8 13 20:13 2 18 15 15 3 14 16 16 3 12 18 4 5 Lr E 85/35, 4m 15 15 12 9 6 9 4 18 3 4 9 17 3 8 4 13 16 1 8m m , 30 85/35, 6 1 2:12 1 2 10 0 2 35:1 3 1 1 5 2:9 1 2 14 15 13 12 11 0 7 3 4 1 8 Lr E E 87/199 12 22 4:20 1 3 2 19 0 2 7 4 16 35:49 1 2:11 1 7 0 18 17 94/19 Lr 15 15 1413 12 11 21 1 10 7 2 ÖSTRAND 2 16 2 7 Lr E 4:16 1 ÖSTRAND 10 10 ÖSTRAND 5 7 11 4:17 1 7 11 6 14 3:4 1 12 13 ÖSTRAND 0 87/199, 1:1 1 3:68 1 4 14 16 30 m Lr E 5 11 14 15 9 2 1:3 1 TIMRÅ PRÄSTBOL 14 24 1 2 20 14 8 23 7 6 79/6, 4m 17 Lr V 17 14 22 Lr V 99/13 15 17 14 21 14 21 20:13 1 12 87/199, 5 TIMRÅ PRÄSTBOL ÖSTRAND 7 30 m TIMRÅ PRÄSTBOL 6 4 20 28 Lr E 10 12 20 17 30 12 19 12 30 27 16 14 7 21 20 24 25 29 30 31 9 40 36 9 32 17:2 1 33 35 3:44 1 2 22 28 28 37 35 25 0 2 49 10 16 14 1 5 8 29 37 35 34 33 36 45 22 20 15 30 18 35 43 45 47 50 45 38 38 48 40 44 40 34 43 19:7 1 45 19:5 1 18 6:43 1 19 19:1 1 35 31 30 29 28 ÖSTRAND 20 20 8 37 38 39 9:126 1 48 5m ÖSTRAND Klingerfjärden 7 Lr F 85/48, 30 34 27 3:132 1 24 22 45 40 2 289 28 26 24 43 16:1 1 31 30 2 32 VIVSTA 26 50 19:4 1 45 33 33 30 6:35 1 22 FRÖLAND 30 29 28 29 28 30 36 32 31 34 32 28 38 34 32 36 34 36 34 32 9:117 1 40 36 30 53 26 36 34 38 27 38 1 42 38 11:1 1 36 38 28 56 47 38 40 40 89/5, 4 42 46 44 40 15:6 2 42 42 40 50 48 46 Lr F 50 57 55 VIVSTA 4 Märlobä cken Lr E 85/35, 8m Lr V 79/6, 1 5m 0 S:1 1 0 SKYTTBERG 0 FINSTA FINSTA Kli 50 100 m fjä d 0 *UXQGNDUWDPHGSODQJUlQVHQLQODJG Naturvärdesinventering Någon naturvärdesinventering har ej genomförts. I ÖversiktsSODQHQIUnQÀQQVLQJDQDWXUYlUGHQUHGRYLVDGHI|URPUndet. Geoteknik Ett antal geotekniska undersökningar har genom åren genomförts som underlag för olika utbyggnader. SammanfattningsYLVÀQQVEHUJRFKPRUlQLRPUnGHWVQRUUDGHORFKVHGLPHQtära jordarter närmast vattnet. Marken inom industriområdet utgörs både av fast jord samt av utfyllnader med relativ sämre ElUI|UPnJDRFKKnOOIDVWKHW%HÀQWOLJEHE\JJHOVHlUE\JJGSn den del av marken med bäst hållfasthet/bärighet. En kartering av ras- och skredrisker på industriområdet utfördes 1982 av Tyréns och visas i nedanstående karta. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 11 Ɠ|UNU|G6SlUUDWVNUHGRPUnGH8QGHUJUXQGHQVElULJKHWPnVWHNRQWUROOHUDVLQQDQQnJRWJ|UV /MXVU|G5LVNRPUnGH0DUNDQYlQGQLQJI|UYDUMHHQVNLOWIDOOLVDPUnGPHGJHRWHNQLNHU *XO7RWDOVWDELOLWHWHQWLOOIUHGVWlOODQGH)|UVlWWQLQJVIULJUXQGOlJJQLQJDYE\JJQDGHUNUlYVVW|GNRQVWUXNWLRQWLOOEHUJHOOHUPRUlQ *U|Q7RWDOVWDELOLWHWHQWLOOIUHGVWlOODQGH)|UVlWWQLQJVIULJUXQGOlJJQLQJDYGHÁHVWDDQOlJJQLQJVW\SHU UlFNHUVXORUHOOHUSODWWRUGLUHNWSnPDUNHQ Radon ,QJDXSSJLIWHUÀQQVRPI|UHNRPVWDYPDUNUDGRQLQRPSODQområdet. Fornlämningar Planområdet berörs ej av några kända fornlämningar. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Bebyggelse och verksamheter Sid 12 Industriområde ,QRPSODQRPUnGHWÀQQVLGDJgVWUDQGVPDVVDIDEULNVRPGULYV av SCA . Planen innebär att hela markområdet blir J-område för massaindustri. Byggrätterna har begränsats till att gälla högsta tillåten nockhöjd med viss marginal utöver nu planerade byggnader för att möjliggöra ombyggnader eller alternativa placeringar som är en del av en industris vardag. Utöver högsta nockhöjd på byggnader är det tillåtet med tekniska LQVWDOODWLRQHUVRPVNRUVWHQDUÁlNWDUWUDQVSRUWDQRUGQLQJDU etc. på ytterligare 30 meter. Någon begränsning av exploateringen, dvs hur stor del av marken som får bebyggas, har inte bedömts nödvändig. Disponeringen av marken av logistiska skäl får fastighetsägaren ansvara för. Stora delar av marken DQYlQGVGHVVXWRPVRPYHGODJHURFKÁLVODJHUVRPLQWHXWJ|U byggnader. 11 18 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckningar gäller för hela planområdet. 5 GRÄNSBETECKNINGAR Plangräns Användningsgräns Egenskapsgräns 30 m 99, 9:13 1 Kvartersmark 7 9:12 1 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 87/1 9:11 1 2:1 1 Lr E 9:9 1 9:10 1 9:8 1 17 9:6 1 8 9:5 1 17 9:7 1 PLANBESTÄMMELSER 3:1 1 2 12 15 9:4 1 30 32 9:67 1 20 9:3 1 1:71 1 20:7 1 12 23 25 24 23 Lr 9:2 1 1:69 1 1:79 1 9:64 9:65 1 9:66 1 1 12 28 m ,5 4/2 3:96 3:138 1 1 3:98 1 34 9:63 1 1:10 1 VIVSTA F8 21 0 2 16 Lr 24 1:29 1 3:82 1 12 11 30 F8 3:81 1 3:80 1 9 15:1 4 14 4m 3/1 6, 5 /32 L Hamnområde Den del närmast vattnet i öster, som i tidigare planer lagts ut som hamnområde, bibehålls som område för hamnverksamhet. Detta innebär rätt att uppföra byggnader och andra an- 9 ÖSTRAND 31 13 25 13 10 15 2 14 4 1 5 2 7 1 5 6 9 13 30 20 12 21 8 1 14 15 20:15 1 + 30 7 6 22 18 20:1 20 1 20:1 2 14 20:14 1 ÖSTRAND 6 4 7 87 Lr E 14 3 15 20:12 23 20:11 1 1 J 2 17 m , 30 17 /199 Bygglov, marklov eller rivningslov får endast ges under förutsättning att markförorening har avhjälpts. 20 20:13 2 28 V 9 20:412 1 12 27 9 8 31 + 60 16 16 3 18 + 60 9 2 4 5 4 14 16 5 3:4 1 12 13 12 9 11 ÖSTRAND + 100 3 + 30 7 4 ÖSTRAND 6 9 1 PLANKARTA MED BESTÄMMELSER, UPPRÄTTAD ENLIGT PBL 2010 7 10 9 8 + 60 94/19 4 + 50 7 2 7 4 1 8 0 7 3 0 3 + 15 Planhandlingarna består av: - Denna plankarta med bestämmelser - Plan- och genomförandebeskrivning - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse (utarbetas efter samrådet) - Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskning) DETALJPLAN 10 10 Lr E J 7 + 100 11 6 5 7 ÖSTRAND 0 15 5, 4 m 2 Lr E 85/3 Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Strandskyddet är upphävt inom planområdet. 0 8 + 50 3 11 35 36 17:2 1 30 20:5 21 1 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER NORR 8 30 29 25 24 45 32 33 Gäller inom det område som avgränsas av användningsgräns och eller egenskapsgräns Byggnad får inte uppföras + 15 15 40 10 18 14 19 27 20:13 4 20:16 1 35 Klingerfjärden 8 m 20:13 3 20:8 1 49 20:4 3 WV 7 48, 5 48 Högsta nockhöjd för byggnad i meter över nollplanet. Därutöver får skorstenar och tekniska installationer sticka upp ytterligare 30 meter. +50 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 20:15 2 10:1 1 19:1 1 13:1 1 19:7 1 Höjd på byggnader 9 37 10:1 1 Lr F 85/ 38 14:1 1 8 20 20 9:52 1 11 9:42 1 9:51 1 10 9:131 1 9:50 1 ÖSTRAND 39 9:126 9:127 9:128 1 1 1 UTFART m 22 9:43 1 9:53 1 45 89/5 21 35 36 9:120 1 Lr F 9:49 1 16 9:132 1 ,5 9:47 1 9:48 1 9:44 1 15 9:121 1 9:45 1 17 9:134 1 43 16:1 1 Vattenområde där sjöfart ej är tillåten av miljöskäl 20:2 1 20 9:136 1 9:133 1 29 9:135 1 9:119 1 45 50 + 15 23 30 35 38 47 9:117 1 9:118 1 50 53 9:115 1 9:116 1 37 43 45 48 40 56 21 25 33 56 58 9:114 1 Vattenområde där kajer får anordnas W 9:107 1 9:46 1 9:41 1 9:122 1 Hamn Körbar förbindelse får inte anordnas 3:2 1 9:123 1 9:113 1 50 20 28 9:124 1 9:112 1 Massaindustri med anknutna verksamheter V WV 9:145 1 28 55 9:111 1 J Vattenområden 16 35 30 50 9:68 1 28 45 9:110 1 9:19 1 9:20 1 9:21 1 9:22 1 34 33 30 30 39 40 9:109 1 9:18 1 9:17 1 9:16 1 9:15 1 9:14 1 2 28 9:27 1 9:26 1 9:25 1 9:28 1 20:14 2 1 35 19:1 1 26 9:23 1 9:24 1 4 3:76 1 3:1 2 Lr F 85/48, 5 m 19:2 1 6 J 4 0 2 1 + 30 1 W ÖSTRANDS MASSAFABRIK Östrand 3:4 m.fl Timrå kommun, Västernorrlands län SAMRÅDSHANDLING 2015-02-13 5 Planförfattare: Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark, Sundsvall 4 0 0 3ODQNDUWDQ'HQÀQQVlYHQL$RFK$IRUPDW 50 100 m Skala 1:2500 i A1, 1:5000 i A3 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 13 4 8, 9 alternativ placering 2 1 3 5 10 9 7 8 6 1: 2: 3: 4: 5: Vedhantering, renseri Utlastning Tork Kajplats Rening, kloratreduktion 6: Rening, eftersedimentering 7: Klordioxidframställning 8: Kokeri 9: Blekeri 10: Kontrollrum 6&$VXWE\JJQDGVSODQHULVHSWHPEHU3ODFHULQJRFKXWIRUPQLQJDYEHE\JJHOVHRFKDQRUGQLQJDUNDQ NRPPDDWWlQGUDVXQGHUI|USURMHNWHULQJHQRFKXSSKDQGOLQJHQ ordningar för hamnverksamheten. Nockhöjden för byggnader har här begränsats till +15 meter över havsnivån. Vattenområden Det vattenområde, WV som ligger öster om idag utfyllt PDUNRPUnGHlUDYVHWWI|UVM|WUDÀNWLOORFKIUnQGHNDMDQRUGningar som har byggts och planeras. Vattenområdet söder om -RPUnGHWlUDYO\VWI|UVM|WUDÀNSnJUXQGDYULVNHQDWWU|UD upp förorenat bottensediment. För tydlighetens skull har detta tagits med i bestämmelserna för W-området. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Nytt utlastningsmagasin för färdiga produkter Ny vedhantering och renseri Sid 14 Ny kaj Nytt kokeri och blekeri 0RGHOOELOGHUVRPYLVDUGHQSODQHUDGHXWE\JJQDGHQLVHSWHPEHUgYUHELOGHQYLVDUIDEULNVRPUnGHW IUnQV|GHUGHQQHGUHIUnQQRUU3ODFHULQJRFKXWIRUPQLQJDYEHE\JJHOVHRFKDQRUGQLQJDUNDQNRPPDDWW lQGUDVXQGHUI|USURMHNWHULQJHQRFKXSSKDQGOLQJHQ Ny kaj Ny vedhantering och renseri Nytt kokeri och blekeri, norra alternativet Nytt utlastningsmagasin för färdiga produkter Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 15 Brandskydd 0HOODQ6&$gVWUDQGRFK5lGGQLQJVWMlQVWHQ0HGHOSDGÀQQV ett nära samarbete kring brandskydd och organisation av räddningsinsatser. Dessa frågor behöver därför ej regleras i denna detaljplan. Våtmarker ,QRPSODQRPUnGHWÀQQVLQJDYnWPDUNHU Strandskydd Strandskydd gäller generellt mark-och vattenområdet inom 100 meter från strandlinjen vid havet, insjöar och vattendrag enligt Miljöbalken 7 kap. 13§. Planområdet berörs därmed av strandskyddet. Då såväl mark- som vattenområdet redan är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften har i detaljplanen införts en administrativ bestämmelse att strandskyddet upphävs inom planområdet. (Särskilda skäl 1., 3. och 4. enl MB 7 kap. § 18 c) 7UDÀN 9lJWUDÀN 3ODQRPUnGHWWUDÀNPDWDVJHQRPWYnEHÀQWOLJDLQIDUWHUIUnQ Järnvägsgatan. Den norra nyttjas huvudsakligen för ved- och ÁLVUnYDUDRFKGHQYlVWUDI|U|YULJDWUDQVSRUWHU VRPXWODVWQLQJ av massa och servicetransporter. Såväl råvarutransporter som utlastning av färdiga produkter kommer att öka kraftigt i samband med fabrikens utbyggnad. 7LPPHULQIDUWHQEHUlNQDVInHQ\WWHUOLJDUHWUDÀNPHG tunga fordon / dygn, 50 km/h och 72 lätta fordon / dygn, 50 km/h (extra) 7nJRFKIDUW\JVWUDÀN 7nJWUDÀNHQSncGDOVEDQDQEHG|PVLSURJQRVI|U|ND med 10 snabbtåg / dygn, 18 regionaltåg /dygn, 4 nattåg / dygn RFKJRGVWnJG\JQ7nJWUDÀNPHGUnYDUDWLOOgVWUDQGEHG|PV|NDPHGWnJG\JQRFKIDU\JVWUDÀNHQEHG|PV|ND med 1,0 fartyg / dygn 'HWWDVDPPDQWDJHWPHGEHÀQWOLJDEXOOHUQLYnHUIUnQMlUQYlJ RFKODVWELOVWUDÀNEHG|PVLQWH|NDGHQWRWDODEXOOHUQLYnQI|U QlUDOLJJDQGHERVWDGVIDWLJKHWHU6HQlUPDUH307UDÀNEXOOHUbedömning ÅF 2014-10-24 Parkering All parkering inom planområdet skall anordnas på kvartersmark. %XVVWUDÀN %XVVWUDÀNVNHULGDJPHOODQ6XQGVYDOORFK7LPUn1lUPDVWH hållplatser för dessa linjer är på Köpmangatan cirka 700 meter från planområdet. *nQJWUDÀN ,QRPSODQRPUnGHWInUJnQJRFKF\NHOWUDÀNVNHSnRPUnGHWV interngator. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Industriell vattenförsörjning och avloppshantering sker i särskilda system och enligt gällande miljötillstånd. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 16 Dagvatten Vattnet från vedplan omhändertas så att partiklar och petroleumprodukter, vid ett ev utsläpp, inte når recipienten. Dagvatten från resten av fabriksområdet omhändertas på samma sätt som idag, dvs går till dagvattenbrunnar och via huvudavloppskanalen ut till recipient. ,KXYXGDYORSSHWRFKYLGXWORSSHWÀQQVOlQVVRPVN\GGYLGHY oljeutsläpp. Uppvärmning Den uppvärmning av byggnader inom området som krävs sker genom återanvändning av industriell spillvärme. Östrand levererar dessutom fjärrvärme och el till nätet. Avfallshantering Industriavfall omhändertas av SCA enligt gällande tillståndskrav. Hushållssopor omhändertas av kommunen. Buller och utsläpp Buller och luftutsläpp från industriverksamheter Bullerstörningar och utsläpp till luft och vatten från planområdets industriella verksamheter prövas och regleras i tillståndsprövningen enligt Miljöbalken %XOOHUIUnQELOWUDÀN 'HQ|NDQGHWUDÀNHQNDQOHGDWLOOEXOOHUVW|UQLQJDUI|UQlUDOLJgande bebyggelse. Detta hanteras i tillståndsprövningen enligt Miljöbalken. Eventuellt kan det ställas krav på bulleravskärmning vid den norra överfarten. Denna ligger utanför nu aktuellt planområde. %XOOHUIUnQÁ\JWUDÀN Planområdet ligger utanför bullerstört område runt Midlanda Á\JSODWV Risk och säkerhet Skredrisker Risk för skred i skredfarliga jordarter i samband med höga YDWWHQÁ|GHQRFKI|UK|MGKDYVQLYnKDUXQGHUV|NWVLGHODU av planområdet. I den sydvästra delen av planområdet, där industriområdet i gällande plan delvis omfattar vatten för utfyllnad, har en utredning genomförts 1991 av VBB-VIAK. Utredningen visar att en utfyllnad är möjlig om den utförs på föreskrivet sätt. I västra delen har geotekniska utredningar utförts i samband med tidigare planläggning för hamn och kajer. Förhöjd vattennivå i havet har ej bedömts påverka markstabiliteten inom industriområdet. Miljörisk Inför ansökan om miljötillstånd har en miljöriskanalys genomförts för verksamheten vid SCA Östrand inom ramen för Miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöriskanalysen kartlägger potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på i huvudsak miljö i eller omkring anläggningen och även skada Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 17 för tredje man. I miljöriskanalysen beaktas de ändringar som planeras vid ansökt verksamhet. Vid ansökt verksamhet omfattas SCA Östrand av lagstiftningen enligt ”Seveso II”–direktivet, såsom idag. Utsläpp till vatten Den potentiellt sett största konsekvensen för utsläpp till vatten bedöms vara om natriumklorat eller klordioxid når reciSLHQWHQ.OLQJHUIMlUGHQ'HWNRPPHUGRFNDWWÀQQDVPnQJD skyddsåtgärder kring lossnings- och lagertanken, varför sannolikheten bedöms som liten att detta skulle ske. Utsläpp till luft Allvarligaste riskerna gällande utsläpp till luft bedöms vara hanteringen av svaveldioxid och klordioxid. De skydds- och I|UVLNWLJKHWVnWJlUGHUVRPÀQQVDYVHHQGHVYDYHOGLR[LGRFKGn koncentrationen på klordioxidvatten är låg bedöms sannolikheten för utsläpp som mycket låg. Utsläpp till mark Utsläpp till mark kan ske i samband med lossning/lastning eller vid läckage i rörbryggor/ distributionssystem. Stora delar av fabriksområdet är dock asfalterat för att förhindra att utsläpp når grundvatten. Generellt bedöms miljöriskerna i SCAs verksamhet vara låga/ PnWWOLJDRFKLQJDRDFFHSWDEODPLOM|ULVNHUKDULGHQWLÀHUDWV utifrån den grovanalys som sammanställts. Merparten av de PnWWOLJDULVNHUQDVRPLGHQWLÀHUDWVEHU|UWLOONRPPDQGHDQläggningsdelar som i dagsläget inte är färdigutformade. Dessa tillkommande risker är noterade och kommer att beaktas i utformning, byggande och driftsättning av de tillkommande strukturerna och kemikaliehanteringen. När det gäller släckvatten bedöms recipientens stora utspädningseffekt vara en positiv faktor om stora mängder släckvatten når recipienten, om skyddsfunktioner och/eller temporära invallningar inte lyckas minska mängden. Risken bedöms därför som låg att släckvattnet kommer att ge långvarig påverkan på recipienten. Transportrisker Transporter till och från fabriken sker med tåg och bil via järnväg och landsväg samt med båt via en egen kaj. Största delen av kemikalierna till Bolaget transporteras med lastbil där vissa av dessa transporter är av typen farligt gods. Inga kemikalier transporteras med järnväg. Bolagets interna fordon uppehåller sig kring vedhanteringen och renseriet. Hastighetsbegränsningen inom området är 30 km/h. Planerade åtgärder handlar om att öka antalet fartygsanlöp jämfört med tillståndsgivna förhållanden. För en effektiv KDQWHULQJNDQ\WWHUOLJDUHNDMOlJHNRPPDDWWNUlYDVVnDWWÁHU Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 18 fartyg kan angöra. Främst vedråvara kommer att hanteras LQRPGHWQ\DXW|NDGHKDPQRPUnGHWNDMOlJH'HWEHÀQWOLJD kajläget kommer att nyttjas både för vedråvara och för lossning och lastning av eldningsolja, lut och terpentin som kommer att ske genom pumpning i rörledningar mellan fartyg, kajen och industriområdets olika kemikaliecisterner. För redan tillstångsgivna kemikalier kommer antalet leveranser att öka i proportion till produktionsökningen. Natriumklorat och metanol är nytillkomna kemikalier vilka kommer att levereras med bil. Risker inom transporter är: 3nN|UQLQJDYFLVWHUQHUU|UEU\JJRULQRPDQOlJJQLQJHQ )RUGRQVNROOLVLRQHU gNDGORVVQLQJVODVWQLQJVIUHNYHQV 8WVOlSSYLGIDUW\JVORVVQLQJ 8WVOlSSXQGHUWUDQVSRUW Transportolyckor Av de levererade kemikalierna som Bolaget använder är svaveldioxid ett av de mest giftiga ämnena. En olycka med svaveldioxid kan orsaka ett utsläpp av giftig gas, särskild under varmare perioder då svaveldioxiden avdunstar vid rumstemperatur. Sannolikheten för att en tankbil innehållande SO2 skall vara LQEODQGDGLHQWUDÀNRO\FNDXWDQI|ULQGXVWULRPUnGHWlUEHURHQGHDYVWDQGDUGHQSnWUDQVSRUWYlJHQWUDÀNI|ULQJHQHYHQWXHOOD hastighetsbegränsningar, antal korsningar, siktförhållanden, arbetsmiljöförhållanden (trötthet, kunskap om anläggning eller transportväg) m.m. Standarden på transportleden till BolaJHWVDQOlJJQLQJlUJRGVDPWLGLJWVRPWUDÀNI|ULQJHQlUUHODWLYW normalintensiv. Sannolikheten för denna kategori av händelse är erfarenhetsmässigt mycket låg, vilket också framgår av Räddningsverkets statistik (Räddningsverkets handbok ”Farligt gods, riskbedömning vid transport”), sannolikhetsnivå 1 i riskmatrisen. Att dessutom bilens tank skall skadas så att ett utsläpp uppkommer reducerar sannolikheten ytterligare. Kemikalietransporter med lastbil till och från lossningsplatser leds via portvakten kortaste väg till respektive lossningsplats. Interna transporter med truckar är riskfaktorer avseende kollisionsolyckor, men dessa är förlagda till renseri och vedplan, vilket är långt ifrån lossningsplatserna för de farligaste lPQHQD6W|UVWWUDÀNÁ|GHEHG|PVYDUDFDPHWHUQlUPDVW SRUWYDNWHQGlUYlJHQWUDÀNHUDVDYEnGHNHPLNDOLHOHYHUDQVHU och uttransporter av massa. 9LGHQWUDÀNRO\FNDPHGHQWDQNELOLQRPLQGXVWULRPUnGHW kommer en större mängd kemikalie att kunna läcka ut än vid transport av mindre förpackningar eller fat. Tankbilarna är Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 19 dock ofta uppdelade i sektioner vilket innebär att inte hela LQQHKnOOHWWRUGHOlFNDXW(IWHUVRPGHÁHVWDGHODUQDDYLQGXstriområdet, inklusive transportvägar, är utförda av hårdgjord yta bedöms ett utsläpp av kemikalie orsakat av lossnings- eller transportolycka inte medföra några större konsekvenser för spridning i mark. Behov av åtgärder samt konsekvensernas storlek gällande utsläpp till mark, vatten eller luft är beroende av omfattningen av ett eventuellt läckage samt av vilka ämnen som har läckt ut. Inga kemikalietransporter sker med tåg varför heller inga urspårningar riskerar att leda till utsläpp av instängda volymer. Transportolyckor med godståg från Ådalsbanan bedöms som osannolika då en reducerad hastighetsbegränsning gäller på banan förbi industriområdet. 8. GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till tio år från den dag planen vinner laga kraft. Tidplan Efter samrådsremiss under februari-mars 2015 beräknas beslut om ett färdigt planförslag för granskning tas av Kommunstyrelsen i början av 2015. Granskning beräknas kunna ske under april 2015 och planen bedöms kunna antas i majjuni 2015. Huvudmannaskap Allmänna platser Planen innehåller inga allmänna platser. Kvartersmark Kvartersmarken för industriverksamhet bebyggs av områdets fastighetsägare, SCA efter deras investeringsbeslut. Exploateringsavtal Något exploateringsavtal, som reglerar ansvarsfördelning mellan kommunen och exploatören, är inte nödvändigt. EKONOMISKA FRÅGOR Genomförandet av planen bekostas av SCA FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Någon förändring av fastigheterna inom planområdet bedöms inte nödvändig. Gemensamhetsanläggningar Inga gemensamhetsanläggningar behöver bildas. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Ledningsrätt Sid 20 Någon ledningsrätt för allmänna va-ledningar och/eller elledningar bedöms inte bli aktuell. TEKNISKA FRÅGOR El, tele, data 2PUnGHWlUDQVOXWHWWLOOEHÀQWOLJDHORFKWHOHQlW Vatten, avlopp och dagvatten Området är redan anslutet till kommunens vatten- och avloppsledningsnät. Dagvatten hanteras inom området enligt gällande miljötillstånd. Brandvattenförsörjning anordnas till brandposter i enlighet med Räddningstjänstens föreskrifter. Mellan SCA och RäddQLQJVWMlQVWHQÀQQVHWWQlUDVDPDUEHWHNULQJEUDQGVN\GGVIUngor. Värme Uppvärmning av bebyggelsen avses ske genom fabrikens eget värmenät. 9. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Miljöbedömning Enligt Miljöbalkens 6 kap 11§ skall en miljöbedömning av detaljplan göras om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Timrå kommun har i beslut 2015-02-27, KL2/2015 ansett att planen innebär betydande miljöpåverkan. Verksamheten vid Östrands massafabrik är tillståndspliktig enligt Miljöbalken och den planerade utbyggnaden är föremål för tillståndsprövning. Miljökonsekvenser SCA Östrand har för fabrikens utbyggnadsplaner kopplat till tillståndsansökan utarbetat en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB. (ÅF 2014-10-15) Därutöver har en miljökonsekvensbeskrivning kopplat till detaljplanen utarbetats (ÅF 2015-0130) Miljökonsekvenserna är enligt denna sammanfattningsvis följande. Förbrukning och hushållning av resurser Vedråvara 9HGUnYDUDQXWJ|UVDYUXQGYHGRFKÁLV5nYDUXEHKRYHW|NDU i princip i proportion till planerad produktionsökning och beräknas uppgå till: 5 300 000 m3fub/år varav ca 1 200 000 PIXEnUVRPÁLV'HWWDMlPI|UWPHGGDJHQVFD PIXEnUYDUDYFDPIXEnUVRPÁLV Ett modernt kontinuerligt kokeri säkerställer ett högt massautbyte. Utöver massa utvinns biprodukterna råterpentin och råtallolja, som har sitt ursprung från vedråvaran. Även fjärrvärme och s.k. grön el produceras som biprodukter. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 21 Vatten )|UYDWWHQI|UV|UMQLQJHQWLOO6&$gVWUDQGÀQQVYDWWHQGRPI|U 4 m3/s vattenuttag från Indalsälven. Det totala vattenbehovet bedöms vid planerad produktion att uppgå till i genomsnitt ca 1,5 m3/s, dvs långt under dagens tillstånd. Process- och tillsatskemikalier De kemikalier som används för massaproduktionen är i huvudsak välkända och allmänt förekommande inom branschen. Samma typer av kemikalier kommer att användas vid planerad produktion som vid dagens produktion, undantaget vid produktion av ECF-massa. För produktionen av ECF-massa tillkommer natriumklorat och metanol för produktionen av klordioxid. Klordioxid, som kommer att användas som blekkemikalie kommer att tillverkas på plats i en ny anläggning. SCA Östrand arbetar av miljö- och kostnadsskäl kontinuerligt I|UDWWPLQLPHUDDQYlQGQLQJHQDYNHPLNDOLHU'HWÀQQVHWW omfattande system för effektiv återvinning av kokkemikalier. Förbrukade mängder kemikalier bedöms komma att öka mindre än vad som motsvaras av planerad produktionsökning. Värmeenergi-bränslen samt elenergi SCA Östrands behov av ångenergi täcks huvudsakligen av soda- och biobränslepannan. Ångenergi som genereras utnyttjas även för intern elproduktion. SCA Östrand levererar även fjärrvärme till Timrå och Sundsvalls kommuner. Den planerade produktionsökningen av sulfatmassa innebär HQOlJUHVSHFLÀNI|UEUXNQLQJDYEnGHnQJYlUPHRFKHORFK sulfatmassatillverkningen kommer att bli mer än självförsörjande på både värme och el. Användningen av fossila bränsle bedöms inte komma att öka, utan biobränsleandelen uppgå till ca 98 % för både dagens och planerad produktion. Den ökade energieffektiviseringen vid ansökt produktion beräknas medföra ett överskott av biobränsle i form av bl.a. bark, vilket kan användas för ökad intern elproduktion och/ eller avyttras. Transporter Idag transporteras vedråvaran i form av rundved med bil, fartyg och järnväg. Kemikalier, biobränsle och eldningsolja kommer med bil eller fartyg. Biprodukterna, råtallolja och råterpentin transporteras från SCA Östrand med bil eller fartyg. SCA Östrand har en egen kaj för lossning och lastning DYYHGUnYDUDÁLVELREUlQVOHHOGQLQJVROMDNHPLNDOLHURFK biprodukter. Idag transporteras huvuddelen av producerad massa med lastbil till Tunadalshamnen i Sundsvall, ca 10 km söderut, för vidare transport. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 22 Vid planerad produktion kommer transportarbetet att öka i princip i proportion med produktionsökningen, och fördelas på de tre transportslagen. Transporter av inköpt bränsle kommer att minska, medan transporter av barköverskottet kommer att öka. Transporter av olja är fortsättningsvis lågt vid planerad produktion. För att minimera lastbilstransporter med råvara, planeras ett \WWHUOLJDUHNDMOlJHEUHGYLGGHQEHÀQWOLJDNDMHQVRPVDNQDU kapacitet för utökade vedleveranser. Med den nya hamnen som planeras erhålls en total kapacitet motsvarande 360 anlöp/år. Den nya kajen förutses inte utformas för utskeppning av producerad massa, utan massan transporteras till GHQQlUEHOlJQD7XQDGDOVKDPQHQPHGEHÀQWOLJRUJDQLVDWLRQ och infrastruktur, vilket bl.a. medför samlastning med andra varor. Det nya kajläget kommer närmare vedhanteringen, vilket leder till färre interna transporter inom industriområdet. Vid byggnation av det nya kajläget kommer skyddsåtgärder att tas för att förhindra påverkan av vattenkvaliteten. Samma VN\GGVnWJlUGHURFKUXWLQHUNRPPHUDWWÀQQDVYLGGULIWHQYLG GHWQ\DNDMOlJHWVRPI|UGHWEHÀQWOLJDI|UDWWI|UHE\JJDSnverkan på mark, grundvatten och recipienten Alnösundet. Miljökonsekvenser vatten Utsläpp till vatten ,QRPDQOlJJQLQJHQÀQQVI|OMDQGHV\VWHPI|UXSSVDPOLQJDY överskottsvatten: -Fiberhaltigt avlopp samlar upp huvuddelen av processavlopSHQIUnQYHGKDQWHULQJÀEHUOLQMHEOHNHUL&703OLQMHRFK torkmaskiner -Fiberfritt avlopp i form av indunstningskondensat och delar DYEOHNHULÀOWUDWIUnQVXOIDWPDVVDWLOOYHUNQLQJHQ - Dag- och kylvatten inom fabriksområdet - Kemikaliehaltigt avlopp från återvinningen -Västra avloppet Utsläpp av organiskt material och kväve från SCA vid planerad verksamhet bedöms ha en liten påverkan på Sundsvallsbukten jämfört med bidraget från Indalsälven. Fosforemissionen vid ansökt produktion är i nivå med vad som tidigare registrerats periodvis under 2000-talet. De största fosforkällorna till Sundsvallsbukten är även fortsättningsvis Indalsälven och Ljungan samt fosforbidraget från öppna Bottenhavet med djupströmmarna till bukten. Detta gör att utsläppet från SCA Östrand har en begränsad betydelse för Sundsvallsbuktens miljöförhållanden. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 23 Släckvatten Släckvattnets miljöpåverkan beror helt på vilka kemikalier, material och släckämnen, samt dessas egenskaper i form av toxicitet, nedbrytbarhet och grad av bioackumulering, som medverkat i brandförloppet samt de förbränningsvillkor som då gällt. Vidare påverkar också hur mycket kemikalierna späds ut med släckvatten. Stor påverkan har också egenskaper hos den miljö som drabbas av släckvattnet. Liksom tidigare är recipientens stora utspädningseffekt en positiv faktor om stora mängder släckvatten når denna utan att Bolagets skyddsfunktioner lyckas minska mängden eller att temporärt invalla släckvattnet. Risken bedöms därför som låg att släckvattnet kommer att ge långvarig påverkan på recipienten. Med beaktande av att SCA:s egen insatsgrupp har rutiner och åtgärdsplaner, såsom applicerandet av dagvattenbrunnstätningar, iläggning av läns, gruppövningar med Räddningstjänst samt användning av sugbil för släckvatten, är den generella bedömningen att hanteringsarbete kring släckvatten sker enligt försiktighetsprincipen och bedöms som god. Miljökonsekvenser luft Utsläpp till luft Utsläpp till luft kommer huvudsakligen från: -Sodapannan; stoft, svaveloxider, kväveoxider och reducerade svavelföreningar -Mesaugnen; stoft, svaveloxider, kväveoxider och reducerade svavelföreningar - Biobränslepannan; stoft och kväveoxider Utsläpp till luft kommer att öka i proportion med produktionsökningen vid planerad produktion, men bedömda utsläpp till luft vid den planerade produktionsnivån underskrider miljökvalitetsnormerna för svaveldioxid, partiklar (stoft) och kväveoxider. Konsekvenser för ljud En kartläggning av nuvarande verksamhet vid SCA Östrand har genomförts avseende spridningen av ljud till närliggande bostadsbebyggelse. Ljudnivåer från nuvarande verksamhet tangerar villkoret på 50 dB(A) nattetid. Momentana ljud överskrider inte villkoret på 65 dBA. Baserat på modellen har ljudnivåer beräknats för planerad verksamhet vid SCA Östrand. Vedhanteringen och det nya kokeriet beräknas vara dominerande avseende delbidrag till närliggande bebyggelse, och åtgärder behövs för att klara nuvarande villkorsnivåer. Bolagets ambition är att vidta åtgärder för att säkerställa att nuvarande bullernivåer inte överskrids, men det är i dagsläget Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 24 svårt att med någon närmare precision bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas. Konsekvenser för avfallshanteringen SCA Östrand arbetar aktivt med att minimera mängden avfall och strävar efter att nyttiggöra så stor andel som möjligt, varI|UUXWLQHUÀQQVI|UKDQWHULQJDYGHWDYIDOOVRPXSSNRPPHU 9LGSODQHUDGYHUNVDPKHWEHG|PVGHEUDQVFKVSHFLÀNDDYIDOOVslagen öka i proportion till produktionsökningen. BehandOLQJHQDYEUDQVFKVSHFLÀNWLFNHIDUOLJWDYIDOOSODQHUDVDWWVNH på samma sätt i framtiden som vid nuvarande förhållanden, används som fyllnadsmassor, eller för annan användning eller deponering. Mängderna farligt avfall kan variera mellan åren och bedöms komma att öka något vid planerad verksamhet jämfört med nuvarande verksamhet. Farligt avfall mellanlagras säkert inom fabriksområdet och tas omhand av godkänd extern entreprenör. Konsekvenser av kemikaliehanteringen De kemikalier som används i produktionen vid SCA Östrand är välkända och allmänt förekommande inom branschen. 9LG6&$gVWUDQGÀQQVHQNHPLNDOLHJUXSSVRPDQVYDUDU för granskning och godkännande av kemiska produkter ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt inom verksamheten. Produktvalsregeln tillämpas av kemikaliegruppen, vilket innebär att kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljö ersätts med mindre farliga, d.v.s. substitutionsprincipen tillämpas. Vid planerad produktion bedöms kemikalieförbrukningen att öka mindre än vad som motsvaras av produktionsökningen. Kemikalier vid ansökt produktion kommer i huvudsak att vara av samma typ av som vid tillståndsgiven produktion, men för framtiden tillkommer kemikalier för tillverkning av klordioxid. En kemisk–biologisk karakterisering på utgående, behandlat avloppsvatten från SCA Östrand har tidigare genomförts. Baserat på resultaten bedömdes att det förväntades inga effekter i recipienten av det biologiskt behandlade avloppsvattnet från SCA Östrand. Detta är i linje med resultat som framkommit gällande miljöeffekter av skogsindustriella utsläpp. Moderna sulfatmassafabriker med god teknisk standard och biologisk rening ger normalt inte upphov till utsläpp av ämnen med toxiska egenskaper. Effekten av utgående, behandlade avloppsvattnet vid planerad produktion bör bli desamma under förutsättning att övriga omständigheter är desamma, såsom god rening av utgående avloppsvatten med kloratreduktion, god tvätt av massa, spill- Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 25 och kondensathantering samt utbildad personal vilket möjliggör goda skötselrutiner. För mer detaljerad information kring verksamhetens miljöpåverkan hänvisas till miljökonsekvensbeskrivningen. (MKB SCA Östrand, ÅF 2014-10-15 samt MKB Detaljplan ÅF 2015-01-30) Konsekvenser förorenad mark Bakgrund I området vid SCA Östrand har industriell verksamhet förekommit sedan år 1868, då ett sågverk uppfördes. Detta brann ner 1913. År 1929 bildades SCA Östrand och ett sulfatmassabruk togs i drift år 1932, vilken utvecklades till Europas största fabrik år 1936. Sulfatmassafabriken har sedan byggts ut och om i olika skeden. CTMP-fabriken kördes igång år ,QRPLQGXVWULRPUnGHWÀQQVlYHQKDPQYHUNVDPKHW Under perioden 1946-1983 fanns även en klor-alkalifabrik inom industriområdet, vilken använde kvicksilver vid framställning av klor. Fabriksområdet består till vissa delar av utfylld mark, och utbyggnaden har skett efter behov. En landutfyllnad med grönlutsslam, aska och konventionella schaktmassor är pågående i den östra delen av industriområdet, vilket är tillståndsgiven av miljödomstolen (mål nr M127-01). I enlighet med gällande lagstiftning har en s.k. statusrapport HQOLJW,('VDPPDQVWlOOWVRFKGHQnWHUÀQQVVRP%LODJD% i tillståndsprövningens MKBdokument. 7LOOI|OMGDYWLGLJDUHYHUNVDPKHWNORUDONDOLIDEULNÀQQV kända områden med förorenad mark. SCA Östrand deltar aktivt i länsstyrelsens MIFO-arbete inom den ordinarie tillsynen av fabriken. Flera områden har undersökts avseende mark och grundvatten, senast år 2012 och 2014. Slutsatser avseende konsekvenser för markföroreningar SCA Östrands planerade verksamhet innebär ett fortsatt arbete med provtagning och analyser av mark och grundvatten inom industriområdet, speciellt i samband med byggnationer av de nya anläggningsdelarna. Vid grävarbeten säkerställs att föroreningar inte sprids och att uppkomna massor hanteras på ett säkert sätt. Industriområdet kommer att vara till största delen hårdgjord yta, speciellt där kemikalier hanteras och lagras samt där transporter sker. Detta förebygger att eventuellt spill tränger ner i mark och grundvatten. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 26 Konsekvenser risk och säkerhet Ras och skred Nya byggnader och cisterner kommer att byggas inom planområdet. Eftersom industrimarken ej har tillräcklig bärighet måste pålning därför göras på stora ytor. Det är viktigt att säkerställa så att inga skred eller sättningar kan triggas och att fog tas för exempelvis vattennivåhöjningar i Alnösundet. Eftersom ras- och skredriskkarteringen inte omfattat delar av det område där den nya kajen och det nya renseriet (om detta blir aktuellt) planeras, bör extra försiktighet och rådgörande med geotekniker ske innan byggnationen påbörjas. I byggskedet måste också risker med påkörning av rörbryggor hanteras då kranbilar kommer röra sig i närheten av existerande rörbryggor. Vissa rörbryggor kommer att behöva dras om då dessa i nuläget är placerade i positioner där byggnation kommer att ske. Transportvägar till kemstation och klordioxidframställningen går inte förbi rörbryggor vilket utesluter risken för påkörning. Då antalet transporter kommer att öka bedöms sannolikheten för en transport- och lossnings-/lastningsolycka öka proportionerligt med antalet transporter. Genom att hantera transportstråk tidigt i förprojektet likväl som att utbildning sker av chaufförerna vid färdigställning bedöms riskerna vara hanterbara. Sammantaget bedöms risken utifrån statistiken från SMHI och markundersökningar kring industriområdets beskaffenhet som låg att byggnader och rörgator kommer att påverkas i sådan omfattning att sättningar och skred kan ge skador som leder till utsläpp i sådan skala att dessa kan påverka mark, luft och vatten. Risken för ras (att stenar, block m.m. rör sig fritt) bedöms som mycket låg eftersom inga sådana geologiska förutsättQLQJDUHOOHUUHVWHUIUnQWLGLJDUHUDVUDYLQHUÀQQVLQlUKHWHQ av industriområdet, enligt SGUs kartor och inventeringar. Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 27 Konsekvenser för närboendes utblickar Påverkan på omgivande bebyggelsemiljö Detaljplanens huvuduppgift är att reglera markanvändning och bebyggelse. En industriverksamhet som Östrands massafabrik är beroende av att kunna bygga efter de processtekniska förutsättningar som gäller för massaindustri, vilket i vissa stycken kräver höga byggnader och installationer. Den påverkan bebyggelsen ger på omgivningen handlar i huvudsak om utseende och siktlinjer som kan påverkas. Sedan PnQJDnUWLOOEDNDKDU7LPUnVEHE\JJHOVHSURÀOHWDEOHUDWVPHG Östrandsfabrikens täta och höga bebyggelsestruktur som i sin skala har drag av internationella storstäders centrala delar. Människor som bor och vistas i närområdet påverkas av förändrade vyer. Utbyggnadsplanernas påverkan på vyerna från den näraliggande bebyggelsen har därför studerats utifrån fotodokumentation, modellstudier och fotomontage. Detaljplanens utökade bebyggelsemöjligheter innebär följande. )RWRSXQNWHUI|UELOGVHULHQVYDUW RFKIRWRPRQWDJHQU|WW Nuvarande vyer över Östrand Vyerna idag från näraliggande bebyggelse framgår av följande bildserie. 6 4 3 10 5 9 2 8 7 1 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 %LOGIUnQgVWUDQGVYlJHQXSSH Sn1lVEHUJHW %LOGIUnQ9LOODYlJHQ 6NROJDWDQV|YUHGHO Sid 28 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 )UnQ0DULHGDOVJDWDQ9DUYVgatan )UnQ-lUQYlJVJDWDQQHGDQI|U 6NROJDWDQ )UnQ.XQJVYlJHQQHGDQI|U Örnen. Sid 29 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 30 Sammanfattningsvis ser man mycket lite av Östrands induVWULRPUnGHIUnQGHÁHVWDXWVLNWVSXQNWHUGHWVRPV\QVlUGH bägge sodapannorna, skorstenar och rökplymerna. Nere längs Järnvägsgatan ser man överfarten och vedgården samt topSDUQDSnÁLVK|JDUQD Modellstudier Såväl nuvarande byggnader inom industriområdet, dock utan uppstickande installationer, som nuvarande byggrätter, dvs tillåtna högsta höjder, har lagts in i en terrängmodell där beÀQWOLJDERVWDGVKXVLQlURPUnGHWKDUODJWVLQVFKHPDWLVNW'HQ kraftigt skymmande vegetationen har symboliskt vistas med stiliserade och genomsiktliga träd. Modellbilderna visar följande skillnader mellan dagens byggnader/byggrätter och planens förslag. +90 +10 +100 +30 0RGHOOELOGWDJHQIUnQ0DULHGDOVJDWDQV|YUHGHOXQJHUIlUVRPIRWR2YDQV\QVGDJHQVE\JJUlWWHUVRP JHQRPVNLQOLJWJU|QDOnGRURFKGDJHQVE\JJQDGHUVRPP|UNDUHYRO\PHULQXWLGHVVD Planerade nya byggnader +50 +15 +30 +50 +100 +60 +100 3ODQHQLQQHElUDWWE\JJUlWWHUQDL|VWUDGHOHQGHQYlQVWUD|NDUIUnQWLOOLGHQ|VWOLJDVWHGHOHQ RPUnGHWXW|NDVQRUUXWRFKRPUnGHWI|UQ\WWUHQVHULInUHQE\JJK|MGSn Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 31 Järnvägsöverfarten +10 +90 +30 an stban Ostku +100 tan Jär a gsg nvä 0RGHOOELOGIUnQ6NROJDWDQVQHGUHGHOXQJHIlUYLGIRWRPHGGDJHQVE\JJUlWWHURYDQgYHUIDUWHQ|YHU MlUQYlJHQV\QVLELOGHQVPLWW Planerade nya byggnader +50 +30 +15 +100 +50 n bana st Ostku tan Jär 6DPPDELOGPHGSODQHQVE\JJUlWWHU nvä a gsg +100 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 +10 +30 0RGHOOELOGIUnQ6NROJDWDQV|YUHGHOPHGGDJHQVE\JJUlWWHU)RWRSXQNWXQJHIlUVRPIRWR Planerade nya byggnader +50 +15 3ODQHQVE\JJUlWWHULVDPPDY\ +30 +50 Sid 32 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 33 Fotomontage SCA har genom Sweco gjort följande fotomontage av de planerade nya anläggningarna sett från några utsikspunkter i näraliggande bebyggelse. 8WVLNWIUnQ9LOODYlJHQ1lVEHUJVYlJHQLGDJRYDQHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 8WVLNWIUnQ9LOODYlJHQLGDJRYDQRFKHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ Sid 34 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 8WVLNWIUnQ%DFNJDWDQLGDJRYDQRFKHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ Sid 35 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 8WVLNWIUnQ%DFNJDWDQLGDJRYDQRFKHIWHUXWE\JJQDGQHGDQ Sid 36 Östrands massafabrik Timrå kommun Planbeskrivning Samrådshandling 2015-03-04 Sid 37 Slutsatser De nya byggnader planen medger med sina byggrätter inneElUHQP\FNHWOLWHQSnYHUNDQI|UGHÁHVWDDYY\HUQD1\D byggnader med höjden +50 ligger i anslutning till den redan höga bebyggelsen i fabriksområdets centrala del och inga utsikter över vattnet försämras. Utökningen av +30 området norrut för de anordningar som behövs för en ny vedgård påverkar den teoretiska vattenutsikten något. I praktiken skymPHUEHÀQWOLJYHJHWDWLRQLGHÁHVWDY\HU'HQQRUUDGHOHQPHG byggrätten +15 kan med bebyggelse i den nordöstra delen påverka den teoretiska vattenvyn från Skolgatan. Fotomontagen visar en ytterst marginell påverkan på de vyer som redovisats. Sammanfattningsvis innebär inte de planerade anläggningarna eller planens byggrätter några allvarliga inskränkningar i närboendes utsikter över Klingerfjärden. 10. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planförfattare Planförfattare är Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark, Sundsvall. Uppdragsgivare är SCA med Dan Holmgren som beställarens ombud. Arbetet har skett i samråd med Timrå kommun med Hans-Anders Kempe som ombud. Underskrift Hans Gillgren Arkitekt SAR/MSA
© Copyright 2024