Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management
BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET
SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING
HÄLSOMÄSSIGA RISKER PÅ
VATTENLEDNINGSNÄTET
Rapporterade utbrott i Sverige, 1980-2009 (N=79)
Råvatten och
vattenverk
56%
Distributionssystemet
34%
Okänt/annat
10%
Distributionsnätet orsaker (N=27)
Risker kan delas in i
 Återströmning
 Inträngning
 Hygieniska brister
Återströmning
 Avsaknad av återströmningsskydd – spolbilar, brandbilar
 Korskoppling (LTA-system)
 Privata installationer (ledningar i hus, pooler o.d.) - Hävertåterströmning vid avbrott i
dricksvattenleveransen, stort brandvattenuttag etc
 Privata installationer (pumpar industrier etc) - Övertrycksåterströmning vid felaktig
anslutning av brandspruta, pump etc eller sprinklerreservoar
Inträngning (exempel)
 Reservoar inläckage genom vägg eller tak - Inträngning av mark- eller dag/regnvatten eller t ex
fågelspillning
 Sprinkler (test + vid brand) - Undertrycksinträngning i otätheter och ev. översvämmade luftare
 Luftare - Inträngning av markvatten om vatten runt luftare vid tryckfall på nätet
 Plötsliga förbrukningsförändringar - Undertrycksinträngning i otätheter och ev. översvämmade
luftare o.d.
 Spolning på nätet - undertrycksinträngning i otätheter och ev. översvämmade luftare o.d.
 Rörbrott
 Före avstängning om det är en stor läcka
 Vid avstängd ledningssträcka om mark eller avloppsvatten i närheten
 Inträngning av förorening vid lagningspunkten
Hygieniska brister
 Reservoarer - rengöring och andra arbeten - Förorening kvar efter arbete
 Förorening i öppnad ledning – vid rörbrott och ledningsarbeten
 Mer om risker i SVU 2015-22
Hur stora är riskerna?
Rörbrott/läckage med “lågrisk” (75%)
”Röret av”
Repmuff
Mer komplicerade rörbrott (25%)
Öppnad ledning
Foton: Jonas Wall, Kretslopp och
vatten, Göteborgs Stad
Långspricka
Hur stora är riskerna?
 Rörbrott och ledningsarbete
 Norsk studie: Andel magsjuka ökade från 8 till 12 procent efter ett trycklöst tillfälle (rörbrott och
ledningsarbete)
 Studie i Göteborg såg man inga signifikanta samband
 Studie som Livsmedelsverket genomför i fem svenska kommuner efter ledningsarbeten. Resultat
kommer under 2016
 Övriga risker
 Doktorand vid DRICKS på Chalmers tittar bland annat på detta
STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING
Beskriva behoven
 Hållbarhetsindex tvingar oss att kolla av förnyelsebehoven och jobba mer strukturerat
 Handboken från förnyelseprojektet kan hjälpa till att strukturera och beskriva behoven
utifrån risk
Förnyelse av ledningsnät
 Det finns underlag för att ta fram ganska enkla metoder att ta reda på behovet av förnyelse och
prioriteringar.
 Vi vet (“forskningsmässigt”) hur vi ska göra förnyelseplanering – men VA-verksamheterna behöver
enkla metoder, tid och kompetens.
 Bra underlag är A och O. VA-verksamheterna behöver bli bättre på att sammanställa data om
rörbrott och skador.
Vad behövs här?….
Förnyelse?
Punktreparation?
Det beror på…
Riskbaserad prioritering
Sannolikhet
 Rörbrott och läckor
 Högt läckage
 Material och fogtyp
 Felaktigt utförda förläggningar
 Markförhållanden
 Markarbeten i närheten
Konsekvensledningar dricksvatten
 Stor andel av invånarna blir utan vatten (råvattenledning, matarledning, överföringsledning,
stomnät)
 Ledning som kan orsaka skada i tredje led, t.ex. transformatorstation, underminering av
större vägar
 Ledning som försörjer sjukhus, viss känslig industri
 Svåråtkomliga ledningar som tar tid att reparera (under vattendrag, vägar, hus)
 Ledning på samma nivå eller nära avloppsledning (risk för inträngande avloppsvatten om
ledningen blir trycklös).
Bedömning av åtgärder
Kostnadsnyttoanalys
Nettonuvärde =
Summa av nyttor – Summa av kostnader
diskonterade över tid
22
Hur minskar vi effektivast läckage?
 Förnya ledningsnätet?
 Leta läckage och punktlaga?
 Mer loggrar
 Mer mätare (zonindelning)
 Mer personal
Nyttor minus kostnader
 Nytta med mindre utläckande vatten
 Kostnad för ökad förnyelse
 Nytta med mindre vattenläckor
(förnyelsealternativet)
 Kostnad för fler loggrar (inkl mer tid)
 Nytta med mindre akuta lagningar
 Kostnad för mer personal (inkl mer tid)
 Nytta med robustare system (mindre tid)
 Kostnad för mer flödesmätare (inkl mer tid)
Hur minskar vi läckage effektivast?
25
CHALMERS UNIVERSITY OF
TECHNOLOGY
Kostnad nytta: Laga läcka eller lägga om?
Förnya ledningar med flest antal
läckor först
Förnya ledningar med
maximerat nuvärde först
Ta med hälsorisk i analysen
5000
Projekt
sorterade
utifrån antal
rörbrott/läckor
4000
Nettonuvärde
NPV
[€/m]
3000
2000
1000
0
-1000
0
10
20
30
40
50
60
70
Accumulated pipe length [km]
80
90
100
110
5000
Projekt
sorterade
utifrån antal
rörbrott/läckor
4000
Nettonuvärde
NPV
[€/m]
3000
Projekt
sorterade
utifrån
nettonuvärde
2000
1000
0
-1000
0
10
20
30
40
50
60
70
Accumulated pipe length [km]
80
90
100
110
5000
4000
Nettonuvärde
NPV
[€/m]
3000
Projekt
sorterade
utifrån
nettonuvärde
2000
1000
0
-1000
0
10
20
30
40
50
60
70
Accumulated pipe length [km]
80
90
100
110
5000
4000
Hälsorisker (norska
data) inkluderade
Nettonuvärde
NPV
[€/m]
3000
Projekt
sorterade
utifrån
nettonuvärde
2000
1000
0
-1000
0
10
20
30
40
50
60
70
Accumulated pipe length [km]
80
90
100
110
Vattenlednings livslängd
 Vi har vattenledningar som är 150 år som funkar och ledningar som är 30 år som är slut.
 Hur ska man kunna beräkna hur mycket vi behöver byta?
Använd historiska data för framtida behov
Tidigare förnyelse
Nuvarande status
Nuvarande material
och åldersfördelning
Dagens rörs
funktion
Framtida behov
3/21/2016
32
CHALMERS UNIVERSITY OF
TECHNOLOGY
Använd historiska data för framtida behov
Tidigare förnyelse
Nuvarande status
Nuvarande material
och åldersfördelning
Dagens rörs
funktion
Framtida behov
3/21/2016
33
CHALMERS UNIVERSITY OF
TECHNOLOGY
Använd Excelfil på Svenskt Vattens hemsida för
framtida behov
Nuvarande material
och åldersfördelning
Dagens rörs funktion
Framtida behov
3/21/2016
34
CHALMERS UNIVERSITY OF
TECHNOLOGY
Helhetskoncept?
 Förnyelsebehov i meter och pengar på lång sikt
 Prioritering av ledningsomläggningar utifrån ett riskperspektiv
 Kommunikation av behoven (VA-plan för det befintliga nätet)
Länkar
 Doktorsavhandling: http://publications.lib.chalmers.se/publication/225529-aspects-ofhistorical-data-and-health-criteria-for-drinking-water-network-replacement-strategies
 Svenskt Vatten Förnyelseprojektet:
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Rornat/Strategisk-fornyelseplanering-av-VAnat/
 Livsmedelsverkets projekt: http://www.livsmedelsverket.se/omoss/samarbeten/projekt/h2o-projekten/h2o-projekten2/
Tack!