Plats för bild/bilder
Ta hand om ditt dagvatten
- Råd till dig som ska bygga
Vad är dagvatten?
Dagvatten ar regn-, smalt- och spolvatten som rinner av fran exempelvis vagar och
hustak och som via diken eller ledningar rinner ut i sjoar, vattendrag eller leds till
avloppsreningsverket.
Varför kan dagvatten vara ett problem?
I bebyggda områden är ofta en stor del av marken
hårdgjord, exempelvis asfalterad, vilket gör
att vattnet har svårt att tränga ner i
marken. Det gör att avrinningen blir
snabbare och större och risken för
översvämning ökar. Andelen hårdjorda ytor måste därför begränsas.
markförhållandena på tomten. Markens genomsläpplighet och grundvattennivån är viktiga faktorer
att ta hänsyn till. Tänk på att det är viktigt att
marken lutar bort från huset för att undvika fuktproblem i grunden eller längs
källarväggar. En höjdskillnad på
minst 15 cm på 3 m rekommenderas.
Ränna
Dagvattnet innehåller dessutom
föroreningar som hamnar i sjöar
och vattendrag. Om dagvattnet
istället fördröjs, t ex. genom att det
får tränga ner i marken, minskar risken
för översvämning och spridning av föroreningar till sjöar och vattendrag.
Ta hand om ditt dagvatten!
Villaägare, fastighetsförvaltare och byggare ska
skapa förutsättningar för att lokalt kunna ta omhand sitt eget dagvatten. I denna broschyr kan du
läsa om de vanligaste metoderna för att ta om hand
och fördröja ditt dagvatten. I detaljplanebestämmelserna kan det finnas andra villkor för hanteringen
av dagvatten inom fastigheten. Kontrollera först
med miljö– och byggnadsförvaltningen vad som
gäller i ditt område.
Dagvatten från tak kan avledas
genom att använda stuprör med
utkastare (en utkastare är böjen i
slutet på stupröret som leder ut vattnet på tomten) och ränndalsplattor.
Plattorna avleder vattnet till en lämplig
gräsyta på tomten, där vattnet kan tränga ner i marken. Rännan av plattor bör vara minst 1,5 m lång. Se
till att marken lutar bort från huset, så att huset inte
riskerar att få fuktskador.
Markförhållandenas betydelse
Dagvatten från tak är vanligtvis inte så förorenat att
det behöver renas, utan det viktigaste är att vattenflödet på den egna tomten fördröjs. Innan du
bestämmer dig för hur du ska ta hand om ditt dagvatten är det viktigt att göra en undersökning av
Ränndalsplattor hjälper till att leda vattnet en bit ut på tomten.
2
Svackdiken
Svackdiken kan vara en bra lösning för att ta omhand
dagvatten inom industrifastigheter, flerbostadshusområden och andra större fastigheter. Svackdiken
kan fungera som öppna dagvattenledningar och
transportera vatten till dagvattennätet. För att diket
ska kunna ta emot vatten på ett så effektivt sätt som
möjligt kan marken i dikets botten bestå av ett lager
makadam eller annat material som ger stor porvolym.
En vanlig tunna kopplad till stuprören är ett enkelt sätt att ta
hand om vattnet som kommer.
Infiltration
Det bästa och enklaste sättet att fördröja dagvattnet
inom tomten är att låta vattnet filtreras i marken på
tomtens grönytor eller andra genomsläppliga ytor
som exempelvis grus.
De flesta jordarter har mycket stor förmåga att infiltrera vatten. Om marken består av täta lerlager kan
Svackdiken med grusfyllning kan vara en bra dagvattenlösning
det dock vara svårt att infiltrera vattnet. Du måste
för stora fastigheter.
alltså undersöka markens jordarter, geologi och topografi innan för mycket nederbörd styrs till en begränDräneringsrör
sad markyta. Även grundvattnets nivå är viktigt
Ett annat sätt att fördröja överskottsvatten är att
att känna till; det bör vara minst en halv meter ner till
gräva ner dräneringsrör, 30-50 cm under markytan,
som sedan kopplas på kommunens dagvattennät. Om grundvattnet för att infiltrationen ska fungera.
du vill koppla på ditt dagvatten till kommunens dagEn tumregel för hur stor yta som behövs för att vattvattennät, måste du ha tillstånd från kommunen.
net ska kunna tas upp av marken är mellan 1-2
Kontakta Tekniska kontoret.
gånger den hårdgjorda ytan, till exempel takets yta.
Infiltration genom en gräsmatta fungerar också som
Vattentunna
En gammaldags regntunna är ett bra sätt att ta hand ett filter och kan avskilja en del av de partiklar som
dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att
om dagvattnet. Då kan dagvattnet användas till att
vattna trädgården under torrare perioder. Tunnan har partiklar följer med och förorenar grundvattnet.
en begränsad volym och kan därför bli full om det
Fördröjningsmagasin (stenkista)
regnar under en längre period. Därför bör tunnan
Vid häftigt regn eller snösmältning kan det hända att
kompletteras med en utkastare till gräsmattan ifall
tomtytan inte räcker till för infiltration. Då kan marden skulle bli full.
kens kapacitet att ta hand om vattnet utökas genom
att gräva ner ett fördröjningsmagasin.
En stenkista är ett fördröjningsmagasin som består av
en grop som fylls med singel, makadam, regnvattenkassetter eller annat material som ger en stor porvolym. Det är viktigt att stenkista dimensioneras rätt
från början. Är stuprören direktkopplade till dräneringsledningarna ska du beräkna att allt vatten som
hamnar på ditt tak ska kunna omhändertas i stenkistan. Om marken under stenkistan består av täta jordlager, t ex. lera kan det dock, som nämnts tidigare,
vara svårt att låta infiltrera vattnet.
3
Då krävs även ett bottenavlopp utöver bräddavloppet,
för att leda bort vattnet. Dagvattnet kan sedan, efter
Tekniska kontorets godkännande, ledas vidare till
kommunens dagvattennät.
Minska andelen hårdgjord yta
Ett bra sätt att minska mängden dagvatten som rinner
av tomten är att använda sig av mera genomsläppliga
material, till exempel på garageuppfarten. Exempel på
genomsläppliga material är grus, armerat grus och
Nackdelen med ett fördröjningsmagasin är att det förr hålbetong. För att få mer stabilitet på till exempel grus
eller senare blir igentäppt på grund av att små partik- kan rastergummi användas.
lar från dagvattnet sätter igen porerna i magasinet.
Detta sker även om ett sandfång finns (en slags behållare där sand kan sjunka till botten och på så sätt skiljas från vattnet) innan magasinet. Hur lång tid detta
tar varierar men kan uppskattas till ungefär tio år. Magasinet måste då grävas upp och bytas ut.
Armerat grus kan användas på garageuppfarter.
Uppfarten till huset ska helst luta mot grönytor på
tomten och inte förses med kantsten eller mur. På så
sätt kan även vatten från denna yta infiltreras på tomten och minska belastningen på dagvattennätet.
Om regnvattnet från taket leds direkt in i stenkistan måste du se
till att den ska kunna ta hand om allt dagvatten. Vid täta jordar
som t ex. lera kan det krävas bottenavlopp.
En bra idé är därför att använda regnvattenkassett
istället för sten i stenkistan. Regnvattenkassetter kan
hanterera mer vatten och efter ett par år då stenkistan satts igen av slam och partiklar, kan den spolas
rent. En liten spolbrunn är därför bra att ha för att
kunna kontrollera att stenkistan fungerar. Spolbrunnen kan även användas för att spola eller suga bort
slammet.
Se till att lutningen på marken är riktad bort från huset och
andra hårdgjorda ytor.
Om du leder ut regnvattnet som kommer från taket på gräsmattan, hinner marken ta hand om en del av vattnet innan det
når stenkistan. Vid täta jordar som t ex. lera kan det krävas
bottenavlopp.
4
”Gröna tak”
- växtligheten som takbeklädnad
Fastigheter som har dag- eller dränvatten kopplat till
kommunens spillvattennät kan bli skyldig att koppla
bort detta. Detta kan ske antingen genom att en ny
Ett exempel på hur den totala mängden dagvatten kan
förbindelsepunkt för dagvatten upprättas och detta
minskas är att anlägga gröna tak på byggnader. Taken
meddelas fastighetsägaren, eller om det bedöms som
byggs då upp i flera lager med dränering och ett tätt
rimligt att dag- och dränvatten kan tas omhand på ett
material närmast taken. Ovanpå detta läggs ett växtlabättre sätt genom LOD1. Bestämmelser kring detta
ger som kan ta upp mer än hälften av allt regnvatten
finns i kommunens ABVA1.
som faller på ett år.
Gröna tak kan fördröja och reducera det avrunna dagvattnet
med mer än 50 %.
Gröna tak har fler fördelar än att bara vara dagvattenreducerande. Närklimatet i ett område med gröna tak
förbättras genom att växterna höjer luftfuktigheten i
den torra stadsmiljön. Gröna tak kan även isolera
byggnaden både mot uppvärmning sommartid och
mot avkylning vintertid.
Ansvarförhållanden
Fastighetsägare har alltid ansvar för dagvattnet från
den egna fastigheten oavsett om fastigheten ligger
inom eller utanför detaljplanelagt område. I ansvaret
ligger att anläggningen kontrolleras och underhålls så
att den avsedda funktionen upprätthålls under hela
brukningstiden. Det är också upp till varje fastighetsägare att uppfylla eventuella krav i bygglov, miljöbalken osv. Fastighetsägaren ska även ha tillräcklig kunskap om de tekniska, miljömässiga och lagenliga förutsättningarna för anläggningens drift och vidta de försiktighetsmått som krävs för att skydda människors
hälsa och miljön.
Kontakta oss
Miljö– och byggnadsförvaltningen
T: 019-58 00 00
E: [email protected]
5
Ordlista
ABVA
Allmänna bestämmelser för användandet av Kumla kommuns allmänna vatten- och
avloppsanläggningar.
Ackumulera
Gradvis över tid öka i mängd.
Avloppsvatten
Spillvatten, kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten.
Avrinningsområde
Område som avgränsas av vattendelare inom vilket ytavrinningen sker till en recipient.
Bräddning
Process då avloppsvattnet släpps ut i en recipient utan att för behandlats i ett reningsverk.
Dagvatten
Regn- och smältvatten från tak, gator och andra ytor som inte tränger ned i marken.
Dräneringsvatten
Överflödigt vatten i mark som avleds i rör, dike eller liknande för att hålla tort runt
till exempel husgrunder.
Grundvatten
Vatten i marken som ligger under grundvattenytan, det vill säga den nivå där vattnets tryck är lika med atmosfärtrycket.
Infiltration
Då vatten sakta rinner ner genom marken och renas genom sand- och gruslager.
LOD
Lokalt omhändertagande av dagvatten används som samlande benämning på olika
åtgärder för att rena dagvatten och/eller minska eller fördröja dagvattenavrinningen från mark innan det tillförs allmänna dagvattensystemet.
Oljeavskiljare
Anordning som hindrar eventuellt oljespill från att nå och orsaka skada i ledningar,
reningsverk eller i recipient.
Perkolation
Långsam rörelse i vatten genom lager av poröst material.
Recipient
Mottagare av behandlat eller obehandlat avloppsvatten, till exempel havet, en sjö
eller ett vattendrag.
Spillvatten
Förorenat vatten från hushåll och industrier.
Suspenderat material
Fritt svävande partiklar i vatten.
Tungmetaller
Metaller, till exempel bly, koppar, kvicksilver, nickel och kadmium.
Ytvatten
Vatten i sjöar och vattendrag, diken och på marken. Kan även innefatta dagvatten.
6