Det enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och

Vanasamfundet Moder Jord
Artikeln är ursprungligen publicerad i tionde Månväven
Litteraturtips
Katrine Kielos:
Det enda könet.
Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur
det förstör ditt liv och världsekonomin
av Felix Lindén
Det enda könet är en debattbok där skribenten Katrine Kielos dissekerar de idéer som styr den moderna ekonomin. Bokens titel syftar på att
det i de ekonomiska teorierna bara finns ett kön. I de klassiska ekonomiska
teorierna så räknar man inte med kvinnor och kvinnors arbete, det är bara
yrkesarbete som räknas som riktigt arbete. På det sättet osynliggörs helt den
delen av samhället som traditionellt tilldelats kvinnor. Titeln syftar också
på Kielos tolkning av det centrala ekonomiska begreppet homo economicus (den ekonomiska människan). I ekonomiska teorier används homo
economicus som en modell för mänskligt handlande, en idé om hur människor brukar agera som används som grund för ekonomiskt tänkande.
Kielos påpekar att denna homo economicus är en manlig konstruktion baserad på egenskaper som vi brukar se som typiskt manliga. Därför väljer
Kielos att kalla det som i ekonomiska teorier kallas homo economicus för
den ekonomiske mannen – eftersom det är just en man det är.
Homo economicus brukar definieras utifrån egenskaper som rationell,
oberoende och objektiv. Det som driver homo economicus är rent egenintresse. Inom ekonomisk teori så brukar beskrivningen av homo economicus presenteras som en objektiv beskrivning av hur människan egentligen
är. Kielos påpekar att det finns flera problem med det här sättet att tänka.
Ett problem är att denna beskrivning av människan stämmer dåligt med
verkligheten – den egoistiska homo economicus som agerar helt obunden
av sin omgivning är en fantasi om den fria rationella människan snarare än
en beskrivning av hur människor faktiskt tänker och agerar. Ett annat och
större problem är hur det samhälle blir där makthavarna tror på dessa fan-
tasier. När utgångspunkten är att vi alla är helt fria individer som själva helt
formar vårt öde så gör det något med synen på medmänsklighet. Utifrån
den ekonomiske mannens logik så är det inte rationellt att hjälpa människor – eftersom vi själva styr våra liv så är ett misslyckande helt individens
eget ansvar. Själv tycker jag att det här tänkandet är något som vi allt tydligare ser i samtida svensk politik med minskad benägenhet att hjälpa t.ex.
sjukskrivna. Den privatiseringsvåg som sköljt över Sverige följer också den
ekonomiske mannens logik: det finns inget bra eller dåligt sätt att sköta ett
äldreboende, det finns bara billiga och dyra sätt att göra det. I en världsbild
där marknaden formas av rationella individers fria val finns det ingen anledning att inte låta marknadens logik styra allt, oavsett vad det gäller. Enligt det här sättet att tänka så bör statens roll inskränkas till att stödja
marknaden och se till att så stora delar av samhället som möjligt följer
marknadens logik. Att det här synsättet är problematiskt kan man se bland
annat på de miljöproblem som världen brottas med idag – den fria marknaden verkar inte särskilt intresserad av att bevara den värld vi har för framtiden. Ett ekologiskt tänkande är svårt att sammanföra med den kortsiktiga
egoism som präglar den ekonomiske mannen. När vi tänker ekologiskt ser
vi oss själva som en del av helheten, en del av världen vars handlingar får
konsekvenser, ibland i generationer framåt. Detta sätt att tänka är omöjligt
om man som den ekonomiske mannen ser sina handlingar som "isolerade
slag rakt ut i en tom rymd" som Kielos skriver.
Det enda könet är en intressant debattbok med stor bredd. Kielos gör
en idéhistorisk genomgång av de tankar som har format vår moderna historia och analyserar de problem som möter oss idag. Med djup och tankeskärpa visar hon vilka de centrala frågorna är. Samtidigt präglas boken av en
empatisk blick. Kielos visar både på hur problematiska idéerna om den
ekonomiske mannen är och varför vi låter oss förföras till att tänka på det
sättet. Enligt Kielos är den ekonomiske mannen ett symptom, en bild av
allt vi inte är, en dröm om hur människor önskar att världen vore beskaffad. Genom denna fantasi om en helt igenom rationell, egoistisk och oberoende människa kan vi se hur vi egentligen är. Kielos skriver: ”I
verkligheten är vi dock inte rationella själviska individer. Män som kvinnor, barn som vuxna, unga som gamla. Vi är ofta omtänksamma. Ofta förvirrade. Ofta självuppoffrande. Ofta oroliga, Ofta ologiska. Och framförallt
är ingen av oss en ö.”