1. No category

Antibiotikaanvändning
och antibiotikaresistens
Attityder och kunskaper hos ett slumpmässigt urval ur Sveriges befolkning
mellan 18 och 74 år
Antibiotikaanvändning
och antibiotikaresistens
Attityder och kunskaper hos ett slumpmässigt urval ur Sveriges
befolkning mellan 18 och 74 år
Bindningar och jäv
För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms
eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet.
När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med
rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter
eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning
från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett
tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att
det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas.
Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra
en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att
agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget
alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att
experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet.
De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med
Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv.
Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle
kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande
dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på
Folkhälsomyndigheten.
_________________
Denna titel laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd
att använda dem.
© Folkhälsomyndigheten, 2016.
Artkelnummer: 16110
ISBN 978-91-7603-736-2 (pdf)
Förord
I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att verka för möjligheten att effektivt
använda antibiotika vid infektioner hos människor och djur. Det görs bland annat
genom att sammanställa och förmedla kunskap, och att verka för att tillgänglig
kunskap användes av hälso- och sjukvårdspersonal såväl som av allmänheten.
Uppdraget låg tidigare hos Smittskyddsinstitutet.
En av förutsättningarna för god antibiotikaanvändning är att allmänheten har
kunskap om infektioner och hur de behandlas. Informations- och
kommunikationsinsatser hjälper till att öka förståelsen för hur och när antibiotika
ska användas. För att vara effektiva behöver sådana insatser riktas till de grupper
där behoven av kunskap är störst. Därför presenterar Folkhälsomyndigheten den
här studien av allmänhetens attityder och kunskaper om antibiotikaanvändning och
-resistens.
Tillsammans med andra studier av kunskaper och attityder kring antibiotika, kan
den här rapporten användas av den som vill utforma och kommunicera budskap om
dessa läkemedel. De resultat som redovisas här, används också i
Folkhälsomyndighetens egna kommunikationsinsatser om antibiotika.
Denna rapport bygger på en studie gjord av Martina Vallin, Maria Polyzoi, Senia
Rosales-Klintz och Cecilia Stålsby Lundborg vid Karolinska Institutets institution
för folkhälsovetenskap. Studien gjordes på uppdrag av dåvarande
Smittskyddsinstitutet, och rapporten har sedan beretts på Folkhälsomyndighetens
enhet för antibiotika och vårdhygien.
Folkhälsomyndigheten
Malin Grape
Enhetschef, enheten för antibiotika och vårdhygien
5
6
Innehåll
Förkortningar ............................................................................................................... 8
Ordlista ....................................................................................................................... 9
Sammanfattning ......................................................................................................... 10
Summary ................................................................................................................... 11
Bakgrund ................................................................................................................... 12
Syfte ......................................................................................................................... 14
Metod........................................................................................................................ 15
Resultat ..................................................................................................................... 20
Diskussion ................................................................................................................. 28
Referenser ................................................................................................................. 29
Bilaga 1. Enkäten ....................................................................................................... 31
Bilaga 2. Missivbrevet ................................................................................................. 40
Bilaga 3. Deltagare och bortfall .................................................................................... 42
Bilaga 4. Dataunderlag till diagram 1-7 ......................................................................... 43
7
Förkortningar
8
ESBL
Extended-spectrum betalactamase; enzym som gör
bakterier resistenta mot penicilliner och andra
antibiotika av typen betalaktamer
MRSA
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus; resistenta
stafylokocker
PNSP
Penicillin-non-susceptible pneumococci;
pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin
VRE
Vankomycinresistenta enterokocker; tarmbakterier
som är resistenta mot antibiotikan vankomycin
SPAR
Statens personadressregister
SPSS
Statistical Package for the Social Sciences;
datorprogram för statistisk analys
Ordlista
Antibiotikaresistens
Prevention
Enkät
Demografiska data
Variabel
Oberoende variabel
Beroende variabel
Slumpmässigt urval
Likert-liknande skala
Logistisk
regressionsanalys
Oddskvot
Konfidensintervall
p-värde
Statistiskt signifikant
samband
Bakteriers motståndskraft mot antibiotika.
Förebyggande arbete, exempelvis att hindra
smittspridning för att minska sjuklighet.
Undersökning där information samlas in med hjälp av
ett frågeformulär.
Uppgifter som har att göra med en befolknings storlek
och sammansättning. Exempel är ålder, kön och
utbildningsnivå hos deltagare i en undersökning.
En egenskap som varierar hos en population, till
exempel kunskaper om antibiotika.
Den variabel som orsakar effekter.
Den variabel vars fördelning är en effekt av den
oberoende variabeln.
Val av exempelvis deltagare i en undersökning, där
slumpen avgör vem som tillfrågas.
Skala för subjektiva svarsalternativ, till exempel ”jag
instämmer inte alls”, jag instämmer till viss del”, ”jag
instämmer helt”.
Metod för att undersöka sambandet mellan en variabel
och ett visst utfall där utfallet består av till exempel
rangordnade val, till exempel svar av typen ”jag
instämmer inte alls”, jag instämmer till viss del”, ”jag
instämmer helt”.
Mått på styrkan av association mellan två egenskaper
hos en individ. Exempel: Jämför sambanden mellan att
tillhöra en åldersgrupp och ha en viss kunskapsnivå. En
oddskvot som är < 1 visar ett svagare samband än den
grupp man jämför med, medan en oddskvot som är > 1
visar ett starkare samband.
Intervall som (med en viss sannolikhet) omfattar det
sanna medelvärdet för egenskapen i populationen.
Exempel: Ett medelvärde på 0,6 med
konfidensintervallet 0,5-0,7 anger att medelvärdet i den
populationen verkligen skiljer sig från medelvärdet i den
population man jämför med.
Indikation att den observerade skillnaden mellan två
grupper inte beror på slumpen. Exempel: Ett p-värde <
0,05 anger att med 95 % sannolikhet representerar den
skillnad man ser i undersökningen en verklig skillnad.
Ett samband mellan två variabler där man med hjälp av
p-värdet beräknat att det beror på en faktisk relation
mellan variablerna och inte på slumpen.
9
Sammanfattning
Antibiotikaresistens är idag ett globalt hälsoproblem. Resistenta bakterier minskar
möjligheten att kunna behandla allvarliga infektionssjukdomar på ett effektivt sätt.
Dessutom äventyras andra typer av sjukvård, när antibiotika inte finns tillgängliga
vid exempelvis kirurgi och cancerbehandlingar. Genom att använda antibiotika på
ett klokt sätt kan vi minska risken för utveckling av antibiotikaresistens. En klok
antibiotikaanvändning förutsätter goda kunskaper hos såväl professionella som
allmänheten. Studien som redovisas i denna rapport syftade till att belysa attityder
och kunskaper gällande antibiotikaanvändning och resistens hos den svenska
befolkningen.
I studien skickades en enkät till 2500 slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och
74 år. Enkäten bestod av frågor och påståenden som syftade till att belysa
kunskaper och attityder kring antibiotika, uppdelat på följande teman: egen
antibiotikaanvändning; tillgång till antibiotika; antibiotikas användningsområden
och effekter; bieffekter och resistens samt erfarenheter och förtroende i förhållande
till sjukvården när det gäller infektioner. Några demografiska frågor ingick för att
jämföra kunskaper och attityder mellan olika grupper av människor. Enkätsvaren
analyserades i SPSS.
Omkring två tredjedelar av de tillfrågade personerna svarade på enkäten. Av de
deltagare som hade minst kunskaper om antibiotika, svarade de flesta att de inte
visste om antibiotikaresistens är ett problem i Sverige och övriga världen.
Majoriteten av alla deltagare i studien tog tydligt avstånd ifrån att man kan spara
antibiotika som blivit över för att själv ta senare eller ge till någon annan. Likaså
tog de flesta avstånd ifrån påståendet att det är bra att kunna köpa antibiotika via
internet utan att behöva träffa en läkare. Gällande förtroendet för läkares beslut att
inte skriva ut antibiotika hade kvinnor minde förtroende än män, och yngre
personer hade mindre förtroende än äldre. Deltagare med liten kunskap om
antibiotika och antibiotikaresistens hade mindre förtroende än deltagare med högre
kunskaper inom området.
En generell slutsats är att deltagarna hade goda kunskaper om rationell
antibiotikaanvändning och att de flesta ansåg att det är läkaren som bör besluta om
huruvida antibiotika är nödvändigt. Det verkar också som att det fanns ett samband
mellan personers kunskaper om antibiotikas effekter och resistens, och förtroende
för läkares beslut gällande antibiotika. Resultaten indikerar att personer mellan 18
och 29 år är den grupp som är i störst behov av information gällande antibiotikas
effekter och resistens. Framtida kampanjer bör följaktligen fokusera på yngre
personer, samtidigt som ingen åldersgrupp bör uteslutas när informationsinsatser
planeras.
10
Summary
Antibiotic use and antibiotic resistance
Attitudes and knowledge in a random sample of the Swedish population between
18 and 74 years
Antibiotic resistance is a current global health problem. Resistant bacteria make it
difficult to successfully treat severe infections, increasing the risk for
complications and death from conditions that require treatment with antibiotics. By
using antibiotics responsibly, we can reduce the development of antibiotic
resistance. Correct usage of antibiotics demands a high level of public knowledge.
The study presented here aimed to investigate attitudes and knowledge about
antibiotics and antibiotic resistance in Sweden.
In this study, a questionnaire was sent to 2500 randomly selected people between
18 and 74 years of age. The participants were asked to respond to statements and
questions related to the following themes: their own use of antibiotics; access to
antibiotics; effects of antibiotics; side-effects and resistance; and experiences and
trust with regards to how infections are handled by health care professionals. A few
demographic questions were included so that knowledge and attitudes could be
compared between groups of people.
Around two thirds of the selected people participated in the study and returned the
filled out questionnaire. Among those with the lowest level of knowledge about
antibiotics, most people said they did not know whether antibiotic resistance is a
problem in Sweden and the rest of the world. A majority of all participants
disagreed to the statement that you can save antibiotics for later and share them
with other people. In addition, most people disagreed to the statement that it is
good that antibiotics can be ordered over the internet without having to see a
doctor. With regards to people’s trust in doctors’ decisions not to prescribe
antibiotics, women had less trust than men and younger persons had less trust than
older people. Participants with little knowledge about antibiotics and antibiotic
resistance had less trust than those with a higher level of knowledge.
General conclusions are that the participants were knowledgeable about rational
use of antibiotics and that most of them trusted the doctor to decide whether
antibiotics are needed. There seems to be an association between people’s
knowledge about the effects of antibiotics and resistance, and their trust in the
doctor. The results indicate that people between 18 and 29 years might need more
information about the effects of antibiotics and antibiotic resistance. Information
activities should therefore focus on young adults, while not excluding other age
groups.
N.B. The title of the publication is translated from Swedish, however no full version of the publication has been
produced in English.
11
Bakgrund
Antibiotikakonsumtion och antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är idag ett globalt problem (1). Resistenta bakterier minskar
möjligheten att kunna behandla allvarliga infektionssjukdomar på ett effektivt sätt.
Dessutom äventyras flera andra typer av modern sjukvård, när antibiotika inte finns
tillgängliga vid exempelvis kirurgi och cancerbehandlingar. Antibiotikaresistens
blir allt vanligare samtidigt som utvecklingen av nya antibiotika i princip avstannat
(2, 3). En av de viktigaste faktorerna för att minska risken för utveckling av
antibiotikaresistens är att antibiotika används på ett klokt sätt, vilket innebär att
antibiotika endast används när det är motiverat enligt vetenskap och beprövad
erfarenhet, att rätt sort och rätt dos skrivs ut, och att det används enligt de
rekommendationer som finns för behandlingstid och doseringsintervall (4).
Antibiotikakonsumtionen ser olika ut i olika delar av Europa. Forskning visar att
länder med hög konsumtion av antibiotika har hög antibiotikaresistens. I Norden är
användandet av antibiotika lägre än i stora delar av Europa (5). Trots detta finns det
studier som pekar på att antibiotika även i Sverige inte alltid används på ett
optimalt sätt (6, 7). Försäljningen av antibiotika i Sverige har minskat sedan 1995
(8). Statistik över antibiotikaförsäljning under de senaste åren visar att det skrivs ut
allt mindre antibiotika på recept, medan användningen på sjukhus ökat något (9).
Insatser för att påverka förskrivningen av antibiotika
Sedan 1995 har det pågått strategiskt arbete för rationell användning av antibiotika
i Sverige (10). Initialt drevs frågan av Strama, och senare har den formaliserats till
att ingå i Smittskyddsinstitutets och sedermera Folkhälsomyndighetens
instruktioner. Centrala delar i arbetet har varit att ta fram och sprida kunskap om
antibiotika och -resistens, samt att stödja lokalt och tvärsektoriellt arbete i
kommuner och landsting.
Förskrivning av antibiotika ingick i SKL:s och regeringens nationella satsning på
patientsäkerhet som pågick 2011-2014. I satsningen användes såväl mängden
utskriven antibiotika som läkares följsamhet till behandlingsrekommendationer och
möjligheten till uppföljning av förskrivningen som indikatorer på hur antibiotika
användes i olika landsting (11). I en kvalitativ studie från 2010 undersöktes
uppfattningar hos läkare på svenska sjukhus gällande förskrivning av antibiotika
och antibiotikaresistens. Bland de olika resonemang som läkarna förde kring sin
egen förskrivning, fanns antibiotikaresistens inte alltid med som en faktor att ta
hänsyn till. En slutsats var att de som fokuserar på andra saker när de förskriver
antibiotika kan vara svårare att nå med budskap om klok användning. (12).
Betydelsen av allmänhetens kunskaper om antibiotika
Antibiotikaanvändningen påverkas också av allmänhetens inställning till frågan.
Därför undersöks befolkningens kunskaper och attityder till antibiotika och
12
antibiotikaresistens, och såväl i Europa som inom Sverige pågår också arbete för
att sprida kunskap om god antibiotikaanvändning till allmänheten. År 2006
genomfördes en studie där kunskapsnivån och attityder gällande
antibiotikaanvändning och resistens undersöktes hos den svenska befolkningen
(13). Den indikerade att kunskapsnivån angående antibiotikaanvändning och risken
för antibiotikaresistens var relativt hög bland människor boende i Sverige.
Liknande undersökningar i andra europeiska länder (14, 15) har visat att många
tror att antibiotika är verksamt mot hosta, förkylningar och influensa, och att man
själv kan avgöra när antibiotika är nödvändigt. Ytterligare internationella studier
visar på ett samband mellan utbildnings- och inkomstnivå och kunskaper kring
antibiotika, där personer med högre utbildning respektive inkomst har bättre
kunskaper (14, 16-18). Flera undersökningar av allmänhetens kunskaper och
attityder kring antibiotika har lett till slutsatsen att utbildning av befolkningen är ett
sätt att främja klok användning (17, 19-21).
Forskning visar att patienters eller patienters vårdnadshavares förväntningar på
läkaren gällande att skriva ut antibiotika är en betydande faktor för om läkaren
kommer att skriva ut antibiotika eller inte. I de fall där patienten eller patientens
vårdnadshavare förväntar sig att få antibiotika utskrivet, skriver läkare i större
utsträckning ut antibiotika (22-24).
Trots att förskrivningen i Sverige är relativt låg, används antibiotika inte alltid på
ett helt adekvat sätt. Kännedom om allmänhetens inställning till antibiotika ökar
möjligheten att arbeta effektivt för klok antibiotikaanvändning och mot
antibiotikaresistens, till exempel genom att indikera var kunskapsluckor finns och
vilka insatser som behövs. Frågeställningen för den här studien, som genomfördes
2013, är: Vilka attityder och kunskaper gällande antibiotikaanvändning och
resistens kan urskiljas bland allmänheten i Sveriges befolkning?
13
Syfte
Syftet med den studie som redovisas här, är att belysa attityder och kunskaper
gällande antibiotikaanvändning och resistens hos den svenska befolkningen. På
längre sikt är syftet att, i enlighet med de attityder och kunskaper som finns bland
allmänheten, öka medvetenheten om resistensproblematik genom olika
informations- och kommunikationsstrategier. Detta för att en så adekvat
antibiotikaanvändning som möjligt ska kunna uppnås, vilken i sin tur bidrar till att
minska risken för utveckling av antibiotikaresistens.
14
Metod
Studiedesign
Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. I en sådan studie
samlas data in i form av svar på frågor eller påståenden, och att antalet svar av en
viss typ räknas ihop och jämförs med statistiska metoder för att producera ett
resultat som ligger till grund för slutsatser. Den här typen av studie ger en bild av
vad deltagarna tycker och tänker om antibiotika vid en viss tidpunkt.
Urval av deltagare i studien
Deltagarna i studien var män och kvinnor mellan 18-74 år, slumpmässigt utvalda ur
Sveriges befolkning med hjälp av SPAR (Statens personadressregister). Enkäten
skickades ut till 2500 personer; 1237 män och 1263 kvinnor.
Datainsamlingsmetod
Enkäten utformades för den aktuella studien och arbetades fram med hjälp av ett
frågeformulär från en tidigare studie inom samma ämnesområde (25). Enkätens
utformning och frågor testades sedan i flera omgångar på ett flertal personer som
inte ingick i studien. Den utgörs huvudsakligen av frågor och påståenden som
belyser allmänhetens kunskaper och attityder kring antibiotikaanvändning och
resistens. Deltagarna fick ta ställning till påståenden och frågeställningar kring fem
teman: egen antibiotikaanvändning; tillgång till antibiotika; antibiotikas
användningsområde och effekt; bieffekter och resistens; samt läkarvanor,
patient/läkarrelation och prevention. Enkäten avslutades med några demografiska
frågor kring kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, bostadsort och antal personer i
hushållet. De flesta frågorna i enkäten var flervalsfrågor. Svarsalternativen gavs i
form av en skala med kryssrutor där deltagaren markerade sitt svar, en så kallad
Likert-liknande skala. Några få frågor var öppna frågor, där deltagaren ombads
skriva sitt eget svar. Enkäten innehöll inga frågor om personnummer eller
namnuppgifter, utan var istället försedd med en kod för att möjliggöra utskick av
påminnelser. Hela enkäten finns i bilaga 1.
Tillvägagångssätt i datainsamlingen
Enkäten skickades hem till de utvalda deltagarna tillsammans med ett missivbrev
(se bilaga 2). Brevet innehöll information om syfte, plan och ansvarig huvudman
för forskningen, de metoder som skulle användas, att deltagande var frivilligt och
att det fanns möjlighet att besvara enkäten på engelska.
Deltagarna fick cirka två veckor på sig att besvara enkäten och skicka tillbaka den,
innan en påminnelse gick ut tillsammans med en ny enkät. Efter ytterligare ca två
veckor gick ännu en påminnelse ut. Ett antal personer hörde av sig till projektets
kontaktperson och bad om en engelsk version, och enkäten översattes därmed till
15
engelska och skickades till dem. Inskickade enkäter förvarades inlåsta, med
tillgång endast för forskarna.
Cirka fyra veckor efter sista utskicket av påminnelser stoppades mottagandet av
enkäter. För att få en bild av vilka som inte svarat på enkäten och underlag till
bortfallsanalys, letades ålder och kön upp för de personerna. Detta skedde genom
att sökningar med deras namn utfördes på webbsidan www.ratsit.com. I Ratsits
databas finns tillgång till offentlig information om privatpersoner och företag i
Sverige. Informationen kommer från myndigheter som till exempelvis
Skatteverket.
Analys
Data från frågorna med slutna svarsalternativ matades in i analysprogrammet
EpiData version 3.1 och exporterades sedan till IBM SPSS Statistics version 21.
Data från frågor med öppna svarsalternativ analyserades separat och redovisas inte
i denna rapport.
Analys av svar om antibiotikanamn
Alla svar på fråga 1.1 (som handlade om att kunna ange antibiotikanamn)
kontrollerades via webbsidan www.fass.se för att se om de klassas som antibiotika.
Frekvensen rätta svar bland dem som besvarat fråga 1.1 och 1.2 jämfördes för olika
åldersgrupper (18-29 år, 30-44 år, 45-64 år och 65-74 år) och mellan män och
kvinnor.
Analys av svar om kunskaper om antibiotika
Uppskattningen av deltagares kunskaper om antibiotika baserades på påståendena
4.1 - 4.10 (se tabell 1) och analyserades med avseende på antal korrekta svar per
person. Antalet korrekta svar delades in i tre grupper: 0-2 (låg kunskap), 3-7
(medelhög kunskap) och 8-10 korrekta svar (hög kunskap). Frekvensen av olika
kunskapsnivåer jämfördes mellan åldersgrupper, samt om det finns barn i hushållet
eller inte.
16
Tabell 1: Påståenden för att undersöka deltagarnas kunskaper om antibiotika.
Påståenden
Rätt svar
4.1
Antibiotika ger ofta biverkningar som t.ex. diarré.
Ja
4.2
Antibiotika ger negativa effekter på kroppens egen bakterieflora.
Ja
4.3
Om man känner sig frisk efter delar av en antibiotikakur kan man genast
avsluta kuren.
Nej
4.4
Bakterier kan bli resistenta mot antibiotika.
Ja
4.5
Ju mer antibiotika vi använder i samhället desto större risk är det att
resistens utvecklas och sprids.
Ja
4.6
Människor kan bli resistenta mot antibiotika.
Nej
4.7
Användning av antibiotika bland djur kan minska möjligheten till effektiv
antibiotikabehandling bland människor.
Ja
4.8
Resistens kan spridas från djur till människa.
Ja
4.9
Resistens kan spridas från människa till människa.
Ja
4.10
Utlandsresenärer riskerar att ta med sig resistens hem till Sverige.
Ja
Analys av svar om attityder till antibiotika
Uppskattningen av attityder baseras på påståendena 2.1, 2.4, 2.6, 3.9, 3.10, 4.11,
4.12, 5.1, 5.2, 5.6, 5.7, 5.8 och 5.9 (se tabell 2). Här analyserades frekvensen av
olika svar i relation till de tre kunskapsnivåerna.
17
Tabell 2: Påståenden för att undersöka deltagarnas attityder till antibiotika och
antibiotikaresistens.
Påståenden
2.1
Antibiotika som blivit över kan man spara för att själv kunna ta senare eller för att ge till
någon annan.
2.4
Jag tycker det är bra att kunna köpa antibiotika via internet, utan att behöva träffa läkare.
2.6
Det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept i vissa länder.
3.9
Genom att använda antibiotika kan man ofta undvika att vara hemma från jobbet.
3.10
Antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen.
4.11
Antibiotikaresistens är ett stort problem i Sverige idag.
4.12
Antibiotikaresistens är ett stort problem i övriga världen idag.
5.1
Läkare undersöker alltid ordentligt om patienten behöver antibiotika eller inte.
5.2
Läkare skriver ut antibiotika för att patienten förväntar sig det.
5.6
Jag vet ofta själv om jag behöver antibiotika eller inte innan jag träffar läkaren.
5.7
Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut antibiotika.
5.8
En läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att det behövs, är en mindre
bra läkare.
5.9
Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren skriver ut antibiotika.
Analys av förtroende för läkares beslut att avstå antibiotika
För att analysera vilka faktorer som påverkar förtroende för läkares beslut kring
antibiotika gjordes logistiska regressionsanalyser. Svaren till påståendet “Jag
känner förtroende för läkarens beslut om läkaren avstår från att skriva ut
antibiotika”, som redovisats på en skala från ”håller fullständigt med” till ”tar totalt
avstånd ifrån”, delades in i tre grupper som motsvarade litet, medelstort och stort
förtroende.
Relationen mellan sex olika oberoende variabler och nivån av förtroende (beroende
variabel) undersöktes, för att se vilka faktorer som var associerade med förtroendet.
De oberoende variablerna var ålder (de fyra åldersgrupperna), inkomst (de fyra
inkomstnivåerna), kön (kvinna, man), utbildningsnivå (tre nivåer), familjesituation
(barn i hushållet eller inte) och kunskapsnivån gällande antibiotika (tre nivåer).
Innan sambanden testades, jämfördes varje variabel individuellt med nivån av
förtroende. Eftersom några variabler hade mycket få svar i vissa kategorier,
kombinerades undergrupper ihop till större grupper för att förbättra trovärdigheten i
analysen. För variabeln ålder slogs de fyra ursprungliga kategorierna samman till
två; ≤44 år och ≥45 år, och för kunskapsnivå slogs de tre nivåerna ihop till två; hög
respektive låg kunskap om antibiotika.
Den slutliga modellen som användes undersökte samband mellan förtroende för
läkares beslut att inte skriva ut antibiotika och en persons ålder, kön, kunskap om
antibiotika och huruvida det fanns barn i hushållet, se box 1.
18
Box 1. Den modell som testades i studien.
Beroende variabel
Förtroende för läkarens beslut om
läkaren avstår från att skriva ut
antibiotika.
Oberoende variabler
Åldersgrupp; <45 eller.≥45
Kunskapsnivå; låg eller hög kunskap
Barn i hushållet; ja eller nej
Kön; man eller kvinna
Övriga analyser
Ytterligare analyser av insamlade data och de oberoende variablernas eventuella
påverkan på resultaten gjordes också. Dessa analyser, samt analysen av bortfallet,
eventuella skillnader i svarsfrekvens mellan män och kvinnor och mellan de olika
åldersgrupperna, finns beskrivna i en vetenskaplig artikel (26).
19
Resultat
Svarsfrekvens och bortfall
Enkäten skickades ut till 2500 personer. Totalt svarade 1426 personer (57%). Av
dessa var 804 kvinnor (56,4%) och 622 män (43,6%). Medelåldern för
respondenterna var 47,8 år; för kvinnor 47,7 år och för män 48 år. Samtliga hade en
standardavvikelse på 15,7 år. Åldern för populationen som svarade på enkäten var
normalfördelad.
Bortfallet var 43%. Medelåldern för bortfallet var 40,2 år; bland kvinnor 41,2 år
och bland män 39,4 år. I bortfallsgruppen var det 101 personer som hörde av sig till
projektets kontaktperson och meddelade att de inte ville eller kunde delta i studien
(se figur 2). De personer som inte ville vara med i studien uppgav som skäl att de
aldrig använt antibiotika, att de var allergiska mot antibiotika, att de inte orkade
svara, att de inte brukade svara på enkäter, eller att de tyckte att enkäten var för
svår. Fördelningen av antalet deltagare och bortfall redovisas i bilaga 3.
Det var en statistisk signifikant skillnad i svarsfrekvensen mellan män och kvinnor
(p-värde < 0,001). Svarsfrekvensen var högre för kvinnor än för män. Det var även
en statistisk signifikant skillnad i svarsfrekvensen mellan de olika åldersgrupperna
(p-värde < 0,001). Svarsfrekvensen ökade med deltagarnas ålder.
Huvudresultat
De huvudsakliga fynden i undersökningen var att:
 Deltagare mellan 18 och 29 år var den svagaste gruppen när det gällde att
identifiera respektive ange antibiotikanamn.
 Cirka 70% av den grupp som hade lägst kunskap om antibiotika svarade att de
inte visste om antibiotikaresistens är ett problem i Sverige, och över 80% i
samma grupp visste inte om antibiotikaresistens är ett problem i övriga
världen.
 80% av alla deltagare tog helt avstånd från att man kan spara antibiotika som
blivit över för att själv ta senare eller ge till någon annan.
 85% av alla deltagare tog helt avstånd från att det är bra att kunna köpa
antibiotika via internet utan att behöva träffa en läkare.
 Gällande förtroendet för läkares beslut att inte skriva ut antibiotika hade
kvinnor mindre förtroende än män (p-värde = 0,049), och yngre människor
hade mindre förtroende än äldre (p-värde < 0,001). Deltagare med en lägre
kunskapsnivå gällande antibiotikas effekt och antibiotikaresistens hade mindre
förtroende än respondenter med högre kunskapsnivå inom det området (pvärde = 0,035).
20
Nedan redovisas hur deltagarna svarade på några av påståendena i enkäten, med
fokus på kunskap om antibiotika och attityder till hur antibiotika ska användas.
Underlagen till diagrammen återfinns i tabeller i bilaga 4.
Demografiska faktorer, kunskap och attityder
Gruppen 18-29 år var den svagaste gruppen när det gällde att ange och identifiera
antibiotikanamn. Mellan de andra tre åldersgrupperna och mellan manliga och
kvinnliga deltagare var det ingen större skillnad i kunskap på detta område.
Undersökningen visar att personer med högre utbildningsnivå hade bättre
kunskaper om antibiotikas bieffekter och antibiotikaresistens (påståendena i tabell
1). Oberoende av utbildningsnivå hade den yngsta åldersgruppen lägre kunskaper
om antibiotika (se diagram 1). Detta samband var statistiskt signifikant (p-värde =
0,014). Det var ingen skillnad gällande kunskap om antibiotikas bieffekter och
antibiotikaresistens mellan personer som hade barn i hushållet och de som inte
hade barn i hushållet.
Diagram 1. Kunskaper om antibiotika, dess effekter och antibiotikaresistens. Antal korrekta
svar på påståendena 4.1-4.10 i de olika åldersgrupperna.
25
Andel (%)
20
15
10
5
0
0
1
2
18-29 år
3
30-44 år
4
5
45-64 år
6
7
65-74 år
8
9
10
alla
Deltagare mellan 65 och 74 år hade väldigt stort förtroende för att läkare alltid
undersöker ordentligt om patienten behöver antibiotika eller inte. Överlag var det
mycket få personer i alla åldersgrupperna som hade litet förtroende i denna fråga.
Det var högre andel i gruppen som inte har barn i hushållet än de som hade barn i
hushållet, som kände förtroende för läkaren i fråga om att alltid undersöka
ordentligt om antibiotika behövs.
Majoriteten av deltagarna i alla åldersgrupper trodde inte att läkare skriver ut
antibiotika för att patienten förväntar sig det. Deltagare mellan 65 och 74 år hade
den högsta tilltron till att läkare inte skriver ut antibiotika av detta skäl. De flesta av
21
deltagarna i alla åldersgrupper kände förtroende för läkares beslut att avstå från att
skriva ut antibiotika. Deltagare mellan 65 och 74 år och de utan barn i hushållet
hade den största tilltron till detta. I alla åldersgrupper tog majoriteten av deltagarna
helt avstånd ifrån att läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att
det behövs, är en mindre bra läkare. Likaså kände de flesta i alla åldersgrupper
förtroende för läkares beslut att skiva ut antibiotika. Även här hade deltagare
mellan 65 och 74 år och personer utan barn i hushållet störst förtroende.
Samband mellan kunskaper, attityder och förtroende
Oavsett kunskapsnivå ansåg majoriteten av alla deltagare att man inte ska spara
antibiotika för att själv kunna ta senare eller för att ge till någon annan (se diagram
2). Likaså tog majoriteten, oberoende av kunskapsnivå, avstånd ifrån att det är bra
att kunna köpa antibiotika via internet, utan att träffa läkare (se diagram 3). De med
högre kunskapsnivå tog dock avstånd ifrån detta i större utsträckning. De flesta
deltagare, oavsett kunskapsnivå, tog också avstånd ifrån att det är bra att man kan
köpa antibiotika utan recept i vissa länder (se diagram 4). Det var dock väsentlig
större andel av deltagarna inom den högsta kunskapsnivån som tog avstånd ifrån
det påståendet.
Diagram 2. Attityder till påståendet ”Antibiotika som blivit över kan man spara för att själv
kunna ta senare eller för att ge till någon annan.” Fördelning mellan olika kunskapsnivåer.
100
Andel (%)
80
60
40
20
0
Låg kunskap
22
Medel
Hög kunskap
Alla
Diagram 3. Attityder till påståendet ”Jag tycker det är bra att kunna köpa antibiotika över
internet, utan att behöva träffa läkare.” Fördelning mellan olika kunskapsnivåer.
100
Andel (%)
80
60
40
20
0
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
Diagram 4. Attityder till påståendet ”Det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept på
apotek i vissa länder.” Fördelning mellan olika kunskapsnivåer.
100
Andel (%)
80
60
40
20
0
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
23
Bland de två högre kunskapsnivåerna ansåg de flesta att man inte kan undvika att
vara hemma från jobbet genom att ta antibiotika (se diagram 5). Bland deltagare
med den lägsta kunskapsnivån svarade merparten att de inte visste. De flesta inom
de två högre kunskapsnivåerna trodde inte att antibiotika ska döda alla bakterier i
kroppen medan de flesta i den lägsta kunskapsnivån svarade att de inte visste (se
diagram 6).
Diagram 5. Attityder till påståendet ”Genom att använda antibiotika kan man ofta undvika
att vara hemma från jobbet.” Fördelning mellan olika kunskapsnivåer.
80
Andel (%)
60
40
20
0
Låg kunskap
24
Medel
Hög kunskap
Alla
Diagram 6. Attityder till påståendet ”Antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen.”
Fördelning mellan olika kunskapsnivåer.
80
Andel (%)
60
40
20
0
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
Många deltagare bland de två högre kunskapsnivåerna höll fullständigt eller till
viss del med om att antibiotikaresistens är ett stort problem i Sverige idag.
Majoriteten bland den lägsta kunskapsnivån svarade även här att de inte visste.
Gällande om antibiotikaresistens är ett stort problem i världen idag höll de flesta
bland den högsta kunskapsnivån fullständigt med. Deltagarna i den näst högsta
kunskapsnivån svarade i lika stor utsträckning att de fullständigt höll med som att
de inte visste, medan de flesta i den lägsta kunskapsnivån svarar att de inte visste.
Oavsett kunskapsnivå kände de flesta deltagarna förtroende för läkarens beslut om
läkaren avstår från att skriva ut antibiotika, se diagram 7. Deltagarna i den högsta
kunskapsnivån kände störst förtroende för läkarens beslut i den frågan. Likaså
kände de flesta, oavsett kunskapsnivå, förtroende för läkarens beslut om läkaren
skriver ut antibiotika. De flesta, oberoende av kunskapsnivå, ansåg inte att en
läkare som inte skriver ut antibiotika när patienten tycker att det behövs är en
mindre bra läkare. De bland de högre kunskapsnivåerna hade dock i större
utsträckning den uppfattningen.
25
Diagram 7. Attityder till påståendet ”Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren
avstår från att skriva ut antibiotika.” Fördelning mellan olika kunskapsnivåer.
80
Andel (%)
60
40
20
0
18-29 år
30-44 år
45-64 år
65-74 år
Alla
Analysen av enkätsvaren visade också att det fanns ett statistiskt signifikant
samband mellan personers kön, ålder och kunskaper om antibiotikas effekter och
antibiotikaresistens, och deras förtroende för läkares beslut att inte skriva ut
antibiotika (se tabell 3).
26
Tabell 3. Faktorer som är förknippade med förtroende för läkaren om läkaren avstår från att
skriva ut antibiotika.
Oberoende
variabel
Kategorier
Kön
Kvinnor
Män
Familjesituation
Inga barn
Åtminstone ett barn
Ålder
Kunskapsnivå
Oddskvot
0,785
1,212
0,616 - 0,999
0,049
0,931 - 1,578
0,154
0,487 - 0,812
0,000
0,599 - 0,982
0,035
1
0,629
Ålder ≥ 45
1
Hög (5-10 rätta svar)
p-värde
1
Ålder ≤ 44
Låg (0-4 rätta svar)
95% konfidensintervall
0,767
1
Kvinnor hade mindre förtroende i denna fråga än män (p-värde = 0,049) och yngre
människor hade mindre förtroende än äldre (p-värde < 0,001). Deltagare med en
lägre nivå av kunskap om antibiotikas effekt och antibiotikaresistens hade mindre
förtroende än deltagare med högre kunskapsnivå (p-värde = 0,035). Däremot fanns
det inget signifikant samband mellan familjesituation (barn som bor i hushållet
eller inte) och förtroende för läkare i denna fråga (p-värde = 0,154).
27
Diskussion
Den här studien visar att det verkar finnas ett positivt samband mellan
kunskapsnivån gällande antibiotikas effekter och antibiotikaresistens och
förtroende för läkares beslut gällande antibiotika. Generellt sett hade de som
besvarade enkäten goda kunskaper om klok antibiotikaanvändning. Detta bekräftar
vad som tidigare visats i en liknande studie (13). De flesta ansåg att läkaren bör
besluta om antibiotika är nödvändigt, och kände förtroende för läkarens beslut.
Många tog också avstånd ifrån påståenden om att det är bra att spara antibiotika
hemma och att kunna köpa antibiotika utan recept. Sammantaget kan detta
möjligen tyda på en medvetenhet om att antibiotika inte hjälper mot alla typer av
sjukdomsbesvär, utan behöver förbehållas allvarliga bakteriella infektioner som
diagnosticerats av en läkare. Personer med barn i hushållet ställde sig något mer
tvivlande till att läkare alltid undersöker ordentligt om en patient behöver
antibiotika, och hade mindre förtroende för läkares beslut att inte skriva ut det. En
tänkbar orsak är att människor är mer oroliga, och därmed resonerar annorlunda,
när det gäller sjuklighet och behov av antibiotika hos små barn än när det handlar
om vuxna personer (27).
För att nå rätt beteenden i förhållande till antibiotika behövs inte bara formella
kunskaper om läkemedlen och deras effekter, utan också att personers attityder till
när och hur antibiotika behövs stämmer överens med klok användning. Denna
undersökning visar att många människor har både goda kunskaper och attityder
som stöder en långsiktigt hållbar användning av antibiotika. Den indikerar dock
också att personer med lägre kunskaper om hur antibiotika fungerar känner sig mer
osäkra på sammanhangen kring hur antibiotika används.
Denna enkätundersökning visar att personer mellan 18 och 29 år är den grupp som
kan ha behov av information om effekter och bieffekter av antibiotika samt om
problemen med antibiotikaresistens. Informationsinsatser bör därför fokusera på
yngre personer. Samtidigt är det viktigt att ingen åldersgrupp utesluts när
informationsinsatser planeras, eftersom möjligheten att använda antibiotika i
framtiden bygger på att alla inser sin delaktighet och tar sitt ansvar genom att göra
kloka val i relation till smittspridning och antibiotikaanvändning.
28
Referenser
1. World Health Organization. Antimicrobial resistance. Global report on surveillance. [Rapport].
Geneva: WHO; 2014.
2. Nordberg P, Monnet, D.L., Cars, O. Antibacterial drug resistance: Options for concerted action.
Geneva: WHO, Standards DoMPa; 2005.
3. World Health Organization. The evolving threat of antimicrobial resistance: Options for action.
[Rapport]. Geneva: WHO; 2012.
4. Socialstyrelsen. Förslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade
infektioner. [Rapport]. Stockholm, Socialstyrelsen; 2011.
5. Goossens H, Ferech M, Vander Stichele R, Elseviers M, Group EP. Outpatient antibiotic use in
Europe and association with resistance: a cross-national database study. Lancet.
2005;365(9459):579-87.
6. Andre M, Schwan A, Odenholt I, Swedish Study Group on Antibiotic U. The use of CRP tests in
patients with respiratory tract infections in primary care in Sweden can be questioned. Scand J
Infect Dis. 2004;36(3):192-7.
7. Andre M, Vernby A, Odenholt I, Lundborg CS, Axelsson I, Eriksson M, et al. Diagnosis-prescribing
surveys in 2000, 2002 and 2005 in Swedish general practice: consultations, diagnosis, diagnostics
and treatment choices. Scand J Infect Dis. 2008;40(8):648-54.
8. Cars O, Olsson-Liljequist B, Lundh K. Short summary of Swedres 2005, a report on Swedish
antibiotic utilisation and resistance. Euro Surveill. 2007;12(3):225.
9. Folkhälsomyndigheten och SVA. Swedres-Svarm 2014. Consumption of antibiotics and occurence
of antibiotic resistance in Sweden. [Rapport]. Folkhälsomyndigheten/SVA: Solna/Uppsala; 2015.
10. Molstad S, Cars O, Struwe J. Strama--a Swedish working model for containment of antibiotic
resistance. Euro Surveill. 2008;13(46).
11. Folkhälsomyndigheten. Patientsäkerhetssatsning 2014. [Rapport]. Solna: Folkhälsomyndigheten,
2014.
12. Bjorkman I, Berg J, Roing M, Erntell M, Lundborg CS. Perceptions among Swedish hospital
physicians on prescribing of antibiotics and antibiotic resistance. Qual Saf Health Care.
2010;19(6):e8.
13. Andre M, Vernby A, Berg J, Lundborg CS. A survey of public knowledge and awareness related to
antibiotic use and resistance in Sweden. J Antimicrob Chemother. 2010;65(6):1292-6.
14. McNulty CA, Boyle P, Nichols T, Clappison P, Davey P. Don't wear me out--the public's knowledge
of and attitudes to antibiotic use. J Antimicrob Chemother. 2007;59(4):727-38.
15. Faber MS, Heckenbach K, Velasco E, Eckmanns T. Antibiotics for the common cold: expectations of
Germany's general population. Euro Surveill. 2010;15(35).
16. Rousounidis A, Papaevangelou V, Hadjipanayis A, Panagakou S, Theodoridou M, Syrogiannopoulos
G, et al. Descriptive study on parents' knowledge, attitudes and practices on antibiotic use and
misuse in children with upper respiratory tract infections in Cyprus. Int J Environ Res Public Health.
2011;8(8):3246-62.
17. Ling Oh A, Hassali MA, Al-Haddad MS, Syed Sulaiman SA, Shafie AA, Awaisu A. Public knowledge
and attitudes towards antibiotic usage: a cross-sectional study among the general public in the
state of Penang, Malaysia. J Infect Dev Ctries. 2011;5(5):338-47.
18. You JH, Yau B, Choi KC, Chau CT, Huang QR, Lee SS. Public knowledge, attitudes and behavior on
antibiotic use: a telephone survey in Hong Kong. Infection. 2008;36(2):153-7.
29
19. Finch RG, Metlay JP, Davey PG, Baker LJ, International Forum on Antibiotic Resistance colloquium.
Educational interventions to improve antibiotic use in the community: report from the International
Forum on Antibiotic Resistance (IFAR) colloquium, 2002. Lancet Infect Dis. 2004;4(1):44-53.
20. Ranji SR, Steinman MA, Shojania KG, Gonzales R. Interventions to reduce unnecessary antibiotic
prescribing: a systematic review and quantitative analysis. Medical care. 2008;46(8):847-62.
21. Wun YT, Lam TP, Lam KF, Ho PL, Yung WH. The public's perspectives on antibiotic resistance and
abuse among Chinese in Hong Kong. Pharmacoepidemiology and drug safety. 2013;22(3):241-9.
22. Cockburn J, Pit S. Prescribing behaviour in clinical practice: patients' expectations and doctors'
perceptions of patients' expectations--a questionnaire study. BMJ. 1997;315(7107):520-3.
23. Stivers T, Mangione-Smith R, Elliott MN, McDonald L, Heritage J. Why do physicians think parents
expect antibiotics? What parents report vs what physicians believe. J Fam Pract. 2003;52(2):1408.
24. Mangione-Smith R, McGlynn EA, Elliott MN, Krogstad P, Brook RH. The relationship between
perceived parental expectations and pediatrician antimicrobial prescribing behavior. Pediatrics.
1999;103(4 Pt 1):711-8.
25. Earnshaw S, Monnet DL, Duncan B, O'Toole J, Ekdahl K, Goossens H, et al. European Antibiotic
Awareness Day, 2008 - the first Europe-wide public information campaign on prudent antibiotic
use: methods and survey of activities in participating countries. Euro Surveill. 2009;14(30):19280.
26. Vallin M, Polyzoi M, Marrone G, Rosales-Klintz S, Tegmark Wisell K, Stalsby Lundborg C.
Knowledge and Attitudes towards Antibiotic Use and Resistance - A Latent Class Analysis of a
Swedish Population-Based Sample. PloS one. 2016;11(4):e0152160.
27. Andre M, Hedin K, Hakansson A, Molstad S, Rodhe N, Petersson C. More physician consultations
and antibiotic prescriptions in families with high concern about infectious illness--adequate
response to infection-prone child or self-fulfilling prophecy? Family practice. 2007;24(4):302-7.
30
Bilaga 1. Enkäten
1. Antibiotikaanvändning
Antibiotika är ett läkemedel som ibland används för att behandla infektioner. Det
finns flera olika typer av antibiotika, penicillin är den vanligaste sorten.
1.1 Vilka antibiotika känner du till?
________________________________________________________
__________________________________________________________________
1.2 Vilka av följande läkemedel är antibiotika? Du kan kryssa i flera alternativ.
□
□
□
Paracetamol
Seloken
Kåvepenin
□
□
□
Bricanyl
Selexid
Alvedon
1.3 Har du någon gång använt antibiotika? Kryssa endast i ett alternativ.
□
□
□
Ja
Nej  Gå vidare till 1.5
Vet ej  Gå vidare till 1.5
1.4 Hur många gånger har du använt antibiotika de senaste 12 månaderna?
Kryssa endast i ett alternativ.
□
□
□
□
0 gånger
En gång
2-5 gånger
Mer än 5 gånger
31
1.5 Hur många gånger har någon annan vuxen än du (person över 18 år) i
hushållet fått antibiotika de senaste 12 månaderna? Kryssa endast i ett
alternativ.
□
□
□
□
□
0 gånger
□
Vet ej
1 gång
2-5 gånger
Mer än 5 gånger
Finns ingen annan vuxen
1.6 Hur många barn under 18 år finns det som bor regelbundet (deltid eller
mer) i hushållet? Kryssa endast i ett alternativ.
□
□
□
□
0  Gå vidare till 1.8
1
2
3 eller flera
1.7 Hur många gånger har barnen i hushållet fått antibiotika sammanlagt de
senaste 12 månaderna? Kryssa endast i ett alternativ.
□
□
□
□
0 gånger
□
Vet ej
1 gång
2-5 gånger
Mer än 5 gånger
1.8 Tar någon i hushållet antibiotika just nu? Kryssa endast i ett alternativ.
□
Ja, för vad? ____________________________________
Om ja, ange ålder på denna person: ___________ år
□
□
32
Nej
Vet ej
2. Tillgång till antibiotika
Följande frågor besvaras med en skala. Markera med hjälp av skalan i vilken grad
du instämmer i frågan/påståendet. Kryssa endast i ett alternativ.
Håller
fullständigt
med
Tar helt
avstånd
ifrån
Vet ej
2.1 Antibiotika som blivit över
kan man spara för att själv
kunna ta senare eller för att ge
till någon annan.
2.2 Antibiotika som blivit över
ska man ta med sig tillbaka till
apoteket.
□ □ □ □ □ □ □
2.3 Jag tycker att det är bra att
man behöver ett recept för att
kunna hämta ut antibiotika på
apotek i Sverige.
2.4 Jag tycker att det är bra att
kunna köpa antibiotika via
internet, utan att behöva träffa
läkare.
2.5 Jag tycker att det är bra att
kunna få antibiotika av
släktingar eller bekanta, utan
att behöva bli undersökt av en
läkare.
2.6 Det är bra att man kan
köpa antibiotika utan recept på
apotek i vissa länder.
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
33
3. Användningsområde och effekt
Håller
fullständigt
med
3.1 Antibiotika gör att man blir
fortare frisk vid en förkylning.
3.2 Om snuvan vid en
förkylning blir färgad behöver
man alltid antibiotika för att bli
av med snuvan.
3.3 Lindriga infektioner klarar
kroppen oftast av själv utan
antibiotika.
3.4 Hosta som varar längre än
en vecka behöver alltid
behandlas med antibiotika för
att försvinna.
3.5 Det är lämpligt att använda
antibiotika vid halsont och
förkylning eftersom man annars
kan få följdsjukdomar.
3.6 Det är lämpligt att använda
antibiotika vid halsfluss
eftersom man annars kan få
följdsjukdomar.
3.7 En öroninflammation hos ett
barn som är 3-6 år gammalt
behöver alltid behandlas med
antibiotika.
3.8 En blåskatarr/nedre
urinvägsinfektion hos en kvinna
kan läka ut även utan
antibiotika.
34
Vet ej
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
Håller
fullständigt
med
3.9 Genom att använda
antibiotika kan man ofta
undvika att vara hemma från
jobbet.
3.10 Antibiotika ska döda alla
bakterier i kroppen.
Tar helt
avstånd
ifrån
Tar helt
avstånd
ifrån
Vet ej
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
4. Bieffekter och resistens
4.1 Antibiotika ger ofta
biverkningar som t.ex. diarré.
4.2 Antibiotika ger negativa
effekter på kroppens egen
bakterieflora.
4.3 Om man känner sig frisk
efter delar av en antibiotikakur
kan man genast avsluta kuren.
4.4 Bakterier kan bli resistenta
mot antibiotika.
4.5 Ju mer antibiotika vi
använder i samhället desto
större risk är det att resistens
utvecklas och sprids.
4.6 Människor kan bli
resistenta mot antibiotika.
4.7 Användning av antibiotika
bland djur kan minska
möjligheten till effektiv
antibiotikabehandling bland
människor.
4.8 Resistens kan spridas från
djur till människa.
4.9 Resistens kan spridas från
människa till människa.
4.10 Utlandsresenärer riskerar
att ta med sig resistens hem till
Sverige.
Ja
Nej
Vet ej
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
Håller
fullständigt
med
4.11 Antibiotikaresistens är ett
stort problem i Sverige idag.
4.12 Antibiotikaresistens är ett
stort problem i övriga världen
idag.
Tar helt
avstånd
ifrån
Vet ej
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
35
5. Läkarvanor och patient/läkarrelation samt prevention
Håller
fullständigt
med
5.1 Läkare undersöker alltid
ordentligt om patienten
behöver antibiotika eller inte.
5.2 Läkare skriver ut
antibiotika för att patienten
förväntar sig det.
Tar helt Vet ej
avstånd
ifrån
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
Ja
5.3a Jag har erfarenhet av att jag eller någon
anhörig fått antibiotika utskrivet.
5.3b När antibiotika förskrivs tar sig läkare tid vid
besöket att informera så man förstår hur
antibiotikan ska användas.
5.4 Jag vet oftast hur antibiotika ska användas även
om jag inte informerats om användningen.
5.5a Jag har erfarenhet av att som patient eller
anhörig hämta utskrivet antibiotika på apotek.
5.5b Apotekspersonal tar sig tid att informera hur
antibiotikan ska användas.
36
Nej
□ □
□ □
□ □
□ □
□ □
Gå vidare
till 5.5a
Gå vidare
till 5.6
Håller
fullständigt
med
Tar helt
avstånd
ifrån
Vet ej
5.6 Jag vet ofta själv om jag
behöver antibiotika eller inte
innan jag träffar läkaren.
5.7 Jag känner förtroende för
läkarens beslut om läkaren
avstår från att skriva ut
antibiotika.
5.8 En läkare som inte skriver
ut antibiotika när patienten
tycker att det behövs, är en
mindre bra läkare.
5.9 Jag känner förtroende för
läkarens beslut om läkaren
skriver ut antibiotika.
□ □ □ □ □ □ □
5.10 Jag vet oftast själv hur
infektioner ska behandlas.
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
5.11 Jag avvaktar oftast om jag
får en infektion, dvs. vilar och
tar det lugnt och ser om infektionen ger med sig av sig själv.
5.12 Handhygien (handtvätt
eller handsprit) minskar risken
för spridning av vanliga
infektioner, t.ex. influensa.
5.13 Jag brukar vaccinera mig mot säsongsinfluensa.
□ □ □ □ □ □ □
Ja
Nej
□
□
37
Håller
fullständigt
med
5.14 Jag känner förtroende för
den svenska sjukvårdens
arbete för att minimera
resistensutvecklingen.
5.15 Jag känner förtroende för
EUs arbete för att minimera
resistensutvecklingen.
5.16 Jag känner förtroende för
att läkemedelsbolag kommer
att kunna ta fram nya preparat
som kommer att lösa
problemen med
antibiotikaresistens.
Tar helt
avstånd
ifrån
Vet ej
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
□ □ □ □ □ □ □
5.17 Har du övriga synpunkter kring antibiotika, infektioner, resistens eller hur man
kan förebygga infektioner?
(utrymme för fritextsvar)
38
6. Bakgrundsinformation
6.1 Kön
□
6.2 Ålder
______ år
Kvinna
□
Man
6.3 Utbildningsnivå. Kryssa i högsta påbörjade nivå.
□
□
Grundskola eller motsvarande
□
Gymnasium eller motsvarande
Universitet/högskoleutbildning eller motsvarande
6.4 Land där huvuddelen av utbildningen genomfördes?
___________________________________________________________________
6.5 Har du någon vårdrelaterad/medicinsk utbildning? Oavsett nivå.
□
□
Ja
Vilken utbildning? _______________________________________
Nej
6.6 Inkomst. Kryssa endast i ett alternativ
□
□
□
□
Upp till 14,900 kr/ mån
15,000 – 25,900 kr/ mån
26,000 – 40,900 kr/ mån
Mer än 41,000 kr/ mån
6.7 Postnummer
_________________________
39
Bilaga 2. Missivbrevet
Enkät om antibiotika
Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar
i samband med användning av antibiotika.
Varför görs studien?
Antibiotika är en läkemedelsgrupp som används för att behandla infektioner. För att
antibiotika ska kunna användas på ett bra sätt är det viktigt att veta vilka uppfattningar
och förväntningar som finns bland allmänheten. Studien genomförs i samarbete
mellan Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet. Karolinska Institutet är
forskningshuvudman.
Varför har just du blivit utvald?
Du är en av 2500 personer i landet mellan 18 och 74 år som har blivit slumpmässigt
utvald för att medverka i studien. Adressuppgifterna är hämtade från SPAR-registret
(Statens personadressregister) som är ett offentligt register omfattande alla som är
folkbokförda i Sverige. Din medverkan är helt frivillig och du har rätt att avbryta Din
medverkan när som helst. Dina svar är mycket värdefulla för oss och Du kan inte
ersättas av någon annan. Ditt deltagande bidrar till att resultatet blir tillförlitligt. Det är
lika viktigt att Du deltar även om Du aldrig använt antibiotika.
Vad händer med svaren?
Svaren som lämnas kommer att bearbetas och sammanställas helt anonymt.
Informationen skyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och
personuppgiftslagen (1998:204). Alla som arbetar med studien har tystnadsplikt och
insamlade uppgifter redovisas i tabeller där enskilda personers svar inte kan utläsas.
Alla identitetsuppgifter kommer att avlägsnas.
Hur redovisas svaren?
Resultaten från studien kommer att användas av Smittskyddsinstitutet för
kunskapsspridning via exempelvis faktabroschyrer gällande antibiotikaanvändning.
Dessutom kommer de att presenteras i en artikel i en vetenskaplig tidskrift och
eventuellt i en doktorsavhandling.
Har du några frågor?
Om Du har några frågor som rör studien eller vill ansöka om information (så kallat
registerutdrag) och få rättelse av eventuellt felaktiga personuppgifter är Du
välkommen att kontakta Professor Cecilia Stålsby Lundborg eller Sjuksköterska
Martina Vallin. Om Du i framtiden skulle bli sjuk ska Du följa de råd Din läkare ger
Dig.
40
If you don’t speak Swedish
You have been selected to participate in a survey regarding antibiotics. If you don’t
speak Swedish and therefore can’t answer the questions, you can take help of someone
else to answer the questionnaire. You can also contact us and we will try to help you.
Personuppgiftansvarig: Karolinska Institutet
Cecilia Stålsby Lundborg
Martina Vallin
Aase Sten
Professor
Leg Sjuksköterska,
forskningsassistent
Kommunikatör
Inst. för folkhälsovetenskap
Karolinska Institutet
[email protected]
Tel. 08-52483366
Inst. för folkhälsovetenskap
Karolinska Institutet
[email protected]
Tel. 08-52483375
Smittskyddsinstitutet
E-post: [email protected]
Tel. 070-338 23 32,
08-4572332
41
Bilaga 3. Deltagare och bortfall
Figur 1. Det slumpmässiga urval som enkäten skickades ut till, samt hur många som
svarade och inte svarade.
Figur 2. Antal personer som valde att inte svara och de angivna skälen till att inte delta i
studien.
42
Bilaga 4. Dataunderlag till diagram 1-7
Diagram 1. Kunskaper om antibiotika, dess effekter och antibiotikaresistens. Antal korrekta
svar i de olika åldersgrupperna och andelen (%) av respektive åldersgrupp.
Korrekta svar
18-29 år
30-44 år
45-64 år
65-74 år
alla
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
2,2
4,4
7,5
15
20,4
11,5
15,5
8,4
7,1
5,3
2,7
1,4
2,5
3,3
9,4
16,8
18,7
17,6
14,3
7,7
5,5
2,8
0,9
0,9
2,3
10,5
17,6
21,7
16,7
11
9,4
6,9
2,1
2,7
1,2
2,7
7
18,3
23,3
19,5
14
4,7
6,6
0
1,5
1,9
3,4
10,5
17,9
19,5
17,3
12,1
7,7
6,2
2
Diagram 2. Attityder till påståendet ”Antibiotika som blivit över kan man spara för att själv
kunna ta senare eller för att ge till någon annan.” Fördelning (%) mellan olika
kunskapsnivåer.
1 Håller fullständigt med
2
3
4
5
6 Tar helt avstånd ifrån
7 Vet ej
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
3,3
4,4
0
0
5,5
71,4
15,4
2,5
1,3
2,3
3,7
6,4
80,4
3,5
4
1,3
0
0,9
9,7
83,7
0,4
2,8
1,5
1,8
3
6,9
80,4
3,8
43
Diagram 3. Attityder till påståendet ”Jag tycker det är bra att kunna köpa antibiotika över
internet, utan att behöva träffa läkare.” Fördelning (%) mellan olika kunskapsnivåer.
1 Håller fullständigt med
2
3
4
5
6 Tar helt avstånd ifrån
7 Vet ej
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
3,3
0
2,2
7,7
12,1
60,4
14,3
1,2
0,8
0,9
2,7
5,9
85,8
2,6
0,9
0
0,9
0,4
7
90,3
0,4
1,3
0,6
1
2,7
6,5
84,9
3
Diagram 4. Attityder till påståendet ”Det är bra att man kan köpa antibiotika utan recept på
apotek i vissa länder.” Fördelning (%) mellan olika kunskapsnivåer.
1 Håller fullständigt med
2
3
4
5
6 Tar helt avstånd ifrån
7 Vet ej
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
6,5
2,2
6,5
9,7
11,8
47,3
16,1
2,3
2,1
2,9
6,8
9,9
69
6,9
1,3
1,8
0,4
3,5
7
84,1
1,8
2,4
2
2,8
6,5
9,6
70
6,7
Diagram 5. Attityder till påståendet ”Genom att använda antibiotika kan man ofta undvika
att vara hemma från jobbet.” Fördelning (%) mellan olika kunskapsnivåer.
1 Håller fullständigt med
2
3
4
5
6 Tar helt avstånd ifrån
7 Vet ej
44
Låg kunskap
Medel
Hög kunskap
Alla
6,7
4,4
5,6
14,4
4,4
25,6
38,9
4
4,5
6,7
9,3
12,6
48,2
14,8
3,1
4
7,1
8,8
12,4
61,1
3,5
4
4,4
6,7
9,6
12
48,8
14,5
Diagram 6. Attityder till påståendet ”Antibiotika ska döda alla bakterier i kroppen.”
Fördelning (%) mellan olika kunskapsnivåer.
Låg kunskap
1 Håller fullständigt med
2
3
4
5
6 Tar helt avstånd ifrån
7 Vet ej
Medel
12,4
1,1
4,5
4,5
3,4
14,6
59,6
Hög kunskap
6,4
2,5
4,2
6,7
9
47,3
23,8
Alla
5,8 6,6
2,7 2,5
4 4,2
4,9 6,3
7,5 8,4
69,9 48,9
5,3 23,1
Diagram 7. Attityder till påståendet ”Jag känner förtroende för läkarens beslut om läkaren
avstår från att skriva ut antibiotika.” Fördelning (%) mellan olika kunskapsnivåer.
1 Håller fullständigt med
2
3
4
5
6 Tar helt avstånd ifrån
7 Vet ej
18-29 år
30-44 år
45-64 år
65-74 år
Alla
38,4
22,3
13,8
11,2
4,5
3,1
6,7
36,2
24,5
12,8
11,7
7
2,8
5
46,7
22,4
12,1
8,2
4,6
2,7
3,4
64,6
15,7
6,3
5,5
1,2
1,2
5,5
45,9
21,7
11,5
9,1
4,6
2,5
4,7
45
Denna rapport handlar om allmänhetens kunskaper och attityder rörande antibiotikaanvändning
och antibiotikaresistens. Den bygger på en enkätundersökning bland ett slumpmässigt urval av
Sveriges befolkning En generell slutsats är att deltagarna hade goda kunskaper om rationell
antibiotikaanvändning och att de flesta känner förtroende för läkares beslut om huruvida
antibiotika är nödvändigt. Några grupper hade lägre kunskaper och minde förtroende för läkares
beslut, och dessa är särskilt viktiga att nå i informationsinsatser.
Rapporten kan vara ett underlag för forskare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård samt för
organisationer som kommunicerar med grupper ur allmänheten.
-----------------------------------------------Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör
myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa
och skydda mot hälsohot.
Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
Solna Nobels väg 18, SE-171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, SE-831 40 Östersund.
www.folkhalsomyndigheten.se