Lagesrapport Nat.biblstrat. - Nationell biblioteksstrategi

Lägesrapport
i maj 2016
Kungliga bibliotekets
arbete med en
nationell
biblioteksstrategi
Lägesrapport
i maj 2016
Kungliga bibliotekets
arbete med en
nationell
biblioteksstrategi
Lägesrapport i maj 2016
Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Materialet är fritt att använda
http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/
Diarienummer: 6.7-2015-1181
Text: Erik Fichtelius, Krister Hansson, Karin Linder
Produktion & illustrationer: Helena Shutrick
FÖRORD
B
iblioteken bär det demokratiska uppdraget. Kunskap
fri för alla. Det blir särskilt påtagligt i tider av kris
och utmaningar. Få samhällsinstitutioner har
likt biblioteken förmått att anpassa sig och svara mot de
nya krav som till exempel den senaste flykting vågen har
medfört. Biblioteken finns där, med självklarhet, för alla. Och
biblioteken påverkas av alla samhällsförändringar.
Flera pågående utredningar som Demokratiutredningen,
Medieutredningen och Digitaliseringskommissionen har de
senaste åren arbetat med att analysera stora genomgripande
samhällsförändringar i form av digitalisering och medier. Den
obegränsade tillgången till information och kommunikation
innebär en mängd positiva saker men också flera utmaningar
för social sammanhållning och tillit i och till samhället. Det
demokratiska uppdraget och förutsättningarna för att göra
ett bra arbete ställs inför problem som mediala filterbubblor,
människor som väljer att vara nyhetsundvikare, stora klyftor
i digital kompetens och avsaknad av teknisk utrustning,
hat och hot på nätet, integritet och sociala medier. Nationen
utsätts också för antidemokratiska rörelser, propagandakrig
och försök till inskränkningar i yttrandefriheten. Idag saknar
vi jämlik tillgång till medier och information och vi ser en
sjunkande läskunnighet och läsförståelse.
Biblioteken och bibliotekariens kompetens är en del av
svaret på de utmaningarna. Men vi ser också att denna
potential är delvis outnyttjad. När det gäller medie- och
informationskunnighet står biblioteksväsendet berett att ta
ett steg framåt. Skolbibliotekens betydelse för ungdomars
läsande och medie- och informationskunnighet kan inte
överskattas. Här sker redan ett stort och brett arbete som
regeringen nu förstärker med ett riktat anslag för bemanning
i skolbibliotek över Sverige. En liknande insats bör riktas mot
vuxna, för nyanlända, för minoriteter och för individer med
särskilda behov – med andra ord för alla.
Det handlar inte enbart om att alla ska inkluderas eller
klara av att handla på nätet, det handlar om ett kunskapslyft
med användarperspektiv. Det handlar om en ökad medie- och
informationskunnighet som bl.a. tar sikte på hur makten
för flyttats i samhället genom en förändrad informationsinfrastruktur.
Genom att använda den infrastruktur biblioteken är och
den spetskompetens som bibliotekarierna besitter kan
Sverige göra ett digitalt lyft och öka såväl de demokratiska
förutsättningarna som ett användarbaserat teknik språng.
Ett kunskapslyft med fokus på medborgares digitala
kompetens ligger väl i linje med en långsiktig strategi för
biblioteken. Samtidigt står också litteraturen och den fysiska
boken stark, vilket ställer stora krav på en väl fungerande
infrastruktur och ett biblioteksrum som ger möjlighet till både
aktivitet och lugn.
Vi ska under flera år arbeta med att utveckla en nationell
strategi för hela biblioteksväsendet. Vi arbetar med
biblioteken för att de spelar en central roll för allas möjligheter
att verka i samhället, oavsett bakgrund och förmåga.
Stockholm i maj 2016
Erik Fichtelius
Nationell Samordnare
Karin Linder
Utredare
Krister Hansson
Utredare
INNEHÅLL
7
Inledning
15
Delaktighetochrummet
25
Medierochdigitalinlåsning
39
Strukturerochsamverkan
51
Stadochland
59
Infrastruktur,biblioteksväsendet
71
Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar
83
Högreutbildningochforskning
91
Samlingsuppbyggnad
103
Skolbibliotek
117
Alla!
Inledning
Inledning
I uppdraget till Kungliga biblioteket skriver regeringen:
Regeringen uppdrar åt Kungliga biblioteket att lämna förslag
till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan
och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet
av hög kvalitet i hela landet som fyller de krav som ställs
i bibliotekslagen.
S
’’
å inleder regeringen uppdraget till Kungliga biblioteket.
Det är ett uppdrag som ligger i tiden, de övriga nordiska
länderna har strategier sedan några år tillbaka.
År 2014 fick Sverige en ny bibliotekslag. Den ersatte en
tidigare lag från 1996 och skärpte en del formuleringar kring
bibliotekens syfte och ändamål. Portalparagrafen refererar till
Regeringsformens huvudparagraf om fri åsiktsbildning.
Sidan 7 av 14
Inledning
REGERINGSFORMEN
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och
på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse.
Bibliotekslagen
2 §: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska
verka för det demokratiska samhällets utveckling genom
att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja
litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning,
utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
Biblioteks­­verksamhet­ska­finnas­tillgänglig­för­alla.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
B
’’
ibliotekslagen ställer många och höga krav på den
verksamhet som ska bedrivas. Sätter vi bibliotekslagens portalparagraf om kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning i relation till regeringsformens och de två andra
grundlagarna yttrandefrihets och tryckfrihetsgrundlagen
ser vi att biblioteken har ett konstitutionellt ansvar. Det går
en tydlig tråd från grundlagen till bibliotekslagen och vårt
utredningsuppdrag.
Hur klarar biblioteksverksamheten i det allmänna
biblioteksväsendet i Sverige att leva upp till de krav som ställs
i bibliotekslagen? Och vilka förutsättningar har biblioteken för
att fylla sitt uppdrag?
Sveriges allmänna biblioteksväsende är omfattande. Det
byggs upp av en mängd olika bibliotekstyper som sjukhusbibliotek, skolbibliotek, myndighetsbibliotek, universitets- och
högskolebibliotek till regional biblioteksverksamhet som
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 8 av 14
egentligen är en utvecklingsfunktion för det mest kända av
alla – det populära folkbiblioteket. Nästan alla har en bild av
”sitt folkbibliotek” – ofta förknippat med positiva känslor och
upplevelser från förfluten tid.
V
i har de senaste månaderna ställt ett antal frågor
till Sveriges bibliotekarier. Vi har rest i Sverige och
Norden, träffat chefer, länsbibliotekarier, informatiker,
universitets- och högskolebibliotekarier, forskare, företrädare
för de olika myndigheter som arbetar med biblioteks- eller
skolfrågor, politiker, skolledare och besökare.
Vi har använt Facebook för frågor
(markerat med CCC)
och vi har tagit emot depescher/brev och skrivelser
(markerat med * * *).
Depeschmetoden har vi lånat från UD, där beskickningscheferna återkommande eller vid behov skriver analyserande
och mer personliga lägesrapporter till utrikesministern.
Närmare 1 500 personer, huvudsakligen bibliotekarier har varit
engagerade i Facebook-gruppen Nationell biblioteksstrategi där
vi under våren 2016 ställt tematiska frågor varje vecka kring
utredningens uppdrag.
Sidan 9 av 14
Universitets-/
högskolebibliotek
är informations- och
kunskapshubbar som
tillgängliggör information
och kunskap in- och ut
från högskolevärlden. De
är integrerade i universitetets och högskolans
verksamhet
Bibliotekskartan
Nationalbibliotek
Sverige har ett nationalbibliotek, Kungliga biblioteket
i Stockholm. Statlig verksamhet som organisatoriskt ligger
under utbildningsdepartementet.
Specialbibliotek
Statliga, kommunala eller
landstingskommunala
bibliotek med uppdrag att
stötta den speci ka verksamhets som bedrivs i huvudorganisationen, museer,
domstolsväsendet, Statistiska
Centralbyrån med era.
RAPPORT 1
Fängelsebibliotek
Verksamhet som i olika
utsträckning bedrivs vid
landets anstalter och häkten.
Drivs i egen regi eller genom
avtal med folkbiblioteken.
Statlig verksamhet som
organisatoriskt ligger under
Kriminalvården och justitiedepartementet.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Sjukhusbibliotek
I Sverige nns det knappt
70 bibliotek som står för
informations och kunskapsförsörjning inom sjukvården.
Därigenom garanteras
vårdgivare möjlighet att
bedriva evidensbaserad
och kvalitetssäkrad vård.
Sjukhusbibliotek inkluderar
o a patientbibliotek. Statligteller landstingsstyrda.
Folkbibliotek
Bibliotekslagen fastslår
att varje kommun ska ha
folkbibliotek. Folkbiblioteken
ska vara tillgängliga för alla och
anpassade till användarnas
behov. Idag nns ca 1 100
folkbibliotek. Kommunalt
styrda.
Skolbibliotek
Ett skolbibliotek är en
pedagogisk resurs som stöttar
lärare och elever för att eleven
ska nå sin måluppfyllelse med
skolarbetet.
Regionalbiblioteksverksamhet
Är en utbildnings- och
utvecklingsverksamhet som
ska främja samordning,
verksamhetsutveckling och
kvalité för främst kommunbiblioteken. Region- eller
landstingsstyrt.
Inledning
Vi har efterlyst svar på frågorna:
Hur är läget?
Vilka är problemen?
Hur vill vi ha det?
D
et här är en lägesrapport utifrån de svar vi fått in på
de två första frågorna. Lösningar på de problem och
utmaningar som beskrivs kräver fortsatt arbete.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
I denna sammanställning ger vi exempel från biblioteksvärldens vardag. Vi får höra biblioteksvärldens
egna röster.
Vi anar ett antal tendenser inom biblioteks väsendet som vi
behöver arbeta vidare med. Vi har ansträngt oss för att inte
arbeta efter traditionella mönster där varje bibliotekstyp
hanteras för sig utan ser biblioteks väsendet som en helhet
där verksamheten utgör den nationella infrastrukturen för
informations- och kunskapskapsförmedling men där varje
bibliotekstyp arbetar efter sina mål, sin kontext och sina
förutsättningar för att fylla kraven i bibliotekslagen.
Vi ser att biblioteken genomgått en stor förändring de
senaste åren. Medieutbudet har bytt karaktär och allt fler
bibliotek arbetar användarbaserat. Det pågår en omvälvande
förändring i hela samhället. En del säger teknisk omställning,
andra talar om den digitala transformationen, revolutionen
eller paradigmskiftet, men vi saknar bra ord eller metaforer
för den omställning som berör alla samhällssektorer, inte
minst biblioteken.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 12 av 14
Digitaliseringen innebär förändringar som inte
enbart påverkar medieutbudet utan hela den
struktur som det allmänna biblioteksväsendet är
uppbyggt kring. Utifrån det material branschen
själva lämnat in ser vi tio tendenser som är värda
att belysas vidare. Varje tendens har fått en rubrik
som följs av vår sammanfattande text men som
illustreras av berättelser och betraktelser från
Bibliotekssverige idag.
’’
LÄNKAR TILL DE NORDISKA STRATEGIERNA
Dansk strategi:
http://www.slks.dk/fileadmin/publikationer/rapporter_oevrige/folkebib_i_
vidensamfundet/pdf/Folkebib__i_videnssamf.pdf
!
Norsk strategi:
https://www.regjeringen.no/contentassets/
e1dd0466444d4d5d9d02e8d6897d38fb/nasjonal_bibliotekstrategi_2015-2018.
pdf
Finsk strategi:
http://www.okm.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2009/liitteet/opm31.
pdf?lang=en
Sidan 13 av 14
Kapitel
1
Delaktighet och rummet
U
nder de senaste tio åren har biblioteken fått en allt
större betydelse för besökarnas egna aktiviteter. I
takt med att allt fler medier blir tillgängliga digitalt
ändras biblioteksbesökarens behov av deltagande och möten
människor emellan. Biblioteksrummet har därför genomgått
en förändring från att till stor del vara lokaler för medier till att
mer och mer blir rum för möten människor emellan.
På några orter i Sverige har man tagit intryck av Danmark och öppnat biblioteket för besökare utan bemanning.
Det verkar som lokalbefolkningen har tagit det meröppna
biblioteket till sig och känner stort ansvar för det gemensamma biblioteksrummet.
Övergången till fysiska rum för människor snarare än
förvaringslokaler för medier är generell men ser olika ut
beroende av vilken bibliotekstyp vi studerar. På högskolor
skapas till exempel kvalitativa studieplatser, kommunbiblioteken erbjuder aktiviteter och mötesrum och medborgares möjlighet till gemensam delaktighet stärks genom
det mer öppet offentliga rummet med låga trösklar. Samtliga
bibliotekstyper har fått en större efterfrågan av platser för
möten för olika syften, det rör sig om kvalificerade studieplatser, ateljéer, filmstudios, inspelningsmöjligheter, chatt rum,
konstnärliga uttryck, poesiläsning med mera.
Sidan 15 av 124
Kapitel1.Delaktighetochrummet
DEPESCHER
* * * Röstfrånbranschen: Bibliotekens verksamhet har
flyttat­från­att­vara­ett­ställe­för­transaktion,­finna,­hantera­och­
leverera av fysiska medier till en arena för aktiviteter som handlar
om att uppleva, skapa och dela med det talade och skrivna ordet
som utgångspunkt.
Att etablera och lyfta fram biblioteken som mötesplatser och
arenor för samtal, debatt, programverksamhet, skapande
verksamhet och innovation har varit framgångsrikt.
Bibliotek har överlevt så många samhällsskiften just för att
biblioteksprofession och bibliotek som idé är bred och komplex, så
att­man­likt­en­bläck­fisk­klarar­att­fokusera­på­än­den­ena­eller­
andra armen efter lokala behov och kontexter.
Jag tänker att det är just den
anpassningsförmågan, utan att förlora själva
kärnan, som är essensen av bibliotekets
idé. Det är mediebärare, lokaler, inredning,
ytor och verktyg som förändras. Berättelser,
information och människors behov av detta
förändras inte över tid.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
’’
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 16 av 124
* * * EnröstfrånsödraSverige: Folkbiblioteken har en för
liten påverkan på hur de nationella biblioteksresurserna fördelas
och när påverkan sker ber vi om fel saker. Kompetens, utvecklingslust och innovationskraft lyser med sin frånvaro på många
bibliotek. Detta är ett faktum som beror på att vi kommer ur en
hundraårig tradition att vara förvaltare av samlingar och duktiga
på ordning och logistik. Detta efterfrågas allt mindre och mycket
av det arbetet är redan automatiserat eller digitaliserat. Tyvärr
är det just det som vi är bra på och här gäller det att rekrytera nya
kompetenser för att få fart på verksamheten igen.
** * EnröstfrånMellansverige:
Vi ska undersöka möjligheten med ett så
kallat meröppet bibliotek. Meröppet bibliotek
innebär att vissa tider kan besökarna ha
tillgång till biblioteket även då det inte
är bemannat med personal. Ett meröppet
bibliotek innebär en utökad service men i den
dagliga­verksamheten­finns­fackutbildade­
bibliotekarier på plats.
* * * RöstfrånnorraSverige: Vi arbetar med en förbättrad
dialog med det civila samhället kring biblioteksfrågor.
Sidan 17 av 124
Kapitel1.Delaktighetochrummet
Det fysiska rummet lyfts fram av flera bibliotekarier och även
kopplingen till den fria åsiktsbildningen
* * * RöstfrånnorraSverige: Biblioteken är en av få platser
i samhället där människor med olika bakgrund och i olika
åldrar kan mötas spontant, utan att känna varandra. Det finns
inte heller några krav på att redovisa syftet med sitt besök,
det kostar inget och det är aldrig ”slutsålt”. Utredningen bör
belysa potentialen i bibliotekens funktion som plats för möten
för uppdraget att främja fri åsiktsbildning (medvetet skriver
jag inte mötesplats då det mer syftar på en på förhand bestämd
plats där man träffar någon man känner).
Biblioteksrummet som ett kulturellt allrum med delandet
som det gemensamma
* * * RöstfrånvästraSverige:Bibliotek som plats för
plugg, arbete i lugn och ro, möten, att bara vara och en
utveckling av pysslet för barn till maker-space för alla, det
är ju en fantastisk utveckling helt enkelt! Många reagerar
också mot konsumtionssamhällets framfart. Helt plötsligt blir
delande och lånande det moderna. Bibliotekets mång tusenåriga affärsidé är modernare än någonsin. Att öppna, neutrala
mötesplatser blir färre och färre i kommunerna verkar ju inte
heller till bibliotekets nackdel. Helt plötsligt är biblioteket i
stan den enda platsen dit man är välkommen.
Biblioteket som en arkitektonisk manifestation för delaktighet
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
* * * RöstfrånnorraSverige: Stadsplanerare ser ofta
biblioteken som centrumskapande då de med sina höga
besökstal skapar rörelsemönster som kan bidra till ett ökat
besöksunderlag för butiker och caféer i närområdet. I många
kommuner kan man se att det i stort sett bara är biblioteket
som upprätthåller ett utbud av service efter att kommersiella
aktörer har övergett sina lokaliseringar i stadsdelar utanför
centrum. Det behövs strategier som syftar till att skapa
levande lokala centra med ett bibliotek som bas.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 18 av 124
* * * RöstfrånMellansverige:
Biblioteket, bibliotekshuset, biblioteksrummet är
mycket betydelsefullt som påminnelse till både de
återkommande besökarna som till dem som sällan
eller aldrig besöker eller använder biblioteket, som
påminnelse­om­att­det­finns­ett­särskilt­hus­för­
dagdrömmeri, fantasi, berättande, fördjupning,
reflektion­och­bildning.­Läsning­är­fortfarande­
en grundförutsättning för ett deltagande i
samhällslivet och för att kunna ta del av själv utöva
olika typer av kulturella uttrycksformer. Biblioteket
är en resurs med sitt utbud och med medarbetarnas
kompetens för att sprida och underbygga både
läskunnighet och läsförståelse. Och detta kan ske
i biblioteksrummet.
’’
Sidan 19 av 124
Kapitel1.Delaktighetochrummet
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC Genom folkbildning och kommunbibliotek har samhället tillgång till
verktyg som syftar till att utjämna samhällets bildningsklyftor, göra det
möjligt för alla att kunna påverka sin livssituation och till att skapa ett engagemang för att delta i samhällsutvecklingen.
Peter Alsbjer på Facebook
CCC Det är en mycket viktig uppgift för biblioteken som
folkbildare och i sitt arbete med att stödja demokratin. Som
det skrivs på sidan 20 i rapporten Bibliotek i nationens tjänst:
”De som har föräldrar, arbetsgivare, syskon, vänner, nätverk,
energi och intresse kommer att segla ifrån kunskapsmässigt.”
Jag skulle även vilja lägga till de äldre som har vuxna barn med
digital kompetens. Tänk bara att kunna välja kanaler på nya
teveapparater ...
Regine Nordström på Facebook
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
CCC
Vid ett möte med en studentkårsföreträdare
myntade han det användbara begreppet ”kvalitativa
studieplatser” till skillnad från bord i korridorer ... Det
jag uppfattade att studenterna menade var att miljön
är genomtänkt och ordnad. Möbleringen är enhetlig och
återställs­när­det­flyttats­om.­Det­finns­också­olika­typer­
av zoner så man kan välja att arbeta i ett helt tyst rum,
vilket­du­inte­finner­i­korridorerna.­Också­det­faktum­
att­det­finns­personal­bidrar­till­kvaliteten,­inte­bara­för­
att det går att fråga oss utan också för att vår närvaro
upplevs som säkrare.
Kajsa Åman på Facebook
’’
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 20 av 124
CCC ”... bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och
se andra. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hem hörighet
inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela
storstadsregionen.”
Jag tror att (folk)biblioteken kan utgöra unika mötesplatser
i syfte att stärka den sociala hållbarheten i ett samhälle. Till
exempel finns det föräldrar som uttrycker att biblioteket är
den trygga plats där deras ungdomar kan vistas och träffa
vänner. För troendet för biblioteken kan många gånger vara
större än för fritidsgården. Samtidigt finns det utmaningar i
att utforma biblioteksrummet i linje med detta. Mötas – men
inte störa varandra? Och vilket innehåll är det som behövs
i rummet då, vilka aktiviteter? Här behöver man lyssna in
invånarna.
Anna-Stina Takala på Facebook
!
CCC På KI har vi satsat mycket på att utveckla lärandemiljöer, både formella (klassrum t ex) och informella
(caféer etc). Vi ser biblioteket som en del av detta, en unik
blandning av formellt och informellt. En plats för möten
och samarbete, men där man också kan få stöd av utbildad
personal, till exempel i vårt KIB Labb där man kan laborera
med informationssökning, referenshantering och skrivande,
eller i Språk verk staden där man kan få hjälp med det vetenskapliga språket av svensk- och engelsklärare. Vi har också
föreläsningar av t ex professorer eller av bibliotekspersonal.
Det hela hänger ihop – biblioteket är inte antingen virtuellt
eller digitalt utan både och. Det är inte heller en boksamling
utan samlingar i olika format, lokaler, databaser, filmstudior
– och kompetent personal. En plats för forskning och lärande
med ett kompetent stöd.
…
Vi ser det som en av våra allra viktigaste funktioner –
en av tre grundpelare i vår vision Karolinska Institutets
Universitetsbibliotek ger stöd till forskning, stöd till utbildning
Sidan 21 av 124
Kapitel1.Delaktighetochrummet
samt är en akademisk mötesplats. Vilket inte hindrar att vi
också har tysta läsplatser eller utvecklar MOOC:ar – det är
också en form av möten, där man möter forskning och tidigare
kunskaper som man kan bygga vidare på. Gäller både lärande
och forskning.
Carina Ahlberg på Facebook
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Umeå universitetsbibliotek. Foto: Elisabet Ahlqvist.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 22 av 124
L ÄNKAR
Kista bibliotek i Stockholm fick utmärkelsen för världens
bästa nya bibliotek 2015. Som en del av vår redovisning har vi
producerat tre kortfilmer om svensk biblioteksverksamhet
idag. Detta är filmen om Kista:
KISTAPROJEKTET
!
https://vimeo.com/user18879042/review/163797050/01825c7584
Film:Klickaförattöppnaiegetfönster.
Sidan 23 av 124
Kapitel
2
Medier och digital inlåsning
I uppdraget till Kungliga biblioteket skriver regeringen:
Teknikutvecklingen går snabbt framåt och med den
ändras människors medievanor och användningen av och
förväntningarna på bibliotekens utbud av medier och tjänster.
Ett av problemen med nuvarande litterära, kulturella och
mediala konsumtionsmönster är den bristande jämlikheten
avseende tillgängligheten till medier och kultur. Regeringens
ambition är att motverka skillnader i fråga om såväl
tillgänglighet som utbud.
U
’’
ppdragsformuleringen hänvisar till teknik utvecklingen som en förändringskraft för biblioteken.
Det är frestande att dra slutsatsen att den digitala
utvecklingen kan fungera som en utjämnande faktor för jämlik
tillgång till medier. I teorin borde den tekniska utvecklingen
utnyttjas för att öka jämlikheten när vi oavsett bostads- eller
studieort kan ladda ned information och medier med hjälp av
internet. Den praktiska verkligheten ser annorlunda ut.
Övergången till digitala medier sker i olika takt.
Universitets- och högskolebiblioteken har mottagit statliga
stimulansmedel för studie- och forskningsmedier. Folkoch skolbibliotek har inte samma styrda efterfrågan som
universitet och högskola och övergången låter vänta på sig.
Sidan 25 av 124
Kapitel2.Medierochdigitalinlåsning
I många fall har analogt och digitalt använts som dikotomier
där det ena pekar på dåtid och det andra på framtid. I flera
fall tänker vi fortfarande på det ena som ersättare för det
andra, eller som vissa bibliotek som tänker fysiska samlingar
kontra digitala dito. Men den tekniska förändringen och dess
konsekvenser för bibliotekens verksamhet kräver djupare
analys än så.
Företrädare för samtliga bibliotekstyper beskriver konsekvenser och följder av de digitala medierna som mot verkar
såväl syftet med bibliotekens uppdrag som de möjligheter
tekniken erbjuder. Tillgången till elektroniska medier varierar
mellan högskolorna. E-medier går av upphovsrättsliga skäl
inte att fjärrlåna. Den samverkan som tidigare skedde genom
fjärrlån försvåras genom inlåsningar. Sjuk husbiblioteken
som organiseras såväl statligt som genom landsting får
särskilda problem när verksamheterna delar bibliotek men har
olika inloggningar på grund av anställning. Skolbiblioteken
vars organisatoriska placering skiljer sig från kommun till
kommun har små möjligheter till samordning för inköp eller
upphandling. Även de myndigheter som ska bedriva forskning
i samhällsbärande syfte har problem med informations- och
kunskapsförsörjningen. Vi ger ett belysande exempel från
Kriminalvårdens situation. Flera folkbibliotekarier varnar för
ojämlikt användande av artikeldatabaser och ser med oro hur
allt fler nöjer sig med Google som enda informationskälla.
DEPESCHER
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
!
* * * RöstfrånStorstockholm: Lärosätena kan inte
tillgodose forskares och studenters behov av e-böcker
på svenska eftersom förlagen i dagsläget inte har en
fungerande finansieringsmodell för svenska e-böcker.
Det saknas samsyn kring meta-data med förlagsbranschen
och företag som säljer aggregatorer vilket medför att länk kedjor
avbryts och det blir svårt att finna titeln i digitala kataloger.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 26 av 124
Forskare och studenter som tar sin examen och avslutar
sin tjänst vid ett universitet eller högskola förlorar alla
möjligheter att använda samma informations- och
kunskapskanaler som under studietiden.
’’
M
yndigheter och högskolor/universitet och specialbibliotek tex Kriminalvården, Konstfack med flera
som sträcker sig över flera samhällsområden har
inte ekonomisk möjlighet att teckna avtal för samtliga ämnesområden.
Sidan 27 av 124
Kapitel2.Medierochdigitalinlåsning
Exempel på digital inlåsning:
Så här löser forskare den digitala inlåsningen:
* * * Docentipedagogik: Antingen ber jag biblioteket
beställa hem artikeln eller ber en kollega vid större universitet
som jag just då samarbetar med att ladda hem och sända
via mail. Jag är så gammal i gamet att jag tar direkt kontakt
nationellt som internationellt med forskarkolleger.
* * * Doktorand: Jag har min bihandledare på ett
större lärosäte och genom honom har jag en affiliering till
en centrumbildning som är en del av en institution där. Mitt
lärosäte betalar min affiliering till det andra lärosätet genom
min doktorandfinansiering. Jag finns med på ResearchGate
och det har hänt att jag hämtar artiklar därifrån. Oftast får jag
tipset där men hämtar dem ändå på PubMed sedan.
!
* * * Docentineurovetenskap: Jag ser till att ha en
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
association till ett större lärosäte. Jag måste själv betala
en årsavgift för tillgången till litteratur. Jag vill minnas
att priset är ca 9–12 tusen/år. Lånar ut mitt lösenord till
kollegor. Utöver att vi inte på de små lärosätena har råd med
den litteratur vi behöver så har vi dessutom inte råd att
tillgängliggöra de vetenskapliga artiklar vi publicerar via
så kallad Open Access eftersom författaravgifterna är höga.
Pumpar ut mina artiklar till andra via ResearchGate.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 28 av 124
* * * Rösterfrånenkommun:Med digitaliseringens
möjligheter skulle verkligen biblioteken kunna utvecklas och
erbjuda fantastiska möjligheter för våra användare men nu är
det föråldrade lagar och andra regler som motverkar detta.
Utlåningen av e-böcker har stagnerat det senaste året och
det tror jag beror på att Elib ändrade sina villkor. Vi har börjat
spara på pappersupplagorna av lokaltidningar igen. För att
kunna ge våra besökare service och möjlighet att läsa äldre
tidningar måste vi själva bevara tidningarna då Kungliga
Biblioteket inte får sprida de digitaliserade tidningarna
utanför lokalerna i Humlegården.
Detta kommer att bli ett större problem om några år för
de som vill komma och söka lokala artiklar får en betydligt
sämre service kanske ingen alls. Man talar om fördelarna
med digitaliseringen men i denna specifika fråga anser jag att
utvecklingen har gått bakåt.
Den nedan beskrivna situationen delas
av andra forskande myndigheter
* * * Kriminalvårdens verksamhet ska grunda sig
på evidens och beprövade metoder och därför behöver
beslutsfattare inom myndigheten hålla sig informerade och
uppdaterade när det gäller forskning och utveckling, nationellt
och internationellt inom ett flertal områden. Kriminalvårdens
FoU och verksamhetsutveckling har över tid utifrån
regeringsuppdrag eller som en del av olika forskningsprojekt
genomfört litteratur- och kunskapsöversikter och man
har allt mer börjat lägga vikt vid att det som utgångspunkt
för olika projekt ska finnas en systematiskt genomförd
litteraturöversikt.
För att kunna utföra den uppgiften behövs tillgång till
vetenskaplig litteratur. 2014 gjordes en utredning inom
dåvarande FoU-enheten för att ta reda på inom vilka ämnesområden det fanns mest behov av tillgång till vetenskaplig
litteratur. Forskning inom Kriminalvården spänner över ett
stort antal områden, från forskning på klienter med ADHD-
Sidan 29 av 124
Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning
problematik till forskning på den fysiska miljön på anstalter.
Utredningen kom fram till att det fanns behov av vetenskaplig
litteratur inom minst 12 ämnesområden, däribland databaser med juridisk och kriminologisk litteratur. I nuläget har
Kriminalvården access till databaser, litteratur och biblioteksservice dels genom medarbetares egna anknytningar till
olika universitet, dels genom avtal affiliation till Karolinska
Institutet, KI. Det betyder att tillgången till vetenskaplig
litteratur skiljer sig åt beroende av enskilda medarbetares
koppling till universitet och behörighet till KI:s forskningsbibliotek. Affiliationen till KI ger behörigheter till ett begränsat
antal personer, och är inte något som man kan förlita sig på
finns kvar som en framtida lösning. Affiliationen måste ju
dessutom knytas till existerande samarbeten och får inte
hanteras alltför fritt med hänsyn till licenser och andra avtal
mellan KI och leverantörer.
Prissättningen på licenserna utgår bland annat från antal
användare, hur ofta databasen används, i vilket syfte, viken
tjänst användaren innehar och så vidare. Kriminalvården
har i dagsläget ca 25 personer som kan behöva tillgång till
vetenskaplig litteratur och är i sammanhanget en mycket liten
aktör jämfört med högskolor och universitet med tusentals
användare.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Kriminalvården är här i samma situation som andra
myndigheter med egen forskning – ett litet antal
användare som ändå behöver tillgång till ett brett
utbud av litteratur.
Idag är det i princip omöjligt för akademiska bibliotek att kunna
ge sina användare tillgång till svenska e-böcker. Svenska förlag
tycks vara osäkra på hur e-böcker ska hanteras när de säljs till
bibliotek och är oroliga för att mista intäkter. Bibliotek och förlag
står långt ifrån varandra i frågan och ingen enkel lösning är nära.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 30 av 124
Riksdagsbiblioteket. Foto: Cecilia Ranemo.
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC En aspekt som blir allt mer aktuell är svårigheterna att
fjärrlåna när Universitets- och Högskolebiblioteken i allt högre
grad övergår till att köpa e-böcker, vilket på sikt kommer att
påverka informationsförsörjningen mellan alla bibliotekstyper, då e-böckerna bara är tillgängliga för de ”egna”.
Jag upplever inte att det finns någon likvärdighet, framför
allt inte i hur lätt det är att bedriva forskning med god informationsförsörjning. För studenter tror jag inte att skillnaderna
är så stora som för forskarna. Det ser olika ut om man tittar på
lärosätets storlek (stora, mellan eller pyttesmå), men också
beroende på ämnesinriktning och sannolikt också geografisk
placering.
Lotta Haglund på Facebook
!
CCC Vi medicinska bibliotek inom landstingen har exakt
samma erfarenhet.
Petra Wallgren Björk på Facebook
Sidan 31 av 124
Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning
CCC Informationsförsörjningen till forskarna är inte på
minsta sätt likvärdig. Det är en stor fördel att vara anställd
som forskare på ett större lärosäte. Lösningen kan dock inte
vara att ”ta från de rika för att ge till de fattiga”, det skulle
vara förödande för forskningssverige. Men det vore bra
om departementet intresserade sig för den vetenskapliga
informationsförsörjningen. En höjd lägstanivå, kanske?
Nationella licenser för vissa resurser? Det behövs en insikt
om att när man satsar pengar på forskning behöver det också
avsättas pengar för att säkra informationsförsörjningen. Det
är en viktig infrastruktur. All forskning bygger på tidigare
gjord forskning, och då måste man ha tillgång till den.
Lisa Petersen på Facebook
!
CCC Sjukhusen hamnar i kläm, särskilt i de mindre landstingen där man inte har några samarbetspartners att gå
samman med för att tillsammans köpa e-resurser till landstingets forskare, verksamhetsutvecklare, vårdpersonal. I mitt
landsting har vi tre sjuk husbibliotek som på eget initiativ gått
samman i inköp av media för att på så sätt spara pengar för
landstinget/sjukhusen och för att kunna köpa en större mängd
till hela landstinget. Dock räcker inte detta långt i jämförelse
med det exempelvis ett stort medicinskt universitet. Våra
forskare som tidigare har haft en affiliering till ett stor
universitet och tillgång till fler tidskrifter mm och sedan börjar
arbeta kliniskt upptäcker att landstingen överlag i Sverige inte
lägger många miljoner i mediabudget för att på så sätt kunna
stärka patient säkerheten och förbättra vårdkvaliteten. Vi
(biblioteken) står i mitten och försöker på bästa sätt erbjuda
snabb service och satsar våra budgetar på att köpa in relevant
material för den patient nära och kliniska forskningen.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Petra Wallgren Björk på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 32 av 124
CCC
Jag kan tänka mig några konsekvenser: mindre
högskolor kan få svårt att rekrytera och behålla
duktiga forskare/starka forskargrupper vilket kan ge
en nedåtgående spiral när forskningsmedlen baseras
på publiceringar och alltså kan ge mindre och mindre
resurser till högskolan. Biblioteken blir då mindre
relevanta för forskningen, inte minst då vi dessutom
sällan kan erbjuda nya tjänster som bibliometri, lagring
av forskningsdata etc pga resurs- och kompetensbrist.
På sikt skulle det kunna leda till ännu mindre resurser
till biblioteken. Om forskarna tvingas hitta andra vägar
för sin informationssökning kommer de att bryta mot
avtalen för de upphandlade resurserna i ännu högre
grad än idag, och där kan man fundera på hur förlagen
kommer att hantera det.
En annan sak som påverkar informationsförsörjningen
är att vi som är små dels saknar ”muskler” i
förhandlingar med leverantörer, men också ibland
kompetens och tid när det gäller att förhandla och hitta
bra lösningar.
Lotta Haglund på Facebook
Sidan 33 av 124
Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning
CCC
För Botkyrka som är ett folkbibliotek ser vi en
nedgång­av­lånen­av­e-böcker­under­2014­och­fortsatt­
låg nivå efter det. Problemet är utbudet som är för
begränsat, samt att det fortfarande är lite för många
steg för många rent teknisk att ta sig igenom. Vill ha
framförallt­ett­flerspråkigt­utbud­och­mer­facklitteratur.­
Enklare tekniskt för användaren.
Anna-Stina Takala på Facebook
En undersökning som gjorts bland före detta studenter och
forskare vid Mittuniversitetet visar att det alumni saknar allra
mest från sitt universitet är tillgången till databaserna.
UNDERSÖKNING BLAND FÖRE DETTA STUDENTER
NärjagstuderatklartvidMiunskullejagtyckaattdetvarvoreintressant/braom:
Källa: Mittuniversitetet.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Svarsalternativ
Medelvärde
på
skala
1–5
Universitetet
hjälper mig
hålla kontakt
med
mina före
detta studiekamrater.
2,56
Jag får
rabatter
liknande de
som man
kan få som
student via
Mecenatkortet.
3,55
Jag får
hjälp med
CV-granskning och
karriärcoachning.
Jag får
hjälp med
att starta
företag.
3,27
2,78
Jag får
information
om aktuell
forskning
som rör mitt
kunskapsområde.
3,88
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 34 av 124
Jagfår
fortsatt
tillgångtill
universitetsbibliotekets
tjänster.
4,07
!
CCC Det där med e-böcker är ju som bekant en
lite problematisk fråga. Men klart är i alla fall att de
kommersiella tjänsternas begränsning av utbud inte
främjar användandet av tjänsten. Jag upplever att bollen till
stor del ligger hos förlagen. Det är i dagsläget de som begränsar
tillgången (med viss förståelse) och biblioteken får anpassa
sig efter deras lösningar. Det går så klart inte hand i hand med
bibliotekens uppdrag.
Tobias Bengtsson på Facebook
CCC Det största problemet som jag sett och ser på de tre
bibliotek jag jobbat/jobbar på är att man behandlar e-böcker
som en IT-fråga. Det ligger oftast på de IT-ansvariga eller
möjligen någon enstaka annan IT-kunnig att pilla med
e-böckerna. Naturligtvis borde ansvaret för e-böcker ligga på
samma personer som har de fysiska avdelningarna, med urval,
inköp, gallring osv.
Alex Bergdahl på Facebook
CCC­Läget­tycks­se­ungefär­likadant­ut­i­många­länder.­E-böckerna­var­aldrig­
den demokratifråga som de blåstes upp till. Det är ju ännu lite studerat, men jag
tror att framtiden kommer att se hanteringen av e-böckerna som (ytterligare)
ett exempel på en ganska naiv teknikoptimism samt även sätta ljuset på ett
problematiskt förhållande till externa aktörer.
Joacim Hansson på Facebook
CCC Oerhört viktig fråga! Fler och fler lärosäten väljer
att göra inköp av stora e-bokspaket. Det innebär att hela
fjärrlåneverksamheten skadas och att dessa böcker inte
blir tillgängliga för oss när vi behöver. Jag arbetar själv på
ett företagsbibliotek och vi behöver ibland fjärrlåna från
universitet och högskolor.
Elisabeth Ejemyr på Facebook
Sidan 35 av 124
Kapitel1.Medierochdigitalinlåsning
CCC
Stort problem med fackböcker som e-böcker. Inom det
juridiska området där jag jobbar är det väldigt viktigt
att man har tillgång även till äldre upplagor av en bok.
I stort sett alla e-bokleverantörer tar bort den gamla
upplagan när det kommer en ny. Detta innebär att vi
måste köpa den tryckta boken parallellt för att kunna
ha den för framtida behov. Idiotiskt!
Elisabeth Ejemyr på Facebook
CCC Det efterfrågas en vettig och prisvärd modell för
E-böcker på skolbibliotek. Många skolor har exempelvis
Ipads som 1:1 lösning och man vill kunna erbjuda ett digitalt
skolbiblioteksbestånd.
Victoria Lovsten Fd Ekström på Facebook
!
CCC Om kostnaderna ökar så är det ju för att eböckerna
lånas? Jag har svårt att se det som ett problem att våra
låntagare hittar det de söker oavsett om det är tryckt eller
digitalt. Dessutom är det många andra mediekostnader som
”skenar”, ex databaser och dagstidningar, där det är mycket
svårare att se ett samband med högre efterfrågan bland våra
besökare utan det beror enbart på förlag & distributörer.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Anna Lindqvist på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 36 av 124
CCC I Uppsala bestämde vi oss för att alltid utgå från vårt
uppdrag att bidra till läsning och lärande – och att förhålla oss
lika till alla medier, så långt möjligt. Det betyder att vi inte gör
urval på pris när det gäller e-böcker utan på samma sätt som
för andra medier. Efter ett drygt år med den hållningen ser
vi att vi har ett jämförelsevis stort utbud av e-böcker och att
lånen ökar. Ett e-bokslån kostar oss i snitt knappt 29 kronor.
Det är en låg kostnad för ett lån, men innebär att vi lägger en
förhållandevis stor andel av mediebudgeten på e-medier. Vi
tycker att vi har lärt oss mycket av att gå vår egen väg, men har
ingen bergfast strategi för framtiden. Jag tänker ändå att det är
viktigt att hävda uppdraget även i den här frågan och att inte
fasta i enbart prismodeller.
Johanna Hansson på Facebook
CCC
Vore­ju­bra­om­e-böcker­kunde­fjärrlånas­mellan­
lärosätenas högskole- och universitetsbibliotek och
folkbiblioteken. Detta eftersom ibland köps bara
e-boken in och därmed minskar möjligheterna till
publik användning. Enkla saker som ger mervärde
för biblioteksanvändarna (avnämnarna) – men som
tydligen få eller ingen tar tag i ...
Mats Brenner på Facebook
Sidan 37 av 124
Kapitel
3
Strukturer och samverkan
Ur uppdraget:
Utgångspunkt för uppdraget är bibliotekslagens (2013:801)
bestämmelser. Kungliga biblioteket ska lämna förslag och
bedömningar om hur samverkan och samordning inom
det allmänna biblioteksväsendet kan öka med syfte att
bibliotekens samlade resurser används mer rationellt och
tillgängligheten ökar.
’’
Bibliotekslagen
14­§:­I­syfte­att­ge­alla­tillgång­till­landets­samlade­biblioteks­­resurser­ska­biblio­tek­
och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.
11­§:­Varje­landsting­och­de­kommuner­som­inte­ingår­i­ett­landsting­ska­bedriva­
regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i
länet.
’’
D
elat ansvar mellan flera statliga myndigheter skapar
dubbelarbete som hindrar synergivinster. Otydlighet
kring ansvarsfördelning inom biblioteksväsendet
försvårar samverkan och verksamhetsutveckling. Vilken roll
ska nationalbiblioteket fylla? Myndigheternas instruktioner är
resultat av årtiondens lappande och lagande och kompletterar
inte varandra.
Sidan 39 av 124
Kapitel3.Strukturerochsamverkan
Kultursamverkansmodellen har medfört att den regionala
biblioteksverksamheten har blivit otydlig och strukturen
med stöd från regionerna till folkbiblioteken försvåras. Den
regionala nivån kommer också att påverkas av den nu aktuella
översynen av regionindelningen, och här måste bibliotekens
behov och uppgifter vägas in.
Den tekniska utvecklingen förstärker stuprören inom det
allmänna biblioteksväsendet. Strukturerna är otidsenliga och
hindrar ett framåtsyftande utvecklingsarbete. Det saknas ett
tydligt utpekat huvudansvar för utveckling inom sektorn.
Genomgående för många svar och inlägg är en frustration
över otydligheten i uppdrag och ansvar mellan lokal,
regional och nationell nivå. Många initiativ och projekt inleds
lokalt men upphör sedan i brist på finansiering och driftsorganisation.
DEPESCHER
*** EnröstfrånnorraSverige:Det jag tycker behöver
ytterligare förbättras är rollfördelningen och identiteten på
nationell, regional och kommunal nivå. På regional nivå letar
region- och länsbiblioteken en ny roll och identitet.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** EnröstfrånvästraSverige: Det behövs
kompletterande stöd av regional och statlig nivå när det gäller
kompetensutveckling, förändrings- och kvalitetsarbete samt
uppföljning/utvärdering och analys av bibliotekens statistik
och effekter i samhället.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 40 av 124
*** EnröstfrånsödraSverige:
Det­finns­ingen­som­driver­folk­biblioteks­utveckling samordnat i riket. Kulturrådet
ansvarar för vissa delar med pengar till
regionerna medan KB har ett annat ansvar
för­samordning­mm.­Kulturråd,­SKL,­
KB,­Läns/regions­bibliotek­är­en­massa­
myndigheter som inte levererar något
av faktiskt värde till folkbiblioteken. Prat
och papper är det som kommer ut där.
Det är även en ojämn fördelning i riket på
regionnivå. Vissa regioner gör gemensamma
webbplatser,­andra­jobbar­med­fjärrlån,­i­
Skåne skapar man policys. Vi som sitter med
ensamkommande­flyktingbarn­nu­kan­inte­
vänta på att alla biblioteksmyndigheter
ska snacka i ett år om hur vi ska agera. Ett
exempel på Bibliotekssveriges paradgren:
Att lösa dagens problem med gårdagens
metoder.
Sidan 41 av 124
Kapitel3.Strukturerochsamverkan
*** FrånStorstockholm: Biblioteken i kommunerna har
starkt folkligt och därmed politiskt stöd vilket är roligt. Möjligen
kan detta stöd ibland bli lite för mycket av det goda så att helt
otidsenliga strukturer bevaras och det blir alltför svårt att
samordna, modernisera och förnya.
*** EnundranfrånnorraSverige: Ersättningen till Sveriges
Författarfond är för varje hemlån av svenskt (tryckt) litterärt
verk­i­original­1­krona­och­37­öre.­Sammanlagt­avsätts­cirka­134­
miljoner kronor i statligt stöd för att kompensera författarna
och säkerställa bibliotekens fria utlåningsrätt. I det pris som
biblioteken betalar för utlån av e-böcker är ersättningen till
enskilda upphovsrättsinnehavare väsentligt mycket högre. När
utlåningsvolymerna av eböcker ökar kommer kommunernas
kostnad för ersättning till upphovsrätts-innehavarna att bli
omfattande. Hur kan man från statens sida motivera denna
skillnad?
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** EnröstfrånnorraSverige: En fråga som bör ställas är
om statsbidraget till litteratur ger optimal effekt för syftet att
”främja spridning och läsning av litteratur och kulturtidskrifter”.
Används resurserna bäst då alla Sveriges kommuner får samma
antal­titlar­och­böckerna­levereras­när­de­flesta­bibliotek­redan­
köpt in de titlar som bedömts intressanta för det enskilda
bibliotekets behov?
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 42 av 124
*** Författarförbundet:Det statliga litteratur- och
distributionsstödet och hur folkbiblioteken hanterar
nyutgiven litteratur på det lokala biblioteket behöver en rejäl
genomlysning. Litteraturstödet är statligt och omfattar årligen
drygt 700 nyutgivna titlar vilka förmedlas och distribueras
gratis till alla folkbibliotek, ca 290, i landet. Grundidén med
stödet är att, oberoende av ett biblioteks ekonomi, skapa
likvärdiga bibliotek vad avser tillgången på nyutgiven
litteratur.
Alltför många bibliotek undanhåller de nyutgivna titlarna
för läsarna. Det är inte ovanligt att många av de statligt stödda
titlarna inte registreras och därför inte heller är sökbara.
Det har kommit till vår kännedom att bibliotek väljer att dela
ut den nyutgivna litteraturen som priser alternativt säljer
titlarna, ger bort dem eller att böckerna helt enkelt går till
förgängelsen. Att bibliotek gör så påverkar förutsättningarna
för att utveckla och erbjuda likvärdiga bibliotek i hela landet,
och på lång sikt påverkas författarnas möjlighet att verka inom
ramen för åsikts-och yttrandefriheten och inte minst påverkas
medborgarnas tillgång till det litterära samtalet och det som
skrivs i samtiden. Den nya bibliotekslagen understryker i 2 §
att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för
det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till
kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
Angående försörjningen av medier på andra språk än
svenska.
!
*** RöstfrånMellansverige:Den ökande flyktingströmmen har redan inneburit att vi har fått anpassa
och prioritera om vår verksamhet för att kunna klara av
biblioteksservicen för denna målgrupp och arbeta utifrån
bibliotekslagen. Vi försöker att köpa böcker och media på
andra språk till dessa grupper men vi har ett avtal med BTJ
gällande inköp av media och då begränsas vi till deras urval.
Vi kan gå utanför avtalet om de inte kan leverera men det är
oerhört tidskrävande att göra inköp via andra kanaler. Vårt
Sidan 43 av 124
Kapitel3.Strukturerochsamverkan
bibliotek har också ansvar för hela länet när det gäller medier
på andra språk då den regionala verksamheten köper denna
tjänst av oss. Hur ska en liten kommun klara av att uppfylla
bibliotekslagen och ge service och tillgång till medier på många
olika språk? Vår kommun har vi böcker på 86 olika språk men
mängden och utbudet varierar. Vi kan givetvis ta depositioner
från Internationella biblioteket för att tillfälligt förstärka vårt
eget bestånd.
*** RöstfrånsödraSverige:
Som­läget­är­idag­finns­det­alltför­vassa­stup­rännor­
och en ganska dålig samverkan mellan olika bibliotekstyper, jag tänker på folkbibliotek – sjukhusbibliotek
– högskolebibliotek – skolbibliotek – etc. Var och en
värnar om just sin speciella profession och om sina
mediebestånd och detta anser jag inte att vi har råd med
samtidigt som detta måste framstå som obegripligt för
den vanliga medborgaren.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** RöstfrånMellansverige: I många fall saknas en
tydlig röd tråd mellan de tre samhällsnivåerna. I bästa fall
knyts initiativ från överbyggnaden ihop med basen med
hjälp av de regionala kulturplanerna. Men eftersom den
kommunala nivån emellanåt saknar resurser att genomföra
åtaganden, så händer det inte så mycket. Det kommunala
självbestämmandet används ibland också som ett argument
för att inte agera i vissa frågor eller delta i utvecklingsprojekt.
Lika väl som den statliga nivån, saknar den regionala nivån
avancerade verktyg för att få igång processer för utveckling.
Vi har varken regionala morötter eller statliga piskor, utan
är beroende av att de problemområden som identifieras på
regional och statlig nivå svarar mot tydliga behov på den
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 44 av 124
kommunala nivån. Dock finns den regionala nivån på närmare
håll än den statliga och vi som jobbar regionalt har metoder
för att ge stöd till kommunerna. Dock varierar stödinsatser,
prioriteringar och kompetenser från region till region. Olika
regionsbibliotek skaffar specialkompetens och bedriver
verksamhetsutveckling inom helt skilda områden. Något
regionsbibliotek fokuserar på digital delaktighet för vuxna,
andra på läsfrämjande för barn och unga, några håller på med
kompletterande medieförsörjning och fjärrlån, andra med
verksamhetsutveckling genom regionala biblioteksprojekt.
!
*** RöstfrånMälarområdet: Det är de egna
kommunala styr- och plandokumenten och budgetarna som
avgör folkbibliotekens ambitionsnivå, vilja och förmåga att
följa och genomföra regionala och statliga rekommendationer. En
stor del av folkbibliotekens arbete handlar primärt om att hålla
bibliotekslokalerna öppna – att bedriva hållbart utvecklingsarbete är så pass personal- och energikrävande att många
biblioteksansvariga hellre avstår. Många verksamhetsansvariga
– speciellt i de mindre kommunerna – har åtaganden som har
mer att göra med planeringen och utförandet av den dagliga
verksamheten. Dessa saknar större möjligheter att medverka i
nätverk eller ta del av ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete – eller ens bevaka omvärlden. Om detta beror på att de
jobbar fel eller med fel saker eller helt enkelt är underbemannade
varierar säkert.
Sidan 45 av 124
Kapitel3.Strukturerochsamverkan
***RöstfrånMellansverige:
KB:s myndighetsroll, kompetens och
potential är otydlig för andra myndigheter.
Man tolkar KB som en myndighet intern
för bibliotek och har inte kunskap om tex
all den forskning KB kan bidra med i olika
nationella sammanhang.
’’
!
*** RöstfrånRegionsbibliotek:Det saknas också en röd
tråd inom biblioteksfältet. Skolbiblioteken – från grundskola till universitet – har helt andra förut sättningar i sina
tydligt avgränsade uppdrag i förhållande till folkbibliotekens
uppdrag. Folkbiblioteken har ”alla” som målgrupp när det
gäller ”att främja litteraturens ställning och intresset för
bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell
verksamhet i övrigt” och därtill verka för det demokratiska
samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling
och fri åsiktsbildning.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** RöstfrånsödraSverige:Idag är alltför mycket
godtyckligt, beroende på aktuell situation inom respektive
område (kommun, region, statlig myndighet) eller i värsta
fall personliga relationer. Detta leder till en otydlighet för
medborgare, men även medarbetare inom biblioteken.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 46 av 124
*** RöstfrånMellansverige:Regionernas ökande
självständighet påverkar resurser och status i organisationen
för regional biblioteksverksamhet. Det gör i sin tur att
biblioteksverksamheterna får allt svårare med samordningen
både inom en region och nationellt. Det står och faller med
den enskilde tjänstemannens ansvar och kunskap om varför
samordning är viktig.
*** RöstfrånMellansverige:Bibliotekens stora kunskap
och potential syns bland annat i satsningar på läsning, språk,
MIK, digital delaktighet. Eftersom det saknas nationellt forum
och samlad resurs för samordning och utveckling, blir dock
det praktiska arbetet fragmenterat och erfarenheterna från
projekt och processer kan inte tas tillvara och återanvändas.
Resurser/medel och kompetens lokalt styr hur arbetet
prioriteras.
*** RöstfrånnorraSverige:
Hur kan vi tillgodose allas behov av litteratur på sitt
modersmål på ett bra sätt? Svårigheten med bredden,
mängden och aktualiteten på ett kommunbibliotek. De
utmaningar­som­finns­med­att­få­tag­på­litteratur­på­
andra språk utan språkkunskaperna. Vilken roll ska
Internationella biblioteket fortsättningsvis ha i medieförsörjning och stöd för inköp? Vilket stöd kan man få
från den regionala verksamheten?
Sidan 47 av 124
Kapitel3.Strukturerochsamverkan
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC Länsbiblioteken/Regionsbiblioteken är en viktig resurs
för oss i små kommuner när det gäller både samordning
av medier, kompetensutveckling, omvärldsbevakning och
möjlighet att prova nya metoder. Bekymmersamt då att jag
får ett starkt intryck av att många av de regionala biblioteken
håller på att tappa både resurser och position/inflytande.
Carina Eskelin på Facebook
CCC Ett tydligt exempel är nu när Regionsbibliotekarien går i
pension i Kalmar, då passar man på att lägga regionsbiblioteket
under AV-media, regionsbibliotekarien åker alltså ett snäpp
ner i ledningsorganisationen och kommer såvitt jag förstår
inte att tillhöra ledningsgruppen längre. När jag har pratat
med vårt Regionsbibliotek om detta har jag förstått att de är
långt ifrån ensamma om detta. L
Carina Eskelin på Facebook
CCC
Den regionala nivån verkar vara den mest spännande
och utvecklingsbara. Där möts det lokala, konkreta,
vardagliga och det övergripande, strategiska. Med tanke
på­biblioteks­­lagens­paragrafer­2­och­14.­J
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Tore Torngren på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 48 av 124
L ÄNKAR
Är samverkan modellen? En uppföljning och utvärdering av
kultursamverkansmodellen:
KULTURUTSKOTTET, 2015
!
http://data.riksdagen.se/fil/63511871-B742-46A3-8A3D-EB1118E3D564
Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster.
KULTURSAMVERKANSMODELLEN
Uppföljning 2014, Kulturrådet, 2015
http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2015/
kultursamverkansmodellen_uppfoljning_2014.pdf
Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster.
!
Sidan 49 av 124
Kapitel
4
Stad och land
Ur uppdraget:
Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av
hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs
i bibliotekslagen.
Ö
’’
ppettider, medieanslag, geografiska avstånd, tillgång
till kunnig och kompetent personal är faktorer som
varierar inom Bibliotekssverige. Förutsättningar att
uppfylla bibliotekslagen skiljer sig mellan städer och från stad
till landsbygder. Allas tillgång till biblioteksverksamhet måste
lösas utifrån lokala och regionala förhållanden. En person
som bor i Ritsem i Norrbottens län har 18 mil till närmaste
bibliotek. Stockholms stad har bestämt att det inte ska ta mer
än 30 minuter att ta sig till ett bibliotek med lokaltrafik.
Uppsala kommun
Uppsala kommun är den kommun i Sverige som har flest
boende på landsbygd. Cirka en fjärdedel av kommunens
invånare bor utanför Uppsala stad, nästan 50 000 personer.
Totalt finns tretton bibliotek i kommunen. De hushåll som har
längst avstånd måste resa 2,5 mil till sitt närmaste bibliotek.
Fem av biblioteken ligger i landsbygdsdelen av kommunen
och två av dessa i anslutning till skola. Uppsala stadsbibliotek
har i denna del av kommunen även två biblioteksbussar som
besöker orter och skolor.
Sidan 51 av 124
Kapitel4.Stadochland
Bergs kommun
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Bergs kommun i Jämtlands län är den kommun i Sverige med
lägst tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som
bor i en tätort. En tätort definieras som ett tätbebyggt område
med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre
än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger
50 procent. Tätortsgraden i Berg är 30 procent, att jämföra med
rikssnittets 85 procent.
I kommunen som ligger vid Storsjöns nedre del bor 70
procent av kommunens invånare i 120 byar. I huvudorten
Svenstavik bor cirka 15 procent av kommunens invånare. Det
är tolv mils resväg för de invånare som har längst avstånd till
närmaste folkbibliotek.
Det bor ca 7 000 personer i Bergs kommun. Av dessa är 500
personer (7 %) födda i ett annat land än Sverige. Berg hade
sin största befolkning efter första världskriget och har sedan
dess minskat befolkningsmässigt. Det är en utmaning för
kommuner som Bergs kommun att erbjuda likvärdig tillgång
till bibliotek enligt bibliotekslagen.
I Svenstavik är huvudbiblioteket integrerat med högstadieskolan. Det är öppet 29 timmar i veckan under måndag
– fredag, samt på lördagar oktober – januari. På de tre filialbiblioteken är det totalt öppet 25 timmar i veckan. Åtta skolor
tar emot 700 grundskoleelever. Skolornas elevantal varierar
från 20 till 400. I kommunen har man integrerad samisk
undervisning. Vid fyra av skolorna finns bibliotek eftersom
kommunens samtliga bibliotek ligger i samma byggnad som
skolorna.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 52 av 124
Antalkvadratkilometerperfolkbibliotek.Källa: Kungliga Bibliotekets statistik.
234
285
475
Medel
riket
Gotlands
län
584
48
Uppsala
län
Jönköpings
län
Dalarnas
län
553
2 778
246
Västernorrlands
län
197
Stockholms
län
Östergötlands
län
74
196
Skåne
län
187
243
Kronobergs
län
Norrbottens län
Södermanlands
län
Kalmar
län
213
431
Västmanlands
län
109
Blekinge
län
Gävleborgs
län
155
Hallands
län
Västerbottens
län
547
1 359
139
258
Värmlands
län
Sidan 53 av 124
1 139
Örebro
län
Jämtlands
län
Västra
Götalands
län
Kapitel4.Stadochland
DEPESCHER
*** RöstfrånMellansverige:
Det är inte alltid så lätt för en begränsad
personalstyrka i en resurssvag, liten kommun att
åstadkomma detta utåtriktade arbete. För detta
krävs både egen idérikedom och inspiration utifrån.
Inte minst behövs en inspirerad bibliotekschef som
med hjälp av hårda fakta och säkra analyser kan ge
utrymme åt bibliotekets medarbetare att ta egna
initiativ och ta kontakter med andra verksamheter,
både i det offentliga och i det civila samhället, för
att sprida bibliotekets erbjudanden till dem som
behöver dem.
*** RöstfrånMellansverige:Eftersom­trenden­är­att­filialer­
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
läggs ner och resurserna samlas centralt, blir det svårare för ”alla”
att ta sig till biblioteken. Flera undersökningar från utlandet visar
att närhetsprincipen är en mycket stark faktor för olika typer av
kulturvanor. Det innebär att biblioteksberget behöver söka upp
sina användare och inte lita på att de kommer till biblioteket.
Det här ju inga nyheter i biblioteksvärlden, men i takt med att
samhället förändras krävs en ständig utveckling av olika sorters
ambulerande och uppsökande verksamheter.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 54 av 124
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC Vi har funderingar över hur vi kan utveckla biblioteksbussverksamheten i Östersund ytterligare. I Jämtland finns
det endast två biblioteksbussar men två bokbilar. Nu när vi
har bra täckning på nätet så kan vi ge mer service än bara
utlån. I Östersund har vi påbörjat en dialog om att få utöka vår
verksamhet med ytterligare en buss men då en mindre buss.
Maj Eriksson på Facebook
CCC
Man kan nog inte endast diskutera närhet i kilometer.
Jag som bor i Östersund kan bara här i Jämtlands län
se skillnader på hur långt/nära du har till närmaste
bibliotek.­I­mitt­län­är­det­160­km­mellan­en­filial­och­
huvudbiblioteket. Man måste också se till hur många
som bor i ett område. Vi har mobila bibliotek som kan
ge en någorlunda likvärdig service om man nu endast
menar att låna böcker och inte allt annat som ett
bibliotek kan erbjuda.
Maj Eriksson på Facebook
CCC Att börja med att definiera likvärdigheten för invånarna
just efter möjligheten att få del av och inte fokusera på att alla
bibliotek ska erbjuda ”samma”. Identifiera vilka de största
hindren för lik värdighet är. De vet vi väl också något om: socioekonomi, geografiska och kulturella avstånd, läskunnighet,
hälsa och funktion, språk kunnighet etc. Jag tror biblioteken
behöver arbeta strategiskt med omvärldsanalys för att
identifiera vilka faktorer som är de viktigaste i det egna
närområdet.
Anna-Stina Takala på Facebook
Sidan 55 av 124
Kapitel4.Stadochland
CCC
Det kommer många larmrapporter från bibliotek i
storstädernas ytterområden, min erfarenhet är att
många av dessa bibliotek är underdimensionerade både
i storlek och budget för att kunna tillgodose alla besöksgrupper. Kanske någon form av nyckeltal för vad som
anses rimlig biblioteksverksamhet i form av relevant
bemanning och resurser i förhållande till befolkning –
både för skol- och folkbibliotek.
Lina Svanbrink på Facebook
CCC I Långtidsutredningens analys som handlar om den
kommunala ekonomin i framtiden – och därmed möjligheterna
att bedriva biblioteksverksamhet på ett likvärdigt sätt över
hela landet framgår det att:
demografin leder till behov av höjd kommunalskatt
• Enbart
med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägsna
landsbygdskommuner.
kostnader enligt historisk trend innebär behov av
• Ökade
höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna
landsbygdskommuner. En lösning på likvärdigheten för
kommunbiblioteken torde vara kommunsammanslagningar
– kanske
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Peter Alsbjer på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 56 av 124
CCC Som vanlig ”lånare” tror jag att en viktig punkt för
likvärdigheten av tillgång till bibliotek är att även mindre
bibliotek får finnas kvar. Just möjligheten att kunna låna,
lämna och beställa titlar till ett lokalt och kanske lite mindre
bibliotek – alltså själva grunden i ett biblioteks verksamhet
– tror jag kan stimulera olika grupper i samhället att hitta
till biblioteket. Det är inte alltid vi som besöker och nyttjar
biblioteken efterfrågar hela kulturutbudet som ett större
bibliotek kan ha. Möjligheten att enkelt kunna ta sig till och
befinna sig i en inspirerande biblioteksmiljö med lästips,
böcker, cd, dvd, lånedatorer, tillsammans med andra är ibland
fullt tillräckligt.
Anette Rasmusson på Facebook
L ÄNKAR
LÅNGTIDSUTREDNINGEN, 2015
!
http://www.regeringen.se/contentassets/86d73b72a97345feb2a8cbc8b670
0fa7/sou-2015104-langtidsutredningen-2015-huvudbetankande
Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster.
Sidan 57 av 124
Kapitel
5
Infrastruktur,
biblioteksväsendet
Ur uppdraget:
Nationella katalogsystem och nationellt samarbete kan låta
som en självklarhet men utvecklingen har gått olika fort i
olika verksamheter och kräver ett stort samordningsansvar
för att alla behov ska uppfyllas och alla önskemål tillgodoses.
Kungliga biblioteket var tidigt initiativtagare till en gemensam
katalog för universitets- och forskningsbiblioteken och utökar
den succesivt. Men det finns också önskemål och initiativ på
tjänster kopplade till den nationella katalogen, det kan handla
om driftstöd, läsfrämjande appar, söktjänster eller boktips.
Branschen påpekar att det är ett stort problem med för få
aktörer på marknaden, vilket lämnar biblioteken i händerna på
en eller två kommersiella aktörer. Libris är navet som alla på
olika sätt vill ha kvar och utveckla.
’’
Sidan 59 av 124
Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet
DEPESCHER
*** RöstfrånsödraSverige: Läget är bra lokalt men
aningen förtvivlat nationellt. De nationella folkbiblioteksfrågorna har ingen naturlig plats och ingen tydlig ledning.
Olika folkbibliotekschefer ger input till KB på saker som kan
hjälpa deras driftsvardag som katalogisering, nationell katalog
och e-bokspriser. Jag anser att detta redan är hanterat (på ett
ok sätt) och att det är utvecklingsfrågor och innovation som
ska upp på agendan – vilket de aldrig gör.
*** RöstfrånStorstockholm:
Varför­finns­det­flera­olika­digitala­system­och­
plattformar? Det ställer bara till problem. Varför måste
man skaffa lånekort ”per kommun”? Varför lånekort
överhuvudtaget?­Idag­finns­ju­e-legitimationer,­NFCteknik med mera och personnummer har funnits
länge … Modernisera!
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** RöstfrånMellansverige: När det gäller biblioteksdatasystem och samverkan kring detta finns det flera goda
exempel i landet. Jag tror dock att flera bibliotek lägger ner
mycket tid på att göra olika utredningar och upphandlingar
gällande bibliotekssystem. Här har vi samverkan med
några kommuner, skolor osv. Nu har vi gjort en förstudie om
gemensamt bibliotekssystem på uppdrag av den regionala
verksamheten. Jag har förstått att det är flera kommuner och
län som arbetar med samma frågor. Hur kan man få hjälp och
stöd i detta? Är det något som bör vara ett nationellt ansvar.
Libris finns och flera folkbibliotek går in i detta samarbete.
Här finns möjligheterna och det borde gå att kunna göra
lokala anpassningar. Om vi får till ett större samarbete i länet
med ett gemensamt biblioteksdatasystem så borde vi kunna
frigöra resurser på de mindre biblioteken för att arbeta med
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 60 av 124
vad vi säger kärnverksamheten istället för att lägga tid på
katalogfrågor. Vi har de resurserna och kompetensen för att
kunna ha en systemansvarig samt en systemadministratör,
vilket de mindre kommunerna inte kan. Vi får se vad vår
förstudie leder till för vår del för vi lägger mycket pengar på
biblioteksdatasystem och katalogposter som skulle kunna
användas till annat.
*** RöstfrånKB: Många bibliotek gör samma saker, har samma behov
(forsknings- och publiceringsdata, redaktionellt innehåll, bilddata, autentisering
av­låntagare,­cirkulation,­söktjänster),­men­det­finns­ingen­tillräcklig­nationell­
samordning­som­kan­stå­för­en­långsiktig­finansiering­eller­koordinera­
samfinansiering.
*** Folkbibliotekschefer: En bra och tillförlitlig bibliotekskatalog är stommen i varje bibliotek. Den talar om vilket
material som finns tillgängligt, var det finns och säger
dessutom något om vad det innehåller. För att katalogen ska
fungera och vara uppdaterad krävs ett arbete både centralt och
lokalt. Katalog poster kan med fördel framställas centralt och
gemensamt. Varje bibliotek behöver sedan anpassa posterna
till lokala förutsättningar. Det lokala handlar om att lägga till
ämnesord, att uppdatera poster, att ta bort poster vid gallring,
att se till att samma titel inte har flera poster och så vidare.
Vi ställer oss helt bakom idén om en gemensam katalog,
särskilt om den också kan utvecklas så att den i praktiken
innebär ökad faktisk tillgång till resurserna för medborgare
oavsett var i landet man bor. Det skulle till exempel kunna
handla om att hitta lösningar där medborgarna inte bara
kan se var en speciell bok finns fysiskt, utan också själv kan
beställa den och få den levererad till närmsta bibliotek. LIBRIS
bör också kunna utvecklas till en viktig infrastruktur för
distribution och spridning av digitala resurser och för delning
av metadata. Framtida digitala biblioteksverktyg kommer
kunna bygga på metadata från Libris. Vi vill gärna bidra till en
sådan utveckling.
Sidan 61 av 124
Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet
Följande uträkning är ett exempel på vad bristande
samordning kostar.
Sverige har 290 kommuner med totalt 9,8 miljoner invånare
(aug 2015). Ponera att 30 personer nationellt arbetar med
bibliografisk service. Kostnaden för detta skulle bli 15 miljoner
SEK (cirka 1,5 SEK per invånare). Exempelvis skulle detta för
Skåne nordväst som har 330 000 invånare innebära att de 11
kommunernas bibliotekssamverkan skulle betala 495 000
SEK (330 000 invånare x 1,5 SEK) till den nationella katalogen
(motsvarar en heltid). Jämförelsevis skulle ett scenario där
samma bibliotek själva gör jobbet kräva minst 2 heltider i
de 11 kommunerna (vilket troligen är mycket lågt räknat) en
kostnad på 1 miljon i personalkostnad, jämfört med 495 000
ovan. Omräknat på nationell nivå. 290 kommuner, i snitt
1 bibliotekarie per bibliotek (i många krävs betydligt mer
och i andra mindre) = 290 bibliotekarier = 145 miljoner kr i
personalkostnad nationellt.
Även om denna förenklade uträkning inte håller fullt ut
ger­den­en­fingervisning­på­hur­vi­bäst­kan­hushålla­med­
skattemedel och skapa störst nytta för invånarna.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Vår önskan är att frågan kring att delta i en nationell katalog
lyfts till en strategisk nivå och inte drivs på operativ nivå.
Landets universitets- och högskolebibliotek har länge tittat
på folkbibliotekens uppbyggda struktur för att tillsammans
bidra till hela den bibliografiska servicen och önskat att få
en liknande lösning. Olika utredningar har gjorts med olika
leverantörer men man har inte lyckats få igenom en hållbar
lösning. Den lösning som folkbiblioteken har håller nu på att
raseras genom att den drivs operativt i stället för att titta på
nationella hållbara långsiktiga strategiska lösningar.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 62 av 124
*** RöstfrånKB: Uppdraget för LIBRIS består både av
att bygga system för en rationell hantering av bibliotekens
metadata, men också att använda datat i den nationella
katalogen för att utveckla bra tjänster för användarna.
Det finns stora möjligheter att rationalisera och
effektivisera arbetet för biblioteken, både för forskningsbibliotek, folkbibliotek och övriga offentligt finansierade
bibliotek men det kräver en nationell samordning. Biblioteken
lägger idag stora resurser på att upphandla eller egenutveckla
system för sina behov, behov som i mångt och mycket är de
samma för alla bibliotek. En nationell finansiering eller ett
samordning av resurser skulle rationalisera bibliotekens
verksamhet. Det är snart tio år sedan regeringen gjorde en
stor biblioteksinfrastruktursatsning och det är hög tid för ett
omtag.
Offentlig information ska vara tillgänglig och det är viktigt
att poster tillgängliggörs med en öppen licens i en nationell
infrastruktur. KB har länge arbetat med att tillgängliggöra
posterna i LIBRIS med en öppen licens och behöver fortsätta
med det arbetet. Arbetet är en strategisk investering för att
säkra en långsiktig hållbarhet och konkurrens när det gäller de
system som biblioteken och deras användare har behov av. Det
är även en förutsättning för att biblioteken ska kunna behålla
kontrollen över sina samlingar.
En nationell infrastruktur för forskningsdata
Biblioteken har behov av att kunna hantera sina publiceringsoch forskningsdata på ett rationellt sätt, de efterfrågar en
gemensam lösning. I dagsläget finns ett antal olika lösningar
som inte är integrerade och därmed försvårar samarbete över
lärosätesgränser.
LIBRIS­som­en­strategisk­nod­för­svenska­bibliotek
Rationalisering genom samarbete har varit ett koncept för
LIBRIS sedan starten. Detta innebär, förutom rationaliseringsvinsten, att man på många bibliotek har behållit kompetens
Sidan 63 av 124
Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet
kring bibliotekens kärnverksamhet – kontroll över data. Det
finns många sätt att rationalisera och framtiden kommer
säkerligen att erbjuda alltfler alternativ, men det är viktigt att
denna rationalisering inte sker på bekostnad av bibliotekens
kompetens.
En viktig fråga för LIBRIS-kollektivet och KB är betydelsen
av att vara ett LIBRIS-bibliotek. Är KB endast en kostnadsfri
tjänsteleverantör till de bibliotek som önskar att använda
tjänsten eller betyder samarbetet något mer? Om LIBRIS
utarmas till att endast vara en tjänsteleverantör är det en
överhängande risk att de resursstarka bibliotek som har
möjlighet att välja någon annan leverantör gör det och söker
sig till andra sammanhang som erbjuder möjlighet till djupare
samarbete. KB har svårt att konkurrera med leverantörer som
tar betalt för sina tjänster. Organisationen i LIBRIS bör bygga
på samarbete där varje deltagare kan bidra och känna ansvar.
På så sätt kan LIBRIS fortsätta att fungera som en strategisk
samarbetsnod för biblioteken.
*** Nätverketförskönlitteraturpåbiblioteken:
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Vi föreslår att frågan om folkbibliotekens uppdrag
övervägs särskilt i den kommande Nationella biblioteksstrategin och att det tydliggörs vilket ansvar folkbiblioteken måste tilldelas för skönlitteraturen,
klassikerna och den samtida skönlitterärt skrivna
litteraturen, så invånarna i varje kommun får tillgång
till och kunskap om världslitteraturen med stöd av
bibliotekens samlingar och specialiserade bibliotekarier
som också arrangerar läsecirklar och författarprogram.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 64 av 124
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC En må hända känslig och komplex fråga vad gäller
digitala bibliotek är den kommersiella aspekten. Nu talar jag
bara om folkbibliotek, där det inte finns någon bra fungerande
marknad kring bibliotekssystem så priserna blir efter det
(samma gäller e-böcker). Folkbibliotek drivs av offentliga
medel och detta borde det tas ett större ansvar för. Folkbibliotek borde kolla mer på öppna digitala lösningar (Koha,
Wordpress, Ubuntu t ex.) och där skulle man från statligt håll
stödja med kompetens och hjälp.
Andrea Hofmann på Facebook
CCC Digitalt bibliotek är mycket mer än digitalisering. Det är kunskap och
tillgänglighet av digitala/tekniska verktyg på bibliotek (oavsett typ av bibliotek).
Det är sociala medier. Det är e-böcker. Det är bibliotekets webbplats/katalog.
Det är bibliotekssystemet. Mycket handlar om kompetensutveckling – både av
personal på bibliotek och också besökare/användare av bibliotek. Etc ...
Andrea Hofmann på Facebook
CCC För min del hör samarbeten med andra parter än enbart
bibliotek ihop med det digitala. Som exempelvis Projekt Runeberg, Project Gutenberg, Goodreads, Wikipedia, Wikimedia
Commons och Wikisource. Med samarbeten menar jag rent
praktiskt att bibliotekarier och representanter för de olika
samarbetspartnerna träffas och arbetar för att knyta samman
resurserna så att allmänheten får enklare att hitta saker de
inte ens visste att de inte kände till, men som var just precis det
de behövde.
Lennart Guldbrandsson på Facebook
CCC Till allt ni sagt ovan vill jag tillägga att allt måste
presenteras så att alla kan förstå och vara delaktiga. Enkla
manualer, enkelt att använda, går att läsa upp. Detta är
grunden i digitaliseringen. Här finns mycket att önska. Ta in
användarna i utvecklingen och då inte de som redan är på
banan.
Heidi Carlsson Asplund på Facebook
Sidan 65 av 124
Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet
CCC Först och främst och grundläggande: en publik digital
bibliotekskatalog som är tillgänglig och lättanvänd för
de prioriterade målgrupperna – och därmed lär vi uppnå
begreppet alla.
Detta kan inte läggas på enskilda folkbibliotek utan bör
arbetas fram gemensamt och delas. Ett stort jobb kvarstår
om vi jämför med dagens portallösningar och katalogposter.
Arbetet kan inte heller vara statiskt utan behöver följa med sin
tid och nya tekniska lösningar.
Men – för att katalogen ska nå sin fulla potential krävs
utbildning, och kontinuerlig utbildning, för personalen så att
både personal och besökare delar erfarenheter och därmed får
den bästa hjälpen och servicen.
Regine Nordström på Facebook
CCC­På­Regions­bibliotek­Stockholms­workshop­idag­pratades­bl­a­käll­kritik­och­
digital integritet. Där efterlystes gemensamma fristående lösningar för digital
media. T ex en e-boksläsare som inte kräver konto hos Apple etc och som inte
rapporterar vidare vad användarna laddat ner. En annan sak som diskuterades
där var digitala integritetszoner på de fysiska biblioteken. Där du kan söka
verkligt anonymt på nätet och där din sökning inte färgas av vad tidigare
användare på den IPadressen sökt på.
Karin Sundström på Facebook
CCC Jag tänker e-biblioteket som gränsöverskridande,
likvärdigt, intuitivt, alltid öppet, tillgängligt med avseende
på språk och funktionsnedsättningar, kommunikativt,
interaktivt.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Ann Ostman på Facebook
CCC När jag läser frågan så upplever jag att det är två
områden man pratar om; dels digitalisering och dels digitala
bibliotek och de är nödvändigtvis inte samma sak. Jag ger
nedan min bild på digitalt bibliotek med en utgångspunkt från
universitetsbibliotekeket i Lund.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 66 av 124
När jag tänker på digitalt bibliotek så tänker jag inte på
digitalisering av t.ex. kulturarvsmaterial eller dagstidningar
som jag ser som en specialfråga utan jag tänker explicit på de
licensierade och fritt tillgängliga e-resurserna som biblioteket
tillgängliggör primärt till sina forskare och studenter på
lokal nivå. Men jag tänker även på de system som är tätt
knutna till innehållet såsom länk server, discoverysystem
och autenticeringslösningar. Andra viktiga parametrar i det
digitala biblioteket är systemflöden, och hur olika system
pratar med varandra. Andra viktiga frågor är metadataflödena, hur förlagen samarbetar med andra aktörer på
marknaden – vilken inte alltid är så som man hade önskat.
Det­finns­flera­problemområden­…
Ett problemområde är de skenande kostnaderna för de
licensierade resurserna och det blir svårare och svårare att
tillgodose våra forskare och studenters behov av vetenskapligt
material. Det är inte heller alltid frågan om licenser, avtal och
priser är så begriplig för forskarkommuniteten – utan de ser
att e-resurserna är tillgängliga via Google eller Google Scholar
och förstår inte att det är biblioteken som gjort dem tillgängliggjorda där och att det är biblioteken/universiteten betalar för
e-resurserna (de är inte gratis).
För att komplicera det hela ytterligare så behöver de som
arbetar med licenser förhålla sig till hur forskarna publicerar
sig. Detta för att om de har publicerat med någon form av Open
Access (s.k. Green eller gold) så vill man inte betala dubbelt för
innehållet – alltså dels när man publicerar sig och dels när man
köper licenser.
Idag kan vi inte alls tillgodose forskare och studenters behov
av e-böcker på svenska eftersom i dagsläget har förlagen inte
en godtagbar finansieringsmodell för svenska e-böcker. Ett
annat problem är de olika accessmodellerna och olika DRM
villkor som de olika förlagen har och det blir svårgenomträngbart för slutanvändaren. För att göra det förståeligt för
Sidan 67 av 124
Kapitel5.Infrastruktur,biblioteksväsendet
slut användaren har vi gjort en utförlig Libguide där man kan
titta på förlag för att se vad som gäller för det enskilda förlaget:
(http://libguides.lub.lu.se/ebooks_publishers-and-providers)
Många av våra e-resurser är sökbara i den nationella
katalogen men de är bara tillgängliga för forskare och
studenter vid Lunds universitet (samt walk – in – users på
plats på biblioteket) och en stor del av materialet går inte att
fjärrlåna.
Avslutningsvis så är förvärv av e-resurser något helt
annat än det man varit traditionellt van vid inom biblioteksvärlden; andra priser, andra villkor, andra modeller och
andra tillgängliggörande processer – en helt ny värld som
universiteten måsta anpassa sig efter såväl ekonomiskt som
kunskapsmässigt.
Emma Nolin på Facebook
CCC
Jag tycker att en mer intressant utveckling är att
utmana de dominerande bibliotekssystemen och istället
gemensamt och solidariskt hjälpas åt med att bygga
bibliotekssystem så som vi vill ha dem. Om vi klarar att
tänka globalt, så kan vi också se en vinst för bibliotek
och länder världen över med en sådan utveckling. Jag
tänker nu på Koha.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Anna-Stina Takala på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 68 av 124
CCC Kompetens för att ställa krav och upphandla, eller
utveckla, är mycket viktigt, liksom kontinuerlig utvärdering.
Samarbete gynnar både användarna och biblioteken. Det
medför interoperabilitet och kan med fördel använda öppen
källkod och etablerade standarder – kan vara Koha, kan vara
något annat. Jag tycker att det finska Finna är ett gott exempel.
(http://finna.fi)
Elisabet Frigell på Facebook
CCC Det finns många viktiga satsningar där enskilda
kommuner inte riktigt mäktar med IT-biten, samtidigt som
regionerna inte heller ska drifta även om man kanske kan få
loss kompetens för själva utvecklingsarbetet
Viktor Sarge på Facebook
Sidan 69 av 124
Kapitel
6
Bibliotekarieyrkets roll
och förutsättningar
Ur uppdraget:
Uppdraget formulerar ... Kungliga biblioteket ska belysa
bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar …
B
’’
ibliotekarierollen blir alltmer mång facetterad. Det
krävs specialist kunskaper samtidigt som bibliotekarier
behöver en pågående kompetensutveckling i takt med
den snabba medieutvecklingen. Stora folkbibliotek kräver fler
kompetenser än enbart bibliotekarier, forskningsbiblioteken
behöver systemvetare, kommunikatörer och kunnande
inom förlagsverksamhet. Skolbibliotekariernas kompetens
behöver förstås av pedagogerna och skolledarna och specialoch myndighetsbibliotekarier måste kunna lite av allt. Alla
har behov av mångspråkiga bibliotekarier. Hela branschen
uttrycker svårigheter att rekrytera bibliotekarier med rätt
kompetens.
DEPESCHER
*** RöstfrånVästsverige:Det digitala livet sätter fokus
på hantering av källor, informationssökning osv, vilket gör att
bibliotekariernas kunskaper från biblioteks- och informationsvetenskapen blir ännu mer behövda. Medie- och informations-
Sidan 71 av 124
Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar
kunnighet är centralt på ett nästan helt nytt sätt. Att läsa
bilder, tolka nyheter och information på ett smart sätt är
avgörande. Vilka kan sånt i samhället om inte biblioteksfolk?
*** RöstfrånStorstockholm:Läget i det enorma, globala
och ständigt växande informationsflödet är spännande,
mycket givande och stimulerande men stundom också väldigt
oöverblickbart och då och då till och med ganska skrämmande.
Så här:
har aldrig varit så lätt att få tag i mycket information
• Det
som det är nu.
har aldrig varit så svårt att sålla bland och välja den
• Det
information man kan få tag i som nu.
aldrig gjorts så många skrifter, presentationer och
• Det
föredragningar som skulle vunnit på ”less is more” som det
görs nu.
har aldrig varit så lätt att publicera någonting som det
• Det
är nu.
har därför heller aldrig funnits så många som
• Det
publicerar texter och information som nu.
har aldrig funnits ett så stort behov av högkvalitativ
• Det
information som nu.
har aldrig varit så lätt att snabbt manipulera stora
• Det
skaror av läsare som det är nu.
har aldrig publicerats så mycket dålig, farlig och
• Det
stundom till och med ondskefull information som nu.
av kritiskt granskande, kritiskt förhållningssätt
• Behovet
och aktiv källkritik har aldrig varit så stort som nu.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** RöstfrånMellansverige:Samhällets kulturella
mångfald och biblioteket som offentligt rum och tillflyktsort
för personer som inte har någon annanstans att ta vägen
kräver en bredare palett av kompetenser hos biblioteksmedarbetarna än förr. Inte så att varje biblioteksmedarbetare
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 72 av 124
behöver vara allkonstnär, men den samlade personalresursen
vid ett folkbibliotek behöver tillsammans vara mångkunniga,
och inte bara inom de traditionella biblioteksuppgifterna.
På biblioteken kan i framtiden vid sidan av utbildade
bibliotekarier behöva finnas medarbetare med annan expertis,
eller dubbel kompetens, som fritidspedagoger, personer
med särskilda språkkunskaper, etc. Men en sådan mix av
professioner innebär en rejäl utmaning för många i biblioteksvärlden, en förändrad syn på uppdraget och ett förändrat
arbetssätt inom verksamheten och tillsammans med andra
offentliga verksamheter.
*** RöstfrånMellansverige:
Då vi har en generationsväxling i personalgruppen
på biblioteket märker jag att de yngre inte går till
databaserna i första hand utan man googlar sig fram.
*** RöstfrånMellansverige:Det är inte alltid så lätt för en begränsad
personalstyrka i en resurssvag, liten kommun att åstadkomma detta utåtriktade
arbete. För detta krävs både egen idérikedom och inspiration utifrån. Inte minst
behövs en inspirerad bibliotekschef som med hjälp av hårda fakta och säkra
analyser kan ge utrymme åt bibliotekets medarbetare att ta egna initiativ och ta
kontakter med andra verksamheter, både i det offentliga och i det civila samhället,
för att sprida bibliotekets erbjudanden till dem som behöver dem.
*** RöstfrånöstraSverige:Publiceringsstöd innehåller
nya bitar av biblioteksverksamheten såsom bibliometri,
avhandlingsstöd, University Press, stöd i forskningsdatahantering, juridisk rådgivning och Open Access-rådgivning.
Alla dessa verksamheter är under snabb utveckling och kräver
kvalificerad personal. Vi har rationaliserat arbetsflöden i
den traditionella biblioteksverksamheten för att utveckla
dessa tjänster, men det är svårt ibland omöjligt att hitta
bibliotekarier med den här kompetensen.
Sidan 73 av 124
Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar
RÖSTER FRÅN FACEBOOK OM VILKEN KOMPETENS
SOM BEHÖVS PÅ BIBLIOTEKEN
CCC Kritisk granskning/källkritik! Och förmåga att förmedla
varför det är viktigt och hur man gör.
Lotta Haglund på Facebook
CCC
Kunna bygga och förstå sig på temporära teorier
tillsammans med andra, så att de kan ta tillvara
alla­luckor­som­kommer­att­bli­fler­och­uppstå­i­mer­
oförutsägbara sammanhang.
Angela Zetterlund på Facebook
CCC Kunskap om lärandeprocessen.
Helle Barrett på Facebook
CCC Biblioteken som samhällsinstitutioner (Att förstå sitt
sammanhang – kommun, skola, högre utbildning etc – för olika
bibliotekstyper) Genomtänkt pedagogiskt förhållningssätt
Kunskapsorganisation, Sökning, användning och hantering
av information Användarorienterat perspektiv på biblioteksoch informationsverksamheter Analytisk och kritisk förmåga
Reflekterande praktiker.
Jan Hjalmarsson på Facebook
CCC Som barnbibliotekarie skulle jag vilja bygga på med barns språkutveckling,
läsinlärning och läsförståelse, pedagogik och didaktik. Som skolbibliotekarie
behöver man också kunna en hel del om barns språkutveckling, läsinlärning och
läsförståelse, pedagogik och didaktik men ännu mer kring lärandeprocesser
eftersom man där verkar direkt i en skol- och lärandemiljö.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Anita Höglund på Facebook
CCC Informationssökningens och källkritikens didaktik.
Cilla Dalén på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 74 av 124
CCC Insikt om det strategiska värdet av kontinuerlig
omvärldsbevakning + insikt om att professionen faktiskt mår
bra av utveckling och samarbete.
Ann Ostman på Facebook
CCC Att förstå sin omvärld och brukarnas behov i den. Att ”förstå sin kommun”
innehåller hela helhetsperspektivet i från folkbiblioteksvärlden, men en högskola
finns­också­i­en­lokal­kontext.­Högskolan­spelar­roll­i­den­kontexten,­alltså­finns­det­
också en koppling till högskolans bibliotek. Folkbiblioteket måste kunna göra sig
”nyttigt” i sitt lokala sammanhang. Det är viktigt med kunskapsorganisation och
allt­det,­men­kunskapsorganisationen­finns­där­för­brukaren­och­därmed­måste­
man förstå brukarens sammanhang.
Gunlög Thorstensson på Facebook
CCC
Jag tänker att bibliotekarier lika lite som andra
yrkesgrupper är några supermänniskor. Tricket är att
anställa bibliotekarier som kompletterar varandra,
några nischade specialister, och inte vara rädd att
anställa andra yrkesgrupper. Stirrar vi oss blinda på
bibliotekarieexamen så kommer vi aldrig att få in den
språkkompetens vi behöver på biblioteken.
Carola Beijer på Facebook
CCC Medarbetarskap och ledarskap är generella
kompetenser som även bibliotekspersonal behöver. Dessutom
behöver hela kompetenshjulet täckas in för att få funktionell
kompetens, dvs den kompetens som krävs för att klara det
dagliga arbetet. De fyra delarna är personliga, kommunikativa,
strategiska och yrkestekniska förmågor och färdigheter.
Inom bibliotek behövs särskilt god kunskap om prioriterade
målgrupper, förmåga att jobba tillsammans med användare
och kunskap inom MIK + IKT.
Catharina Isberg på Facebook
Sidan 75 av 124
Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar
CCC Jag håller med Carola. Bibliotekets uppdrag är bredare
än kärnan i biblioteks- och informationsvetenskap. Om
BoI fördjupar och utvecklar ämnet i dialog med forskning
och praktik, så kommer det även fortsättningsvis att vara
den centrala kompetensen för (folk-)bibliotek. Men den
behöver kompletteras med andra, i huvudsak akademiska
kompetenser: pedagoger, samhällsvetare.
Johanna Hansson på Facebook
CCC Söka fram relevant information, organisera information
på smarta sätt och vara skickliga på källkritik – sen har vi nog
ganska fullt upp
Marie Folkesson Jonsson på Facebook
CCC Ja, det behövs såklart flera yrkesgrupper på biblioteken
idag. På flertalet högskole- och universitetsbiblioteken
arbetar idag t. ex. bibliometriker, webb/systemutvecklare,
IKT-pedagoger, kommunikatörer, språklärare, forskningsredaktörer tillsammans med bibliotekarier.
Jan Hjalmarsson på Facebook
CCC Frågan förutsätter att arbetsplatsen är ett bibliotek? Ursäkta om jag läst
slarvigt i tråden, vet dessutom att ni måste diarieföra allt. Tänker på bibliotekens
och bibliotekariernas (inte med nödvändighet tillsammans) roll och ev. ansvar
när det publicistiska ansvaret förskjutits. Vemsomhelst kan publicera vadsomhelst
hursomhelst.
Ellen Follin på Facebook
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
CCC Värdegrunden. Vi är det demokratiska samhällets
trädgårdsarbetare. Vi främjar fri åsiktsbildning, bildning
och kunskap med de redskap som står till förfogande, våra
och andras litteratursamlingar och våra offentliga rum. Och,
som Jan Hjalmarsson säger, vi kommer med många olika
kompetenser. Som när man bygger ett stort hus.
Tore Torngren på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 76 av 124
CCC Jag tror att vi som arbetar på bibliotek i mycket
högre grad behöver ta en aktiv roll för att leva upp till våra
uppdrag. Omvärldsbevakning för att hitta perspektiv och
förhållningssätt är viktigt men jag tror också att vi behöver
praktiska redskap, en fungerande metodik, för att samspela,
bjuda in till delaktighet, skapa relationer och aktivt skapa
lärandesituationer.
Anna Åkerberg på Facebook
CCC
att utifrån rollen på arbetsplatsen – som
• Kompetens
medarbetare och/eller ledare – förstå och tolka bibliotekets
uppdrag och det egna uppdrag utifrån givna avgränsningar
och i relation till brukarnas/allmänhetens/ behov. Därav
behov av kunskaper om demokratiska processer och
mänskliga rättigheter.
kompetenser som bemötande, interkulturell och
• Sociala
intersektionell kompetens, dvs kunskaper om prioriterade
och andra målgrupper. Men också förmågan att bygga
nätverk, samverka och hitta samverkanspartners, skapa
dialoger och relationer.
kompetens för att underlätta
• Pedagogisk
kunskapsbyggandet hos de individer som finns i det
samhälle eller den organisation där biblioteket verkar.
och informationskompetens som dels tar sig uttryck
• Mediei praktisk kunskap om IT och digitala verktyg, dels i
kunskap om effekten på kulturformer som litteratur, film
eller annat som kan beröra det aktuelkla biblioteket. Men
det handlar även om att behärska nya kompetenser som
deltagandekompetens, visual literacy, viral, och för den
delen annan, marknadsföring
tänkande och därav förändrings-, förbättrings
• Strategisk
och förnyelsekompetens.
Peter Alsbjer på Facebook
Sidan 77 av 124
Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar
CCC Instämmer till fullo med Peter. Jag företräder dessutom
en sådan arbetsgivare (Botkyrka kommun) som lägger
betydligt större vikt vid egenskaperna och förhållningssätten
än BoI-utbildning.
Anja Dahlstedt på Facebook
CCC Bibliotekarier har ett stort demokratiuppdrag och där ingår både att
arbeta med bla digitala klyftor, källkritik, folkbildning och kultur. Detta kan göras
både från folkbibliotek men även ifrån andra verksamheter. Självklart behöver
bibliotekariekåren utvecklas och få en större bredd vad gäller etnicitet och kön.
Men vad jag hoppas att utredning ska belysa är ju själva uppdraget. Kommuner
får allt tuffare budgetar och lägger av besparingsskäl ner andra verksamheter
som ex fritidsgårdar och fältarbetare och tycker sen att biblioteken (som ändå
är öppna) ska ta emot och bedriva verksamhet ur alla dessa aspekter. Det läggs
även till medborgarkontorsuppdrag och vips har bibliotekarien ett arbete som
tangerar myndighetsutövning och socialarbetarens. I och med detta så börjar
många arbetsgivare istället rekrytera socionomer och fritidspedagoger framför
bibliotekarier­och­då­finns­det­inte­längre­någon­kvar­att­bedriva­verksamhetsutveckling utifrån biblioteksperspektiv.
Lina Svanbrink på Facebook
CCC
Och övrig personal kring biblioteksanvändaren:
biblioteksassistenter, tekniker, vaktmästare, cafépersonal,­väktare,­städ­personal­med­flera.­Vilka­är­
våra­roller?­Det­finns­en­kultur­av­att­bibliotekarieutbildningen är enda vidareutvecklingen för personal
som arbetar på och brinner för våra bibliotek.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Mia Moberg på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 78 av 124
CCC Bibliotekariers kunskap och kompetens om hur
människor söker och hanterar info och deras (bibl) vana vid
dialoger med användare och deras (fortf bibl) kunskaper
om digitala tjänster borde vara guld för tex kommuners och
myndigheters arbete med att skapa och strukturera info
digitalt. Borde vara! Då krävs att bibliotekarier söker tjänster
i dessa funktioner och stolt framhåller sin utbildning och
erfarenhet i sammanhanget.
Ann Wiklund på Facebook
CCC Och ur de perspektiv du beskriver, Lina, är det så viktigt
att förtydliga kompetensen. Det är så lätt att engagerade
bibliotekarier hävdar att biblioteken redan har verksamhet
så som du beskriver. ”Detta gör biblioteken redan” måste
förtydligas med hur, varför och vilka effekter det får för
uppdraget i stort.
Ann Wiklund på Facebook
CCC Just att bibliotekarier ser sin kompetens inom detta
och lyfter den är oerhört viktigt. Bibliotekarier har denna
kompetens. Men om inte bibliotekarier tar denna möjlighet
kommer andra göra det.
Catharina Isberg på Facebook
CCC Kan inte nog understrykas! För många år sedan hade
skolbibliotekarierna diskussionen om vad som skulle hända
om man jobbade mera i klassrummen som bibliotekarie i team
med läraren, än om man var i det fysiska biblioteket. Skulle
kompetensen räcka? Det gjorde den! Informationssökningen
som gjordes i klassrummen var vardaglig och bredare än den
som gjordes vid besök på biblioteket. Och bibliotekariens
kompetens att samla, strukturera och handleda kom till sin
rätt. Handledning för infosökning behövs alltså på många flera
fysiska platser än inne på biblioteken. Och kunskap för att
samla och strukturera info på bästa möjliga sätt, likaså.
Ann Wiklund på Facebook
Sidan 79 av 124
Kapitel6.Bibliotekarieyrketsrollochförutsättningar
CCC
2011­publicerade­en­expertgrupp­från­DIK­en­rapport­
om bibliotekariens framtida yrkeskompetens.
Rapporten­avsåg­att­ge­en­”heltäckande”­bild,­dvs­
vara giltig för alla typer av bibliotekarieroller, eller
egentligen på alla typer av bibliotek. De kompetenser
vi­identifierade­då­var­Digitalisering,­Läsning,­
Vetenskaplig kommunikation, Deltagarkultur,
Pedagogik och handledning, Marknadsföring och
Akademikerkompetens.
Det har ju gått några år sedan dess, men jag tycker
inte att vi var helt off. Jag skulle framförallt vilja
komplettera det med interkulturell kompetens och
språkkompetenser.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Anna-Stina Takala på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 80 av 124
L ÄNKAR
RUBRIK
!
http://www.dik.se/media/1331/rapport_bibliotekariens_yrkeskompetens_
slutgiltig.pdf
Textfil: Klicka för att öppna i eget fönster.
CCC­För­snart­10­år­sedan­gjorde­jag­på­uppdrag­av­BHS­en­
undersökning av vilken kompetens som arbetsgivarna önskade
sig av de nya bibliotekarierna. Tror nog att rätt mycket av
slutsatserna fortfarande håller.
Jakob Harnesk på Facebook
!
http://bada.hb.se/bitstream/2320/4798/1/Harnesk.pdf
Sidan 81 av 124
Kapitel
7
Högre utbildning
och forskning
B
iblioteksväsendet har sedan 1900-talets början
styrts av olika departement. Åren 1912–1972 låg folkbiblioteken under Skolöverstyrelsen och var ett
instrument för folkbildning. Då låg samtliga biblioteksslag
under samma departement – utbildningsdepartementet.
1972 fördes folkbiblioteksverksamheten över till kulturdepartementet . Delar av biblioteksväsendet är bundet till
utbildning och forskning och sorterar fortfarande under
utbildningsdepartementet. Det gäller Kungliga biblioteket,
universitets-och högskolorna samt skolbiblioteken. Det går
en röd tråd från tanken med skolbibliotek till den högre
utbildningens lärande, studerande och forskande.
Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett
skolbibliotek. Bibliotekslagen och högskolelagen garanterar
biblioteksverksamhet på de högre nivåerna.
Bibliotekslagen
12­§:­Det­ska­finnas­tillgång­till­högskolebibliotek­vid­alla­universitet­och­högskolor­
som­omfattas­av­högskolelagen­(1992:1434).­Dessa­bibliotek­ska­svara­för­
biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning
vid universitetet eller högskolan.
’’
Sidan 83 av 124
Kapitel7.Högreutbildningochforskning
Högskolelagen
1­kap­8­§:­Utbildning­på­grundnivå­ska­väsentligen­bygga­på­de­kunskaper­
som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande
kunskaper.­Regeringen­får­dock­besluta­om­undantag­när­det­gäller­konstnärlig­
utbildning.
’’
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga
att självständigt urskilja, formulera och lösa
• förmåga
problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna,
utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• söka
kunskapsutvecklingen, och
• följa
kunskaper även med personer utan special• utbyta
kunskaper inom området. Lag (2009:1037).
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
U
niversitets- och högskolebiblioteken har utvecklats
snabbt de senaste åren. Med autonomireformen bands
biblioteken närmare det enskilda universitetet/
högskolan och har därmed blivit en del av högskolornas
varumärke och marknadsföring. Biblioteken har utvecklats
till kunskapsproducenter, förlag, ansvar för rankningssystem, samtidigt som man erbjuder studenter tillgång till
kvalificerade sök tjänster och litteratur. Men biblioteken möter
också stora utmaningar i takt med globaliseringen och den
makt internationella förlag och kunskapsförsörjare får över
en liten beroende marknad. Kungliga biblioteket, högskolesektorn och Vetenskapsrådet samt andra forskningsaktörer
sedan några år tillbaka med Open Science där de tillsammans
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 84 av 124
försöker skapa förutsättningar för att öka den fria tillgången
till forskningsartiklar, forskningsdatat, bättre rankningssystem med mera.
DEPESCHER
*** RöstfrånöstraSverige: Kungliga biblioteket har ett
samordningsansvar för forskningsbiblioteken. Men ingen
formell makt. Detta kräver verkligen en god vilja att fördela
ansvar, samordna och gemensamt utveckla. Kompetens och
resurser måste utnyttjas, varhelst i biblioteksväsendet de
råkar befinna sig. Drivkraften – när det gäller forskningsbiblioteken – måste vara forskningens och den högre
utbildningens nytta. Detta sagt utan att förringa vårt uppdrag som delar i det nationella biblioteksväsendet. I den
globala forskningsverkligheten kompliceras emellertid detta
nationella uppdrag av att vi har en roll att spela även i en
övernationell idé om gemensamma biblioteksresurser. Här är
gamla europeiska samlingar av handskrifter och äldre tryck
en ingrediens – en annan är Open Access-tanken som måste
drivas av universiteten och deras bibliotek.
*** RöstfrånMellansverige: Forskningsbiblioteken har
under den senaste femtonårsperioden, med utvecklingen av
det digitala samhället, stått under en fantastisk förändring. Vi
har under de senaste åren varit tvungna att omvärdera vårt
uppdrag­från­lärosätena­och­försöka­definiera­vad­ett­modernt­
forskningsbibliotek är idag. Denna process har varit olika för alla
forskningsbibliotek och vi har kommit olika långt i utvecklingen
mot det digitala samhället och dess förändrade möjligheter och
hinder till tillgång av information.
Sidan 85 av 124
Kapitel7.Högreutbildningochforskning
*** RöstfrånMellansverige: De kommunala biblioteken
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
får en allt viktigare roll för studenterna. I dag kan man läsa
både hela program och enstaka kurser utan att, mer än att
möjligtvis vid något tillfälle, besöka lärosätet.
Det finns naturligtvis fördelar med detta då det öppnar
möjligheten för många att studera som, av olika anledningar,
inte har möjlighet att flytta eller pendla till ett lärosäte. Högskole-/universitetsutbildningen är ett statligt ansvar vilket
per automatik gör att de också har ett formellt ansvar även
för stöd till distansstudenter. Det är egentligen här problemet
uppkommer. De kommunala biblioteken har ofta, dock inte
alltid, ett kommunalt uppdrag att ge stöd till de kommuninvånare som läser på högskolan. Detta för att man, med rätta,
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 86 av 124
anser att distansstudenterna är en viktig del i kommunens
möjlighet att trygga kompetensförsörjningen i det lokala
arbetslivet. Biblioteken anstränger sig ofta för att bistå
studenterna med fjärrlån från andra kommuner eller från olika
lärosäten. Det är en, för studenterna, mycket viktig service
eftersom det system som högskolans bibliotek inte ger en
tillräckligt snabb och effektiv hantering.
För att hitta fungerande lösningar måste ett samarbete
mellan högskole-/universitetsbiblioteken och de kommunala
biblioteken utvecklas där studentens/medborgarens behov
sätts i centrum. Likvärdigheten är i stort sett obefintlig mellan
distansstudenter och campusstudenter vilket är mycket
oroväckande i en tid då såväl Riksdag som Regering lyfter upp
nödvändigheten av att göra det möjligt att studera oavsett var
man bor.
*** RöstfrånöstraSverige: Publiceringsstöd innehåller nya bitar av
biblioteksverksamheten såsom bibliometri, avhandlingsstöd, University Press, stöd
i forskningsdatahantering, juridisk rådgivning och Open Access-rådgivning. Alla
dessa­verksamheter­är­under­snabb­utveckling­och­kräver­kvalificerad­personal.­Vi­
har­rationaliserat­arbets­flöden­i­den­traditionella­biblioteks­­verksamheten­för­att­
utveckla dessa tjänster. Allt viktigare blir detta då Sverige fått en policy för Open
Access­till­publikationer­och­forsknings­data.­Det­finns­mycket­som­måste­utvecklas­
här och inte minst arbeta för en förändrad roll.
H
ögskolesektorns forskning finansieras huvudsakligen
med offentliga medel. Kvalitativ undervisning och
forskning kräver tillgång till kvalitativt forskningsunderlag. Forskare som färdigställt delar av sitt arbete
publicerar sig i tidskrifter som säljs tillbaka till forskningssektorn via artikeldatabaser. I Sverige har forskningsbiblioteken gått samman i ett konsortium Bibsam som leds
av en referensgrupp och hanteras praktiskt av Kungliga
biblioteket för att tillsammans förhandla bättre priser på dessa
forskningsdatabaser.
Sidan 87 av 124
Kapitel7.Högreutbildningochforskning
Bibsam förhandlar och administrerar cirka 40 s.k. BIBSAMavtal som omfattar ett 100-tal e-resurser. Omsättningen
är 325 miljoner SEK (2016) och de 10 största universiteten
står för 73 % av omsättningen. Tillgången till resultaten
låses in i en kommersialiserad digital värld. Informationen
kontrolleras av tre monopolliknande multinationella förlag.
Robert Darnton, före detta chef för Harvards bibliotek, hävdar
att vinst marginalen är 40 % på verksamheten. Forskar- och
universitetsvärlden har under lång tid förgäves försökt komma
åt problemet.
Robert Darnton som arbetat aktivt för att hitta en lösning
inom Open Access höll en föreläsning i Uppsala i mars 2016.
Nedan finns länken till föreläsningen.
L ÄNKAR
ROBERT DARNTONS FÖRELÄSNING I UPPSALA, MARS 2016
!
http://media.medfarm.uu.se/play/video/5787/
Film: Klicka för att öppna i eget fönster.
Forskningsbiblioteket­på­Chalmers­tekniska­högskola­ligger­i­
framkant­inom­sitt­område.­Här­är­länken­till­den­film­vi­gjort:
CHALMERS
Uppföljning 2014, Kulturrådet, 2015
https://vimeo.com/user18879042/review/163797048/da88295e69
Videolänk: Klicka för att öppna i eget fönster.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
!
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 88 av 124
1 1
För att
forska
2
För att
bedöma
Betala fem gånger:
5
För
öppen
tillgång
3
4
För att
läsa
För att
publicera
Först får vi betala för att forskarna ska forska.
Sen får vi betala för att deras forskning ska bedömas av andra
forskare före publicering.
Sen får vi betala för att de ska få publicera sig.
Sen kostar det att få läsa det som publicerats. Och då är
tillgången ändå mycket olika beroende på om man är på ett
stort universitet eller en liten högskola.
Vill vi dessutom göra det tillgängligt för alla i Open Access
får vi betala en gång till.
’’
Sidan 89 av 124
Kapitel
8
Samlingsuppbyggnad
I år firar svensk tryckfrihetsförordning 250 år. I samband med
tryckfrihetsförordningen instiftades svensk pliktlagstiftning.
För att Kungl. Maj:t skulle kunna kontrollera vad som
trycktes krävdes att varje förläggare levererade ett så kallat
pliktexemplar till Kungliga biblioteket.
T
’’
ack vare pliktexemplarcensuren har Sverige ett rikt
tryckt kulturarv bevarat för forskning och framtid
i Kungliga biblioteket och Lunds Universitetsbibliotek. Men den mediala utvecklingen innebär förändrade
produktionsmöjligheter och förändrat ansvar för vad som
ska levereras till kulturarvets insamlande. Idag är pliktlagstiftningen delvis obsolet och bevarandet av det publicerade
kulturarvet bör ses över.
Utöver de två pliktbiblioteken KB och Lunds Universitetsbibliotek tar ytterligare fem universitetsbibliotek emot
pliktexemplar av allt tryck, dock utan samma plikt att bevara.
Volymerna har blivit ohanterliga och delvis oönskade, och
plikt mottagarna gallrar i stigande grad nyinkommen litteratur
redan vid mottagandet på ett sätt som ur allmän synpunkt
varken är önskvärd eller långsiktigt hållbar. Samtidigt saknas
ett regelverk för vad och hur det som sker på sociala medier
ska bevaras för framtiden.
Det publicerade kulturarvet har olika uttryck och rymmer
allt från interaktiva spel till handskrivna handlingar och
konstnärligt handgjorda och handtryckta konstverk. När
Sidan 91 av 124
Kapitel8.Samlingsuppbyggnad
berättelser och text tar sig olika uttryck och i flera fall är interaktiva krävs att det vidgade textbegreppet analyseras och
att det nationella ansvaret för bevarande stöttas av teknikneutrala lagar. Det är en samlad bransch som uttrycker behov
av en helhetssyn av bevarande oavsett publiceringsform.
Pliktbiblioteken
Umeå
universitetsbibliotek
Uppsala
universitetsbibliotek
Stockholms
universitetsbibliotek
Kungliga biblioteket i Stockholm
Linköpings universitetsbibliotek
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Göteborgs universitetsbibliotek
Lunds universitetsbibliotek
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 92 av 124
DEPESCHER
*** Röstfrånmyndighetsbibliotek: Det saknas en helhetssyn
på hanterandet av och tillgång till landets samlade mängd
av olika typer av källmaterial, handskrifter, äldre och nyare
samlingar av litteratur, oavsett format (analogt eller digitalt).
De­tidigare­ansvarsbiblioteken­saknas,­flera­specialbibliotek­
känner fortsatt förväntan och ett informellt sådant ansvar för
sina ämnen (även om moderorganisationerna inte alltid håller
med). Det analoga materialet hamnar allt oftare i skuggan av
det­digitala.­Tendensen­lutar­mot­att­om­information­inte­finns­
tillgängligt­digitalt­(digitaliserat­eller­digital­born)­så­finns­den­
inte, missas eller blir irrelevant. Helhetssynen behöver likaså
lyftas, parallellt med plikt och ansvar.
*** Röstfrånmyndighetsbibliotek:Jag upplever att läget
för specialbiblioteken och deras samlingar i stort är ganska
allvarligt. Många specialbibliotek har redan lagts ned eller
minskats drastiskt i storlek och det ser ut att fortsätta på
samma sätt framöver.
Det­finns­hos­myndigheterna­ofta­ingen­känsla­för­att­
bevara information för samhället i stort utan den egna
ekonomin är prioriterad.
Vissa bibliotek digitaliserar sina egna samlingar men det
finns ingen kunskap inom organisationen om skillnaden
mellan tryckta och digitaliserade publikationer. Åsikter som
att allt tryckt kan slängas när digitaliseringen är klar är inte
ovanliga. (När jag säger att det är skillnad mellan tryckta
och digitaliserade publikationer menar jag att digitaliserade
publikationer är bra för att få en överblick över vad som finns,
att få snabb tillgång var som helst, att enkelt kolla upp en
uppgift och de är sökbara. Tryckta publikationer är bra för
djupare läsning av en text, de ger en bättre överblick för den
Sidan 93 av 124
Kapitel8.Samlingsuppbyggnad
som vill bläddra fram och tillbaka, möjliggör jämförelser på
ett annat sätt än digitaliserade böcker eftersom de kan läggas
bredvid varandra, innehåller texten som den faktiskt såg ut
när den trycktes – det kan inte ha hänt några konstigheter på
vägen i t.ex. OCR-scanning.)
Det behövs ett nationellt ansvar för att bevara kulturarvet­och­special­samlingar­och­det­måste­finnas­en­plan­
för bevarande av historiskt intressant material. Samt att
samlingar som är intressanta för forskning åtminstone
tillgängliggörs för användare på universiteten.
*** Röstfrånuniversitetsbibliotek: Forskningsbiblioteken
har under den senaste femtonårsperioden, med utvecklingen
av det digitala samhället, stått under en fantastisk förändring.
Vi har under de senaste åren varit tvungna att omvärdera vårt
uppdrag­från­lärosätena­och­försöka­definiera­vad­ett­modernt­
forskningsbibliotek är idag. Denna process har varit olika för alla
forskningsbibliotek och vi har kommit olika långt i utvecklingen
mot det digitala samhället och dess förändrade möjligheter och
hinder till tillgång av information.
*** Röstfrånuniversitetsbibliotek:
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
När det gäller forsknings- och specialbibliotek handlar
utmaningen om samordning och ansvarsfördelning.
Universitetsbiblioteken har glidit från att vara en
del av de nationella fysiska bokresurserna till att bli
strategiska delar av sina universitet.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 94 av 124
Vid­sidan­av­Carolina­Redivivas­fjorton­våningar­och­18­000­kvadratmeter­
växer­det­nu­upp­en­annan,­osynlig­biblioteks­byggnad­i­Carolinaparken.­Detta­
växande slott är platsen för digitala media och innehåller redan idag långt mer
information­än­UUB­lyckas­samla­ihop­under­de­375­första­åren­av­sin­existens.­
Lars Burman, Uppsala universitetsbibliotek
LARS BURMANS UPPSATS FINNS HÄR I SIN HELHET:
!
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:839871/FULLTEXT01.pdf
Textlänk: Klicka för att öppna i eget fönster.
Sidan 95 av 124
Kapitel8.Samlingsuppbyggnad
DEPESCHER
*** HUMTANK:Jag närmar mig sålunda frågan kring
framtidens bibliotek utifrån det perspektiv som jag kallar
för en digital epistemologi. För att utveckla konceptet vill jag
förtydliga att digitaliseringen alltså inte bara är en fråga om
teknik, prylar, sociala medier och nätverk: nej, digitaliseringen
är ett sätt att tänka, en struktur som påverkar vår blick
på världen. Inte minst påverkar den vår blick på ett annat
medium, nämligen boken. Vi inser kanske först nu att boken
inte bara är en inbunden behållare för tryckt text utan att även
den utgör ett sätt att tänka, ett verktyg för att skapa nya idéer
som skiljer sig från det som genereras av digitala verktyg.
Det finns, som påtalats ovan, en tendens till att det skapas en
del fastlåsta positioner i förhållandet mellan digitalisering
och bokkultur i samband med till exempel den pågående
ombyggnationen av en räcka av landets bibliotek.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Jag skulle här vilja varna för att göra digitaliseringen
till­en­”dumhetens­apostel”.­Det­är­ju­förträffligt­att­vi­
kan tillgängliggöra en mängd texter digitalt, i form av
databaser, litteraturbanker och fulltext, men det är i sig
inget argument för att göra sig av med böckerna.
Bara själva närvaron av böcker markerar en respekt för
en tankeform som är långt ifrån utdöd, utan som kanske
snarare får en allt tydligare kontur i och med digitaliseringen.
När vi värnar böcker, tryckt text och den monografiska
avhandlingsgenren, ska vi alltså inte göra det av sentimentala
skäl, eller av någon slags rädsla för digitaliseringen: vi ska
göra det för att vi värnar tankens mångfald. För att boken och
digitaliseringen representerar lika viktiga, men samtidigt
också helt skilda tankeformer. Ett bibliotek utan böcker är
därför per definition dummare.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 96 av 124
*** RöstfrånLund:KBs och Lunds Universitets biblioteks
uppdrag ligger nära varandra. KB är en stor och stundtals
svårmanövrerad organisation, men har fördelen att vara ett
nationalbibliotek. UB är betydligt mindre och kan lättare testa
och utvärdera nya idéer. Under senare år har samarbetet kring
plikten utvecklats och en del har gjorts men mycket återstår:
KBs och Lunds UBs samlingar av svenskt tryck ska i allt
väsentligt spegla varandra. Det gör de inte beroende på att
förutsättningarna för leverans av de båda nationalexemplaren
skiljer sig åt. Enligt lagen ska UB i Lund även tillgängliggöra
mottagna pliktexemplar som får skickas som fjärrlån i Sverige
och utomlands samt lånas ut lokalt. Lånehanteringen sliter på
reservexemplaret och ökar risken att det förkommer. 2012 lagstadgades att UB i Lund, som enda pliktbibliotek, erhåller nya
tryckningar av redan utgivna upplagor.
UB i Lund arbetar aktivt med att få in det svenska trycket,
förebygga och minimera luckor i samlingarna, bland annat
genom att ha adekvata kontakter med leverantörerna, genom
samarbete med KB och övriga pliktbibliotek och genom att
underlätta för brukarna att skänka saknade publikationer.
Samarbete tar tid och kräver uppföljning.
*** RöstfrånUniversitetsbibliotek:Handskriftsavdelningarna vid KB och de stora universitetsbiblioteken
samlar av hävd in handskrifter av källvärde för svensk
historisk forskning samt arkiv efter forskare vid det egna
lärosätet och efter kulturellt verk samma personer. Det
hanteras av biblioteken – också av hävd- som regionala
uppdrag (men KB som ett nationellt) och därutöver har GUB
tagit på sig att särskilt uppmärksamma arkiv efter kvinnor.
(http://www.ub.gu.se/kvinn/) Samarbetet fungerar väl och sällan
eller aldrig förekommer konkurrens om arkiv.
När nu personarkiv (som innehåller t.ex. brev, dagböcker,
manus, fotografier, räkenskaper mm) inte längre är analoga
har vi stora problem och betydande utmaningar vad gäller
både insamling och långsiktigt bevarande. Utmaningarna har
Sidan 97 av 124
Kapitel8.Samlingsuppbyggnad
av arkiv världen mötts bättre, med nya perspektiv på såväl
professionen som på synen på dokument, information och på
vad ett arkiv är och ska innehålla. Arbetet med att säkra de
digitala arkiven har främst letts av den offentliga sektorn vars
arkivhantering styrs av lagar och regelverk. När det gäller de
enskilda arkiven, personarkiv, föreningsarkiv och företagsarkiv, som ofta finns på biblioteken, har arbetet inte kommit
lika långt. Resurserna är knappa och kraven inte desamma.
Enskilda arkiv behöver inte följa arkivlagen (men kan använda
sig av den för råd om god arkivhantering). Vi står därför idag i
ett delat arkivlandskap där de offentliga arkiven är ljusår före
de enskilda när det gäller strategier för insamling och digital
långtidsbevaring.
En av frågorna som tidigt dyker upp är gränsdragning.
Enskilda arkiv, och i högsta grad personarkiv, återfinns
hos mer eller mindre alla typer av kulturarvsinstitutioner
i Sverige. De kan finnas hos Riksarkivet, kommunarkiven,
folk rörelse/föreningsarkiven, företagsarkiven, museerna och
på bibliotekens handskriftsavdelningar: olika huvudmän, lagstiftning, regelverk och förutsättningar.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Personarkiven faller alltså inte under arkivlagen utan
här bestämmer arkivbildare eller donator själv. Att få
arkivbildaren, eller arkivbildarens efterlevande (som
oftast donerar materialet till biblioteken), att inse vikten
av att spara materialet är en utmaning i sig.
En annan är frågan om format. Utöver att hitta formen för
detta så behövs även sätt att nå ut till arkivbildare och se till
att t.ex. e-post bevaras och doneras på rätt sätt. Men också
sms, mms, sociala medier, bloggar, kommentatorsfält mm.
kan tyckas höra till ett digitalt personarkiv. Man inser snabbt
problemen.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 98 av 124
En modell som använts i Danmark (Det Kongelige Bibliotek
i Köpenhamn), är att upplåta serverutrymme för arkivbildare
som där deponerar sina digitala arkiv. Kanske är detta en
möjlig modell.
KUNGLIGA BIBLIOTEKETS SAMLINGAR
!
KB:ssamlingaruppgårtilldrygt140hyllkilometerochöversjumiljoner
timmarljudochrörligbild.
Dokumenträknasihyllkilometer
• Hälftenavsamlingarna,70km,ärboksamlingar,
dvs.böcker,broschyrerochtidskrifter
• 30kmärdagstidningar
• 11kmärvardagstryck
• 7kmärmikrofilmochmikrofiche
• 6kmäraffischer
• 5,5kmärkartorochbilder
• 5kmärhandskrifter
• 0,2kmärmusiktryck
Detaudiovisuellaräknasitimmar
Vi har uppskattningsvis sju miljoner timmar material som består av
video- och ljudband, CD och DVD. 2/3 är ljud och resten är video.
I det digitala arkivet fanns det 1 januari 2013 över 4 miljoner timmar,
varav 1,8 miljoner timmar är egendigitaliserat.
Funderingar kring olika medier
*** Röstfrånuniversitetsbibliotek:Under 14–15 och
1600-talen samexisterar handskrivna böcker med tryckta
på ett till synes oproblematiskt sätt. Samma ord används om
bägge företeelserna (på latin codex eller liber och i folkspråken
dessas avledningar). Man kan inte se att böckerna separeras,
vare sig i offentliga bibliotek, i privata samlingar, på hyllor,
hos bok handlare eller i kataloger. Det fanns heller ingen
direkt praktisk anledning att göra det och skilsmässan blir en
långsam process – den tar ca 200 år. På de stora biblioteken i
t.ex. Paris, Oxford och Leiden står handskrifter och tryckta
Sidan 99 av 124
Kapitel8.Samlingsuppbyggnad
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
böcker tillsammans ända fram till sent 1600-tal. Vad skilsmässan, när den väl kommer, beror på är omdiskuterat. Ett
växande historiskt medvetande? En insikt om att handskrifter var sällsyntare och därför kanske värdefullare än
tryckta böcker som ju nu vällde in i samlingarna i allt större
mängd? När den väl var ett faktum och medierna börjar hållas
åtskilda blir det praxis att också hantera dem annorlunda,
skapa manualer, regelverk och katalogiseringsprinciper för
de två kategorierna och låta olika typer av personal hantera
dem. Handskrifterna blev samlarobjekt och förvaras ihop med
mynt, medaljer, antikviteter och skulpturer och tanken att den
grafiska tekniken var avgörande – och inte bokens innehåll –
slog rot och konditionerade bibliotekens lokaler och arbetssätt.
Fram till mitten av 1600-talet hade bibliotekskataloger, i
avsaknad av nationalbibliografier, fungerat som heltäckande
ämnesbibliografier: summan av alla bibliotekskataloger
utgjorde det ideala biblioteket och en guide till all världens
kunskap. När man nu börjar ordna bibliotekens bestånd efter
teknik och form istället för innehåll får också katalogerna en
helt annan funktion.
*** HUMTANK: Personligen anser jag att ett modernt
forskningsbibliotek inom humaniora ska värna och
manifestera boken som föremål och monografin som ett
forskningsverktyg med egna egenskaper: den sammanhållna tanken, det »långa» skrivandet, det återkopplade
resonemanget, den bibehållna rösten genom ett helt verk.
Samtidigt får man inte passivt anamma den digitala kulturens
uttrycksformer, utan biblioteken måste aktivt bidra till ett
konstruktivt utnyttjande (och exponerande) av de digitala
platt formarnas potential: för ämnen som filmvetenskap, bildvetenskap och medievetenskap, torde de digitala verktygens
möjligheter för visualisering innebära en enorm potential. Man
glömmer lätt att monografin och den tryckta texten onekligen
varit mer ägnade åt att diskutera litteratur, filosofi och
idéhistoria, än olika visuella vetenskaper. Å andra sidan – och
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 100 av 124
detta är en synnerligen viktig uppgift för framtidens bibliotek
– måste vi värna de digitala plattformarnas översättbarhet
in i framtida gränssnitt. Vi har redan skapat en kyrkogård
med obsoleta digitala kulturuttryck. Det vore förödande om
framtidens forskning inom ett par decennier skulle sluta som
elektroniska slaggprodukter. Alltmedan böckerna samlar
damm i depåer upprättade i avlägset belägna bergrum.
En annan aspekt av digitaliseringen är att inte sätta för
mycket fokus på terminaler. Snart har varje biblioteksbesökare
en egen ”terminal”, i form av laptop, surfplatta, eller smartphone. Det som däremot inte är lika tillgängligt är olika former
av kreativ mjukvara. Även om terminaler fortfarande kommer
att behövas, så är det licenser snarare än maskiner som
kommer utgöra hindret för konstruktiva forskningslösningar i
framtiden.
Forskningsbiblioteken måste undvika att stirra sig blinda på
tekniska lösningar och tillfälliga trendbegrepp, för att istället
gå in i detta viktiga arbete kunskapsteoretiskt: och upplysa sin
omvärld om att det inte finns någon motsättning mellan digital
och analog kultur.
Sidan 101 av 124
Kapitel
9
Skolbibliotek
I uppdraget skriver regeringen:
I samråd med Skolverket och andra berörda myndigheter
samt representanter för skolhuvudmännen ska Kungliga
biblioteket göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns
för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja
språkutveckling och stimulans till läsning.
Sedan år 2011 (SFS 2010:800) fastställer skollagen:
’’
Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
E
’’
fter att lagen antogs har det förts en livlig diskussion om
formuleringen ”tillgång till skolbibliotek”. Går det att
tolka som att skollagen uppfylls om skolan har ett rum
med böcker som är öppet några timmar i veckan? I brist på
definition och för att kunna göra statistiskt säkra mätningar
införde Kungliga biblioteket 2014 en statistisk definition.
Statistiken mäter skolbibliotek med bemanning om minst 20
timmar i veckan. Enligt Kungliga bibliotekets definition saknar
mer än hälften av Sveriges elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek.
Sidan 103 av 124
Kapitel9.Skolbibliotek
År 2014 genomförde SKL en uppföljning av kostnader efter
skollagsreformen.
kommuner svarade på enkäten.
• 200
dessa angav 73 % att de fått ökade kostnader genom
• Avkravet
på tillgång till skolbibliotek, 15 % oförändrade
kostnader, 0 % minskade kostnader och 12 % vet inte.
80 % av de vidtalade kommunerna har vidtagit
• Över
åtgärder med anledning av regleringen att eleverna ska ha
tillgång till skolbibliotek.
Skolinspektionen inspekterar skolorna så att de ska fylla
skollagens intentioner. Skolinspektionen anger att situationen
ser ojämlik ut över landet och att begreppet ”tillgång till skolbibliotek” tolkas olika över landet, beroende av driftsform på
skolan men kan också tolka olika inom samma skolkoncern.
Skolinspektionen tog 2011 fram följande krav som de anser
ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till
skolbibliotek:
1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skol• enhetens
lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som
gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en
del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för
denna.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skön• 2.litteratur,
informationsteknik och andra medier.
Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja
• 3.språk
utveckling och stimulera till läsning.
A
v de inkomna brev och de samtal vi fört med skolbibliotekarier, skolledare, SKL, Kungliga biblioteket, Skolverket, MTM, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten med flera är det tydligt att
det saknas rollfördelning, uppföljningsverktyg och ansvarsfördelning.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 104 av 124
Det är påtagligt att likvärdigheten för landets elever i
tillgång på skolbibliotek har stora brister. Skolbibliotekens
utveckling är en av denna utrednings prioriterade frågor.
En självklar resurs i frågor kring digitaliseringen är
också skolbibliotek med biblioteksutbildad personal.
Ett strategiskt utvecklande av skolbibliotekens funktion
i arbetet med framför allt mediehantering och mediekritiskt arbete är av stor betydelse. Bibliotekariernas
kompetens behöver tas tillvara särskilt när det gäller att
bidra till lärarnas kompetensutveckling när det gäller
informationshantering och källkritik.
Ur IT-strategi för skolan
’’
Här presenteras några insatta röster från branschen
skolbibliotek:
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC Jag vill poängtera att skolbibliotek definitivt är skolans
ansvar och det är viktigt att de äger, driver och tar ansvar
för den frågan. Det är lite fascinerande hur det kan skilja så
oerhört mycket mellan kommuner och faktiskt också mellan
skolor i samma stad. I Linköping har grundskolorna tagit ett
helhetsgrepp över skolbiblioteksverksamheten på grundskolan och har man följt verksamheten lite närmare vet
man att initiativet kommer från en driftig förvaltningschef
som drivit frågan och som haft en tanke om struktur och
organisation. Det visar också på vilken nivå frågan behöver
diskuteras och drivas för att utveckling ska ske.
En klar brist anser jag det vara att Skolverket inte har
tilldelats något ansvar vad gäller skolbibliotek, inte heller
Sidan 105 av 124
Kapitel9.Skolbibliotek
räknas skolbibliotekarier till den pedagogiska personal som
ska rapporteras in till Skolverket varje år, i den statistik som
SCB samlar in från skolan (underlag för skolval m.m.) finns
inte heller några direkta frågor om skolbibliotek (däremot ska
man kryssa i om skolmaten lagas på plats, idrottshall m.m.).
Saknas frågorna kring skolbiblioteksverksamhet inom skolan
innebär ju det att en rektor aldrig egentligen behöver ställa sig
frågan om det ska finnas. I o f s finns skolinspektionen där och
kan peka på bristen men i de årliga inrapporteringar som ska
göras i övrigt nämns inte begreppet eller verksamheten alls.
Problematiskt.
Inga Andersson, biträdande rektor, på Facebook
DEPESCHER
*** MyndighetsröstfrånSkolinspektionen: Våra
inspektioner och granskningar visar att flera skolor saknar
skolbibliotek eller har ett skolbibliotek som behöver utvecklas
så att de blir en aktiv del i elevernas utbildning.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Av de intervjuer och observationer som bland annat
jag­gjort­fram­kommer­att­det­finns­eld­själar­bland­
lärarna och skolbibliotekarierna med goda litterära
kunskaper som ofta är drivkrafterna bakom de bibliotek
som­finns­i­skolorna­eller­som­har­goda­kontakter­med­
de närliggande folkbiblioteken. Men det bygger alltför
mycket på enskilda personers engagemang.
Risken är påtaglig att kvaliteten på dessa skolbibliotek
sjunker om drivkraften försvinner. Däremot saknas alltför
ofta skolbibliotek över huvud taget och litteraturen väljs
utifrån skolans tillgång på böcker. Där det finns skolbibliotek
och skolbibliotekarier har detta stor betydelse för elevers
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 106 av 124
lärande, exempelvis som resurs för tryckta och elektroniska
informationskällor och som informationsspecialister.
Intervjuer visar att eleverna behöver ett aktivt stöd av lärare
och bibliotekarier för att tillgodogöra sig läsundervisningen
i skolan. Läraren kan hjälpa eleven att reflektera över sitt
lärande, bibliotekarien bidrar med relevansbedömning och
källkritik. Skolbibliotekets styrka är således inte bara att
tillgängliggöra olika källor. En annan aspekt som framkommer
är att skolbibliotekarier har aktuell kunskap och kompetens
om litteratur. Detta är viktiga aspekter eftersom forskningen
visat att användning av flera och varierade källor påverkar
kvaliteten på elevers lärande. Men om skolbibliotekets
betydelse för elevers läsning stannar vid ett passivt förmedlande av resurser minskar skolbibliotekets betydelse för
elevers läsutveckling.
*** MyndighetsröstfrånSpecialpedagogiskaskolmyndigheten:Specialskolorna är idag 8 till antalet och varierar
i storlek från 5– ca 140 elever. Skolorna finns på 6 olika orter.
Målgrupperna är döva och hörselskadade elever (de 5 regionala
skolorna) samt elever med språk störning, synskadade med
flerfunktionsnedsättning samt elever som är döva/hörselskadade med utvecklingsstörning eller dövblindhet (de tre
nationella skolorna).
Många av våra elever har stora behov av att utveckla sin
läsning eftersom svenska är för flera kanske deras andra eller
tredje språk och språkutvecklingen är en direkt konsekvens
av deras funktionsnedsättning. Bibliotekens utmaning är att
bidra till ett arbete där man parallellt stödjer elevernas läsutveckling, samtidigt som man arbetar med elevernas förmåga
att söka, sortera och kritiskt granska informationsflödet.
”Hoppar man över” momentet med ökad läsförståelse, kanske i
förhoppning om att den nya tekniken ska underlätta elevernas
tillgång till och förståelse för information, riskerar detta i en
senare fas leda till att elevernas läsförmåga blir begränsad.
Sidan 107 av 124
Kapitel9.Skolbibliotek
Den digitala utvecklingen ställer därför alltså nya krav på
personalens kompetens så att man inte tror att tillgången
till modern teknik löser elevernas läsutvecklingsbehov. Ett
problem uppstår då om inte samarbete mellan pedagoger och
skolbiblioteket är tillräckligt utvecklat. För många pedagoger
(i alla ämnen) saknar kunskap om hur man på ett aktivt sätt
kan utnyttja ett skolbibliotek inom ramen för sin under visning.
Avslutningsvis tycker jag att ett mer generellt problem är att
det idag inte finns tydliga former för hur man ska utvärdera
skolbibliotekens resultat och påverkan på skolans samlade
resultat. Detta gäller även för specialskolan.
*** RöstfrånsödraSverige:
Bemanningen­finns­ju­mycket­att­skriva­om­och­
godtycklighet. Men jag tror absolut att vi måste
medvetet satsa på och erkänna samverkan mellan
skol- och folkbibliotek vad gäller bemanning! Men med
tydliga roller och tydliga uppdrag. Så vems är frågan?
Även om ansvaret ligger hos skolan och skolmyndigheter
så behövs tydliga riktlinjer för strukturerat samarbete!
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** RöstfrånMellansverige: I många kommuner
är skolbiblioteksverksamheten helt upp till rektor, och
rektorerna saknar kunskaper om bibliotek, läsfrämjande,
informationskompetensens didaktik samt om
bibliotekariekompetensen.
I skolbiblioteken jobbar många som är outbildade – en del
gör säkert ett bra jobb, men många gör det inte och lärare
och skolledning förstår inte att det har med engagemang för
yrket och relevant utbildning att göra. Förväntningarna på
bibliotekarier i skolor är ofta mycket låga och rektorer vet inte
heller hur de ska rekrytera bra bibliotekarier.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 108 av 124
Jag har ju ingen erfarenhet av hur det är när skolbiblioteken
hör till kulturförvaltningen i kommunerna, men av det jag
hört tror jag att det lätt blir problem eftersom bibliotekarierna
då har svårare att bli en naturlig del av den pedagogiska
verksamheten.
*** RöstfrånMellansverige:Att få en likvärdig biblioteksverksamhet görs främst via skolbiblioteken. Här finns
möjlighet att nå ut likvärdigt till samtliga svenska barn och
unga mellan 6–19 år. Både svenska och utländsk forskning
visar att bra skolbibliotek bidrar och är en förutsättning till
elevers lärande. Det förutsätter i sin tur att skolbiblioteken
är bemannade med personal med tillräcklig arbetstid och
kompetens. Min tumregel är minst 1 heltid per 500 elever.
Det finns två orsaker varför Skolverket/SCB inte följer upp
skolbibliotekens personal idag.
biblioteket har det formella ansvaret för
• Kungliga
Biblioteksstatistiken. Två myndigheter kan inte ha samma
ansvarsområde.
Lösning: Regeringen­rekommenderas­förändra­
statistikansvaret­i­förordningen­om­den­officiella­statistiken.­
Skolverket får ansvar för statistik över bibliotekens personal i
skolan.
finns inget krav i skollagen på personal i
• Det
skolbiblioteken.
Lösning:­Regeringen­rekommenderas­att­komplettera­
skollagen. Vad jag förstår diskuterar regeringen alla redan
nu ett riktat statsbidrag till kommuner för bemanning av
skolbibliotek. Önskvärt att bidraget dels kan följas upp via
statistiken. Dels blir en morot till skolor som har bemannade
bibliotek och inte ett plåster till skolor som inte förstår att de
ska satsa.
Sidan 109 av 124
Kapitel9.Skolbibliotek
*** MyndighetsröstfrånSkolinspektionen: Lagstiftarna
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att
stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för
att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det
är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. En viktig
aspekt är att även om de flesta elever tycks ha tillgång till ett
bibliotek så är få av dem bemannade med en skolbibliotekarie.
Tillgängligheten blir därmed begränsad. Det innebär att
skolbiblioteken i själva verket inte lever upp till kraven att vara
stödjande för elevernas lärande.
Skolinspektionens tillsyn av skolor i Göteborg som
beslutades i slutet av mars, visar att ett antal skolenheter i
kommunen saknar tillgång till skolbibliotek. Tillsynen visar
att de flesta av skolenheterna är skolor som riktar sig mot
grundskolans tidigare årskurser.
Av tillsynen framkommer även att skolbibliotek saknas för
elever som går i årskurserna 7–9. Exempel på detta är Santosskolan 7–9 som är en nybyggd skolenhet i stadsdelen Lundby.
Enligt svar från stadsdelen till Skolinspektionen ska lärare och
elever använda sig av det närliggande folkbiblioteket. Elever
och lärare uppger däremot i intervju att de inte använder sig
av eller går till det närliggande biblioteket. Lärarna säger att
de beställer boklådor till skolan. Rektor uppger att ett skolbibliotek inte har gått att lösa i befintliga lokaler men att det
finns planer på att bygga ett, vilket bekräftas av områdeschef
och sektorchef för stadsdelen Lundby.
Eleverna som går på Johannebergskolan årskurserna 7–9
i stadsdelen Centrum har sina nya lokaler långt ifrån övriga
skollokaler (2,8 km). Sektorchefen för stadsdelen Centrum
säger att det är svårt att hitta lokaler och att skolbiblioteken
därför har fått ˮstryka på foten”. Örgryte Härlandas sektorchef
uppger att de stängde alla bibliotek av besparingsskäl men att
de nu får riktade pengar för att utveckla dem.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 110 av 124
SKOLINSPEKTIONEN
Box 2320, 403 15 Göteborg
Beslut2016-01-14
5(17)Dnr43–2015:4686
Det har också i tillsynen framkommit att skolenhetens bibliotek inte är lika
tillgängligt för alla elever och därmed inte används kontinuerligt inom ramen
för undervisningen. Biblioteket utgör inte en gemensam och samlad resurs av
medier och information som skolenheten kan använda för faktasökning och för
att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur. Som ett stöd i lärarnas
arbete med att få eleverna att komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling kan användandet av ett skolbibliotek spela en viktig roll. Utöver att inspirera
eleverna till läsning kan biblioteket i egenskap av en samlad resurs av böcker och
digital media användas för att bredda och fördjupa undervisningen.
Tillgång till skolbibliotek bedöms i beslutet för huvudmannens ansvarstagande
för skolformen grundskola.
!
Svartedalsskolan i stadsdelen Västra Hisingen som
har­elever­i­årskurserna­4–9­har­inget­skolbibliotek­på­
grund av utrymmesskäl. Tillsynen visar att den lokal
som benämns skolbibliotek används framförallt som
uppehållsutrymme för eleverna.
’’
Skolinspektionen:I samtliga dessa stadsdelar finns det också
skolor med väl fungerande skolbibliotek och man måste också
komma ihåg att den metod vi använder oss av innebär att vi
inte besöker mer än cirka 25 procent av kommunens skolor.
Skolinspektionens utredning visar att det inte finns tillgång
till skolbibliotek på samtliga skolenheter i Göteborgs kommun
och att tillgången varierar från stadsdel till stadsdel och
inom stadsdelarna. De flesta av de skolenheter som saknar
tillgång till skolbibliotek är skolor som riktar sig till yngre
elever men även i några fall till elever som går i årskurserna
Sidan 111 av 124
Kapitel9.Skolbibliotek
7–9. Utredningen visar att när skolenheten inte har ett eget
bibliotek förlitar sig Göteborgs kommun på att skolenheterna
ska ha ett samarbete med närliggande folk- eller stadsbibliotek
men utredningen visar att så inte alltid är fallet. Utredningen
visar att det skiftar från skolenhet till skolenhet men också
från lärare till lärare beträffande i vilken mån eleverna
har tillgång till ett bibliotek. Här är det alltså skillnader för
eleverna på samma skola. Det visar tydligt hur olika eleverna
har tillgång och hur olika lärarna värderar skolbiblioteket som
en pedagogisk kraft eller möjlighet.
RÖSTER FRÅN FACEBOOK
CCC I Linköping har vi en skolbiblioteksorganisation
som bygger på politiska beslut och centralt avsatta
utvecklingsmedel. Det ger oss möjlighet att arbeta strategiskt
och långsiktigt. Vi har också en samordnande funktion
där jag som skolbibliotekschef leder utvecklingen och
också har arbetsgivaransvaret för våra skolbibliotekarier
Elevernasbetygpånationellaprovetisamhällskunskap.Källa: Linköpings kommun
•Betyg F •Betyg D+E •Betyg A+B+C
68,8 %
61,9 %
30,5 %
21,4 %
16,7 %
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
0,7 %
Elever utan tillgång
till fokusbibliotek
Elever med tillgång
till fokusbibliotek
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 112 av 124
inom grundskolan. Under de senaste två–tre åren har
bibliotekariernas kompetens blivit känd inom förvaltningen
och genom min roll är bibliotekarierna nu alltid självklara
samarbetspartners i samband med fortbildning av
pedagoger i kommunen. Många rektorer har nåtts av hur
pedagogisk biblioteksverksamhet på flera av våra skolor nu
stödjer elevernas ärande och efterfrågan på att få dra igång
verksamhet enligt vår modell ökar stadigt. Vi närmar oss alltså
något där inte bara vi från bibliotekshåll är drivande utan där
skolorna själva är aktiva och rektor ser bibliotekarien som en
resurs i undervisningen.
Catrin Eriksson på Facebook
CCC
Jag tänker att det handlar om att skolpolitiker och
skolledning måste kunna se vilka olika stödfunktioner
som behövs i en modern, ofta digital skola. Sedan är det
alltid en fråga om prioriteringar i en ofta ganska tight
budget. Men jag tänker att med tydliga uppdrag till alla,
möjligheter till och krav på samverkan (för det krävs
för att eleverna ska nå målen) mellan dessa så behöver
det inte alltid vara skolbiblioteket/bibliotekarien som
prioriteras bort.
Inga Andersson på Facebook
CCC Som så många redan har skrivit är skolbiblioteket i
grunden skolans ansvar och ska arbeta med skolans mål,
samtidigt som kunskaperna kring detsamma hos många
skolhuvudmän/pedagoger/skolpersonal är tämligen låg. Så
vem ska sköta denna kompetensutveckling frågar ni? Det
måste självklart jobbas på flera fronter, men en väg är att se
till att ha skolbibliotekskompetenta lärare. Titta gärna på den
Sidan 113 av 124
Kapitel9.Skolbibliotek
kart läggning KB gjorde gällande på hur lärar utbildningarna
förhåller sig till att skolbibliotek skrevs in i skollagen. Skulle
alla skolor fyllas med pedagoger som efterfrågar ett välfungerande skolbibliotek som ett av de viktigaste pedagogiska
verktygen skulle vi ha en bättre utgångspunkt att jobba ifrån.
Elin Lucassi på Facebook
CCC
Utveckling är ju något som går att påverka. Jag ser
ingen anledning att tro att tryckta böcker kommer
att ha spelat ut sin roll inom det närmaste decenniet.
Däremot är tanken om en miljö som tillåter skapande i
olika former förstås spännande. Bibliotek för ju tanken
till något som inte enbart är organiserat lärande, utan
även kultur och lärande utanför den kontrollerande
undervisningen. Att därför kombinera bibliotekslokal
med utrymme för skapande aktiviteter av olika slag är
tilltalande, men då har verksamheten kanske behov av
fler­professioner­och­generösa­lokaler.­
Cilla Dalén på Facebook
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
CCC Jag tror att det är svårt att formalisera antalet bibliotekarietimma per elev – det handlar ju om arbetssätt på den
enskilda skolan/organisationen. Tittar vi på Hjulsbro-skolan i
Linköping (årets skolbibliotek) är de en heltidsbibliotekarie på
ca 300 elever, vilket är en himla skillnad mot två bibliotekarier
på 2 000 elever. Naturligtvis finns en lägstanivå, men jag är
tveksam till om den ska anges.
Inga Andersson på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 114 av 124
CCC
I­skollagen­29§­preciseras­tillgång­till­Studie-­och­yrkesvägledare:
i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen
• Elever
ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras
behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- eller
yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att
påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.
Det borde väl gå att få till en sådan skrivning även om skolbibliotek:
i alla skolformer ska ha tillgång till personal med
• Elever
sådan kompetens att deras behov av tillgång till litteratur
och medie- och informationskompetens kan tillgodoses. Det
borde även finnas ”Allmänna råd ”för skolbibliotek vilket
finns för SYV men ej för skolbibliotek.
Cilla Dalén på Facebook
L ÄNKAR
SKOLBIBLIOTEKS VERKSAMHET VID HJULSBRO SKOLAN I LINKÖPING
!
https://vimeo.com/user18879042/review/163797049/9b998df3fc
Filmlänk: Klicka för att öppna i eget fönster.
Sidan 115 av 124
Kapitel
10
Alla!
Bibliotekslagens portalparagraf avslutas:
Biblioteksverksamhet ska finnas
tillgänglig för alla.
E
’’
n av förändringarna mellan 1996 års och 2014 års
bibliotekslag är formuleringen – finnas tillgänglig för
alla. Begreppet alla knyter an till … fri åsiktsbildning
… och ställer krav på aktiv och uppsökande verksamhet.
Det ställer också krav kring flexibelt förhållningssätt inför
samhällsförändringar. Uppdraget att nå och finnas till för alla
är fundamental i biblioteksverksamheten och axlas särskilt av
folkbiblioteken. Den senaste tiden har vi sett exempel på hur
folkbibliotek snabbt ställt om sin verksamhet och arbetat med
mottagandet av nyanlända.
I § 4 och 5 lyfter lagen fram prioriterade grupper
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet
åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika
behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att
kunna ta del av information. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska
ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som
har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
nationella minoritetsspråken,
• Deandra
än de nationella minoritetsspråken och svenska och,
• lättlästspråk
svenska.
•
Sidan 117 av 124
Kapitel10.Alla!
För folkbiblioteken gäller också
8­§:­Folk­biblioteken­ska­ägna­särskild­uppmärksamhet­åt­barn­och­ungdomar­för­
att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom
att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar.
’’
DEPESCHER
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
*** RöstfrånVästsverige:Att prioritera betyder att ge
förtur till någon eller något; att gynna. Barn som målgrupp
gynnas inte i bibliotekssverige idag. Inte generellt sett,
undantag finns naturligtvis. Utlån av barnmedia står för
över 40 % av den totala utlåningen idag, men varken budget,
personal eller yta på biblioteken motsvarar det.
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 118 av 124
Jag vill se fler barnbibliotekarietjänster på våra bibliotek,
jag vill se hur bibliotekarien lämnar bibliotekshuset och möter
barn i de miljöer och sammanhang där de befinner sig, jag vill
se att de har tid att arbeta läsfrämjande och text förmedlande
på nya sätt och att de har viljan att utveckla nya metoder, jag
vill se att utvecklingsarbetet på barnbiblioteken tar avstamp
i forskningen, jag vill se fler helgöppna bibliotek där barn
och vuxna på sin lediga tid kan göra upptäckter tillsammans,
jag vill se en nationell kraft samling för en gemensam
nationell barnwebb, jag vill se en genomtänkt strategi för hur
gemensamma nationella läsfrämjande projekt tas om hand och
förvaltas, jag vill se en gemensam nationell bibliotekskatalog
som är anpassad för alla och jag vill se riksbibliotekarien
sitta sida vid sida med en riksbarnbibliotekarie. I en nationell
bibliotekstrategi vill jag se detta.
Personer som kommer till Sverige med annan kulturoch språkbakgrund varken vågar eller vill reservera
litteratur, trots att bibliotekarien uppmanar och vill
hjälpa till med det. Orsakerna till att inte vilja reservera
kan­vara­flera­men­bibliotekarier­i­Göteborg­vittnar­om­
att många är rädda för att registrera sig datasystemet
på grund av erfarenheter av förföljelser i hemlandet.
Liksom barn är det inte heller alla vuxna som vill besvära
eller vågar fråga om hjälp. Här kan också papperslösa och
deras barn nämnas som är extra utsatta. Bibliotekslagens
tydlighet om tillgänglighet för alla oavsett medborgarskap
kommer på skam …
Sidan 119 av 124
Kapitel10.Alla!
*** RöstfrånStorstockholm: Bibliotekarier kan ha svårt
att förstå att det för många människor kan fordras stor
självövervinnelse för att gå in på ett bibliotek. Bibliotekslagen
är tydlig med att biblioteken ska verka för det demokratiska
samhällets utveckling och att biblioteksverksamheten ska
vara till för alla. Vi ska göra det med lyhördhet, kompetens
och utan förutfattade meningar. Men vi kan inte klumpa ihop
våra besökare i grupper utan vi måste se individer utifrån de
förutsättningar och behov de har. Detta kräver kompetens,
eftertanke och tid att reflektera över hur vi bäst möter våra
användare.
*** RöstfrånMellansverige:
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Sverige har fem erkända nationella minoriteter:
sverigefinnar,­romer,­tornedalingar,­samer­och­judar.­
Samtliga kommunbibliotek ska ägna uppmärksamhet
åt minoriteterna, bl.a. genom inköp av litteratur på
minoritetsspråken. Särskilt gäller det i de kommuner
som är s.k. förvaltningskommuner. Biblioteken har
stora möjligheter att öka kunskapen om de nationella
minoriteterna i vårt samhälle.
*** Myndighetsröst: Tillgängliga medier inom biblioteksväsendet i Sverige utvecklas starkt, framförallt når biblioteken
fler yngre personer än tidigare. Antalet utlån av talböcker
har till skillnad från övrig utlåning på bibliotek ökat under de
senaste fem åren.
En omställning till digital distribution av tillgängliga medier
har redan pågått under lång tid och den samverkan som finns
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 120 av 124
mellan MTM och biblioteken fortsätter att borda för goda
möjligheter att nå ut och ge service till målgruppen personer
med läsnedsättning.
Antal utlån och låntagare i Legimus, det digitala biblioteket
för personer med läsnedsättning som drivs av MTM, har ökat
dramatiskt sedan 2010. Exempelvis ökade utlåningen med 50 %
under 2015 – och står nu för cirka hälften av all talboksutlåning
i Sverige.
Det saknas i nuläget statistik om flera viktiga aspekter av
tillgängliga medier på bibliotek, något som antas kan lösas i
samverkan mellan MTM, KB och biblioteken.
RÖST FRÅN FACEBOOK
CCC En annan viktig likvärdighetsfråga är hur det ser ut
med fängelsebiblioteken. Många anstalter och häkten har
serviceavtal med ett kommunbibliotek och några få (Kumla,
Hall och häktet Göteborg) har egen anställd bibliotekarie. På
många andra ställen finns i bästa fall ett rum eller någon hylla
med skänkta böcker eller pocketböcker som kriminalvårdens
personal köper in. Bibliotek för intagna är reglerat genom
kriminalvårdens riktlinjer som inte är tvingande utan bara en
rekommendation som varje anstaltsledning kan ta ställning
till. Intagna har både ett informationsbehov bland annat på
grund av studier och även rätt till läsning som förströelse men
tyvärr är det väldigt beroende på var man är placerad.
Vad jag vet nämns inte fängelsebiblioteken specifikt i
bibliotekslagen men att alla har rätt till bibliotek omfattar
även personer som befinner sig bakom lås och bom. Sitter man
dessutom häktad med restriktioner kan en bok vara den enda
möjliga sysselsättningen 23 timmar om dygnet.
Lotta Larsson Perkiö på Facebook
Sidan 121 av 124
Kapitel10.Alla!
CCC
Och som svar på frågan kring hur medvetna aktörer
utanför biblioteksvärlden är så har vi i Skåne jobbat en
del för att just synliggöra bibliotekens del i arbetet för
nyanlända jämte till det viktiga arbete som tex idéburna
sektorn och andra samhällsaktörer gör. Vi tittar tex på
hur biblioteken kan kopplas till de etablerade strukturer
som tex länsstyrelsen, Migrationsverket bygger. Hos
dessa aktörer märker vi en ökad medvetenhet om
bibliotekens potential, och då pekar man på tex värdet
av biblioteket som en fristad, en välkomnande plats, som
i bästa fall kan vara en väg in i det svenska samhället,
men också erbjuder internetuppkoppling och medier
och information.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Kristina Elding på Facebook
CCC Jag tror att väldigt många som arbetar med
flyktingmottagning och nyanländas integrering etc. inte
har någon aning om vad biblioteken kan hjälpa till med. I
Norrbotten jobbar vissa bibliotek t.ex. med språkcaféer eller
lättlästa bokcaféer (för att lära sig svenska) samt sagostunder
på andra språk än svenska. Biblioteken hjälper också ofta till
med praktiska saker som att kopiera/scanna/faxa, förutom att
de tillhandahåller grammatikböcker, lättläst, körkortsböcker
på andra språk osv osv. Jag har själv suttit på en konferens
anordnad av Norrbottens kommunförbund som handlade om
hur kommuner, företag och myndigheter kan hjälpa nyanlända
in i samhället och arbetslivet och inte en enda person hade
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 122 av 124
ens tänkt tanken att biblioteken kan vara behjälpliga förrän
jag och några kollegor som var där nämnde det. Biblioteken
måste bli bättre på att berätta vad de kan hjälpa till med som
samhällsinstitution.
Martina Rasch på Facebook
CCC Vi i biblioteksvärlden (jag hör väl dit trots
pensionsavgång) vet att vi betyder mycket för nyanlända vi
vet att vi betyder mycket för att skapa läsglädje hos barn och
unga, vi vet att vi betyder mycket för inkludering av datarädda
i den digitala världen, vi vet att vi är en mötesplats för alla
oavsett klass o härkomst. Men vad är det som gör att det vi vet
om detta inte är en kunskap som beslutsfattare har. Är vår bild
av verkligheten fel eller förmedlar vi inte detta på rätt sätt?
Väntar vi i tysthet på att beslutsfattarna ska se oss? Tar vi på
oss offerkoftan fortfarande? De nyanlända, barnen, de i digitalt
utanförskap är inte de som har resurser att prata för oss, vi
måste prata på rätt sätt själva
Ulla Hjorton på Facebook
CCC Skolbiblioteken och universitets- och
högskolebiblioteken jobbar en hel del med att lägga grunden
för detta i sin MIK-handledning och –undervisning. Men detta
räcker inte som jag ser det. Folkbiblioteken behöver satsa inom
detta område också och stötta upp alla de som inte nås inom
ramen för skolornas och universitetens uppdrag. Ett exempel
är folkbiblioteken i Helsingborg som i sin ”nya” organisation
gjort en satsning på en avdelning vars uppdrag är att jobba
med att öka den digitala inkluderingen. Genom att öka arbetet
gentemot ex träffpunkter för äldre, SFI-undervisning och
olika föreningar når man nya målgrupper och kan stötta
upp både med MIK- och IKT-handledning. Dessutom jobbar
denna avdelning med kompetensutveckling av kollegorna i
andra avdelningar så att den digitala kompetensen och MIKkompetensen höjs. Bibliotek ska ju inte bara tillhandahålla
Sidan 123 av 124
Kapitel10.Alla!
informationen/litteraturen utan måste öka sina insatser
på hur man kan tillgå, använda och källkritiskt granska
informationen. Så att verkligen satsa och flytta resurser inom
verksamheten är viktigt i denna fråga.
DIARIENUMMER: 6.7 2015 1181
Catharina Isberg på Facebook
Lägesrapport i maj 2016 Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi
Uppdaterad: 10 maj 2016, 10:03 em
Sidan 124 av 124
Lägesrapport i maj 2016
Kungliga bibliotekets arbete
med en nationell
biblioteksstrategi
Regeringen­uppdrar­år­Kungliga­biblioteket­att­lämna­förslag­till­en­nationell­
biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det
allmänna­biblioteksväsendet.­Syftet­är­att­det­ska­finnas­en­biblioteksverksamhet­
av hög kvalitet i hela landet som fyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Så
inleder regeringen uppdraget till Kungliga biblioteket. Uppdraget omfattar
alla typer av bibliotek som är offentligt finansierade och ska redovisas i början
av 2019.
Den här rapporten ger en första bild av läget för biblioteken i Sverige. Den
bygger framför allt på rapporter från personer som professionellt arbetar
med bibliotek. De synpunkter som har samlats in redovisas inom tio områden.
Utredningens avsikt är att arbeta vidare med strategier inom dessa områden.
Vi har tagit fram tre filmer som ska tydliggöra hur praktiken kan se ut på
olika sorters bibliotek. Rapporten och filmerna är i första hand avsedda för
politiker och andra beslutsfattare.
http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/