Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och
Förstudie Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Göteborgsregionens kommunalförbund – juni 2015 Medverkande Projektledning vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR Ida Lindbergh, projektledare Lars Heineson, seniorkonsult Styrgrupp Jesper Adolfsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Ingela Isaksson, Länsstyrelsen Västra Götaland Lena Sultanovic Magnusson, Business Region Göteborg Tjänstemän och politiker från följande kommuner - Kungsbacka Göteborg Öckerö Kungälv Stenungsund Tjörn Orust Uddevalla Politisk styrgrupp och nätverk vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR - Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nätverket för samhällsbyggnadschefer Nätverket för miljöchefer Övriga relevanta aktörer - Tillväxt Norra Bohuslän Västarvet, Bohusläns museum Turistrådet Västsverige Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning Havs- och vattenmyndigheten Västkuststiftelsen 8-fjordar Bohuskustens vattenvårdsförbund Fiskekommunerna Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) Nätverket för Näringslivschefer vid Business Region Göteborg 1 Innehållsförteckning 1. Förord ....................................................................................... 3 2. Inledning ................................................................................. 4 3. Förstudiens uppdrag ............................................................. 5 4. Bakgrund och förutsättningar .............................................. 6 4.1 Göteborgsregionens ingång ........................................... 6 4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och samarbeten .............................................................................. 9 5. Presentation av området ................................................... 15 5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen ........... 16 5.2 Miljötillståndet i havsområdet ....................................... 18 6. Förstudieprocessen .............................................................. 19 7. Förslag till fortsatt arbete .................................................... 28 7.1 Strukturbild för kustzonen ............................................... 29 7.2 Startplattform ................................................................... 30 7.3 Teman ............................................................................... 32 7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring....... 33 7.5 Organisation och roller ................................................... 34 7.6 Resursbehov ..................................................................... 37 7.7 Finansieringsmöjligheter ................................................. 39 8. Vidare samarbete ............................................................... 48 9. Referenser ............................................................................. 49 2 1. Förord Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Två seminarier där gemensamma diskussioner om kustzonens utveckling var i fokus ledde fram till den här förstudien om mellankommunal kustplanering och vars slutrapport nu är färdig. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Västra Götalandsregionen är förstudiens huvudfinansiär. Kustkommuner som deltagit i förstudien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla som alla bidragit med både tid och kompetens. Andra relevanta aktörer har också deltagit. Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden, organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den maritima näringslivsutvecklingen. Det förslag som läggs fram i den här rapporten har växt fram i dialog med kustkommuner och de övriga aktörer som deltagit. I korta drag innebär förslaget att en gemensam strukturbild för kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom planering, miljö och verksamheter jobba med fördjupningar inom prioriterade teman. Kunskapsutbyte och förankring är av yttersta vikt och sker kontinuerligt med berörda aktörer och politiska organ på lokal och regional nivå. Kommunernas och andra aktörers tid och engagemang i arbetet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt, men även stöd i form av kontant finansiering kommer att behövas. Projektledningen föreslås ligga vid Göteborgsregionens kommunalförbund och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad vid Göteborgsregionens kommunalförbund med inkludering av politiska representanter från Orust och Uddevalla. För att den färdiga rapporten skall kunna bli en verkningsfull utgångspunkt för ett fortsatt arbete i det gemensamma kust- och havsområdet är det av stor vikt att få berörda aktörers syn på de framlagda förslagen. Rapporten skickas därför nu ut på remiss till berörda myndigheter, kommuner, organisationer m.fl. Det är till stor hjälp om följande frågeställningar behandlas i remissvaren. Förslagen framgår framförallt av avsnitt 7.1–7.7 i rapporten. - Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels fördjupning i tematiska områden? Hur ser ni på förslaget till organisation? Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka? Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden ni vill arbeta inom? Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid dels bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning? Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbetet efter projektperioden 2016-2018? Vi är givetvis tacksamma för även andra synpunkter på materialet och om något är felaktigt eller behöver kompletteras. 3 2. Inledning Kustzonen har en stor attraktionskraft och är identitetsskapande för hela vår region. Det finns en lång rad intressen som verkar i kust- som havsområdet och nyttjar de värden och de fantastiska resurser som finns där på olika sätt och intresset bara ökar. En ökande turistnäring, ett ökat intresse för friluftsliv, etablering av vattenbruk och intresse av att använda havsområdet som en bas för förnybar energiproduktion är bara några exempel. Traditionellt har politikområden som berör havet och de verksamheter som finns där utvecklats relativt fragmentariskt där fisket har en målsättning, sjöfarten en annan och besöksnäringen en tredje. På såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå har man under lång tid uppmärksammat värdet av de resurser som finns i våra kust- och havsområden och särskilt pekat på nödvändigheten med att ha en helhetssyn när man utformar politik som berör havet för att kunna hantera resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Fysisk planering av kust- och havsområden har pekats ut som ett bra verktyg för att kunna implementera ett sådant synsätt. Havets gränslösa karaktär kräver en helhetssyn vilket i sin tur ställer krav på att samverkan över såväl sektorer som administrativa och geografiska gränser fungerar och kan fördjupas. 4 3. Förstudiens uppdrag Förstudiens uppdrag och syfte finns formulerat i den ansökan som lämnades in och det beslut som fattades av Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd om att stödja förstudien. Syftet med ansökan var att påbörja en långsiktig process för mellankommunal och regional kustplanering i de åtta kustkommunerna från Kungsbacka kommun i söder till Uddevalla kommun i norr. Syftet med förstudien var formulerat som att i samarbete med kustkommunerna, regionala aktörer och övriga relevanta intressenter skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete kring kustplanering med en tidshorisont på tre år. I ansökan lyftes fram att förstudien ska göras i tät dialog med de åtta kustkommunerna och de fyra regionala aktörerna. Inom kommunerna riktas dialogen främst till tjänstemän som har funktionen som översiktliga planerare, kommunekologer och näringslivssekreterare eller motsvarande i kommunerna. Även kommunpolitiker ska bjudas in och informeras så att en fortsatt process förankras och får politiskt stöd, bland annat genom regelbunden avstämning med GRs politiska styrgrupp för Miljö och Samhällsbyggnad. Förstudien har projektletts med huvudansvar från GR Planering med en styrgrupp bestående av representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg. Det dialogarbete som genomförs inom ramarna för förstudiens ska resultera i att formerna för ett framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal och regional kustplanering dokumenteras, bearbetas och presenteras. Ett antal frågeställningar specificeras i ansökan: - Definiera vilka tematiska områden som är lämpliga att fokusera på. Identifiera hur den politiska styrningen ska ske. Identifiera hur Strukturbilden för Göteborgsregionen kan utvecklas med fokus på Kustzonen inom ramen för arbetet. Klargör hur arbetet stödjer och samverkar med den nationella havsplaneringen Klargör hur arbetet i förlängningen kan uppfylla kravet på kommunerna att ha en översiktlig planering av dess saltvattenområden. Kartläggning som visar det maritima näringslivets behov (Business Region Göteborg) Presentera förslag till finansiering av arbetet med mellankommunal kustplanering 2015-2018 Det har alltså som en del av förstudien även pågått en kartläggning av det maritima näringslivets behov. Kartläggningen har genomförts av Business Region Göteborg och skickas med som bilaga till denna rapport. Frågeställningarna och tidsperspektivet har justerats något under arbetets gång, men huvudfokus har legat på att utarbeta ett förslag för fortsatt gemensamt arbete kring kustplanering med avseende på prioriterade tematiska områden, organisering av arbetet, möjlig finansiering och kopplingar till relevanta pågående processer på olika nivåer. 5 4. Bakgrund och förutsättningar 4.1 Göteborgsregionens ingång En viktig utgångspunkt för Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) ingång i arbetet med förstudien om mellankommunal kustplanering har varit de politiskt antagna mål- och strategidokument där man pekar ut riktningen för samverkan kring regional utveckling och där kommunerna visar att man är beredda att ta ett gemensamt ansvar för att nå uppsatta mål och omsätta den politiska viljan i praktisk handling. Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) samt Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur(2013) har varit centrala för arbetet med förstudien då båda dessa dokument har en bred politiskt förankring och lyfter fram kustzonen som såväl ett värde som ett ansvar för hela regionen och som en viktig del i utvecklingen av en hållbar regional struktur. Båda dessa strategiska dokument är resultatet av en flerårig politisk rådslagsprocess som inleddes 2002 och hade brett politiskt deltagande från alla medlemskommuner inom Göteborgsregionen. En viktig utgångspunkt för rådslagsprocessen var att regionen ska utvecklas så den blir attraktiv för människor att bo, leva och verka i och blir ur alla aspekter långsiktigt hållbar. Regionens fysiska struktur pekades ut som ett viktigt område att samverka kring vilket man bland annat kan se i förlagan till Hållbar tillväxt, det mål- och strategidokument som hette Uthållig tillväxt och antogs av GRs förbundsstyrelse 2006 efter en tredje politisk rådslagsrunda. Ett av målen i Uthållig tillväxt var att ”Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter”. Detta mål ledde till att man utarbetade en gemensam strukturbild för hela Göteborgsregionen. Kustzonen i Strukturbild för Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen antogs av Göteborgsregionens förbundsstyrelse i maj 2008 och är en överenskommelse om att alla regionens medlemskommuner gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det vill säga, att man lokalt i sin planering utgår från och följer strukturbilden och överenskommelsen. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer. Förutom att fungera som ett stöd för medlemskommunerna för arbete inom sina gränser ska den ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor och utgöra underlag för ett samordnat agerande i dialog med statliga verk och myndigheter. De strukturbildande elementen är kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv (Se bild nedan). Alla elementens betydelse beskrivs i strukturbilden. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar framhålls, tillsammans med attraktiva stadsmiljöer och ett rikt utbud av utbildning, arbete och service, som avgörande för att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Strukturbilden pekar på att förutsättningarna för en uthållig tillväxt stärks om vi koncentrerar utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m.m. till kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. Utbyggd eller beslutad infrastruktur ska kunna understödja en sådan utveckling. 6 Kusten och havet har ju sina specifika förutsättningar när det gäller såväl boende, infrastruktur, arbetsplatser och annat. I strukturbilden för Göteborgsregionen beskrivs kustzonen enligt nedan: Strukturbild för Göteborgsregionen Kustzonen i strukturbilden Kustzonen har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. I kustzonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Här finns några av de grundläggande värden – kust och hav – som gör att vi väljer att bo och leva i Göteborgsregionen. Vi är överens om att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena. Vi tänker på att ... ... stora delar av kustzonen är redan exploaterad med såväl äldre kustsamhällen som modernare fritids- och villabebyggelse. Dessa orter och områden erbjuder betydande boendekvaliteter samt bidrar till att stärka regionens attraktionskraft. Kusten är en tillgång för regionen året om. ... många av dessa områden saknar en god transportsinfrastruktur varför alternativa resmöjligheter saknas. Vid en omfattande omvandling eller nyexploatering behövs betydande nyinvesteringar i kraftfulla kollektivtrafikstråk som ansluter eller utgör komplement till huvudstråken. ... det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik. Regionens invånare har – liksom våra besökare – behov av att nå och ta del av såväl orörd kustnatur som bad- och båtanläggningar och historiska miljöer. ... kusten och havet är basen för flera för regionen viktiga näringar varför samspelet mellan olika aktörer och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar mellan olika intressen ska uppnås. 7 Överenskommelsen i strukturbilden pekar alltså på såväl styrkor som problem och utvecklingsmöjligheter i kustzonen. Transportinfrastruktur och byggande i kustzonen står i fokus. Kvaliteter och grundläggande värden nämns som viktiga att ta till vara på och utveckla, men här finns inget egentligt tydliggörande av vari de värdena eller kvaliteterna består. Kustzonen i Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2013 och är, som nämnts innan, en uppdatering av mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt. De målsättningar som direkt relaterar till kustzonens utveckling i dokumentet är att: - Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft och tillgängligheten till dessa miljöer ska säkras. - Livsmiljöerna ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. - Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till år 2030 stärkas med 135 000 boende och 50 000 arbetsplatser. I dokumentet lyfts de värden som finns i kusten, havet, skogen och sjöarna fram som stora tillgångar. Både för regionens attraktivitet och för de ekosystemtjänster som de ger upphov till. Det poängteras att det krävs ett medvetet arbete med att skydda värdefulla miljöer och säkra människors tillgång till kust, hav, skogar och sjöar för att behålla såväl attraktiviteten som funktionen hos ekosystemet. Här finns alltså, precis som i strukturbildsdokumentet, ett utvecklingsperspektiv men med en samtidig medvetenhet om behovet av att bevara skyddsvärda områden. Strukturen tydliggörs genom att man lyfter fram kustzonens större tätorter som centrala för en hållbar utveckling. Även tillgängligheten till kusten tydliggörs som ett viktigt strategiskt område, bland annat för att säkra invånarnas möjligheter till rekreation och rörelse. Kustlivseminarium och regionalt dialogmöte Under 2013 påbörjades ett arbete inom GR med att utveckla strukturbilden med fokus på regional grön- och blåstruktur, ett uppdrag från GRs politiska styrgupp för miljö och samhällsbyggnad. Inför verksamhetsplaneringen för 2013 antogs en formulering av uppdraget, som föreslogs bestå även för 2014. I verksamhetsplanen föreslogs att ett arbete skulle sättas igång under 2014 för att genom dialog med GRs kustkommuner konkretisera hur strukturen för en hållbar tillväxt ska se ut i kustzonen. Syftet med ökat fokus på regional grön- och blåstruktur var att arbetet skulle stärka regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen och det fanns ett identifierat behov av gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden. Ett första seminarium, med temat Kustliv, hölls i oktober 2013 för att få underlag för planeringen av arbetet med Kustzonen. På seminariet presenterades bland annat arbetet med havsplanering i Västerhavet, kommungemensamma blå översiktsplaner, intressanta kustprojekt och goda exempel på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas. 8 Syftet med seminariet var att få en dialog kring hur arbetet med strukturbilden och kustzonen kan utvecklas inom Göteborgsregionen. Under seminariet deltog kommunrepresentanter, regionala aktörer, nationella myndigheter, ideella organisationer med flera. I diskussionerna under seminariet framkom att det finns många önskemål om att samverka över kommungränserna kring en rad kustaspekter och infrastrukturfrågor. Ett stort behov av samordningsstöd hos kustkommunerna identifierades. En följd av seminariet blev därför att GR tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg tog initiativ till en samordning för kommunerna från Kungsbacka i söder till Uddevalla i norr. Utöver kustkommunerna inom GR-området, tillkom alltså Uddevalla och Orust i det här skedet för att knyta ihop och få en helhet längst Västkusten. Det har nämligen sedan ett antal år pågått ett samarbete kring kustzonsutveckling och blå översiktsplanering i de fyra nordligaste kommunerna i Bohuslän (Se sida 13 ). Den 20 januari 2014 bjöd således de regionala aktörerna gemensamt in till ett dialogmöte För ett levande hav & blomstrande kustsamhällen som en fortsättning på Kustlivseminariet. Fokus låg på att utveckla det kommunala planarbetet i kust- och havsområden i samspel med den maritima näringslivsutvecklingen. Syftet med mötet var att försöka lyfta upp de lokala behoven och söka regionala lösningar. Under dialogmötet diskuterades bland annat om man vill jobba gemensamt med frågorna, vilka vinsterna skulle vara och vilka steg som måste tas. Man var rörande överens om att det är självklart att kommunerna behöver samarbeta och det sågs som önskvärt att GR skulle tar en roll som processledare och samordnare, även för de kommuner som inte ingår i GR. Man såg nödvändigheten att arbeta med tematiska områden, så att man kan hantera större frågor gemensamt längst hela kuststräckan, men att områdena behöver definieras gemensamt. Det konstaterades även att det kanske inte är slutresultatet som är det viktigaste, utan den gemensamma processen och samsyn kring tematiska frågor. Det lyftes fram att man kan snegla på hur man arbetat i Norra Bohuslän, där man inledningsvis arbetade fram en värdebeskrivning i sitt område. I summeringen lyftes slutligen behovet av att genomföra en förstudie för att komma närmare frågan om innehåll, upplägg och organisering av ett gemensamt arbete och som ett led i att föra processen vidare. GR sökte därför, och fick, medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra denna förstudie. 4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och samarbeten På olika nivåer ser man en stor tillväxtpotential och möjlighet till arbetstillfällen inom det maritima området. Samtidigt uppmärksammas risken för konflikter mellan de ökande intresseanspråken och risken med ett ökat tryck på de resurser som utgör förutsättningen för utvecklingen. Allteftersom den här frågan har växt så har aktörer på olika nivåer valt att utarbeta strategier och förhållningssätt för att hantera den. Nedan beskrivs några av de processer och aktörer som är mest relevanta att förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete. 9 Hav och havsplanering inom EU EU-kommissionen antog 2007 en integrerad havspolitik (EU:s blåbok för den integrerade maritima politiken KOM(2007)575) med ambitionen att just ta ett helhetsgrepp på havsfrågorna för att bättre samordna olika politikområden. Man menade att den höga och snabbt ökande efterfrågan på havsområden för olika ändamål kräver ett integrerat förhållningssätt när det gäller planering och förvaltning. Målsättningen med politiken är bland annat att maximera den uthålliga användningen av oceanerna och haven och att leverera högsta livskvalitet till kustregionerna. I den integrerade havspolitiken pekade Kommissionen ut havplanering som ett centralt verktyg för att kunna arbeta integrerat med frågor som rör kust- och hav. Den integrerade havspolitiken har även, genom strategin Blå tillväxt från 2012, bidragit med en långsiktig strategi för att bidra till målen i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Inom Blå tillväxt är det övergripande målet att utveckla de maritima näringarna för att skapa fler jobb, nya affärsmöjligheter och ökad livskvalitet och att havet och kusterna spelar en viktig roll för vår ekonomi. Även i kommunikationen om Blå Tillväxt lyfter man fram havsplanering som en viktig åtgärd för att sörja för en effektiv och hållbar förvaltning av havsverksamheterna. Erkännandet av havsplanering som ett centralt verktyg för att nå uppsatta målsättningar inom havspolitiken ledde till att kommissionen 2014 antog ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU). Ramdirektivet innebär kortfattat att alla EUs kustmedlemsstater har skyldighet att inrätta en process för att upprätta och genomföra havsplanering. Tanken är att varje EU-land fritt ska kunna planera sin havsverksamhet, men den lokala, regionala och nationella planeringen för de gemensamma haven ska samordnas genom gemensamma minimikrav. Direktivet pekar bland annat på att en havsplaneringsprocess bör ta hänsyn till samspelet mellan land och hav och främja samarbete mellan medlemsstaterna samt ha utgångspunkt i en ekosystemansats. Direktivet säger att medlemsländerna senast till år 2021 ska ha tagit fram havsplaner. Läs mer om havsplanering i Sverige nedan. EU har även andra direktiv och regelverk som berör havet. Särkskilt värt att nämna är EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG) som började gälla den 15 juli 2008 med syfte att upprätthålla eller uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. Målet är att alla EU:s havsområden ska ha nått en god miljöstatus senast 2020. Direktivet är tätt sammankopplat med havsplaneringen och det infördes i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen i november 2010. Ett åtgärdsprogram kopplat till direktivet är under våren 2015 ute på remiss där flera åtgärder är kopplade till havsplaneprocessen. Även EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med tillhörande åtgärdsprogram har kopplingar till miljötillståndet i kust- och havsområdet. Nationell havsplanering och den nationella maritima strategin Från svenskt håll svarade man tidigt upp mot de krav som man såg komma från Europeiskt håll. Under 2009 tillkallade regeringen en havsplaneutredning som 2010 ledde till huvudbetänkandet Planering på djupet. Förslaget har omarbetats en del men i juni 2014 kunde riksdagen besluta om propositionen Hushållning med havsområden (2013/14:186) som innebar ändringar i Miljöbalken och Plan- och bygglagen som började gälla 1 september 2014. Propositionen innebär att havsplaner ska tas fram för de tre havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet och omfattar havsområdet från en nautisk mil utanför baslinjen ut till 10 gränsen för Sveriges ekonomiska zon. Det vill säga att planerna kommer att överlappa kustkommunernas geografiska område, som i havet sträcker sig ut till territorialgränsen som ligger 12 nautiska mil utanför baslinjen (Se avsnitt 5. Beskrivning av området). Planerna kommer att utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Havsplanerna beslutas slutgiltigt av regeringen som i sin tur har rätt att meddela föreskrifter om förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom det område som omfattas av en havsplan. Planerna ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och med medverkan av kustkommunerna. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som leder och har ansvar för att samordna arbetet med planen för Västerhavet. Nationella myndigheter deltar i arbetet, men även olika intresseorganisationer och allmänheten ska ges möjlighet att medverka. Havsplanerna ska ge statens samlade syn på och en helhetsbild av användningen av havets resurser. Planerna ska väga samman intressen och skydda havet som en långsiktig resurs. Det är första gången staten gör en samlad bedömning och prioritering av sina riksintressen så arbetet är i den bemärkelsen unikt. I propositionen poängteras att det inte är tal om någon kommunal planering enligt Plan- och bygglagen och eventuellt flytt av ansvar i och med införandet av en nationell havsplaneprocess. Havsplanerna syftar till att vara vägledande för kommunerna och utgöra ett samordnat underlag och därmed underlätta kommunernas planering. Det är dock inte ännu helt klarlagt hur kommunala planer, framförallt översiktsplaner och havsplanerna ska förhålla sig till varandra. I propositionen, under avsnittet om kommunalt självstyre, anges att: ”Det ska således göras dels en analys av de konsekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan det kommunala självstyrelseintresset och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose.”(Prop 2013/14:186s30.). Det är inte närmare förtydligat av vilken instans och i vilket skede som en sådan analys ska göras, men det nämns att havsplanen och översiktsplanen ska vara i god överrensstämmelse vid havsplanernas antagande och att det inte finns några hinder för kommuner att i ett senare skede anta översiktsplaner som skiljer sig från havsplanen. Oavsett så finns det här en möjlighet för kommunerna att jobba proaktiv med att samordna sina intressen i havsområdet för att i ett tidigt skede påverka utformningen av havsplanerna. Den nationella havsplaneprocessen är nu i ett skede där man precis antagit en slutgiltig version av den nulägesrapport som ger överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser och de intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. Man har även förberett så kallade inriktningsdokument som anger planeringsförutsättningar, mål, strategier och huvudsakliga sakområden att hanteras för respektive havsplan. Inriktningsdokumenten motsvarar ungefärlig ett planprogram i en översiktsplaneprocess och de ska ut på samråd till berörda parter. Innan samråd genomförs inväntas dock regeringsbeslut om den förordning som följer på havsplanepropositionen, då detta kan innebära att vissa justeringar behöver göras i inriktningsdokumenten. En viktig del av förstudiens fortsatta arbete kommer att innefatta kopplingen till den nationella havsplaneprocessen och samordning av kommunernas inspel. Förutom kontaken med den samordnande Länsstyrelsen för Västerhavsplanen, Länsstyrelsen Västra Götaland, blir även kontaktytorna mot Länsstyrelsen Halland och Region Halland av vikt. 11 Nationell maritim strategi Nationellt pågår även ett arbete med att utarbeta en maritim strategi som ett svar på den Europeiska startegin Blå tillväxt. Arbetet med att ta fram en nationell maritim strategi drivs av Näringsdepartementet och strategin är ett led i att förbättra villkoren för de maritima näringarna. I strategin ska regeringen lämna förslag på hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra hav och kustområden. Arbetet med den maritima strategin har genomförts i en bred och öppen process där många inspel kommit från dialoger och möten med företrädare för de maritima branscherna. Västra Götalandsregionen, som antog första versionen av sin maritima strategi redan 2008 (se nedan), har varit en viktig aktör i arbetet. Den 20 april, på Swedish Maritime Day, presenterade infrastrukturminister Anna Johansson det förslag till inriktning, åtgärdsområden och vision man gemensamt arbetat fram för hur de maritima näringarna kan utvecklas. Visionen formuleras som följer: ”En livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad sysselsättning, en minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö”. Arbetet pågår och regeringen bjuder in till fortsatt dialog. En slutlig produkt planeras kunna presenteras inom det närmsta halvåret. Maritim strategi för Västra Götalandsregionen och det Maritima klustret Västra Götalandsregionens regionfullmäktige antog redan 2008 en maritim strategi. Under 2012 utarbetade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola en gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland: Maritima kluster i Västra Götaland 2012. Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och förslagen i rapporten som bland annat innebar en revidering av den maritima strategin från 2008. I början på 2015 antog man således en reviderad version av den regionala maritima strategin. Den maritima strategin är en del av Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2015 (VG2020) som innehåller visionen om ”det goda livet”. Den maritima strategin innehåller en vision för det maritima området: ”Västsverige skall vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling”. Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida insatsområden. I det fortsatta arbetet med att genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Följande punkter sammanfattar inriktningen på den maritima strategin: - Behålla och utveckla maritim kompetens och konkurrenskraft Samarbeta över sektors- och branschgränser Samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut samt offentliga aktörer inklusive kommuner och statliga myndighete Påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på maritima området I Västra Götaland pågår även ett kunskapssamarbete inom det så kallade Maritima klustret i Västsverige. Inom klustret samverkar aktörer inom den maritima sektorn från näringslivssidan, akademin och offentlig sektor för att stärka strategisk forskning och innovationer för en fortsatt maritim utveckling och tillväxt i regionen. Samverkan mellan ”kunskapsproducenter” såsom universitet och forskningsinstitut, respektive näringsliv och offentliga aktörer är centralt för arbetet. 12 Även för förstudiens fortsatta arbete kommer nära kontakt och samarbete med aktörerna inom det maritima klustret vara av stor vikt. Mellankommunalt samarbete i kustzonen Ett antal mellankommunala samarbeten pågår längst kustzonen i förstudiens område och angränsande. Några av de som har närmast anknytning till förstudien beskrivs kortfattat nedan. I de fyra kommunerna i Norra Bohuslän, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, pågår ett samarbetsprojekt kring Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi. Samarbetet är resultatet av flera års gemensamma projekt och framtagande av kunskapsunderlag, som inleddes 2006 med gemensam besöksnäringsstrategi för de fyra kommunerna. Ett av projekten, där även Munkedals kommun ingick, pågick under 2007-2009, handlade om integrerad kustzonsförvaltning och landsbygdsutveckling. Ett viktigt resultat av projektet var att arbeta fram en strukturbild för de fem kommunerna i norra Bohuslän. Strukturbilden kan ses som ett ”paraply” över kommunens översiktliga planering som är kopplat till bland annat den starka tillväxten inom besöksnäringen och det förändrade boendet. Utifrån en gemensam kunskapsbas var det sen möjligt att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden. Detta skapade förutsättningar för att arbeta fram gemensamma strategier och överblickar, för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur man vill att norra Bohuslän långsiktigt ska utvecklas utifrån de olika förutsättningar som finns. Detta arbete resulterade i att politikerna enades att formulera en gemensam strukturplan eller överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän. Överenskommelsen antogs av respektive kommuns fullmäktige under hösten 2009 och gäller som styrdokument från första januari 2010. Detta projekt togs vidare och har, som nämndes inledningsvis, lett till att man idag driver ett gemensamt arbete med Blå Översiktsplanering och Maritim Näringslivsstrategi där man har den gemensamma strukturbilden/överenskommelsen som bas. I nuläget (våren 2015) sammanställs remissvaren på det programsamråd för Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän som precis avslutats. Det finns många paralleller att dra mellan arbetet i norra Bohuslän och arbetet inom förstudiens område. Bevakning och kontakt med aktörerna i norra Bohuslän kommer att vara betydelsefullt för förstudiens fortsatta arbete då ett antal lärdomar har kunnat dras av de erfarenheter man har från samarbetet i norr. Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen ”Ett enat Bohuslän” undertecknades av kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer haft stöd från 13 Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Bohuslän är en av dessa destinationer. Följande målsättningar har satts upp för arbetet: - Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen - Skapa ökad lönsamhet för företagen - Skapa ökad sysselsättning Avsiktförklaringen och samarbetet kring besöksnäringen blir viktiga att förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete. Turistrådet Västsverige tär en viktig aktör att involvera. Även Södra Bohusläns Turism AB, ett samarbetsorgan för turismutvecklingen i Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälvs kommuner är centrala samt Business Region Göteborg och Västarvet Andra samarbeten kring kust- och havsnära frågor som pågår i området är bland annat 8-fjordar, ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv där man jobbar operativt med åtgärder som ligger i linje med de nationella miljömålen; ett hav i balans och en levande kust och skärgård. Bland annat har man bedrivit ett framgångsrikt arbete med fiskefria områden. 8-fjordar har sedan starten även drivit flera delprojekt i kommunerna: Bland annat biotopvård för öring, utsättning av ål och kunskapsöversikter om avlopp i kretslopp, förutsättningar för musslor, våtmarker med mera. Ett annat framgångsrikt mellankommunalt samarbete är projektet Ren kust i Bohuslän, ett samarbete mellan Bohusläns tio kustkommuner och Göteborg för att minska förekomsten av marint skräp i kustområdet. En viktig uppgift inom projektet är att ta fram ett gemensamt digitalt kartverktyg som ska kunna användas för deltagare som vill planera och samordna sina städinsatser. En annan är att verka för att regelsystemet ändras så att kustkommunerna inte själva måste bära alla kostnader för att hålla rent. Projektet finansieras av kustkommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen och Havs- och Vattenmyndigheten. Alla dessa initiativ blir viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. 14 5. Presentation av området Det här avsnittet ger en kortfattat och översiktlig bild av det område som förstudien hanterat och dess förutsättningar. Området inkluderar de åtta kustkommunerna Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Kommunerna omfattar både Hallands och Västra Götalands län. Förutom de två kommunerna, Stenungsund och Uddevalla, som inte har något öppet hav inom kommungränsen, så sträcker sig övriga kommuners geografiska gränser ut till den så kallade territorialgränsen i havet, 12 nautiska mil utanför baslinjen1 (Se karta på s17). Totalt sett har därför de åtta kustkommunerna större havsyta än landyta (Se tabell s16). Det statliga havsplaneområdet, som nämndes i tidigare avsnitt, har en inre gräns en nautisk mil utanför baslinjen och en yttre gräns som tangerar Sveriges ekonomiska zon (Se karta nästa sida). Det innebär att planområdet för den så kallade Västerhavsplanen, som Länsstyrelsen Västra Götaland samordnar, till stor del kommer överlappa det kommunala geografiska området för flertalet av kommunerna (Se illustration nedan). Illustration: Boverket De åtta kommunerna representerar ett brett spann vad gäller såväl yta, befolkning och befolkningsutveckling som det maritima näringslivets betydelse (se tabel l nästa sida). Uddevalla kommun har exempelvis utarbetat en lokal maritim policy och strategi med syfte att utveckla ett maritimt centrum i Uddevalla. Uddevalla, Tjörn, Göteborg och Stenungsund (Med sin Petroport) har alla en utvecklad hamnverksamhet. Tre av kommunerna är ö-kommuner och två av kommunerna har inget öppet havsområde vilket sätter sin speciella prägel på relationen till havet. Bland annat så är branschområdet marina livsmedel mer framträdande i ö-kommunerna än i de övriga. De åtta kustkommuner som ingår i förstudien har alltså olika förutsättningar och präglas i olika utsträckning av att vara just kustkommuner. Oavsett skillnaderna i förutsättningar så har det efter dialogmöten i respektive kommun och gemensamma workshops blivit uppenbart att det finns ett rad gemensamma frågeställningar i området och kommunerna menar själva att det finns goda 1 Baslinjen går längs med strandlinjen vid kuster som saknar öar. Om det finns öar längs med kusten går baslinjen mellan en tänkt linje mellan de yttersta skären. 15 förutsättningar för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Några av de gemensamt viktiga frågorna är den övergripande frågan om exploatering och bevarande, tillgänglighet till kusten, transportinfrastruktur till havs och på land samt lokalisering och behov av mudderdumpningsplatser. (Se avsnitt 6. Förstudieprocessen) Några andra gemensamma förutsättningar som råder i området är bland annat att hela området berörs av 4 kapitlet i Miljöbalkens om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden - Områden som i sin helhet är av riksintresse. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3-4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Även det utökade strandskyddet berör i princip hela området. 5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. I merparten av kommunerna så hanteras inte havsområdet i någon större utsträckning. Det är framförallt kustnära havsvatten som behandlas mer ingående. Av de kommuner som har öppet vatten så är det enbart Kungälv som hanterar havet ut till territorialgränsen, med en konfliktanalys av de bevarandeintressen och utvecklingsintressen som finns i området. Några kommuner har fördjupningar eller tillägg till översiktsplanerna som hanterar specifika frågeställningar i det kustnära havsområdet, såsom havsbaserad energiproduktion. Havs- och vattenmyndigheten gör iakttagelsen att i de fall där havet behandlas i kommunal planering så överlappar många intressen varandra och avvägningar mellan dessa intressen skjuts på framtiden. Generellt pekar kommunträffarna och förstudien på att kommunerna ser värdet i och efterfrågar gemensamma underlag och samverkan för att få ett tydligare regionalt perspektiv på en framtida planering av sina havsområden samtidigt som det ger en möjlighet att ge inspel till den nationella processen. Tabell översiktlig information om deltagande kustkommuner. Befolkningsmängd (SCB 2014) Befolkningstrend (SCB. Procentuell befolkningsökning 2004-2014) Markarea 2 (Havsarea) km Antalet maritima arbetsställen, alla branscher (SCB 1/1 2015) (Maritima klustret i Västsverige 2014) Uddevalla 53 500 6% 638 (83) 60 Orust 15 000 -1% 386 (492) 104 Stenungsund Tjörn Kungälv Öckerö 25 200 15 100 42 300 12 600 10% 1% 10% 4% 252 (35) 167 (678) 362 (312) 26 (486) 36 158 68 215 Göteborg Kungsbacka 541 000 78 200 11% 12% 448 (563) 607 (831) 781 i.u. Gällande översiktsplan antagen datum 2010-09-08 Tematiskt tillägg, Vindbruksplan på gång 2009-11-12 Aktualisering på gång 2009-11-23 2013-05-16 2012-01-19 2005-06-14 Pågående arbete ny ÖP Väntas antas 2016 2009-02-06 2006-04-27 Aktualisering 2013-08-30 16 Kartillustration över förstudieområdet: Maria Dellming, Göteborgsregionens kommunalförbund 17 5.2 Miljötillståndet i havsområdet Alla delar av havsmiljön är idag mer eller mindre påverkad av mänskliga aktiviteter och belastningarna kommer från mänskliga aktiviteter både på land och från aktiviteter som sker direkt i den marina miljön. Miljötillståndet i havsområdet i de åtta kustkommunerna varierar enligt Vattendirektivets statusklassning (2013) från Måttlig ekologisk status i de öppna vattnen till Otillfredsställande i fjordsystemet innanför Orust mot Uddevalla, där det är sämre omblandning. Även vattnet i Kungsbackafjorden har Otillfredsställande ekologisk status. (VISS, preliminär bedömning 2015. Se karta). Hela Kattegatt och de kustnära områdena i Skagerrak bedöms vara problemområden när det gäller övergödning. De flesta av källorna till övergödningen finns på land. Bland annat sker utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp och läckage av växtnäring från jordbruket. Kväveläckage beror även på biltrafikens utsläpp och andra utsläpp från förbränning och kemiska processer inom exempelvis industrin. Enligt Havet.nu som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum, så är överfisket det största Kartillustration: VISS, Vatteninformationssystem Sverige problemet i Västerhavet idag. Överfiske påverkar inte bara det överfiskade beståndet utan kan leda till förändringar i hela ekosystemet. Fiskbestånden påverkas även negativt av fysiska störningar och indirekt av tillförsel av näringsämnen. I Västerhavet bedöms även miljögifter i sediment vara problematiskt. Marint skräp är ett annat problemområde av internationell karaktär som har stor påverkan på området. 18 6. Förstudieprocessen Förstudien för Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla har pågått från 1 september 2014 till och med 30 april 2015 med en ”Sjösättning” av arbetet framåt den 5 maj 2015. Samtidigt med förstudien har, av Business Region Göteborg, genomförts en kartläggning av det maritima näringslivets behov. Här nedan beskrivs kortfattat hur förstudieprocessen har sett ut. Inledningsvis, en översiktlig bild av processen. Styrgruppen för förstudien Under arbetets gång har månadsvisa avstämningar hållits med styrgruppen för förstudien där Västra Götalandregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland och Business Region Göteborg ingått. Aktörerna i styrgruppen har alla viktiga roller kopplade till maritim näringslivsutveckling och havsplanering i området, vilket har varit värdefullt för arbetet med förstudien. Dialogmöten i kommunerna Förstudien inleddes med dialogmöten i de åtta deltagande kustkommunerna. Från söder till norr hölls möten i; Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Vid större delen av kommunträffarna träffades tjänstemän inom arbetsgrupperna planering, miljö och näringsliv, vilket var ambitionen för att kunna fånga in en bredd av perspektiv. Till träffarna förbereddes en agenda med ett frågebatteri med frågor vars svar bidrog till att skapa en bild av vilka frågor man prioriterar lokalt och hur man kan tänka sig att samarbeta med andra kommuner. Träffarna inleddes med en beskrivning av förstudiens bakgrund och syfte, upplägg av arbetet, organisation, kopplingen till nationella havsplanerarbetet och den kartläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg drivit som en del i förstudiearbetet. De frågor som togs upp i dialogmötena med kommunerna var: 19 - Hur har kommunen tidigare jobbat och hur jobbar ni med havs- och kustplanering idag? I nuvarande ÖP, underlag till planeringen, strategier kring byggande och boende vid kusten, näringslivsutveckling kopplat till kust- och hav, bevarandefrågor och andra relevanta strategiska dokument? Finns avslutade eller pågående ärenden som är karaktäristiska för den här typen av ärenden där man behandlar balansen mellan utveckling och bevarande? Hur har ni hanterat/hanterar ni dem? - Hur ser ni på mellankommunalt samarbete i kustzonen? I vilka former? Vilka områden att samarbeta kring? - Hur ser ni på er roll i arbetet framåt och för den politiska förankringen lokalt? Dialogmötena i kommunerna gav en bra bild av vilka frågor kommunerna ser som lokalt och regionalt intressanta frågor. Kommunerna signalerade att de är positiva till att ett förstudiearbete dragit igång och ser att de har regionalt ansvar för kustfrågor i stort. Merparten lyfter fram att det finns goda förutsättningar för ett djupare samarbete i kust- och havsområdet och att det är viktigt att ett sådant arbete får en regional prägel. Vad gäller hur kommunerna tidigare har jobbat med kust- och havsplanering så menar de själva att det är i relativt liten utsträckning. De flesta har enbart redovisat intressen närmast kusten, med undantag för Kungälvs kommun. Kommunerna har inte tagit något samlat grepp om frågor som berör kust- och hav. Vissa kommuner har en del bra underlag i naturvårdprogram och liknande, men efterfrågar gemensamma kunskapsunderlag för att få ett bättre underlag och ett bredare perspektiv på frågorna. Många pekar på att de kanske inte har så många intressen utanför baslinjen, men samtidigt att det är viktigt att kommunerna samordnar sig sinsemellan även i detta område för att kunna både uppfylla kraven i PBL och påverka den statliga havsplaneringen. Flera av kommunerna menar att ett gemensamt arbete kring kust- och havsplanering kan vara ett bra underlag att luta sig mot i olika frågor, särskilt mellankommunala, även om det inte är fastställt vilken formell status en framtida gemensam kust- och havsplanering ska ha. Många lyfter även fram att det vore positivt att inledningsvis ta fram en gemensam målbild med ett långsiktigt perspektiv för utvecklingen. Kommunerna ser generellt att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en viktig roll i ett fortsatt arbete som sammanhållande eller samordnande funktion. Flera av kommunerna lyfte även fram att de gärna engageras i arbetsgrupper och pekade på hur man organiserat arbetet med Blå Översiktsplan i Norra Bohuslän. Avstämning lokal politik När det gäller lokal politisk förankring så har projektgruppen erbjudit sig att besöka kommunala politiska organ för att berätta om arbetet med förstudiens gång, alternativt tillhandahålla material till de kommunala tjänstemännen så att de själva kan presentera arbetet för politikerna i sin kommun. Under förstudiens gång har information getts direkt till kommunpolitiker i Öckerö, Stenungsund, Uddevalla och Orust. I alla dessa kommuner har presentationen hållits på kommunstyrelsenivå. I övriga kommuner har den politiska förankringen kommit olika långt. 20 Avstämning politisk styrgrupp GR Under förstudiens gång har ett par avstämningar genomförts med den politiska styrgrupp inom Göteborgsregionens kommunalförbund som varit direkt berörd av arbetet, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad. Förstudien har ju bedrivits delvis under ett valår, så avstämningar har skett både med den tidigare politiska styrgruppen och den efter valet nytillträdda styrgruppen. Båda dessa ställer sig positiva till arbetet och lyfte fram att de kan vara en lämplig politisk styrgrupp för det fortsatta arbetet. Detta under förutsättning att även representanter från Orust och Uddevalla bjuds in när frågorna diskuteras. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad pekade även på vikten av att hålla ett brett anslag genom förstudieprocessen och i förslaget framåt. Kommunnätverk Under förstudiens gång har även relevanta kommunnätverk informerats och kommit med inspel på hur arbetet framåt kan läggas upp, vad som bör prioriteras och vilka roller olika aktörer kan och bör ha, vilket även detta har påverkat förslaget på fortsatt arbete. Nätverket för samhällsbyggnadschefer och nätverket för miljöchefer på GR har informerats samt det nätverk för näringslivschefer inom GRområdet som Business Region Göteborg driver. Andra relevanta aktörer Förutom dialogträffarna i de åtta kustkommunerna och träffar med politiker och kommunnätverk så har förstudien även haft kontakt med ett antal andra aktörer med relevans i området, såväl tematisk som geografisk relevans. Dessa aktörer har kommit med viktiga inspel kring sina roller i ett gemensamt arbete framåt, vilka tematiska områden de ser som prioriterade, men också delat med sig av sina erfarenheter från upplägg, organisation och politisk förankring av liknande arbeten. Under förstudiens gång har möten hållits med följande aktörer: - Tillväxt Norra Bohuslän Västarvet, Bohusläns museum Turistrådet Västsverige Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning Havs- och vattenmyndigheten Västkuststiftelsen 8-fjordar Bohuskustens vattenvårdsförbund Fiskekommunerna Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) Bruttolista temaområden Utifrån dialogmötena med kommunerna, träffarna med de andra relevanta aktörerna, politikerna och kommunnätverket så har en bruttolista på tematiska områden utarbetats inkluderande en kort specifikation av de frågeställningar som uppkommit inom respektive tema. Se nedan: 21 Bruttolista temaområden Vattenbruk Besöksnäring Fiske Energiproduktion Tillgång till havsnära lägen och kustvatten för verksamheter/näringsliv Kustkollektivtrafik Blå kollektivtrafik Trafikinfrastruktur Försvarets intressen Friluftsliv och tillgänglighet till kusten Miljötillståndet i havet Vattenkvalitet Naturskydd/vård, naturvärden, orörd natur Strandskydd Havet som idrottsarena Kulturhistoria Båtplatser, fritidsbåtar, småbåtshamnar Problembeskrivning/Frågeställning Var finns potentiellt lämpliga platser? Framförallt fokus på musselodling. Viktig inkomstkälla för kommunerna och en viktig fråga politiskt. Världens sjunde vackraste skärgård. Hur ska vi använda det? Hur möta en ökande turism? Infrastruktur för en ökande turism. Tillgängliggöra kusten för besökare. Gästhamnar viktiga. Hur underhålla hamnar lämpliga för fiske? Behov av ex. större djup (muddring). I vissa kommuner finns inte utrymme för näringen att växa. Fiskenäringen sysselsätter även andra industrier. Även regleringar för fritids- och husbehovsfiskare. Var finns lämpliga platser för ex. våg och vindkraft till havs? Anläggningen kan ligga i en kommun, transformatorn i en annan o.s.v. Ex. för båtproduktion och båtvårdsverksamhet, restauranger, boende och andra verksamheter kopplade till besöksnäring. Finns önskemål om att utveckla. Det är svårt att få in nya företag när alla attraktiva lägen redan är exploaterade. Även problematik kring vattennära verksamhetsområden med strandskyddsdispens, men där verksamheterna lägger ner. Vad händer med dessa områden? Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Hur ta sig ut till kustområdet bilfritt? För att kunna försörja en ökande befolkning. Minska tryck på vägar. Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Binda ihop kusten. Hur tillgängliggöra ytterskärgården för de som inte har egen båt? Högt tryck framförallt på vägar. Flaskhalsar vid broar o.s.v. Hur kan vi minska trafiken? Kopplingar kollektivtrafik på land och till havs. Infrastruktur för att hantera ökad kollektivtrafik. Farleder och kommunikationsvägar till havs. För boende och besökare. Tillgängliggöra närhet till havet för att bibehålla attraktivitet, utveckling av vandringsleder, kajakleder, ”turistisk infrastruktur”, hänvisa besökare till badplatser, Turistisk Infrastruktur för ex. kajakliv. Sopkärl, toalett, ev. hänvisade tältplatser, sätt att se till att naturskydd respekteras. Påverkar vägningen mellan bevarande och nyttjande. Det finns ett egenvärde i att marken eller havet är oexploaterat. En attraktivitet i sig. Hur säkra detta värde? Det saknas en marinbiologisk värdering som är likvärdig för kommunerna och en heltäckandebild av de stora naturskyddsområdena och naturvärdena i områden. Särskilt viktigt för den icke-båtburna besökaren/turisten. Hur kan man utveckla bebyggelse och verksamheter hand i hand med strandskyddet? Konflikt med andra intressen. Ex. Vart kan vi hänvisa jetskiklubben så den inte stör för mycket? Både kulturhistoriska värden på land, att historien syns i byggande och synliggörs och i vattnet. Ex. vrak. Värden i skärgårdsamhällena, havet som identitetsskapare. Stärk kopplingen kulturhistoria-besöksnäring. Var är det mest lämpligt att erbjuda/etablera fler båtplatser? Vem ska ha rätt till båtplats? Vinteruppställning? Tryck från både boende och besökare. Gästhamnar enormt viktiga för besöksnäringen. Finns det alternativa sätt att förvara båten på sommaren? ”Om vi bygger bostäder så behöver vi möta med båtplatser. Om inte så byggs de utan lov…”. ”Utveckling av befintliga innan vi bygger nya” 22 Kustnära Boende/Byggande Relationen Bevarande/exploatering Vatten & avlopp Mudderdumpningsplatser Strandstädning Oljeskydd, sanering Klimatanpassning, översvämningar Färskvattentillgång Näringslivet i kusten Fritidsbåtar genererar arbetstillfällen även när de står på land. Var är det lämpligt att bygga? Hårt tryck på havsnära mark. Tillväxtmål finns i alla kommuner. Attraktivitet i havsnära lägen. Flytande bostäder, parkeringsdäck? Viktigt att peka ut områden man vill exploatera. Överbelastade verk och problematik i fritidshusområden som permanenteras. Dricksvattenfrågan. Vid utveckling av kusten är det av vikt att det inte belastar V/A. Olika tänk i olika kommuner. Vissa vill slippa bygga ut kommunalt V/A. Flesta kommuner har V/A-planer saneringsplaner som rullar. Var mest lämpligt? Hur avgöra detta? Vem ska betala? Hur ska man samla in och hämta? Behov av samordning av sophämtning, toaletter m.m. ute på öarna. Behov av långsiktig lösning och finansiering. Om något händer, vem ska göra något.? Vilka områden är mest känsliga för oljeutsläpp? Var finns lämpliga platser för omhändertagande av olja? Krympande landområde, ökade risker. Hur kan man skydda befintlig bebyggelse? Behov av våtmarksinventering. Att stärka de orter som finns i kusten med servicegrad, arbetstillfällen o.s.v. Workshop 1 - 23 januari Den 23 januari hölls en första workshop inom ramarna för förstudien. Deltog gjorde kommunala tjänstemän från de åtta kustkommunerna, representanter från de regionala aktörer som står bakom förstudien och representanter från flertalet av de andra relevanta aktörerna. Workshopen hade ett fyrtiotal deltagare. Fokus på den första workshopen låg på att, utifrån bruttolistan över temaområden, genomföra prioriteringsövningar. Övningar gjordes både gruppvis och individuellt med utgångspunkt i vilka tematiska områden som är gemensamt intressanta ur ett regionalt perspektiv. Inledningsvis ombads grupperna även komplettera den ursprungliga bruttolistan. Den kompletterade bruttolistan framgår ovan. Resultatet från prioriteringsövningarna blev naturligtvis beroende av vilka som deltog i övningarna, men gav ändå en bra indikation på hur gruppen resonerade kring prioriterade temaområden. Se nedan. Prioriteringarna av teman under övningarna sammanföll till stor del med utfallet av dialogmötena i kommunerna. 28 21 14 13 11 7 4 4 Resultat prioriteringsövningar Tillgängligt och attraktivt kustlandskap Miljökvalitet och levande hav Besöksnäring Transportinfrastruktur Byggandet i kusten Muddertippning Energiproduktion till havs Näringslivet i kusten (vattenbruk) Efter prioriteringsövningarna genomfördes gruppvisa diskussioner kring hur man bör jobba vidare med de prioriterade områdena. Dokumentationen från gruppdiskussionerna vittnar om att 23 grupperna inom ett flertal områden ser ett stort kunskapsbehov. Flera av grupperna ser därför också att det finns ett värde i att gå ihop och göra gemensamma kartläggningar eller undersökningar. Dels för att ha en gemensam bas att utgå ifrån i planeringen och när man fattar beslut om lämpliga lokaliseringar av olika verksamheter, men också för att det blir mer kostnadseffektivt att göra gemensam sak. Samtidigt lyfte flera grupper fram att det i många fall redan finns mycket kunskap och pågående projekt som jobbar inom olika områden. Behovet ligger snarare i att kartlägga, sammanställa och samordna dessa. De exempel som lyfts fram är framförallt miljökvaliteten i havet där mycket görs och det finns en hel del kunskap men man behöver gemensamt prioritera åtgärder. Även besöksnäringen lyfts fram som ett gott exempel där samarbete mellan kustkommunerna redan är etablerat i och med den gemensamma avsiktsförklaring för besöksnäringen, ”Ett enat Bohuslän”, som 13 kustkommuner skrivit under. Vad gäller mudderfrågan så efterfrågas också mer kunskap och gemensamma underlag kring hur mudder sprids, vilka effekter det får och hur Bild från diskussionerna under Workshop 1 man kan kartlägga brett för att hitta lämpliga platser för muddertippning. Det lyfts fram som orimligt att varje kommun ska ha egna muddertippningsplatser. Kanske går det till och med att ta betalt när man tillhandahåller en muddertippningsplats? Många grupper lyfte även fram mer övergripande kring vikten av en gemensam värdegrund som kontinuerligt förankras politiskt och som man kan luta sig mot i arbetet framåt. Vad gäller organiseringen av arbetet framåt så lyfte flera grupper fram att GR är en viktig aktör för att driva och hålla ihop arbetet. Förutsatt att man har en utsträckt hand till Uddevalla och Orust som i dagsläget inte är medlemmar i GR. Det behövs ett gemensamt projektkontor eller liknande. Samtidigt ser man det av stor vikt att kommunerna själva känner ägandeskap över processen och har en central roll i arbetsgrupper och liknande. Workshop 2 - 27 februari Under den andra workshopen var även politiska representanter inbjudna och deltog från några av kommunerna. Även vid detta tillfälle deltog ett fyrtiotal personer. Workshopen inleddes med att Länsstyrelsen Västra Götaland presenterade vilket planeringsunderlag som finns tillgängligt idag för kust- och havsplanering. Det finns en hel del befintligt underlag, men det kan vara svårt att överblicka. Länsstyrelsen har gjort en lathund för att hur och var man kan få tillgång till relevant planeringsunderlag. Dessutom planeras en lansering av en planeringskatalog i årsskiftet 2015/2016 som även kommer att innehålla underlag för havsplanering. 24 Därefter fick deltagarna lyssna till en presentation från Business Region Göteborg som hållit i den kartläggning av det maritima näringslivet i de åtta kustkommunerna, som pågått som en del av förstudien. Den slutgiltiga analysen var inte färdigställd, men deltagarna fick en bild av de preliminära slutsatserna från de 128 telefonintervjuer som genomförts med företag i området. Rapporten väntas bli helt färdigställd i början på maj 2015. Presentationerna gav en bra ingång till den fortsatta diskussionen där grupperna fick diskutera ett första förslag till modell för fortsatt arbete som utarbetats utifrån föregående workshop, dialogmöten och diskussioner i styrgruppen. Förslaget fick generellt stöd från deltagarna. Många konstruktiva förslag till förbättringar och innehållsmässiga förtydningar lades fram och blev grund för kompletteringar och justeringar. Bland annat pekade diskussionerna på att kustens betydelse för andra delar av regionen borde integreras i strukturbildsarbetet. Även förhållandet till andra processer, mål och strategier bör tydliggöras för att syftet med strukturbilden för kustzonen ska bli tydligare. Tillgänglighet till kusten var ett tematiskt område som var centralt i många av gruppernas diskussioner. Bild från diskussionerna under Workshop 2 Det poängterades att den fortsatta processen måste vara transparent och ske i bred samverkan och i dialog med många aktörer. Civilsamhället lyftes fram som en särskilt viktig del. Politiskt engagemang lades fram som avgörande. Det föreslogs att man skulle kunna enas politiskt inom GR och sedan förankra ute i respektive kommun. GRs process med politiska rådslag i arbetet med strukturbilden för Göteborgsregionen lyftes fram som en tänkbar modell för förankring. Vidare så sågs visioner och mål som centrala angreppspunkter. Ett förslag var att visionen för strukturbilden bör ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det skulle kunna formuleras som en gemensam värdegrund där grundfrågan handlar om att identifiera vilka värden kusten långsiktigt ska kunna erbjuda när det gäller boende, näringslivsutveckling och miljö. Bedömningen är att en strukturbild för kustzonen bör ha ett starkt fokus på aspekter som rör principer för levande samhällen. Processmodellen kompletterades och justerades utifrån diskussionerna under workshopen. (Se processmodell på sida 28) Workshop 3 - 5 maj. Sjösättning Den 5 maj anordnades den tredje och sista workshopen inom ramarna för förstudien, ”Sjösättning” mellankommunal kustplanering. Ett fyrtiotal deltagare från de åtta kustkommunerna, såväl politiker 25 som tjänstemän, nationella myndigheter, regionala organ och andra relevanta aktörer fanns på plats. Syftet med dagen var att presentera slutrapporten och ge en första möjlighet att diskutera huvuddragen i det förslag som förstudien lägger fram för det fortsatta arbetet. Dagen inleddes med en presentation från Havs- och vattenmyndigheten som berättade om det uppdrag de har från regeringen i att utarbeta nationella havsplaner (Läs mer i avsnitt 4.2). Havsplaneringen handlar i stora drag om att skapa en helhetssyn över användningen av de svenska havsområdena, där såväl god havsmiljöstatus som skapandet av möjligheter för ”blå tillväxt” är i fokus. Havsplaneringen blir också ett stöd för genomförandet av havsmiljöförordningen, EUs gemensamma fiskepolitik och andra havsrelaterade politikområden samtidigt som planerna ska fungera som en vägledning för kommunal planering. Liknande processer pågår runt om i EUs kustmedlemsstater och en stor del av arbetet för Sveriges del handlar om att synka processen med grannländerna. Myndigheten räknar med att kunna ha färdiga planer framme till år 2018/19 för att regeringen ska kunna fatta beslut senast år 2021, i enlighet med EUs havsplaneringsdirektiv. Slutligen så poängteras att det är viktigt att komma ihåg att havsplaneringen handlar om framtidsinriktad planering, perspektivet är mot 2035 med sikte mot 2050, för att skapa beredskap för framtida användning av våra gemensamma havsområden. Även Boverket fanns på plats för att bland annat berätta hur de ser på sin roll i havsplaneringen. Boverket ville dessutom lyssna in erfarenheterna från förstudien och förslaget till fortsatt arbete och dra lärdomar samt lyfta in några av de frågeställningar som de jobbar med som berör kust- och havsplanering. Boverket konstaterade att kust- och havsplanering egentligen inte är någon ny fråga. Redan 1993 tog de fram en handbok om kust och hav i översiktsplaneringen, men intresset svalnade, för att idag vara mer aktuellt än någonsin. Boverket är delaktigt i den Riksintresseutredning som beslutades i december 2013 och som bland annat bottnar i ett behov av att se över Miljöbalkens 4 kap-bestämmelsers aktualitet, innehåll och omfattning. Utredningen kommer att hålla en hearing i höst och slutbetänkande i utredningen ska redovisas den 1 december 2015. Betänkandet kommer att innehålla ett antal förslag som har bäring på kommunernas arbete med kust- och havsplanering. Boverket ville, som nämndes tidigare, även fånga upp erfarenheter bland annat från arbetet med förstudien och arbetet framåt och skickade med ett antal frågeställningar att fundera kring: - Fungerar det att arbeta med översiktsplanering enligt PBL även i havet? - Är hushållningsbestämmelserna ändamålsenliga för havet? - Hur ser ett bra planeringsunderlag ut för kusten/havet? Vad är det väsentliga för att kunna arbeta enligt ekosystemansatsen? - Hur ska en kommande regionplanering se ut som är ändamålsenligt för havet och bra samarbete med kommunerna? - Hur fungerar samspelet med den nationella havsplaneringen (kommun /stat)? Hösten 2015 avser Boverket inleda ett arbete med att ta fram en handbok om kust- och havsplanering där de vill lyfta in erfarenheter från kommunala och mellankommunala projekt och bland annat svara på vilka nya frågeställningar finns som kräver extra utvecklingsarbete, hur den nationella havsplaneringen och PBL-planeringen kan docka in i varandra samt hur hav och land ska hänga ihop. 26 Efter de nationella myndigheternas presentationer presenterade projektledningen huvuddragen i det förslag till fortsatt arbete som förstudien lämnar kring upplägg, innehåll, organisation och finansiering (Se förslaget i avsnitt 7). Därefter fick deltagarna möjlighet att, i mindre grupper, diskutera förslaget utifrån följande frågeställningar: 1. Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels fördjupning i tematiska områden? 2. Hur ser ni på förslaget till organisation? 3. Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni vara med? 4. Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen? 5. Hur ställer ni er till principen om finansiering genom dels arbetstid, dels bidragsmedel? Grupperna ombads fokusera på de första två frågorna och, om tid fanns över, även diskutera frågorna 3-5. Dagen avslutades med att grupperna fick redovisa hur diskussionerna hade gått i deras respektive grupper. Överlag ställer sig alla grupper positiva till principerna för det fortsatta arbetet, förslaget till organisation och ser positivt på initiativet till mellankommunalt samarbete. Ett par grupper poängterar att det kan vara bra att tydliggöra syftet med just detta samarbete så att det blir enklare att motivera för politiken lokalt i kommunerna vad nyttan är av ett fortsatt samarbete i kustzonen på den här nivån, alltså vad det är som ska uppnås. Politikerna måste vara med på banan då en strukturbild för kustzonen i slutänden blir ”deras” dokument. Det lyfts även fram att man under det fortsatta arbetet behöver ha ett vidgat omvärldsfokus så att arbetet koncentreras på rätt frågor. Flertalet grupper lyfte också fram vikten av kommunikation för arbetet framåt. Dels extern kommunikation av arbetet, före, under och efter arbetets gång. Dels intern kommunikation, inom den organisationsstruktur som föreslås. Samverkan mellan de tematiska grupperna ses som en förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt och bidrar till att undvika stuprörstänk samt minimera risken för eventuella målkonflikter mellan intressen. Även i samband med diskussionen kring kommunikation lyfts den lokala förankringen och det politiska engagemanget fram som centralt. Tjänstemannaviljan finns, men arbetet måste kunna säkra att information når ut, eller snarare in, på rätt sätt till politikerna. 27 7. Förslag till fortsatt arbete Förslaget till fortsatt arbete baseras på de dialogträffar som hållits med de åtta deltagande kustkommunerna, möten med andra relevanta aktörer, slutsatser från genomförda workshops samt avstämningar med förstudiens styrgrupp, kommunnätverk inom GR och politiska representanter. Målsättningar för det fortsatta arbetet - Dels utarbeta en strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i söder. Strukturbilden blir ett underlag för kommunernas arbete med planeringen i sina respektive havsområden, så kallade blå översiktsplaner. - Dels att arbeta med särskilt prioriterade teman vilka arbetats fram under förstudien. De särskilda temastudierna ger fördjupad kunskap och kan resultera i förslag till samverkan inom specifika ämnesområden. Temastudierna ger också nödvändiga inspel till strukturbildsprocessen. - Dels arbeta genom kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag, enskilda samt lokala och regionala politiska organ. - Dels att, under projektets gång, etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i kustzonen. Nedan finns en översiktlig bild över den fortsatta process som beskrivs i detta avsnitt. 28 Avgränsning Geografiskt omfattas kommunerna Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka. Avgränsningen i väster utgörs av territorialgränsen 12 nautiska mil utanför baslinjen. Detta är även kommungränsen, som nämnts innan. I öster är avgränsningen mer oprecis och styrs av de frågeställningar och teman som behandlas. I till exempel en studie om transportinfrastruktur måste trafik till havs ges samband till trafik på land. Frågor om levande samhällen och principer för byggande är givetvis kopplade till inte bara öar utan även det närmsta kustområdet. Liknande principer kan spåras till flera olika teman som föreslås behandlas i föreslagen studie. Som jämförelse kan nämnas att i svensk lagstiftning finns en definierad avgränsning av kustområdet i miljöbalkens 4 kapitel om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3 à 4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Denna avgränsning redovisas normalt i kommunernas översiktsplaner. Frågan om vilken detaljeringsnivå, kartskala i den mån kartor är ett lämpligt underlag, som är lämplig i det fortsatta arbetet har inget entydigt svar. I strukturbildsarbetet är det rimligt med en nivå som liknar regionplanearbetets och är följaktligen mer övergripande än den som normalt förekommer i kommunernas arbete med kommuntäckande översiktsplaner. Inom vissa av temaområdena kan dock mer detaljerat underlag erfordras. 7.1 Strukturbild för kustzonen Syftet med strukturbilden för kustzonen är att de deltagande kommunerna gemensamt skapar en övergripande bild av och tydliggör vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska värnas och användas på bästa sätt. Inriktningen är således att spegla både bevarande och utveckling. Strukturbilden blir därmed ett underlag för kommunernas egen planering i kust- och havsområdet samt en utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kustkommunerna med havsplanering. Arbetet med strukturbilden utgår ifrån det grundläggande målet om ”En god och attraktiv havsmiljö”. Att miljötillståndet i havet är långsiktigt hållbart är ett grundläggande mål och en förutsättning för arbetet framåt. Som ett led i arbetet med strukturbilden formuleras en övergripande vision för hela kust- och havsområdet, en gemensam målbild. Till visionen formuleras mål och åtgärder för att nå målen. Målen bör omfatta både öppet hav, skärgården och kustnära områden. Strukturbildsarbetet ska vara framtidsinriktat och föreslås ha ett medellångt och ett långt tidsperspektiv, förslagsvis 2030 med utblick mot 2050. Prioriterade teman som perspektiv i strukturbildsarbetet Strukturbilden skall präglas av ett brett perspektiv och fångar upp de frågeställningar som lyfts i seminarier och träffar med kommuner och berörda organisationer. Flera av de teman som lyfts fram som centrala under förstudieprocessen lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara 29 ledande för arbetet. Sålunda föreslås arbetet med strukturbilden behandla följande perspektiv: Vad som präglar levande kustsamhällen, hur näringslivet i kustzonen kan utvecklas (där stort fokus ligger på besöksnäringen), klimat- och miljörisker (här ingår exempelvis strategier för klimatanpassning), utgångspunkter för hållbar förvaltning av kultur och naturresurser samt sociala hållbarhetsaspekter av utvecklingen i kustzonen (där bland annat tillgängligheten till kusten ingår). Perspektiven ska även genomsyra arbetet i de olika tematiska fördjupningarna, se nedan. Gemensamma planeringsprinciper Inom ramarna för arbetet med strukturbilden arbetas även planeringsprinciper fram för hur en kustoch havsplan kan utformas; på plankarta och i text som beskriver lämplig användning av vattenområdet. Dessa principer kan sedan ligga till grund för kommunala översiktsplaner i kust och havsområdet, Blå Översiktsplaner, och även utgöra underlag för den regionala gemensamma strukturbilden. Ett samarbete med bland andra Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Maritima klustersatsningen är härvidlag av stort värde i arbetet med strukturbilden. Viktigt är också att i ett tidigt skede knyta an detta arbete till den process med strukturbild och Blå ÖP som pågår i Norra Bohuslän. Strukturbilden blir en utveckling och fördjupning av GRs strukturbild med fokus på det vi kan kalla blåstruktur. Strukturbilden och utarbetade planeringsprinciper utgör också underlag för arbetet med den nationella havsplaneringen. Sammantaget innebär således arbetet att ta fram en strukturbild på en övergripande nivå som: dels är en fördjupning av strukturbilden för Göteborgsregionen inkluderat Uddevalla och Orust dels visar kommunernas syn på havsområdet som underlag till den nationella havsplaneringen dels utgör underlag och grund för kommunernas översiktsplaner i kust- och havsområdet, s.k. Blå Översiktplaner 7.2 Startplattform Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet har formulerats en startplattform. Plattformen utgår dels ifrån nationella, regionala och kommunala dokument och strategier och dels av vad som framkommit i processen genom seminarier och träffar med kommuner och organisationer som är aktiva i kust- och havsområdet. På så sätt finns en koppling till bland annat det statliga havsplaneringsarbetet, vattendirektivet, havsmiljödirektivet, planeringsunderlag från Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet och de Maritima strategierna på såväl regional som nationell nivå, EUs arbete med Blå tillväxt, GRs strukturbild och strategidokumentet Hållbar tillväxt, Karläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg genomfört, rapporter från kust- och havsplaneringsarbetet i Norra Bohuslän (Tillväxt Norra Bohuslän), kommunernas översiktsplaner samt rapporter från andra organisationer som Bohuskustens vattenvårdsförbund, vattenrådet för Bohuskusten, Västkuststiftelsen m.fl. Genom seminarier och träffar med företrädare för kommuner och organisationer har speciella förutsättningar och teman 30 lyfts fram och analyserats. Startplattformen för regional kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla föreslås formuleras på följande sätt: Våra gemensamma värden Vårt kust- och havsområde har en attraktionskraft och är så identitetsskapande att såväl utvecklingen av det som tillgängligheten till det och värnandet av dess värden är av gemensamt intresse. Biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden är centrala. Kust- och havsområdet har alltså ett stort värde för regionen som helhet men är också unikt och värdefullt ur ett nationellt perspektiv. Ekosystemen sätter ramarna Vår gemensamma grund för kust- och havsområdet är att utveckling ska ske inom ramarna för vad ekosystemen tål. Ekosystemens funktion behöver såväl bibehållas som förbättras. Särskilt värdefulla områden bör skyddas mot ingrepp och andra störningar. Vi strävar efter en god och attraktiv kust- och havsmiljö i hela regionen där resursanvändning sker med miljömålen i fokus. Havets betydelse för näringslivet Vårt kust- och havsområde är bas för flera för regionen viktiga näringar. Här finns en stor potential för utveckling av såväl traditionella som nya näringar. Vattenbruk, kustnära fiske, förnybar energiproduktion till havs, marin bioteknik, kustsjöfart och besöksnäring är branscher som har möjlighet att växa inom ramarna för en hållbar utveckling. Fysisk planering i havsområden skapar möjligheter för hållbar näringslivsutveckling. Ett starkt näringsliv utgör en viktig grund för levande samhällen året om i kust- och havsområdet där havet utgör en värdefull lokal resurs. Att bo och leva vid kusten Visionen om Det goda livet ska prägla samhällsutvecklingen. Man ska kunna bo och leva i kustområdet året runt. Större tätorter i kustområdet ska stärkas med boende och arbetsplatser och utgöra viktiga noder för samhällsservice som försörjs av en god transportinfrastruktur och som kan nås med kollektivtrafik. Vi tar i beaktande att även havet som sådant kan användas som transportväg för såväl person som godstransporter. Tillgängligheten till kust- och havsområdet för alla är centralt i strävan mot Det goda livet. Samverkan i fokus för fysisk planering av havet Havet präglas av en gränsöverskridande karaktär. Därför ser vi samverkan över gränser, såväl geografiska som administrativa, som särskilt viktigt när det gäller kust- och havsområdets utveckling. Vi beaktar att det finns olika förutsättningar inom området med ett ömsesidigt beroende mellan landsbygd och storstad. Vi värdesätter gemensamma avvägningar av intressen där utgångspunkten är att havsområden ska användas till de ändamål de är mest lämpade och vi tar hänsyn till samspelet mellan hav och land i planeringen av våra kust- och havsområden. 31 7.3 Teman Ett flertal teman intressanta att studera vidare i den fortsatta processen har växt fram under arbetet med förstudien (Se avsnitt 6). I de avslutande seminarierna har vidare en bearbetning och prioritering skett. Som nämndes innan har flera av de teman som lyfts fram som centrala under förstudieprocessen och som är av mer övergripande karaktär, lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara ledande för arbetet. På så sätt inordnas till exempel frågeställningar kring besöksnäringen och fisket i näringslivsperspektivet i strukturbildsarbetet. De perspektiv som sammanfattningsvis anses centrala i strukturbildsarbetet är näringslivsutveckling, levande samhällen och social hållbarhet, klimat- och miljörisker samt hållbar förvaltning av kultur- och naturresurser. Härigenom ges förutsättningar att arbeta fram ett förslag i en god balans mellan ekologiska, sociala, kulturella och samhällsekonomiska aspekter. Åtta prioriterade temana föreslås dock att, som en integrerad del i den fortsatta processen, utvecklas i särskilda delstudier, vilka fungera som underlag för diskussionerna inom strukturbildsarbetet, men även blir gemensamma underlag för den kommunala planeringen. Det bör betonas att de olika perspektiv som genomsyrar strukturbildsarbetet även måste beaktas i de särskilda temastudierna. Allt hänger ihop. De åtta teman som föreslås utvecklas i delstudier ser ni nedan. I bruttolistan över temaområden på sida 22 ges en bild av vilka frågeställningar som blir relevanta inom de olika temaområdena. Transportinfrastruktur I detta tema behandlas sjöfartsfrågor inklusive hamnar (ej småbåtshamnar som behandlas särskilt), kollektivtrafik till sjöss (så kallad blå kollektivtrafik) och infrastruktur i övrigt som förbinder kustlandskapet med inlandet; kommuncentrum, regioncentrum större arbetsplatsområden m.m. Vattenbruk och fiske Kartläggning av möjlig utveckling av olika former av vattenbruk, fiske och dess kringnäringar. Beskrivning av krav som bör uppfyllas för att hitta lämpliga lokaliseringar och andra förutsättningar för en framgångsrik utveckling. Arbetet med detta tema bör även resultera i förslag på områden med goda förutsättningar för olika typer av vattenbruk och fiske. Båtliv och företagande Behovet av båtplatser för småbåtar är stort. I detta tema redovisas situationen i dag och vilket behov av båtplatser som förväntas. Förslag tas fram för att på olika sätt att möta framtida behov där ägande och traditionella båtplatser är en möjlig lösning och olika typer av uthyrning och förvaring på land är en annan, eller en kombination av de båda. Här finns således en koppling till idéer för utveckling av både befintliga företag och nya. Arbete med detta tema bör även resultera i förslag på platser där utbyggda befintliga hamnar eller nya småbåtshamnar är möjliga beaktat de motstående intressen som finns. 32 Muddertippningsplatser Antalet platser för deponering av mudderplatser är begränsat och lite kunskap finns om hur muddermassor sprids och påverkar den omgivande miljön. I detta tema diskuteras på vilket sätt olika typer av muddermassor kan tas om hand, hur stort behovet av omhändertagande till havs kan bli och var lämpliga platser kan finnas inom området från Uddevalla till och med Kungsbacka. Pågående länsövergripande arbetet kan ge underlag och kunskap. Energiproduktion till havs Redovisning av möjliga platser för framförallt vindkraft till havs och vågkraft men även om möjligt strömkraft. I arbetet bör även ingå att följa utvecklingen inom andra utvecklingsområden som t.ex. marin bioenergi. Tillgänglighet till kusten Kartläggning på övergripande nivå av tillgänglighet till kusten. Faktorer som behandlas är bland annat tillgänglighet via kollektivtrafik, hinder i form av exploatering och privatisering, tillgänglighet i naturskyddade områden och i områden för friluftsliv. Principer för byggande I arbetet med strukturbilden redovisas, i enlighet med inriktningen i GRs strukturbild och redovisad startplattform, större tätorter i kustområdet som skall stärkas med boende och arbetsplatser. I temat principer för byggande utvecklas principer för byggandet i kusten i övrigt där bland annat frågor om klimatanpassning ingår. Här avses således ingen kartredovisning där bebyggelseområden pekas ut, snarare ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen. Miljötillståndet i havet Sammanställning av miljötillståndet i havet. Här avses inga särskilda undersökningar utan samverkan med myndigheter och organisationer som har underlagsmaterial. Bland annat Länsstyrelsen (i första hand miljöskydds-, vatten- samt naturavdelningarna), Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens vattenvårdsförbund, 8-fjordar, Artdatabanken, SMHI, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, kommunernas miljöavdelningar och Göteborgs universitet bl.a. genom Centrum för Havsforskning. 7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring Den föreslagna processen bygger på en tanke om ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner, organisationer, företag och enskilda. I avsnitt 4.2. finns ett antal processer och aktörer i omvärlden som är viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. Ett kontinuerligt kunskapsutbyte är värdefullt då det hela tiden pågår förändringsarbete och kunskapsuppbyggnad bland berörda aktörer. Inte minst är detta tydligt när det gäller statens arbete, genom Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna, med havsplaneringen och kommunernas ansvar inom i stort sett samma område. Detta projekts fokus är på just detta kust och havsområde. 33 Av yttersta vikt är kontinuerlig förankring med framförallt lokalpolitiken i de åtta kustkommunerna och med berörda politiska styrgrupper på regional nivå, exempelvis, se förslag på organisation nedan, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad på GR. Projektledningen föreslås ha övergripande ansvar för den lokala förankringen som kan ske genom diskussion i respektive kommun såväl som vid gemensamma träffar med politiskt deltagande. Även de tjänstemän som engageras i det fortsatta arbetet förväntas ha en viktig roll i den lokala förankringen. Huruvida dialog med allmänheten ska genomföras är en fråga som böra diskuteras under arbetets gång. Det kan exempelvis bli mer aktuellt i arbetet med specifika teman än i arbetet med den mer övergripande strukturbilden. Kunskapsutbyte sker även inom ramen för arbetet med strukturbilden samt inom och mellan de olika grupperna som hanterar olika temaområden. Till detta bör läggas gemensamma seminarier under projekttiden med deltagande från samtliga berörda inom projektet, vilket innebär att såväl tematiska arbetsgrupper, strukturbildsgruppen och politiska representanter träffas för gemensamma diskussioner. Förslagsvis bör man i ett tidigt skede utarbeta en gemensam bild av hur de olika perspektiven ska tolkas inom ramarna för de olika temana så att alla perspektiv även genomsyrar alla teman. Inom GR finns ett antal organiserade kommunnätverk dit frågor om kust- och havsplaneringen bör lyftas. Genom dessa nås en bred kompetens på ett enkelt sätt. Berörda nätverk är flera, inte minst berörs kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer, miljöchefer men även andra nätverk som arbetar med infrastruktur, kollektivtrafik, byggande och näringsliv, det senare inom BRG´s ram. Det ligger ett ansvar hos ledamöter i dessa nätverk att kommunicera information till och från den egna organisationen/kommunen. 7.5 Organisation och roller Den föreslagna organisationen för det fortsatta arbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen inom GR är projektägare. Till projektet knyts en politisk styrgrupp och en projektledning. Varje föreslagen arbetsgrupp ges ansvar för ett eller flera teman. Det är två av grupperna, planering och verksamheter som ges ansvar för flera teman. Tanken är inte att arbeta med alla teman samtidigt utan att börja med de teman och frågeställningar som prioriteras i inledningen av arbetet. Återigen viktigt att poängtera är att de perspektiv som är ledande för arbetet med strukturbilden även genomsyrar projektet som helhet. Projektägare Förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund föreslås vara projektägare. Förbundsstyrelsen beslutar om viktiga strategiska dokument inom GR som till exempel Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) och Hållbar tillväxt (2013). (Se avsnitt 4.1) Politisk styrgrupp Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad inom GR, som utses av Förbundsstyrelsen, samt en politisk representant vardera för kommunerna Uddevalla och Orust föreslås utgöra projektets politiska styrgrupp och ansvara för den övergripande inriktningen på projektet där strukturbildsarbetet, temafördjupningarna samt kunskapsutbyte och förankring ingår. 34 Projektledning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)/Planering föreslås utgöra projektledning för projektet. En särskilt viktig del för projektledningen är ansvaret för att upprätta en kommunikationsplan innefattande intern och externt kommunikation samt att säkra upp att den lokala förankringen. Projektledningen är kontaktpunkt för arbetet för såväl strukturbildsgruppen som de övriga arbetsgrupperna och den politiska styrgruppen. Samverkan mellan arbetsgrupperna är av stor vikt för arbetets framgång, vilket projektledning kontinuerligt har ansvar för att säkra att det fungerar. Projektledningen ansvarar även för upprätthållandet av ett relevant nätverk för extern finansiering. Projektledningsgrupp Projektledningsgruppen föreslås utgöras av representanter från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR), Business Region Göteborg (BRG) samt tre företrädare från medverkande kommuner representerande sakområdena planering, miljö och näringsliv. Gruppen jobbar övergripande med projektet och fungerar som stöd och bollplank till projektledningen. Projektledningsgruppens representanter har även ett ansvar för förankring av det övergripande projektet i sina respektive organisationer. Strukturbildsgrupp Gruppen som arbetar med strukturbilden föreslås innefatta representanter från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR), Business Region Göteborg (BRG), en representant vardera från de åtta medverkande kustkommunerna, samt andra relevanta aktörer som förslagsvis Västarvet, Turistrådet Västsverige, Västkuststiftelsen. Kommunrepresentanterna bör utses så att flera sakområdesperspektiv ges utrymme. Representanter från GR bevakar hela Göteborgsregionens perspektiv, således även icke kustkommuner, och kan representeras av både GR Planering och GR Välfärd för att kunna bidra i alla de perspektiv som avses behandlas. Strukturbildsgruppen utser inom sig en samordnare samt en mindre och mer operativ arbetsgrupp. Respektive kommunrepresentant i strukturbildsgruppen förväntas även ha ett ansvar för att förankra arbetet lokal i sin kommun. Arbetsgrupp Planering Arbetsgruppen för planering ansvarar för temaområdena transportinfrastruktur, principer för byggande och tillgänglighet till kusten och utgörs av representanter från GR, kommuner, Länsstyrelsen Västra Götaland samt vid arbete med specifika teman även andra berörda aktörer såsom Västtrafik, Västarvet, Västkuststiftelsen. Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper. Arbetsgrupp Havsmiljö Arbetsgruppen för havsmiljö ansvarar för temaområdet miljötillståndet i havet och utgörs förslagsvis av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland, 8-fjordar och kommuner. Arbetsgruppen samarbetar med aktörer med kunskap inom området, se temabeskrivning ovan. Det har diskuterats om andra temaområden skulle lyftas in i denna grupp, t.ex. muddertippningsplatser. I detta förslag renodlas dock arbetet till att omfatta enbart sammanställning av uppgifter som rör miljöstatus i havet. Ett underlag som behövs för arbetet i andra temaområden inklusive strukturbildsarbetet. 35 Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper. Arbetsgrupp Verksamheter Arbetsgruppen för verksamheter ansvarar för temaområdena vattenbruk, energiproduktion till havs, båtliv och muddertippningsplatser och utgörs av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland, VGR, kommuner, Turistrådet Västsverige, Fiskekommunerna samt vid behov även andra aktörer såsom berörda energibolag, kommunala näringslivsbolag och näringslivsorganisationer. Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper. Nätverk för finansiering Ger stöd för att ta fram förslag till finansiering samt även ta fram underlag för ansökningar till myndigheter och fonder och program inom EU. Ansvaret för att kontinuerligt bevaka möjligheter att söka stöd hos myndigheter och via EU-medel åvilar projektledningen men i praktiken varje arbetsgrupp. I avsnittet Finansieringsmöjligheter anges därför kontaktuppgifter för att underlätta arbetet med finansiering i projektledningen och de olika grupperna. Bemanning I ovanstående förslag ges inga förslag till bemanning. En inriktning kan vara att projektledningsgrupp och strukturbildsgrupp leds av representant för GR som har erfarenhet av regionalt strukturbildsarbete. Grupperna för planering, miljö och verksamhet kan förutom av GR även ledas av en kommunrepresentant eller annan aktör som deltar i arbetet. De olika grupperna samordnas av projektledningen och projektledningsgruppen och kan sinsemellan samverka när så erfordras. Se översiktlig bild över organisationsförslaget på nästa sida. 36 7.6 Resursbehov Projektet löper över tre år 2016-2018. Resursbehovet beräknas i en övergripande kostnadsberäkning till ca 3,5 Mkr per år. Projektledningen omfattar 1,5 tjänst. Denna bedömning utgår bland annat ifrån de arbetsinsatser som erfordrats under förstudien samt erfarenheter från andra projekt av liknande karaktär. De olika grupperna beräknas träffas 11 gånger per år. Det vill säga en gång per månad. Gruppledare i varje arbetsgrupp kalkyleras till 10 procent av en heltidstjänst. För att få till stånd ett nödvändigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer arrangeras tre till fyra större seminarier/workshops under projektperioden. I redovisningen ingår en workshop per år. En bred information och dialog om projektet under hela projektperioden är nödvändig för att få en bred kunskap om arbetet och de förslag som kommer att presenteras. En årlig kostnad för kommunikation uppskattas till 400 000 kr. I kalkylen ingår även en begränsad konsultkostnad dels för sammanställning av strukturbildsarbetet och dels för stöd i arbetet med respektive tema. I varje temaområde erfordras sammanställning av underlag, analyser och presentation av förslag där konsultinsatser kompletterar kompetensen inom respektive arbetsgrupp. I denna beräkning bedöms konsultinsatserna i respektive tema inklusive strukturbildsarbetet till 40 000 kr, motsvarande en arbetsvecka, per år. Årlig kostnad beräknas således för strukturbildsarbetet och åtta teman till 360 000 kr. Se tabell för uppskattning av årlig projektkostand på nästa sida. 37 Uppskattade kostnader per år Projektledning 150% Projektledningsgrupp 100 000 Baserat på projektledning/koordinering 150% inkl OH och sociala avgifter 8 personer, 6 möten, 4 timmar á 400 kr/person Strukturbildsgrupp 250 000 14 personer, 11 möten, 4 timmar á 400 kr/person Fördjupningsarbetet strukturbild, arbetsgrupp Arbetsgrupperna gruppledare 270 000 5 personer, 12 timmar/månad 11 månader á 400 kr 220 000 Arbetsgrupperna övriga möten Kommunikation 270 000 En gruppledare per grupp, 3 grupper, på ca 10% av heltid 5 personer, 4 timmar/månad 11 månader á 400 kr 400 000 Kommunikationsinsatser och förankring. Ev.konsult Konsultkostnader 360 000 Strukturbild och 8 teman Workshops 130 000 1 större workshop per år á 30kkr Oförutsett 200 000 Summa 1 300 000 3 500 000 Kostnaden beräknas således årligen till 3,5 Mkr och för treårsperioden 2016-2018 till 10,5 Mkr. Notera att en förhållandevis stor del av den beräknade kostnaden utgörs av nedlagt tid som deltagande intressenter bidrar med. En detaljerad tidplan för treårsperioden 2016-2018 presenteras inte i denna redovisning utan föreslås upprättas efter en remissbehandling och i samband med att projektet bemannas. Finansieringen föreslås ske dels genom arbetsinsatser från medverkande aktörer dels genom bidragsmedel från lokala, regionala och nationella myndigheter dels genom EU-medel. Det är i nuläget inte möjligt att lägga fast ett förslag till finansiering för perioden 2016-2018. Frågan är beroende av flera faktorer, bland annat av i vilken utsträckning stödmedel kan erhållas från till exempel Västra Götalandsregionen, relevanta statliga myndigheter, EU-fonder och program. I följande exempel kalkyleras dock med att stöd i varierande grad kan erhållas från EU, Västra Götalandsregionen, från myndigeter och från GR. Sammantaget antas detta stöd variera mellan 60 och 80 procent i enlighet med tabell. Att fördela på åtta medverkande kommuner återstår således 20 alternativt 40 procent. En sådan fördelning kan göras på flera olika sätt. Här redovisas bl.a. en beräkning där utgångspunkten är att varje deltagande kommun anses få en grundläggande nytta som motsvarar en fast summa, här satt till 50 000kronor per kommun. Därefter fördelas kvarvarande summa för kommunerna efter folkmängd. Se tabell på följande sida. Denna fördelning jämförs sedan dels med fördelning enbart efter kommunernas folkmängd, dels med ett alternativ där den fasta avgiften per kommun är 100 000 kr. 38 Finansiär EU VGR Myndigheter GR Fördelas på kommuner Uddevalla Orust Stenungsund Tjörn Kungälv Öckerö Göteborg Kungsbacka Summa Fördelning inklusive EU-medel 1 400 000 700 000 350 000 350 000 (700 000) 48 000 13 000 22 000 13 000 38 000 11 000 485 000 70 000 Fördelning med fast kostnad 50 000kr 1 400 000 350 000 350 000 (1 400 000) 120 000 70 000 80 000 70 000 105 000 65 000 740 000 150 000 3 500 000 3 500 000 Jfr Fördelning enligt folkmängd 1 400 000 350 000 350 000 (1 400 000) 96 000 27 000 45 000 27 000 76 000 22 000 967 000 140 000 Jfr Fördelning med fast kostnad 100 000 1 400 000 350 000 350 000 (1 400 000) 140 000 110 000 120 000 110 000 135 000 110 000 515 000 160 000 3 500 000 3 500 000 Syftet med ovanstående redovisning är att förmedla några möjliga sätt att få till stånd en finansiering av det fortsatta arbetet under en treårsperiod. Det skall påpekas att redovisningen är exempel och fördelningen mellan tänkbara finansiärer kan varieras. Hur det slutligen blir beror som nämndes bland annat på i vilken utsträckning de finansieringsmöjligheter som redovisas i nästa avsnitt kan utnyttjas. 7.7 Finansieringsmöjligheter För att bedriva ett samordnat arbete för en gemensam mellankommunal havs- och kustplanering så krävs naturligtvis resurser, såväl finansiella som personella. Finansiella resurser för att kunna genomföra de aktiviteter som behöver ske inom ramarna för de olika delarna av den fortsatta processen och personella resurser för att rätt kompetens och nivå ska finnas representerad så att det finns mandat att arbeta med frågan. När det gäller finansiering av arbetet framåt kan man konstatera att, eftersom arbetet med strukturbilden och de olika temaområdena är relativt olika till sin karaktär, så ser förutsättningarna olika ut för hur finansieringen läggs upp och vilka möjligheter som finns att söka kontantfinansiering för att driva arbetet. Det gemensamma arbetet med strukturbilden som föreslås har en övergripande karaktär med ett brett anslag där ett flertal perspektiv inryms och ett antal olika frågeställningar hanteras. Detta arbete berör även alla de inblandade kommunerna. Det kan vara problematiskt att hitta utlysningar av medel som täcker en sådan bredd. För strukturbildsarbetet krävs snarare en tydlig grundfinansiering där merparten av de aktörer som deltar i samarbetet går in och gemensamt stödjer processen framåt. Det kan dels innebära stöd i form av kontant finansiering (se avsnitt nedan) men till stor del innebär det även stöd i form av tid, engagemang och kompetens för att samarbetet ska bli 39 framgångsrikt. Detta krävs framförallt av de deltagande kommunerna och de berörda regionala aktörerna: Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och Göteborgsregionens kommunalförbund inklusive kommunnätverken. Kompetens kommer också att behöva inhämtas från de övriga relevanta aktörer som medverkat under förstudiens gång såsom Västarvet, Tillväxt Norra Bohuslän, Fiskekommunerna, Turistrådet Västsverige, Södra Bohuslän Turism, Västkuststiftelsen, Region Halland, Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens Vattenvårdsförbund och 8- fjordar. Den typen av engagemang kan även fungera som medfinansiering i ansökningar om finansiellt stöd från regionalt, nationellt och Europeiskt håll. Arbetet framåt kräver också att samarbetet med de nationella myndigheter som har utpekat ansvar inom området fördjupas ytterligare. Framförallt gäller detta Havs- och vattenmyndigheten, men även Boverket är av relevans för såväl finansiellt stöd som bidrag i form av kompetens (se Nationella myndigheter nedan). Inom de tematiska områdena kommer arbetet att vara betydligt mer specifikt formulerat med frågeställningar som är smalare till sin karaktär. Det är även sannolikt att inte alla kommuner jobbar med alla tematiska områden. Här finns också större möjligheter att anpassa frågeställningarna efter aktuella utlysningar inom det specifika temaområdet och jobba strategiskt med hur man beskriver problemtiken inom temaområden och vilka frågeställningar man väljer att lyfta i vilken ordning. Här nedan beskriver vi de finansieringsmöjligheter vi ser på olika nivåer som möjliga ingångar för kontantfinansiering av arbetet framåt. En del har en mer övergripande inriktning medan många av finansieringsmöjligheterna är mer specifika och inriktade på konkreta havsmiljöåtgärder, vilket blir mer aktuellt att titta på i det fördjupade arbetet med temaområdena. Regional och lokal finansiering Västra Götalandsregionen Inom Västra Götalandsregionen finns möjlighet att söka regionala utvecklingsmedel inom ramarna för Tillväxt och utvecklingsstrategin VG2020. Möjligheter finns att söka stöd för långsiktiga projekt som bidrar till att uppfylla målen i strategin: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar. Förstudien har kunnat genomföras med stöd inom ramarna för det prioriterade området En region för alla. Även det fortsatta arbetet med stukturbild för kustzonen och en gemensam havs- och kustplanering kan bidra till målsättningen och det är ett arbete som kan växlas upp för att vara till gagn för regionen som helhet. Västra Götalandsregionen har dessutom ett utbrett arbete inom det maritima området bland annat genom att vara drivande inom det Maritima Klustersamarbetet som verkar i Västra Götalandsområdet. De maritima frågorna är alltså prioriterade vilket bidrar till relevansen för att stödja en fortsättning av detta projekt. Medel från Västra Götalandsregionen ska motfinansieras av deltagande parter till åtminstone 50 procent. Miljömiljonen - tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser Västra Götalandsregionen Miljönämnden har inom ramarna för regionens tillväxtprogram avsatt en miljon kronor för regionala miljöinsatser i vart och ett av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland, därav namnet miljömiljonen. Medlen kan användas till: - tillväxtinriktade insatser som ligger i linje med VG2020-målet En region där vi tar globalt ansvar. 40 Detta förtydligas i något av handlingsprogrammen för hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel och gröna näringar eller hållbara produkter och tjänster. - projekt som följer miljönämndens riktlinjer - att driva överenskommelser inom ”Smart Energi Det kan alltså bli aktuellt inom en del att inom en del av förstudiens tematiska områden, söka pengar inom ramarna för miljömiljonen. Såväl hållbara transporter, hållbar energi och livsmedel är relevanta områden. Medfinansiering av kommunala medel med 50 procent av projektkostnaden krävs. Länsstyrelsen Västra Götaland Havsplanering och förbättrad havsmiljö är prioriterade frågor för Länsstyrelsen Västra Götaland. I dagsläget finns inga anslag att söka från Länsstyresen för stöd av den övergripande processen för förstudiens fortsatta arbete. Det finns dock resurser för att Länsstyrelsen ska kunna bidra med sin kompetens och tid, precis som de gjort under förstudiens gång, även fortsättningsvis. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att spela en central roll i det fortsatta arbetet med strukturbilden för kusten och det fördjupade arbetet med temana. Likaledes kommer arbetet att vara ett stort stöd och ett bra underlag för alla de kommuner som ingår i GR-samarbetet, inte enbart kustkommunerna. Sedan 2013, har GR-planering ett uppdrag från sin politiska styrgrupp för Miljö- och Samhällsbyggnad inom GR, att utveckla GRs Grön-och blåstruktur. En led i detta uppdrag har varit genomförandet av denna förstudie. Frågan är fortsatt politiskt prioriterad av styrgruppen, vilket framgått tydligt i den förankring med gruppen som skett under förstudiens gång. Styrgruppen för Miljö- och samhällsbyggnad ser sig som en självklar politiskt styrgrupp även för arbetet framåt med havs- och kustplaneringen, tillsammans med politiska representanter från Orust och Uddevalla. Därför bör det kunna vara relevant att göra visst utrymme i GRs budget för 2016 för att stödja det fortsatta arbetet. Kommunerna Engagemang och nedlagd tid från de kustkommuner som deltagit i förstudien är av största vikt för att arbetet med strukturbilden och de tematiska områdena ska vara framgångsrikt. Som nämnts innan så kommer den lokala och breda kompetensen som finns tillgänglig i kommunerna att vara helt nödvändig i de arbetsgrupper som bidrar till att driva arbetet framåt. Det arbete som genomförs och den kunskap som tas fram är naturligtvis av stort värde även för GR kommunerna som helhet. De kommer i sin tur att kunna bidra med kompetens bland annat genom de olika kommunnätverk som finns på GR inom exempelvis samhällsbyggnad och miljö. Som nämndes inledningsvis så finns, på grund av stukturbildsarbetets långsiktiga och gemensamma karaktär, ett behov av en stabil grundfinansiering. Kontant finansiering kommer därför att erfordras även från de deltagande kommunernas håll i viss utsträckning. Det visar också avsikt och ger en tyngd till samarbetet. Nationella myndigheter Havs- och vattenmyndigheten (HaV) HaV är den myndighet i Sverige som är huvudansvarig för den nationella havsplaneringsprocessen. 41 De nationella havsplanerna är menade att vara ett vägledande underlag för den kommunala fysiska planeringen och utgöra statens syn på framtida mark- och vattenanvändning i området. Man menar från statligt håll att havsplaneringen kommer att innebära samhällsekonomiska samordningsvinster men att exempelvis samordningen med landets 80 kustkommuner kommer att vara särskilt resurskrävande. I propositionen nämns att resurser för att planera kuster och att samverka kommuner emellan kan behöva utökas, särskilt i ett inledande skede. Å andra sidan så pekar man på att det inte är frågan om något utökat ansvar eller nya uppgifter för kommunerna, så att ökad finansiering inte är nödvändig (Proposition 2013/14:186). Det finns i dagsläget inget särskilt ”havsplaneringsanslag” att söka för den typ av samordnande insats mellan kommuner som förstudien föreslår trots att det skulle kunna effektivisera myndighetens arbete. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ett särskilt anslag som heter ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” eller Havs- och vattenmiljöanslaget, vilket hade kunnat vara en möjlighet för finansiering av detta arbete. Havs- och vattenmiljöanslaget ska användas för insatser för att förbättra, bevara och skydda hav, sjöar och vattendrag. Anslaget omfattar havsmiljöanslaget, som tidigare hanterades av Naturvårdsverket, men samlar även finansiering av kalkning, vattenförvaltning och fiskevårdsåtgärder. För år 2015 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat 375 miljoner kronor till länsstyrelserna för arbetet med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. Utöver detta får länsstyrelserna ytterligare 40 miljoner kronor för särskilda åtgärdsprojekt. Myndigheten bedömer dock att, till skillnad från tidigare år, kommer inget utrymme att finnas för en allmän utlysning av projektbidrag som söks via ansökningsförfarande direkt till myndigheten. Detta blir alltså aktuellt igen tidigast 2016. Inom ramarna för detta kan det alltså framåt finnas en möjlighet att exempelvis finansiera delprojekt för framtagande av relevant planeringsunderlag för kust- och havsplanering inom flera olika tematiska områden. Kontakt: Thomas Johansson, Enhetschef Enheten för havsplanering och maritima frågor. Tel: 010-698 60 19 E-post: [email protected] Boverket Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Boverkets ansvar inom ramarna för havsplaneringen är framförallt att samordna riksintressemyndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av riksintressebestämmelserna. Verket har också ansvar för allmän uppsikt över hushållningen med mark och vatten. I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 från Havs- och vattenmyndigheten (ute på remiss t.o.m. 2015-04-30) föreslås att Boverket i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram vägledning för kommunal havs- och kustplanering. Vägledningen ska bidra till att det blir tydligt hur den kommunala havs- och kustplaneringen kan påverka havets miljöstatus. Åtgärden syftar till att ge underlag för tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) och man menar att åtgärden kan innebära en minskad risk för att havsområden avsätts till användningar som kan motverka att man bibehåller eller 42 uppnår god miljöstatus när man upprättar kommunala planer. Man föreslår alltså att Boverkets ansvar för havs- och kustplanering utökas. I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 räknar man med att kommunernas kostnad för planering kommer att öka med mellan 20 -85 miljoner kronor till följd av att fler kommuner gör havsoch kustplaner. Boverket har inte haft och har i dagsläget inga särskilda medel avsatta för att stödja kommunernas arbete med kust- och havsplanering. I och med förslaget i åtgärdsprogrammet som innebär ett ökat ansvar för Boverket att stötta kommunernas kust- och havsplanering, finns det dock en tydligare ingång och sett till myndighetens uppdrag så är det relevant att hålla en fortsatt dialog om deras möjligheter att stötta förstudiens fortsatta arbete. Kontakt: Bengt Larsén, Strategisk planering Boverket Telefon: direkt 0455-35 3116 Växel 0455-35 30 00 E-post: [email protected] Tillväxtverket Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Myndigheten har även regeringens uppdrag att förvalta och fördela pengar ur Europeiska regionala utvecklingsfonden med syftet att stödja projekt som arbetar för tillväxt och sysselsättning. Tillväxtverkets har under 2013-2015 haft ett program tillsammans med Boverket för ”Samhällsplanering för näringslivets utveckling”. Programmet pekar på att ett ökat samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling kan öka attraktionskraften för företag och medborgare och stärka tillväxten. Under 2013-2015 kan kommuner och regionala tillväxtaktörer som vill stärka samspelet mellan fysisk planering och näringslivsutveckling få stöd. Ett antal pilotprojekt pågår runt om i Sverige. Bland annat genomför Skaraborgs kommunalförbund ett arbete med utvecklingen av Strukturbild Skaraborg. Tillväxtverket, eller dåvarande Nutek medfinansierade projektet ”Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling” i Norra Bohuslän som drevs av Tillväxtsekretariatet Norra Bohuslän (20072009). Ett av syftena var även här att utveckla kopplingen mellan ekonomiska utvecklingsfrågor och de fysiska strukturerna/planfrågorna. Förstudiens fokus har, bland annat genom samarbetet med Business Region Göteborg och kartläggningen av det maritima näringslivets behov samt genom tydliga önskemål från de deltagande kommunernas håll, varit att integrera näringslivsperspektivet i kustzonsplaneringen. Även om programmet för ”Samhällsplanering för näringslivets utveckling” avslutas i oktober i år och man inte ännu har beslutat om en fortsättning, så finns det stor anledning att bevaka hur Tillväxtverket jobbar vidare med utvecklingen av detta perspektiv. Tillväxtverket är även förvaltande myndighet för de regionala programmen inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Se vidare i avsnitt nedan. Kontakt: Stockholmskontoret. Telefon 08-681 91 00 43 Programkontor Västsverige, Göteborg Telefon 08 - 681 91 00 E-post: [email protected] Jordbruksverket Jordbruksverket administrerar både stöden inom EUs Landsbygdsprogram och en ny period 20142020 för ”Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden” och de stöd som fördelas inom ramarna för EUs Havs- och fiskerifond. Se nästa avsnitt nedan. I det nya landsbygdsprogrammet 2014–2020 kommer det återigen att vara möjligt att jobba med lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Leadermetoden är en metod för att utveckla landsbygden inom lokalt ledd utveckling. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vad man ska prioritera för insatser under kommande programperiod. Metoden bygger på samarbete mellan olika sektorer och aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och förutsättningar vilket innebär att det är de som bor och verkar i området som driver och påverkar utvecklingen. I nya programperioden kommer fyra fonder att samordnas i det lokala utvecklingsarbetet. De fyra fonderna är jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden. Bland annat Södra Bohuslän (Tidigare Terra Et Mare d.v.s. Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö och Södra skärgården i stadsdelen Västra Göteborg) har arbetat fram en lokal utvecklingsstrategi som ligger till grund för ansökan om att bilda ett nytt ledaerområde. De fonder de fokuserar på är Landsbygdsfonden, Regionalfonden och Socialfonden. Även Leader Bohuskust och gränsbygd har ansökt. Det området innefattar i princip Norra Bohuslän och fiskeområdet längst med hela Bohuskusten från Kosterhavets nationalpark i norr ner till och med Göteborgs södra skärgård. I det här fallet är det alltså fiskeområdet, som har fokus på havs- och fiskerifonden som skulle vara aktuellt för förstudiens fortsatta arbete. I Leaderområde Södra Bohuslän är besöksnäring, lokal mat, lokal service, tillgänglighet och delaktighet samt miljöeffektivisering prioriterade insatsområden i utvecklingsstrategin. Har man en projektidé så måste den naturligtvis passa in i den utvecklingsstrategi som är godkänd för området. Den 22 april 2015 tillkännagavs, via ett pressmeddelande, att Leader södra Bohuslän är ett av de områden som blivit prioriterade av Jordbruksverket . Nu tar arbetet vid med att komplettera strategin för att området ska kunna få startbesked från Jordbruksverket. Målsättningen är att den lokala arbetsgruppen för Södra Bohuslän ska kunna börja fatta beslut om projekt i november 2015. Listan över tidigare genomförda Leaderprojekt i området Södra Bohuslän vittnar om att det är framförallt mindre, kortare och relativt konkreta projekt som fått stöd tidigare, men även en del mer omfattande projekt med övergripande karaktär, ex. vissa paraplyprojekt på uppåt 3-4 år har fått stöd. Några urvalskriterier för att beviljas stöd inom leader Södra Bohuslän är att projektet bidrar till att skapa nya arbetstillfällen och nya mötesplatser inom utvecklingsområdena. Flera av de tematiska områden som förstudien pekar ut ryms inom ramarna för utvecklingsstratgin för Södra Bohuslän och skulle alltså kunna vara utgångspunkt för att söka medel inom Leader för lokala projekt. Dessa kan i sådana fall fungera som piloter inom ramarna för förstudien som, om de fungerat bra, sedan kan växlas upp med andra medel. 44 Kontakt: Petra Jarlros, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten Jordbruksverket, Jönköping Tfn 036-15 58 47 [email protected] Anna Orestig, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten Jordbruksverket, Jönköping Tfn 036-15 61 36 [email protected] www.jordbruksverket.se Leader Terra et Mare/Södra Bohuslän Ulrika Holmgren, Verksamhetsledare Telefon: 0702-94 02 03 E-post: [email protected] www.terraetmare.se Möjligheter genom EU-medel Havs- och fiskerifonden Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att utveckla det nya havs- och fiskeriprogrammet och administrerar de stöd som ingår. De övergripande målen i havs- och fiskeriprogrammet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser samt att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Fem områden är prioriterade inom programmet: - Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske. Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk. Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Ökning av sysselsättningen och den lokala sammanhållningen genom lokalt ledd utveckling. Främjande av saluföring och beredning. Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken. Vissa stöd kunde man ansöka om redan hösten 2014, såsom datainsamling och kontroll och tillsyn. De övriga stöden kommer att gå att söka tidigast i september 2015. Stöden inom Havs- och fiskeriprogrammet kan för förstudiens del kanske framförallt bli relevanta för att finansiera de mer tematiskt inriktade stödprocesserna med fokus på exempelvis fiske och vattenbruk. Det kommer bland annat att finnas sökbara stöd för kommunal planering av vattenbruk, kompetensutveckling och informationsinsatser inom fiske och vattenbruk men också bevarandeprojekt med fokus på skyddade områden och återställande av akvatisk mångfald. Vid kontakt med Jordbruksverket och beskrivning av syftet med förstudiens fortsatta arbete så menar dock myndigheten att även ett mer övergripande projekt som en gemensam fysisk plan för 45 havet borde kunna rymmas inom ramarna för åtgärden Bevarandeprojekt där man bland annat kan annat söka stöd för åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser. Detta under villkoret att man samarbetar med myndighet, universitet, högskola eller vetenskapligt institut som kan kvalitetssäkra och kontrollera resultatet av projektet. Ett annat område inom havs- och fiskeriprogrammet som man kan argumentera för har bäring på förstudiens fortsatta arbete är området stöd för att främja genomförandet av den integrerade havspolitiken där både främjande och ökande av kunskap om den integrerade havspolitiken ingår. Som nämnts tidigare är såväl havsplanering som integrerad kustzonsförvaltning två områden som särskilt lyfts fram som centrala verktyg för att nå målen inom den integrerade havspolitiken. Här kan alltså samarbeten som det förstudien föreslår spela en roll. Kontakt: Se kontakt Jordbruksverket ovan. ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) Som nämndes tidigare är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket har därför bistått i framtagandet av förslag till regionala strukturfondsprogram avseende bl.a. genomförande, uppföljning och utvärderingssystem inklusive indikatorer, samt horisontella mål. Det finns åtta regionala strukturfondsprogram, varav ett för Västsverige, ett nationellt regionalfondsprogram och gränsregionala samarbetsprogram, se Interreg nedan. Det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Västsverige och utgår från regionens strategier och prioriteringar för hur regionen ska utvecklas. De övergripande målen för programmet Västsverige är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. Ansökningsomgång 2015:2 för det regionala strukturfondsprogrammet Västsverige är öppen för ansökningar. Man kan ansöka mellan 15 juni 2015 och 15 september 2015 och prioritering sker 11 december 2015. Det är möjligt att söka stöd inom programmets alla tre insatsområden: Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation, är helt öppet för ansökningar under ansökningsomgången. Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag, är öppet för ansökningar under ansökningsomgången. Det är inte möjligt att söka stöd för projekt inom finansiella instrument. Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi är helt öppet för ansökningar under ansökningsomgången. Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom hållbar stadsutveckling kopplat till integrerade territoriella investeringar. Totalt belopp att ansöka om under den aktuella ansökningsomgången uppgår till 120 miljoner kronor Kontakt: Se kontaktpersoner Tillväxtverket Programkontor Västsverige, Göteborg ovan. 46 Övriga intressanta EU-program I dagsläget är det mest relevanta EU-programmet för förstudiens fortsättning de redan nämnda, Havs- och fiskeriprogrammet samt den Regionala utvecklingsfonden och de möjligheter som finns därinom. Även de medel som fördelas via Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden är intressanta. I ett längre tidsperspektiv kan det dock vara relevant att även hålla ögonen på ett par andra EU-program med relevans för havsmiljö och utbytet med andra länder. EU:s miljöprogram LIFE Naturvårdsverket är nationellt ansvarig för LIFE, EU:s finansiella instrument för miljö och klimat. Under år 2015 finns det möjlighet att söka medel till naturvårdsåtgärder från programmet. Man kan bland annat söka medel för genomförande av restaureringar inom Natura 2000-områden, utveckling av nya metoder för att gynna biologisk mångfald i rinnande vatten eller motverka övergödning. Man kan också söka för informationskampanjer som rör värdefull natur och biologisk mångfald i havs- och vattenmiljöer eller övergödning. Totalt avsätts 3,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 30,4 miljarder kronor för åren 2014-2020. Villkoret för bidraget är att det också finns finansiering från annat håll. Havs- och vattenmyndigheten ser positivt på att länsstyrelser och andra organisationer söker medel från LIFE programmet för projekt som bidrar till att uppfylla myndighetens uppdrag inom åtgärder för havs- och vattenmiljön. INTERREG-programmen De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Syftet är att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. EU:s program för territoriellt samarbete är det viktigaste verktyget för att finansiera den här typen av gränsöverskridande utvecklingsarbete. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sverige deltar i totalt 13 av dessa EU-program, även kallade INTERREG. Fokus för programperioden 2014-2020 kommer att vara forskning och innovation, hållbara transporter, skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad och främja utvecklingen av miljövänliga energikällor. Västragötalandsregionen är kontaktvägen för Interreg-programmen i Västra Götalands län och de Interreg-program som är av störst relevant för ett fortsatt arbete med kust- och havsplanering är det gränsregionala Öresund – Kattegatt – Skagerakk- programmet och det transnationella programmet för Nordsjöregionen. Se kontakperson per ämnesområde eller fond: http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/EU/eustart/Kontakt/ Västra Götalandsregionen är svensk kontaktpunkt för Nordsjöprogrammet. Kontakt:Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen Tel: 010-44 11 654 Mobil: 070-528 18 93 För Interreg Öresund-Kattegatt- Skagerakk:http://www.interregoks.eu/omoss/kontaktuppgifter.4.1945eb0b148e579efa63f510.html#h-Goteborg 47 8. Vidare samarbete Utgångspunkten är att det mellankommunala samarbete som inleds i och med det treåriga projektet som föreslås i förstudien inte ska ta slut när de tre åren passerat. Arbetet avses snarare vara inledningen på ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Formerna och innehållet för ett vidare samarbete kan ta sig i uttryck på olika sätt. Den nationella havsplaneprocessen är en kontinuerlig process där behov av fortsatt samverkan med kommunala aktörer förväntas. Ett förslag till nationella havsplan ska antas av regeringen senast år 2021. Här anses det som en stor fördel att kommunerna samordnar sig sinsemellan i dialogen med den nationella havsplaneprocessen, vilket är ett av syftena med det föreslagna treårsprojektet. Arbetet med strukturbilden och de olika tematiska områdena kan även tänkas utmynna i fördjupade och/eller breddade samarbeten inom specifika teman såsom transportinfrastruktur till havs, vattenbruk eller energiproduktion till havs. Här kan finnas öppningar och möjligheter till Europeiska samarbeten som etableras under projektperioden. Strukturbilden kommer att utgöra ett underlag för kommunernas planering i kust- och havsområdet. En möjlighet är att vissa kommuner framöver vill fördjupa samarbetet med varandra just kring Blå översiktsplanering. Önskemål har även uppkommit under förstudiens gång att i ett längre perspektiv vidga samarbetet i kustzonen till att innefatta hela förstudiens område inklusive resterande del av Bohuslän. 48 9. Referenser Rapporter, Direktiv, SOUs Europeiska kommissionen. (2007) EU:s Blåbok. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En integrerad havspolitik för Europeiska unionen {KOM(2007) 574 slutlig} Europeiska kommissionen. (2010). Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. KOM(2010) 2020 slutlig Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. (2000/60/EG) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering. (2014/89/EU) Europeiska kommissionen (2012). Blå tillväxt - möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn. COM(2012) 494 final Göteborgsregionens kommunalförbund (2008). Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Göteborgsregionens kommunalförbund (2013). Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur. Havs- och vattenmyndigheten (2015) God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Dnr 3563-14. Remissversion 2015-02-01. Stockholm. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:2. Havsplanering – Nuläge 2014. Statlig planering i territorialhav och ekonomisk zon. Kunskapsunderlag. Dnr 137-2014 Kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. (2013). ”Ett enat Bohuslän” - avsiktsförklaring kring besöksnäringen. 11 november 2013. Länsstyrelsen Västra Götalands Län (2014) Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö- sammanställning av finansieringsmöjligheter. Maritima klustret i Västsverige. Borg, Josefin. (2014) Den maritima näringen i Västra Götaland. Proposition. 2013/14:186. Hushållning med havsområden. Stockholm: Miljödepartementet. SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet SFS 2010:900. Plan och bygglag. Socialdepartementet SOU 2010:91 Planering på djupet – fysisk planering av havet. Stockholm. Miljö- och energidepartementet. 49 Tillväxtanalys. Rapport 2013:1. Kommunal översiktsplanering och regionala utvecklingsprogram. Dnr 2012/013. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatet – Näringslivsenheten. (2014) Beslut om medel till ”Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla”. Dnr RUN 6120358-14. Turistrådet Västsverige. (2014) Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän. November 2014. Elektroniska referenser 8-fjordar. Hämtad den 29 april 2015. http://www.8fjordar.se/ Boverket. Havsplanering är en nationell och kommunal fråga. Hämtad den 13 mars 2015. http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-ochvatten/havsplanering/ Europeiska kommissionen. Blå tillväxt. Hämtad 4 april 2015. http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth/index_sv.htm Göteborgsregionens kommunalförbund. Rådslagsprocessen. Hämtat den 25 mars 2015. http://www.grkom.se/toppmenyn/politiskstyrning/radslagsprocessen.4.248c1d11a301de99b80002107.html Göteborgsregionens kommunalförbund. Seminarium om kustlivet. Hämtad den 21 april 2015. http://grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/miljosamhallsbyggnad/miljo/gronstruktur/seminariumkustliv.4 .4703706a13cd47b3b8119d6.html Havet.nu. Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum. Miljötillståndet i Västerhavet. http://www.havet.nu/?d=153 Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmiljöanslaget. Hämtad 30 mars 2015. https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/anslag-och-bidrag/havs--och-vattenmiljoanslaget.html Havs- och vattenmyndigheten. Svensk havsplanering. Hämtad 23 april 2015. https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplanering-i-sverige/svenskhavsplanering.html Jordbruksverket. Alla stöd inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Hämtad 15 mars 2015. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/fiskeristod/fiskeristod20142020/allmantomstodenihavso chfiskeriprogrammet/allastodinomhavsochfiskeriprogrammet.4.37e9ac46144f41921cd3399d.html Jordbruksverket. Lokalt ledd utveckling 2014–2020. Hämtad 8 april 2015. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/lokaltleddutvecklinggenomleader/lokalt leddutveckling20142020.4.37e9ac46144f41921cd13e12.html Leader Terra et Mare. Hämtad den 8 april 2015. http://www.terraetmare.se/ Länsstyrelsen Västra Götaland. Havsplanering. Dokumentation Dialogmöte för ett levande hav & blomstrande kustsamhällen. Hämtad 22 april 2015. 50 http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/plan-och-byggfragor/fysiskplanering/havsplanering/Pages/default.aspx Maritima klustret i Västsverige. Hämtad den 23 april 2015. http://maritimaklustret.se/ Ren & attraktiv kust i Bohuslän. Hämtad 29 april 2015. http://www.renkust.se/ Regeringskansliet (2014). En maritim strategi växer fram. Hämtad den 23 mars 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/18185 Tillväxtverket. Pilotprojekt för stärkt samspel. Hämtad 7 april 2015. http://tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/tillvaxtskapandesamhallsplanering /samhallsplaneringfornaringslivetsutveckling/pilotprojekt.4.48a604441429f388620da.html Tillväxtverket. Regionalt strukturfondsprogram Västsverige. Hämtad 14 juni 2015. http://eu.tillvaxtverket.se/programmen/vastsverige.4.2fb8c83014597db7ce96335f.html VISS - Vatteninformationssystem i Sverige. Hämtad 29 april 2015. http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Västra Götalandsregionen. INTERREG. Hämtad 13 april 2015 http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/EU/eu-start/EUprogram/INTERREG/ Västra Götalandsregionen. Maritima frågor i Västra Götaland. Hämtad 23 april 2015. http://www.vgregion.se/maritimstrategi 51
© Copyright 2024