Presentation ClaesGoranOstenson.pdf

Så illa är det! Förekomst av somatisk ohälsa hos personer med svår psykisk sjukdom
Claes‐Göran Östenson
Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, Solna
Psykos och somatisk hälsa
Hos personer med schizofreni‐diagnos jämfört med befolkningsdata (”normalbefolkning): Totalmortalitet 2‐4 ggr högre
Förväntad livslängd 10‐20 år kortare
Överdödlighet:
40% pga suicid, våldsam död
60% somatisk sjukdom främst hjärtkärlsjukdom, ofta underliggande diabetes eller metabolt syndrom
Riskfaktorer för metabol ohälsa hos patienter med schizofreni i Stockholm
• Insamling av data från psykiatriska öppenvårdsmottagningar i SLL
• Kontrollmaterial från Stockholms Diabetespreventiva Program
• Multidisciplinär forskningsstudie (psykiatri, endokrinologi, genetik mm), bl a Urban Ösby, C‐G Östenson, Martin Schalling,
Gunnar Edman, Eric Olsson, Sven Eriksson, Robert Bodén, och Johan Reutfors.
Psykospatienter och kontroller
(psykiatrisk öppenvård i Stockholm)
Variabel
Antal (n)
Ålder (år, spann)
Män (%)
Tobaksbruk (%)
D: Schizofreni (%)
D: Schizoaffekt (%)
D: Annan psykos (%)
M: Antipsykot (%)
M: Antidepr (%)
M: Antihypertens (%)
Patienter
731
46 (18‐84)
55
53
54
10
36
98
23
7
Kontroller
5,580
55 (43‐66)
41
25
P
<0,001
<0,001
<0,001
0,1
4
18
<0,001
<0,001
0,02
Psykospatienter och kontroller
(psykiatrisk öppenvård i Stockholm)
Variabel
Patienter
Kontroller P
Midjemått män, cm (SD)
106 (12)
97
(11)
5,8
(0,9)
5,6
(0,8)
94 (11)
85
(10)
5,2 (0,8)
4,8
(0,8)
Midjemått kvinnor, cm (SD)
Fasteglukos män, mM (SD) Fasteglukos kvinnor, mM (SD)
<0,001
<0,001
<0,001
<0,001
Psykos är oberoende riskfaktor för
• ⇑ midjeomfång
OR 3,99; 95% CI 3,09‐5,15
• ⇑ fasteglukosvärde
OR 2,41; 95% CI 1,84‐3,14
Psykos i sig en kardiovaskulär riskfaktor, oberoende av traditionella riskfaktorer som exempelvis rökning och ålder
Definitioner på metabolt syndrom
• Mått på övervikt (↑midjemått el ↑BMI)
• Ökat blodtryck
• Lipidstörning (↓HDL‐
kolesterol)
• Blodglukosstörning
• Ev mikroalbuminuri
↑
Patofysiologin vid typ 2-diabetes
omfattar flera huvudsakliga defekter
Insulinbrist
Bukspottkörtel
Langerhansk cellö
Alfacell
prod ökat
glucagon
Ökat glukagon
Betacell
Prod för
lite insulin
Minskat
insulin
Minskat
insulin
Hyperglykemi
Muskel & fett
Lever
Ökad glukosproduktion
Insulinresistens
(minskat glukosupptag)
Adapted from Buse JB et al. In Williams Textbook of Endocrinology. 10th ed. Philadelphia, Saunders, 2003:1427–1483; Buchanan TA Clin
Ther 2003;25(suppl B):B32–B46; Powers AC. In: Harrison’s Principles of Internal Medicine. 16th ed. New York: McGraw-Hill, 2005:2152–2180;
Rhodes CJ Science 2005;307:380–384.
3
Antipsykotiska läkemedel och metabolt syndrom Antipsykotiska farmaka
n (%)
Polyfarmaci
Olanzapine (Zyprexa)
Risperidone (Risperdal)
Klozapine (Clozapine, Leponex)
Perfenazine (Trilafon)
Aripiprazole (Abilify)
Haloperidol (Haldol)
Zuklopentixol (Cisordinol)
Quetiapine (Seroquel)
Ziprasidone (Zeldox)
Flupentixol (Fluanxol)
16
17
17
9
9
8
8
7
4
3
3
Metabolt syndrom (%)
57
45
42
45
43
35
54
44
39
43
39
Associationer mellan olika antipsykotiska läkemedel och komponenter i metabolt syndrom
4
3
Clozapine
Olanzapine
Perphenazine
Haloperidol
Ziprasidone
Ökad midja
Rökning
Odds ratios
2
1
0
Triglyc
HDL‐kol
Blodtryck
f‐glukos
Faktorer bakom diabetesutveckling hos patienter med schizofreni
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (1)
Talar för genetisk koppling:
a. Fördubblad diabetesprevalens hos personer med psykos jämfört med befolkningen
b. Ökad diabetesprevalens även vid första psykosepisoden hos ”drog‐naiva” patienter samt hos förstagradssläktingar till dessa patienter
c. Även fetma, hypertension, dyslipidemi har associerats till schizofreni
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (2)
Polygenetisk(a) sjukdom(ar)
Många riskgener med >200 SNPs;
Omgivningsfaktorer sannolikt viktiga som utlösande faktorer?
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (3)
Stockholmsstudie av
• Genetisk association hos patienter med schizofreni (n=652) mellan förhöjt fasteglukos eller diabetes (n=263) och metabola riskgener?
• Jämförelsegrupper, dels patienter med schizofreni och normalt fasteglukos (n=389), dels friska kontroller (n=494)
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (4)
Gener med signifikant koppling mellan
abnormal glukosreglering och psykos:
IGF2BP2
WSF1
P2RX7
MNTR1B
PPARD
SNARE‐proteiner?
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (5)
•
•
Insulin‐like growth factor II mRNA bindning protein 2 (IGF2BP2) gene: rs4402960 associerad till både schizofreni och typ 2‐
diabetes (reducerad betacellsfunktion och insulinresistens?)
Wolfram syndrom 1 (WFS1) gene: associerad till både betacells‐dysfunktion och schizofreni
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (6)
• Purinergic receptor (P2RX7) gene: associerad främst med depression/bipolär sjukdom; ökad purinerg aktivitet hos fibroblaster vid typ 2‐diabetes; koppling till ateroskleros (stroke).
• Melatonin receptor 1B (MNTR1B) gene: kodar för en melatoninreceptor, i hjärnan och pankreasöarna. Associerad till typ 2‐diabetes, men inte säkert till schizofreni.
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (7)
• Peroxisome proliferator‐activated receptor delta (PPARD) gene: tillhör PPAR‐familjen, som spelar roll för reglering av glukos och lipider;
uttrycks kraftigt i hjärnan; associerat med schizofreni och förhöjt fasteglukos (kinesisk population)
Genetisk koppling mellan schizofreni och diabetes? (8)
• Genetisk defekt i exocytotiska maskineriets SNARE proteiner hos pankreas betaceller och i nervceller → defekt frisättning av insulin respektive neurotransmittorer
(schizofreni, ADHD?)
The Process of Neurotransmitter Release
Matthews et al., 2000, Nature, 406:835-836
Calcium-Dependent Neurotransmitter Release
_ SNARE Hypothesis
Matthews et al., 2000, Nature, 406:835-836
Inflammation – länk mellan psykos och somatisk komorbiditet?
• IL‐6 (interleukin‐6) i högsta tertilen jämfört med lägsta tertilen hos 4500 barn i 9‐årsåldern → 9 år senare 55% högre risk för depression och 81% högre risk för psykos (Khandaker G et al, JAMA Psychiatry 2014)
• IL‐6 ökade nivåer vid diabetes och insulinresistens
• Bidrar till att förklara den höga komorbiditeten mellan å ena sidan depression och schizofreni, och å andra sidan diabetes och kardiovaskulär sjukdom?
Främst SSRI, men ev även
SNRI och vissa TCA hämmar
bl a IL-6, IL-1β, TNF-α, NO
• Anti-inflammatorisk effekt av vissa antidepressiva och
antipsykotiska läkemedel?
• Spelar antiinflammatoriska läkemedel en roll i behandling
av depression och/eller schizofreni?
Förslag till enkelt vårdprogram
• Hur monitorera för metabol sjukdom på psykiatrisk mottagning?
Screening och uppföljning av patienter med antipsykotiska läkemedel (1)
1a.Screening före behandlingsstart
Anamnes: Diabetes, kardiovaskulär sjukdom, HT hos pat och i familjen (hereditet?); Mat‐ och motionsvanor; Alkohol‐ och tobaksbruk
Status: Vikt, längd, midjemått, blodtryck
Labprover: f‐plasmaglukos, HbA1c, lipidstatus,
Ev. OGTT (oralt glukostoleranstest)
b.Uppföljning efter 3 och 6 mån: Status och labprover som ovan
HbA1c (glykosylerat hemoglobin)
• Rekommenderas som screeningprov, upprepas en gång el kompletteras med f‐glukos
• Fördel: enkelt blodprov, behöver inte vara fasteprov, dvs kan tas när som helst.
• Vissa felkällor: Hb‐patier, njursvikt, olika typer av anemier, blödningar, etnicitet mm
• HbA1c ≥ 42 mmol/mol = prediabetes enl WHO
≥ 39 mmol/mol = prediabetes enl ADA
• HbA1c ≥ 48 mmol/mol = diabetes,
dock ej 100% specificitet och sensitivitet
Screening och uppföljning (2)
c. Uppföljning årligen
Anamnes, status och lab som vid screening
d. Råd om ändrad livsstil (om behövs)
Reducera intag av kalorier, enkla sockerarter, fett
Undvik eller minska på sötade drycker, tobak
Öka intag av grönsaker och frukt
Motionera regebundet
e. Remiss till primärvård
Vid tecken till diabetes eller prediabetes (IFG/IGT) Om ≥2 riskfaktorer för CVD om < 40 år, 1 om > 40 år
Screening och uppföljning (3)
2. Pat utan känd diabetes som står på
beh med atypiska antipsykotika
Screening enl 1; uppföljning årliga kontroller
3. Pat med diabetes och som har/skall börja behandling med antipsykotika
Remiss till primärvården för särskild uppföljning av diabetes och andra metabola faktorer
Tack!
39