1. No category

Penningpolitisk rapport
April 2016
Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall
Procent
Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden.
Källa: Riksbanken
Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.4. KPIF med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.5. KPI
Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.6. KPIF
Årlig procentuell förändring
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.7. KPIF exklusive energi
Årlig procentuell förändring
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX
Index, 1992‐11‐18 = 100
Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.9. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer
Procent, medelvärde
Källa: TNS Sifo Prospera
Diagram 1.10. Riksbankens beslutade köp av statsobligationer
Miljarder kronor
Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till slutet av 2016. Då Riksbanken avser att återinvestera kupongbetalningar på innehavet av statsobligationer kommer inte det nominella beloppet att uppgå till exakt 245 miljarder kronor.
Källa: Riksbanken
Diagram 1.11. Tillgångsköp som andel av BNP
Procent
20
20
ECB
16
Sverige
16
12
12
8
8
4
4
0
okt‐14
0
apr‐15
okt‐15
apr‐16
Anm. Köpen visas som andel av BNP 2015. För ECB:s del inkluderas alla program under deras utökade tillgångsköpsprogram (APP). Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. okt‐16
Källor: ECB och Riksbanken
Diagram 1.12. Statsobligationsköp som andel av stock
Procent
40
40
ECB ‐ Statsobligationer
Sverige ‐ Nominella statsobligationer
Sverige ‐ Reala statsobligationer
30
30
20
20
10
10
0
okt‐14
0
apr‐15
okt‐15
apr‐16
Anm. För ECB antas här ca 70% av de totala köpen utgöras av nominella och reala statsobligationer och den nuvarande stocken med löptid 2‐30 år beräknas till ca 6100mdr euro. Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten.
okt‐16
Källor: ECB, Reuters och Riksbanken
Diagram 1.13. Reporänta
Procent
Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden.
Källa: Riksbanken
Diagram 1.14. Real reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.15. Realräntor
Procent
Anm. 10‐årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien Källor: Bank of England, Federal Reserv, Thomson Reuters och Riksbanken
och USA. Svenska realräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson‐Siegel‐metoden.
Diagram 1.16. Bostadspriser
Årlig procentuell förändring
Källa: Valueguard
Diagram 1.17. Hushållens skulder
Procent av disponibel inkomst
Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.1. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning
Procent
Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade 2016‐04‐18, streckade linjer 2016‐02‐10.
Källor: Macrobond
och Riksbanken
Diagram 2.2. Statsobligationsräntor, 10 års löptid
Procent
Källa: Macrobond
Diagram 2.3. Ränteskillnad mot Tyskland
Procent
Anm. Avkastningskurvorna är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson‐Siegel metoden.
Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken
Diagram 2.4. Bidrag och förändring i KIX‐växelkurser
Procent respektive procentenheter
Anm. Diagrammet visar förändring i KIX och bidrag från olika valutor mellan 2016‐02‐10 och 2016‐04‐18. EM avser Brasilien, Indien, Mexiko, Polen, Turkiet och Ungern. Råvaror avser Australien, Kanada och Nya Zeeland. Övrigt avser Danmark, Island, Japan, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien.
Källor: Thomson Reuters och Riksbanken
Diagram 2.5. Börsutveckling
Index, 2015‐01‐02 = 100
Källor: Macrobond och Thomson Reuters
Diagram 2.6. Ränteskillnad mellan bostads‐ och statsobligationer
Procentenheter
Anm. Bostads‐ och statsobligationsräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson‐Siegel metoden.
Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 2.7. Reporänta samt in‐
och utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal
Procent
Anm. MFI:s genomsnittliga in‐ och utlåningsränta för hushåll och företag.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.8. Utlåning till hushåll och företag
Årlig procentuell förändring
Anm. MFI:s utlåning till hushåll och icke‐finansiella företag enligt finansmarknadsstatistiken justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån från 2006. Med penningmängd avses M3 utestående belopp.
Källa: SCB
Diagram 2.9. Avkastning på eget kapital
Rullande fyra kvartal, procent
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker.
Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
Diagram 2.10. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten
Rullande fyra kvartal, procent
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker.
Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
Diagram 2.11. Kostnader i förhållande till intäkter
Rullande fyra kvartal, procent
Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker.
Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
Diagram 2.12. Indikativa finansierings‐
kostnader för ett urval av europeiska banker
Räntepunkter
Anm. Mäts som femåriga CDS‐premier och avser det senaste årets genomsnitt.
Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 2.13. Stibor och inlåningsräntan
Procent
Anm. Avser inlåningsräntor till hushåll och företag.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.14. Svenska bankers balansräkning i svenska kronor
Fördelning i procent
Anm. Balansräkningen avser svenska bankers verksamhet i svenska kronor. Totalt uppgår balansomslutningen i svenska kronor till 8 000 miljarder kronor. I övriga skulder ingår också eget kapital.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.1. KPI och KPIF, prognos PPR februari
Årlig procentuell förändring
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.2. Varor och övriga tjänster i KPI
Årlig procentuell förändring
3
3
2
2
1
1
0
0
‐1
‐1
Varor
‐2
‐2
Övriga tjänster
‐3
‐3
10
11
12
13
Anm. Med övriga tjänster avses här tjänster i KPI exklusive utrikes resor, hyror och fastighetsskatt. I delaggregatet varor inkluderas inte livsmedel. Delaggregatens vikt är 31 respektive 25 procent av den totala KPI‐korgen.
14
15
16
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.3. Försäljningspriser i detaljhandeln, förväntningar
Nettotal, säsongsrensade data
40
40
20
20
0
0
‐20
10
11
12
13
Anm. Streckad linje avser medel från maj 2003 till och med senaste utfall. Konjunkturinstitutet frågar om förväntade försäljningspriser de närmaste tre månaderna. ‐20
14
15
16
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.4. Modellprognos KPIF exklusive energi med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
2,5
2,5
90 procent
50 procent
2,0
2,0
Prognos
Modellprognos
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
jan-14
jul-14
jan-15
jul-15
Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
0,0
jan-16
jul-16
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.5. Inköpschefsindex i omvärlden
Index, säsongsrensade data
65
65
USA
Euroområdet
Världen
60
60
55
55
50
50
45
45
10
11
12
Anm. Index över 50 indikerar tillväxt.
13
14
15
16
Källa: Markit
Diagram 3.6. Kärninflation i omvärlden
Årlig procentuell förändring
4
4
Storbritannien, KPI
USA, PCE
USA, KPI
3
Euroområdet, HIKP
3
2
2
1
1
0
0
10
11
12
13
Anm. För Euroområdet visas HIKP exklusive energi och icke‐förädlade livsmedel. För USA visas KPI och PCE exklusive energi och livsmedel och för Storbritannien visas KPI exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak.
14
15
16
Källor: Macrobond och nationella källor
Diagram 3.7. Indikatorer för tillverkningsindustrin
Index
Anm. Konfidensindikatorn är standardiserad så att medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 10. Inköpschefsindex är ett diffusionsindex där värden över 50 indikerar tillväxt.
Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
Diagram 3.8. Modellprognos BNP med osäkerhetsintervall
Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data
10
10
90 procent
50 procent
8
8
Prognos
Modellprognos
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
jan-14
jul-14
jan-15
Anm. Modellprognosen är ett medelvärde av prognoser gjorda med olika statistiska modeller som tar hänsyn till månadsstatistik för efterfrågan och produktion samt enkätdata i Konjunkturbarometern och inköpschefsindex. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel.
jul-15
jan-16
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.9. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15–74 år
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.10. Lediga jobb och anställningsplaner
Årlig procentuell förändring respektive nettotal, säsongsrensade data
100
40
Lediga jobb
Anställningsplaner (höger skala)
70
20
40
0
10
‐20
‐20
‐40
‐50
‐60
03
05
07
09
Anm. Anställningsplaner avser förväntningar om antal anställda i näringslivet. Streckade linjer avser medel från 2003 till och med senaste utfall.
11
13
15
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 3.11. Brist på arbetskraft
Andel ja‐svar, säsongsrensade data
70
70
Bygg och anläggning
Industri
60
60
Handel
Tjänstenäringar
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
03
05
07
09
Anm. Bygg och anläggning avser andel företag som angett brist på arbetskraft som främsta hindret för ökat byggande. Övriga branscher avser andelen företag som svarat ja på en fråga om det råder brist på arbetskraft.
11
13
15
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.12. RU‐indikatorn
Standardavvikelse
Anm. RU‐indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.
Källa: Riksbanken
Diagram 3.13. KPI och olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
05
07
09
11
Anm. Fältet visar det högsta och lägsta utfallet bland olika mått på underliggande inflation. De mått som inkluderas är KPIF, KPIF exklusive energi, KPIF med konstant skatt, UND24, Trim85, HIKP exklusive energi och icke förädlade livsmedel, persistensviktad inflation, faktor från principalkomponentanalys och viktad medianinflation.
13
15
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.14. Varor, tjänster och livsmedel i KPI
Årlig procentuell förändring
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
Livsmedel (17,8 %)
-2
Tjänster – underliggande (27,8 %)
Tjänster (45,5 %)
Varor (24,8 %)
-3
10
11
12
13
Anm. Undergrupperna i diagrammet utgör tillsammans cirka 88 procent av KPI. Siffrorna inom parentes anger respektive undergrupps vikt i KPI. Utöver dessa grupper ingår energipriser och hushållens räntekostnader. Måttet tjänster – underliggande avser tjänstepriser exklusive hyror, utrikes resor, fastighetsskatt och tele. Måttet är dessutom rensat för effekter av förändrade indirekta skatter.
14
15
-2
-3
16
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.15 KPIF och deflatorer
Årlig procentuell förändring
3
3
BNP
KPIF
Förädlingsvärde i näringslivet
2
2
1
1
0
0
-1
-1
10
11
12
13
Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt sedan 2000.
14
15
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.16. Priser på konsumtionsvaror i producentledet
Årlig procentuell förändring
8
8
4
4
0
0
Prisindex för inhemsk tillgång
-4
-4
Importpriser
Hemmamarknadspriser
-8
10
11
12
13
Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt sedan 2000.
-8
14
15
16
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.17. Arbetslöshet och bristtal
Procent av arbetskraften 15–74 år respektive nettotal
50
9
Bristtal i näringslivet
Arbetslöshet (höger skala)
40
8
30
7
20
6
10
5
0
4
01
04
07
Anm. Streckad linje avser medel från 1996 till och med senaste utfall.
10
13
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 3.18. Arbetssökande per ledigt jobb
Antal personer, säsongsrensade data
20
20
16
16
12
12
8
8
4
4
01
04
07
Anm. Diagrammet visar antalet arbetssökande samt antalet latent arbetssökande per ledigt jobb enligt SCB.
10
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.19. Genomsnittlig rekryteringstid i näringslivet och arbetslöshet
Månader respektive procent av arbetskraften 15–74 år
1,0
10
Rekryteringstid
0,8
9
Arbetslöshet (höger skala)
0,6
8
0,4
7
0,2
6
0,0
5
01
04
07
10
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.20. Arbetslöshet bland in‐ och utrikes födda
Procent av arbetskraften, 15–74 år
20
8
16
7
12
6
8
5
Utrikes födda
Inrikes födda (höger skala)
4
4
05
07
09
11
13
15
Källa: SCB
Diagram 3.21. Genomsnittlig tid i arbetslöshet
Veckor
50
50
Totalt
Inrikes födda
Utrikes födda
40
40
30
30
20
20
05
07
09
11
13
15
Källa: SCB
Diagram 4.1. Pris på råolja
USD per fat
Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15‐dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.
Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 4.2. BNP i Norden
Index, 2008 kv1 = 100
115
115
Finland
Danmark
110
110
Norge
105
105
100
100
95
95
90
90
07
09
11
13
15
Källor: Nationella källor
Diagram 4.3. Tillväxt i olika länder och regioner
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Diagram 4.4. Arbetslöshet i omvärlden
Procent av arbetskraften
16
16
Japan
Storbritannien
USA
12
12
Euroområdet
8
8
4
4
0
0
00
04
08
12
16
Källor: Nationella källor
Diagram 4.5. Inflation i olika länder och regioner
Årlig procentuell förändring
Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX‐vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI.
Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Diagram 4.6. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot
Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad
med hushållens konsumtionsdeflator. Streckad linje avser genomsnitt av konsumtionen mellan 1994 och 2015.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.7. Export och svensk exportmarknad
Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data
Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.8. BNP i Sverige
Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.9. BNP och BNP per capita
Årlig procentuell förändring
Anm. Streckade linjer avser genomsnitt mellan 1995 och 2015.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.10. Hushållens skulder och disponibla inkomst
Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.11. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 ‐ 74 år
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.12. Sysselsättningsgrad och befolkningsandel
Andel av befolkningen i procent, 15 – 74 år
80
Sysselsättningsgrad utrikes födda (vänster skala)
40
Sysselsättningsgrad inrikes födda (vänster skala)
Andel utrikes födda (höger skala)
60
30
40
20
20
10
0
0
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Källa: SCB
Diagram 4.13. BNP‐gap, sysselsättningsgap och timgap
Procent
Anm. Gapen avser BNP:s, arbetade timmars, respektive antalet sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.14. Kostnadstryck i hela ekonomin
Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.15. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX
Index, 1992‐11‐18 = 100
Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden.
Källa: Riksbanken
Diagram 4.16. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi
Årlig procentuell förändring
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.17. KPIF och HIKP
Årlig procentuell förändring
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Källor: SCB och Riksbanken