nr 1 2016 vård a d m i n i s t r a t i v t i d s k r i f t • Det finns ett berg av oskrivna journaler …. • Journalbevakning räddar din nattsömn • Det var en gång en läkemedelskonsulent www.conscriptor.se • Journaler på nätet kommer. Men får informationen lagras i USA? • Vad gör en medicinsk sekreterare, egentligen? • Stora variationer i journalernas längd • Krångliga journalsystem skapar stress i vården • Smartare jobb och ökat samarbete vägen till bättre vård CARLSSON KOMMENTERAR Nytt år, igen. Dags att kasta en snabb blick i backspegeln, men framför allt att dra upp riktlinjerna för framtiden. 2015 blev ett bra år för Conscriptor. Allt fler landsting, sjukhus och vårdcentraler inser vikten av aktuell vårddo- kumentation. En och annan har också satt sig ner och räknat, och upptäckt att outsourcing av journalproduktionen innebär lägre kostnader. På köpet får hela verksamheten högre kvalitet, vilket inte minst patienterna uppskattar. Under det här året kommer vi att fokusera ännu mer på olika verksamheters ekonomi. Vi planerar t ex att ge- nomföra en studie för att få fram generella siffror på vad intern journalproduktion kostar. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att publi- cera statistik som bygger på de miljoner journalnoteringar vi skriver varje år. Idag vet vi t ex vilka journalsystem som är snabbast, vilka läkare som dikterar effektivast och hur man frigör läkartid genom smarta dikteringsknep osv. Denna kunskap är helt unik, men självklart tillgänglig för de verksamheter som använder våra tjänster. Vi följer och deltar också i debatten kring patient- och IT-säkerhet. När allt fler patienter får möjlighet att läsa sin journal via internet, blir kravet på sekretess och an- Henric Carlsson, entreprenör och VD för Conscriptor. passning allt hårdare. En patient ska inte behöva få en tung diagnos via nätet, utan genom att träffa sin läkare. Den här utvecklingen öppnar för intressanta diskussio- ner, och där kommer Conscriptor att vara med. INNEHÅLL vård 1 2016 Det finns ett berg av oskrivna journaler …. Journalbevakning räddar din nattsömn Det var en gång en läkemedelskonsulent Journaler på nätet kommer. Men får informationen lagras i USA? Vad gör en medicinsk sekreterare, egentligen? Stora variationer i journalnotatens längd. VårdAdministratiiv tidskrift ges ut av Conscriptor AB, Box 1, 473 21 Henån. Vill du kommentera innehållet i tidningen, föreslå ämnen som vi ska ta upp eller bara ge oss glada tillrop är du välkommen att ringa Henric Carlsson på 0730-29 99 09. Du kan också sända e-post till [email protected]. Krångliga journalsystem skapar stress i vården Smartare jobb och ökat samarbete vägen till bättre vård Mer vård. Mindre administration. Det finns ett berg av oskrivna journaler …. vård 1 2016 Aktuella journalnoteringar är en förutsättning för vårdkvalitet och patientsäkerhet, framför allt när många läkare är enga- gerade i vården av en patient. Det ökande antalet patienter som utnyttjar möjligheten att läsa sin journal på nätet har också rätt att ställa krav på uppdaterade journaler. Conscriptors verksamhet avslöjar dock besvärande san- ningar om hur det verkligen ser ut. Här är ett exempel: För ett tag sedan fick vi reda på att det i ett av landets minsta landsting, just då, fanns nästan 20.000 oskrivna diktat. Cheferna var givetvis bekymrade, men såg ingen lösning. Om man antar att dessa siffror är representativa för hela landet, så blir slutsatsen att det i varje ögonblick finns mellan 600 000 och 1 miljon diktat som varken är skrivna eller signe- rade. Eftersom ingen slår larm eller försöker göra något åt situationen så måste den allmänna uppfattningen vara att detta Robert Kristiansson, chefsläkare i Uppsala, kommenterar: ”Min uppfattning är att vårddokumentationen är en del av den vård vi ger våra patienter. Att dokumentera korrekt i journa- len i god tid är en viktig del av arbetet. De flesta verksamhetschefer följer nog sina dokumentationsrutiner eftersom de är OK. förstår att det är av stor vikt för ett högkvalitativt omhänder- man undrar om patienten som väntar på sin kallelse eller sin vårddokumentation tycker jag skyndsamt skall se över sina En och annan brukar hävda att ”oskrivet är bäst”, men remiss verkligen håller med? tagande. De som har långa eller varierande väntetider för sin processer” Journalbevakning räddar din nattsömn Många verksamhetsan- – Alla verksamhetschefer som jag träffar håller med om att den ”backlog”av oskriv- Conscriptor tillsammans med kunderna utvecklat tjänsten sig vid semestrar, ledig- hur många oskrivna diktat som finns i systemet och jämför svariga oroar sig över na diktat som lätt hopar het, beläggningstoppar osv. Men hur allvarligt är problemet? Vad är aktuella journaler är viktiga för vårdkvaliteten. Därför har ”Journalbevakning”, som innebär att vi varje dag kontrollerar med de tider som verksamheten vill hålla – 24 timmar, 48 timmar osv. – Journalbevakning ingår utan extra kostnad i tjänsteleve- det egentligen som gäl- ransen för de kunder som vi har avtal med. Det är alltid verk- Socialstyrelsens webbplats innehåller mycket information om eller om Conscriptor ska gå in och skriva ikapp. För vissa verk- ler? journaler och journalskrivning. Dels sägs att ”journaluppgifter ska föras in i patientjournalen så snart det kan ske”, dels att samhetschefen som avgör om eftersläpningen är tillfällig, samheter är det tillräckligt att vi går in och gör en tillfällig insats, medan andra låter oss ansvara för att ingen eftersläp- det är omständigheterna i det enskilda fallet som avgör. Gi- ning uppstår. Man använder oss faktiskt som ett verktyg för en rutinmässig hälsokontroll på en vårdcentral. Klas Malm- ström. vetvis är det skillnad på personalintensiva, akuta vårdfall och ström på Conscriptor berättar: att höja kvaliteten på dokumentationen, avslutar Klas Malm- vård 1 2016 Det var en gång en läkemedelskonsulent Under de första åren av 2000-talet hade Henric Carlsson tolkning. Direkt startade arbetet med att skapa en teknisk bar dagliga kontakter med personal på olika nivåer i vår- fektivare, men ändå inte påverkar det praktiska arbetet på olika arbetsuppgifter i läkemedelsbranschen. Jobbet inneden. Självklart diskuterades vårdpersonalens vardag över fikabordet. Att hålla journalsystemen aktuella var redan då ett problem på många håll. Entreprenören i Henric Carls- son väcktes, idéer och tankar finslipades. Våren år 2006 var tiden mogen och företaget Conscrip- tor registerades stolt hos PRV. Från första dagen arbetade lösning som förenklar och gör vårddokumentationen efvårdcentraler och sjukhus. Resultatet blev Medspeech Hybriddiktering. Den enorma datamängd som journalskrivningen gene- rerar, ger också möjlighet att hitta mönster, ta fram statistik och utveckla verktyg som får hjulen i vården att snurra snabbare. Att arbeta med det man kan bäst, och överlåta kring- företaget med journalskrivning, både genom bemanning tjänsterna till specialister är ingen nyhet. Inom vården ger Sedan dess har utvecklingen exploderat. Idag samar- kvalitet, patientsäkerhet och ekonomi. Det är därför vi och journalskrivning på distans. betar man med landsting, sjukhus och vårdcentraler från Gällivare i norr till Malmö i söder. Årligen skriver Conscrip- tors uppemot 250 medicinska sekreterare mer än 2 miljoner journalnoteringar åt mer än 4 000 läkare. En viktig pusselbit i bilden av det framtida Conscriptor kom i och med köpet av Medspeech – specialister på tal- det dock ovanligt stora fördelar, både när det gäller vård- myntat den mission som genomsyrar hela Conscriptors verksamhet: Mer vård. Mindre administration. Journaler på nätet kommer. Men får informationen lagras i USA? vård 1 2016 -Vården måste vara transparent och öppen för patienten. utan också enligt svenska bestämmelser om sekretess och bland andra Daniel Forslund, innovationslandstingsråd i uppgifterna om de hanteras utomlands. samma system. Då kan patienten se alla journaler på ett ning än den svenska, en lagstiftning som i värsta fall un- Uppsala var pionjär när det gällde journaler på nätet. personuppgiftsansvarige kan helt enkelt få det svårare att Att ha tillgång till sin journal är en viktig del i detta, säger Stockholm. Målet är att alla landsting ska vara anslutna till och samma ställe. Men synpunkterna har varit många, inte minst för att vissa patienter kunnat läsa om sina diagnoser innan de talat med sin läkare. Läkarföreningen i Stockholm tystnadsplikt. Det är svårare att ha en faktiskt kontroll över Uppgifterna omfattas dessutom av helt annan lagstift- dergräver det skydd uppgifterna har i Sverige. Den utkräva ett straffrättsligt eller civilrättsligt ansvar av moln- leverantörens utländska personal än om de befann sig i Sverige. anser att läkarna ska få en viss tid på sig – Det är sådana frågor som en personupp- ett tidsfönster – för att studera provsvar giftsansvarig, t.ex. en vårdgivare, ska väga in ska uppgifterna läggas ut i journalen. eller utkontraktering av drift och lagring av och ta kontakt med patienten. Först därefter En närliggande fråga är säkerheten. Da- i sin hot- och riskanalys vid köp av en tjänst personuppgifter i molnet. Vi vet ju också nu- niel Forslund hävdar att säkerheten på internet är lika hög mera genom den s.k. Safe Harbour-domen från EU-dom- digt vet man att många använder molntjänster för lagring förändras från en dag till en annan. finns i USA – väldigt långt från landstingens IT-avdelningar Sverige. Mikael Florén, IT-chef, motiverar: lagring i Sverige. kundernas data i Sverige. Man brukar säga att säkerheten och IT-säkerhet, tycker så här: kanske en del sanning i detta. Men för oss är det främsta utomlands av uppgifter som omfattas av en lagreglerad vill veta exakt var servrarna finns och vilka fabrikat som vare, är tveksamma inte bara enligt personuppgiftslagen görs osv. som när journalerna skickas till patienten per post. Samtiav data, och att de fysiska serverparker som gör jobbet ofta … Den nationella e-tjänsten Journalen har dock drift och Manolis Nymark, jurist och konsult inom bl a eHälsa - Molntjänster, särskilt när det gäller drift och lagring tystnadsplikt i Sverige, t.ex. patientuppgifter hos vårdgi- stolen att förhållandena för persondataskyddet kan Conscriptor har valt att ha sin datadrift och lagring i - Det finns ett antal fördelar med att ha företagets och minskar med kvadraten på avståndet, och det ligger skälet att vi vill ha kontroll över både teknik och miljö. Vi används, hur bevakning, backup och test av återläsning vad gör en medicinsk sekreterare, egentligen? En viktig del av Conscriptors verksamhet är att hjälpa små och använder sin tid. Resultatet kan se ut som nedanstående di- tivare. För att kartlägga de arbetsuppgifter som finns, brukar Diagrammet är hämtat ur rapporten från en större vård- stora vårdverksamheter att göra sin vårdadministration effek- första steget vara en analys av hur de medicinska sekreterarna agram. Motsvarande diagram finns för varje person. central i södra Sverige. Den är ett bra diskussionsunderlag för beslut om olika slags åtgärder som ökar produktiviteten. Viktiga nyckelord är arbetsfördelning och specialisering, dvs att varje person ska ägna sin tid åt de arbetsuppgifter man är bäst på och trivs bäst med. Av arbetsmiljöskäl vill vissa gärna byta arbetsuppgifter då och då, och givetvis ska detta vara möjligt. Den som har det ekonomiska ansvaret bör vara medveten om den ställtid och de extrakostnader detta medför, och att produktiviteten påverkas. vård 1 2016 UR DATABASEN Stora variationer i journalernas längd Ska en verksamhets administration bli effektivare, finns ett När vi gör en total genomgång av en verksamhets administra- tidningen kan du läsa om de medicinska sekreterarnas arbets- kare & sekreterare, vilket på flera håll visat sig öka antal olika områden att fokusera på. På annan plats i den här fördelning och arbetsuppgifter, där det ofta finns rejäl potential för effektivisering. Ett annat rationaliseringsområde är hur läkarna dikterar. Conscriptors statistik visar att olika läkares diktatlängd kan skilja sig avsevärt åt, trots att patientsammansättningen är tion, finns förutsättningar för att etablera fasta team av läeffektiviteten rejält. Det här är ett bra exempel på att Conscriptor aldrig gissar, utan att vi baserar våra rekommendationer på en seriös fak- taanalys. densamma. Ett konkret exempel ser du här bredvid. När skillnaderna är så här stora, brukar det vara enkelt att uppnå avsevärda förbättringar. Conscriptor genomför spe- ciella workshops med fokus på effektiv diktering, och resul- tatet brukar vara att verksamhetens genomsnittliga diktat- längd minskar med uppemot 30 procent. Förhoppningsvis frigörs lika mycket läkartid. Det handlar t ex om att eliminera diktering av provresultat som redan finns i journalen, att använda mallar som garanterar att nödvändiga fakta alltid kommer med, samt självklart att ha rätt utrustning. Varje linje representerar en läkares genomsnittliga journallängd. Exemplet är hämtat från en mottagning för akutmedicin på ett större svenskt sjukhus. krångliga Journalsystem skapar stress i vården En av de rapporter som redovisades på arbetsmiljöriksdagen förra hösten handlade om arbetsrelaterad stress. Underlaget för rapporten är de 1600 in- spektioner som Arbetsmiljöverket genomfört i olika branscher. På vårdområdet besöktes 66 vårdcentraler och 21 andra mottagningar över hela landet. Resultatet blev att 41 vårdcentraler och 10 mottagningar fick föreläggande om att genomföra åtgärder. I många fall handlade det om att arbetsgivaren inte undersökt vad som behövde göras för att förebygga ar- betsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress kan orsaka massor av problem; från sjukdomar och olycksfall till misstag och tillbud. Vanliga symptom på stress kan vara hög personalomsättning, att man sällan tar rast eller att man klagar över arbetsrelaterade besvär. I de flesta vårdverksamheter är journalsystemet det nav som allt cirkule- rar omkring. Därför är krånglande journalsystem i många fall orsaken till att arbetssituationen upplevs som stressande. Arbetsmiljöverket kommer att följa upp att arbetsgivarna genomfört de åtgärder som krävts. vård 1 2016 Emma Spak, SYLF-ordförande och ST-läkare: Smartare jobb och ökat samarbete vägen till bättre vård Var jobbar du just nu? På Närhälsan Eriksberg i Göteborg Hur ser du på diskussionen om hur läkarna utnyttjar sin tid Jag tror också att allt för stor centralstyrning ställer till många problem. Jag menar att en stor del av lösningen ligger i ökat lokalt sam- och att för stor del används för administration? arbete. När alla på en arbetsplats överger revirtänket, blir annat håll, kan bli effektivare om man tar sig tid att fundera driva förändring, börjar det hända saker. gen är den bästa lösningen. Varje arbetsplats har tidstjuvar Snabb och korrekt journalhantering är viktigt för vårdkva- Jag tror att alla arbetsplatser, både inom vården och på igenom vad som görs, vem som gör det och om det verkli- delaktiga i verksamhetsutvecklingen och får mandat att – många små uppgifter, ofta rutinmässiga, som görs i onö- liteten. Hur ser du på utvecklingen mot ”tal till journal”, dvs Har du exempel på arbetsuppgifter som du skulle kunna På min arbetsplats har vi den traditionella modellen med dan eller på fel sätt och som tillsammans blir timmar. att läkarsekreterarna försvinner och läkarna själva producerar sina journalnoteringar? delegera till annan personal? sekreterare som ansvarar för alla administrativa uppgifter, cialutbildade administratörer ansvara för diagnos- och åt- produktion och diktering är en komplicerad fråga. Ingen lä- Jag tror det skulle gå att frigöra läkartid genom att låta spegärdskodningen. För en läkare är det här tidskrävande – även om man har de vanligaste koderna i huvudet så går inklusive journalskrivning. Det fungerar bra. Men journalkare är den andra lik, inte patienterna heller. Givetvis går mycket att standardisera med hjälp av träning, hjälpmedel minuterna fort när man ska slå upp och leta. och mallar, men det kommer sannolikt att behövas olika Fler exempel? administratörerna gör mycket mer än att skriva journaler. På många håll i hälso- och sjukvården är bemanningen inte lösningar även framöver. Det är också viktigt att förstå att Ett flexibelt system som ger läkaren större valfrihet är anpassad till verksamheten. Rätt ofta har man t.ex. valt att nog framtiden. Jag tror att många läkare och andra vill se sjuksköterskor. Resultatet har blivit att sjuksköterskorna tvärtom. minska antalet undersköterskor och istället anställt fler idag också måste göra undersköterskornas uppgifter. Med system som är utformade efter verksamheten, snarare än fler arbetsuppgifter är det inte så konstigt att många känner sig splittrade och upplever att de inte arbetar med sina hu- vuduppgifter. Mycket inom vården är fortfarande gammalmodigt. Där jag arbetar har vi nu börjat scanna dokument, vilket själv- klart är ett framsteg jämfört med att skriva in remissvaren för hand. Men det enda rimliga är givetvis att hela doku- menthanteringen är digital – inte minst för patienternas skull. Smarta verktyg för effektiv diktering Vad tycker du behöver göras? Förändringsarbetet måste drivas på många nivåer. Ska vi komma tillrätta med dålig informationsöverföring och fö- råldrade stödsystem så krävs åtgärder på nationell nivå och övergripande i landstingen. På många håll ute i verk- samheterna är motviljan stor mot nya, svårbegripliga digi- tala stödsystem. Att implementera nytt ställer stora krav på lyhördhet. Ersätta gamla prylar eller köpa nytt? Vi hjälper dig att välja rätt utrustning. Besök http://webshop.conscriptor.se. Välkommen! Hybriddiktering – total flexibilitet från tal till journal Kompletta, korrekta och aktuella journaler är en förutsättning finierade processer journalanteckningen, samtidigt som nalproduktionen i hög grad varit en manuell process, där en igen läkarens sätt att diktera och tala, styrs texten direkt till för vårdkvalitet och patientsäkerhet. Traditionellt har jourläkare dikterar, en sekreterare skriver, läkaren signerar och först därefter läggs noteringen in i journalen. Conscriptor Hybriddiktering innebär att diktatet tolkas och översätts till text automatiskt. Läkaren dikterar precis som vanligt. För att tolkningen ska bli bra och hålla hög klass, granskar och kvalitetssäkrar våra medicinska sekreterare genom väl de- journalen och läkaren för signering. Resultatet blir att läkaren sköter sin dokumentation helt själv. Självklart kan sekreterarna fortfarande hjälpa till vid behov, t.ex. vid akuta situationer. Hybriddiktering är kompatibelt med vårdens befintliga journalsystem och kan använda redan befintliga dikterings- moduler L L L L L ! Conscriptor Hybriddiktering ”tränas”. När systemet känner Hybriddiktering gör att en vårdgivare kan välja om diktaten ska gå den traditionella vägen via en sekreterare eller via taligenkänning direkt in i journalen. Följ oss på LinkedIn Conscriptor AB finns på Linke- Mer resurser, alldeles gratis? dIn och vi vill gärna att du följer oss. På sidan hittar du Smart dikteringsteknik och jobbannonser, information och rätt rutiner kan frigöra myc- inom karriärområdet. består av workshops där vi de senaste nyheterna från oss Genom sidan kan du enkelt följa när nya jobbmöjligheter dyker upp och med en knapp- tryckning även tipsa dina vänner. Så här går du tillväga för att följa oss: Gå in på Conscriptor AB på LinkedIn. Tryck på "Följ" Mer vård. Mindre administration. ket tid för läkarna. Vägen dit analyserar verksamhetsflö- det för att hitta de moment som går att förenkla och snabba upp. Verksamheter som vi har avtal med betalar ingenting för denna tjänst. Intresserad? Ring 020-12 13 50 eller maila till kund@conscrip- tor.se Nyhetstidningen Vård utges av Conscriptor AB, Box 1, 473 21 Henån. Tel: 020-12 13 50. [email protected] c Conscriptor. Ansvarig utgivare Henric Carlsson
© Copyright 2024