examensarbete - Pure - Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE En litteraturstudie om schizofreni bland barn Zozan Fathi 2016 Filosofie kandidatexamen Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle EN LITTERATURSTUDIE OM SCHIZOFRENI BLAND BARN Zozan Fathi Filosofie kandidat Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi I Sammanfattning Schizofreni är en psykossjukdom som drabbar män och kvinnor världen om och även barn. Symtomen är vanföreställningar, hallucinationer, tillbakadragenhet, beteendestörningar och försämrat tal. Schizofreni hos barn (eng. Childhood-Onset Schizophrenia, COS), är ovanligt. Schizofreni hos barn är samma sjukdom som hos vuxna, men drabbar tidigare i livet och har ett genomgripande inflytande på barnets beteende och utveckling. Hos barn innebär schizofreni speciella utmaningar för diagnos- och behandling, genom att såväl sjukdomen som behandlingen har stora effekter på den känslomässiga och sociala utvecklingen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om den öppna informationen om diagnoskriterier och behandling av schizofreni hos barn överensstämmer med det aktuella kunskapsläget. Frågeställningarna är: stämmer informationen om diagnostisering och stämmer informationen om rekommenderade behandlingar? Informationsmaterial på Internet söktes upp och jämfördes med artiklar där Bartletts (2014), översikt tjänade som den viktigaste vetenskapliga källan. Resultaten visar att informationen på Internet stämmer väl överens med vad forskningen har kommit fram till. Att ställa diagnos vid COS är problematisk bland annat därför att symtomen kan vara gemensamma för andra diagnoser. Farmakologisk behandling är vanligt, men kompletteras med psykologisk behandling för att bli effektiv. Risken för biverkningar som påverkar barnets utveckling i kombination med osäkerheten vid diagnos gör att läkare ofta tvekar att ställa diagnosen COS. Nyckelord: Very early onset schizophrenia, Childhood-onset schizophrenia (COS), barn, schizofreni och behandlingsmetoder. II Abstract Schizophrenia is a psychotic disorder that affects men and women around the world. Symptoms include delusions, hallucinations, withdrawal, behavioral disorders and impaired speech. Chizophrenia in children (Childhood-Onset Schizophrenia, COS) is rare. Schizophrenia in children is the same disease as in adults, but it occurs earlier in life and has a radical influence on the child’s behaviour and development. Schizophrenia in children presents particular challenges for diagnosis and treatment because of the profound effects on the emotional and social development. The aim of this thesis is to examine if the public information on diagnostic criteria and treatment of schizophrenia in children is consistent with the current state of knowledge. The research questions are: is the information on diagnostics and recommended treatments correct? Information on the Internet were searched and compared with articles where Bartlett’s (2014) overview served as the main scientific source. The results show that the information on the Internet is consistent with what research has concluded. Diagnosis of COS is problematic partly because the symptoms can be common to other diagnoses. Pharmacological treatment is common, but is complemented with psychological therapy to be effective. The risk of side effects affecting the child's development, combined with the uncertainty in diagnosis often makes doctors reluctant to make the diagnosis of COS. Keywords: Very early onset schizophrenia, Childhood-onset schizophrenia, child, schizophrenia and treatments. III Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................ 1 Bakgrund ............................................................................................................................ 1 Schizofreni gällande barn ........................................................................................... 1 Orsaker till COS. .......................................................................................................... 2 Diagnos. .......................................................................................................................... 2 Behandling. .................................................................................................................... 2 Antipsykotiska läkemedel. ..................................................................................... 2 Individuell- och familjeterapi. .............................................................................. 3 Syfte och frågeställningar ........................................................................................... 3 Metod ....................................................................................................................................... 4 Avgränsning ...................................................................................................................... 4 Resultat ................................................................................................................................... 5 Schizofreniförbundet- Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser (www.schizofreniforbundet.se/)............................... 5 Diagnos. .......................................................................................................................... 5 Behandling..................................................................................................................... 5 Stämmer informationen med kunskapsläget?................................................ 6 1177Vårdguiden (http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Schizofreni/). .................................................................................. 6 Behandling............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat. Antipsykotiska läkemedel. ...................................................................................... 7 Psykoterapi. ................................................................................................................... 7 Stämmer informationen med kunskapsläget?................................................ 7 Svenskpsykiatri (http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/rp_schizofreni_tryck.pdf) . 8 Diagnos. .......................................................................................................................... 8 Behandling..................................................................................................................... 8 Stämmer informationen med kunskapsläget?................................................ 8 Healthy Place, America’s Mental Health Channel (http://www.healthyplace.com/thought-disorders/schizophreniachildren/schizophrenia-in-children-symptoms-causes-treatments/). .... 9 Riskfaktorer för tidig schizofreni: .................................................................................. 9 IV Behandling..................................................................................................................... 9 Läkemedel.................................................................................................................... 10 Familje- psykoterapi............................................................................................... 10 Individuell psykoterapi. ........................................................................................ 10 Stämmer informationen med kunskapsläget?.............................................. 10 Mayo Clinic Staff, (http://www.mayoclinic.org/diseasesconditions/childhood-schizophrenia/basics/causes/con-20029260). .. 10 Diagnos. ........................................................................................................................ 10 Behandling................................................................................................................... 11 Effekt av behandling. .............................................................................................. 11 Stämmer informationen med kunskapsläget?.............................................. 11 Olobot hälsa, Svensk vårdcentral, (http://o.cotot.com/schizofreni/schizofreni-hos-ungdomar)................... 12 Diagnos och behandling. ........................................................................................ 12 Antipsykotiska läkemedel och humörstabiliserade medel. ...................... 12 Terapi. ........................................................................................................................... 12 Stämmer informationen med kunskapsläget?.............................................. 12 Sammanfattning ............................................................................................................... 13 Slutsats .............................................................................................................................. 14 Källkritik .......................................................................................................................... 14 Kommentarer ................................................................................................................. 14 Referenser ........................................................................................................................... 16 1 Inledning Både kvinnor och män världen om blir drabbade av schizofreni vilken är den vanligaste psykossjukdomen och skiljer sig från anda psykossjukdomar. Begreppet psykos är ett tillstånd som innebär att verklighetsuppfattningen förändras (Vård och stöd till patienter med schizofreni- en kunskapsöversikt, socialstyrelsen, 2003). Personer med schizofreni kan höra röster som inte existerar, de kan vara övertygade om att andra läser deras tankar och kontrollerar dem vilket i sin tur leder antingen till rädsla och extrem upprördhet eller till tillbakadragenhet. Personer som lider av sjukdomen har svårt att kommunicera med andra, vilket leder till att de är svåra att tala med samt att de kan verka helt normala tills de börjar prata och dela med sig av sina tankar (The National Institute of Mental Health, 2015). Fysiologisk överbelastning och stressfaktorer såsom sömnbrist eller näringsbrist ökar risken för ett psykosutbrott (Vård och stöd till patienter med schizofreni- en kunskapsöversikt, socialstyrelsen, 2003). Sjukdomen förekommer dock oftare hos vuxna än hos barn, och skillnaden är att den drabbar tidigare i livet hos barn samt att den har särskilt stor påverkan på ett barns beteende och utveckling. Ett barn som lider av schizofreni har det svårare i livet eftersom sjukdomen för med sig speciella utmaningar vid diagnos och behandling, och därför att utvecklingsbehoven samt den känslomässiga och sociala utvecklingen påverkas (Olobot hälsa, Svensk vårdcentral, 2014). Bakgrund Forskare har länge vetat att schizofreni kan vara genetiskt betingad. Sjukdomen förekommer hos en procent av befolkningen, och hos cirka tio procent av personer som har föräldrar eller syskon med schizofreni. När en mer avlägsen släkting, till exempel moster, farbror, kusin eller mor- och farförälder har schizofreni utvecklas sjukdomen oftare än hos befolkningen i övrigt. Den största risken löper dock enäggstvillingar där 40-65 procent drabbas om den andre tvillingen har drabbats (Vård och stöd till patienter med schizofreni- en kunskapsöversikt, socialstyrelsen, 2003). Sjukdomen är kronisk och delas in i kategorierna positiva och negativa symtom. De positiva symtomen består av hallucinationer, vanföreställningar, oorganiserat tänkande, avvikande talmönster samt motoriskt beteende, det vill säga underliga rörelser. De negativa symtomen innefattar bristande motivation, minskat talmönster, minskad intresse för social interaktion och brist på intresse för att göra något med sin vardag. Schizofreni gällande barn Sjukdomen schizofreni förekommer oftast hos individer mellan 16-30 år, men kan även uppstå under barndomen. Diagnosen schizofreni hos barn (eng. ChildhoodOnset Schizophrenia, COS) görs på ett barn när sjukdomen uppkommer före 13 års ålder. Eftersom COS är en mycket sällsynt sjukdom är den kliniska erfarenheten begränsad, vilket gör det svårt att ställa korrekt diagnos. På grund av detta är det viktigt att läkare har fördjupad förståelse av COS för att kunna behandla sjukdomen på rätt sätt. Läkare använder samma diagnoskriterier för barn som vuxna. En sen kunskapsöversikt med titeln Childhood-onset schizophrenia: what do we really know? (Bartlett, 2014) presenterar vad som hittills är känt vad gäller diagnosticering och behandling av COS. Ett av de svåraste problemen som stötts på när diagnosen COS ska ställas är att det är svårt att skilja sanna hallucinationer och vanföreställningar från ett barns fantasi. Många barn har fantasivänner som kan förväxlas med en psykos. På liknande sätt kan barn med dålig eller underutvecklad 2 språkkunskap efterlikna oorganiserad tanke- och talmönster, vilka är två av symtomen på COS (Bartlett, 2014). Orsaker till COS. Orsakerna till COS varierar och är dåligt förstådda. Det finns forskning om faktorer som bidrar till utveckling av schizofreni hos vuxna, men mycket få studier av COS. Det finns teorier om att de vanligaste orsakerna till debut av schizofreni och även COS är etiologiska riskfaktorer där familjära faktorer, genetik, nervsystemets utveckling och även förlossnings- och prenatala komplikationer ingår (Bartlett, 2014). Diagnos. Det är svårt att ställa diagnosen COS eftersom symtomen ofta förknippas med andra sjukdomar innan läkare upptäcker att det rör sig om COS. De diagnoser som kan blandas ihop med COS är Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), bipolär sjukdom, autism och depression. Eftersom det finns hög frekvens av komorbiditet hos patienter med COS är det svårare att ställa en diagnos för en patient med COS. Bedömningen kan även vara mycket komplex och kräver både formell testning och observation. Det finns dock inget enskilt test eller procedur som kan bestämma närvaro av COS, vilket är ännu ett skäl till att diagnostisering av COS är svårt (Bartlett, 2014). Behandling. För behandling av COS krävs insatser av flera experter inom hälso- och sjukvård som psykiatriker, psykologer, barnläkare, socialarbetare och psykiatri-sjuksköterskor (Bartlett, 2014). Antipsykotiska läkemedel. Den främsta formen av behandling är antipsykotiska läkemedel, även om få studier har undersökt effekten och säkerheten för dessa läkemedel. Det finns två kategorier av antipsykotiska läkemedel, typiska och atypiska som skiljer sig i effekt och biverkningar. Exempel på typiska antipsykotiska läkemedel är haloperidol och loxapin. Dessa läkemedel har mer negativa biverkningar som motoriska rubbningar, vilket kan yttra sig i ofrivilliga rörelser hos ansiktsmuskler, tunga, ben och händer. Andra biverkningar kan vara viktökning, ångest och rastlöshet. På grund av de negativa biverkningarna är typiska antipsykotiska läkemedel en av de sista behandlingsformer som erbjuds ett barn med schizofreni. Atypiska antipsykotiska läkemedel tenderar att ha färre biverkningar än typiska antipsykotiska läkemedel, därför används de först och främst i behandling vid COS. Biverkningarna som atypiska läkemedel kan ge är diabetes, högt kolesterolvärde, kramp, viktökning och i vissa fall rörelsestörningar (Bartlett, 2914). Klozapin, Risperidon och Olanzapin är de mest förskrivna atypiska antipsykotiska läkemedlen för behandlingen vid schizofreni. Det läkemedel som hävdas vara mest effektivt är Klozapin, dock kan den ha farliga biverkningar när det gäller behandling av barn eftersom barnet kan bli drabbat av neutropeni vilket innebär nedgång i antalet vita blodkroppar. I en studie av 87 barn och ungdomar som hade behandlats med Klozapin påvisades mild till måttlig neutropeni. Detta resultat visar att det är mycket högre risk för barn att bli drabbade än vuxna (Bartlett, 2014). 3 Trots att de flesta av dessa läkemedel inte har godkänts för behandling av barn, får barn ändå dessa läkemedel utskrivna. Anledningen till att läkemedlen saknar godkännande är otillräcklig klinisk prövning (Bartlett, 2014). Individuell- och familjeterapi. Individuell terapi hjälper barnet att minska sina symtom genom att det lär sig att hantera olika dagliga påfrestningar och utmaningar. Terapi hjälper även barnet att förbättra sin skolprestation och förmågan att upprätthålla relationer med kamrater. Familjeterapi fokuserar inte endast på barnet utan även familjen. Familjemedlemmar kan lära sig mer om sjukdomens innebörd, lära sig att hantera sjukdomen, förbättra sin kommunikationsförmåga, ta sig an konflikter och stress. Målet med familjeterapi är att utbilda familjen om COS, hjälpa familjen att undvika stress, utveckla olika tekniker för att förbättra förmågan att lösa problem i familjen. Anledningen till att familjer erbjuds denna hjälp är att den även hjälper de enskilda familjemedlemmarna genom att minska deras ångest och eventuella depression. Detta avspeglas i sin tur i minskad risk för återfall för barnet med COS (Bartlett, 2014). Närstående till barn med COS, men även andra som berörs av barnets sjukdom behöver korrekt information om sjukdomens innebörd, problematiken vid diagnostisering och behandling för att kunna förhålla sig på bästa sätt till barnet och barnets situation. Via internet kan sådan information hämtas från ett flertal källor. Men hur väl stämmer den informationen när den vetenskapliga och kliniska kunskapen om VOS är så begränsat som framgått av Bartlett (2014) översikt? Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om den öppna informationen om diagnoskriterier och behandling av schizofreni hos barn överensstämmer med det aktuella kunskapsläget. Frågeställningar är: • • Stämmer informationen om diagnostisering? Stämmer information om rekommenderade behandlingar? 4 Metod Arbetet är en studie av websidor på Internet. Datainsamlingen började med sökning på Internet efter för allmänheten tillgänglig information om sjukdomen och dess orsaker och behandling. Web-information söktes upp genom Luleå tekniska universitets databaser och Google Scholar. Sökningarna resulterade i träffar på websidor hos Socialstyrelsen, landstingen, anhörigföreningar och några konsulter. Sökningarna gav många träffar angående hjärnan och schizofreni, men få om sjukdomen hos barn. Totalt förekom 22 träffar som berörde barn och schizofreni. De engelska sökord som användes var Very early onset schizophrenia, Childhood-onset schizophrenia, child, schizophrenia, causes and treatments. Svenska sökord var schizofreni bland barn, orsaker och behandling av schizofreni. Avgränsning Arbetet berör enbart barn från sex till 13 års ålder. Arbetet har avgränsats sig till websidor som har förklarat sjukdomen och Bartletts (2014) kunskapsöversikt. 5 Resultat Resultatdelen består av olika källor där varje websida tas upp och beskriver vad COS är, dess diagnos och behandling. Avslutningsvis jämförs varje websida med kunskapsläget (Bartlett, 2014). 1. Schizofreniförbundet- Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser (www.schizofreniforbundet.se/) Schizofreni är den största psykossjukdomen där individens uppfattning om jaget alltid är störd. Patienten har svårare att tolka och förstå upplevelser och känslor blir starkare. Den psykotiska världen blir för individen ofta väldigt skrämmande eftersom gränsen mellan egna tankar, syn- och hörselupplevelser är oskarpa. En psykos kan beskrivas som en förändrad verklighetsuppfattning. En psykos kan pågå i flera veckor, månader och ibland år. Anhöriga har beskrivit patienten som mindre medveten om vad som händer runtomkring, fått mindre kontakt med patienten och att noterat att patienten blir tillbakadragen och håller sig för sig själv. De har även beskrivit att patienten sover mindre eller att dygnsrytmen förändrats. Diagnos. För att en patient ska få diagnosen schizofreni krävs en kombination av symtom och kontinuerliga sjukdomstecken i minst sex månader. Varningstecken är svåra att urskilja eftersom de kan blandas ihop med tecken på normala tonårsproblem. Tidiga varningstecken på psykos kan vara att patienten hör röster som ingen annan hör, upplever sig ha unika egenskaper, hygien och aptit försämras, koncentrationssvårigheter, får ångest, blir tillbakadragen med mera. Personen med negativa symtom saknar vissa egenskaper som till exempel energi eller motivation, som fanns innan sjukdomen debuterade. Dessa egenskaper kan yttra sig i att personen tappar intresse för aktiviteter, att personen inte bryr sig om eller orkar sköta sin personliga hygien, och även i att personen håller sig mer för sig själv och drar sig undan från familj och vänner. Behandling. Psykodynamisk terapi handlar om att se tillbaka i patientens barndom och uppväxt, det vill säga det förflutna. Denna metod har fått hård kritik av anhöriga till patienter, ibland har det gått så långt att behandlingen har avbrutits. Insulinbehandling innebar att patienten sattes i koma och fick åtföljande krampanfall. Denna metod var inte heller lyckad eftersom patienter kom tillbaka ett år senare med ny psykos. På senare år har man med hjälp av läkemedel och psykologisk hjälp åstadkommit förbättringar och patienternas ställning har stärkts. Utvecklingen har till skillnad mot förr i tiden varit väldigt stor både när det gäller läkemedel och även andra behandlingar som psykoterapeutiska, pedagogiska och sociala metoder. Till och med synen på patienter har ändrats, från att patienten är passiv till att patienten lär sig att samarbeta och vara deltagande i behandlingarna. Syftet med medicinering är bland annat att lindra symtom, minimera biverkningar och stress. 6 Medicinering är en viktig del av behandlingen, men den ska kompletteras med andra behandlingsformer som psykologiska och sociala stödfunktioner, tillexempel samtal, utbildning om sjukdomen tillsammans med en anhörig, ett bra boende och meningsfull sysselsättning. De antipsykotiska läkemedel som rekommenderas är först och främst Haldol och Risperdal, och därefter Zyprexa. Stämmer informationen med kunskapsläget? Denna hemsida har överlag bra information om sjukdomen schizofreni med bra information om vad sjukdomen är för något, behandling och syftet med behandlingar. Dock finns det mycket lite information om sjukdomen hos barn. Bartlett(2014) rapporterar att det är brist på information om barn med schizofreni (COS), och påpekar i samband med att informationen på amerikanska hemsidor relateras att det bör finnas mer information om COS. En svensk hemsida som Schizofreniförbundets bör ha mer information om COS och inte bara allmänt om sjukdomen schizofreni. Slutsatsen som kan dras om Schizofreniförbundets hemsida är att den till viss del överensstämmer med kunskapsläget enligt Bartlett (2014), men är begränsad till allmän information om sjukdomen. 2. 1177Vårdguiden http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Schizofreni/). Schizofreni är en form av psykos som innebär att personen uppfattar verkligheten på ett annat sätt än friska individer. Det finns olika typer av schizofreni där den vanligaste typen är att sjukdomen utvecklas under en tid. Vissa patienter får psykos endast en gång, och hos andra individer är det återkommande. Ungefär en tredjedel av patienterna blir nästan helt friska, dock krävs det fortsatt medicinering så att symtomen inte kommer tillbaka och patienten hamnar i återfall. Ytterligare en tredjedel har kvar symtomen men mår bättre av behandling, och övriga patienter blir inte av med symtomen trots behandling, vilket kan leda till att det blir svårare för dem att återgå till ett normalt liv. Sjukdomen schizofreni går inte att bota. Symtomen för schizofreni är att patienten blir tillbakadragen och drar sig undan från familj och vänner, hallucinationer och vanföreställningar blir allt vanligare och oro, sömnlöshet eller plötsliga känsloutbrott förekommer allt oftare. Sjukdomen är genetisk betingad och beror på en kombination av arv och miljö. Det är lättare att få en psykos om man utsätts för påfrestningar, och risken att få en ökar om man till exempel röker cannabis eller är med som svåra upplevelser. När en person först insjuknar är de oftast unga, och ju tidigare sjukdomen upptäcks blir det lättare att dämpa symtom och patienten har lättare för att kunna hantera sin vardag. Behandling. Patienten behandlas med antipsykotiska läkemedel där syftet är att minska symtomen, men även med psykoterapi där samtal med andra individer och psykologer ingår. Om en patient inte söker vård i tid och får behandling kan sjukdomen bli akut, vilket innebär att patienten hör röster, känner sig hotat eller förföljd. Dessa symtom kallas 7 för positiva symtom och innebär att upplevelser som läggs till utöver vad en frisk person upplever. Det finns även negativa symtom som innebär att patienten känner sig apatisk och osäker. Många blir även oroliga och aggressiva samt lider av sömnbristhet. Antipsykotiska läkemedel. I många fall minskar antipsykotiska läkemedel vanföreställningar och hallucinationer, samt dämpar symtomen. Beroende på person får patienter medicinen olika länge, dock behöver många antipsykotiska läkemedel under en längre tid. Forskning fokuserar mest på de läkemedel som blockerar signalsubstanserna dopamin och serotonin. Nya mediciner har färre biverkningar än de äldre när det gäller motoriska störningar. De flesta forskare menar att de nya medicinerna har bättre effekt på patienten, till exempel genom minskad passivitet. Antipsykotiska läkemedel har inte alltid effekt vid ett psykostillstånd. Därför bör läkare minska dosen på medicinen snarare än öka den efter att utan framgång ha provat flera preparat. Om patienten inte blir bättre av läkemedlen blir hen erbjuden medicinen Klozapin som är det mest effektiva antipsykotiska läkemedlet, dock kan biverkningarna bli värre, exempelvis kan patienten förlora förmågan att bilda vita blodkroppar vilket resulterar i dåligt immunförsvar. Klozapin är det sista alternativet och tillgrips bara när andra läkemedel inte har fungerat eller när andra läkemedel gett svåra muskelbiverkningar. Psykoterapi. När psykostillståndet börjar lindras brukar patienten få hjälp genom någon form av psykoterapi. Att patienten kan tala om sin historia och sina känslor är viktigt eftersom det ger en känsla av sammanhang. Beroende på vad det är för klinik och vilka resurser som finns och vilka behov patienten har utformar läkarna en behandling som passar patienten bäst. Trots läkemedelsbehandling har de flesta kvar psykiska symtom som vanföreställningar eller depression, därför är det viktigt att patienten har någonstans att gå för att tala om sina upplevelser och erfarenheter. Genom kognitiv beteendeterapi får patienten hjälp med att behandla symtomen, vilket också sker genom musikterapi som även det kan minska symtomen. Oftast behandlas patienten med läkemedel och terapi samtidigt. Stämmer informationen med kunskapsläget? Informationen som hemsidan 1177, Vårdguiden (2014) ger är information som stämmer överens med Bartlett (2014). Den allmänna informationen som ges är densamma, men COS tas inte alls upp i Vårdguiden (2014). 8 3. Svenskpsykiatri (http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/rp_schizofreni_try ck.pdf) Barn som har föräldrar som lider av schizofreni har tio gånger ökad risk att själva utveckla sjukdomen eftersom den beror på ärftliga faktorer men även på emotionella och sociala faktorer i barnets omgivning. Det har även visats att schizofreni i tidiga tonår uppvisar högre grad av ärftlig belastning, mer negativa symtom, sämre prognos och sämre svar på antipsykotiska läkemedel. Patienten uppvisar även ökad känslighet för biverkningar, blir mer våldsam och har lättare att hamna i missbruk såsom alkohol och droger. Flera kohortstudier har genomförts och resultatet av dessa har visat att tidiga kognitiva funktionsnedsättningar under barndomen ofta förekommer hos patienterna. Barn som senare i livet utvecklar sjukdomen schizofreni uppvisar lägre resultat både på verbala och icke-verbala neuropsykologiska test. Barnen uppvisar detta i åldrarna fyra till sju år. Lägre IQ vid sju års ålder och svaga skolprestationer är vanliga i jämförelse med helt friska barn och barn med emotionella problem. Diagnos. Att ställa diagnosen schizofreni för unga individer upplevs ofta som obehagligt, vilket ibland kan det förlänga diagnosprocessen och fördröja adekvat behandling. För att få säker diagnos behövs det en klinisk utredning som är baserad på en diagnostisk intervju. Behandling. Målen med behandling är att minska symtom, helst till remission, och förebygga återfall så att patienten kan återgå till ett normalt liv. Behandlingen innefattar ofta antipsykotisk medicinering och psykosociala interventioner för att minska stress. Läkemedelsbehandling är en av de behandlingar som patienter får och är den effektivaste behandlingen vid schizofreni, dock behövs det kombination med andra behandlingar för att få bäst effekt. Antipsykotiska läkemedel brukar delas upp i första och andra generationens preparat och är kategoriserade i typisk respektive atypisk. I första generationens preparat hör till exempel prefenazin, zuklopentixol och haloperidol. I andra generationens preparat hör läkemedel som risperidon, olanzapin och klozapin. Stämmer informationen med kunskapsläget? Bartlett (2014) hävdar att barn som har en familjehistoria av sjukdomen har större risk att själva drabbas. Detta hävdar även svenskpsykiatri (2009) och orsaken är ärftliga samt emotionella och sociala faktorer i barnets omgivning. Svenskpsykiatri (2009) nämner väldigt lite om att ställa diagnosen COS vilket gör det svårt att värdera informationen. Däremot nämns att det är speciellt att ställa diagnos på barn eftersom det ofta upplevs som obehagligt, vilket kan förlänga diagnos- och behandlingsprocessen för barnet. Svenskpsykiatri anger andra anledningar till att det är svårt att diagnostisera barn, och en av de viktigaste är att det är svårt att skilja mellan sanna hallucinationer och vanföreställningar och ett barns fantasi. 9 Uppgifterna om behandling vid schizofreni stämmer överens med Bartlett (2014), dock står det inget om behandling som just barn får. Slutsatsen som kan dras är att barn får samma behandling som vuxna. 4. Healthy Place, America’s Mental Health Channel (http://www.healthyplace.com/thoughtdisorders/schizophrenia-children/schizophrenia-in-childrensymptoms-causes-treatments/). Schizofreni hos barn är mycket ovanligt, men är en allvarlig psykisk sjukdom som kräver omedelbar läkarvård och behandling. Schizofreni är en psykisk sjukdom som kännetecknas av vanföreställningar, förvrängd tänkande, hörsel- och synhallucinationer samt irrationellt beteende. Vårdpersonalen missar ofta tidiga tecken på sjukdomen hos patienter som är under 12 år eftersom det är en psykossjukdom som sällan uppträder hos barn. Vissa beteenden förekommer före sju års ålder, och kan antyda tidig debut av schizofreni. Exempel på tidiga tecken som ett barn kan prata om med sina föräldrar är ifall barnet ständigt klagar på att hen hör röster som pratar negativt till barnet, röster som pratar med varandra om barnet, eller om hen stirrar på saker som hen finner skrämmande som egentligen inte är det. När detta sker är det bra att ta kontakt med läkare för en konsultation. Efterföljande utvärderingar kan tyda på att barnet har en levande och kreativ fantasi, det vill säga att barnet inte lider av schizofreni. Det är oklart varför barn blir drabbade av schizofreni, men forskning har visat att det utvecklas på liknande sätt som vuxna. Det har visats att obalanser i signalsubstanser kan spela en roll i tidig uppkomst av schizofreni, och även att genetik och miljöfaktorer spelar en stor roll i utvecklandet av sjukdomen. Riskfaktorer för tidig schizofreni: - Historia av första- eller andragrads genetiska släktingar med schizofreni - Moder gravid i sen ålder - Stressig livsmiljö, tillexempel fysiska eller känslomässiga övergrepp, svåra skilsmässor, föräldrars separation, eller andra stressande situationer. Drogmissbruk, exempelvis av LSD, MDMA (ecstasy) under tidiga tonåren (Healthy Place, America’s Mental Health Channel, 2014). Behandling. Behandlingen vid schizofreni är komplex, och en kombination av olika behandlingar är ofta nödvändig för att möta de individuella behoven hos barn eller ungdomar. Behandlingarnas syfte är att minska symtomen, och balansera så att barnet kan fungera normalt. Särskild behandling av schizofreni avgörs av barnets läkare och baseras på barnets ålder, den allmänna hälsan och annan sjukdomshistoria. Läkaren ser även till vilken typ av schizofreni det är, och vilken tolerans barnet har för vissa läkemedel och behandlingar. Läkaren tillsammans med föräldrarna går även igenom förväntningarna på sjukdomsförloppet. Föräldrarna får även framföra sina åsikter och komma med önskemål om behandlingen. 10 Behandlingsstrategierna farmakologisk behandling och psykosocial behandling fokuserar på att minska symtomen, dock finns det inget botemedel för barn med schizofreni. Behandlingar är antipsykotiska läkemedel, humörstabiliserade medel, och även terapi där individ- och familjepsykoterapi, självhjälp och stödgrupper ingår. Läkemedel. Nyare antipsykotiska läkemedel bär lägre risk för vanliga biverkningar som är förknippade med första generationens antipsykotiska läkemedel, och hanterar symtomen bättre än traditionella mediciner. De vanligaste biverkningarna för nya mediciner är viktökning, och därför kontrollerar vårdpersonalen insulinresistens annars kan insulinresistensen förvärras och leda till att patienten utvecklar diabetes. Familje- psykoterapi. Familje-psykoterapi går ut på att familjen får en utbildning om sjukdomen. I denna typ av behandling ingår hur anhöriga ska handskas med sjukdomen, bland annat vad de ska göra när symtomen intensifieras. Familjeterapi brukar oftast erbjudas under utbrott och kris hos patienten. Individuell psykoterapi. Individuell psykoterapi hjälper barnet att utveckla grundläggande sociala färdigheter som krävs för att samspela effektivt med andra individer i patientens omgivning. Behandlingarna som erbjuds när det gäller individuell psykoterapi är justeringar av utbildningsprogram och även kognitiv beteendeterapi (KBT). Stämmer informationen med kunskapsläget? Påståenden som Bartlett (2014) tar upp stämmer bra överens med hemsidan America’s Mental Health Channel (2014). Informationen som den vetenskapliga källan angett stämmer väldigt bra överens med denna hemsida eftersom Bartlett (2014) delvis använt sig av denna hemsida i sin artikel. Hemsidan America’s Mental Health Channel skriver om COS och ger bra förklaringar till sjukdomen och hur den diagnostiseras och behandlas. Den tar även upp brister med behandling vid COS och bakomliggande orsaker till sjukdomen. 5. Mayo Clinic Staff, (http://www.mayoclinic.org/diseasesconditions/childhood-schizophrenia/basics/causes/con20029260). Sjukdomen är i princip densamma hos barn som hos vuxna, men uppträder tidigare i livet och har en djupgående inverkan på ett barns beteende och utveckling. Schizofreni hos barn innebär speciella utmaningar vid diagnostisering, behandling, tillfredsställande av utvecklingsbehoven, samt den känslomässiga och sociala utvecklingen. Diagnos. Ibland kan det ta lång tid att diagnostisera ett barn som schizofren eftersom sjukdomen kan ha liknande symtom som andra sjukdomar, som depression eller bipolär sjukdom. Barnets psykiatriker kan vilja övervaka barnets beteende, uppfattningar och tankemönster i minst sex månader. Barnpsykiatrikern kan exempelvis vilja veta problemen i hemmet eller i skolan. Vissa läkemedel som barnet 11 kan börja ta innan diagnosen schizofreni ställs kan begränsa aggression eller tanken av att vilja skada sig själv, vilket kan hjälpa barnet att fungera normalt i sin omgivning. För att säkerhetsställa om det är schizofreni patienten lider av gör läkare tester på patienten. Dessa tester kan inkludera blodtest som hjälper till att utesluta tillstånd med liknande symtom. Läkaren kan även göra magnetisk resonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT) för att leta avvikelser i hjärnans struktur, och även elektroencefalogram (EEG) för att leta avvikelser i hjärnans funktion, detta kan ge indikationer på förklaringar om patienten till exempel har kramper. Läkaren kan även göra psykologisk utvärdering som innebär att observera utseendet på patienten och hur patienten uppträder. Läkaren pratar även med patienten om barnets tankar, till exempel tankar om att vilja skada sig själv och andra personer, utvärderar förmågan att tänka och fungera på en ”ålder-lämplig” nivå, bedömer ångest, humör samt eventuella psykotiska symtom. Behandling. Det är bra att tidigt identifiera och påbörja behandlingen hos ett barn för att kunna få förbättringar på lång sikt. Behandlingen av barn brukar beslutas av en barnpsykiatriker, och barnet brukar få medicinering för att dämpa hallucinationerna och vanföreställningarna, samt för att lättare kunna kontrollera sina känslor. Effekt av behandling. Barn som lider av schizofreni får liksom vuxna patienter antipsykotiska läkemedel för att minska hallucinationer och vanföreställningar, motverka förlust av motivation och bristande emotioner. Det kan ta upp till flera veckor innan barnet känner en förbättring av psykoserna vid behandling med antipsykotiska läkemedel. Målet med doseringen av antipsykotiska läkemedel är att patienten ska kunna kontrollera symtom och andra sjukdomstecken med lägsta möjliga dos. Effekten av antipsykotiska läkemedel på barn och tonåringar är inte densamma som på vuxna. Effekten är större hos barn eftersom barn inte har kapacitet att förstå vad läkemedlen är och skälen till medicineringen. Barn saknar även kunskap om att kunna kommunicera om medicinen och problemen som medicinen kan föra med sig, samt om att läkemedlen kan ha farliga ämnen i sig som påverkar barnets kropp negativt. Barn ges också psykoterapi, som till exempel kognitiv beteendeterapi som hjälper barnet att hantera stress och utmaningar som vardagen för med sig. Terapi kan även hjälpa till att minska symtom, ge familjemedlemmar mer kunskap kring sjukdomen och hantering av sjukdomen. Detta minskar konflikter och stress i samband med barnets tillstånd vilket lugnar barnet och minskar risken att en psykos utlöses. Stämmer informationen med kunskapsläget? Bartlett (2014) använde sig delvis av den forskning som Mayo Clinic Staff (2014) presenterar, vilket gör att informationen hos källorna av naturliga skäl stämmer väl överens. 12 6. Olobot hälsa, Svensk vårdcentral, (http://o.cotot.com/schizofreni/schizofreni-hos-ungdomar). Schizofreni hos barn under 12 år är svår att identifiera. Plötslig psykotiska symtom förekommer oftast i mitten till slutet av ett barns tonår. Enligt statistiken blir cirka 2,7 miljoner människor drabbade av schizofreni. Familjer som redan har personer som lider av schizofreni har större risk att deras barn blir drabbade av sjukdomen än ett barn där familjehistoria visar att de inte har någon schizofren. Insjuknande i schizofreni före puberteten är väldigt sällsynt men vanligare i tonåren. Hos barn med schizofreni kan beteendeförändringar ske långsamt, eller plötsligt. Barnet blir gradvis mer blygt och tillbakadraget, hen kan börja prata om rädsla eller underliga idéer, och börja hålla sig fast till föräldrarna. Barn kan få symtom på olika sätt, men en av de mest störande egenskaperna hos schizofreni är plötsliga psykotiska symtom, det vill säga uppfattningar eller känslor som är grovt förvrängda från verkligheten. Ett barn som kommer från en familj där en eller flera familjemedlemmar lider av schizofreni har större risk att utveckla schizofreni än ett barn vars familj inte har schizofrena gener. Diagnos och behandling. Diagnostisering på barn görs av barn- och ungdomspsykiatriker, men annan vårdpersonal deltar oftast i slutförandet av patientens fall för att bestämma individuella behandlingsbehov. Vid schizofreni hos barn är en kombination av behandlingar ofta nödvändigt för att möta de individuella behoven. Syftet med behandlingen är att minska symtomen. Exempel på behandlingar som ges till barn är läkemedel som tillexempel antipsykotiska läkemedel, humörstabiliserade medel, individ- och familjepsykoterapi, specialiserade utbildnings- och/eller strukturerade aktivitetsprogram samt självhjälps- och stödgrupper. Antipsykotiska läkemedel och humörstabiliserade medel. Antipsykotiska läkemedel reagerar mot symtomen, och kan minska symtomen eller minska svårighetsgraden av symtom. Dessa läkemedel används för att behandla radikala, påträngande och störande tankar hos en individ med schizofreni. Läkemedlen ska hjälpa till att minimera svårighetsgraden av vanföreställningar och hallucinationer som barnet har. Terapi. Terapin som erbjuds ett barn är individ-och familj psykoterapi där kognitivbeteende terapi är den största behandlingen. Barnet blir även erbjuden självhjälp och stödgrupper. Stämmer informationen med kunskapsläget? Fakta som Olobot Hälsa (2014) meddelat på sin hemsida stämmer överens med kunskapsläget och studier och informationen beskrivs på liknande sätt som i Bartlett (2014). Olobot Hälsa (2014) ger fördjupad informationen om COS och ger alltså information som stämmer bra överens med kunskapsläget. 13 Sammanfattning Den offentliga informationen som tas upp i detta arbete stämmer bra överens med kunskapsläget Bartlett (2014). De svenska hemsidorna informerar inte om sjukdomen COS utan ger allmän information om schizofreni och ger råd om att ta kontakt med läkare och olika schizofreniföreningar om någon familjemedlem är sjuk. De amerikanska websidorna har fördjupat sig i COS och har gett förklaringar till varför COS kan uppstå, vad som bör göras, hur behandling och diagnostik går till. Eftersom de amerikanska websidorna ger den informationen bekräftas att den offentliga informationen åtminstone där stämmer bra överens med kunskapsläget. Svenska websidor med information om schizofreni brister när det gäller information om schizofreni specifikt hos barn, de har mer information om schizofreni hos vuxna. De svenska websidor som tar upp COS ger samma information som Bartlett (2014). Bartlett refererar inte till svenska websidor, men till amerikanska som också de ger information som överensstämmer med kunskapsläget, enligt Bartlett (2014). Den överenstämmelsen är dock naturlig eftersom de amerikanska sajterna presenterar information som till viss del tagits med i Bartlett (2024). Slutsatsen är att websidorna ger korrekt och i huvudsak relevant information. Bartlett (2014) påpekar dock att det är svårt att hitta fullständig information om COS, även om det finns vissa studier kring sjukdomen. 14 Slutsats Diskussion Informationen på olika websidor ger bra information om sjukdomen schizofreni. Det är däremot brist på information om just COS vilket gör det svårt att hitta relevant fakta. Svenska hemsidor ger bra information och redovisar viktig forskning kring sjukdomen, men återigen är det brist på fakta om barn som har schizofreni vilket gör att det är svårt att värdera påståenden om sjukdomen. Saklig allmän information om schizofreni presenteras, men saknas nästan helt för COS, vilket, i sig, måste anses vara en brist. Det är kartlagt att det är brist på information och forskning kring COS vilket är ett problem eftersom det leder till att det blir svårare att ge rätt diagnos och behandling till ett barn. Eftersom det brister i information bör forskare ta denna sjukdom på större allvar, och de bör med tidigare studier som grund utveckla metoderna för diagnos och behandling. Det är svårt att veta ifall ett barn har COS på grund av att symtomen kan förknippas med andra sjukdomar, och detta leder även till förskjutning av diagnostik som påverkar barnets behandling. För att undvika feldiagnostik bör forskare utveckla en annan lösning än att gå efter vuxna kriterier för diagnostik. Barn är barn och de kan vara svårare att diagnostisera, därför bör behandlingsmetoder utvecklas och inte endast handla om de mediciner och terapier som vanligtvis erbjuds vuxna patienter, även om de ofta hjälper. Förslag på behandlingsmetoder utöver de som erbjuds kan vara andra terapiformer än till exempel KBT. Barn har inte samma kompetens som vuxna att prata om sina tankar och känslor, därför kan KBT kompletteras med aktivitet kring något intresse som ett barn har. Det kan röra sig om allt från att rita till att sjunga och skriva ned sina tankar och känslor. De läkemedel som erbjuds idag är bra och hjälper barnen, dock finns det många biverkningar därför bör läkare se över medicineringen och exempelvis byta läkemedel för optimal behandlingseffekt. Källkritik I detta arbetes inledningsskede var det inte känt att en sen artikel (Bartlett, 2014) presenterar kunskapsläget kring barn och schizofreni. Jämförelsen av de öppna källornas tillförlitlighet kom därefter att nästan helt baseras på vad som hävdas av Bartlett. Det var svårt att få fram fakta eftersom schizofreni hos barn är mycket sällsynt. Många hemsidor och böcker handlar om sjukdomen hos vuxna, men få berör schizofreni hos barn, något som försvårat föreliggande arbete. De öppna källorna på Internet visade sig också upprepa nästan samma begränsade information. Kommentarer Att det används vuxna kriterier när det gäller att ställa diagnos på barn anser jag borde ändras eftersom vuxna personer är utvecklade på alla fronter jämfört med barn. Ett barn kan inte kontrollera sig och sina handlingar, det vet inte hur man bör bete sig och barnet har ingen aning om att de är sjuka. Vuxna som blir drabbade av schizofreni har lärt sig hantera saker och ting på andra sätt än barn, de är medvetna om att det är något fel på dem samt att de har en aning om vad det är som händer i deras hjärna. Olika studier kring schizofreni och barns reaktioner på mediciner har gjorts. Jag anser att det är bra att forskning kring mediciner till barn har gjorts eftersom det ger en inblick i hur och varför ett barn blir påverkat av medicinen, dock anser jag att mer forskning behövs eftersom det är viktigt att barn får rätt medicin så att de inte bli 15 påverkade negativt och även för att biverkningarna inte ska vara så kraftiga. Exempelvis skulle forskare kunna jämföra mediciners positiva och negativa effekter. Begränsad forskning och få studier försvårade uppgiften att undersöka om informationen om COS stämmer eller inte, men eftersom de olika hemsidorna gav samma information stöddes slutsatsen att informationen är rätt och korrekt. 16 Referenser Anonym. (u.å.). Schizofreniförbundet- Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser. Hämtad från: http://www.schizofreniforbundet.se/ Anonym, (u.å.). Beteendeterapeutiska föreningen. Hämtad från: http://www.kbt.nu Bartlett, J. (2014). Childhood-onset schizophrenia: what do we really know? Health Psychology and Behavioral Medicine, 1(2), 735-747. doi: 10.1080/21642850.2014.927738 Healthy Place, America’s Mental Health Channel (2014). Hämtad från: http://www.healthyplace.com/thought-disorders/schizophreniachildren/schizophrenia-in-children-symptoms-causes-treatments/ Leva med Schizofren (2012). Hämtad från: http://www.levamedschizofreni.se/patienter/omschizofreni?gclid=CO2n7sGjucUCFev7cgod3L0A-g Mayo Clinic Staff (2014). Mayo Clinic. Hämtad från: http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/childhoodschizophrenia/basics/causes/con-20029260 Medscape (2015). Hämtad från: http://emedicine.medscape.com/article/914840-treatment#a1127 Olobot hälsa, Svensk vårdcentral (2014). Hämtad från: http://o.cotot.com/schizofreni/schizofreni-hos-ungdomar Schizofreniföreningar, Stockholm Läns Landsting, (2008). Hämtad från: http://www.schizofreniforeningarna.se/files/RV_Psykos_utg2-1.pdf Svenskpsykiatri, (2009). Hämtad från: http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/rp_schizofreni_tryck.pdf Taylor, E. H. (1998). Advances in the diagnosis and treatment of children with serious mental illness. Child Welfare, 77(3), 311–332. The National Institute of Mental Health (2015). Hämtad från: http://www.nimh.nih.gov/health/topics/schizophrenia/index.shtml Vård och stöd till patienter med schizofreni, en kunskapsöversikt (2003). Socialstyrelsen. 1177Vårdguiden (2014). Hämtad från: http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Schizofreni/
© Copyright 2024