Projekt barn. Fostransideal,
föräldrapraktiker och
föräldraskapets professionalisering
Anslagsgivare: Forte
Christine Roman (projektledare) & Daniel
Sjödin
PRESENTATIONENS DISPOSITION
syfte
 teoretiska bakgrund
 uppläggning
 några preliminär resultat

PROJEKTETS SYFTE
Öka kunskapen om:


föräldrapraktiker och fostransideal i Sverige
betydelsen av klass (och genus) i “görandet” av
föräldraskap
INFLUENSER
1. Teorier om föräldraskapets utveckling:



ökad barncentrering,
ökad(e) krav, risk och osäkerhet,
experters ökad roll
Parental mania, parental paranoia, intensive
mothering
2. Bourdieuinspirerad forskning om social klass och
fostran:

klasskillnader i föräldraskap

familj och klassreproduktion
SVERIGE INTRESSANT FALL

“socialdemokratisk välfärdsstatsregim”
.


omsorgen om barnen delas mellan föräldrar och
pedagoger
fäder tar jämförelsevis stor praktiskt ansvar för
barnen
STUDIENS UPPLÄGGNING
Empiriskt material:
 60 semi-strukturerade individuella intervjuer
 (93 enkäter)
Intervjuteman:
 Fostransideal, vardagslivet med barnen,
emotionellt och praktiskt stöd, oro och rädslor,
förhållningssätt till experter, mm
Urvalskriterier:
 föräldrar till förskolebarn (3-7 år)
 olika sociala klasser (utbildning, inkomst, yrke)
 olika kön
 regional variation
Utfall

Social klass: 27 arbetarklass (45 %), 22 lägre
medelklass (37 %), 11 högre medelklass (18 %)

Kön: 14 män (23 %), 46 kvinnor (77 %)

Variation region och antal barn
PRELIMINÄRA RESULTAT

Organiserade aktiviter

Kunskap, rådgivning, expertis
ORGANISERADE FRITIDSAKTIVITETER

Medelklass (USA, GB) = fler aktiviteter.

Reproduktion av social klass!

Tre perspektiv:
- Kulturella logiker.
- Strukturella begränsningar.
- Ekologiska faktorer.

Det fjärde perspektivet:
- Institutionaliseringen av barndomen och lek.
- The gaze of the parent.
- Kontroll, risk, övervakning.
VÅRA RESULTAT
Varför aktiviteter?
 Sociala skäl.
 Hälsa.
 Roligt (barnen som aktörer).

Nytta och nöje! Hjälpa barnen bli funktionella
vuxna.
KLASS-SKILLNADER
KLASS-SKILLNADER
Förklaringar till likheter:

Dominerande föräldraskapskultur och
föräldraskapsideal:
- T.ex. ”intensive parenting”, ”concerted cultivation”.
Förklaringar till likheter:

Dominerande föräldraskapskultur och
föräldraskapsideal:
- T.ex. ”intensive parenting”, ”concerted cultivation”.

Institutionaliseringen av lek och barndom:
-Risk, kontroll, övervakning.
Förklaringar till likheter:

Dominerande föräldraskapskultur och
föräldraskapsideal:
- T.ex. ”intensive parenting”, ”concerted cultivation”.

Institutionaliseringen av lek och barndom:
-Risk, kontroll, övervakning.
Förklaringar till skillnader:

(Kulturella logiker)

Strukturella begränsningar:
- Tid viktigare resurs än pengar.
KUNSKAP, RÅDGIVNING, EXPERTIS

Läser och söker information den första tiden efter
första barnet.
KUNSKAP, RÅDGIVNING, EXPERTIS


Läser och söker information den första tiden efter
första barnet.
Därefter läser de flesta inte särskilt mycket!!!
KUNSKAP, RÅDGIVNING, EXPERTIS



Läser och söker information den första tiden efter
första barnet.
Därefter läser de flesta inte särskilt mycket.
Kvinnorna tenderar vara de som söker kunskap.
Diskuterar (ibland) med männen.



Nästan alla säger att de behövt råd vid något
tillfälle:
- T.ex. aggressivitet, trots, sömn, mat.
Stöd och bekräftelse snarare än råd:
- Inte ensamma. Andra barn är som deras.
De gör rätt.
Vänner med barn är viktigast.
- Råd, tips, erfarenhetsutbyte, stöd.
Barnens mor- och farföräldrar, 2 tydliga grupper.
1. Frågar aldrig om och vill inte ha råd (största
gruppen).
- Annan syn på barnuppfostran och barn än de själva.
- Föräldrarna kommer inte ihåg hur det var.
- Gjorde inte ett bra jobb som föräldrar.
- Samhället är så annorlunda idag.
2. Vänder sig mycket till sina egna mammor.
-Har uppfostrat egna barn – kunniga.
- Sunda värderingar.
- Liknande syn på barnuppfostran.
2 typer av föräldrar:
1. Google-mammor (ej pappor):
- Läser MYCKET men ändå ska det kännas rätt. Magkänsla.
- Tar in mycket men väljer det som överensstämmer med egen syn
på barnuppfostran.
- Osäkra eller nyfikna?
2. Självtillräckliga föräldrar:
- Självständiga.
- Frågar inte om råd.
- Trygga.
- Sunt förnuft och magkänsla.
- Vet vad som är rätt.
- Viktigt tänka själv.

Skeptiska till generella metoder, alla barn är
olika.

Skeptiska till experter.

Sökandet av kunskap och information:
situations- och problembaserad.

Konkreta tips snarare än generella
uppfostringsmetoder: ”Trial and error”.

Magkänsla, ”sunt förnuft” eller att det skall
”kännas rätt”.
”The cloud”
NÅGRA PRELIMINÄRA PRELIMINÄRA
SLUTSATSER/ SPRÅNGBRÄDOR:
-
Olika idealtyper av föräldrar (gällande kunskap och råd)
-
Föräldratyperna varierar mellan klasserna.
-
Klassbakgrund viktig. Stabil medel- och arbetarklass mer trygga och
självsäkra?
-
Flera olika arbetar- och medelklasser?
-
Magkänslan och det sunda förnuftets betydelse för reproduktion av
föräldraskapsideal och praktiker.
-
Expertberoende är överdrivet. Kompetenta kunskapsutvärderare.
Källkritik.
-
The cloud.