Mötesplats SO
Helena Lindberg, GD MSB
Återupptagen planering av
civilt försvar
Frivilligperspektivet
• Frivilligperspektivet ska omhändertas i det
fortsatta arbetet
• Ger väsentligt bidrag till försvarsförmågan
• MSB ser att det som viktigt att samverkan
mellan myndigheterna i
samverkansområdena och de frivilliga sker.
Vad är civilt försvar?
Civilt försvar är den verksamhet som
ansvariga aktörer genomför i syfte att göra
det möjligt för samhället att hantera
situationer då beredskapen höjs, vid krig eller
krigsfara.
Den verksamheten bedrivs av statliga
myndigheter, kommuner, landsting, privata
företag och frivilligorganisationer.
Civilt försvar - krisberedskap
Målet för det civila försvaret är
att:
Målen för vår säkerhet är att:
• värna civilbefolkningen
• värna befolkningens liv och
hälsa
• säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna
• samhällets funktionalitet
• bidra till Försvarsmaktens
förmåga vid ett väpnat angrepp
eller krig i vår omvärld
• vår förmåga att upprätthålla
våra grundläggande värden
som demokrati,
rättssäkerhet samt
mänskliga fri- och
rättigheter
Direkta och indirekta beroenden
Direkt
leverans
(sjukvård
livsmedel
el m.m.)
Ett
samhälle
som
fungerar
Skydda,
vårda och
försörja
befolkningen
(MSD16)
Försvarsmakten
Försvarsvilja
Psykologiskt
försvar
Hantera destabilisering
Inriktning
Hantera informations- och
cyberhot
Försämrat
omvärldsläge
Förmåga här och nu!
(krisberedskap)
Hantera terrorism
Hantera informationspåverkan
Öka samhällets resiliens
Samarbeten
Utveckla förmåga för
Stöd till Försvarsmakten
krig och krigsfara!
(Civilt försvar)
Värna civilbefolkningen,
Säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna
Kräver samlad lägesbild, gemensam syn i viktiga frågor,
planering
samt ansvarstagande, handlingskraft och samverkan
Gemensamma aktiviteter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Konsekvenser av värdlandsstöd
Föreskifter RSA som omfattar hela hotskalan
Årliga totalförsvarsdagar
Planering tillsammans med privata företag
”Beredskapskontroller”
Information till allmänheten
Planering i samverkansområdena
Personalplanering
Gemensamma spel och studier
Övergripande målbild för 2020
Vid utgången av 2020 ska bevakningsansvariga myndigheter, Försvarsmakten, FMV samt
prioriterade landsting ha förmåga att utöva samverkan och ledning:
- från ordinarie ledningsplats,
- under störda förhållanden,
- med realistiska tidförhållanden,
- med skyddade huvud- och reservsambandsmedel.
Vid utgången av 2020 ska det också finnas en sammanhängande process för planering med tydliga
ansvarsförhållanden och systematik.
En totalförsvarsövning ska genomföras senast 2020 med inriktning mot aktörer på central och
regional nivå, inklusive relevanta privata aktörer. Övningar på lokal nivå ska genomföras med tema
totalförsvar så snart förutsättningarna för detta finns.
Vid utgången av 2020 ska det hos kommuner, landsting och myndigheter finnas en förmåga,
inklusive kontinuitetsplanering, att säkerställa tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet avseende
verksamhetskritisk information.
Med start 2020 ska förmåga att verka från alternativ och/eller skyddade ledningsplats/er finnas hos
huvuddelen av de bevakningsansvariga myndigheterna.
Nationell risk- och förmågebedömning
• En stor mängd åtgärder har både identifierats och
genomförts inom krisberedskapen
• Fortsatt bred och osäker riskbild (från olyckor och
kriser till höjd beredskap och krig)
– 1 500 icke unika risker sorterat under
riskkategorier
– Samhället förändras (komplexa beroenden)
– Förändrad säkerhetspolitisk situation i Europa
Fem utvecklingsområden
• Arbetet med krisberedskap och civilt försvar behöver
prioriteras högre av aktörerna.
• Kunskap om roller och ansvar inom krisberedskapen
behöver öka, särskilt avseende det geografiska områdesansvaret.
• Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser behöver utvecklas för
att kunna användas som planeringsunderlag både för
krisberedskap och civilt försvar.
• Dimensionerande scenarier kan utgöra ett kompletterande
verktyg för att planera och utveckla krisberedskapen.
• Det behöver ställas tydligare krav på samhällsviktiga
verksamheter.
Sårbarheter och brister
• Förmågan att hantera störningar i elförsörjningen.
• Förmågan att förebygga och hantera störningar i
dricksvattenförsörjningen.
• Arbetet med informations- och cybersäkerhet
behöver utvecklas.
• Förmågan att förebygga och hantera störningar i
läkemedelsförsörjningen.
• Förmågan att förebygga och hantera radiologiska
och nukleära händelser.
Redan idag behövs förmåga att
• Skapa samlade lägesbilder och lägesanalyser
• Kunna dela information
• Larma och starta upp krisorganisationer
• Kunna tillämpa regelverket
• Bereda underlag för väl avvägda beslut
• Krisberedskap och försvar är allas angelägenhet
• Tänk på säkerhet och skyddsvärden
• Använd och utveckla de verktyg som finns –
särskilt Gemensamma grunder för samverkan
och ledning
• Öva och utbilda
• Var vaksam!