Mötesplats SO - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Mötesplats SO Helena Lindberg, GD MSB Återupptagen planering av civilt försvar Frivilligperspektivet • Frivilligperspektivet ska omhändertas i det fortsatta arbetet • Ger väsentligt bidrag till försvarsförmågan • MSB ser att det som viktigt att samverkan mellan myndigheterna i samverkansområdena och de frivilliga sker. Vad är civilt försvar? Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs, vid krig eller krigsfara. Den verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Civilt försvar - krisberedskap Målet för det civila försvaret är att: Målen för vår säkerhet är att: • värna civilbefolkningen • värna befolkningens liv och hälsa • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna • samhällets funktionalitet • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld • vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter Direkta och indirekta beroenden Direkt leverans (sjukvård livsmedel el m.m.) Ett samhälle som fungerar Skydda, vårda och försörja befolkningen (MSD16) Försvarsmakten Försvarsvilja Psykologiskt försvar Hantera destabilisering Inriktning Hantera informations- och cyberhot Försämrat omvärldsläge Förmåga här och nu! (krisberedskap) Hantera terrorism Hantera informationspåverkan Öka samhällets resiliens Samarbeten Utveckla förmåga för Stöd till Försvarsmakten krig och krigsfara! (Civilt försvar) Värna civilbefolkningen, Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Kräver samlad lägesbild, gemensam syn i viktiga frågor, planering samt ansvarstagande, handlingskraft och samverkan Gemensamma aktiviteter • • • • • • • • • Konsekvenser av värdlandsstöd Föreskifter RSA som omfattar hela hotskalan Årliga totalförsvarsdagar Planering tillsammans med privata företag ”Beredskapskontroller” Information till allmänheten Planering i samverkansområdena Personalplanering Gemensamma spel och studier Övergripande målbild för 2020 Vid utgången av 2020 ska bevakningsansvariga myndigheter, Försvarsmakten, FMV samt prioriterade landsting ha förmåga att utöva samverkan och ledning: - från ordinarie ledningsplats, - under störda förhållanden, - med realistiska tidförhållanden, - med skyddade huvud- och reservsambandsmedel. Vid utgången av 2020 ska det också finnas en sammanhängande process för planering med tydliga ansvarsförhållanden och systematik. En totalförsvarsövning ska genomföras senast 2020 med inriktning mot aktörer på central och regional nivå, inklusive relevanta privata aktörer. Övningar på lokal nivå ska genomföras med tema totalförsvar så snart förutsättningarna för detta finns. Vid utgången av 2020 ska det hos kommuner, landsting och myndigheter finnas en förmåga, inklusive kontinuitetsplanering, att säkerställa tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet avseende verksamhetskritisk information. Med start 2020 ska förmåga att verka från alternativ och/eller skyddade ledningsplats/er finnas hos huvuddelen av de bevakningsansvariga myndigheterna. Nationell risk- och förmågebedömning • En stor mängd åtgärder har både identifierats och genomförts inom krisberedskapen • Fortsatt bred och osäker riskbild (från olyckor och kriser till höjd beredskap och krig) – 1 500 icke unika risker sorterat under riskkategorier – Samhället förändras (komplexa beroenden) – Förändrad säkerhetspolitisk situation i Europa Fem utvecklingsområden • Arbetet med krisberedskap och civilt försvar behöver prioriteras högre av aktörerna. • Kunskap om roller och ansvar inom krisberedskapen behöver öka, särskilt avseende det geografiska områdesansvaret. • Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser behöver utvecklas för att kunna användas som planeringsunderlag både för krisberedskap och civilt försvar. • Dimensionerande scenarier kan utgöra ett kompletterande verktyg för att planera och utveckla krisberedskapen. • Det behöver ställas tydligare krav på samhällsviktiga verksamheter. Sårbarheter och brister • Förmågan att hantera störningar i elförsörjningen. • Förmågan att förebygga och hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. • Arbetet med informations- och cybersäkerhet behöver utvecklas. • Förmågan att förebygga och hantera störningar i läkemedelsförsörjningen. • Förmågan att förebygga och hantera radiologiska och nukleära händelser. Redan idag behövs förmåga att • Skapa samlade lägesbilder och lägesanalyser • Kunna dela information • Larma och starta upp krisorganisationer • Kunna tillämpa regelverket • Bereda underlag för väl avvägda beslut • Krisberedskap och försvar är allas angelägenhet • Tänk på säkerhet och skyddsvärden • Använd och utveckla de verktyg som finns – särskilt Gemensamma grunder för samverkan och ledning • Öva och utbilda • Var vaksam!
© Copyright 2024