Lässvårigheter/dyslexi och
språkstörning – hur ser
överlappningen ut?
Dyslexi och komorbiditet
Dyslexiföreningen februari 2016
Stockholm
Maria Levlin, lektor i språkdidaktik/leg logoped
Upplägg
• Funktionsnedsättningar orsak och uttryck
• Överlappning dyslexi- språkstörning, vilka
likheter och skillnader kan vi se…
• En studie på 43 elever med lässvårigheter
från åk 2 till 3 – hur såg den språkliga
profilen ut?
Sidfot
Datum
2
Språkstörning och dyslexi i relation
till andra funktionsnedsättningar…
Utvecklingsstörning
Språkstörning
Dyslexi
Dyskalkyli
Autism
ADHD
3
Språkstörning och dyslexi i relation
till andra funktionsnedsättningar…
Utvecklingsstörning
Språkstörning
Dyslexi
Dyskalkyli
Autism
ADHD
4
The three-level framework
(Frith, 1999, Paradoxes in the Definition of Dyslexia)
Graviditet
Miljö
Ortografi
Pedagogik
Kulturella
värderingar
Biologisk
Kognitiv
Beteende
• Genetisk
sårbarhet
• Neuro-anatomi
• Informationsprocessande
mekanismer
• Avkodning
• Fonologisk medvetenhet
• Snabb benämning
5
Vad beror överlappning mellan
diagnoserna på?
• Samma riskfaktorer i genetik och miljö ökar risken
för såväl språkstörning, dyslexi som andra
utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar…(Bishop, 2014)
– T ex är begränsningar i arbetsminne centralt problem vid
både språkstörning, dyslexi och ADHD..
6
7
Baddeley, 2000; 2003; Bishop & Snowling, 2004; Levelt,
1989; Plaut et al, 1996; Plaut, 2005
Överlappningen dyslexi – språkstörning… Hur
ser den ut? Simple View of Reading (Gough &
Tunmer, 1986; Tunmer & Greaney, 2010)
Avkodning/Fonologisk
förmåga
+
Normal
Specifika
Språkförståelsestörning
svårigheter
Hörförståelse/
Språklig förmåga
Ordförråd
Grammatik
Narrativ förmåga
-
Språk/läsutveckling
Perc 10
+
Specifika
avkodningssvårigheter
SpråkBlandade
störning lässvårigheter
Dyslexi
Dyslexi
Jfr Bishop & Snowling (2004) Catts et al (2005); Pennington &
Bishop (2009) Ramus et al (2013)
Specifika avkodningssvårigheter
 Svårt med de tekniska aspekterna av läsningen, dvs avkoda
orden rätt och automatiserat.
 Svårigheterna beror på begränsning i fonologiskt processande
– svårt matcha ortografisk representation med fonologisk
representation
 God hörförståelse och läsförståelse – en god språklig förmåga
kompenserar för avkodningssvårigheterna framförallt i högre
åldrar (Bishop & Snowling, 2004).
 Det samma som dyslexi om: a) lässvårigheterna är bestående över tid
b) utvecklingen i övrigt är typisk c) eleven har fått evidensbaserad
lästräning d) det finns en begränsning i fonologiskt processande (Tunmer &
Greaney, 2010)
9
Specifika förståelsesvårigheter
 Begränsad hörförståelse och läsförståelse i kombination med
god avkodningsförmåga
 Hörförståelsesvårigheterna omfattar ordförråd, grammatik,
förmåga att lyssna på en berättelse och svara på
frågor/återberätta
 Utgör ca 10% av en åldersgrupp (Nation & Snowling, 1997)
 En del av barnen med specifika förståelsesvårigheter passar in
på kriterierna för språkstörning (Nation et al., 2004)
10
Blandade lässvårigheter
 Svårigheter med både fonologiskt processande (t ex
fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne) och
hörförståelse (förståelse av ord, grammatik och diskurs)
leder till begränsning i både avkodning och läsförståelse
 En del av eleverna med dessa svårigheter stämmer även
in på kriterierna för språkstörning (Catts et al., 2005;
Ramus et al., 2013)
11
Vad innebär olika gränsvärden…
Percentil
15
Percentil
10
Medel
Diagnosen bör baseras både på utfallet i
standardiserade test i kombination med en
bedömning av om den språkliga
funktionsnedsättningen hindrar barnet i vardagen
Frågeställningar i studien ” Lässvårigheter ,
språklig förmåga och skolresultat i tidiga
skolår” (Levlin, 2014)
 Hur ser relationen ut mellan svag läsning i
åk 2 och den språkliga förmågan i åk 3?
 Hur relaterar de individuella variationerna i
avkodning och läsförståelse i åk 2 till
avkodning och hörförståelse i åk 3 utifrån
Simple View of Reading modellen?
Sidfot
Datum
13
Simple View of Reading
(Hoover & Gough, 1990; Tunmer &
Greaney, 2010)
+
Avkodning
Normal
Hörförståelse
läs-
Specifika
förståelse-
utveckling
svårigheter
(stavning)
-
+
Blandad
Avkodnings-
läs-
svårigheter
svårighet
-
Studiens upplägg
Screening
i åk 2
187 elever i 14
klasser
- avkodning,
läsförståelse,
stavning
43
elever
121 elever
Läs- och
stavning ≥
stan 4
66 elever
Läsoch/eller
stavning ≤
stan 3
- 2 elever
exkluderades från
data-analysen
45
familjer
tackar
ja
Utredning i
åk 3
Språklig förmåga
Fonologisk förmåga
Minnesfunktioner
Ordavkodning
Läsförståelse
Icke-verbal IK
Utfall i olika läsprofiler i åk 2
(n=43)
Avkodning (-0, 8 SD)
+
Normal
12
Läsförståelse
läs-
Specifika
förståelse-
utveckling
svårigheter
(stavning)
-
4
+
(- 0,8 SD)
19
Blandad
Avkodnings-
läs-
svårigheter
svårighet
8
-
Andel med svag hörförståelse i åk 3
i respektive läsprofil (n=43)
Avkodning/åk 2
Hörförståelse ≤
perc 15
Ordförråd (LOGOS begrepp)
Grammatik (TROG-2)
Hörförståelse text (LOGOS)
Lyssna och återberätta
(Buss-sagan)
Läsförståelse/åk 2
+
Normal
58 %
läs-
Specifika
förståelse-
utveckling
svårigheter
N= 4
(stavning)
n= 12
+
47 %
0%
Blandad
Avkodnings-
läs-
svårigheter
svårighet
(dyslexi)
n=19
n=8
-
0%
Antal elever med diagnos i åk 3 i
respektive läsprofil (n=43)
Avkodning/åk 3 +
Normal
Specifika
förståelse-
3 SLI
läsutveckling
svårigheter
N= 4 (stavning)
n= 12
1 dyslexi
0
(Hörförst – 0,7)
Hörförståelse/åk 3
-
+
3 SLI*
Blandad
Avkodnings-
läs-
svårigheter
svårighet
(dyslexi)
n=19
n=8
2 dyslexi
8 dyslexi**
*
1 stämde även in på
kriterierna för dyslexi
** varav 4 svag hörförståelse
(-0,8 till – 0,9 SD)
Svåra språkliga uppgifter för elever
med läsförståelsesvårigheter i åk 2
Hörförståelse
– Lyssna och återberätta (lättare lyssna och svara på frågor)
Uttrycksförmåga
– Ordmobilisering/snabb benämning
– Signifikant kortare meningar jfr med elever med enbart
avkodningssvårigheter
 Heterogena språkliga svårigheter inom gruppen!
Sidfot
Datum
19
Sammanfattning
 Svag läsförståelse i åk 2 innebär ökad risk för
hörförståelsesvårigheter i åk 3.
 Enbart avkodningssvårigheter i åk 2 = god hörförståelse i åk 3
 Viktigt att beakta elevers hörförståelse i kartläggning och
pedagogisk planering när eleven har läsförståelsesvårigheter.
 Svårigheter i avkodning och hörförståelse rör sig på ett
kontinuum – många elever som ligger strax över gränsvärdena
för diagnos (subkliniska svårigheter = elever som också kan
behöva stöd)
 21 av 43 elever hade en ålderstypisk utveckling i åk 3, men av dem
hade 7 svag hörförståelse och 4 svag avkodning (-0,6 till -0,9).
 Ett antal elever med lässvårigheter i åk 2 uppfyllde kriterierna för
språkstörning (6/43= 14%) respektive dyslexi (11/43= 26%). Viktigt att
beakta att ytterligare 13 elever hade svag hörförståelse även om de inte
fick någon diagnos.
20
Framtiden
• Viktigt med fortsatt forskning om subkliniska
svårigheter (elever i ”gråzonen”).
• Internationellt/nationellt konsensusarbete
angående riktlinjer för utredning, diagnostiska
kriterier och intervention vid språkstörning.
• Patientsäkerhetsperspektiv – bör få samma
diagnos och insatser oavsett vem man träffar inom
en profession. Behövs även en dialog mellan
professioner och mellan sjukvård-elevhälsa-skola!
• Utredning om grav språkstörning på
utbildningsdepartementet – klart i april 2016
21
Tack för att ni lyssnade!
[email protected]