Förslag på innehåll, Skolkurator När vi frågat föräldrar vad de önskat information om så har ett önskemål varit att få diskutera föräldrarollen samt vad som förväntas av en som förälder i Sverige. Därmed inte sagt att nyanlända föräldrar ska bli ”svenska” utan utgångspunkten är självklart att föräldrar redan vet vad som är bäst för just deras barn men att det kan vara intressant att fundera kring barnuppfostran utifrån vilka olika sammanhang man kommer ifrån. Den gemensamma uppgiften föräldrar världen över har är att förbereda barnen för ett liv som ansvarskännande vuxna. Att förstå villkoren för barnuppfostran i olika delar av världen är nödvändigt för att förstå de utmaningar och svårigheter som kan uppstå i ett nytt land. Barn som flyttat till ett nytt land skiljer sig från jämnåriga barn då de balanserar mellan två kulturer, vilket gör att de tvingas till en högre grad av reflektion. Individuella olikheter (kön, ålder, temperament, klass, orsakerna till att man kom till Sverige, vilket samhälle man flyttat från) har stor betydelse för hur barnet klarar av att förhålla sig till ibland motstridiga krav och förväntningar. Vissa föräldrar kan önska sig tillbaka till värderingar och traditioner man lämnat, medan andra kanske lämnat landet av dessa orsaker. Vissa föräldrar kan bli mer konservativa i det nya landet. Det är ofta en utmaning att vara förälder i ett nytt land, där man kanske inte behärskar språket fullt ut, inte har sitt nätverk runt sig och har andra livsvillkor än i sitt hemland. Barns utveckling påverkas av det samhälle deras föräldrar kommer ifrån. Föräldrarna är formade av de erfarenheter, värderingar och barnuppfostringsmönster man är van vid. Exempelvis kan det skilja en del åt om man är uppfostrad i ett individualistiskt samhälle eller ett kollektivistiskt samhälle. Vad gör en skolkurator?        Enskilda samtal Förebyggande och hälsofrämjande samtal Arbete i klasser En del av elevhälsan Länk till andra instanser Frivillig kontakt Sekretess Projekt MAIT - Making An Impact Together Anmälningsplikt Vuxna som arbetar med unga måste anmäla till socialtjänsten om de misstänker att någon far illa. Det är det som kallas anmälningsplikt. Anmälningsplikten gäller för all personal som du träffar i till exempel skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vart kan man vända sig för råd och stöd kring sitt barn?        Skolans kurator Närhälsan Socialtjänst BUP (Barn- och Ungdomsmedicin) Flyktingbarnteamet BUM (Barn- och Ungdomsmedicin) Ungdomsmottagningen Projekt MAIT - Making An Impact Together Förslag på innehåll, Familjebehandlare Nyanlända föräldrar har i dialog med projektets personal efterfrågat konkreta råd om barnuppfostran och hur man kan stärka sitt föräldraskap. Familjebehandlarna i stadsdelen har god kännedom om föräldrastrategier och kan ge en överblick av dessa i samband med föräldramöten. Med det sagt, så tror vi att ni som föräldrar känner era barn bäst och är experter på era barn, men att det kan vara nyttigt för alla föräldrar att reflektera kring sitt föräldraskap. Föräldrastrategier - Att utveckla sitt föräldraskap Stödjande kommunikation/ Relation:          Prata med ditt barn, hjälp barnet att sätta ord på sina känslor och bekräfta. Lyssna till ditt barn. Var nyfiken på ditt barn, var intresserad av om de vill berätta. Ställ öppna frågor och spegla ditt barn. Gör roliga saker tillsammans utifrån barnets intresse. Proaktivt föräldraskap; förebygg problemen innan de uppstår. Ligg steget före. Skapa en god stund tillsammans, 15 minuter varje dag. Ju tydligare föräldern är, desto lättare är det för barnet att samarbeta. Bra rutiner leder till ett bra samarbete mellan förälder och barn. Hur vara tydlig:     Säg vad du vill att barnet ska göra. En uppmaning i taget. Korta, och tydliga uppmaningar för att barnet ska behålla intresset. Undvik att fråga barnet ”vill du plocka upp dina leksaker”. Säg istället ”Jag vill att du plockar ihop dina leksaker”. Förebygga:      Förklara vad som ska hända. Ge begränsade val. Förbered barnet en stund innan aktivitet ska påbörjas eller avslutas. Avled barnet eller ungdomen med en annan aktivitet. Avlägsna sådant som kan fungera som ”triggers” för barnet. Projekt MAIT - Making An Impact Together Uppmuntran och beröm:     Balansen mellan gränssättning och beröm bör vara 1:5, det vill säga varje gränssättning ska vila på 5 delar uppmuntran för att nå önskat resultat. Det beteendet vi uppmärksammar får vi mer av. Uppmärksamma när ditt barn gör det du vill att det ska göra. Positiva konsekvenser. Gränssättning:        Minska antalet gränser och tillsägelser till de mest nödvändiga. Ett överdrivet antal tillsägelser utvecklar och ger fler problembeteenden. Lugna ner dig själv innan du ger en tillsägelse. Om du är arg och ger en tillsägelse uppmuntras barnet till olydnad. Följ upp med konsekvenser eller uppmuntran. Ha realistiska förväntningar utifrån barnets ålder. En tillsägelse i taget. Undvik att tjata Inga tomma hot. Detta gör barnet mer negativt och trotsigt. Projekt MAIT - Making An Impact Together