Förstföderskors upplevelse av amning
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet Förstföderskors upplevelse av amning en intervjustudie om inflytandet från samhället, massmedia och vården Författare Madeleine Jönsson Claudia Nygren Handledare Leif Eriksson Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet med Inriktning mot distriktssköterska 75 hp 2016 Examinator Maria Carlsson Nyckelord: Samhälle, vård, stöd, amning, empowerment. SAMMANFATTNING Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige har sjunkit från 2004 men har sedan 2010 stagnerat. Det finns många fördelar med amning för både barn och moder, det är även ekonomiskt gynnsamt och miljövänligt för samhället. Faktorer som påverkar amning negativt är samhället, massmedia, avsaknad av stöd från vården och familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa förstföderskors upplevelse av amning. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design tillämpades genom individuella intervjuer med förstföderskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier: Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning; Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig; Familjens åsikter och erfarenheter påverkar amning; Från gravid och förväntansfull till besviken mamma. Resultatet visade att samhället ger en motsägelsefull bild eftersom mödrar förväntas amma samtidigt som det inte upplevs socialt accepterat att amma offentligt. Vården har en avgörande roll för amning där avsaknad av stöd leder till frustration och uppgivenhet. Stöd från familj och partner var av stor betydelse för amning. Slutsats: Att stärka mödrars egenmakt kan gynna deras beslut att inleda amning. I dagens samhälle är information och massmedia lättillgängligt, det ställer högre krav på distriktsköterskans roll. Folkhälsan förbättras om stöd och relevant information ges i samband med amning. Keywords: Community, healthcare, support, breastfeeding, empowerment. ABSTRACT Background: The breastfeeding rate in Sweden has fallen from 2004 but has stagnated since 2010. There are many benefits of breastfeeding for both baby and mother, it is also economical and environmentally friendly. Factors with adverse effects on breastfeeding are the society, media, lack of support from healthcare and family. Objective: The aim of this study was to highlight primiparous experiences of breastfeeding. Method: An empirical study with qualitative design where individual interviews were conducted with primiparous. The interviews were recorded, transcribed and data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis generated four categories: Community’s view, knowledge and culture affects the ability and experience of breastfeeding; Breastfeeding is complex but healthcare support is lacking; Family beliefs and experiences affect breastfeeding; From pregnant and excited to disappointed mom. The result showed that the society gives a contradictory picture as mothers are expected to breastfeed while it is not perceived socially accepted to breastfeed in public. Healthcare has a crucial role in breastfeeding, lacking its support leads to frustration and despair. Support from family and partners were of great importance for breastfeeding. Conclusion: Strengthening maternal empowerment can benefit their decision to initiate breastfeeding. In today's society, information and media is accessible, it leads to higher demands on the district nurse's role. Public health is improved if breastfeeding support and relevant information is given in connection with breastfeeding. Innehållsförteckning Bakgrund .................................................................................................................................... 1 Amning ur ett historiskt perspektiv ........................................................................................ 1 Amningsstatistik Sverige ........................................................................................................ 1 Fördelar med amning .............................................................................................................. 2 Faktorer som påverkar amning ............................................................................................... 2 Komplikationer ....................................................................................................................... 3 Familjens betydelse för amning .............................................................................................. 3 Massmedias inflytande ........................................................................................................... 4 Lagar ....................................................................................................................................... 4 Hälso- och sjukvårdens inverkan ............................................................................................ 4 Teoretisk utgångspunkt........................................................................................................... 5 Problemformulering................................................................................................................ 7 Syfte ........................................................................................................................................ 7 Metod ......................................................................................................................................... 7 Design ..................................................................................................................................... 7 Urval ....................................................................................................................................... 8 Datainsamlingsmetod ............................................................................................................. 8 Tillvägagångssätt .................................................................................................................... 8 Forskningsetiska överväganden .............................................................................................. 9 Förförståelse ......................................................................................................................... 10 Bearbetning och analys ......................................................................................................... 10 Resultat ..................................................................................................................................... 11 Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning.......... 12 Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig ........................................................... 15 Familjens åsikter och erfarenheter påverkar amning ............................................................ 16 Från gravid och förväntansfull till besviken ......................................................................... 17 Diskussion ................................................................................................................................ 19 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 20 Klinisk relevans .................................................................................................................... 23 Metoddiskussion ................................................................................................................... 23 Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................ 25 Slutsats ..................................................................................................................................... 25 Referenser................................................................................................................................. 26 Bilaga 1 .................................................................................................................................... 31 Bilaga 2 .................................................................................................................................... 32 Bakgrund Amning ur ett historiskt perspektiv Spädbarnsvårdens fokus var under 1700-talet att lära barnet tidigt att anpassa sina behov och funktioner. Amning sågs som ett sätt att uppfostra och skapa disciplin hos barnet, det betraktades som enbart måltider. Läkare hade stort inflytande och ställde krav på att begränsa amningen och att bröstmjölk skulle ges på bestämda tider. När sjukhusförlossningar blev vanligare började amningsfrekvensen att sjunka. Det blev vanligt med industritillverkad välling, vilket bidrog till den negativa utvecklingen. I mitten av 1970 kom vändningen och fördelarna av amning lyftes fram. Intresset för amning ökade och organisationen Amningshjälpen startades vilket resulterade i att amningsfrekvensen steg. I slutet av 1980talet avstannade amningen men tog fart igen 1990 på grund av påtryckning från WHO och UNICEF (Kylberg et al., 2014). Amningsstatistik Sverige I Sverige har amningsfrekvensen förändrats över tid, (figur 1). Under perioden 1995-2003 hade Sverige den högsta amningsfrekvensen. Från 2004 har amningsfrekvensen visat på en nedåtgående trend, men 2010 stagnerade utvecklingen för barn under sex månaders ålder (Socialstyrelsen, 2016). Diagram 1.2 Enbart och delvis ammade barn födda 1986─2014 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1986 1988 1990 en vecka 1992 1994 1996 2 mån 1998 2000 2002 4 mån 2004 6 mån 2006 2008 2010 9 mån 2012 2014* 12 mån *Skattat värde för riket 2013-2014. År 2014 presenteras inga nationella data för 9 och 12 mån på grund av kvalitetsbrister Not. Insamling av amningsuppgifter vid 9 och 12 mån startade år 2002 Källa: amningsstatistik, Socialstyrelsen Figur 1. Amningsstatistik (Socialstyrelsen, 2016). Tillstånd att använda figuren har inhämtats från Socialstyrelsen. 1 Fördelar med amning Amning bidrar med positiva hälsoeffekter för både mödrar och barn. Näringsmässigt är bröstmjölken anpassad för barn och har många fördelar (Stockholms läns landsting [SLL], 2016). De kortsiktiga effekterna av helamning för spädbarn är minskad spädbarnsdödlighet, skydd mot diarré, luftvägsinfektion, öroninflammation och vävnadsdöd i tarmen. De långsiktiga effekterna av helamning för spädbarn är högre intellekt, minskad risk för övervikt, fetma och typ 1 diabetes (Victora et al., 2016; Stuebe & Schwarz, 2010). Positiva effekter på tarmens utveckling och funktion är god tarmflora, aktiva enzymer samt tillväxthormoner (SLL, 2016). Hos ammande mödrar finns ett flertal fördelar som längre perioder av utebliven menstruation, minskad risk för bröstcancer, ovarial cancer och diabetes typ 2. Det finns även studier som visar på att amning kan leda till viktnedgång (Victora et al., 2016). Om amningen fungerar väl minskar risken för postpartumdepression. För samhället och individen är amning kostnadseffektivt och miljövänligt (SLL, 2016). I länder där tillgången till rent vatten är begränsad är diarréer och uttorkning en stor fara för barn. Modersmjölksersättning liknar idag bröstmjölken men i låg- och medelinkomstländer är det inget bra alternativ för det krävs att vattnet är rent. Amning är i dessa länder nödvändigt för överlevnad (Socialstyrelsen, 2014). Faktorer som påverkar amning Faktorer enligt Rollins et al., (2016) som påverkar amning negativt och resulterar i att amning påbörjas senare är högriskgraviditeter, långa sjukhusvistelser, sjukdom hos modern, prematurt barn, låg födelsevikt, separation mellan moder och barn samt gratis provexemplar av modersmjölksersättning. Individuella faktorer som påverkar amning och leder till att modern slutar amma är råd som underminerar självförtroendet, dålig amningsställning, dåligt tag om bröstet och otillräckligt stöd de första veckorna efter födsel. Arbete har en negativ effekt på amning och mödrar som återgår till sina arbeten efter föräldraledigheten är mindre benägna att fortsätta amma (Rollins et al., 2016). När mödrar ger upp amning upplever många att de har misslyckats som mödrar och känner skuld. Moderskap och amning är oskiljaktigt och vid besvikelse i ett område påverkas andra delar av upplevelsen av moderskapet. Förväntningar på moderskapet påverkar upplevelsen och självförtroendet att amma (Schilling, Hall & Aagaard, 2008; Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2012). 2 Kunskap om hälsoeffekterna av bröstmjölk motiverar till amning även om det är en utmaning i början. Efter att de första utmanande veckorna är över upplevs amning som mindre svårt (Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2010). Kvinnors utbildning har en betydande roll för amningen. Lågutbildade mödrar med bristande socialt stöd, har fler hälsorisker, mer frekvent vårdkonsumtion och ammar kortare perioder än högutbildade mödrar. Socioekonomiska faktorer är den främsta orsaken till att äldre mödrar helammar längre än yngre mödrar. Det som även påverkar är normen för amning, amningsvänlig miljö, förväntningar som är positiva och om modern är omföderska. Ensamstående mödrar ammar under en kortare period och röker i högre grad, vilket visat på negativa konsekvenser för amningen. Könet på barnet påverkar hur länge modern amma och flickor ammas längre än pojkar (Socialstyrelsen, 2014). Komplikationer En bidragande orsak till att mödrar slutar amma är bröstkomplikationer vilket manifesterar sig i smärta, såriga bröstvårtor och återkommande mjölkstockningar. Även orsaker som otillräcklig bröstmjölk, bristande teknik vid urmjölkning och att barnet har fel tag om bröstet (SLL, 2016). De första dagarna av amning är svåra, dagligen är det en kamp att amma med såriga bröstvårtor och svårighet att finna en bra amningsställning. Mödrar upplever att informationen om amning inte stämmer överens med verkligheten, de blir förvånade över smärtan. Det är även svårt med ett spädbarn som antingen är ointresserat eller frustrerat och har svårt att amma (Williamson, Leeming, Lyttle & Johnson, 2011). Familjens betydelse för amning Amning ökar vid stöd från barnets far genom aktivt deltagande i beslutet att amma, tillsammans med en positiv attityd och kunskap om amningens fördelar. Mödrar som får känslomässigt stöd från sina män och mödrar uttrycker tillfredställelse och fortsätter att amma när barnet är nio månader (Ekström, Widström & Nissen, 2003). Närvaro och bekräftelse från partner avlastar modern och stärker självförtroendet vid initiering av amning (Palmér, Carlsson, Mollberg & Nyström, 2010). Socialt stöd uppfattas spela en viktig roll för hur länge mödrar helammar. Kvinnor som inte avslutat gymnasieutbildning men får mycket praktiskt och engagerat stöd är benägna att helamma upp till sex månader (Laugen, Islam & Janssen, 2016). Unga mödrar uppmuntras av familjen att använda modersmjölksersättning för att lättare lämna ifrån sig sitt barn, för avlastning och för att far- och morföräldrar inte ska känna sig 3 exkluderade. Användningen av modersmjölksersättning har många orsaker, det är förknippad med frihet och betraktas som enkelt medan amning ses som pinsamt, svårt och smärtsamt. Mödrar omgivna av andra med erfarenhet av amning som stödjer deras val att amma, upplever mindre svårigheter med amning för att de har tillgång till rätt information, praktiskt hjälp och socialt stöd. De har ofta själva blivit ammade, har familj och vänner som ammar, uppmuntras av andra att amma och har stöttande partners (Brown, Raynor & Lee, 2009). Massmedias inflytande Massmedia är en global form av kommunikation med potential att påverka sociala normer. Massmedia kan vara ett kraftfullt verktyg till att forma en kultur och öka allmänhetens medvetenhet om hälsofrågor som beslut att amma. Medias framställning av uppfödning har inte en betydande roll i beslutet att amma. Det är ett individuellt val som är påverkat av partnern, familjen och vårdgivarens inställning. Media framställer synen på bröst som något sexuellt vilket påverkar mödrars inställning att amma offentligt. Genom att media främjar det budskapet influerar det mödrar negativt i valet att amma (Bylaska, 2015). Lagar Informationen ska anpassas individuellt och överensstämma med hälso- och sjukvårdslagen vilket utgår från att förebygga sjukdom och upprätta hälsa (SFS, 1982:763). Detta omfattar även lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS, 1998:531). Enligt SOSFS 2008:33 ska vårdpersonal rekommendera amning och vara saklig gällande information om uppfödning via amning till mödrar eller den som vårdar spädbarnet. Information ska ges om amningens fördelar kontra modersmjölksersättning. Det negativa inflytandet modersmjölksersättning har på amning ska poängteras vad gäller delvis användning vilket kan medföra svårigheter att upprätthålla och övergå till amningen. Enbart spädbarn som bedömts vara i behov får erbjudas modersmjölksersättning. Hälso- och sjukvårdens inverkan Ett tryggt och stöttande nätverk kring modern är viktigt för att främja amning. Vårdpersonal har en central roll i att uppmuntra och stödja det sociala nätverket kring modern, vilket medför amningsframgång. Kunskapen vårdpersonal har är av betydelse för föräldrar att känna tillit och bör finnas för att kunna ge stöd och vård ur ett patientperspektiv (SLL, 2016). Under graviditeten tas det för givet att amning är naturligt och något som alla kan. Det framkommer inte att amning kräver träning och kunskap. När mödrar upplever amning som 4 deras ansvar resulterar amningsproblem i känslor av skuld och modern ifrågasätter sin förmåga. Mödrarna blir osäkra och förvirrade när normer och regler som uttrycks av vårdpersonal inte stämmer överens med verkligheten (Schilling et al., 2008). Kvinnor som inte får råd om näring, stöd från partner, förälder, jämlik stödgrupp, frivilligorganisation eller amningsmottagningar är mer benägna att sluta amma efter 10 dagar. Upplevelsen av stöd och uppmuntran från vårdpersonal medför längre amningsfrekvens. Amningsstöd har en viktig roll i att förebygga tidig avvänjning de första veckorna (Oakley, Henderson, Redshaw & Quigley, 2014). Det är av vikt att använda kommunikation som är personcentrerad och en relation som stödjer kvinnor att amma. Kontinuitet bland vårdgivare skapar en pålitlig och stödjande vård som medför en förtroendefull relation med yrkesverksamma. Faktorer som betraktas stödjande är att lära känna modern genom att ta sig tid, observera, erbjuda råd och praktisk hjälp. Kvinnor önskar information som är realistisk och positiv men även information om eventuella problem och svårigheter (Schmied et al., 2015). Teoretisk utgångspunkt Bestämningsfaktorer och insatser för gynnsam amning En konceptuell modell utvecklad av Rollins et al., (2016) presenterar bestämningsfaktorer för amning inom flera nivåer (figur 2). Amning påverkas av historiska, socioekonomiska, kulturella och individuella faktorer. Det finns tre nivåer i modellen; strukturell nivå, samhällsnivå och individnivå. Figur 2. En konceptuell modell (Rollins et al., 2016). Tillstånd att använda figuren har inhämtats från Elsevier. 5 Den strukturella nivån påverkar hela befolkningen och omfattar faktorer som sociala trender, reklam, massmedia och produkter tillgängliga för försäljning. Faktorer som främjar amning är att tillämpa regler för begränsad marknadsföring av modersmjölksersättning, utvidga föräldraförsäkring, regler om förkortad arbetstid, personförsäkring och införandet av amningsvänliga sjukhus. På samhällsnivå påverkas beslutet att amma utifrån tre områden: stöd från hälso- och sjukvården, familj och samhälle och arbetsplats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en avgörande roll i att stödja mödrar i amning för att upprätthålla helamning och fortsatt amning. Familjen har en central roll i att stödja den ammande modern. Mödrars arbete är en ledande orsak till att de inte börjar amma. På individnivå påverkas mödrars amningsbeteende av personliga egenskaper som ålder, vikt, utbildning, tillit och av egenskaperna hos barnet som kön, välbefinnande och personlighet (Rollins et al., 2016). De olika faktorerna i varje nivå kan bidra till att mödrar inleder amning tidigt, helammar och ammar i längre utsträckning. De viktigaste interventionerna för att stödja och värna amning sker på olika nivåer i samhället. Insatserna på strukturell nivå verkar genom inflytande över media och social mobilisering för att ändra sociala attityder och normer. Insatserna på samhällsnivå är lagstiftning, politisk förändring, finansiering, övervakning och tillsyn. Insatserna på individnivå innebär amningsrådgivning och stöd till den enskilda modern (Rollins et al., 2016). Empowerment Studien utgår från begreppet empowerment som har sin grund i vårdvetenskapen. Begreppet är engelskt och har sedan lång tid tillbaka använts med innebörd som legitimera och bemyndiga. Det centrala i ordet är power som innebär styrka och makt. När begreppet började användas på 70- talet var innebörden att ta makt men det har senare utvecklats till att makt är något som ges. Empowerment existerar inom tre nivåer, samhälle, grupp och individ. Den på individnivå kan översättas som egenmakt. Sambandet ska inte förväxlas med ökad makt i samhället eller för grupper utan de samvarierar där individen ingår. Empowerment ingår i definitionen hälsofrämjande och beskrivs som en process där individer ges möjlighet att förbättra och kontrollera hälsan. Ett centralt ord inom begreppet är kontroll vilket är en hörnsten i framgångsrikt hälsoarbete (Hertting & Kristenson, 2012). Vårdpersonal bör använda ett förhållningssätt där de stödjer empowerment i mötet med närstående och patienter. Vilket innebär att stödja kontrollen över individens liv, hälsa och 6 sjukdom. Vidare sträva mot individens integritet, oberoende och autonomi samt låta individen välja aspekter i livet som denna vill kontrollera. Förhållningssätt grundat på empowerment innebär att vårdpersonal inte enbart kan använda delaktighet som begrepp då det inte är tillräckligt (Hertting & Kristenson, 2012). Relationen mellan patient och vårdare ska ses utifrån ett förtroendeuppdrag som ges till vårdaren. Om patienten har tillit till vårdaren skapas en relation. Patienten avgör om vårdaren är värdig förtroendeuppdraget. Fullmakt ges av fri vilja genom att patienten samtycker till vård. Empowerment ger en utjämning av makt genom ömsesidighet mellan vårdaren och patienten (Rundqvist, 2012). Mödrars egenmakt anses vara en viktig faktor för att främja amning. Mödrars egenmakt ökar amning vilket hjälper dem att hantera amningskomplikationer och svårigheter. Genom att stärka mödrar förbättras rollen som förälder. Faktorer som underlättar egenmakt är stöd från hälso-och sjukvården, familjen, social och kulturell acceptans (Kohan, Heidari & Keshvari, 2016). Problemformulering Mödrar som känner sig otillräckliga och saknar stöd från omgivningen ammar i mindre utsträckning. Enligt lag och rekommendationer har vårdpersonal skyldighet att främja och stödja amning vilket leder till ökad amningsfrekvens. Samhället och massmedia har ett stort inflytande som påverkar kvinnors syn på amning. Dagens samhälle är föränderligt och studier som belyser upplevelser kräver ständig uppdatering för förståelse av omgivningens påverkan. I den vetenskapliga litteraturen finns det en del forskat inom bröstkomplikationer och vårdpersonalens betydelse för upprätthållandet av amning. Det saknas forskning som berör amning i relation till empowerment och massmedia, vilket författarna vill belysa genom förstföderskors upplevelse. Syfte Syftet med studien var att belysa förstföderskors upplevelse av amning. Metod Design En empirisk studie med kvalitativ design genomfördes eftersom det lämpade sig väl utifrån studiens syfte. Kvalitativ design utgår från att studera levda erfarenheter och är lämplig för att undersöka innebörd och förståelse runt ett fenomen. Ord som beskrivs av informanter utgör materialet för analys och tolkning (Henricson & Billhult, 2012). 7 Urval Till studien tillämpades metoden snöbollsurval, vilket innebär att författarna använde informationsrika personer i sin bekantskapskrets som även tillfrågades om lämpliga personer att inkludera för ämnet i fokus (SBU, 2014). Rekrytering av informanter genomfördes våren 2016 under tre veckor följt av en period på fem veckor när intervjuerna utfördes. Inklusionskriterier för deltagande i studien: förstföderska med barn under två år, helammande (vilket innebär att endast bröstmjölk och D-vitamin ges till barnet), mellan åldrarna 25 och 35, svensktalande, boende i Stockholms län, födsel vaginalt och med kejsarsnitt. Exklusionskriterier för deltagande i studien: mödrar som inte amma eller delamma, förlossningar med komplikationer (som krävt neonatalvård eller intensivvård på sjukhus), omyndiga mödrar, icke svensktalande och inte boende i Stockholms län. Tio mödrar tackade primärt ja till att delta i studien. En tänkbar informant inkluderades inte på grund av komplikation hos barnet vid tiden för intervjuerna. Informanterna var i åldrarna 27 till 34 år. Sex av informanterna var gifta och tre var förlovade. Av informanterna arbetade sju som sjuksköterskor, en som undersköterska och en som civilingenjör. Datainsamlingsmetod Individuella semistrukturerade intervjuer tillämpades, vilket innebar att öppna frågor ställdes till informanterna (Danielsson, 2012). De enskilda intervjuerna anpassades från informanternas svar genom att ställa följdfrågor. En intervjuguide utvecklades, (bilaga 2) som bestod av sex bakgrundsfrågor rörande ålder, utbildning, civilstånd, om de blivit ammade, deras förkunskaper om amning innan förlossningen och inställning till amning under graviditeten. Två huvudfrågor var ämnade att besvara studiens syfte. Den första frågan omfattade moderns egna unika upplevelse av amning medan den andra frågan utgick från samhällets syn på amning. Nio följdfrågor fanns att tillgå för att få informanterna att utveckla sina svar. Intervjufrågorna var neutrala och utformade av författarna. En pilotintervju genomfördes för att säkerställa att frågorna var av god kvalitet. Inga justeringar i intervjuguiden tillkom och pilotintervjun inkluderades därför i analysen. Tillvägagångssätt Informanterna informerades och tillfrågades om deltagande i studien genom ett informationsbrev som bifogades via mejl eller sms, (bilaga 1). Informationsbrevet bestod av syfte, tillvägagångssätt, datahantering, kontaktuppgifter till författarna och handledaren. Brevet innehöll även information om att deltagande i studien var frivilligt och att det när som helst kunde avbrytas utan att ange orsak. Informanterna fick inte ta del av intervjuguiden före 8 intervjun. Informanterna fick själva välja plats för sin intervju för att det skulle kännas bekvämt att tala obehindrat. Det kunde vara hemma hos en av författarna, hemma hos en informant, i en park eller på ett café. Författarna presenterade sig innan intervjuerna och förtydligade att de var informanternas personliga upplevelse som skulle skildras. En av huvudfrågorna förtydligades gällande samhällets syn på amning i avseende att den även inkluderade massmedia. Intervjuerna pågick mellan 8-27 minuter och spelades in med hjälp av en diktafon och ljudfil via en mobiltelefon. Intervjumaterialet överfördes till en av författarnas dator. Enligt Wibeck (2012) ska hela intervjun ordagrant transkriberas för att kunna få en noggrann analys. Det är viktigt att markera i transkriptionen var informanterna gör pauser, betonar ord, skrattar och härmar ljud. Om noggrannhet vidtas och materialet ska uppnå hög kvalité kan det ta lång tid att transkribera. Med detta i åtanke lämnade författrana in intervjuerna till ett transkriberingsföretag. Kjellström (2012) belyser konfidentialitet som ett sätt att bevara integritet och privata uppgifter vilket är en rättighet. Det innebär vidare att obehöriga inte får tillgång till uppgifter som leder till att personen blottas. Författarna avidentifierade allt material innan det lämnades in för transkribering. Efter avslutad och godkänd examinering av examensarbetet kommer all data från intervjuerna att kasseras. Forskningsetiska överväganden På grund av arbetets utformning med intervjuer måste hänsyn tas till informerat samtycke. Etiska principer är verktyg för att skydda att informanter inte såras, skadas eller utnyttjas. Rättighet, säkerhet och välbefinnande kan garanteras med hjälp av de etiska principerna. Viktiga delar i processen är att informationen till informanterna är tydlig, lätt att förstå och att frivilligheten att delta betonas. Frivilligheten innebär även att informanterna har rätt att avbryta processen när som helst. Informationen ska vara muntlig och skriftlig, betänketid ska ges av hänsynen till självbestämmandet. Författarna behöver vara medvetna om maktpositionen, där kroppsspråk och verbalt tal har inverkande faktorer på informanterna. Samtalen bör äga rum i en ostörd miljö. Författarna behöver vara medvetna om att ämnet i fokus kan vara känsligt och att deltagarna kan uppleva frågorna negativa, vilket kräver att forskarna är etiskt kunniga och kan hantera situationen (Kjellstöm, 2012). Intervjufrågorna var öppna och objektiva för att inte lägga någon värdering i ämnet. Författarna har arbetat utifrån CODEX (2016) och omvårdnadsforskningens etiska riktlinjer som vilar på fyra principer: autonomi, göra gott, rättvisa och inte skada. Respekt för autonomin omfattar tystnadsplikten. Principen att göra gott betyder att forskningen som bedrivs ska ha nytta för 9 deltagarna i studien eller för omvårdnaden. Att inte skada innebär att deltagarna i studien skyddas från skadlig påverkan. Principen om rättvisa handlar om att alla deltagare behandlas lika (Northern Nurses’ Federation, 2003). Förförståelse Med förförståelse menas att författaren kan och vet åtskilliga saker innan studien påbörjas. Det handlar inte bara om det författaren lärt sig i utbildningsväg eller om studieobjektet det berör även en persons värderingar och erfarenheter. Det är viktigt att författarna är medvetna om sin förförståelse då detta kan påverka studien i positiv eller negativ riktning. Vid medvetenhet om förförståelsen kommer det att påverka studien i en positiv riktning (Priebe & Landström, 2014). En av författarna är förstföderska och har ammat i två månader med dålig erfarenhet. Den andra författaren har inga barn men har i sin umgängeskrets många ammande mödrar. Förhoppningsvis berikar det studien med de olika erfaranheterna. Bearbetning och analys Studien utgick ifrån en induktiv analys för att författarna hade en begränsad kunskap om ämnet. Analysen utgick från det manifesta innehållet i materialet. Materialet lästes flera gånger för att få en uppfattning om intervjuernas innehåll. Intervjuerna erhöll slumpmässigt en bokstav från A till I. Efter upprepade läsningar av materialet strök författarna under det centrala och plockade ut meningsenheter. Enligt Elo och Kyngäs (2007) är en meningsenhet ett stycke från ett intervjumaterial som används för analys. Meningsenheten får inte vara för stor eller för liten, utan innehållet och sammanhanget ska bevaras. Författarna läste meningsenheterna och meningarna komprimerades men det centrala kvarstod. De kondenserade meningsenheterna komprimerades ytterligare till koder som är kortare meningar eller ord. Koderna skrevs på post-it lappar i olika färger. Koder som hade något gemensamt grupperades och blev subkategorier som märktes upp med en siffra för att sedan lättare grupperas till kategorier. Exempel på analysprocessen redovisas i tabell 1. Tabell 1. Analystabell Meningsenheter Kondenserad Kod Subkategori Kategori meningsenhet Så att jag tror att i och med att I och med att jag jobbar Min bakgrund Kunskap Samhällets jag jobbar inom vården, att jag inom vården, att jag kan inom hälso- och gynnar syn, kan också välja att ta till mig också välja att ta till mig sjukvård ger mig amning. 10 kunskap en del delar. Jag tänker, min en del delar. Jag tänker, kunskap att och kultur spontana tanke då var ju min spontana tanke då var välja. påverkar stackars människor som kanske ju stackars människor som förmågan litar på allt de säger blint och kanske litar på allt de säger och sätter sin klockan var tredje blint. upplevelse timme och kliver upp dygnet n av runt var tredje timme och ger amning barnet mat vare sig det vill eller inte. För jag skulle i alla fall inte fungera som människa om jag behövde göra det. Det skulle vara så mysigt och Min mamma hade en Mammans och Familje- Familjens så praktiskt och bra. Min väldigt bra upplevelse makens medlemmars åsikter och mamma hade en väldigt bra själv så det uttryckte hon inställning påverkan erfarenhete upplevelse själv så det väldigt mycket. Jag tror att påverkar. r påverkar uttryckte hon väldigt mycket. barnets pappa, han var Kommunikation amning Och jag tror att barnets pappa, införstådd med att amning en däremellan han var också nog ganska är det bästa man kan göra. blir konstig. Det införstådd med att amning är Och jag tror inte han bästa för barnet. det bästa man kan göra. Och förstod hur jobbigt jag Modern beredd jag tror inte han förstod hur tyckte det var och då blir att avsluta jobbigt jag tyckte det var och den kommunikationen jättedirekt. då blir den kommunikationen också konstig, att jag vill också konstig, att jag vill avsluta någonting som är avsluta någonting som är det det bästa för vårt barn. För bästa för vårt barn som han jag hade nog varit beredd upplever. För jag hade nog att avsluta det här varit beredd att avsluta det här jättedirekt. jättedirekt. Resultat Analysen av intervjuerna genererade tio subkategorier. Därefter framkom fyra kategorier: Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning; Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig; Familjens åsikter och erfarenheter påverkar 11 amning; Från gravid och förväntansfull till besviken mamma, tabell 2. Resultatet kommer att presenteras under varje kategori och styrkas med citat. Tabell 2. Analys av intervjuerna Kategori Subkategori Samhällets syn, kunskap Amning är Familjens åsikter Från gravid och och kultur påverkar komplext men och erfarenheter förväntansfull till förmågan och vårdens stöd är påverkar amning besviken mamma upplevelsen av amning bristfällig Samhälle och Hetsad av Jämlikhet mellan Höga förväntningar på massmedias uppmålande vården att amma föräldrarna amning innan födseln Komplikationer Familjemedlemm Känslor uppstår kring ars påverkan amning efter bild av amning Kunskap gynnar amning förlossningen Kulturella synsätt påverkar amning Upplevelse av amning som ett ofrånkomligt krav Samhällets syn, kunskap och kultur påverkar förmågan och upplevelsen av amning Samhälle och massmedias uppmålande bild av amning Informanterna beskrev att samhället gav en skönmålad bild av amning som inte överensstämde med verkligheten. Det blev en chock att upptäcka hur tidskrävande, kunskapsbaserat, smärtsamt och ansvarsfullt det är att amma. Den rosaskimrande bilden var skev. ”Så att man är väldigt tyst om allt kring barn, alla områden som inte funkar, man är väldigt fokuserad på allting som funkar och så. Och det blir en stor chock för en kvinna, tror jag. Dels att hon har varit med om en förlossning och fysiskt har gått igenom så pass mycket känslomässigt och vara så pass trött och så ska ha den pressen att leverera så pass mycket. Och i det ha en väldigt rosaskimrande bild som samhället målar upp innan hur det är att bli förälder”(H). 12 Mammorna i studien ansåg att samhället i stort endast hade en syn på amning, att amma sitt barn är det rätta. De upplevde att alla ska amma annars är du ingen bra mamma. Debatten kring amning i samhället är inte nyanserad, den upplevdes känslomässigt laddad där åsikterna var baserad på egna erfarenheter. ”Jag tycker ju samhällets syn är ganska skev och det är intressant att det är så. Det är ju allmänt vedertaget att man ska amma för annars är man inte en bra mamma på något vis”(G). De flesta informanter kände sig inte bekväma att amma offentligt, det var obekvämt att vara avklädd och de kände sig exponerade. Folk stirrade, tittade snett och kommenterade vilket ledde till hinder i vardagen. De kände sig begränsade, isolerade och ville gömma sig. ”Jag hade inga problem med att amma hemma, men jag vet att när jag ammade offentligt så tyckte jag framför allt att det var extremt jobbigt. Jag upplevde att folk stirrade väldigt mycket och att folk, ja, tyckte att det var jobbigt att jag ammade offentligt och att mitt barn behövde mat och jag kände mig väldigt naken och väldigt avklädd och ville alltid ha med mig filtar och amningsponchon och kunna täcka mig så mycket som möjligt. Och vill sätta mig längst in i något hörn. Jag kände mig exponerad” (D). En informant uppgav inga problem att amma offentligt med åsikten att det var naturligt. En annan informant uppgav att det var obekvämt att amma offentligt men barnets behov fick gå före. Vidare beskrevs situationer där de behövde be om ursäkt och försvara sig. Det var inte socialt accepterat att amma offentligt. Omgivningen talade fritt, diskuterade och hade åsikter som bidrog till känslan av att bli ifrågasatt. ”Jag hade i alla fall inställningen från början att jag skulle vara ganska öppen med amning. Att jag inte skulle tycka att det var något problem och det är klart att mitt barn skulle få mat när mitt barn behövde. Jag hade inställningen att samhället nog bara skulle acceptera att jag ammade mitt barn och så blev det inte sen”(D). Informanterna använde sig av Internetkällor som Google, Familjeliv, Flashback, bloggar och podcast för att söka information om amning. Flera påverkades av sina sociala mediers flöden på Instagram och Facebook. De nämnde även att filmer och serier målar upp en missvisande bild av amning där det beskrivs som något härligt, mysigt och okomplicerat. Sociala medier påverkade positivt i viss mån men övervägande negativt. De positiva kunde vara olika åsikter som skildrades och att offentliga personer öppnade sig. De negativa effekterna av sociala 13 medier var åsiktskanonerna om att inte amma offentligt samt påståendet om att du är en dålig mamma om du inte ammar. Amning framställs som något naturligt, mysigt och okomplicerat av media. Det blev därför en överraskning när verkligheten var något annat. En informant valde att inte ta del av sociala medier för att inte bli nedbruten. ”Alltså du är en jättedålig mamma om du inte vill amma, så tolkar jag nätet. Då pratar jag Flashback och Familjeliv, som man inte ska läsa så klart men det gjorde jag. Och det är för att man jagar, jag jagar ett svar där det står att det är okej, ”du är lika bra om du slutar amma”. Ja, men det kan vara någon som har ställt en sån fråga och svar att ”du är inte värd att vara mamma”. Det kan stå helt hemska saker på nätet, som man så klart tar åt sig när man ligger där på botten” (E). Kunskap gynnar amning Flera informanter lyfte kunskapens betydelse för amning, det påverkade valet att amma, hur länge mammor helammade och om de tog till sig informationen om amning. En informant var inläst i ämnet och menade på att det gynnande amning. Kunskapen om fördelarna med amning hjälpte till att hantera perioder av svårigheter. ”Jag tror definitivt det har påverkat, vi har försökt göra det vi kan för att få det att funka bra. Vi har inte använt napp, vi har inte gett på flaska till exempel och vi har försökt att amma, ja, men så där på tidiga signaler eller så ofta som han vill. Sen vet inte jag om det är det som har gjort att det har funkat så bra eller om det är något annat. Men jag tycker ändå vi har försökt att göra det vi kan efter det vi har läst” (G). Några av informanterna som arbetade inom hälso- och sjukvården menade att deras bakgrund inom vården gav dem möjligheten att välja vilken information de tog till sig och vilken de avstod från. ”Så att jag tror att i och med att jag jobbar inom vården, att jag kan också välja att ta till mig en del delar. Jag tänker, min spontana tanke då var ju stackars människor som kanske litar på allt de säger blint”(A). Kulturella synsätt påverkar amning Två informanter nämnde att de blev begränsade av att amma offentligt på grund av de kulturer som rådde i samhället. I mångkulturella områden tog en informant hänsyn till omgivningen med att skyla sig, för det var inte lika självklart att visa nakenhet och bröst offentligt. Den 14 andra informanten påpekade att kulturen satt djupt rotad, att trots avsaknad av människor i omgivningen upplevde mamman att det inte är accepterat att amma offentligt. ”Jo, alltså folk från andra länder, det är en kulturfråga. I Bangladesh, man får inte amma vart som helst alls, du måste amma ditt barn i ditt rum. Så ingen ser, inte ens din man ser, att du ammar. Så…. kulturen sitter i ryggraden” (C). Amning är komplext men vårdens stöd är bristfällig Hetsad av vården att amma Samtliga informanter upplevde att vården kräver att de ska amma. Det finns inte utrymme för något annat alternativ, utan det ska ammas till varje pris. De upplevde sig ifrågasatta av vården. Fokus på viktkurvan skapade krav och stress hos mammorna. ”Eftersom BVC hela tiden har pratat om att han inte riktigt följer kurvan och pratade hela tiden om att han skulle ha mat. Så då var hon såhär ”Ja, får han mat” och jag bara ”nej, jag har satt honom på diet”(A). Vården framställde amningen som något naturligt, enkelt, mysigt och något som alla kan göra. När vården ger bilden som inte stämmer överens med informanternas upplevelser ledde det till minskat förtroende för vården. Amning upplevdes som något nödvändigt ont och som slitsamt. Bristande empati och förståelse hos vården ledde till uppgivenhet. ”Men jag kan bli frustrerad över inställningen för att jag tycker att amning ska vara bra och trevligt för både mamman och barnet. Jag vet inte riktigt om de hälsoaspekter som jag upplever att man förespråkar när det kommer till amning, att de på något sätt skulle väga upp för att en mamma sitter och sliter sig blå för att få amningen att fungera”(D). Gemensamt för alla informanter var vikten av stöd från vårdpersonal. Det framkom att stöd brister i form av uppmuntran, handfasta råd och bekräftelse. Vid ansträngning att amma sökte sig informanterna till vården för att få bekräftelse på vad de presterat. Istället för ett erkännande på vad de åstadkommit blev de bemötta med likgiltighet. ”Och jag trodde att BVC skulle vara så nöjda med mig som ändå pumpade och gav bröstmjölken, men då var inte det heller bra för att man ska amma. Så det spelade ingen roll att han fick bröstmjölk”… jag var stolt när jag gick till BVC, ”nu kommer de vara nöjda med mig, han har fått bröstmjölk”. Och de bara ”han ska amma från bröstet” och då kände jag ett slag i ansiktet, ”varför var inte det här bra”(I). 15 Vidare beskrevs ett behov att få ett godkännande av vården för att sluta amma. En informant upplevde att det inte var något tydligt besked från vården i valet att sluta amma, orden fick dras ur munnen på vårdpersonalen. Behov fanns av ett godkännande från vården att sluta amma och när det gavs blev mamman som en ny människa. Komplikationer Det rådde bristande information gällande bröstkomplikation både före och efter förlossning. Önskan fanns att bli undervisad i amningsteknik men inte handgripligen för det uppfattades som kränkande. En informant fick prova sig fram, en annan gjorde som andra gjorde, övergripande framkom bristen på stöd. Det upplevde att det fanns en viss nonchalans och stress hos personalen. ”Upplevelse … ja, från början var det inte så bra, jag fick typ … första natten så hade jag fått typ sår på ena bröstvårtan för då hade jag antagligen ammat fel eller vad man ska säga. Och det var liksom ingen riktigt som visade mig” (B). De flesta informanterna var oförberedda på komplikationerna och de visste inte vad de kunde förvänta sig. Eftersom alla var förstföderskor hade de inget att relatera till, ingen upplyste dem om vilka komplikationer som kunde uppstå och hur de skulle hantera dem. Flera av informanterna upplevde det smärtsamt att amma. ”Min stora första förvåning, det var just att det var så oerhört smärtsamt… Det ser ganska groteskt ut när du ser ditt barn med massa blod i mungiporna” (H). Familjens åsikter och erfarenheter påverkar amning Jämlikhet mellan föräldrarna Jämlikhet var ett återkommande tema vilket ansågs innebära ett delat ansvar mellan föräldrarna. Informanterna upplevde att de var ensamma ansvariga för sitt barns näring, vilket skapade press. Några av partnerna hade uttryckt att det var viktigt att informanterna ammade deras barn för att ge så goda förutsättningar som möjligt, vilket orsakade ökad stress hos informanterna. ”Det kändes som en oerhörd press på mig som mamma, att jag var den enda som kunde leverera” (H). En informant beskriver att amningen inte går att dela med sin partner vilket skapar frustration. Mammor jämförs trots det med pappor och kraven finns i samhället att de ska vara lika högpresterande vilket skapar en känsla av otillräcklighet. 16 ”Och i dag när vi lever i ett väldigt högpresterande samhälle och vi ska uppnå jämlikhet, så har jag väldigt svårt att förstå hur … alltså hela vårt system är uppbyggt på att du som mamma ska ge ditt barn så pass mycket samtidigt som du ska vara exakt lika högpresterande inom din profession. Och det här går i krock mot många, det här skapar en väldigt stor skuld hos många mammor” (H). En del informanter uttryckte att de var en tröstnapp, så fort barnet var ledset skulle det till informanten. En make kände sig hjälplös som inte kunde avlasta vid amning medan informanten kände avundsjuka på maken som kunde göra annat. Det blev en lättnad när föräldrarna kunde dela på ansvaret och tröstade på lika villkor. Familjemedlemmars påverkan Familjen hade en central roll hos informanterna, familjemedlemmar delade med sig av åsikter och erfarenheter. Informanterna jämförde sig gärna med kvinnliga släktingar som delgav sina erfarenheter. Anhöriga hade vänliga intentioner men det fick ibland motsatt effekt. En informant som ammade under en längre period än de rekommenderade sex månaderna uppgav bristande förståelse och stöd från sin familj. ”Omgivningens reaktioner var nästan svårast eller det jag inte hade riktigt räknat med…… Jag tyckte det var lite jobbigt. Det kändes som att man fick nästan be om ursäkt för att amma eller försvara det hela tiden” (G). Hälften av informanterna kunde inte relatera eller förstå sin familjs syn på amning då de hade skilda upplevelser. Stöd från familjen uteblev när upplevelsen inte delades. En informant förväntade sig att ha lika mycket bröstmjölk som sin mamma som båda föräldrarna påpekat. Mammor till ytterligare två informanter delgav sin positiva och bekymmersfria amning. ”Och jag har pratat lite grann efteråt både med min syster och mamma om amning som har en annan upplevelse och vi förstår inte varandra, det är som att vi pratar om olika saker” (E). Från gravid och förväntansfull till besviken mamma Höga förväntningar på amning innan födseln Upplevelsen av amning var att det skulle vara något mysigt och fungerande. En informant beskriver förväntan av att hormonerna skulle spruta och det skulle uppstå ett lyckorus, det 17 skulle vara så underbart. Fokus hade inte legat på de svårigheter som kan uppstå kring amning från vårdpersonal och familj. ”Amning hade jag inte hört ett enda negativt ord om. Och därför var det säkert en större käftsmäll när det blev något helt annat för mig” (E). Många förväntade sig även att amningen skulle vara praktiskt, att de hade med sig maten överallt och kunde amma var som helst när barnet behövde det. Men att amma överallt var inte socialt accepterat. Amningen upplevdes slitsam, tidskrävande och smärtsam vilket informanterna var helt oförberedda på. ”Jag hade nog förväntningarna på att jag skulle tycka att det var fantastiskt och mysigt och att jag skulle vara en sån här bra mamma. Nej, det blev det ju inte egentligen. Även om jag är glad att jag kunde amma mitt barn och jag tyckte att det var mysigt i mångt och mycket, så tyckte jag också att det var slitsamt” (D). Känslor uppstår kring amning efter förlossningen Det uttrycktes negativa och positiva känslor kring amning efter förlossningen. Känslorna var laddade från egna förväntningar och värderingar. Att ge uttryck för negativa känslor medförde skuld och skam, därför valde några av informanterna att inte berätta hur de kände. Den sociala normen i samhället upplevdes inte acceptera något annat än att amning är det enda rätta. En del av informanterna kände att familjen och partner saknade förståelse vilket skapade frustration och en känsla av uppgivenhet. När partner inte visade förståelse vågade eller valde informanten att inte berätta om sina känslor och höll känslorna inom sig. ”För jag tror att min sambo hade en upplevelse att det var så himla bra. Han tappade inte den upplevelsen eftersom att han inte gick igenom samma sak som jag. Så att när vi till slut beslutade där att då ammar vi inte och vi ger ersättning, då sa han efter två veckor att ”nu kanske vi ska prova igen att amma, för att nu kanske hon har ändrat sig igen eftersom att man ändrar sig”. Och det vet jag var jättetuff kommentar, alltså luften gick ur mig, för det är så tydligt att han inte förstod hur jag tyckte. Jag hade ju äntligen börjat leva igen” (E). De oskrivna reglerna i samhället skapade en känsla av press och otillräcklighet. Att vara en bra moder är lika med att ge sitt barn bröstmjölk, för att ge sitt barn de bästa förutsättningarna för utveckling. Pressen av att amma medförde känsla av att vara en sämre förälder om 18 amningen inte skulle fungera vilket skapade oro. Stressen att ständigt prestera skapar en känsla av att inte duga. ”Jag vill ändå vara en duktig mamma och ge bröstmjölk”. Vilket jag nu i efterhand känner ”varför tänker jag så”….. Nej, jag ska vara en duktig mamma, han ska få bröstmjölk, jag lägger all min tid på att sitta med den här jäkla pumpen” (I). Ett återkommande ämne var känslan av osäkerhet hos modern om barnet får i sig tillräckligt. Här uttrycker informanterna att de behövde stöd från vården. Det skapade en ambivalens hos mamman som ifrågasatte och tvivlade på sin förmåga. Upplevelse av amning som ett ofrånkomligt krav En informant hade en positiv upplevelse av amning trots smärta i början. En annan informant hade mysiga amningsstunder till och från men gjorde det mest för sitt barn. För övriga informanter var upplevelsen av amning inte positiv. De tyckte att få amningsstunder var mysiga och några av informanterna såg det bara som en måltid. Några uppgav att de blev urlakade av amning. Upplevelsen av att känna att de hade gjort allt för sitt barn men att det ändå inte var tillräckligt skapade en känsla av besvikelse och maktlöshet. ”Jag gjorde allt möjligt och ändå så pekade hon fingret åt mig och säger att hon inte är nöjd. Allt var amningen, det var hela tiden lösningen. Vilket jag tyckte bara betydde att jag blev ännu mer låst. Otacksamhet, tyckte jag, hon skrek och var missnöjd” (E). Övervägande av informanterna ville amma med vetskap om att det var det bästa för deras barn men det skulle vara en befrielse att sluta. En informant var beredd att sluta amma direkt och uttryckte att skulle vara en lättnad att dela ansvaret med sin partner. ”Ja, men det är ett måste, det är ett nödvändigt ont”. För jag har inte sett någon njutning alls i att amma”…… Så min första upplevelse var faktiskt att det inte var riktigt guld och gröna skogar. Jag hade inte varit jätteledsen om han hade tagit en flaska och velat få ersättning” (F). Diskussion Upplevelsen av amning var överensstämmande bland de flesta informanter, amning beskrevs som något komplext och mödosamt. Förväntningarna på amning som något okomplicerat och mysigt överensstämde inte med verkligheten. Avsaknad av stöd från vård, familj, offentlighet och massmedia hade en negativ effekt på amning. Resultatdiskussionen kommer vara strukturerad efter en modell av Rollins et al., (2016) som beskriver hur amning påverkas inom 19 olika nivåer: strukturell nivå, samhällsnivå och individnivå. Begreppet empowerment kommer att diskuteras under de olika nivåerna. Resultatdiskussion Strukturell nivå I resultatet framkommer det att samhälle och massmedia påverkar amning. Det var återkommande i resultatet att mödrarna upplevde det obekvämt att visa nakenhet och bröst. De skylde sig, valde att amma i ensamhet och planerade att inte vara i sociala sammanhang när barnet behövde ammas vilket skapade känslan av att bli isolerad. Sociala medier och Internetkällor påverkade självförtroendet att amma negativt. Budskapet som kom fram var att du inte är värdig att vara förälder om du inte ammar och mödrar ska amma men inte offentligt. Enligt Bylaska (2015) påverkar massmedia normer i samhället och i media framställs bröst som något sexuellt som influerar mödrar negativt i beslutet att amma. Enligt Kohan et al., (2016) är det av betydelse med utbildning i media om vikten av att amma för att underlätta mödrars egenmakt vid amning. Media spelar en viktig roll i att skapa en positiv bild i samhället för att främja amning vilket leder till en förbättrad attityd hos offentligheten. Om allmänheten har en positiv och stödjande syn på amning ökar det mödrars inställning till att amma. Det framkom i resultatet att kulturen och mångkulturella samhället har inverkan på amning. Kulturen är djupt rotad och att amma offentligt upplevs inte accepterat. De var begränsande att amma offentligt i mångkulturella områden och de tog hänsyn till omgivningen genom att inte visa nakenhet. Samhället beskrevs som skevt då det å ena sidan hyllar amningens fördelar samtidigt som det inte är socialt accepterat att amma offentligt. Den motsägelsefulla bilden fick många mödrar att känna sig obekväma att amma offentligt. Enligt Rollins et al., (2016) påverkas amning på strukturellnivå genom sociala och kulturella attityder. De sociala och kulturella attityder om amning som lyfts fram är att amning är allmänt vedertaget. Vidare beskriver Kohan et al., (2016) att en positiv kultur i samhället och utbildning av befolkningen skapar förutsättningar som underlättar egenmakt vid amning. Samhällsnivå Gemensamt hos många av informanterna i studien var känslan av bristande stöd och förståelse från vården. Informanterna upplevde att vården endast var fokuserade på amning. Enligt Hunter et al., (2015) känner mödrar sig pressade att lyckas med amningen när de möts med påtryckning från vården. Mödrar med svårigheter att amma önskade få empati, uppmuntran och råd att hantera sin situation. 20 I resultatet framkommer det att bristande tillit till vårdpersonal uppstår när information kring amning uteblir. Detta styrks av tidigare forskning av Rundqvist (2012) som menar att empowerment uppstår om patienten känner tillit till vårdaren. Det är ett förtroendeuppdrag som gör att modern får kontroll och möjlighet att förbättra hälsan. I distriktsköterskans kompetensbeskrivning (2008) ska egenmakt stödjas i mötet med patienter. Genom att tillämpa egenmakt kan distriktsköterskan stödja patientens självständighet och egenvårdsförmåga. Egenmakt kan i mötet med mödrar stimulera till ökad kontroll över olika aspekter i livet. Detta kan leda till att amningen främjas och att mödrar helammar längre. Kohan et al., (2016) menar att faktorer som underlättar egenmakt är stöd från vården och familjen samt social och kulturell acceptans. Vid amningskomplikationer möttes mödrarna av oförståelse, nonchalans och otillräckligt med stöd från vården. En del mödrar fick bröstkomplikation i form av smärta, sår, infektion och svamp. Detta kunde till viss del förebyggas om kunskap och rådgivning hade erbjudits i tid. Alla mödrar var oförberedda på att amningen kunde vara smärtsam och var förvånade över hur krävande det faktiskt var. Larsen och Kronborg (2012) belyser att när mödrar börja amma upplevde de stor smärta, skadade bröstvårtor och trötthet. Smärtan kom som en överraskning på grund av bristande information från vårdpersonal. Vidare beskrivs att mödrar upplevde amning som en lång kamp av maktlöshet. Fäderna uppgav att de blev förvånade över att amning kunde orsaka så mycket problem, oro och smärta. I resultatet framkom det att mödrarna kände ett behov av godkännande från vården att sluta amma vilket de inte fick. Istället drog de ur kommentaren från vårdpersonalen om att få sluta amma. De upplevde att vården inte kom med ett annat alternativ till amning när amningen inte fungerade. Mödrarna hade svårt att se om hälsoaspekterna vägde upp för ansträngningen att amma. Många ansåg att modersmjölksersättning var minst lika bra som bröstmjölken. Larsen och Kronborg (2012) menar att hjälp från sjukvårdspersonal uppskattas i beslutet att sluta amma, men det är något alla inte får. Det uppstår en lättnad när vårdpersonal hjälper till att ta beslutet att sluta amma. Enligt föreskriften SOSFS 2008:33 ”Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning” och WHO (1981) ”International code of marketing of breast-milk substitutes” ska information ges som lyfter fram amningens fördelar för att skydda amning. Modersmjölksersättningen ska inte likställas med bröstmjölken och får inte framstå som ett bättre alternativ. 21 Resultatet styrker tidigare forskning där mödrarna lyfter partners stöd för att orka amma. Jämlikhet sågs som möjligheten för föräldrarna att dela på ansvaret och var något som eftersträvades av mödrarna. Eftersom det bara var mödrar som kunde amma kände de ett enormt ansvar och skuld när de misslyckades med amningen. Det var en stress att vara ensam ansvarig för barnets uppfödning. De kände sig låsta, hela deras tillvaro handlade om att amma och de kunde inte få någon avlastning från sin partner. Det fanns en längtan hos båda föräldrarna att trösta barnet på lika villkor. Palmèr (2010) belyser partners roll i att bekräfta modern vid amning vilket bidrar till känslan av delat ansvar. Laugen et al., (2016) menar om partnern har en positiv inställning till amning och god relation i sitt förhållande leder det till att amningsfrekvensen stiger. Enligt Brown och Davies (2014) upplevde fäderna i deras studie att de saknade kunskap och hade svårt att stödja sin partner vid amning och önskade att undervisningen kring amning även hade riktats mot dem. Fäderna var övervägande positiva i sin inställning till amning och kände sig hjälplösa när det uppstod problem kring amningen. De uppmuntrade modern att amma men i slutändan var det moderns val. Individnivå Informanterna hade positiva förväntningar på amning före födseln som inte överensstämde med verkligheten. Upplevelsen av amning blev splittrad, för en del var den positiv men för andra kantades den av många dilemman. Amningen kunde vara omständig, tidskrävande och smärtsam. Förväntningen för många mödrar var att amning skulle vara mysigt, lätt och att känslor av lyckorus skulle uppstå för det var den bild samhället och media speglade. Rollins et al., (2016) belyser att faktorer som otillräckligt stöd de första veckorna efter födsel och råd som underminerar självförtroende leder till att modern slutar amma. Enligt Schilling et al., (2008) och Palmér et al., (2012) är moderskap och amning oskiljaktiga, vid besvikelse i ett område påverkas andra delar av upplevelsen av moderskapet. Förväntningar på moderskapet påverkar upplevelsen och självförtroendet att amma. Informanterna uppgav att deras kunskap gynnade amningen. Det ansågs som en positiv faktor att vara påläst och arbeta inom vården. Kunskap gav möjlighet att sovra bland råd som gavs av bland annat vårdpersonal. Palmér et al., (2010) belyser att det är motiverande att amma med kunskaperna om hälsoeffekterna, kunskaperna ger amningen olika dimensioner och bidrar till att modern får kraft att kämpa trots hinder som uppstår. I Socialstyrelsens (2014) rapport framkommer det att utbildning har en positiv inverkan på amningen och är den faktorn som är starkast när det kommer till hur länge mödrar ammar. Kohan et al., (2016) 22 belyser mödrars egenmakt som anses vara en viktig faktor för att främja amning. Eget beslut och önskan om att amma har en central roll i att inleda och fortsätta amma. Om mödrar får tillräckligt med kunskap och färdighet stärks tilltron till den egna förmågan som i sin tur stärker egenmakten. Mödrar som tror på amningens fördelar är fast beslutna att sträva efter kunskap, färdigheter och rådgivning för en lyckad amning och kan hantera amningskomplikationer. Klinisk relevans Att uppmärksammar förstföderskors upplevelse av amning och stärka mödrars egenmakt är viktiga delar för att främja amning. Ett professionellt bemötande med stöd i form av bekräftelse, uppmuntran och handfasta råd är av vikt. Om mödrar inte upplever stöd från vården söker de sig till massmedia för att inhämta information och det medför negativ effekt på amning. Enligt Kohan et al., (2016) stärks egenmakten hos den enskilda kvinnan när vården ger professionellt stöd och överför kunskap om amningens fördelar, om eventuella komplikationer som kan uppstå och hur de bemästras. Om vården framställer amningen som ett krav resulterar det i att mödrar känner sig ifrågasatta om amningen inte fungerar som de förväntat sig. I Kompetensbeskrivningen (2008) för Distriktssköterskans ska arbetet kännetecknas av ett etiskt förhållningssätt av respekt för individens integritet och stärka dennes egenmakt. Metoddiskussion Enligt Wallengren och Henricsson (2012) ska begreppen tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet diskuteras i kvalitativ studie för att upprätthålla god vetenskaplig kvalitet. Metoddiskussionen är strukturerad efter begreppen. Tillförlitlighet Enligt Lundman och Graneheim (2012) stärks tillförlitligheten när båda författarna genomfört intervjuer och analysen gemensamt. Det som stärker studien var att författarna var två och tillsammans reflekterade, diskuterade och utbytte erfarenheter om det aktuella ämnet. Författarna har även analyserat materialet och övervägande delar av studien skrevs gemensamt. Enligt Wibeck (2012) är det en fördel om författarna transkriberar själva för att få en känsla för materialet. Författarna är novis gällande transkribering och det i relation till den begränsade tiden avgjorde att lämna in intervjuerna till ett transkriberingsföretag. Författarna 23 anser inte att det var ett hinder att lämna in materialet till ett transkriberingsföretag för att intervjuerna genomfördes gemensamt och upprepade läsningar bidrog till en känsla för resultatet. Priebe och Landström (2014) menar att författarna ska vara medveten om sin förförståelse då denna kan påverka studien. Medvetenheten om förförståelserna klargjordes under planering av studien, det bidrog till valet att utforma öppna frågor i intervjuguiden för att inte påverka resultatet. Författarna har medvetandegjort varandra under studiens gång när förförståelserna påverkat synsättet och värderingarna för materialet i studien. Larsen och Kronberg (2012) beskriver att ge upp amning kan vara en känslig fråga då amning framställs som det mest hälsosamma för mor och barn. Författarna har tagit hänsyn till att det kan vara ett känsligt ämne därför valdes individuella intervjuer för att bevara integriteten. Amning är väl studerat i tidigare forskning ur olika perspektiv (Victora et al., 2016; Rollins et al., 2016; SLL, 2016; Socialstyrelsen, 2014). Men det saknas forskning som lyfter sambandet mellan begreppet empowerment i relation till amning och massmedias inflytande på amning. Vilket kan påverka trovärdigheten i studien. Det gör det problematiskt för författarna att diskutera resultatet mot den forskning som finns inom ämnena. Enligt Danielsson (2012) bör intervjuguiden testas av författarna för att träna på att genomföra intervjuer, säkerställa om inspelningsutrustning fungerar, om den planerade tiden räcker till och om frågorna är lämpliga. Av den anledningen valde författarna att genomföra en pilotintervju för att säkerställa intervjuernas kvalité. Vidare beskriver Danielsson (2012) att antalet deltagare i en intervjustudie med öppna frågor inte får vara för litet eller för stort. Författarna anser att nio informanter var tillräckligt med hänsyn till den begränsade tiden och med tanke på att mättnad uppnåddes. Den homogena bakgrunden hos informanterna är till nackdel för studien för att variationen av upplevelser blir snäv. Giltighet Författarna utgick från en kvalitativ studie för det besvarar syftet. Föremålet för analysen blev informanternas egna ord och beskrivningar. Citat från intervjuer stärker giltigheten och den noggranna beskrivningen av urval och analys. Enligt Henricson och Billhult (2012) lämpar sig en kvalitativ studie när levda erfarenheter ska studeras och inom det finns inget rätt eller fel. Lundman och Graneheim, (2012) menar att variationen är av betydelse för det studerade fenomenet. Antalet informanter avgör möjligheten till hur stor variationen blir i upplevelsen. Vidare är det en fördel för trovärdigheten om personer som är förtrogna ämnet granskar 24 innehållet. Handledaren för studien har läst genom materialet upprepade gånger och återkopplat till författarna under studiens gång för att stärka kvalitén. Överförbarhet Författarna har gjort en utförlig beskrivning av urvalet, analys, datainsamling och informanter vilket ger förutsättningar för läsaren att bedöma om resultatet är överförbart. Petersson och Lindskov (2012) menar att genom noggrann beskrivning av processen underlättar det för den som läser att granska om resultatet är överförbart till den egna kontexten. Ingen etikprövning behövde genomföras för studier på avancerad nivå inom högskoleutbildning enligt SFS 2003:460 som avser bestämmelser för samtycke till forskning. Trots det har noggranna etiska överväganden genomförts av författarna under studiens gång med stöd från CODEX (2016) och omvårdnadsforskningens fyra principer (Northern Nurses’ Federation, 2003). Förslag till fortsatt forskning Tidigare forskning lyfter fram fördelar med amning för kvinna och barn samt vikten av stöd. Det finns begränsad forskning om massmedias och samhällets påverkan på amning. Vidare saknas studier som belyser mödrars egenmakt i relation till amning. Det är av stor betydelse att forska vidare inom området för att stärka amningens ställning i samhället. Slutsats Upplevelsen av amning är komplex och det finns brister i stöd från familjen och vården. Massmedia har stort inflytande i dagens samhälle och påverkar amning negativt när inte svårigheterna lyfts fram. Mödrar förväntar sig att amning ska vara något okomplicerat vilket sedan visar sig inte stämma överens med verkligheten, det leder till känslor av sorg, frustration och skuld. Vården har en central roll i att ge information kring amning och stödja egenmakt i mötet med mödrar. Det är av vikt att mödrar känner tillit till vården vilket leder till att amningsfrekvensen ökar och folkhälsan blir förbättrad. 25 Referenser Brown, A. & Davies, R. (2014). Fathers´experiences of supporting breastfeeding: Challenges for breastfeeding promotion and education. Maternal and child nutrition, 10(4):510-26. doi: 10.1111/mcn.12129. Brown, A., Raynor, P. & Lee, M. (2009). Young mothers who choose to breast feed: the importance of being part of a supportive breast-feeding community. Midwifery, 27(1), 53-59. doi: 10.1016/j.midw.2009.09.004. Bylaska, D. P. (2015). Exploring the Effect of Mass Media on Perceptions of Infant Feeding. School of nursing, 36(9):1056-70. doi: 10.1080/07399332.2015.1005304. CODEX. (2016). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: Centrum för forskning och bioetik. Hämtad 12 oktober, 2016, från http://codex.vr.se/manniska2.shtml Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 163-173). Lund: Studentlitteratur. 26 Ekström, A., Widström, A.M. & Nissen, E. (2003). Breastfeeding support from partners and grandmothers: perceptions of swedish women. Birth, 30(4), 261-266. Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115 doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x. Henricson, M & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 129-137). Lund: Studentlitteratur. Hertting, A. & Kristenson, M. (2012). Hälsofrämjande möten: från barnhälsovård till palliativ vård. Lund: Studentlitteratur. Hunter, L., Magill-Cuerden, J. & McCourt, C. (2015). Disempowered, passive and isolated: how tennage mother’s postnatal inpatient experiences in the UK impact on the initiation and continuation of breastfeeding. Maternal and child nutrition, 11(1), 47-58. doi: 10.1111/mcn.12150. Kompetensbeskrivning. (2008). Kompetensbeskrivning – legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Stockholm: Kompetensbeskrivning. Hämtad 25 september, 2016, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 69-90). Lund: Studentlitteratur. Kohan, S., Heidari, Z. & Keshvari, M. (2016). Facilitators for Empowering Women in Breastfeeding: a Qualitative Study. International Journal Pediatric, 4(1), 1287-1296. doi: 10.22038/ijp.2016.6376. Kylberg, E., Westlund, A.M. & Zwedberg, S. (2014). Amning i dag. (2. uppl). Stockholm: Gothia fortbildning. 27 Larsen, J.S. & Kronborg, H. (2012). When breastfeeding is unsuccessful--mothers' experiences after giving up breastfeeding. Scandinavian journal of caring sciences, 27(4), 848-56. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01091.x. Laugen, C.M., Islam, N. & Janssen, PA. (2016). Social support and exclusive feeding among canadian women. Paediatric and perinatal epidemiology, 30(5). 430-438. doi: 10.1111/ppe.12303. Lundman, B & Graneheim, U.H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär & B. Höglund-Nilsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2. uppl. ss. 187-199). Lund: Studentlitteratur. Northern Nurses´ Federation. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i norden. Oslo: Vård i norden. Hämtad 12 oktober, 2016, från http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf Oakley, L.L., Henderson. J., Redshaw. M. & Quigley, A.M. (2014). The role of support and other factors in early breastfeeding cessation: an analysis of data from a maternity survey in England. BMC Pregnancy and Childbirth, 14(3), 88. doi: 10. 1186/1471-2393-14-88. Palmér, L., Carlsson, G., Mollberg, M. & Nyström, M. (2010). Breastfeeding: An existential challenge- women´s lived experiences of initiating breastfeeding within the context of early home discharge in Sweden. School of Health Sciences, 5(3). doi: 10. 3402/qhw.v5i3.5397. Palmér, L., Carlsson, G., Mollbergs, M. & Nyström, M. (2012). Severe breastfeeding, difficulties: Existential lostness as a mother-Women´s lived experiences of initiating breastfeeding under severe difficulties. International journal of Qualitative studies on health and well-being, 7. doi:10.3402/qhw.v7i0.10846. Petersson, P & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 289-301). Lund: Studentlitteratur. Priebe, G & Landström, C. (2014). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 31-50). Lund: Studentlitteratur. 28 Rundqvist, E. (2012). Makt som fullmakt. G. Wiklund & I. Bergbom (Red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (ss. 335-344). Lund: Studentlitteratur. Rollins, N.C., Bhandari, N., Hajeebhoy, N., Horton, S., Lutter, C.K., Martines, J.C., Piwoz, E.G., Richter, L.M. & Victora, C.G. (2016). Why invest, and what it will take to improve breastfeeding practices? Lancet, 30(387), 491-504. doi: 10.1016/S0140-6736(15)01044-2. SBU. (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: SBU. Hämtad 16 september, 2016, från http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf Schmied, V., Beake, S., Sheehan, A., McCourt, C. & Dykes, F. (2010). Womens Perceptions and Experiences of Breastfeeding Support: A Metasynthesis. School of Nursing and Midwifery, 38(1):49-60. doi: 10.1111/j.1523-536X.2010.00446.x. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 16 september, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS. 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 16 september, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag1998531-om-yrkesverksamhet-pa-halso--och_sfs-1998-531 SFS. 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 16 september, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 Schilling, L. J., Hall, O.C. E. & Aagaard, H. (2008). Shattered expectations: when mothers' confidence in breastfeeding is undermined--a metasynthesis. Scandinavian journal of caring sciences, 22(4):653-61. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00572.x. Socialstyrelsen. (2014). Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 26 september, 2016, från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19562/2014-10-24.pdf 29 Socialstyrelsen. (2016). Statistik om amning 2014. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 4 oktober, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20331/2016-9-19.pdf SOSFS 2008:33. Information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 16 september, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8600/2008-1033_2008_33.pdf Stuebe, A.M. & Schwarz, E.B. (2010). The risks and benefits of infant feeding practices for women and their children. Journal of perinatology, 30(3), 155-162. doi: 10.1038/jp.2009.107. Stockholms läns landsting. (2016). Regionalt vårdprogram. Bröstkomplikationer i samband med amning. Stockholm: Stockholms läns landsting. Hämtad 16 september, 2016, från http://www.narhalsan.se/upload/Pv%20FyrBoDal/Centrala%20Barnhälsovården/RV_Brostko mplikationer_utg_3%202016.pdf Victora, C.G., Bahl, R., Barros, A.J., Franca, G.V., Horton, S., Krasevec, J., Murch, S., Sankar, M.J., Walker, N. & Rollins, N.C. (2016). Breastfeeding in the 21st centrury: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. The Lancet, 387(10017), 475-490. doi: 10.1016/S0140-6736(15)01024-7. Wallengren, C & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 482-496). Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V (2012). Fokusgrupper. M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 193-212). Lund: Studentlitteratur. Williamson, I., Leeming, D., Lyttle, S. & Johnson, S. (2011). It should be the most natural thing in the world: exploring first-time mothers breastfeeding difficulties in the UK using audion-diaries and interviews. Maternal & child nutrition, 8(4):434-47. doi: 10.1111/j.17408709.2011.00328. x. 30 World Health Organization. (1981). International Code of Marketing of Breast-milk substitutes. Geneva: World Health Organization. Hämtad 25 september, 2016, från http://www.who.int/nutrition/publications/code_english.pdf Bilaga 1 Informationsbrev till Dig om deltagande i en forskningsstudie Syfte Syftet med studien är att belysa förstföderskors upplevelse av amning. Tillvägagångssätt Ditt deltagande i studien är självklart frivilligt och din medverkan kan avbrytas när som helst under studiens gång utan att ange orsak. Studien är en intervjustudie där varje enskild intervju beräknas pågå max 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in med diktafon för att vi sedan ska kunna bearbeta materialet på ett trovärdigt sätt. Enligt överenskommelse bokas tid, dag och plats för genomförandet av intervjun. Datahantering Det du berättar under intervjun kommer att hanteras konfidentiellt, vilket innebär att det du 31 säger är avidentifierad och ingen obehörig kommer åt materialet utan det är endast tillgänglig för vår analys. När uppsatsen är godkänd kasseras allt inspelat material. Genomförandet av intervjuer önskas påbörja under vårterminensslut, 2016. Resultatet av intervjuerna kommer att sammanställas i ett examensarbete inom distriktsköterskeutbildningen som beräknas vara klart i november 2016. Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss. Vänliga hälsningar. Madeleine Jönsson Claudia Nygren Telefon: 073-808 584 3 Telefon: 072-251 622 0 E-mail: [email protected] E-mail: [email protected] Handledare Clara Aarts, docent Institution för folkhälsa och vårdvetenskap Uppsala universitet E-mail: [email protected] Bilaga 2 Intervjuguide Presentera oss och syftet med studien Intervjufrågor 1. Kan du berätta om din upplevelse av amning? 2. Hur tror du att du har påverkats av samhällets syn på amning? Allmänna följdfrågor Kan du utveckla? Kan du berätta mer om det? Vad menar du? Hur tänker du nu? Hur känner du? Utgår du från dig själv? Vad hade du för förväntningar på amning? 32 Vad tänkte du om amning innan födseln? Blev det som du hade tänkt dig? Informanten Ålder Utbildning Civilstånd Har du blivit ammad? Vilka förkunskaper hade du om amning innan förlossning? Vad hade du för inställning till amning under graviditeten? 33
© Copyright 2024