ATT GE ETT BARN DE BÄSTA

ATT GE ETT BARN DE BÄSTA
FÖRUTSÄTTNINGARNA
EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE
ANGÅENDE ANTISOCIALT BETEENDE,
BARNUPPFOSTRAN OCH FÖRÄLDRASTÖD
MATHILDA GÖRANSSON
Examensarbete i Kriminologi
91-120 hp
Masterprogrammet i Kriminologi
Juni 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ATT GE ETT BARN DE BÄSTA
FÖRUTSÄTTNINGARNA
EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE
ANGÅENDE ANTISOCIALT BETEENDE,
BARNUPPFOSTRAN OCH FÖRÄLDRASTÖD
MATHILDA GÖRANSSON
Göransson, M
Att ge ett barn de bästa förutsättningarna. En systematisk litteraturstudie angående
antisocialt beteende, barnuppfostran och föräldrastöd.
Examensarbete i Kriminologi 30 högskolepoäng.
Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
Kriminologi, 2015.
Antisocialt beteende i barndomen har visat sig spela en viktig roll till varför
individer agerar normbrytande i vuxen ålder. Att förebygga problembeteende i
tidig ålder, som kan leda till antisocialt beteende, är av stor vikt för dessa
individer. För att kunna förebygga problembeteende behöver vi veta vad som
fungerar och vad som inte fungerar. En auktoritär uppfostran hjälper till att
utveckla barns kognition och fungerar även förebyggande mot ett utvecklande av
antisocialt beteende. Att negligera eller inte reagera vid barns framsteg eller
misstag är mycket olämpligt för barnet då denne ha svårt att utvecklas.
Föräldrastöd visade sig vara efterfrågat av många föräldrar i tidigare studier och
en särskilt bra plats för föräldrastödsgrupper var förskolan då det anses som en
trygg plats.
Nyckelord: Antisocialt beteende, förskola, föräldrastöd, specialpedagogik,
uppfostran.
2
TO GIVE A CHILD THE BEST
CONDITIONS
A SYSTEMATIC LITTERATURE REVIEW
ABOUT ANTISOCIAL BEHAVIOUR, CHILD
REARING AND PARENTAL SUPPORT
MATHILDA GÖRANSSON
Göransson, M
To give a child the best conditions. A systematic Litterature review about
antisocial behavior, Child Rearing and parental support. Degree project in
Criminology 30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society,
Department of Health and Society, 2015.
Antisocial behaviour in childhood has shown to play an important part to why
individuals act in an antisocial way in adulthood. To prevent problem behaviour
in an early age, which could lead to antisocial behaviour, is important for these
individuals. To be able to prevent problem behaviour we need to know what
works and what doesn’t work. An authoritarian childrearing style helps to develop
children’s cognition and could also be preventing against a development of
antisocial behaviour. To neglect or not react to a child success or mistakes are
very inappropriate for the child because then the child´s development could be
harmed. Parenting programs has shown to be requested by many parents in earlier
studies and an especially good place for these to be held were the preschools,
because they were a safe place for the parents.
Keywords: Antisocial behaviour, rearing, preschool, parenting support, special
education.
3
Innehållsförteckning
1
Inledning och Bakgrund................................................................................... 7
2
Syfte & Frågeställningar .................................................................................. 7
3
2.1
Syfte .......................................................................................................... 8
2.2
Frågeställningar ......................................................................................... 8
Begreppsdefinitioner ........................................................................................ 8
3.1
Antisocialt beteende, normbrytande beteende, uppförandestörningar och
problembeteende .................................................................................................. 8
3.2
Uppfostran ................................................................................................. 9
4
Disposition ....................................................................................................... 9
5
Tidigare forskning.......................................................................................... 10
5.1
6
Teoretiska Utgångpunkter.............................................................................. 11
6.1
Anknytningsteorin ................................................................................... 11
6.1.1
Anknytningspersoner ....................................................................... 12
6.1.2
Anknytningsbeteende och processer ................................................ 13
6.1.3
Fyra olika sorters anknytningar ....................................................... 14
6.1.4
Barn gentemot föräldrar och professionell personal ........................ 14
6.2
7
Om Specialpedagogik ............................................................................. 10
Teorin om sociala band ........................................................................... 15
6.2.1
Historia............................................................................................. 15
6.2.2
Teorins uppbyggnad ........................................................................ 15
6.2.3
De viktiga faktorerna i teorin ........................................................... 16
Metod & Material .......................................................................................... 17
7.1
Litteraturgenomgång ............................................................................... 17
7.2
Litteratursök ............................................................................................ 17
7.3
Avgränsningar ......................................................................................... 18
7.4
Att kvalitetsgranska artiklar .................................................................... 18
7.5
Material ................................................................................................... 18
4
8
7.6
Begränsningar ......................................................................................... 20
7.7
Etisk diskussion....................................................................................... 20
Resultat & analys ........................................................................................... 20
8.1
Vilka uppfostringsmetoder/stilar gynnar bäst barns utveckling generellt
sett? 20
8.1.1
Moderns och faderns roll ................................................................. 21
8.1.2
Det gemensamma föräldraskapet ..................................................... 22
8.1.3
Anknytning ...................................................................................... 22
8.1.4
En auktoritär uppfostringsstil........................................................... 23
8.1.5
Direktiv uppfostran och demokratisk uppfostran ............................ 23
8.2
Vilka uppfostringsstilar är mer eller mindre lämpade för barn med
antisocialt beteende och speciella behov? ......................................................... 23
8.2.1
Hur mycket påverkas barnen ........................................................... 24
8.2.2
Mindre lämpliga metoder................................................................. 25
8.2.3
Lämpliga metoder ............................................................................ 27
8.3
9
Föräldrastödsprogram ............................................................................. 28
8.3.1
Behovet av föräldrastöd ................................................................... 28
8.3.2
Att finna en målgrupp ...................................................................... 28
8.3.3
Vad vill föräldrar ha information om? ............................................. 29
8.3.4
Om föräldrastödsprogram ................................................................ 29
Diskussion ...................................................................................................... 31
9.1
Teori och resultatdiskussion .................................................................... 31
9.1.1
Olika faktorer och auktoritärt föräldraskap ..................................... 32
9.1.2
Föräldraskap och relationer ............................................................. 32
9.1.3
Andra vårdnadshavare än biologiska föräldrar ................................ 33
9.1.4
De viktiga banden ............................................................................ 33
9.1.5
Föräldrastöd ..................................................................................... 33
9.2
Metoddiskussion ..................................................................................... 34
9.2.1
Materialets begränsningar ................................................................ 35
5
10 Slutsats ........................................................................................................... 36
11
Litteraturförteckning ..................................................................................... 37
12 Bilaga ............................................................................................................. 40
6
1 INLEDNING OCH BAKGRUND
Forskning angående antisocialt beteende finns det en stor del av från olika
discipliner. Inom kriminologin som är ett flervetenskapligt ämne finns forskning
från bland annat psykologin, beteendeveteskapen och pedagogiken. Antisocialt
beteende utvecklas i barndomen och det finns en risk att det följer med individen
under hela livet om insatser inte görs för att förebygga att beteendet utvecklas och
förstärks (Andershed & Andershed, 2010; Lilly, Cullen, & Ball, 2007). För att
kunna förebygga att individer begår brott krävs det att vi förstår varför individer
utvecklar ett beteende som är antisocialt och vilka faktorer som ligger bakom
(Lilly, Cullen, & Ball, 2007).
Tidiga insatser är av stor vikt för att minska risken för att utveckla antisocialt
beteende (Andershed & Andershed, 2010; Andersson, 2001; Socialstyrelsen,
2010). Tidiga insatser har blivit rekommenderade både nationellt och
internationellt. Att insatserna i många fall kallas för behandling istället för
preventionsprogram döljer inte faktumet att alla insatser som görs i barndomen för
barnens psykosociala utveckling kan vara en form av prevention mot att utveckla
antisocialt beteende (Andersson, 2001). En avgörande del i barnets kognitiva och
sociala utveckling är uppfostran av barnet (Andershed & Andershed, 2010;
Andersson, 2001; Socialstyrelsen, 2010). Uppfostran och olika uppfostringsstilar
har under de senaste årtiondena varit en stor del av forskningen angående tidiga
insatser och prevention (Andersson, 2001). Enligt Andersson (2001) är det inte
ovanligt att det påpekas att det går att se riskfaktorer till kriminellt beteende redan
i förskolan och den stora frågan är varför det inte görs tillräckligt för att hindra
den sortens utveckling.
Förskolepersonalens främsta resurs för att hjälpa barn som på ett eller annat sätt
uppvisar problembeteende är specialpedagogerna (Ahlberg, 2007; Socialstyrelsen,
2010). Tillsammans har de en viktig uppgift i att uppmärksamma, vägleda och
hjälpa både barnen i riskzonen och deras föräldrar. För att förskolepersonalen och
specialpedagogerna ska kunna rikta insatser till barn som är i riskzonen för att
utveckla problembeteende krävs forskning. Den forskning som bedrivs inom
området kan fungera som empiri till att grunda föräldrastödsprogram eller stöd för
barns utveckling. Det finns en uppsjö av forskning på området, men vad säger
forskningen och gäller det för alla barn?
2 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR
För att veta vilka frågeställningar en uppsats skall behandla krävs det att ett syfte
med uppsatsen formuleras kort och koncist (Forsberg & Wengström, 2008).
7
Nedan beskrivs uppsatsens syfte som föranleder de frågeställningar som skall
behandlas i uppsatsen.
2.1
Syfte
Syftet med uppsatsen är att systematiskt sammanställa befintlig forskning
angående antisocialt beteende som är identifierat i tidig ålder, olika
uppfostringsstilar och preventionsmöjligheter såsom föräldrastödsprogram. För att
få en sammanfattad bild över hur forskningsläget ser ut och vad det finns för
kopplingar mellan uppfostran och antisocialt beteende och hur vi kan förebygga
att antisocialt beteende uppstår.
2.2
Frågeställningar
 Vilka uppfostringsmetoder/stilar gynnar bäst barns utveckling generellt
sett?
 Vilka uppfostringsstilar är mer eller mindre lämpade för barn med
antisocialt beteende och speciella behov?
 Vad vet vi om föräldrastödsprogram enligt den forskning som finns
angående barn i förskoleåldern?
3 BEGREPPSDEFINITIONER
Att definiera olika begrepp är en viktig del i en uppsats. Dels för att läsaren skall
veta hur de begrepp som används återkommande i uppsatsen tolkas av författaren
och dels för att få ett hum om vad en del svåra begrepp kan handla om (Forsberg
& Wengström, 2008).
3.1
Antisocialt beteende, normbrytande beteende,
uppförandestörningar och problembeteende
Uppsatsen berör barn i förskoleåldern och problembeteende som kan leda till ett
utvecklande av antisocialt beteende. De barn som berörs av specialpedagogiken är
mestadels barn med problembeteende av något slag men det behöver inte vara just
antisocialt beteende. Beteendeproblematiken kan även beröra talsvårigheter eller
generella svårigheter att fungera i en stor grupp (Ahlberg, 2007). Uppsatsen
kommer dock till största delen att beröra barn med antisocialt beteende och risk
för antisocialt beteende för att avgränsa området. I uppsatsen likställs antisocialt
beteende med normbrytande beteende och syftar å samma sak. Det vill säga något
som skiljer sig från mängden eller gör det svårt för barnet att utföra det som
förväntas av barn i förskoleverksamhet. Det kan även föreligga en risk att
problemet kan utvecklas senare i livet. Normbrytande beteende kan vara allt från
mindre förseelser som att inte lyda instruktioner och tillsägelser till allvarliga
förseelser såsom fysiskt våld (Andershed & Andershed, 2010; Socialstyrelsen,
8
2010). Nedan följer ett citat som presenterar en bild av hur barn med
beteendeproblem kan känna sig och agerar.
”Barn med beteendeproblem är en brokig skara. De är dock sällan lyckliga, utan
snarare missnöjda, otrygga och ledsna barn som mycket ofta känner sig
missförstådda. Det är som om de ständigt är beredda att ta strid mot en
oförstående omgivning och kämpar med att dölja sin osäkerhet och rädsla.
Däremot är de sällan öppet hjälpsökande även om de kanske egentligen vill ha
hjälp med att ändra de andra i sin omgivning. De har svårt att se sitt bidrag till
det som händer eller till de problem som uppstår. Oftast lägger de skulden på
andra och hamnar lätt i samspelssituationer som ytterligare förstärker
omgivningens negativa förväntningar.” (Socialstyrelsen 2010, sid 13)
Problembeteende och uppförandestörningar är de begrepp som kommer att vara
närmst varandra i definitionerna i uppsatsen. Andersson (2001) definierar
uppförandestörningar som bland annat aggressioner, fientlighet, utåtagerande och
andra allmänt stökiga beteende. Problembeteende däremot definieras som ett
beteende som kan finnas under en kort period och därmed inte behöver innebära
att ett utvecklande av beteendet senare i livet (Andersson, 2001).
3.2 Uppfostran
Uppfostran i uppsatsen syftar huvudsakligen åt den uppfostran som sker av
föräldrar eller vårdnadshavare under barnets första år i livet.
Nationalencyklopedin definierar uppfostran som ”Uppfostran, överföring av
normer och värderingar från en generation till en annan ” (2015). De som oftast
är barnens första socialisationsagent är föräldrarna och de förmedlar positiv
socialisation till barnet och i ett senare skede kan det vara andra auktoriteter. Den
sekundära socialisation som sker i de vanligaste fallen är den socialisation som
sker i förskolan till personal och lekkamrater. Uppfostringsmetoder sägs vara en
av de mest signifikanta familjerelaterade riskfaktorerna för
normbrytande/antisocialt beteende (Andershed & Andershed, 2010; Bowlby,
1994; Socialstyrelsen, 2010; Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2).
4 DISPOSITION
Hittills har uppsatsens bakgrund och syfte förklarats, därefter har frågeställningar
som ämnar bli besvarade presenterats. För att läsaren ska kunna veta hur
författaren av uppsatsen menat när ord som antisocialt beteende, normbrytande
beteende, uppförandestörningar, problembeteende och uppfostran nämnts så finns
det några definitioner beskrivna. Vidare kommer specialpedagogiken att förklaras
utifrån ett historiskt perspektiv för att belysa en viktig del i processen att arbeta
förebyggande mot antisocialt beteende. Teoretiska utgångspunkter kommer att
presenteras och de teoretiska utgångspunkter som belyses är anknytningsteorin
9
och social band-teorin, vilka båda är teorier som fokuserar på de viktiga band som
knyts mellan barn, föräldrar, förskolepersonal och övriga samhällets institutioner.
Därefter presenteras metoden och materialet för att ge en klar bild över hur
information har samlats in och behandlats för att sedan sammanställas och
presenteras. När resultatet presenteras delas det upp efter frågeställningarna och
information som kunnat utläsas i materialet redovisas. Under diskussionsdelen
jämförs resultatet med teoriernas utgångspunkter och diskuteras. Uppsatsen
avslutas med en slutsats där frågeställningarna diskuteras i korthet och framtida
forskningsmål föreslås.
5 TIDIGARE FORSKNING
Som tidigare nämnt är specialpedagogerna en viktig resurs för förskolan och dess
personal. I läroplanen för förskolan beskrivs förskolans uppdrag och inom detta
uppdrag finns det riktlinjer att förskolepersonal skall komplettera hemmet genom
att skapa bra förutsättningar för utveckling. Om personalen skulle upptäcka att
utvecklingen stagnerar eller inte går i den riktning som bör, skall personalen i
samråd med föräldrars godkännande kontakta specialpedagoger som har
specialkunskap (Skolverket, 2011). Vidare beskrivs specialpedagogiken som
fenomen under de senaste årtiondena och hur specialpedagogik är grundat i
empirin.
5.1 Om Specialpedagogik
Specialpedagogik har många olika definitioner och dess funktioner tolkas av olika
instanser på olika sätt (Ahlberg, 2007). Specialpedagogik riktar sig inte enbart till
de barn som behöver särskilt stöd för att kunna ta tillvara undervisningen lika väl
som andra barn utan även till att variationer och olikheter hos individer kan mötas
i en stor grupp. Variationerna kan vara allt från kulturella variationer till kognitiva
och beteendemässiga (Ahlberg, 2007). Specialpedagogiken har under de senaste
årtiondena kritiserats för att inte vara forskningsbaserat eller grundat i teorier
(Huang, 1998; Ahlberg, 2007; Högskoleverket, 2006:10). Specialpedagogiken har
dock utvecklats och grundas både från ett deltagarperspektiv och från ett
individperspektiv. I det individinriktade perspektivet som var det första inom
specialpedagogiken studeras individens egenskaper och hinder för att kunna
förklara varför denne har svårigheter. I deltagarperspektivet är det inte enbart
individen som är intressant utan här tas ideologiska utgångspunkter såsom
likvärdighet, egenmakt och rättvisa i akt och förklaras på ett flertal nivåer
(Ahlberg, 2007).
I Sverige pratas det ofta om en skola för alla och denna inkluderande utbildning
bygger på demokratiskt deltagande, lika värde och social rättvisa. Detta betyder
att individen har en rättighet att på sina egna villkor delta i den sociala
10
gemenskapen (Huang, 1998; Nilholm, 2005). De två perspektiv som beskrivs
ovan var för enkla och beskriver inte komplexiteten i specialpedagogiken på ett
rättvist sätt (Ahlberg, 2007) därför har ytterligare ett perspektiv lagts till och det är
dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Utgångspunkten för detta perspektiv är att
vårt utbildningssystem måste kunna hantera vad som idag är ett faktum, det vill
säga att alla elever är olika. Att alla elever är olika är det grundläggande dilemmat
när det kommer till specialpedagogik. Det tredje perspektivet kan också kallas för
kommunikativ-relationsinriktade perspektivet och det handlar om att undersöka
sambanden mellan skolan som en institution, den sociala praktiken och individens
förutsättningar för inlärning (Nilholm, 2005). De tre perspektiven är att betrakta
som ett integrativt område och kan studeras på individ-, grupp-, organisationsoch samhällsnivå (Ahlberg, 2007; Clark, Dyson, & Millward, 1998; Nilholm,
2005). Specialpedagogik är således ett ämne som kan studeras utifrån olika nivåer
och är därför också inte alltid greppbart. Det är ofta kritiserat men utvecklingen
ser lovande ut och framtidens forskning kommer med stor säkerhet att inbringa
nya bearbetade begrepp som på ett precist sätt gör det lättare att studera
problematiken inom området (Ahlberg, 2007; Nilholm, 2005).
6 TEORETISKA UTGÅNGPUNKTER
Nedan följer en presentation av två teorier som fungerar som teoretiska
utgångspunkter i uppsatsen.
6.1 Anknytningsteorin
Begreppet anknytning är en svensk översättning av det engelska
utvecklingspsykologiska begreppet attachment. Det är flera teoriområden som
ligger till grund för anknytningsteorin och dessa är: utvecklingspsykologi, objektrelations- teori och evolutionsteori (Bowlby, 1994). Anknytningsteorin beskriver
psykologisk utvecklande som både är inom normen och den avvikande
utvecklingen. Teorin förklarar processen till att det uppstår band mellan barnet
och dess närmaste vårdnadshavare. Teorin beskriver även hur denna anknytning
utvecklas till inre arbetsmodeller hos barnet av både barnet själv och av andra
personer som står barnet nära. Anknytningen sker mentalt och blir därför en viktig
del av personlighetsutvecklingen och förblir viktigt under hela livsförloppet
(Bowlby, 1994). Forskning visar att fosterlivet och den tidiga barndomen har en
stor betydelse för individens framtida psykiska hälsa och välbefinnande. Barn som
under sitt första levnadsår utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar har
senare i livet en bättre relation till både föräldrar och kamrater och de har lättare
för att känna in andras känslor och reglera sina egna (Bohlin, Hagekull, & Rydell,
2000).
11
John Bolwby är den man som skapade anknytningsteorin och han har en bakgrund
som psykoanalytiker och barnpsykiatriker i England. Under 1960-talet skrev han
en trilogi som förklarade den första delen av teorin som bestod i att vanvård och
försummelse av barn tidigt i livet kan påverka barnen utveckling i resten av livet
(Perris, 2003). Det var först under 1990-talet som anknytningsteorin blev allmänt
accepterad som en teori värd att ta i akt inom klinisk psykologi (Stiftelsen
Allmänna Barnhuset, 2004:2). Teorins utveckling kan spåras bak till iakttagelser
som Bowlby gjorde hos unga människor med kriminellt beteende som hade vuxit
upp under ogynnsamma familjeförhållanden utan sina mödrar. Brist på
anknytning har under åren varit en stor del av forskningen angående antisocialt
beteende och olika livsutvecklingar. Anknytning är idag något som det talas vitt
och brett om och det är accepterat som en viktig grund i allt från utveckling till
hälsa och välmående för en individ (Andershed & Andershed, 2010;
Socialstyrelsen, 2009; Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2). Anknytning har
blivit en del i den kriminologiska forskningen och är grunden till flera teorier
angående kriminellt beteende som skapats under de senaste årtiondena, som en
följd av att det har blivit ett viktigt begrepp så har även begreppet blivit testat
empiriskt och visat sig vara en viktig faktor hos individer (Lilly, Cullen, & Ball,
2007; Sarnecki, 2009).
6.1.1 Anknytningspersoner
I de flesta och vanligaste fallen var det modern som barnet knöt an till då denne
brukade vara den primära vårdnadshavaren i de första månaderna rent statistiskt
sett (Bowlby, 1994). Anknytningen är ett samspel mellan två individer som är
aktiva i relationen till varandra och behöver således inte vara mellan genetiskt
anknutna personer utan till vem som helst som står barnet närmst
(Socialstyrelsen, 2009; Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000). För den vuxne går
denna process ut på att barnets behov sätts i det första rummet och föräldern är där
i barnets tjänst. Barnet å andra sidan ger ifrån sig olika signaler som visar på att
barnet svarar på försöket till anknytningen mer eller mindre. Sjuka barn eller barn
med funktionshinder kan vara svårare att tyda vid denna process. Barnet är
således en aktiv agent i anknytningsprocessen vilket är en viktig aspekt att ta i akt.
I början av barnets tid på jorden kan barnet lätt överväldigas av känslor som denne
måste lära sig att kontrollera och självbehärskning måste utvecklas, detta görs
genom ett samspel mellan vuxen och barn. Barnen kommer att behöva detta
samspel genom hela sitt unga liv och de barn som saknar denna anknytning och
därför missar processen att kontrollera sina känslouttryck kan riskera att få stora
beteendeproblem längre fram i livet (Hwang & Wickberg, 2001). Det är vanligare
idag att det talas om en hierarki av anknytningspersoner och att under en livstid så
kommer individens huvudanknytnings-person troligen att skifta. Det har även
visat sig att anknytningen till modern kan se annorlunda ut i andra kulturer där det
finns flera modersfigurer som delar på barnets omvårdnad, dock påverkar detta
inte barnets framtida utveckling (Perris, 2003).
12
6.1.2 Anknytningsbeteende och processer
Människans beteende under dess första år är inte helt olikt många däggdjurs
beteende, det som skiljer är att människan är mycket skörare som individ (Perris,
2003; Hwang & Wickberg, 2001). Under ett spädbarns första månader livet är
denne helt beroende av en vuxen människa för att överleva. Spädbarns överlevnad
och trygghetskänsla har alltid berott på kroppslig närhet till en beskyddande
vuxen. Slutsatsen utifrån detta var att barnet har ett genetiskt programmerat
beteendesystem som har en funktion för att barnet skall kunna utveckla tillräcklig
närhet till en vårdnadshavare så att tryggheten främjas (Hjern, 2006; Broberg,
Almqvist, & Tjus, 2003). Spädbarn kan därför inte normalt sett låta bli att knyta
an till någon oavsett hur lämplig denna människa visar sig vara för barnets
fortsatta utveckling (Broberg, Almqvist, & Tjus, 2003). Bowlby anser att ett barn
föds med ett antal beteendesystem som kan bli aktiverade, ett barn föds således
inte som en så kallad tabula rasa eller ett oskrivet blad. Dessa beteendesystem är
redo att aktiveras och är också förutbestämda att aktiveras utifrån bestämda
stimuli men även avslutas utifrån bestämda stimuli. Utvecklingen utifrån stimuli
har visat sig försenas om barnen växer upp på institutioner eller i förhållanden
som skiljer sig grovt från normen på ett negativt sätt (Bowlby, 1994).
Det är många faktorer som påverkar hur anknytningen utvecklas, framförallt beror
det på psykologiska och sociala faktorer. Möjligheterna till en positiv anknytning
är beroende på familjens livsvillkor och förutsättningar såsom ekonomisk
situation, kulturell bakgrund, socialt nätverk och föräldrarnas relation till varandra
(Bowlby, 1994). För att en person ska bli en anknytningsperson så behöver inte
detta vara att personen uppfyller de livsavgörande kraven ett barn har utan det
finns en djupare aspekt i processen, det handlar om att anknytningspersonen skall
ha beredskap att kunna möta anknytningssignalerna. Anknytningssignaler är de
signaler som barnet utger för att påvisa vilka behov som behöver bli
tillgodosedda, det kan vara både fysiska och psykiska. De fysiska som i att barnet
behöver föda, byta blöja och sömn och det psykiska som att barnet behöver en
emotionell kontakt genom ett socialt samspel. Det är dock det psykiska som är det
viktiga för att skapa en stark anknytning till varandra då det finns studier som
visar att fadern kan bli den viktigaste anknytningspersonen trots att modern tar
hand om barnet under hela dagen, men missar det sociala samspelet. Att besvara
leenden eller gråt med en emotionell respons kan vara ett sätt att stärka
anknytningen mellan barn och vuxen (Perris, 2003). Enligt Bowlby (1994) finns
det biologiska aspekter som ska tas i akt då man undersöker
anknytningsprocesser. En anknytning är inte en företeelse som på något magiskt
sätt sker då barnet och anknytningspersonen ser mot varandra. Utan de viktiga
aspekterna i anknytningsprocessen är uppmärksamhet, känslor och de
hjärnstrukturer som är nödvändiga för att de ska fungera. De erfarenheter som
barnet bär med sig från sin anknytningsprocess ligger senare till grund för hur
barnet ser på sig själv som individ och hur barnet utvecklar relationer gentemot
andra människor, detta kallas för själv-schema (Bowlby, 1994).
13
6.1.3 Fyra olika sorters anknytningar
Bowlby arbetade under ett par år tillsammans med Mary Ainsworth som
experimenterade utifrån Bowlby´s teori om anknytning och hon fann framförallt
tre sorters reaktionsmönster som nedan beskrivs kort (Perris, 2003; Bowlby,
1994). Trygg anknytning visade sig när modern kunde lämna barnet som till en
början kände ett övergående obehag men sedan kunde leka i princip obehindrat
medan hon var borta. När modern återvände fick de tillfällig tröst om så behövdes
och fortsatte sin lek. Otrygg-undvikande anknytning var då barnen visade en stor
separationsångest när modern lämnade, ignorerade henne vid återföreningen och
blev avvaktande och hämmade i sin lek. Otrygg-ambivalent anknytning är när
barnen var mycket upprörda vid separationen och sedan blev otröstliga vid
återförenandet. De pendlar mellan en stor upprördhet och fastklängande vid
modern och kan ej genomföra utforskande lekar. Den grupp som visade sig vara
störst vid Ainsworths undersökningar var trygg anknytning och senare
undersökningar har visat att den anknytning som barnen påvisat vid ettårsåldern
visade sig vara relativt stabil. Mary Main kunde senare under 1980- talet
identifiera en ytterligare anknytning som visade sig vara väldigt liten, men den
fanns där. Det var de barn som vid återföreningen med sin förälder efter ett kort
uppehåll visade ett förvirrat uttryck och hade ett desorienterat beteendemönster
(Perris, 2003; Bowlby, 1994).
Det har under många år uppmärksammats vissa mönster utifrån dess grupper,
dock påpekar många att de aldrig skall ses som deterministiska utan snarare som
en sannolikhet. Barn som hade klassats med en otrygg anknytning eller otryggambivalent anknytning visade sig var mycket mer beroende i skolan enligt lärarna
och även fanns det fler i dessa grupper som utvecklade senare beteendeproblem.
De barn som fanns i den fjärde gruppen visade sig ha svårare för att visa vänlighet
mot andra barn och hade en uttalad aggressivitet (Perris, 2003). En trygg bas är ett
begrepp som på senare år blivit viktig inom teorin och med detta menar Bowlby
att barnet även efter denne blivit en självständig individ återvänder till sin trygga
bas, anknytningspersonen, för att hämta emotionell energi. Det som utgör en trygg
bas är någon som är lyhörd, tillgänglig och visar omsorg (Bowlby, 1994).
6.1.4 Barn gentemot föräldrar och professionell personal
Relationen mellan barn och den första socialiseringsagenten är unik och är inte
ersättningsbar av någon som har hand om barnet yrkesmässigt (Broberg,
Almqvist, & Tjus, 2003; Perris, 2003). Den anknytning som uppstår vid barnets
första veckor och månader med vårdnadshavaren kommer alltid vara att speciell.
Professionell personal kan därför inte fylla den platsen fullständigt i de fall där
barnet inte längre får träffa sina föräldrar menar några forskare, dock finns det
även forskning som visar motsatsen. Den relation som uppstår mellan
professionell personal och barnet kan dock vara lika bra som den föregående
relationen och barnet behöver inte påverkas negativt av att inte ha kvar relationen
mellan dem och den första socialiseringsagenten. Med professionell personal
menas alltså förskolärare eller lärare och inte personal vid barnhem eller
fosterföräldrar. De viktigaste skillnaderna mellan föräldra-/barn relationen och
14
professionella/barn relationen innehåller framförallt fyra aspekter; Intensitet,
varaktighet, det unika och kärlek/disciplin (Stiftelsen Allmänna Barnhuset,
2004:2; Perris, 2003). Intensitet är skillnaderna mellan föräldrar/barn och
professionella/barn att föräldrar har ett intensivt känslomässigt engagemang som
ofta inte är rationellt och professionella har ofta en balans mellan empati och
objektivitet. Varaktigheten skiljer sig till den grad att en förälder aldrig slutar att
vara förälder och att den professionella relationen är begränsad till en viss period i
livet, exempelvis så är förskolärare endast där under barnets första år och sedan
tar skolpersonal över. Det unika menas med att barnets relation till föräldrar är att
barnet endast har ett par föräldrar vanligtvis och dess föräldrar har endast ett fåtal
barn. Den professionella däremot har under samma tid relation till ett större antal
barn och under hela deras yrkesmässiga liv har de en relation till ett stort antal
barn. Det som karakteriserar föräldra-/barn relationen mest är att disciplin och
kärlek kommer från samma person och det är unikt för denna relation (Perris,
2003; Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2).
6.2 Teorin om sociala band
6.2.1 Historia
En teori som inkluderar och har en koppling till vikten av anknytning är teorin om
sociala band. Teorin om sociala band var mycket populär under senare delen av
1900 talet och influerar än idag många kriminologers tänkande då det kommer till
hur beteende uppstår (Sarnecki, 2009). Travis Hirschi är den forskare som först
introducerade denna teori och har under åren utvecklat den något och haft den
som underlag för efterföljande teorier (Hirschi, 1969; Lilly, Cullen, & Ball, 2007).
Hirschi är känd för att utveckla teorier där kärnan i teorin är mycket lättförstådd
och därför lätt att applicera på människor. Att den är så utbredd och enkel har
också betytt att många har intresserat sig för att testa den empiriskt, vilket gör att
den är både hyllad och kritiserad (Lilly, Cullen, & Ball, 2007).
6.2.2 Teorins uppbyggnad
Individen befinner sig i olika grupper i olika epoker av livet och de relationer som
individer har inom dessa grupper kallas för sociala band enligt teorin om sociala
band (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009; Hirschi, 1969). Om en individ
har svaga/obefintliga sociala band så måste denne lita till sina egna intressen och
då menar Hirschi att denne individ har en större frihet att begå handlingar som
bryter mot samhällets normer, normbrytande beteende eller brott. Det finns
särskilt fyra faktorer som hindrar en individ att begå brott, dessa fyra är:
Attachment, Commitment, Involvement och Belief. De vanligaste
översättningarna för dessa faktorer är Anknytning, Åtagande, Delaktighet och
Övertygelse. Anknytning räknas som den anknytning en individ har till formella
personer eller aktiviteter och de kan exempelvis vara föräldrar, förskolepersonal
och kamrater. Åtaganden är de investeringar en individ gör i den
överensstämmande samhällsordningen, dessa investeringar kan vara utbildning
och arbete. Delaktighet syftar till de formella aktiviteter som en individ kan
15
involvera sig i såsom engagemang i skola eller arbete och olika
föreningsaktiviteter (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009; Hirschi, 1969).
Teorin går ut på att människor med goda sociala band och därmed god anknytning
till personer och institutioner ofta är mer benägna att satsa på en utvecklande
utbildning så att de lättare får ett bra jobb. Detta gör det mer troligt att dessa
människor tror på det konventionella samhällets normer och stödjer dem. Hirschi
menar att det är betydligt mer intressant att undersöka varför individer inte begår
brott och därmed vad som krävs för att en individ skall följa en laglydig bana i
livet (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009; Hirschi, 1969). Det är i högsta
grad intressant då det automatiskt erbjuder tips och råd för prevention mot
normbrytande beteende. Genom teorins synsätt är det möjligt att se vad det är som
skiljer normbrytande personer och icke-normbrytande personer. Det är viktigt
enligt Hirschi att inte tolka in för mycket i de faktorerna som beskrevs utan de
faktorer som är centrala i teorin är beskrivna ur ett sociologiskt perspektiv och
inte ur ett psykologiskt perspektiv (Hirschi, 1969).
6.2.3 De viktiga faktorerna i teorin
Familj och skola är de mest troliga att skapa viktiga nyckelband till. Det är
viktigare enligt Hirschi (1969) att forma en anknytning än kvalitén på
anknytningen och vilka lärdomar som anknytningen ger. En anknytning är således
lika viktig oavsett om personen barnet knyter an till är en bra förebild eller ej,
eller om kvalitén på anknytningen är bra eller ej. Det gör att kritik angående
förändringar i hur vi knyter an över tid blir irrelevant då det inte spelar någon roll
hur anknytningen ser ut eller hur bra anknytningen är (Lilly, Cullen, & Ball,
2007). I litteraturen kan man se resonemang som att åtagande handlar om vilken
grad av individens självintresse som har blivit investerat i något. Om en individ
har investerat en hög grad av självintresse i något åtagande såsom utbildning eller
arbete så föreligger det en mindre risk att denne individ kommer att begå brott då
denne har för mycket att förlora. Delaktighet handlar snarare om mängden energi
och tid individen är upptagen med aktiviteter som följer normen än om det
emotionella engagemanget individen har. Det blir i dessa fall en form av social
kontroll. De övertygelser en individ har är inte några djupt rotade övertygelser
utan snarare ett slags gillande av en viss sorts åsikter. Ju högre grad av
övertygelse en individ har desto större är chansen att individen blir helhjärtat
involverad och därför avstår normbrytande handlingar. Individer har olika
förmåga att utveckla övertygelser och självklart finns det inte en färdig mall för
vad som är tillräcklig övertygelse för att inte begå brott utan dessa sociala band i
helhet är högst individuella och individer svarar olika på dem (Hirschi, 1969).
Motivationen att begå brott är något som tas i beaktning vid diskussionen
angående en teori och det är det som är skillnaden mellan kontrollteorier och
andra kriminologiska teorier. I kontrollteorier är det en självklarhet att
motivationen att begå brott finns inom alla individer och det som avhåller dem
från att begå brott är de faktorer som kan kontrollera individernas beteende. Dessa
kontrollfaktorer gör att individen väljer ett konformt liv (Lilly, Cullen, & Ball,
16
2007). Anknytning i sociala band teorin är mer kopplat till att genom
anknytningar kontrollera människors beteende, medan det i anknytningsteorin är
viktigt att knyta an för att utvecklas.
7 METOD & MATERIAL
Att välja metod är en viktig del av en studies förberedelser och det material som
är möjligt att utvinna ur en viss metod måste tillfredsställa syftet med studien.
Därför bör metod väljas utifrån vilka frågeställningar och vilket syfte uppsatsen
har (Forsberg & Wengström, 2008). I denna uppsats är syftet att sammanställa
redan befintlig forskning och således är en systematisk litteraturgenomgång av
största intresse när det kommer till val av metod för datainsamling.
7.1 Litteraturgenomgång
För att kunna genomföra en bra systematisk litteraturgenomgång krävs det att det
finns ett lämpligt antal studier gjorda på området som håller en hög kvalitet, så att
det är möjligt att dra slutsatser och göra bedömningar utifrån materialet. En
Systematisk litteraturstudie kommer att genomföras utifrån Christina Forsbergs
och Yvonne Wengströms riktlinjer i boken: ”Att göra systematiska
litteraturstudier” (2008). Materialet i uppsatsen kommer att bestå av publicerade
och granskade artiklar inom de områden som beskrivs i syftet och
frågeställningarna. Vidare beskrivs hur sökning av materialet har genomförts och
antal artiklar som lästs och inkluderats i studien.
7.2 Litteratursök
Utifrån frågeställingen bör sökord upprättas som är relevanta för det material som
är intressanta för uppsatsen (Forsberg & Wengström, 2008). De databaser som
valts utgår från vilket område databasernas information ämnar täcka. Databaserna
har valts utifrån kategorierna allmän kunskap, pedagogisk kunskap och
kriminologisk kunskap. Databaserna är: Academic Search Elite, Education
Research Complete, Google Scholar, Jstor och PsycINFO. Sökorden är valda
utifrån de frågeställningar som finns och för att urvalet inte skulle bli för brett
lades sökord ihop till kombinationer och gjorde att urvalet blev mer precist. Det
första sökordet var enbart parenting methods, vi nästa sökning blev det parenting
methods+ preschool och vid den sista sökningen blev det parenting methods+
preschol+ antisocial behavior. Detta gjorde i syfte att först fånga den första
frågeställningen för att den är mer generell och sedan precisera ner sig till de
senare frågeställningarna som är aktuella i uppsatsen. För att kontrollera att
sökorden var relevanta gjordes två sökningar med hjälp av ett annat sökord som
var parent* rearing, detta gjordes för att fånga upp de artiklar som använde orden
parental, parents och så vidare. Rearing tog upp alla artiklar som använde ordet
rearing, dessa sökord ledde till att fyra andra artiklar blev funna. Vid denna
sökning gällde mycket av artiklarna djurlivet eller åkommor som inte berörs i
17
uppsatsen därav blev det endast fyra relevanta artiklar hämtade utifrån denna
sökning. De sökord som användes gjorde att mycket forskning angående speciella
behov, föräldrastödsprogram och uppfostran var möjlig att utvinna då exempelvis
antisocial behavior även täckte andra uttryck för olika sorters beteende såsom
conduct behavior och så vidare. Medan parenting täckte forskning angående
föräldrastödsprogram och olika sorters föräldrastödsprogram. Kontrollsökningar
gjordes även här och inget material som kunde tillföra uppsatsen nämnvärt kunde
finnas.
7.3 Avgränsningar
Då de sökord som användes gav ett relativt hanterbart material så gjordes inga
avgränsningar i tid utan de artiklar som användes sorterades ut på relevans och
utifrån om de var sakkunniggranskade vilket ger ett första intryck angående
kvaliteten. Att artiklarna skulle vara sakkunniggranskade var ett krav för att kunna
höja validitet och reabilitet för uppsatsen. Vidare skedde en avgränsning i
materialet då artiklarna var tvungna att vara skrivna på antingen svenska eller
engelska och vara ekonomiskt tillgängliga, det vill säga kostnadsfria och
åtkomliga via Malmö högskolas inloggning. Vid den punkt i sökningen när både
titel och abstract blev irrelevanta så avbröts sökningen och gick vidare till en ny
databas. Slutligen blev det 39 artiklar som lästes, sammanställdes och
kvalitetsgranskades utifrån databasernas resultat.
7.4 Att kvalitetsgranska artiklar
Kvalitetsgranskningen gjordes inte enbart utifrån om artikeln var
sakkunniggranskad utan även utifrån om artikelns metod var väl avvägd utifrån
vilka resultat som presenterades och huruvida utfallet av studien är generaliserbart
utifrån den använda populationen enligt Forsberg och Wengström (2008).
Kvalitetsgranskningen gjordes med dessa premisser i åtanke och de artiklar som
bedömdes med kvaliteten medel till hög är använda i studien. Bortfallet som
skedde efter kvalitetsgranskningen berodde både på bristande kvalitet och på en
brist av värdefull information att ta med i uppsatsens resultat. Det var sammanlagt
nio artiklar som föll bort efter att ha blivit lästa i sin helhet.
7.5 Material
Materialet som till slut användes i studien var av god kvalitet och var ofta väl
underbyggda av tidigare forskning eller andra studier. Allt material bestod av
artiklar som var publicerade i de olika databaserna som användes. Både
internationell och nationell forskning är använd vilket ger en bra bild av hur den
generella forskningen på området ser ut. Hur materialet samlades in behandlades
och granskades går att följa i nedstående tabell (se tabell 1).
18
Tabell 1- Materialinsamling
Databas
Sökord
Antal Träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstrakt
Lästa
artiklar i
fulltext
Kvalitetsgranska
de
artiklar
Inkludera
de
artiklar
Academic
Search Elite
Parenting
Methods/
Parenting
methods+
Preschool/
Parenting
methods+
preschool+
Antisocial
behavior
Samma som
ovan/
Parent*+
rearing
3535/ 596/ 128
90/ 120/
128
19/ 20/ 11
14/ 11/ 7
14/ 11/7
25
1662/ 466/ 108/
13 685
90/
90/
108/
150
3/ 5/ 4/10
-/-/-/3
3
3
Parenting
Methods/
Parenting
methods+
Preschool/
Parenting
methods+
preschool+
Antisocial
behavior/
specialpedag
ogik +
uppfostrings
metoder +
förskola
Parenting
Methods/
Parenting
methods+
Preschool/
Parenting
methods+
preschool+
Antisocial
behavior
Parenting
Methods/
Parenting
methods+
Preschool/
Parenting
methods+
preschool+
Antisocial
behavior/
Parent*+
Rearing
447000/
20 500/
23 600/ 63
100/
110/
100/
63
12/ 8/ 6/
10
2/ 0/ 3/ 1
2/0/3/1
4
12 359/ 2776/ 7
75/ 75/
7
7/ 5/ 7
1/ 1/ 1
1/1/1
3
4684/ 927/ 77/
4512
80/ 60/
77/ 120
9/ 5/ 4/20
1/ 1/ 1/1
1/1/1/1
4
Education
Research
Complete
Google
Scholar
JSTOR
PsycINFO
19
7.6 Begränsningar
I litteraturstudien finns en del begränsningar som i en viss mån kan ha påverkat
resultatet. För det första hade sannolikt sökorden kunnat utformas på annat sätt
eller kunde det lagts till fler sökord som hade kunnat bredda resultatet ännu mer
eller gjort att resultatet blev djupare. Dock finns det, som i alla uppsatser skrivna
vid universitet eller högskola, en tidsaspekt att arbeta efter och det material som
blivit funnet anses som ett hanterbart material. Det som är positivt med studien är
att ett relativt stort antal databaser har använts och att sökorden frambringat ett
stort antal artiklar som var sakkunniggranskade och relevanta för uppsatsens
frågställningar. Att artiklarna skulle vara tillgängliga elektroniskt via Malmö
Högskolas inloggning är självklart också en begränsning men en nödvändighet
utifrån tid och ekonomiska resurser.
7.7 Etisk diskussion
Då en systematisk litteraturstudie genomförs är en etisk prövning vid Malmö
Högskolas etik-råd ej relevant, dock är ett etisk övervägande alltid viktigt. Vid en
litteraturstudie är det viktigt att alltid presentera all information som finns på
området utifrån de avgränsningar som gjorts. Både litteratur som följer den
rekommendation som studien framhäver och litteratur som motsäger
rekommendationen bör ingå för att en nyanserad och korrekt bild ges av området
(Forsberg & Wengström, 2008). Efter att en sammaställning och tolkning av
materialet gjorts återgavs de delar som var viktiga i resultatet på ett korrekt och
sanningsenligt sätt enligt ursprungsmaterialet.
8 RESULTAT & ANALYS
Nedan besvaras frågeställningarna i uppsatsen genom att presentera det resultat
som kommit fram efter litteratursökning har gjorts och sammanställts.
8.1
Vilka uppfostringsmetoder/stilar gynnar bäst barns utveckling
generellt sett?
Föräldrar/vårdnadshavare spelar en stor roll i barns kompetensutveckling och det
blir extra tydligt när föräldraroller och uppfostringsmetoder analyseras (Graf,
Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Richaud, Mesurado, & Lemos, 2012; Lugo-Gil
& Tamis-LeMonda, 2008; Darling & Steinberg, 1993; Driessen, 2003; Betts,
Trueman, Chiverton, Stanbridge, & Stephens, 2012). Nutida forskning visar att
föräldrar anser sig vara osäkra i sin föräldraroll och det kan i vissa fall påverka
föräldraskapet. Osäkerheten gör också att det idag finns ett stort intresse för
föräldrastödsprogram och program som lär ut specifika uppfostringsmetoder, att
fostra för att utveckla visar sig vara av särskilt stort intresse (Graf, Grumm, Hein,
& Fingerle, 2012). Det pågår en debatt angående antalet uppfostringstilar och
20
vilka typer som finns, samt hur applicerbara dessa är på alla sorters barn
(Sorkhabi & Middaugh, 2013; Maggi, Irwin, Siddiqi, & Hertzman, 2010).
Uppfostringsmetoder är de som påverkar hur barnets framtid kommer att bli
medan uppfostringsstilar är de som skapar en plats för socialisation och
utveckling (Darling & Steinberg, 1993). Något slags konsensus går dock att finna
i forskningen angående vad som fungerar bäst normalt sett bland unga individer
för att främja kognitiva, sociala och verbala egenskaper (Sorkhabi & Middaugh,
2013).
8.1.1 Moderns och faderns roll
Mödrar och även fäder som har en låg utbildningsnivå, saknar en föräldraförebild
och upplever en låg känsla av samhörighet löper större risk för att känna en stress
inför sitt föräldraskap än andra mödrar och fäder. Därmed finns det en risk för
social isolation och partner-relationsproblem (Widarsson, Engström, Berglund,
Tydén, & Lundberg, 2014). Möjligtvis kan det bero på att de som saknar en
föräldraförebild inte har sina egna föräldrar nära eller närvarande och det gör dem
mer isolerade gentemot andra människor. Sverige är ett föregångsland när det
kommer till jämställdhet mellan föräldrarna och deras tid spenderad med barnet.
Pappor är hemma en större del av den första tiden i barnets liv än någonsin
tidigare och det förväntas av dem till en större grad att vara delaktiga under
graviditeten även vid och efter födseln (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén,
& Lundberg, 2014).
Det är dock fortfarande så att kvinnor spenderar mer tid än män hemma med sina
barn och även vid hushållssysslor har vi en bra bit att gå då kvinnorna står för
större delen av arbetet men förändringen har gått snabbt och förväntas gå ännu
snabbare i framtiden, Sverige ser ut att gå med raska steg mot ett mer jämställt
samhälle. I internationella studier ser man ett liknande mönster gällande
hushållssysslor men inte i lika stor utsträckning gällande föräldraskapet, däremot
ser det ut att finnas stor potential till förändringar även där (Widarsson, Engström,
Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014).
Mödrars socialisation predicerar bättre barnets utveckling av prosocialt beteende
än fäders (Hastings, McShane, Parker, & Ladha, 2007; Widarsson, Engström,
Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014; Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey,
2008). Med detta menas att mödrarnas socialisation gentemot barnet hjälper
barnet att utveckla ett prosocialt beteende och fungera bättre i samhället, om det är
en bra socialisation från modern. Detta sägs bero på som sagt ovan att mödrar
spenderar mer tid med barnen och därför finns det fler tillfällen att ge barnet de
verktyg som krävs för att utveckla ett prosocialt beteende (Hastings, McShane,
Parker, & Ladha, 2007; Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg,
2014). En restriktiv kontroll utförd av modern och en tolerans från fadern
kombinerat med en god föräldraomsorg kan utröna barnets emotionella instabilitet
(Richaud, Mesurado, & Lemos, 2012). Det finns forskning som visar på ett
samband mellan mormödrars relation till mödrar och kvaliteten på mödrarnas
uppfostran och närhet till barnet. Det som visade sig vara en bra relation var en
21
relation som var öppen, flexibel och autonom. Mödrarna kunde lättast föra just
denna relation vidare till sina barn (Wakschlag, Chase-Lansdale, & Brooks-Gunn,
1996). Detta behöver inte enbart gälla mormödrar utan vilken förebild som helst
som verkar som en positiv källa för föräldern som är hemma med barnet
(Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014).
8.1.2 Det gemensamma föräldraskapet
Mycket forskning har gjorts på mödrars föräldraskap och deras roll i barns
utveckling och en del forskning har gjorts angående faderns roll, däremot är det
inte lika vanligt att föräldrarnas relation till varandra och barnet i fråga utvärderas
och analyseras (Estlein & Theiss, 2014; Widarsson, Engström, Berglund, Tydén,
& Lundberg, 2014). Forskning visar på att partners ofta är samstämmiga i sin
föräldraroll och utövar lika mycket kontroll och auktoritet över barnen om de har
en bra relation till varandra. Om föräldrar ej är samstämmiga och lever i en
relation där de inte trivs kan det vara bättre för barnets utveckling om de separerar
och är välmående som ensamstående eller med nya partners (Estlein & Theiss,
2014; Florsheim, o.a., 2012). I de fall där föräldrarna är nära varandra och mycket
nöjda över sin relation så sker en process där de tar efter varandras
föräldrastrategier och utvecklar en gemensam strategi som ofta blir väl avvägd
och gynnar barnens utveckling. En förklaring till varför vi väljer varandra kan
vara att vi genom vår naturliga selektion väljer partners som redan har liknande
karakteristiska drag som liknar våra egna och därför anpassar oss till varandra i
föräldrarollerna som senare uppstår (Estlein & Theiss, 2014). Studier visar att
barn som växt upp med en mamma och en pappa inte skiljer sig från ett barn som
växt upp med två mödrar i utvecklandet av sociala färdigheter. Detta visar på att
en socialiseringsagent är en socialiseringsagent oavsett om de båda har en
biologisk koppling eller ej. Det väcker självklar ett intresse för alla de barn som
bor hos fosterföräldrar och om resultaten även kan reproduceras där (Hastings,
McShane, Parker, & Ladha, 2007).
8.1.3 Anknytning
Ett barn utvecklar förmågan att kontrollera sina känslor innan det är ett år fyllda
och det gäller även anknytningen till vårdnadshavarna. Anknytningen som skapas
är individens säkerhet och trygghet i förhållande till föräldern. Om nivån av
förtroende är hög så beskrivs anknytningen som säker (Maggi, Irwin, Siddiqi, &
Hertzman, 2010). Om föräldrar investerar tid och känslor i barnet under dess
första år får barnet det lättare att utveckla social kompetens och att skapa trygga
anknytningar till andra människor. Om föräldern ger barnet kärlek och värme och
skapar en trygg anknytning så höjer det även barnets självförtroende och höjer
barnets egenvärde. Enligt studier så finns det två stora faktorer som främjar
kognitiv utveckling hos barn och dessa är uppfostran och anknytningsmöjligheter
(Betts, Trueman, Chiverton, Stanbridge, & Stephens, 2012). Om en anknytning är
stark i den unga barnåldern så finns det en större chans att den även är det fortsatt
i livet och kommer då att ge en individ bra förutsättningar för att själv skapa nya
anknytningar. Osäkra anknytningar har visat sig ha ett samband med ett
22
utvecklande av antisocialt beteende. Detta beror på att de faktorer som skapas om
en bra anknytning är möjlig uteblir eller förblir svaga (van IJzendoorn, 1997).
8.1.4 En auktoritär uppfostringsstil
Den auktoritära uppfostringsstilen karaktäriseras av en frekvent användning av
logiska krav, en lyhörd uppfostran även en låg användning av straff, tvingande
metoder och en kravlös uppfostran (Sorkhabi & Middaugh, 2013; Moses- Passini,
Pihet, & Favez, 2013). Andra faktorer som tillhör den auktoritära stilen är
stimulans och acceptans och denna uppfostringsstil visar på en positiv utveckling
hos barnen i form av social utveckling (Whiteside-Mansell, Bradley, &
McKelvey, 2008). En auktoritär uppfostringsstil är den sortens uppfostran som
forskare har kommit fram är den stil som bäst lämpar sig för barnets kognitiva,
sociala och verbala utveckling både nationellt och internationellt (Graf, Grumm,
Hein, & Fingerle, 2012; Hastings, McShane, Parker, & Ladha, 2007; Sorkhabi &
Middaugh, 2013). Det finns även forskning som visar på att den auktoritära
uppfostringsstilen även främjar empati och barnets psykologiska autonomi
(Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). Samtidigt har det visat sig att
när denna uppfostringsstil blir för auktoritär och hård så finns det en stor risk för
barnet att utveckla problembeteende såsom aggressivitet, hyperaktivitet och sämre
social förmåga (Thompson, Hollis, & Richards, 2003). En auktoritär förälder som
frekvent använder tvingande metoder mot sitt barn tenderar att ha en hög grad av
konflikter i barnets ungdomsår, medan en auktoritär förälder som frekvent
använder sig av rationella krav har få konflikter. Föräldrars engagemang och
kvaliteten av engagemanget har en signifikant koppling till frekvensen av
konflikter föräldrar och barn emellan (Sorkhabi & Middaugh, 2013). Föräldrar
som anammar en auktoritär stil har även visat sig ha mer regelbundna mattider än
andra föräldrastilar och ger i mindre grad sina barn skräpmat, som i sin tur kan
påverka både den fysiska och mentala hälsan hos barnet (Zahra, Ford, & Jodrell,
2013).
8.1.5 Direktiv uppfostran och demokratisk uppfostran
Direktiv uppfostran är mycket lik den auktoritära uppfostran med skillnaden att de
direktiv-givande föräldrarna uppvisar en högre grad av rationella-kravmetoder
vilket betyder att de utövar en större kontroll än auktoritära föräldrar. Föräldrarna
som använde en direktiv uppfostran visade sig också vara mindre lyhörda för sina
barn (Sorkhabi & Middaugh, 2013). Den demokratiska uppfostran är
karaktäriserad av en hög användning av kravlösuppfostran. Demokratiska
föräldrar använder en lyhörd uppfostran mindre än auktoritära föräldrar men mer
än de föräldrar som använder direktiv uppfostran (Sorkhabi & Middaugh, 2013).
8.2
Vilka uppfostringsstilar är mer eller mindre lämpade för barn
med antisocialt beteende och speciella behov?
Uppfostran är inte en ensam faktor till varför ett barn utvecklar antisocialt
beteende eller har speciella behov utan det finns många faktorer som kan ligga
bakom (Assemany & McIntosh, 2002; Flink, o.a., 2012). De andra faktorerna kan
23
bland annat vara socioekonomisk status, föräldrars utbildning och föräldrars
välmående (Flink, o.a., 2012; Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012;
Assemany & McIntosh, 2002). Mycket forskning har gjorts där etnicitet har varit
en faktor, dock har det visat sig att socioekonomisk status och kulturell bakgrund
spelar större roll än själva etniciteten (Flink, o.a., 2012; Javo, Rønning, Heyerdal,
& Webster-Rudmin, 2004; Thompson, Hollis, & Richards, 2003). Kulturell
bakgrund kan spela roll då familjer som kommer från olika kulturer kan ha olika
förhållningssätt inför sina barn och det kan finnas en kultur i hur föräldrar ser på
sina barns beteende och handskas med det. Socioekonomisk status har visat sig ha
en indirekt verkan på barnets utveckling och i samband med barnuppfostran så
spelar det en viss roll (Lugo-Gil & Tamis-LeMonda, 2008). Det finns även de
som undersökt barnens matvanor och barnets fysiska och mentala hälsa. De kom
fram till att de barn som åt oregelbundet och mycket skräpmat påvisade en sämre
fysisk och mental hälsa (Zahra, Ford, & Jodrell, 2013). Den fysiska hälsan är inte
särskilt oväntat men att flera andra hälsorelaterade åkommor kan komma utav
dåliga matvanor är tämligen överraskande.
Familjens sammansättning och barnens egenskaper har visat sig spela en större
roll och det verkar svårt att sätta in personligheter i speciella fack, att dela upp
pojkar och flickor har däremot visat sig fungera bäst enligt en del forskare. Då det
finns de som menar att flickor och pojkars sätt att utvecklas är olika och att det då
kan hjälpa att i studier dela upp pojkar och flickor för att studera utveckling och
uppkomst och problembeteende som i förlängningen kan utvecklas till antisocialt
beteende (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004; Pearl, French,
Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). Undermålig uppfostran såsom att negligera sitt
barn eller barnaga har visat sig ha starkast signifikans i många studier som faktor
till utvecklande av problembeteende (Aunola & Nurmi, 2005; Flink, o.a., 2012;
Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). Barns personlighet har ett direkt
samband med utåtagerande beteende. Givmildhet är negativt och utåtvändhet var
positivt kopplat till ett utvecklande av utåtagerande beteende senare i livet
(Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). Barn som har en överdriven
självbild, en övertro på ens egen kompetens, har en större risk att utveckla
aggressivt beteende (Stoltz, van Londen, Deković, Prinzie, & de Castro, 2012).
8.2.1 Hur mycket påverkas barnen
Skolan har visat sig vara en skyddande faktor mot att utveckla utåtagerande
beteende för vissa barn, dock hör det även samman med uppfostrans kvalitet och
tidigare uppvisande av utåtagerande beteende (Pearl, French, Dumas, Moreland,
& Prinz, 2012). Sambandet mellan föräldrarnas kvalitet på uppfostran och barnens
utåtagerande beteende är ett faktum, däremot är inte hur mycket barnen påverkas
eller i vilket ålder de påverkas mest något som forskarna har kunnat enas om. Viss
forskning pekar på att barnen påverkas mer av uppfostran ju äldre de blir i sina
unga år, så om man utsätts för en undermålig uppfostran i den tidiga
förskoleåldern finns det en större chans att inte utveckla utåtagerande beteende än
om det får fortsätta till skolåldern (Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz,
2012). Barn som växer upp i familjer som har en låg socioekonomisk status
24
påverkas ofta negativt av detta och de löper större risk för att utveckla
utåtagerande beteende. De familjer som i störst utsträckning lever i de områdena
med låg socioekonomisk status idag är invandrarfamiljer och familjer med annan
kulturell bakgrund. Det kan vid en första anblick verka som om utåtagerande
beteende beror på etnicitet eller den kulturella bakgrunden, när det istället beror
på socioekonomisk status och tillgången till hjälp och resurser för att klara av att
fostra sina barn (Flink, o.a., 2012; Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey,
2008; Lugo-Gil & Tamis-LeMonda, 2008). Barn som saknar skuldkänsla och
empati löper en större risk att utveckla antisocialt och aggressivt beteende.
Huruvida de saknar dessa förmågor att känna för andra människor har visat sig ha
ett samband med vilken sorts uppfostran barnet fått (Cornell & Frick, 2007). Det
finns inte något direkt samband med barn som utsatts för trauma i ung ålder och
negativt utfall för barnets fortsatta liv, utan det krävs en längre period och en
blandning av negativa erfarenheter för att det skall finnas en påtaglig risk för
barns negativa utfall senare i livet (Hickman, o.a., 2012).
8.2.2 Mindre lämpliga metoder
En studie på portugisiska barn och deras föräldrar genomfördes och fyra typer av
uppfostringsstilar identifierades för att utröna vilka stilar som har större risk att
leda till beteendeproblem hos barn (Pereira, Canavarro, Cardoso, & Mendonça,
2008). Dessa fyra stilar visade sig vara: låg support, supportande-kontrollerande,
avvisande-kontrollerande och supportande. Inom låg support fanns det en lägst
emotionell support från fäder och mödrar, de uppvisade även en låg nivå av
avvisande och kontrollförsök från båda föräldrarna. Den andra stilen som var
supportande-kontrollerande visade högre nivåer av emotionell support och
kontrollförsök men låga nivåer av avvisande beteende från båda föräldrarna. Den
tredje typen avvisande-kontrollerande visade den högsta nivån av avvisande
beteende och kontrollförsök av de alla fyra kategorierna. Inom den sista stilen
som var supportande visade föräldrarna höga nivåer av emotionell support och
låga nivåer av avvisande beteende och kontrollförsök. De två uppfostringsstilarna
där de fanns flest barn som uppvisade beteendeproblem var låg support och
avvisande-kontrollerande och de predicerade utvecklande av utåtagerande
beteende (Pereira, Canavarro, Cardoso, & Mendonça, 2008).
8.2.2.1 Stränga Disciplinära metoder
Sträng disciplin och fysisk bestraffning har visat sig ha ett samband med
beteendeproblem. I Skandinavien är idag barnaga förbjudet och Sverige var ett
föregångsland för detta, de som idag i Skandinavien utövar barnaga delar inte
landets normer och utövar troligen en avvikande uppfostringsstil enligt Javo och
kollegor (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004). Det är dock
viktigt att tillägga att vad som kan vara en riskfaktor för barnen som växer upp i
Skandinavien med de normer som finns här inte behöver vara riskfaktorer för
barnen som växer upp i USA i samma grad eller alls (Javo, Rønning, Heyerdal, &
Webster-Rudmin, 2004).
25
Enligt Javo och kollegor (2004) kan det bero på att definitionerna av sträng
uppfostran och varm uppfostran är olika i olika länder och kulturer. Studien gjord
på norska och samiska barn kom fram till att flickor influeras mer av föräldrars
uppfostran än pojkar när det gällde beteendeproblem, vilket även påvisats i fler
studier (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004; Stoltz, van Londen,
Deković, Prinzie, & de Castro, 2012). Andra studier visar dock motsatsen och
vissa menar att barnen påverkas likvärdigt, detta är ett problem inom forskningen
då definitionerna är vaga och det är således inte säkert att alla mäter samma sak.
Vad som också kan föranleda dessa skillnader är olika urval exempelvis högrisk/låg-risk grupper och olika metodval (Javo, Rønning, Heyerdal, & WebsterRudmin, 2004).
Att smiska eller aga sitt barn har visat direkta resultat på utåtagerande beteende
och sämre utveckling av kognitiva funktioner (Whiteside-Mansell, Bradley, &
McKelvey, 2008; Maguire- Jack, Gromoske, & Berger, 2012; Sorkhabi &
Middaugh, 2013; Moses- Passini, Pihet, & Favez, 2013; Wint & Brown, 1988).
De flesta av barnen som blev utsatta av smisk vid ett års ålder var även utsatta vid
tre års ålder och de flesta av dessa barn uppvisade beteendeproblem. De som var
utsatta för smisk under hela den unga barnåldern upp till fem års ålder uppvisade
en hög grad av utåtagerande beteende och andra beteendeproblem. Emotionella
problem var också en följd användande av korporal bestraffning i åldern 1-5
(Maguire- Jack, Gromoske, & Berger, 2012). Vad som är viktigt att bära med sig
är att studien ovan är gjord i USA där smisk och en viss aga av barn fortfarande
till viss del är lagligt och används obehindrat av en del föräldrar. Att bevittna våld
i hemmet är inte heller något utav godo för barnets utveckling och därav en
riskfaktor för att utveckla ett antisocialt beteende. Dock är det bevisat att barn som
utsatts under en kortare tid för detta inte löper lika stor risk för detta jämfört med
barn som upplevde traumatiska händelser under en längre period i livet (Hickman,
o.a., 2012).
8.2.2.2 Överreaktionärt föräldraskap och psykologisk kontroll
Barn med föräldrar som tillämpar ett överreaktionärt föräldraskap har en större
risk att uppvisa ett utåtagerande beteende (Prinzie, van der Sluis, de Haan, &
Deković, 2010; Thompson, Hollis, & Richards, 2003; Aunola & Nurmi, 2005).
Överdriven affektion över sitt barn har visat sig vara skadligt då barnet löper
större risk att utveckla utåtagerande beteende på grund av att de inte har utrymme
att utveckla en egen identitet. Detta i samband med att utöva psykologisk kontroll
över sitt barn har visat sig ha ett samband med barnets utvecklande av
problembeteende. Psykologisk kontroll innebär bland annat att föräldern
manipulerar barnet till att lyda och ofta får de barnen att känna
sig skyldiga över vad de har gjort och ökar därmed barnets beroende av föräldern
(Aunola & Nurmi, 2005; Casas, o.a., 2006). Psykologisk kontroll kan också vara
att ställa orimliga krav som inte är rationella och det kan öka risken för en
konfliktfylld barndom (Sorkhabi & Middaugh, 2013; Wint & Brown, 1988).
26
Överdriven affektion över barnet ökar även risken för barnet att utveckla ett
aggressivt beteende (Stoltz, van Londen, Deković, Prinzie, & de Castro, 2012).
8.2.2.3 Oengagerad och likgiltig uppfostran
Den mest skadliga uppfostran för barnets utveckling har visat sig vara en
uppfostran som är oengagerad och likgiltig. Föräldern ser inte sitt barn och visar
sig likgiltig inför dess framsteg men även dess problem (Aunola & Nurmi, 2005;
Sorkhabi & Middaugh, 2013). Att varken belöna eller bestraffa, på ett bra sätt, ett
barn är ett problem då barnet ej utvecklas eller vet i vilken riktning de skall gå då
de inte har någon aning om vad som är rätt eller fel. Barnets utveckling stagnerar
då och det finns en risk att barnet stannar där och blir kognitivt underutvecklat
(Aunola & Nurmi, 2005; Sorkhabi & Middaugh, 2013).
8.2.3 Lämpliga metoder
Föräldrars uppvisande av ömhet inför sina barn och fysisk närhet och värme i
föräldra-barn relationen är vital för barnets mentala utveckling (Javo, Rønning,
Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004). Forskning gjord på mödrars beteende visar
att om mödrar visar en hög nivå av beteendekontroll kombinerat med en låg nivå
av psykologisk kontroll predicerade en lägre nivå av utåtagerande beteende
(Aunola & Nurmi, 2005). Om fäder anammade en auktoritär uppfostringsmetod så
minskade risken signifikant att barnet utvecklade antisocialt beteende (Prinzie,
van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). En lyhörd uppfostran visade sig vara
en skyddande faktor mot utåtagerande beteende och en bra faktor för att utveckla
sociala färdigheter (Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey, 2008).
Ett auktoritärt föräldraskap har visat sig vara fördelaktigt då barnet påvisar en
högre grad av skuldkänsla och det är som sagt ovan en bra faktor för att inte
utveckla antisocialt beteende (Cornell & Frick, 2007). De barn som ligger i
riskgruppen för att utveckla antisocialt beteende behöver konsekventa fasta regler,
dock ej så fasta så att korporal bestraffning är ett alternativ då det är extremt
skadligt för barnet (Cornell & Frick, 2007; Prinzie, van der Sluis, de Haan, &
Deković, 2010). Den mest effektiva behandlingen för de barn som är i riskzonen
för att utveckla antisocialt och aggressivt beteende är att påverka föräldrarnas
metoder för uppfostran och hur de förhåller sig till sitt barn. Däremot har det visat
sig att effektiviteten av den sortens behandling minskar ju äldre barnet blir vilket
stödjer tidigare forskning som påpekar att tidig prevention mot antisocialt
beteende är det mest effektiva. Det är således viktigt att interventioner som
fokuserar på barnets utveckling under de första åren i livet för att barnen inte ska
löpa en stor risk för att utveckla antisocialt eller aggressivt beteende senare i livet
(Cornell & Frick, 2007). Anknytning har visat sig spela en stor roll för antisocialt
beteende. De anknytningserfarenheter ett barn får i sina unga år ligger till grund
för vilket sorts beteende som barnet utvecklar senare i livet (van IJzendoorn,
1997). Det är möjligt att minska risken för barn att utveckla antisocialt beteende
genom att ge föräldrar verktygen för att utveckla ett positivt föräldraskap som
kantas av en känsla av effektivitet och nöjdhet. Ett sätt att göra detta är att skapa
27
föräldrastödsprogram där föräldrar får medverka och utvecklas (Pearl, French,
Dumas, Moreland, & Prinz, 2012).
8.3 Föräldrastödsprogram
För att kunna utveckla och leverera bra föräldrastödsprogram gällande
barnuppfostran är det viktigt att veta vad som fungerar och vad som skall
undvikas. Ovan presenteras den forskning som finns utifrån den sökning som skett
angående uppfostringsmetoder, kognitiv utveckling och antisocialt beteende. Den
informationen är vital för att kunna utveckla ett bra program och för att veta vilka
råd som skall ges till nyblivna föräldrar. Vidare kommer forskning angående
föräldrastödsprogram att presenteras och ge en lite klarare bild angående hur väl
informationen tas in av föräldrar och sedan implementeras. Studier har visat att en
lagom mängd stöd från utomstående förbättrar föräldraskapet och resultatet
varierar beroende på i vilket stadie föräldrarna är (Florsheim, o.a., 2012; Wint &
Brown, 1988). Det finns även ett samband mellan att föräldrar har större kunskap
angående uppfostringsmetoder och att de känner sig mer trygga som föräldrar
(Jensen Racz & McMahon, 2011).
8.3.1 Behovet av föräldrastöd
Föräldrar vill ha information angående ett stort antal olika ämnen gällande
föräldraskap, dock är de ofta inte medvetna om vilka sorters program som finns
att tillgå. Föräldrar värdesätter både informellt och formellt stöd, formellt stöd i
form av professionell hjälp och informellt stöd i form av tips och råd från släkt
och vänner (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4; Devolin, o.a., 2012). Det bästa
sättet för föräldrar att tillskansa sig information var genom internetbaserade sidor
som var pålitliga och drop-in undervisningstillfällen där de kunde komma om det
passade. Varför drop-in var det bästa för föräldrarna var för att de annars hade
svårt att anpassa sina dagar efter bestämda tider mellan barnets sömn- och
matbehov. Föräldrar som hade väldigt små barn använde mer informella källor än
de andra föräldragrupperna. Mer än hälften av samtliga föräldrar i flera
undersökningar som gjorts använde internet som förstahandsinformation. Internet
har vuxit även bland informationsgivarna och är både praktiskt och
kostnadseffektivt, det är möjligt att nå ut till en stor mängd människor med väldigt
enkla medel (Devolin, o.a., 2012). Det är viktigt att påpeka att alla föräldrar inte
tar åt sig information på samma sätt och därför krävs det många olika källor där
information kan inhämtas (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012).
8.3.2 Att finna en målgrupp
Det finns de som menar att föräldrastödsprogram endast är till för de som
verkligen behöver det eller är i riskzonen, sedan finns det de som menar att
föräldrastödsprogram är till för alla (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4).
Forskare har givit råd att ett sorts screening-instrument bör användas för att veta
vilka föräldrar som är i riskzonen för att utveckla ett negativt föräldraskap (Flink,
o.a., 2012). Då program i Sverige erbjuds är det vanligast att medelklassföräldrar
med få problem söker sig till dessa program, därför är det svårt att generalisera
28
hur mottagliga sårbara föräldrar är för dessa program. Det finns ett behov av
tillvägagångssätt för att rekrytera de föräldrar som kan behöva ett
föräldrastödsprogram som mest och de föräldrar som är särskilt sårbara och de
som har en lägre socioekonomisk status (Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013;
Lindberg, o.a., 2013; Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). Det har även gjorts
studier som pekar på att det bästa vore att inrikta sig på föräldrar med svårare
problem än andra för att få så bra resultat som möjligt (Wilson, o.a., 2012).
8.3.3 Vad vill föräldrar ha information om?
Det har visat sig i studier att föräldrar vill ha ett brett spektrum av information
angående barns hälsa, säkerhet och utveckling (Devolin, o.a., 2012; Rahmqvist,
Wells, & Sarkadi, 2013). Föräldrar har uppvisat särskilt intresse för barnens
sociala och emotionella intresse och ansåg sig vara särskilt dåligt informerade
angående detta. Internet är, som nämnt ovan, en bra metod för många föräldrar att
tillskansa sig information via. Dock saknar en del föräldrar även information
angående föräldrastödsprogram inom deras bostadsområde/kommun (Devolin,
o.a., 2012; Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Lindberg, o.a., 2013). Varför
föräldrar väljer att vara med i föräldrastödsprogram är för att de har ett generellt
intresse i att lära sig mer om olika tekniker, strategier och problemlösning. Det är
också vanligt att föräldrar väljer att medverka i ett föräldrastödsprogram för att få
bekräftelse att de gör rätt i det som de gör. Förskolan var en särskilt bra plats att
hålla ett föräldrastödsprogram menade de flesta föräldrarna som utvärderade ett
program som använts i Sverige (Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013).
8.3.4 Om föräldrastödsprogram
Föräldrastödsprogram syftar till att öka kompetensen hos föräldrar, både den
faktiska och den upplevda kompetensen, det kan även syfta till att stärka bandet
mellan förälder och barn (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Devolin, o.a.,
2012; Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013). Det finns program som fokuserar mer
på att föräldrarna skall ha en bra relation till varandra för att då kommer ett bra
föräldraskap av sig självt. Därför rekommenderar de att mer fokus skall ligga på
de föräldrar som väntar barn tillsammans och att de upprätthåller en bra relation
så att föräldraskapet blir bra (Florsheim, o.a., 2012).
I den bästa av världar så utgår programmet från forskning och teorier angående
föräldraskap och barns utveckling (Wilson, o.a., 2012). Det finns forskning som
visar att i de fall föräldrar fullföljer sitt program så visar de flesta sig positiva till
vad de erfarit och känner i många fall känner de att det har hjälpt dem i sin
föräldraroll. Däremot har det även visat sig att resultaten varierar utifrån vilken
metod som använts för att lära ut informationen och vilket innehåll programmet
har. Resultatet varierar även utifrån vilka föräldrar som medverkar då alla är olika
och tar till sig information på olika sätt (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012;
Devolin, o.a., 2012; Lindberg, o.a., 2013). Att mäta ett programs effektivitet är
svårt då effekt inte behöver ha skett direkt efter programmet och kanske är
föräldrarna inte ens medvetna om sin förändring till en början. Det är även svårt
på grund av att de alla är sociala faktorer runt omkring deltagarna. Kanske har
29
programmet givit föräldrarna nya kontakter som i sin tur har hjälpt dem, alltså en
indirekt effekt av programmet. Det är viktigt att studier för föräldrastödsprogram
inte enbart mäter effekten utan även den sociala validiteten (Graf, Grumm, Hein,
& Fingerle, 2012).
Några råd för att implementera ett föräldraprogram har tagits fram och det viktiga
är att man utgår från den information och kunskap som finns idag angående
föräldrar och barn, även information gällande vilka metoder som fungerar bäst för
att få ut sin information. Att gå ut med informationen angående programmet via
olika informationskällor är en bra idé då föräldrar använder ett flertal verktyg för
att tillskansa sig information (Devolin, o.a., 2012; Graf, Grumm, Hein, &
Fingerle, 2012). Forskning har visat att föräldrar kan känna en viss stress över sitt
föräldraskap och därmed finns det råd att föräldrastödsprogram även bör innehålla
stresshantering (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014;
Florsheim, o.a., 2012).
Tre olika karaktärsdrag nämns ofta i litteraturen när det talas om negativa
behandlings-följder. Dessa tre är socioekonomiska nackdelar, dysfunktionella
familjer och allvarlighetsgraden av barnets utåtagerande beteende (Assemany &
McIntosh, 2002). Det är viktigt att undersöka vilken sorts behandling som passar
den som skall behandlas och enligt många är det en evig faktor att undersöka då
det alltid levereras ny kunskap inom ämnet. Därav är det alltid relevant att
utvärdera effekter av föräldrastödsprogram och huruvida det har fungerat för olika
typer av familjer. Det krävs framförallt forskning angående vilka kontextuella
faktorer runt om föräldrarna som kan spela en stor roll för mottagligheten av
programmet de medverkar i (Assemany & McIntosh, 2002; Ahlgren, Enell, &
Svensson, 2009:4).
En utvärdering har gjorts av föräldrastödsprogram och resultatet var mycket
positivt. Av de 63 program som undersöktes visade 60 av dem en positiv effekt,
det fanns inget krav att alla mål skulle uppfyllas utan endast ett eller flera. Bland
de program som utvärderades var syftet oftast att utbilda föräldrar enskilt eller i
grupp och slutsatsen var bland andra att det var lika värdefullt att utbilda enskilt
som i grupp. Samtliga studier var genomförda i USA och en viktig aspekt i detta
att det bör produceras mer forskning angående programmets överförbarhet till
svenska förhållanden. Att onyanserat överföra program utan en väl genomförd
analys av programmet kan vara verkningslöst (Ahlgren, Enell, & Svensson,
2009:4).
8.3.4.1 Föräldrastödsprogram i Sverige
Längre tillbaka i tiden var föräldrastöd mest det stöd som erbjöds i tidig ålder och
till barn i de yngre åren (0-3) via barnavårdscentralen (Ahlgren, Enell, &
Svensson, 2009:4). Föräldrar till barn i åldrarna 3 till 10 år har dock på senare tid i
större utsträckning blivit erbjudna föräldrastöd via andra instanser såsom förskola
och skola. Detta är till viss del på grund av att frågan har väckt ett politiskt
30
intresse och flera politiska beslut har antagits som har förändrat tillgång och syn
på föräldrastödsprogram. Det har då i sin tur gjort att de lokala initiativen till
föräldrastödsprogram har ökat (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4).
En sammanställande rapport presenterades år 1997 som definierade tre olika
områden av föräldrastöd som förekom i Sverige. Den första av de tre var Allmänt
och generellt riktad föräldrautbildning som man hör på namnet riktar sig till alla
eller stora grupper av föräldrar där själva syftet är att stödja, vägleda och
förebygga. Det kunde föregå inom barnomsorgen, skolan eller genom
mödravården. Den andra var Föräldrautbildning och föräldrastöd riktad till vissa
grupper och den är mer avgränsad till de grupper där det kan finnas ett särskilt
stödbehov. Detta program är i de flesta fall frivilligt och riktar sig till de som visat
sig vara riskgrupper eller grupper som av andra skäl kan behöva en vägledning.
Den sista av de tre grupperna var Behandlande och i viss mån tvingande
föräldrastöd vilket vänder sig till de föräldrar som har stora svårigheter i sin
föräldraroll (SOU, 1997).
Förskoleverksamhet och skolbarnomsorgens insatser handlar mer om att få
föräldrar att samverka och medverka. Dagliga kontakter med både barn och
föräldrar är positivt och bidrar till en kontinuitet, om så inte är fallet så bör
personal försöka i största mån att upprätthålla en god kontakt. Tyvärr har det visat
sig att det inte är ovanligt att förskolepersonal lider av en stor tidsbrist och därmed
övergår samtalen med föräldrarna till att handla om mer praktiska saker än de
frågor och funderingar som möjligtvis hade varit viktiga att lyfta. En kontinuerlig
utbildning för personalen för att öva på att lyfta viktiga frågor föreslogs som en
god idé. Den öppna förskolan lyftes fram som en mycket viktig instans där
föräldrar kunde mötas och utbyta erfarenheter och information ofta i samråd med
personal (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4).
9 DISKUSSION
En diskussion utifrån resultatet av frågeställningarna och de teoretiska
utgångspunkterna som uppsatsen har presenteras nedan. Efterföljande diskussion
behandlar frågan om metodval och vilka för och nackdelar som finns med en
systematisk litteraturgenomgång.
9.1 Teori och resultatdiskussion
Uppsatsen har behandlat en viktig aspekt i barns utveckling vilket är föräldraskap.
För att ett barn skall kunna utvecklas kognitivt och emotionellt krävs band till
vårdnadshavare, det kan bekräftas både utifrån de teoretiska utgångspunkter som
uppsatsen presenterar och genom den forskning som framförs i resultatet. En
auktoritär uppfostringsstil är den stil som har visat sig mest framstående i
forskningen angående kognitiv utveckling. Att ha ett fastförhållningssätt gentemot
31
sitt barn men att även visa värme och kärlek gynnar även de barn som är i
riskzonen för att utveckla problembeteende. När ett barn är i riskzonen för ett
utvecklande av problembeteende är det av stor vikt att det uppmärksammas tidigt
och att föräldrar blir underrättade så att de tillsammans med förskolan kan arbeta
förebyggande mot antisocialt beteende. Ett av många verktyg som finns att arbeta
förebyggande med är föräldrastödsprogram. Dessa program bör vara utformade
utifrån forskning som har fokuserat på vad som fungerar och ledas av
förtroendeingivande personal på en plats där föräldrarna har lätt att ta sig och
känner sig trygga. De två första frågeställningarna kommer att diskuteras
tillsammans nedan under efterföljande rubriker och sedan kommer den tredje
frågeställningen att diskuteras för sig.
9.1.1 Olika faktorer och auktoritärt föräldraskap
De band som mellan vårdnadshavare och barn skapas vid födseln och det första
viktiga året har visat sig viktigt inom forskningen. De inre arbetsmodeller som
sker när barnet utvecklas kognitivt sker vid ett samspel mellan barn och förälder
och barnet utvecklas bäst om föräldern är lyhörd och besvarar barnets signaler på
ett konsekvent sätt. Det är dock viktigt att även påpeka barnets del i
anknytningsprocessen då de är en aktiv part i processen. De faktorer som beskrivs
i anknytningsteorin går att koppla till de faktorerna som beskrivs i den auktoritära
uppfostran och det är därför lätt att förstå varför en auktoritär uppfostran har visat
sig vara av godo. Om en förälder är auktoritär så ställer föräldern logiska krav, är
lyhörd, stimulerar och accepterar barnets reaktioner. Det är precis det som krävs
för att svara på ett barns anknytningssignaler för att hjälpa barnet kontrollera sina
känslor och skapa självbehärskning.
Att barnen är så pass sköra under sitt första år i livet gör dem självklart utsatta och
skulle de ha svårt att knyta an till någon eller knyter an till olämpliga förebilder
blir det då sämre förutsättningar. Det är dock viktigt att påpeka att det då inte är
förutbestämt att barnet kommer att få det svårare att klara sig i livet utan barnet
har många förutsättningar att knyta an till andra personer i framtiden som enligt
sociala band teorin kan vara nog så viktiga. Att knyta an till professionell personal
genom förskolan kan alltså vara nog så bra för barnets utveckling och därför
spelar även denna personal stor roll för barnet. Att barnet ej föds som ett oskrivet
blad utan har lättare att utveckla vissa sorters beteende på grund av en viss
genuppsättning är inte något som fått särskilt stor plats i resultatdelen då gener
inte har varit något som fokus har legat på. Det är viktigt att bära med sig både det
och att det inte är enbart uppfostran som styr hur väl ett barn kan anpassa sig till
det konventionella samhället. Genomgående genom resultatet har varit att mycket
beror på andra faktorer i samspel med uppfostran.
9.1.2 Föräldraskap och relationer
Att föräldrars relation till varandra är viktig visas både i teoridelen och i resultatet,
om övriga faktorer i familjen överensstämmer är det lättare att upprätthålla god
anknytning till barnet i fråga och uppfostran kommer därmed lättare bli positiv för
32
barnets utveckling. Något som går att tyda utifrån detta är att om föräldrarna
enskilt mår bättre av att vara isär så är det bättre för barnet än om de lever
olyckliga tillsammans. Skulle det leda till att nya personer blir viktiga i barnets
hemmiljö så kan den nya anknytningen vara minst lika bra som den barnet har till
sina föräldrar. Att andra faktorer kunde påverka föräldrarnas föräldraskap såsom
stress, låg utbildning och att de kände liten samhörighet är inte särskilt förvånande
då det är allmänt känt att om man inte kan känna trygghet i sig själv så kan man
ha svårt att ge trygghet till andra. Det är också genomgående att föräldrar mår bra
av att ha interaktion med andra individer som kan agera förebilder eller stöd för
dem som föräldrar. Därför är isolation skadligt både för föräldrar och barn då det
är svårt att utvecklas som förälder och som barn då dynamiken kan saknas. Det
påpekar även sociala band teorin då vikten av band till andra och samhället
beskrivs som vitala för att en individ skall kunna hålla sig från normbrytande
beteende.
9.1.3 Andra vårdnadshavare än biologiska föräldrar
Då anknytningsteorin och sociala band teorin förespråkar vikten av att ha band till
andra människor och att det inte spelar någon roll om det finns genetiska
kopplingar eller ej, så bör det vara oviktigt huruvida vårdnadshavarna är
biologiskt kopplade till barnet. Det betyder att samkönade föräldrapar,
adoptivföräldrar och fosterföräldrar kan ha samma band till barnen som biologiska
föräldrar vilket båda teorierna stödjer. Däremot är forskningen på detta område
inte särskilt omfattande vilket förhoppningsvis kommer att ändras framöver. Att
skolan och förskolan kan vara en skyddande faktor för att barnet inte skall
utveckla antisocialt beteende är något som tas upp i resultatet. Enligt sociala band
teorin stämmer det då ett band till en institution är bättre än inget band alls.
Anknytningsteorin säger att bandet kan vara mycket viktigt dock kan det inte
ersätta bandet en individ kan ha till en vårdnadshavare som i vanliga fall finns där
under en längre tid än personalen.
9.1.4 De viktiga banden
Om ett barn har en överdriven självbild och en övertro på sig själv finns det en
större risk att barnet utvecklar ett antisocialt beteende och det kan kopplas till att
självbehärskning inte har skapats under anknytningsperioden. Den värsta
uppfostringsstilen för ett barns utveckling var den oengagerade föräldern som inte
svarar på barnets anknytningssignaler och därav vet barnet ej vad som är rätt eller
fel beteende i en unik situation. Därför påpekar anknytningsteorin att
anknytningsband är viktiga för barnets utveckling. Att ha logiska och konsekventa
krav är av stor vikt för att barnet skall veta vad som gäller i alla situationer med
liknande premisser.
9.1.5 Föräldrastöd
Sociala band teorin fokuserar på varför människor inte begår brott och agerar
normbrytande och det är bra då preventionstanken kommer av sig självt. Genom
att göra studier av vad som fungerar så är svaret självklart hur ett
föräldrastödsprogram bör utformas och fungera. Först och främst har en del
33
forskning fastställt att stöd utifrån i de flesta fall är positivt för föräldraskapet.
Föräldrar vill generellt även ha hjälp och stöd utifrån men det är mycket
individuellt hur de vill tillskansa sig informationen, precis som det är individuellt
hur vi svarar på de sociala band som vi anknyter till. Informella och formella
källor är båda lika viktiga för föräldrar, internet och drop-in utbildningar var
lättast för nyblivna föräldrar att informeras via. Att inrikta sig mot alla föräldrar
kan vara effektivt rent deltagarmässigt då man inte missar någon, men om syftet
är att spara pengar och nå höga förändringsresultat bör screening-instrument
användas. Det är dock alltid svårt att mäta effekter av sociala insatser då bieffekter
såsom sammanhållning och nya kontakter kan vara nog så viktigt utan att direkta
resultat av föräldrastödsprogram uppvisas. Det är även ett problem att veta vid
vilken tidpunkt efter ett föräldrastödsprogram en utvärdering bör göras då effekter
kan ske efter ett par år och det är svårt att veta vilket utfall som hade skett om inte
medverkan i programmet hade skett.
9.1.5.1 Specialpedagogiken
Specialpedagogerna i samråd med övrig förskolepersonal har en viktig del i barns
utveckling i det samhälle som vi har byggt upp i Sverige. De flesta barn går trots
allt i förskolan som fungerar som den andra socialiseringsplatsen där anknytning
sker efterföljande familjen eller de första vårdnadshavarna. Att förskolepersonal
har den förmåga att se barn som är i riskzonen för att utveckla problembeteende
som kan påverka utvecklingen av antisocialt beteende är mycket viktigt. Det
hjälper dock inte att endast uppmärksamma problemet utan det krävs att en insats
görs för att lösa det. Därför spelar specialpedagogerna en mycket stor roll i denna
process, de har möjligheterna att fokusera på ett enskilt barn. De kan också
erbjuda föräldrar enskilt stöd och hjälp i de frågor som kan vara svåra och arbeta
evidensbaserat utifrån den forskning som finns. Framförallt bör
specialpedagogerna ges utrymme till att erbjuda föräldrastödsprogram som kan
vara både generellt fungerande men även speciellt inriktade till de föräldrar som
behöver, eftersom föräldrar visade sig ha förtroende för förskolan och tyckte om
när de anordnade den sortens program.
9.2 Metoddiskussion
Att göra en systematisk litteratursammaställning är problematiskt ur flera aspekter
därför följer nu en diskussion angående metoden utifrån resultatet om de
forskningsområden som har varit relevanta. Den första och största problematiken
som generellt sett även tagits upp i studierna är att det saknas gemensamma
definitioner av det som mäts. Att det exempelvis inte går att fastställa ett antal
olika uppfostringsstilar utan att det istället skapas nya och motsägande
benämningar för i princip varje studie som görs kan vara problematiskt. Utifrån
den bedömning som går att göra i materialet till denna uppsats är stilarna mycket
lika varandra och överlappar lätt. Detta gäller även andra delar av materialet som
presenterats men problematiken angående uppfostringsstilarna är det mest
markanta. Då definitionerna ej är klara är det även problematiskt att finna sökord
till det som ska undersökas. Att korta av början på orden såsom parent* var därför
34
en lösning som var ett bra kontrollmoment. Sökorden i övrigt ansågs vara
lämpliga för att få fram det material som behövdes för att täcka de frågeställningar
som uppsatsen ämnade besvara. Det är inte möjligt att täcka ett helt område med
mycket forskning under en kort tid. Däremot har materialet bedömts vara så pass
stort att det är möjligt att dra en del slutsatser.
9.2.1 Materialets begränsningar
Att ha ett kritiskt förhållningssätt till den litteratur som behandlats i studien är
mycket viktigt. De flesta av artiklarna som används har en sektion där
begränsningar presenteras och diskuteras vilket gör att dessa begränsningar bör tas
i akt även vid denna sammanställning. Nedanföljande kritik kan vara bra att ha i
åtanke efter att ha läst ovanstående diskussion och fundera över i efterföljande
arbete angående barnuppfostran, antisocialt beteende och föräldrastöd. Nedan
beskrivs en del av de begränsningar som återkommande har funnits i materialet,
dels för att rikta kritik mot materialet och dels för att rikta kritik mot resultatet i
denna studie och dess tillförlitlighet.
Ett genomgående problem som även diskuterats en del i metoddiskussionen är
definitionerna av de återkommande faktorerna i studierna såsom olika
barnuppfostringsmetoder, problembeteenden och insatser i form av interventioner
mot detta. Som sammanställare av materialet fick en noggrann och kritisk
granskning ske innan resultatet presenterades för att utröna vilka definitioner som
låg nära varandra och därmed kunna dra slutsatser i vad som presenterades. Att
inte ha gemensamma definitioner är problematiskt inom ett forskningsområde då
det är svårt att likna resultat vid varandra, kritisera forskning och sammanställa
resultat för att ge rekommendationer. Exempelvis återfanns auktoritär uppfostran i
flertalet studier men endast de studier som är refererade under det avsnittet hade
liknande definitioner.
Vad som kan påverka reliabiliteten i studierna är hur mätningarna genomförs och
hur slutsatserna dras. De flesta studier som presenterats har diskuterat att
mätningarna kunde gjorts på annorlunda vis, exempelvis fler/färre personer i
urvalet. Men även att de kunde använt en annan metod såsom kvantitativ eller
kvalitativ metod. Vad som även kan påverka är vem det är som genomfört
mätningen och vilka som har sponsrat studien. Endast ett fåtal av de studier som
inkluderats i denna studie är sponsrade och vid de fallen har författarna förklarat
detta och i största mån möjligt inte färgat resultaten utifrån detta. Resultatens
signifikans och trovärdighet är något som tagits i akt vid bedömningen om det är
passande för resultatet eller ej, däremot är det ett stående problem i all sorts
forskning om resultatet är generaliserbart och signifikant. Trots all kritik som nu
riktats mot studierna och denna studie i sig så anses materialet hålla den kvaliteten
att det är värt att presentera i denna sammanställning, dock med ovan nämna
tankar i bakhuvudet.
35
10 SLUTSATS
Fokus har legat på att undersöka samband mellan antisocialt beteende,
problembeteende och föräldrars uppfostringsstilar under förskoleåldern. Därför
har specialpedagogik och förskolans viktiga roll varit ett självklart inslag. Det är
trots allt där barnen i en del fall får sin andra viktiga anknytning utanför familjen.
Att uppfostran är en av de viktigaste faktorerna för barns utvecklande av
antisocialt beteende är något som forskningen har fastställt. Att en auktoritär
uppfostringsstil hjälper barnen bäst i sin kognitiva utveckling och även fungerar
som en skyddande faktor för utvecklande av antisocialt beteende är något som
materialet i studien pekar åt. Att negligera sitt barn och inte svara på barnets
anknytningssignaler är bland de minst lämpliga förutsättningarna man kan ge sitt
barn utifrån materialet som undersökts.
Förskolan i samband med barnavårdscentral är viktiga instanser för att upptäcka
och utreda problembeteende hos barn. Därefter uppmärksammas föräldrar som i
sin tur kan få verktyg till att förändra sitt föräldraskap om så krävs. När det
behövs extra hjälp till föräldrar finns de viktiga föräldrastödsprogrammen som bör
vara professionellt utformade och förmedlas av professionell personal, exempelvis
pedagoger/specialpedagoger. Att kommuner eller landsting anordnar dessa
föräldrastödsprogram är därför viktigt då det då kan finnas en kontroll över hur de
utreds, utvärderas och implementeras. Det finns fler fördelar med att
föräldrastödsprogram är centralt styrda, då kan information på ett bättre sätt ges ut
i samband med besök hos barnavårdscentral. I den bästa av världar borde
föräldrastödsprogram ges till alla nyblivna föräldrar för att fungera som en slags
allmänprevention mot antisocialt beteende och en rad andra faktorer. Att alla barn
får liknande förutsättningar i livet borde vara en självklarhet men tyvärr ser det
inte ut så idag. Men en insats som föräldrastödsprogram är ett enkelt sätt att
minska glappet mellan familjers förutsättningar att ge sina barn de bästa
framtidsutsikterna. Barns liv och framtid är trots allt inte en pengafråga.
36
11 LITTERATURFÖRTECKNING
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 84-95.
Ahlgren, T., Enell, S., & Svensson, O. (2009:4). Föräldrastödsprojektet i
Jönköpings Kommun. Jönköping: FoU-Rapport, IFO Individ- och
familjeomsorg.
Andershed, H., & Andershed, A.-K. (2010). Normbrytande beteende i
barndomen. Stockholm: Gothia.
Andersson, T. (2001). Kriminell utveckling- Tidiga riskfaktorer och förebyggande
insatser. Stockholm : Brottsförebyggande rådet.
Assemany, A. E., & McIntosh, D. E. (2002). Negative Treatment Outcomes of
Behavioral Parent Training Programs. Psychology in the Schools, 209-219.
Aunola, K., & Nurmi, J.-E. (2005). The Role of Parenting Styles in Children's
Problem Behavior. Child Development, 1144-1159.
Betts, L. R., Trueman, M., Chiverton, L., Stanbridge, A., & Stephens, J. (2012).
Parental Rearing Style as a Predictor of Attachment and Psychosocial
Adjustment During Young Adulthood. Journal of Social and Personal
Relationships, 675-693.
Bohlin, G., Hagekull, B., & Rydell, A.-M. (2000). Attachment and social
functioning: A longitudinal study from infancy to middle childhood.
Social Development, 24-39.
Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Stockholm: Natur & Kultur.
Broberg, A., Almqvist, K., & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi: Utveckling
på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.
Casas, J. F., Wiegel, S. M., Crick, N. R., Ostrov, J. M., Woods, K. E., Jansen Yeh,
E. A., & Huddleston-Casas, C. A. (2006). Early Parenting and Children's
Relational and Physical Aggression in the Preschool and Home Contexts.
University of Nebraska. Psychology Faculty Publications, 1-29.
Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (1998). Theorising Special Education: Time
to move on? London: RoutledgeFalmer.
Cornell, A. H., & Frick, P. (2007). The Moderating Effects of Parenting Styles in
the Association Between Behavioral Inhibition and Parent-Reported Guilt
and Empathy in Preschool Children. Journal of Clinical Child and
Adolescent Psychology, 305-318.
Darling, N., & Steinberg, L. (1993). Parenting Style as Context: An Integrative
Model. Psychological Bulletin, 487-496.
Devolin, M., Phelps, D., Duhaney, T., Benzies, K., Hildebrandt, C., Rikhy, S., &
Churchill, J. (2012). Information and Support Needs among Parents of
Young Children in a Region of Canada: A Cross-Sectional Survey. Public
Health Nursing, 193-201.
Driessen, G. W. (2003). Family and Child Characteristics, Child-Rearing Factors,
and Cognitive Competence of Young Children. Early Child Development
and Care, 323-339.
37
Estlein, R., & Theiss, J. A. (2014). Inter-parental similarity in responsiveness and
control and its association with perceptions of the marital relationship.
Journal of Family Studies, 239-256.
Flink, I. J, Tiemer, H., Ijzendoorn, v., Jaddoe, V. W, Raat, H. (2012). Differences
in problem behaviour among ethnic minority and majority prescholers in
the Netherands and the role of family functioning and parenting factors as
mediators: the Generation R study. BMC Public Health, 1-10.
Florsheim, P., Burrow- Sánchez, J., Minami, T., McArthur, L., Heavin, S., &
Hudak, C. (2012). Young Parenthood Program: Supporting Positive
Paternal Engagement Through Coparenting Counseling . American
Journal of Public Health, 1886-1892.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och prestation av omvårdnadsforskning. Stockholm:
Natur & Kultur.
Graf, F.-A., Grumm, M., Hein, S., & Fingerle, M. (2012). Improving Parental
Competencies: Subjectively Percieved Usefulness of a Parent Training
Matters. Child Fam Stud, 20-28.
Hastings, P. D., McShane, K. E., Parker, R., & Ladha, F. (2007). Ready to Make
Nice: Parental Socialization of Young Sons' and Daughters' Prosocial
Behaviors With Peers. The Journal of Genetic Psychology, 177-200.
Hickman, L. J., Jaycox, L. H., Setodji, C. M., Kofner, A., Schultz, D., BarnesProby, D., & Harris, R. (2012). How Much Does "How Much" Matter?
Assessing the Relationship Between Children's Lifetime Exposure to
Violonce and Trauma Symptoms, Behavior Problems, and Parenting
Stress. Journal of Interpersonal Violence, 1338-1362.
Hirschi, T. (1969). Causes of deinquency. Berkeley: University of California
Press.
Hjern, A. (2006). Children's and young people's health. Scandinavian Journal of
Public Health, 165-183.
Högskoleverket. (2006:10). Uvärdering av specialpedagogiska programmet vid
svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverket.
Huang, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm:
Skolverket.
Hwang, P., & Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och barns psykiska hälsa.
Stockholm: Nordstedts.
Javo, C., Rønning, J. A., Heyerdal, S., & Webster-Rudmin, F. (2004). Parenting
correlates of child behavior problems in a multiethnic community sample
of preschool children in northen Norway. European Child & Adolescent
Psychiatry, 8-18.
Jensen Racz, S., & McMahon, R. J. (2011). The Relationship Between Parental
Knowledge and Monitoring and Child and Adolescent Conduct Problems:
A 10-year update. Clinical Child Family Psychological Review, 377-398.
Lilly, J. R., Cullen, F. T., & Ball, R. A. (2007). Criminological Theory: Context
and Consequences. Thousand Oaks, California: Sage Publications, Inc.
Lindberg, L., Ulfsdotter, M., Jalling, C., Skärstrand, E., Lalouni, M., LönnRhodin, K., . . . Enebrink, P. (2013). The effects and costs of the universal
38
parent group program- all children in focus: a study protocol for a
randomized wait-list controlled trial. BMC Public Health, 1-12.
Lugo-Gil, J., & Tamis-LeMonda, C. S. (2008). Family Resources and Parenting
Quality: Links to Children's Cognitive Development Across the First 3
Years. Child development, 1065-1085.
Maggi, S., Irwin, L. J., Siddiqi, A., & Hertzman, C. (2010). The social
determinants of early child development: An overview. Journal of
Paediatrics and Child Health, 627-635.
Maguire- Jack, K., Gromoske, A. N., & Berger, L. M. (2012). Spanking and Child
Development During the First 5 Years of Life. Child Developoment, 19601977.
Moses- Passini, C., Pihet, S., & Favez, N. (2013). Assessing Specific Discipline
Techniques: A Mixed-Methods Approach. Child Fam Stud, 1389-1402.
Nationalencyklopedin. (den 09 03 2015). Uppfostran. Hämtat från
Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/u
ppfostran
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige, 124-138.
Pearl, A. M., French, B. F., Dumas, J. E., Moreland, A. D., & Prinz, R. (2012).
Bidirectional Effects of Parenting Quality and Child Externalizing
Behavior in Predominantly Single Parent, Under-Resourced African
American Families. Child Fam Stud, 177-188.
Pereira, A. I., Canavarro, C., Cardoso, M. F., & Mendonça, D. (2008). Patterns of
parental Rearing Styles and Child Behavior Problems among Portuguese
School-Aged Children. Child Fam Stud, 454-464.
Perris, C. (2003). Ett band för livet: Bowlbys anknytningsteori och kognitiv
psykoterapi. Falköping: Natur & Kultur.
Prinzie, P., van der Sluis, C. M., de Haan, A. D., & Deković, M. (2010). The
Mediational Role of Parenting on the Longitudinal Relation Between
Child Personality and Externalizing Behavior. Journal of Personality,
1301-1324.
Rahmqvist, J., Wells, M. B., & Sarkadi, A. (2013). Consious Parenting: A
Qualitative Study on Swedish Parents' Motives to Participate in a
Parenting Program. Child Fam Stud, 934- 944.
Richaud, M. C., Mesurado, B., & Lemos, V. (2012). Links Between Perception of
Parental Actions and Prosocial Behavior in Early Adolescence. Child Fam
Stud, 637-646.
Sarnecki, J. (2009). Introduktion till Kriminologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2010. Stockholm:
Edita.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra
beteendeproblem. Västerås: Edita Västra Aros.
Sorkhabi, N., & Middaugh, E. (2013). How Variations in Parents' Use of
Confrontative and Coercive Control Relate to Variations in Parent39
Adoescent Conflict, Adolescent Disclosure, and Parental Knowledge:
Adolescents' Perspective. Child Fam Stud, 1227-1241.
SOU. (1997). Stöd i Föräldraskapet. Stockholm: Fritze.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset. (2004:2). Att knyta an, en livsviktig uppgift: om
små barns anknytning och samspel. Stockholm: Stiftelsen Allmänna
Barnhuset.
Stoltz, S., van Londen, M., Deković, M., Prinzie, P., & de Castro, B. O. (2012).
Simultaneously Testing Parenting and Social Cognitions in Children AtRisk for Aggressive Behavior Problems: Sex Differences and Ethnic
Similarities. Child Fam Stud, 922- 931.
Thompson, A., Hollis, C., & Richards, D. (2003). Authoritarian parenting
attitudes as a risk for conduct problems: results from a British national
cohort study. European Child & Adolescent Psychiatry, 84-91.
van IJzendoorn, M. H. (1997). Attachment, Emergent Morality, and Aggression:
Toward a Developmental Socioemotional Model of Antisocial Behavior.
International Journal of Behavioral Development, 703-727.
Wakschlag, L. S., Chase-Lansdale, L. P., & Brooks-Gunn, J. (1996). Not Just
"Ghosts in the Nursery": Contemporaneous Intergenerational
Relationships and Parenting in Young African-American Families. Wiley
and Society for Research in Child Development, 2131-2147.
Whiteside-Mansell, L., Bradley, R. H., & McKelvey, L. (2008). Parenting and
Preschool Child Development: Examination of Three Low-Income U.S
Cultural Groups. Child Fam Stud, 48-60.
Widarsson, M., Engström, G., Berglund, A., Tydén, T., & Lundberg, P. (2014).
Parental stress and dyadic consensus in early parenthood among mothers
and fathers in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 689-699.
Wilson, P., Rush, R., Hussey, S., Puckering, C., Sim, F., Allely, C. S., . . .
Gillberg, C. (2012). How evidence-based is an 'evidence-based parenting
program'? A PRISMA systematic review and meta-analysis of Triple P.
BMC Medicine, 1-16.
Wint, E., & Brown, J. (1988). The Knowledge and Practice of Effective
Parenting. Social and Economic Studies, 253-277.
Zahra, J., Ford, T., & Jodrell, D. (2013). Cross-sectional survey of daily junk food
consumption, irregular eating, mental and physical health and parenting
style of British secondary school children. Child: care, health and
development, 481-491.
12 BILAGA
Förfat Design/ ansats
tare
Respon
denter
Instrument Nyckelord
/
40
Huvudsakli
ga resultat
Datainsaml
ing
Intervention
, kontroll,
experiment,
observation
,
Utvärdering
Lindb Kvantitativ
erg et. studie/
al.
Utvärdering
(2013)
Ca 600
föräldra
r och
barn
Moses Kvantitativ,
Passin experimentell
i et. al.
(2013)
32
mödrar
Enkäter,
intervjuer,
befintlig
statistik
Parental
discipline,
toddler,
MixedMethods, Qmethodology,
Ecological
momentary
assessment
Sorkh Kvantitativ
abi &
Midda
ugh
(2013)
182
Intervjuer,
enkäter
Directive
parenting,
Conflict,
Adolescent
disclosure
41
Parenting
Programs,
Parental selfefficacy,
Child Health,
Development,
Health
promotion,
Universal
Effekterna
av
föräldraprogr
ammet togs
fram i
förhållande
till hälsa,
ekonomi och
implementeri
ng.
Mödrar
tillämpade
en varm
uppfostran
men det
visade sig att
de skrek lika
ofta på sina
barn som de
använde
bestraffnings
metoden
time-out.
Föräldrar
som hade
klara direktiv
och en
auktoritär
föräldrastil
hade
signifikant
färre
konflikter
med sina
barn. För
mycket
kontroll och
tvingande
och föräldrar
som var
oengagerade
visade sig ha
negativ
Estlei Kvantitativ
n&
Theiss
(2014)
51
familjer
Enkäter,
videoinspel
ade
interaktione
r mellan
föräldrar
och barn
Widar Kvantitativ/
sson
tvärsnitt
et. al.
(2014)
320
Enkäter
mammo
r
315
pappor
Zahra Kvantitativ
et. al.
(2013)
10 645
Online
enkät
42
effekt på
barnet. En
rationell och
fast roll som
förälder är
det bästa för
barnet.
Family
Om
systems,
föräldrarna
marital
hade en bra
relationship,
relation till
coparenting,
varandra och
parenting,
trivdes i sitt
family
äktenskap så
communicati visade sig
on
detta även i
uppfostran
av barnen.
De arbetade
mer
tillsammans
och barnen
visade en
mer positiv
utveckling
Parental
Låg
stress,
utbildning,
mothers,
avsaknad av
fathers,
en förebild
gender,
och
percieved
avsaknad av
dyadic
ett
consensus,
sammanhang
educational
ledde ofta till
level,
stor stress
parental
hos
experiences,
mödrarna.
parental role
Och de två
models, sense senare
of coherence, påverkade
neuman
papporna på
system model samma sätt.
Irregular
Barn som åt
eating, junk
oregelbundet
food, mental
och ofta
health and
physical
health,
parenting
style
Rahm kvalitativ
qvist
et. al.
(2013)
10
skräpmat
visade sig ha
sämre mental
och fysisk
hälsa än de
övriga i
urvalet.
Auktoritärt
föräldraskap
visade sig
också vara
mer vanligt
bland de
barn som åt
mer
hälsosamt
och hade
bättre fysisk
och mental
hälsa
Semistruktu Sweden,
Föräldrar
rerade
Qualitative
valde att vara
intervjuer
research,
med i Triple
triple P, Child P för många
behavior,
olika
Parents
anledningar:
program
att lära sig
mer om
interventione
n, hade ett
specifikt
problem, de
kände sig
uppmuntrade
att söka till
det pga
reklam och
vänner. De
uppskattade
mest råden
om hur man
skulle
kommunicer
a med sina
barn på ett
43
Florsh Experimentell,
eim et. kvantitativ,
al.
tvärsnitt
(2012)
105
kvinnor
och
partners
Kontrollgru
pp,
experiment
grupp,
Graf
kvantitativ
et. al.
(2012)
205
Enkäter,
kontrollgru
pp,
intervention
sgrupp
Parent
training,
Evaluation,
social
validity,
Usefulness,
Parenting
sense of
competence
Stoltz Kvantitativ
et. al.
(2012)
206
barn
och
deras
föräldra
r
Enkäter,
Statistik
Parenting,
reactive and
proactive
aggression,
social
information
44
lugnt sätt.
De pappor
som
medverkade
i
interventione
n som
riktade sig
till unga
föräldrar
visade sig ha
ett mer
positivt
föräldraskap
efter
interventione
n än de som
inte fått
medverka i
interventione
n.
Programmet
visade sig
vara positivt
i den
riktningen att
föräldrarnas
känsla av
kompetens
ökade,
perceptionen
av barns
problembete
ende och
dysfunktione
ll uppfostran
blev lättare
att adressera
och åtgärda.
De som hade
en positiv
relation
mellan barn
och föräldrar
visade på ett
processing,
selfperception
Pearl
Kvantitativ,
et. al. longitudinell
(2012)
.
249
Intervjuer,
statistik
45
Parent
quality, Child
externalizing
behavior,
African
American,
Longitudinal
data,
Structural
equation
modeling
mindre
aggressivt
beteende,
negativ
relation
visade att
barnen hade
en sämre bild
av sig själva
och problem
med sociala
konstruktion
er visade sig
mer bland
barn med
aggressioner.
Det skulle
vara
profitabelt
med
personligt
utarbetade
interventione
r för barn
med
aggressivt
beteende.
Barnens
beteende
visade sig
påverka
kvalitén på
föräldraskap
et allt mindre
ju längre
tiden gick.
Det visade
sig att
kvalitén på
föräldraskap
et hade ett
samband
med barnets
uttrycksfulla
beteende.
Devoli Kvantitativ
n et.
al.
(2012)
359
Enkät
Cornel kvantitativ
l&
Frick
(2007)
87 barn
och
deras
mödrar
Enkät,
(mätinstrum
ent)
46
Needs
assessment,
parenting
education,
preschool
child, social
support
Det bästa
sättet att ge
information
till föräldrar
visade sig
vara genom
internet,
drop-in
program,
böcker,
organiserade
lekgrupper
och
föreläsningar
. Saker som
föräldrar var
intresserade
var: amning,
bilsäkerhet,
ta hand om
en nyfödd,
utveckling
hos barnet
och
sömnproble
m. Det som
hindrade
föräldrar att
inte få in
information
var
framförallt:
kunskapen
om program,
brist på tid
och att det
var svårt att
ha ett fast
schema.
För de
ohämmade
barnen
visade det
sig att om de
upplevde
Assem Litteraturgenom
any & gång
McInt
osh
(2002)
Artiklar,
böcker mm.
Wilso Litteraturgenom
n et.
gång
al.
(2012)
Utvärdering
ar av
program,
artiklar,
böcker mm.
47
Parenting,
public health,
child
psychology,
behavioral
större
inkonsekvent
disciplin så
hade de lägre
nivåer av
skuld och
empati och
hade de en
auktoritär
uppfostran så
kände de i
större grad
skuld. Denna
undersöknin
g visar på ett
samband
mellan
uppfostran
och
temperament
.
Syftet var att
finna
forskning
angående
negativa
konsekvense
r av
föräldraprogr
am. De
konsekvense
r som finns
inträffar
endast hos
ett fåtal
familjer och
därav är
programmen
mest av
godo.
Det visade
sig att triplep
interventione
r är bättre än
family
intervention,
systematic
review, meta
analysis
Magui Kvantitativ
reJack
et. al.
(2012)
3870
Befintlig
statistik
utifrån ett
befintligt
dataset där
telefoninter
vjuer skett
tidigare
Hastin Kvantitativ
gs et.
al.
(2007)
Föräldr
ar till
133
barn
Enkäter,
observation
er
Gender
differences,
peers,
preschool,
prosocial,
socialization
White kvantitativ
sideManse
ll et.
al.
(2008)
849
Enkäter,
obeservatio
ner
Crosscultural
parenting,
Low-income
families,
Corporal
48
ingen
intervention
alls. Dock
fanns det
inget som
visade att
effekterna
var
långvariga
eller om det
fungerar på
all
population
den ges till.
Resultaten
visar att det
finns ett
samband
mellan
”spanking”
vid ung ålder
och extrovert
och introvert
beteende
även vissa
beteendeprob
lem.
Mammor
visade sig ha
större
påverkan än
pappor på
barns
prosociala
utveckling
av
exempelvis
feminitet och
maskulinitet.
Kroppslig
bestraffning
visade sig ha
en negativ
påverkan på
barnets
punishment,
preschool
children,
social
development
Flink
Kvantitativ
et. al.
(2012)
4282
Enkäter,
befintlig
statistik
49
Ethnicity,
Migration,
Paediatric,
Psychosocial
factors,
Mental
Health
sociala
utveckling.
Men
acceptans,
stimulans
och
acceptans
visade sig ha
en positiv
effekt på
barnen med
europeisk
och
afrikansk
bakgrunds
utveckling.
Förskolebarn
från etniska
minoriteter
löpte större
risk att få
problembete
ende än
andra. Barn
som var
första
generationen
s invandrare
hade större
problem än
andra
generationen
s invandrare.
Låg
socioekonom
isk status
visade på ett
signifikant
samband
med
problembete
ende bland
barnen och
när det
kontrollerade
Javo
kvantitativ
et. al.
(2003)
191
familjer
Enkäter,
semistruktu
rerade
intervjuer
Prinzi Kvantitativ,
e et.
longitudinell
al.
(2010)
434
Enkäter,
mätinstrum
ent
50
CBCL, crosscultural,
parenting,
preschool,
Sami
s mot
föräldrafakto
rer och
familjens
fungerande
så djupnade
analysen.
Höga resultat
av beteende
problem hos
barnen
visade sig ha
ett samband
med att
barnen inte
fick närhet
utan istället
fysiska
straff.
Flickor
verkade
påverkas mer
av detta än
pojkar. Det
visade sig att
föräldrars
uppfostran
hade en
påverkan på
hur barnets
beteende
utvecklades.
Om barnen
hade en
auktoritär
pappa
föräldrar och
modern inte
överreagerad
e vid barnens
beteende så
löpte de
mindre risk
att utveckla
ett extrovert
Thom kvantitativ
pson
et. al.
(2003)
16 151
enkät
196
Enkäter,
befintlig
statistik
Van
litteratursamma
IJzend nställning
oorn
(1997)
Aunol Kvantitativ,
a&
longitudinell
Nurmi
(2005)
51
Discipline,
prental
attitudes,
conduct
problems
beteende.
Föräldraskap
är en
medlande
faktor mellan
personalitet
och extrovert
beteende.
Moderns
auktoritära
föräldraskap
visade sig
ensamt vara
en möjlig
faktor bakom
barnets
utvecklande
av
uppförandest
örningar vid
åldrarna fem
och tio.
Attachments
roll i
förhållande
till
utveckling
av moral och
antisocialt
beteende.
En hög nivå
v
psykologisk
kontroll i
kombination
av hög
affektion
visade sig
öka barnets
introverta
och
extroverta
problem
beteende.
Beteendekon
Richa kvantitativ
ud et.
al.
(2012)
Ahlgr
en et.
al.
FoU
(2009:
4)
289
utvärdering
Casas kvantitativ
et. al.
(2006)
Enkäter,
mätinstrum
ent
Parental
styles,
practices,
empathy,
prosocial
behavior,
early
adolescence
Enkätunder
sökningar,
befintlig
statistik och
data,
intervjuer
122
familjer
Enkäter,
mätinstrum
ent
52
Relational
aggression,
Physical
aggression,
Parent-child
relationship,
parenting
styles, sex
differences,
early
troll av
mödrarna
minskade
barnets
extroverta
problembete
ende om
psykologisk
kontroll var
vid en låg
nivå.
De fann ett
samband
mellan
föräldrars
beteende
gentemot
barnen och
barnens
utvecklande
av empati
och
prosociala
beteende.
Jönköping
kommuns
föräldrastöds
program
utvärderades
och visade
sig vara
uppskattat av
föräldrar och
samarbetspar
tners.
De fann ett
samband
mellan
förälrars
uppfostrings
metoder och
barnens
uppvisade
aggressioner
både
childhood
Darlin litteratursamma
g&
nställning
Steinb
erg
(1993)
Waksc Kvantitativ,
hlag
experimentell
et. al.
(1996)
96
familjer
observation
er
Lugo- kvantitativ
Gil &
Tamis
LeMo
nda
(2008)
2089
familjer
Befintlig
statistik,
intervjuer
53
relationellt
och fysiskt.
Även
föräldrars
psykologiska
kontrollbeho
v och olika
indikatorer
av
attachment.
Författarnas
syfte med
sammanställ
ningen var
att framställa
en integrerad
modell
mellan
specifika
uppfostrings
metoder och
mer
generella
modeller.
De fann fyra
olika
faktorer i
relationen
mellan
mödrar och
mormödrar
och därför
bör man vid
interventione
n tänka över
intergeneration
faktorer.
Familjens
resurser och
uppfostrans
kvalitet är de
bakomliggan
de faktorerna
för barnets
Wint
Kvalitativ/
&
experimentell
Brown
(1988)
Hickm kvantitativ
an et.
al.
(2012)
89
Testgrupper
,
intervention
och
workshops
Intervention
er,
mätinstrum
ent,
intervjuer
54
Child abuse,
domestic
violence,
mental health
and violence,
PTSD,
community
violence
kognitiva
utveckling
upp till 36
månader
gammalt.
Studien
riktade sig
till
låginkomstfa
miljer och
ville
undersöka
förmågan att
ta till sig
information
angående
uppfotrings
metoder och
praktiska tips
utifrån
problemområ
den. Det
visade på
positiva
resultat och
det visade
sig att de
själba ofta
kunde
identifiera
sina
problemområ
den och fick
hjälp utifrån
dessa.
Resultaten
visade att
total livstids
exponering
av våld inte
visade sig ha
något särskilt
stort
samband
med negativa
Driess kvantitativ
en
(2003)
Jensen litteraturgenom
,Racz gång
&
McMa
10 774
Enkäter
Litteraturge
nomgång
55
symptom.
De två
kategorier
som var lite
viktigare var
sexuella
övergrepp
och trauma
symptom.
Det är istället
en mix av
exponeringar
som kan
predicera
negativa
symptom på
barnen.
Child-rearing, Föräldrars
cognetive
utbildningsni
competence,
vå spelar en
The
central roll
Netherlands, för barnens
Large-scale
kognitiva
research,
utveckling.
Parents, Six
Etnisk
year olds
härkomst,
språk som
talas i
hemmet och
föräldrars
språkkunska
per spelar
också viss
roll.
Föräldrars
uppfostran
spelar ingen
roll för
barnens
kognitiva
kompetens.
Parenting,
Forskning
Parental
om
monitoring,
uppfostran
Parental
har ökat och
hon
(2011)
knowledge,
Conduct
problems,
Delinquency
Pereir Longitudinell,
a,
kvantitativ
Canav
arro,
Cardo
so,
Mend
onca
(2008)
519
Enkäter,
data från
olika
informanter
,
Undersökni
ngar
Betts, kvantitativ
Truem
240
Mätinstrum
ent, enkäter
56
det är ett
uppsving för
området.
Vissa termer
måste dock
definieras
och
operationalis
eras för att
fältet ska bli
så
samstämmigt
som möjligt
angående
vad de har
undersökt
och vad som
behöver
göras.
Parental
Fyra olika
rearing styles, uppfostrings
Cluster
stilar fanns:
analysis,
låg support,
Internalizing supportandeproblems,
kontrollerand
Externalizing e, avvisandeproblems,
kontrollerand
school-aged
e och
problems
supportande.
Låg support
och
avvisande
och
kontrollerand
e uppfostran
visade sig ha
ett samband
med
beteendeprob
lem än de
andra
föräldrastilar
na.
Attachment,
Det visade
parental
sig finnas ett
an,
Chiver
ton,
Stanbr
idge,
Stephe
ns
(2012)
rearing style,
psychosocial
adjustment,
social
relationships,
young
adulthood
Maggi Litteraturgeno
et al.
mgång
(2010)
Social
determinants;
early
childhood;de
velopmental
health;crosscultural
overview
SOU
forskningssam
(1997) manställning
57
samband
mellan
vilken
uppfostrings
stil individen
har växt upp
med och hur
barnet
anpassar sig
psykosocialt
i
ungdomsålde
rn. Det fanns
även
skillnader
mellan
könen.
En översikt
av vilka
social
faktorer som
spelar roll
för barns
hälsoutveckli
ng. De
faktorer som
gäller för
människor är
oberoende av
kön och
kulturell
bakgrund.
En
sammanstäl
lning av
forskning
angående
föräldrastöd
sprogram.