Kallelse - Kungälv
Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-11 Plats Tid Kristallsalen, Rådhuset, Marstrand Torsdag den 12 januari kl. 13:00-15:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Maria Kjellberg (MP) Anders Holmensköld (M) Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Morgan Carlsson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (L) Pernilla Wiklund (UP) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare ADRESS KOMMUNSTYRELSEN TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-132 17 [email protected] www.kungalv.se Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-11 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Kommunchefens rapport Antecknas Magnus Gyllestad informerar Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 5 Uppföljning av målen Öka integrationen för nyanlända och minska utanförskapet samt Barnfattigdomen ska minska Antecknas Information från Sociala utskottet 6 KS2016/2073-2 Samarbete med Tillitsdelegationen med olika intressenter och forskarsamhället för att analysera och föreslå hur styrningen kan utvecklas Enligt förvaltningen Bilaga Närvarande: Magnus Gyllestad 7 KS2016/1875-1 Upplåning år 2017 Enligt förvaltningen Bilaga Ärenden till kommunfullmäktige 8 KS2016/1560-1 Ungdomsfullmäktiges budget 2017 Enligt förvaltningen Bilaga 9 KS2014/1690-4 Svar på motion om strömkraft Enligt förvaltningen Bilaga Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 10 KS2016/2146-1 KOMMUNSTYRELSEN Information om sanering av fastigheten Enligt förvaltningen Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-11 Kylaren 3 i Rollsbo industriområde Bilaga 11 KS2016/1992-2 Svar på remiss – Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Enligt förvaltningen Bilaga 12 KS2016/2017-2 Svar på remiss - Ändring i naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde i Kungälvs, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner Enligt förvaltningen Bilaga Tjänsteskrivelse tillkommer och skickas ut separat 13 KS2016/2035-2 Remiss - Åtgärdsprogram för ålgräsängar Antecknas Bilaga 14 KS2016/1896-1 Motion om förkortad arbetstid inom äldreomsorgen Remitteras Bilaga 15 KS2016/1897-1 Motion om klimatväxling i Kungälvs kommun Remitteras Bilaga 16 Behovsutredning och tillsynsplan för Miljöenheten 2017 Antecknas Bilaga 17 KS2016/0134-12 Redovisning av inkomna skrivelser till kommunstyrelsen Antecknas Bilaga 18 Redovisning av ordförandebeslut Antecknas Bilaga 19 Anmälan av delegeringsbeslut Bilaga KOMMUNSTYRELSEN Antecknas 1(3) Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Magnus Gyllestad 6. 2016-12-14 Samarbete med Tillitsdelegationen med olika intressenter och forskarsamhället för att analysera och föreslå hur styrningen kan utvecklas. Dnr KS2016/2073-2 Sammanfattning Regeringen tillsatte i juni 2016 en statlig utredning, Tillitsdelegationen, som ska bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor – med särskilt fokus på kommuner och landsting. Tillitsdelegationens arbete handlar om att bidra till regeringens övergripande mål om en effektivare offentlig förvaltning med fortsatt högt förtroende och mer nytta för medborgare och företag. Tillitsdelegationen bjuder nu in kommuner och landsting till ett samarbete kring tillitsbaserad styrning. Samarbetet syftar till dialog, erfarenhets- och kunskapsutbyte samt till att främja ett utvecklings- och förändringsarbete mot en mer tillitsbaserad styrning av kommuner och landsting. I arbetet med nya organisationen ingår som en naturlig del att utveckla en styrning som baseras på mod och tillit. Tillitsdelegationens arbete bedöms passa bra in i det som förvaltningen redan arbetar med gällande omorganisering till en förvaltning. Bakgrund Regeringen tillsatte i juni 2016 en statlig utredning, Tillitsdelegationen, som ska bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor – med särskilt fokus på kommuner och landsting. Tillitsdelegationens arbete handlar om att bidra till regeringens övergripande mål om en effektivare offentlig förvaltning med fortsatt högt förtroende och mer nytta för medborgare och företag. Tillitsdelegationen ska genom nätverk, särskilda forum och kommunikationsinsatser, sprida kunskap, bidra med inspiration och verka som en katalysator för utvecklingsarbetet hos kommuner och landsting. Tillitsdelegationen har initierats för att, med utgångspunkt i försöksverksamheter i kommuner och landsting, och i nära samarbete med olika intressenter och forskarsamhället analysera och föreslå hur styrningen kan utvecklas. Tillitsdelegationen bjuder nu in kommuner och landsting till ett samarbete kring tillitsbaserad styrning. Samarbetet syftar till dialog, erfarenhets- och kunskapsutbyte samt till att främja ett utvecklings- och förändringsarbete mot en mer tillitsbaserad styrning av kommuner och landsting. Diskutera kommer att beröra: • Hur når vi en bättre balans mellan tillit och kontroll • Hur sätter vi mer fokus på kärnverksamheten • Hur uppnår vi mindre detaljstyrning och onödiga krav • Hur sätter vi mer fokus på utvecklat ledarskap och ett bättre tillvaratagande av medarbetarnas kompetens ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(3) Verksamhetens bedömning I arbetet med nya organisationen ingår som en naturlig del att utveckla en styrning som baseras på mod och tillit. Detta bedöms som avgörande för att uppnå de politiska målen. I och med detta så passar Tillitsdelegationens inbjudan bra i tid där bedömningen är att detta kan hjälpa Kungälv i sitt arbete. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Samordning av resurser för effekt i Kungälvssamhället För att säkerställa att skattemedel används på effektivaste sätt som ger medborgarna i Kungälv mest utväxling inbetalda skattemedel är det fundamentalt att kommunen utvecklar styrning och ledning. Att medverka i arbetet med Tillitsdelegationen ses som en möjlighet att öka måluppfyllnaden i aktuellt mål. Bedömning i relation till barnperspektivet Det har ej gjort någon speciell bedömning gällande barnperspektivet i detta ärende. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Det har ej gjort någon speciell bedömning gällande jämställdhetsperspektivet i detta ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Om Kungälv antas till detta samarbete kommer arbetet att ske i projektform. Underlag för ramar i detta projekt behöver sättas efter dialog med Tillitsdelegationen. Juridisk bedömning Förvaltningen bedömer att det saknas juridiska frågeställningar i ärendet. Ekonomisk bedömning Skulle kommunen antas till detta samarbete kommer redan avsatt budget för verksamhetsutveckling användas. Det kan tillkomma övriga kostnader i form av resor och/eller seminarier som bedöms kunna hanteras inom förvaltningens ram. Förslag till beslut Förvaltningen får i uppgift att skicka in en intresseanmälan där Kungälvs kommun ansöker om att delta i Tillitsdelegationens försöksverksamhet rörande tillitsbaserad styrning. Magnus Gyllestad Komunchef Expedieras till: För kännedom till: 3(3) 1(2) Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Lars Davidsson 7. 2016-12-14 Upplåning år 2017 Dnr KS2016/1875-1 Sammanfattning Kommunstyrelsen har fått kommunfullmäktiges uppdrag att låna upp högst 850 miljoner kronor under 2017. Förvaltningen föreslår att chefsekonomen, enligt delegation, får kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten, verkställa upplåningen. Bakgrund Kommunfullmäktige har fattat beslut om Årsplan 2017 - 2019 (KF 2016/305). Av beslutet framgår: Kommunstyrelsen får i uppdrag att nyupplåna högst 550 miljoner kronor under 2017. Upplåningen skall göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under år 2017 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under år 2017. Planerad amortering under 2017 är 300 miljoner kronor. Verksamhetens bedömning Chefsekonom Lars Davidsson föreslås få kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten, verkställa upplåningen. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under år 2017 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 550 miljoner kronor. 2. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under år 2017 omsätta lån, det vill säga låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. 3. Kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, kommunstyrelsens andre vice ordförande, utses att med kontrasignering av kommunchef, eller vid förfall för denne, chefsekonom, underteckna skuldebrev, reverser, borgenshandlingar och övriga lånehandlingar. 4. Kommunchefen får i uppdrag att förvalta låneskulden i enlighet med vid var tid gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(2) Expedieras till: För kännedom till: 1(3) Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Kajsa Danesjö 8. 2016-11-15 Ungdomsfullmäktiges budget 2017 – Dnr KS2016/1560-1 Sammanfattning Ungdomsfullmäktige har sedan juni 2006 ett eget anslag inom ramen för kommunfullmäktiges budget. I Årsplan 2017-2019 (KS2016/1419) som antogs av kommunfullmäktige 8 december 2016 fastställdes att ungdomsfullmäktige tilldelas 100 000 kronor ur detaljbudget för den politiska organisationen för 2017. Ungdomsfullmäktige beslutade på sammanträdet 2016-12-12 att använda sin budget till evenemanget Sommarstart 2017, förslaget hade dessförinnan beretts av en budgetberedningsgrupp. Ledamöter från ungdomsfullmäktige utsågs att ingå i en projektgrupp som, tillsammans med förvaltningen, ska arbeta med evenemanget under våren 2017. Kommunfullmäktige föreslås att godkänna ungdomsfullmäktiges budgetförslag att arrangera evenemanget Sommarstart. Bakgrund I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige att bifalla en motion om ekonomiska medel till ungdomsfullmäktiges förfogande. Kommunfullmäktige beslutade då att reservera 100 000 kronor av sin egen budget till ungdomsfullmäktige. I Årsplan 2017-2019 (KS2016/1419) som antogs av kommunfullmäktige 8 december 2016 fastställdes att ungdomsfullmäktige tilldelas 100 000 kronor ur detaljbudget för den politiska organisationen. Enligt ungdomsfullmäktiges arbetsordning 7 § ska ungdomsfullmäktiges budget inte användas till att tillgodose behov som redan hanteras inom kommunens ordinarie verksamhet. På ungdomsfullmäktiges första sammanträde under hösten 2016 utsågs en budgetberedningsgrupp som tillsammans med kommunfullmäktiges presidium och tjänstemän från förvaltningen skulle arbeta fram förslag på vad budgeten ska användas till under 2017. Budgetberedningsgruppens förslag till beslut blev att arrangera Sommarstart, ett evenemang i samband med skolavslutningen 2017, vilket bifölls utav ungdomsfullmäktige 2016-12-12. Verksamhetens bedömning Ungdomsfullmäktige vill för sin budget 2017 arrangera Sommarstart. Sommarstart har arrangerats flera gånger tidigare av ungdomsfullmäktige och är ett evenemang som hålls i samband med skolavslutningen med artister och aktiviteter. På ungdomsfullmäktiges sammanträde 2016-12-12 utsågs en projektgrupp att arbeta vidare med genomförandet av evenemanget. Att genomföra Sommarstart har visat sig kräva stor arbetsinsats från ADRESS KOMMUNKANSLIET TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(3) ledamöterna själva men det behövs stöd från förvaltningen (trygga ungdomsmiljöer och kulturenheten). Sommarstart arrangerades senast sommaren 2016 med lyckat resultat. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Målet ”Gör rätt från början – investera i barn och unga” anses relevant för ärendet. Bedömning i relation till barnperspektivet Ärendet anses relevant ur ett barnperspektiv då ledamöterna i ungdomsfullmäktige går i någon av högstadieskolorna i kommunen. Budgetförslag bereds, beslutas och genomförs utav ungdomsfullmäktiges ledamöter. Evenemanget Sommarstart arrangeras för kommunens ungdomar i högstadieåldern. Ett syfte med ungdomsfullmäktige är att bidra till ökad förståelse för och kunskap om den demokratiska beslutsprocessen bland kommunens ungdomar. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Genomförandet utav Sommarstart bedöms beröra flickor och pojkar på likvärdigt sätt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ungdomsfullmäktiges projektgrupp samt tjänstemän från förvaltningen arbetar med förberedelser inför Sommarstart under våren 2017. Juridisk bedömning Juridisk bedömning anses inte relevant i ärendet. Ekonomisk bedömning Förvaltningen (trygga ungdomsmiljöer och kulturenheten) kommer att bistå ungdomarna i arbetet med evenemanget i form av personalstöd. Ungdomsfullmäktiges budget kommer att användas att täcka kostnader för arrangemanget i sig. Utöver själva arrangemanget tillkommer personalkostnader för det förvaltningsstöd som arrangemanget kräver, dessa kostnader bedöms rymmas inom respektive enhets befintliga ram. Tidigare år har ungdomarna även arbetat aktivt med det lokala näringslivet för sponsring, främst som gratis aktiviteter till evenemanget men även ekonomiskt stöd. Förslag till beslut Ungdomsfullmäktiges budgetförslag för 2017 att arrangera evenemanget Sommarstart godkänns. Erik Lindskog Kanslichef Robert Hallman Sektorchef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: Trygga Ungdomsmiljöer/Ia Börjesson Kulturenheten/Mariella Sivertstrand Kommunkansliet/Kajsa Danesjö 3(3) För kännedom till: Ungdomsfullmäktiges budgetberedningsgrupp sammanträden 2016-11-18 och 2016-12-02 Budgetberedningsgruppens budgetförslag 2016-2017 Budgetberedningen, bestående av ledamöter valda på ungdomsfullmäktiges sammanträde 2016-10-14, har diskuterat förslag inkomna från Thorildskolan, Munkegärdeskolan, Ytterbyskolan samt Montessoriskolan Älvkullen. Budgetberedningsgruppen har gemensamt arbetat fram ett förslag till ungdomsfullmäktige att besluta på sammanträdet 2016-12-12. Förslag till ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktiges budget om 100 000 kronor läggs på Sommarstart 2017. Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2016-12-12 8 (10) § 27/2016 Ungdomsfullmäktiges budget - budgetberedningens förslag (Dnr KS2016/1560) Sammanfattning Ungdomsfullmäktige tilldelas varje år 100 000 kronor, i år genom att detaljbudgeten för den politiska organisationen 2017 i Årsplan 2017-2019 (dnr KS2016/1419) fastställdes på kommunfullmäktiges sammanträde 2016-12-08. På ungdomsfullmäktiges sammanträde 2016-10-14 utsågs en budgetberedningsgrupp. Gruppen har sedan senaste sammanträdet träffats vid två tillfällen och arbetat fram förslaget att lägga ungdomsfullmäktiges budget om 100 000 kronor på evenemanget Sommarstart 2017. Utöver att besluta om hur budgeten ska användas så ska även en projektgrupp utses. Beslutsunderlag Budgetberedningsgruppens budgetförslag 2016-2017 Beslut 1. Ungdomsfullmäktiges budget om 100 000 kronor läggs på Sommarstart 2017 2. Ungdomsfullmäktige utser en projektgrupp för Sommarstart bestående av: Elsa Lindegren Robin Persson Wilma Sandqvist Hanna Holmberg Mathilda Persson Viggo Vahnström Karin Wågander Ali Hassan Kristoffer Nilsson Gustaf Strengbohm Amanda Solving Nora Lönn Josefin Engström Jennifer Lindmark Eric Ohlqvist __________ Expedieras till Trygga Ungdomsmiljöer För kännedom till Bildningsutskottet Justeras sign UNGDOMSFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Torbjörn Nilsson 9. 1(3) 2016-12-19 Svar på motion om strömkraft Dnr KS2014/1690-9 Sammanfattning I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Svar på motionen behandlades av först av samhällsbyggnadsutskottet den 19 januari 2015. Utskottet ställde sig bakom förvaltningens förslag till beslut. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 18 februari 2015. I samband med kommunstyrelsens sammanträde ändrades förslaget till kommunfullmäktige till: Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses motionen besvarad. När kommunfullmäktige behandlade motionen den 12 mars 2015 återemitterades motionssvaret med uppdraget att besvara motionen. Förvaltningen står fast vid sitt ursprungliga svar och anmäler därför ärendet på nytt. Bakgrund I den aktuella motionen lyfts önskemål om ökad produktion av förnybar energi, genom tillvaratagande av vattenflödet genom Nordre älv. Skärmarna vid Ormo är gamla och ska snart renoveras. Socialdemokraterna yrkar på att: - Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att, vid ombyggnad av skärmarna vid Ormo, producera strömkraft. Verksamhetens bedömning Allmänt om skärmarna vid Ormo Ormo skärmar i Nordre älv ägs av Vattenfall och är byggda på 1930-talet. Anläggningen består av två torn, tre stöd i vattnet samt två skärmar som kan manövreras separat. Skärmarna fungerar som en damm som vid behov kan resas och minska vattenflödet i Nordre älv, så att det garanteras ett visst flöde i Göta älv. Syftet är att inte saltvatten från havet ska kunna tränga in i Göta älv och påverka Göteborgs dricksvattenintag vid Lärjeholm. När skärmarna inte behövs är de nedfällda på bottnen. Skärmarna renoverades senast på 1970-talet och är i behov av upprustning. Vattenfall har i år ansökt hos mark- och miljödomstolen om tillstånd att göra en omfattande renovering av ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(3) skärmar och fundament under 2015-2016. Skärmarna kommer då tillfälligt att monteras ned. Kungälvs kommun har fått ärendet på remiss (KS2014/1922) och Miljö- och byggnadsnämnden har inte haft några synpunkter. Allmänt om strömkraft Strömkraft innebär att strömmande vatten driver en turbin som producerar el. Turbinen placeras på botten av ett vattendrag, eller på havsbotten på platser med kraftigt tidvatten. Turbinen kan ha horisontell axel (och likna ett vindkraftverk) eller vertikal axel (och påminna om en garnvinda). Det finns även spiralformade turbiner. Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet. Uppsala Universitet har en testanläggning i Dalälven vilket verkar vara den enda anläggningen i Sverige. Det pågår även utvecklingsprojekt i bland annat Norge och Storbritannien. Som följd av en motion från Brita Ullman (KD) år 2007 så nämns strömkraft som en möjlig energikälla i kommunens energiplan. Tidigare undersökning Möjligheten till strömkraft vid Ormo har undersökts tidigare. Uppsala Universitet letade under 2007-2008 efter en plats för sin testanläggning, och gjorde mätningar av strömförhållanden vid Ormo. Värdena var dock bättre i Dalälven. Samlad bedömning Det är mycket osäkert vilken nytta som skulle finnas i en kommunal studie av möjligheterna till strömkraft vid Ormo. Främst är det mycket oklart vem som skulle ha intresse av att äga en sådan anläggning. Produktion av förnybar el ses inte som en lämplig uppgift för förvaltningen utan snarare för Kungälv Energi. Strömkraft är ännu på forskningsstadiet, vilket gör att sannolikheten är liten för att de eller någon annan aktör i nuläget skulle se ett ekonomiskt intresse i att investera i en anläggning. Det finns även praktiska svårigheter. Kommunen har ingen rådighet över skärmarna eftersom Vattenfall är ägare, och utan deras samverkan finns inte möjlighet att placera någon turbin i direkt anslutning till skärmarna. Renoveringen av skärmarna ska påbörjas redan 2015 vilket ger mycket liten tid till förberedelser. Länsstyrelsen har även påpekat att det finns intressekonflikter i området eftersom Nordre älv berörs av flera riksintressen, vilket kan försvåra en eventuell prövning om vattenverksamhet. Förvaltningen följer utvecklingen av förnybara energikällor inklusive strömkraft. Om det skulle visa sig intressant kan förvaltningen återkomma i frågan och diskutera möjligheterna till strömkraft inom kommunen på övergripande nivå. Det görs förslagsvis om några år då tekniken kan ha hunnit mogna. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Motionen har koppling till kommunfullmäktiges strategiska mål: Minskad miljö- och klimatpåverkan. Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömning utifrån barnperspektivet har ej genomförts. 3(3) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Någon bedömning utifrån jämställdhetsperspektivet har inte gjorts. Teknisk bedömning/genomförandeplan Teknisk bedömning/genomförandeplan bedöms inte vara relevant med anledning av att motionen föreslås avslås. Juridisk bedömning Med anledning av att motionen föreslås avslås har ingen juridisk bedömning gjorts. Ekonomisk bedömning En utredning skulle innebära resursbehov i form av arbetstid och konsultkostnader. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Anna Silverberg Paulsson Verksamhetschef Expedieras till: För kännedom till: Torbjörn Nilsson Martje Hermanns Enhetschef Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2015-03-12 1 (1) § 71/2015 Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690) I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Kommunstyrelsen föreslår att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om strömkraft 2014-12-18 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-18 Bilaga motion ormo skärmar.pdf 2014-12-18 Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Kommunstyrelsen 2015-02-23 Yrkanden Anton Nyblom (KD): Motionen bifalles. Patrik Renström (C): Andra aktörer skall ges samma chans. Kommunfullmäktige ajournerar sig kl. 20:27-20:32. Miguel Odhner (S): Ärendet återemitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att besvara motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Beslut Ärendet återemitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att besvara motionen. __________ I ärendet yttrar sig: Patrik Renström (C), Johan Holmberg (S), Anton Nyblom (KD), Glenn Ljunggren (S), Benny Strandberg (KD), Hans Torwald (C), Miguel Odhner (S) Expedieras till Sektor samhällsbyggnad/Jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2015-02-18 1 (1) § 50/2015 Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690) I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om strömkraft 2014-12-18 Bilaga Protokollsutdrag 2014-12-18 Bilaga motion ormo skärmar.pdf 2014-12-18 Protokollsutdrag - Motion om strömkraft vid Ormo skärmar - Samhällsbyggnadsutskottet 2015-02-03 Yrkande Miguel Odhner (S): Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses motionen besvarad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Kungälv Energi har i sitt uppdrag att utreda möjligheterna att använda ny teknik och förnyelsebar energi. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vara Kungälvs Energi behjälpliga i deras kommande utredningsarbete. Med detta anses motionen besvarad. __________ Expedieras till Sektor samhällsbyggnad/Jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2015-01-29 1 (1) § 18/2015 Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690) I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Svar på motion om strömkraft vid Ormo skärmar 2014-12-18 Motion, Strömkraft vid Ormo skärmar. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen avslås. __________ Expedieras till Sektor samhällsbyggnad/Jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign 1(4) Tjänsteskrivelse 10. Handläggarens namn Jenny Järpler 2017-01-03 Information om sanering av fastigheten Kylaren 3 i Rollsbo industriområde Dnr KS2016/2146-1 Sammanfattning I samband med en brand i Fraktservice I Kungälv AB:s lokaler den 22 november 2016 har bland annat olja läckt ut och förorenat fastigheten och den bäck dit dagvattnet leder. Verksamheten har den 2 december 2016 förelagts av miljöenheten, på delegation av Miljö- och byggnadsnämnden i Kungälvs kommun, att vidta åtgärder för sanering av fastigheten inom två veckor efter att beslutet mottagits. Endast delar av saneringen ovan jord är gjord och verksamheten har inte inkommit med en anmälan om marksanering. Miljöenheten anser att det krävs att sanering utförs snarast då föroreningen annars riskerar att sprida sig till omkringliggande mark och till dagvattnet, därför avser miljöenheten att föreslå att Miljö- och byggnadsnämnden ska besluta om rättelse på den felandes bekostnad enligt miljöbalken 26 kap 18 §. Miljö- och byggnadsnämnden informerades redan förra nämndmötet om ärendet. Dagvattnet från området leder till vattendraget vid Yttern som leds vidare till Ytterbybäcken som i sin tur mynnar i Nordre älv. I Ytterbybäcken har det gjorts fiskevårdande åtgärder under de senaste åren och det finns sträckor som fungerar som reproduktionsområden för öring. Miljöenheten bedömer därför det av yttersta vikt att en snabb sanering sker för att förhindra ytterligare påverkan. Miljöenheten anser därför att det är befogat att besluta om sanering på den felandes bekostnad. Det innebär att kommunen kan komma att bli skyldig att betala saneringskostnaden om verksamheten inte har medel att ta till. Saneringsbolaget (Entropi) uppskattar att kostnaden kommer att bli ca 100 000 kr-150 000 kr exklusive moms. Miljöenheten har haft ett första samråd med Naturvårdsverket för att undersöka om de kan ta de kostnader som inte kan täckas av verksamhetsutövaren enligt förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 29§. Miljöenheten har efter det varit i kontakt med Länsstyrelsen som är den myndighet som ska sköta kontakten med Naturvårdsverket i ärenden gällande ersättning. Då inget beslut är fattat av Naturvårdsverket om att eventuellt ersätta saneringen vill miljöenheten upplysa kommunstyrelsen att kommunen kan komma att bli ansvarig för de eventuella kostnader som kan komma att uppstå till följd av ett eventuellt beslut. Innan beslut från miljö- och byggnadsnämnden fattas ska verksamhetsutövaren få ett skriftligt förslag till beslut, för att ges möjlighet att komma med eventuella synpunkter. ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(4) Kommunstyrelsen föreslås anteckna informationen. Bakgrund Den 22 november 2016 tillkallades miljöenheten av räddningstjänsten till en brand i verksamheten Fraktservice I Kungälv AB org.nr 556735-6414. Företaget bedrev en bil- och däckverkstad. Vid branden har olja och andra kemikalier i oklar mängd runnit ut. Räddningstjänsten uppger dock att de tror att större delen brunnit upp. Trots att mycket har brunnit upp noterades att olja och aska förorenat platsen och att det är troligt att askan innehåller en rad föroreningar som riskerar att förorena marken. Ju längre tid det tar innan askan och den förorenade marken saneras, desto mer ökar risken för att spridning sker till omkringliggande mark och dagvatten. Verksamheten var inte känd sedan tidigare av miljöenheten. Därför finns inga uppgifter om hur kemikalier förvarats i verksamheten. Enligt verksamhetsutövaren förvarades mindre mängd spillolja i en av de tre cipaxtankar som förvarades på baksidan av verksamheten. Miljöenheten noterade efter branden att det på fastigheten även fanns fler fat, enligt verksamhetsutövaren fanns det inget i faten vid brandtillfället. Fler kärl med ny olja förvarades dock i den container som stod uppställd bakom verksamheten. Då verksamheten var en däckverkstad befaras att även en del däck brunnit upp. Enligt räddningstjänsten har man inte använt särskilt mycket vatten vid släckningsarbetet för att det mesta av föroreningarna inte ska försvinna från platsen med släckvattnet. Då det kan konstateras att det trots det har försvunnit relativt stora mängder olja ner till dagvattnet görs bedömningen att det bör ha varit relativt stora mängder kemikalier som lagrats på platsen. Miljöenheten bedömer att sannolikheten att föroreningen trängt ner i marken är relativt stor. Miljöenheten har förelagt verksamheten den 2 december 2016 att vidta åtgärder inom två veckor efter att beslutet fattades. Verksamheten har visat god vilja att vidta åtgärder men endast delar av saneringen har påbörjats. Dock har ingen anmälan med en saneringsplan inkommit till miljöenheten trots att tiden för föreläggandet har gått ut. För att förhindra att föroreningen ytterligare sprids görs bedömningen att det är viktigt att en snabb sanering sker och att det inte kan vänta tills att verksamheten förhandlat klart med det försäkringsbolag som försäkrat fastigheten som ett bostadshus. Därför avser miljöenheten att fatta beslut om rättelse på den felandes bekostnad. Beslutet innebär att sanering beställs av kommunen som i sin tur kräver verksamheten på kostnaden i efterhand. Ett tidigt samråd har skett med Naturvårdsverket för att få bidrag för saneringen. Länsstyrelsen är också inkopplad då de är den myndighet som ska sköta dessa typer av ärenden. Fattas inget ytterligare beslut finns risken att föroreningarna sprider sig och påverkar miljön ytterligare. Lösningen att besluta om att göra det på den felandes bekostnad och därmed riskera att bli betalningsskyldig själv anses krävas för att minska spridning och förhindra ett ännu större saneringsområde. En alternativ lösning är att miljö- och byggnadsnämnden fattar ett beslut med vite med krav på åtgärder. Denna lösning innebär dock en risk då vi inte vet om det finns ekonomiska medel varken till sanering eller till vitet. Miljöenheten bedömer att det även kommer medföra en försening i ärendet och att föroreningarna därmed riskerar att spridas. 3(4) Verksamhetens bedömning Genom att miljö- och byggnadsnämnden fattar beslut om rättelse på den felandes bekostnad riskerar kommunen att drabbas av en oförutsedd avgift. Saneringsbolaget (Entropi) uppskattar att kostnaden kommer att bli ca 100 000 kr-150 000 kr exklusive moms. Konsekvensen om sanering inte utförs är att föroreningar når dagvattnet som mynnar i Ytterbäcken och påverkar reproduktionsområdet för bland annat öring. Behovet av sanering bedöms som stort, fattas inget beslut finns risken att föroreningarna sprider sig och hinner påverka miljön ännu mer. Lösningen att besluta om att göra det på den felandes bekostnad och därmed riskera att bli betalningsskyldig själv anses krävas för att minska spridning och förhindra ett ännu större saneringsområde. En alternativ lösning är att miljö- och byggnadsnämnden fattar ett beslut med vite med krav på åtgärder. Denna lösning innebär dock en risk då vi inte vet om det finns ekonomiska medel varken till sanering eller till vitet. Miljöenheten bedömer att det även kommer medföra en försening i ärendet och att föroreningarna därmed riskerar att spridas. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunfullmäktiges strategiska mål om minskad miljö- och klimatpåverkan är relevant i ärendet. Ärendet bidrar till att påverka målet genom att faktiskt ta bort en förorening som annars riskerar att hamna i vårt vatten. Bedömning i relation till barnperspektivet Miljöenheten bedömer att barn inte påverkas direkt av beslutet. Bedömning görs dock att om ingen sanering sker kan det innebära att barns miljö påverkas då dagvattnet går ut i bäcken bredvid Ytterns idrottsanläggning där barn och ungdomar vistas. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Miljöenheten bedömer att då beslutet handlar om sanering av en specifik fastighet berör ärendet inte jämnställhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Redan upphandlad entreprenör (Entropi) kommer att utföra sanering i samband med vår beställning. Entropi kommer utföra de krav som ställs. Entropi har goda kunskaper i att hantera likande ärenden. Juridisk bedömning Beslutet från miljö- och byggnadsnämnden kommer att utföras i enlighet med miljöbalken. Bestämmelser som beslutet grundar sig på Miljöbalken 2 kap. (Allmänna hänsynsreglerna) Miljöbalken 26 kap. 9 § 4(4) Miljöbalken 26 kap 18§- Verkställighet på den felandes bekostnad Miljöbalken 9 kap. 3 § Olägenheter för människors hälsa Miljöbalken 26 kap 26§- Övriga bestämmelser Ekonomisk bedömning Genom att fatta ett tidigt beslut om sanering på den felandes bekostnad kan vi bli skyldiga att betala för saneringen om inte verksamheten har några medel till detta. Görs inget nu utan man väntar och ser hur verksamheten alternativt fastighetsägaren kommer lösa problemet kan kostnaden bli större då föroreningen riskerar att spridas och ett större område kräver sanering. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: Jenny Järpler Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Karolin Lind Södermark 11. 1(4) 2016-12-16 Svar på remiss - Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat Dnr KS2016/1992-2 Sammanfattning Statens geologiska institut (SGI) har tagit fram ett förslag på en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. I planen finns ett antal förslag på åtgärder som riktar sig till kommuner och det är dessa som remissvaret behandlar. Åtgärderna bedöms som relevanta för att främja ett mer hållbart markbyggande. Kungälvs kommun ställer sig därför bakom SGIs förslag och har inga övriga synpunkter. Bakgrund Statens geologiska institut (SGI) har tagit fram ett förslag på en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Kungälvs kommun har blivit erbjuden att lämna synpunkter på denna plan. Den globala uppvärmningen leder till ett förändrat klimat. För Sverige innebär det bland annat mer regn under vissa perioder och mer värme och torka under andra. Detta leder till att vi måste anpassa våra stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett föränderligt klimat. Syftet med handlingsplanen är att ge konkreta förslag på vad som behöver göras och av vem för att markbyggandet i Sverige ska bli hållbart utifrån klimatförändringarna. I planen står att: ”Det ligger ett stort ansvar på kommunerna för att hänsyn till föränderliga markförhållanden ska integreras i samhällsbyggandet. Ett hållbart markbyggande är i många avseenden komplext och ansvaret för åtgärder behöver förtydligas mellan den enskilde verksamhetsutövaren, kommunen, regionen och nationella myndigheter.” Handlingsplanen tar upp åtgärder och aktiviteter som riktar sig till alla dessa aktörer. Detta remissvar behandlar de som riktar sig till kommuner (listade nedan). Åtgärderna är indelade under följande processerna i samhällsbyggandet: planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning. ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(4) Projektering och byggande - Integrera hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat i projektering och byggande. - Projektera för och bygga robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat. • Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. Förvaltning - Ge byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden. • Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen • Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. - Klargöra ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder. • Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. - Använda blå- och grönstrukturer i och nära tätort som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar. • Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. • Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. Rivning och återställning - Genomföra platsspecifika riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärdering och åtgärder med avseende på förorenat byggmaterial och eventuellt förorenad mark och naturolyckor. • Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. • Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. • Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Verksamhetens bedömning Handlingsplanens åtgärder som riktar sig mot kommuner bedöms som relevanta och genomtänkta. Så borde också vara fallet då planen tagits fram i bred samverkan med intressenter från ca 60 olika organisationer inom markbyggandet. Förvaltningen ställer sig därför bakom SGIs förslag. 3(4) Åtgärderna är förslag från SGI och det finns inga krav på kommuner eller andra aktörer att genomföra. Om Kungälvs kommun väljer att genomföra dem kommer det för många av åtgärderna krävas resurser både i form av tid och pengar. Men att inte genomföra åtgärderna innebär istället att markbyggandet inte blir hållbart och kommunen blir därigenom mer sårbar inför klimatförändringar, vilket på sikt sannolikt leder till stora kostnader till följd av skador på stadsmiljöer, infrastruktur byggnader och andra anläggningar. Kungälvs kommun arbetar just nu med att ta fram en Klimatanpassningsplan med åtgärder för att hantera de klimatförändringar som SGI beskriver. Denna behandlar dock hela kommunens verksamhet och inte bara markbyggande. Flera av SGIs förslag på åtgärder kommer på något vis beröras i förvaltningens förslag på för åtgärder i Kungälvs kommun. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål SGIs handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har i förlängningen koppling till klimatanpassningen för Kungälvs kommun. Utifrån detta perspektiv berörs följande av kommunfullmäktiges strategiska mål: • Attraktivt boende • Minskad miljö- och klimatpåverkan • Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) Bedömning i relation till barnperspektivet Denna fråga är inte aktuell för detta ärende. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Denna fråga är inte aktuell för detta ärende Teknisk bedömning/genomförandeplan Denna fråga är inte aktuell för detta ärende Juridisk bedömning Denna fråga är inte aktuell för detta ärende Ekonomisk bedömning Denna fråga är inte aktuell för detta ärende Förslag till beslut Skrivelsen ”Svar på remiss - Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat” godkänns som Kungälvs kommuns remissvar. Martina Hermans Enhetschef planeringsenheten Expedieras till: Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef samhällsbyggnad myndighet 4(4) För kännedom till: FÖRSLAG 2016-12-06 Diarienummer 511-30534-2016 Dossienummer 1482-2216 12. Naturavdelningen Tord Wennerblom 010-224 54 55 Förslag till beslut om ändring i naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde i Kungälvs, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner Innehåll Beslut om ändring Skälen för Länsstyrelsens beslut Ärendets handläggning (ej med i detta förslag) Upplysningar (ej med i detta förslag) Ersättningstalan (ej med i detta förslag) Kungörelse (ej med i detta förslag) Hur man överklagar (ej med i detta förslag) Bilagor Bilaga 1. Beslutskarta Bilaga 2. Sakägarförteckning Postadress: 4403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: [email protected] Sida 1(3) 2016-12-06 Diarienummer 511-30534-2016 Beslut om ändring Länsstyrelsen beslutar att föreskriften A9 i naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde ska ändras till följande lydelse. Det är förbjudet att inom naturreservatet: Jaga fågel samt, inom områden markerade i karta bilaga 1, jaga annat än älg, rådjur, vildsvin och kronhjort. Jakten inom områden markerade i karta bilaga 1 ska bedrivas under fastställd tid för älgjakt. Förbuden gäller inte skyddsjakt för vilken tillstånd lämnats av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar vidare att meningen ”Inom övriga områden är skogsbruk tillåtet och bedrivs ekonomiskt, certifierat inom ramen för skogsvårdslagens hänsynsregler” i föreskrift A2 ska utgå. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken. Skälen för Länsstyrelsens beslut Bakgrund Naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde bildades genom Länsstyrelsens beslut 1999-01-29 och innehöll bl.a. föreskrift angående jakt inom en del av naturreservatet benämnt naturskogsområdet. Föreskriften innebar att endast jakt på älg, och rådjur var tillåtet där. I Länsstyrelsens beslut 2015-12-16 mildrades föreskriften angående jakt såtillvida att det utöver jakt på älg och rådjur även tillåts jakt på vildsvin och kronhjort. I övriga delar av naturreservatet finns inga restriktioner för jakten. Genom överenskommelser har emellertid ingen jakt på fågel bedrivits där heller, såvitt Länsstyrelsen känner till. Naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde omfattas av Natura 2000området SE0520142 Svartedalen som är utpekat enligt EU:s fågeldirektiv. Fågelarter som enligt bevarandeplanen, fastställd 2005-08-15, måste bevaras i området är storlom, bivråk, fiskgjuse, järpe, tjäder, berguv, sparvuggla, pärluggla, nattskärra, spillkråka, tretåig hackspett och orre. I bevarandeplanen anges jakt på utpekade fågelarter som exempel på företeelse som kan påverka områdets bevarandevärden negativt. Vad gäller meningen ”Inom övriga områden är skogsbruk tillåtet och bedrivs ekonomiskt, certifierat inom ramen för skogsvårdslagens hänsynsregler” i föreskrift A2 har det hänt att den tolkats som att icke-certifierat skogsbruk skulle vara förbjudet. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer att hittills rådande förhållanden utan någon jakt på fågel i naturreservatet har varit gynnsamt för fågelförekomsten, och sannolikt också för friluftslivet. För att säkerställa att dessa förhållanden består behöver föreskriften A9 ändras så att jakt på fågel blir förbjudet i hela naturreservatet. De fågelarter som pekas ut i Natura 2000-områdets bevarandeplan utgör prioriterade bevarande- Sida 2(3) 2016-12-06 Diarienummer 511-30534-2016 värden för naturreservatet. Detta utgör det främsta motivet till ändring av föreskriften, och då i första hand med tanke på tjäder, orre och järpe. Ytterligare en aspekt är att naturreservatet har mycket stora värden för friluftslivet, och syftet med naturreservatet är bl.a. att bevara ett större sammanhängande skogsområde av stor betydelse för friluftslivet. Ett omfattande friluftsliv bedrivs i form av t.ex. vandringar, naturstudier, sportfiske och jakt. Olika former av friluftsliv kan ibland komma i konflikt med varandra. Såvitt Länsstyrelsen erfarit har det hittills inte varit fallet i naturreservatet. I den händelse att jakten skulle öka, såtillvida att även jakt på fågel skulle komma att bedrivas, bedömer Länsstyrelsen att detta kan inverka menligt på övrigt friluftsliv i naturreservatet. Av den anledningen ska föreskriften omfatta alla fågelarter. Vad gäller meningen ”Inom övriga områden är skogsbruk tillåtet och bedrivs ekonomiskt, certifierat inom ramen för skogsvårdslagens hänsynsregler” i föreskrift A2 anser Länsstyrelsen att den är att betrakta som en upplysning och därför inte är relevant i en föreskrift. Även i den händelse att meningen skulle tolkas som en föreskrift finns det inget stöd i miljöbalken för att kräva att skogsbruket ska vara vare sig ”ekonomiskt” eller ”certifierat”. För att undvika eventuella missförstånd ska därför meningen utgå. Sida 3(3) Bilaga 1 Jaktförbud i naturreservatet Svartedalens natur- och friluftsområde Naturreservatets gräns Endast jakt på älg, rådjur, vildsvin och kronhjort tillåtet I hela naturreservatet är det förbjudet att jaga fågel. Inom snedstreckade områden är det dessutom förbjudet att jaga annat än älg, rådjur, vildsvin och kronhjort. Jakten där ska bedrivas under fastställd tid för älgjakt. Upplysning: Utbredningen av de snedstreckade områdena är tidigare fastställd av Länsstyrelsen i beslut 1999-01-29 (dnr 231-18104-98). Benämningen var då "naturskogsområdet". Förbuden gäller inte skyddsjakt för vilken tillstånd lämnats av Länsstyrelsen. Tillhör Länsstyrelsens förslag till beslut 2016-12-06 Dnr 511-30534-2016 ± 0 Skala (i A4): 1:50 000 1 2 km © Länsstyrelsen i Västra Götalands län © Lantmäteriet Geodatasamverkan Bilaga 2 Sakägare Förteckningen är upprättad av Länsstyrelsen 2016-09-09 Berörda fastighetsägare Våge Svensson, Drottninggatan 5, 252 21 Helsingborg Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Jörgen Kaldemark, Ranebo 401, 444 92 Jörlanda Västkuststiftelsen, Sandöhamnsvägen 71, 434 94 Vallda Sandö Berörda jaktarrendatorer Svartedalens Jaktlag, c/o Hans-Olof Ohlsson , Kastanjevägen 1, 449 41 NOL Håltesjöns Jaktlag, c/o Thomas Magnusson, Kardarevägen 3, 437 34 Lindome Torskogs Jaktlag, c/o Kenneth Johnsson, Rättaregårdsvägen 19, 463 71 Lödöse Övre Röras Jaktlag, c/o Conny Rodin, Spekeröds Röd 104, 444 93 Spekeröd Maribo Jaktlag, c/o Björn Mårtensson, Fontinivägen 14, 44231 Kungälv Svante Fors Jaktlag, Svenseröd 215, 463 93 Västerlanda Svartedalens jakt- och viltvårdsförening, c/o Bertil Olsson, Apelvägen 6, 449 41 NOL REMISS 2016-12-08 Diarienummer 511-35476-2015 Sida 1(2) 13. Enligt sändlista Förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar Ni ges härmed möjlighet att lämna synpunkter på bifogat förslag till ”Åtgärdsprogram för ålgräsängar”. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar. Förutom att ta fram programförslaget ingår också i uppdraget att sända ut förslaget på remiss och inhämta synpunkter till beredningen och färdigställandet av det slutliga åtgärdsprogrammet som Havs- och vattenmyndigheten ska fastställa. När åtgärdsprogrammet är fastställt så kommer det att bli ett vägledande, men inte formellt bindande program för ålgräsängar i Sverige under tidsperioden 2017 – 2021. Arbetet med att skriva programmet har utförts av Per-Olav Moksnes, Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet samt Fredrik Larson och Anita Tullrot, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Eftersom denna remiss berör ett flertal av länsstyrelsens verksamhetsområden så är det viktigt att länsstyrelserna samordnar sig internt, så att yttrandet innefattar synpunkter från alla berörda verksamhetsområden. Då även synpunkter från lokala aktörer och intressenter ute i länen är viktiga så rekommenderar Länsstyrelsen i Västra Götalands län övriga länsstyrelser att vidarebefordra denna remiss till relevanta kommuner, lokala organisationer och föreningar i sina respektive län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län efterlyser synpunkter både på programmet som helhet och på programmets olika kapitel och underkapitel. Särskilt efterfrågas synpunkter på rimligheten av de föreslagna åtgärderna avseende omfattning, kostnader och genomförandetider. Eventuella synpunkter på förslaget ska ha inkommit till Länsstyrelsen i Västra Götalands län via e-postadressen [email protected] eller via länsstyrelsens e-tjänst senast den 31 januari 2017. Om Ni sänder in Ert remissvar via e-postadressen var god och uppge ”Remissvar Dnr 511-35476-2015” i e-postmeddelandets ämnesrad. Med vänlig hälsning Magnus Björkén Koordinator ÅGP hotade vattenarter i O-län Bilagor Missiv från Havs- och vattenmyndigheten Förslag till åtgärdsprogram för ålgräsängar Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 (vxl) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: [email protected] REMISS 2016-12-08 Diarienummer 511-35476-2015 Sändlista: Naturvårdsverket, [email protected] ArtDatabanken, [email protected] Kammarkollegiet, [email protected] SLU Institutionen för akvatiska resurser, [email protected] Centrum för biologisk mångfald, [email protected] Havsmiljöinstitutet, [email protected] Inst. för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, [email protected] Inst. för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, [email protected] Länsstyrelsen i Hallands län, [email protected] Länsstyrelsen i Skåne län, [email protected] Länsstyrelsen i Blekinge län, [email protected] Länsstyrelsen i Kalmar län, [email protected] Länsstyrelsen i Östergötlands län, [email protected] Länsstyrelsen i Södermanlands län, [email protected] Länsstyrelsen i Gotlands län, [email protected] Länsstyrelsen i Stockholms län, [email protected] LRF, [email protected] Sveriges Fiskevattenägarförbund, [email protected] Hushållningssällskapens Förbund, [email protected] Sportfiskarna, [email protected] Världsnaturfonden WWF, [email protected] Svenska Naturskyddsföreningen, [email protected] Strömstads kommun, [email protected] Tanums kommun, [email protected] Sotenäs kommun, [email protected] Lysekils kommun, [email protected] Munkedals kommun, [email protected] Uddevalla kommun, [email protected] Orust kommun, [email protected] Tjörn kommun, [email protected] Stenungsunds kommun, [email protected] Kungälvs kommun, [email protected] Öckerö kommun, [email protected] Göteborgs kommun, [email protected] 8-fjordar, [email protected] Bohuskustens vattenvårdsförbund, [email protected] Vattenrådet för Bohuskusten, [email protected] För kännedom: Havs- och vattenmyndigheten, Sofia Brockmark, [email protected] Per-Olav Moksnes, [email protected] Sida 2(2) 1/1 Missiv Datum Dnr Mottagare 2016-12-07 3075-15 Enligt sändlistan Handläggare Direkt Sofia Brockmark [email protected] 010- 698 6581 Remiss av åtgärdsprogram för hotade arter Sverige har undertecknat Konventionen om biologisk mångfald, och därmed åtagit oss att främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter. Livskraftiga populationer är ett kvitto på att arter har god tillgång på naturliga livsmiljöer, att de har möjlighet att sprida sig och att viktiga funktioner och processer i ekosystemen fungerar. Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter saknar dessa förutsättningar och hotas av utrotning. Särskilda insatser krävs för att klara de mest hotade arterna. Åtgärdsprogram för hotade arter är en satsning på arter vars existens inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning, eller befintligt områdesskydd. Programmen är ett viktigt verktyg i Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsernas i arbetet för att nå det av regeringen beslutade miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” och övriga sex ekosystemrelaterade miljökvalitetsmål. Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med ArtDatabanken tagit fram en lista över hotade arter och naturtyper som behöver åtgärdsprogram. På Havs- och vattenmyndighetens uppdrag arbetar länsstyrelserna sedan 2012 med att ta fram program, samordna insatserna och verka för att genomföra dem. I framtagandet av åtgärdsprogram ingår remittering av programförslagen till berörda aktörer och intressenter. Remissyttrandena är viktiga för programmens slutliga utformning. Havs- och vattenmyndigheten fastställer programmen. Bifogad remiss skickas av länsstyrelsen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten som ett led i framtagandet av det slutliga åtgärdsprogrammet. Yttrandena över remissen ska skickas till länsstyrelsen - se i övrigt information i deras missiv. För Havs- och vattenmyndigheten Sofia Brockmark Nationell koordinator för akvatiska Åtgärdsprogram för hotade arter Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Besök och leverans Gullbergs strandgata 15 411 18 Göteborg Telefon 010-698 60 00 Fax 010-698 61 11 [email protected] www.havochvatten.se Plusgiro 59 90 51-0 Bankgiro 757-8438 Organisationsnummer 202100-6420 Åtgärdsprogram för ålgräsängar Zostera spp. (prel. foto) Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX 1 Havs- och vattenmyndigheten Datum: åååå-mm-dd Ansvarig utgivare: Jakob Granit Omslagsfoto: Per-Olav Moksnes ISBN XXXX-XXXX Tryck: Eventuellt tryckeri Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404 39 Göteborg www.havochvatten.se Åtgärdsprogram för ålgräsängar Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Per-Olav Moksnes, Fredrik Larson & Anita Tullrot Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Förord Sverige har undertecknat Konventionen om biologisk mångfald, och därmed åtagit oss att främja skyddet av ekosystem, naturliga livsmiljöer och bibehållandet av livskraftiga populationer av arter. Livskraftiga populationer är ett kvitto på att arter har god tillgång på naturliga livsmiljöer, att de har möjlighet att sprida sig och att viktiga funktioner och processer i ekosystemen fungerar. Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter saknar idag dessa förutsättningar och hotas av utrotning. Särskilda insatser krävs för att klara de mest hotade arterna. Åtgärdsprogram för hotade arter är en satsning på arter vars existens inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning, eller befintligt områdesskydd. Programmen är ett viktigt verktyg i Havs- och vattenmyndighetens och länsstyrelsernas arbete för att nå det av regeringen beslutade miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” och övriga sex ekosystemrelaterade miljökvalitetsmål. Åtgärdsprogrammet för ålgräsängar har på Havs- och vattenmyndighetens uppdrag upprättats av Per-Olav Moksnes, Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet samt Fredrik Larson och Anita Tullrot, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Programmet presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på mål och angelägna åtgärder för ålgräsängar. Åtgärdsprogrammet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2017-2021 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för ålgräsängar. Åtgärderna samordnas mellan olika intressenter, vilket får till följd att kunskapen om och förståelsen för arten eller naturtypen ökar. Förankring av åtgärderna har skett genom samråd och en bred remissprocess där statliga myndigheter, kommuner, experter och intresseorganisationer haft möjlighet att bidra till utformningen av programmet. Åtgärdsprogrammet presenterar Havs- och vattenmyndighetens syn på vilka åtgärder som behöver genomföras, och är ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om ålgräsängar. Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att programmet kommer att stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, så att arten långsiktigt kan få en gynnsam bevarandestatus. Havs- och vattenmyndigheten tackar alla de som har bidragit med synpunkter vid framtagandet av åtgärdsprogrammet och de som kommer att bidra till genomförandet av detsamma. Göteborg, månad, 2017 Björn Sjöberg Chef för Avdelningen för Havs- och vattenförvaltning Fastställelse, giltighet, utvärdering och tillgänglighet Hav- och vattenmyndigheten beslutade den xx månad, 2017 (Dnr xxxx-xx), att fastställa/ giltighetstiden för åtgärdsprogrammet för ålgräsängar. Programmet är ett vägledande, ej formellt bindande dokument och gäller under åren 2017–2021 Utvärdering och/eller revidering sker under det sista året programmet är giltigt. Om behov uppstår kan åtgärdsprogrammet utvärderas och/eller revideras tidigare. På www.havochvatten.se kan det här och andra åtgärdsprogram laddas ned. 6 FASTSTÄLLELSE, GILTIGHET, ......................................................................... 6 UTVÄRDERING OCH TILLGÄNGLIGHET ............................................................. 6 SAMMANFATTNING ........................................................................................ 9 SUMMARY .................................................................................................. 10 ÅTGÄRDER OCH REKOMMENDATIONER ......................................................... 27 Sammanfattning av åtgärder .......................................................................... 27 Information och rådgivning........................................................................... 28 Utbildning .......................................................................................................29 Ny kunskap .....................................................................................................29 Övervakning................................................................................................... 30 Kartering ......................................................................................................... 31 Områdesskydd ................................................................................................ 32 Dispenser från gällande bestämmelser...........................................................36 Förhindra illegal verksamhet..........................................................................36 Åtgärder mot förlust av grunda mjukbottenområden .................................... 37 Restaurering ...................................................................................................38 Ekologisk kompensation.................................................................................39 Finansiering av åtgärder ................................................................................. 41 Allmänna rekommendationer ...........................................................................42 Myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning ........................42 Råd om hantering av kunskap om observationer ...........................................42 KONSEKVENSER OCH SAMORDNING ............................................................. 43 Konsekvenser.....................................................................................................43 Åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper och på andra rödlistade arter ................................................................................................................43 Intressekonflikter ...........................................................................................43 Samordning .......................................................................................................43 Samordning som bör ske med andra åtgärdsprogram ...................................43 Samordning som bör ske med miljöövervakningen och annan uppföljning än ÅGP:s ..............................................................................................................43 KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................... 44 BILAGA 1 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER .............................................................. 48 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Sammanfattning Text De åtgärder som förutsätts finansieras av Havs- och vattenmyndighetens medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till xxxx¤ kr under programmets giltighetsperiod 2017–2021¤. Skrivs efter remissomgång 9 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Summary Text The cost for the conservation measures, to be funded from the Swedish Agency for Water and Marine management allocation for action plans is estimated at € x during the actions plans' validity period 2017-2021. Skrivs efter remissomgång 10 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Naturtypsfakta Inledning Ålgräs är det dominerande sjögräset i Sverige och utgör basen för mycket artrika biotoper som förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. Ålgräsets unika förmåga att växa på mjukbotten gör att det kan tillföra ett strukturellt habitat och en livsmiljö för många olika organismer, vilket höjer artrikedomen och produktionen i området. Bland annat fungerar ålgräsängarna som en viktig uppväxtmiljö för ett stort antal olika fisk- och kräftdjursarter. Ålgräs tar också upp näringsämnen och koldioxid ur vattnet, vilka till stor del binds i sedimentet, varför ålgräsängar minskar övergödning och växthuseffekten. Ålgräsängars blad dämpar strömmar och vågenergi, och rhizom och rötter stabiliserar botten, vilket minskar resuspension och erosion av sediment och ger klarare vatten lokalt. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning har minskat dramatiskt över norra halvklotet de senaste 30 åren. I Bohuslän har mer än 60 % av allt ålgräs försvunnit sedan 1980-talet, vilket motsvarar en förlust på uppskattningsvis 12 500 ha. Eftersom ålgräs växer i grunda kustnära miljöer, och är anpassat för levnadsbetingelser i klara och näringsfattiga hav, är det känsligt för flera typer av mänskliga aktiviter och störningar, bl.a. övergödning, överfiske (som leder till övergödningslika kaskadeffekter) och kustexploatering. Sammanfattningsvis utgör ålgräsängar unika livsmiljöer med viktiga ekosystemfunktioner som är i stort behov av skydd och stödjande åtgärder. För en mer utförlig beskrivning på svenska av ålgräsets ekologi, utbredning och hotsituation, samt skyddsstatus i lagar och konventioner m.m., se rapporten Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige: Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund (Moksnes m.fl. 2016a). Översiktlig morfologisk beskrivning Beskrivning av arterna Ålgräs (Zostera marina L.) är en enhjärtbladig, marin fröväxt inom svaltingordningen (Alismatales) som växer, blommar och pollineras under vattenytan. Ålgräset, också benämnd bandtång, är den vanligaste och största sjögräsarten i svenska vatten och bildar täta bestånd i grunda mjukbottensområden i både Västerhavet och i Egentliga Östersjön. Ålgräset förankrar sig i sedimentet med hjälp av jordstammar (rhizom) och rötter, med vilka den också kan ta upp och transportera näring. Bladen är ogrenade, runt en halv centimeter breda och över en meter långa i djupa, skyddade miljöer, men endast två till tre decimeter långa på grunda, mer exponerade bottnar. I Västra Götalands län och Hallands län förekommer små bestånd av den mindre arten dvärgålgräs (Zostera noltii) på ett 30-tal kända lokaler. Arten hittas främst grunt på skyddade lokaler med finkorniga silt- eller lersediment. 11 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Dvärgålgräs är vanligt förekommande i tidvattensområden i Västeuropa, och når sin ostliga utbredningsgräns i Västerhavet. Ett minskande antal fynd av arten i svenska vatten gör att den idag är rödlistad och bedöms som Sårbar (VU; ArtDatabanken 2015). I Västra Götalands län hittas även smalt ålgräs (Z. angustifolia) på ett fåtal lokaler. Arten är liksom dvärgålgräs rödlistad och bedöms som Starkt hotad (EN) av ArtDatabanken. Det är dock oklart om den utgör en egen art eller en underart av Z. marina (se nedan). Ålgräsängar i Västerhavet domineras oftast helt av Z. marina, men i grunda, mer utsötade miljöer är ängarna ofta blandade med hårnating (Ruppia maritima) och skruvnating (R. cirrhosa). I Östersjöns bräckta vatten växer ålgräs ofta i blandade bestånd tillsammans med sötvattensfröväxter som borstnate (Potamogeton pectinatus), ålnate (P. perfoliatus), trådnate (P. filiformis), hårsärvar (Zannichellia spp.) havsnajas (Najas marina), tre arter av slingor (Myriophyllum spp.), samt ett stort antal arter av kransalger. Underarter och varieteter Smalt ålgräs (Z. angustifolia) som återfinns längs västkusten har oklar taxonomisk status då många anser att den är en mindre och smalbladigare variant av Z. marina (WoRMS 2016). Förväxlingsarter Dvärgålgräs urskiljs från ålgräset genom mindre storlek, smalare blad (1−2 mm) som har en urgröpning i toppen, samt frön som är släta till skillnad från ålgräset som har räfflade frön. Smalt ålgräs har blad som är 1−3 mm breda med 3 nerver (att jämföra med 5−9 nerver hos ålgräs). Natingar skiljer sig från ålgräs genom att de har en mer busklik struktur med trådformiga spetsiga blad. För uppgifter om skillnader mellan förväxlingsarter, se lämplig bestämningslitteratur såsom Mossberg & Stenberg 2005. I resterande delar av texten avses med ålgräs endast arten Z. marina eftersom den oftast är helt dominerande i ålgräsängar, och det är den svenska sjögräsart som det finns mest kunskap om. Bevaranderelevant genetik Genetisk variation Den genetiska variationen hos ålgräs i Västerhavet är relativt hög, där små skillnader hittas mellan olika ängar, och där storleken på enskilda kloner (genetiskt identiska individer) varierar mellan 2 och 10 meter i de undersökningar som gjorts (Boström m.fl. 2014, Eriander m.fl. 2016). De små skillnaderna mellan olika bestånd tyder på regelbunden sexuell reproduktion och frekvent genetisk utbyte mellan populationer, troligen via spridning av flytande blomskott med frön. Den genetiska variationen är betydligt lägre i Östersjön där den sexuella reproduktionen är låg. Längs den svenska ostkusten i Egentliga Östersjön hittas större skillnader mellan olika ålgräsängar och i 12 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Ålandshav, vid gränsen av artens utbredningsområde, kan hela ängar utgöras av enskilda kloner. De största av dessa ängar skattas vara över 1000 år gamla (Reusch m.fl. 1999, Boström m.fl. 2014). Genetiska problem Den låga genetiska variationen hos ålgräsängar i norra Egentliga Östersjön tyder på mycket lågt genetiskt utbyte mellan olika ängar och områden. Även om den höga åldern på de gamla ängarna i Ålands hav tyder på att dessa kloner är motståndskraftiga, så kan den låga genetiska variationen göra dessa ängar känsliga, t.ex. för klimatförändringar. Biologi och ekologi Livscykel Sexuell förökning hos ålgräset sker genom blombildning på speciella reproduktiva skott som bildas under våren och försommaren. Från dessa skott släpper hanblommor trådformigt pollen som transporteras med strömmar genom vattenmassan till honblommor på en annan planta. Efter befruktningen utvecklas fröna i hölstret över sommaren tills de är mogna på hösten. De släpper då från blomskottet och faller till botten. Ett skott som blommar dör efter frösättningen varför blomning representerar ett slutstadium i skottets livshistoria. Medellivslängden för ett ålgrässkott är runt 1,5 år (DeCock 1980, Borum m.fl. 2004). I svenska vatten vilar de flesta frön över vintern, och gror först i mars–april nästföljande år. Studier i Bohuslän visar att mindre än 1 % av fröna som släpps på hösten överlever och gror på våren. De viktigaste orsakerna till de höga förlusterna av frön anses vara predation från strandkrabbor (Carcinus maenas) och transport av vågor och strömmar bort från lämpliga områden. Fröskotten som överlever tillväxer snabbt till vuxna plantor, och kan bilda reproduktiva skott samma år, även om de flesta skott gör det först under den andra tillväxtsäsongen (Infantes m.fl. 2016). Föröknings- och spridningssätt Ålgräset förökar och sprider sig både asexuellt (vegetativt) och sexuellt via frön. Vegetativ tillväxt är den vanligaste formen av förökning i Sverige. I Bohuslän utgörs nya skott till ca 65 % av asexuell tillväxt och 35 % av frötillväxt (Källström m.fl. 2008). I Egentliga Östersjön sker förökningen nästan uteslutande genom asexuell tillväxt (Boström m.fl. 2014). Den vegetativa tillväxten sker genom förgreningar längs med jordstammen, där nya skott skjuter upp. Horisontell utbredning via vegetativ tillväxt är relativt långsam och varierar mellan 16 och 31 cm per år (Olesen & Sand-Jensen 1994, Borum m.fl. 2004). Vid restaurering kan dock enskilt planterade skott i frånvaron av konkurrens tillväxa mycket snabbt och sätta upp till 10 nya skott inom 3 månader och bilda meterlånga rhizom efter 14 månader i miljöer med god ljustillgång (Moksnes m.fl. 2016b). 13 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Enskilda frön sprids generellt inte långt från blomskotten. Studier visar att 80 % av ålgräsfröna stannar inom 5 m från platsen de släpptes (Orth m.fl. 1994). Studier som visar en explosiv utbredning av ålgräs tyder dock på att stora mängder frön sprids flera kilometer under speciella omständigheter (Orth m.fl. 2012). Däremot kan frön regelbundet spridas avsevärt längre via flytande blomställningar. Studier i Bohuslän visar att ålgräsets reproduktiva skott lätt lossnar när fröna är mogna, och att de har positiv flytkraft i minst 26 dagar, vilket skulle ge en potentiell spridning upp till 150 km med hjälp av vinddrivna ytströmmar (Källström m.fl. 2008). Dock sprids endast ett mindre antal frön med blomställningar (Harwell & Orth 2001) så även om denna spridningsmekanism är viktig från ett genetiskt perspektiv (Reusch 2002), så är den normalt en mycket långsam mekanism för t.ex. återetablering av förlorade ålgräsbestånd. Livsmiljö Ålgräset återfinns på grunda mjukbottensområden från ca 0,5 m djup ned till ca 10 m i opåverkade områden och kan växa såväl på finkorniga sediment med hög halt av organiskt material i skyddade områden som på mer exponerade miljöer med sediment bestående av sand och grus. Ålgräsets utbredning längs Sveriges kust sträcker sig från norska gränsen (salthalt 20−30 ‰) till Stockholms norra skärgård (salthalt ca 5 ‰; Boström m.fl. 2014). I Skagerrak finns ålgräset framför allt i skyddade vikar med leriga till sandiga sediment, vanligen på 1 till 4 meters djup. Längs Hallands exponerade kust har ålgräs en begränsad förekomst och hittas där i skyddade miljöer, medan stora ängar förekommer i Öresund på sandiga sediment, där arten regelbundet förekommer ned till 6 m djup. Stora ängar hittas också i mer skyddade miljöer längs Skånes sydkust vid Trelleborg, längs skånes kust i norra delarna av Hanöbukten, i stora delar av Blekinge samt i Kalmarsund. Till skillnad från på västkusten återfinns ålgräs i Östersjön ofta i mer exponerade, sandiga miljöer på 2 till 6 meters djup (Boström m.fl. 2014). Längs den svenska ostkusten i Egentliga Östersjön är ålgräset vanligt förekommande i många områden, men det är sällan den dominerande fröväxten i skyddade miljöer. Viktiga mellanartsförhållanden Snabbväxande påväxtalger och drivande mattor av fintrådiga alger kan utgöra ett allvarligt hot mot ålgräs, då de minskar tillgången på ljus och näringsämnen och kan orsaka syrebrist som snabbt kan slå ut stora bestånd. Snabbväxande fintrådiga alger är främst ett problem i övergödda kustområden, samt i områden där avsaknad av stora rovfiskar orsakat en s.k. trofisk kedjereaktion, vilket medför att förekomsten av små rovfiskar och krabbor ökar vilket i sin tur minskar små betande kräftdjur som kan kontrollera tillväxten av snabbväxande alger (se nedan). Små rovfiskar som kan orsaka problem om de blir för talrika är t.ex. storspigg (Gasterosteus aculeatus) och svart smörbult (Gobius niger). De viktigaste algbetarna i svenska vatten som kan skydda ålgräset från påväxt är märlkräftor av släktet Gammarus och vattengråsuggor av släktet Idotea. Snabbväxande alger som dominerar i algmattor är grönalger av släktet Ulva och Cladophora, samt brunalger av släktet Ectocarpus (Moksnes m.fl. 2016a). 14 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Strandkrabbor kan påverka ålgräs negativt genom att äta upp ålgräsfrön och minska ålgräsets reproduktion och spridningsmöjligheter (Moksnes m.fl. 2016b). Strandkrabbor kan även konsumera vuxna ålgrässkott och gräva upp plantor och därigenom orsaka skador på naturliga bestånd och på planteringar av ålgräs (Garbary m.fl. 2014). Strandkrabba är en av de arter som ökat till följd av att bland annat torsken i Västerhavet har minskat (Eriksson m.fl. 2011). Det saknas dock studier på hur strandkrabbor påverkar ålgräskott i svenska vatten. Betande sjöfåglar, som svanar och gäss, kan också utgöra ett hot mot grunt växande ålgräsängar som fåglarna kan nå från ytan. Detta kan möjligen utgöra ett speciellt hot mot det rödlistade dvärgålgräset som växer grunt. Det saknas dock studier på hur betning från dessa arter påverkar ålgräs i svenska vatten. I områden som förlorat ålgräsängar kan botten till stora delar täckas av mattor av drivande fleråriga alger, som ofta domineras av sågtång (Fucus serratus) och rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis). Dessa drivande algmattor kan effektivt motverka återetablering av ålgräs i ett område då de skuggar eller river loss nyrekryterade ålgräsplantor (Moksnes m.fl. 2016b). Infektion av slemsvampen Labyrinthula zosterae utgör också ett potentiellt hot mot ålgräs. Ett massutbrott av slemsvampen på 1930-talet slog ut runt 90 % av ålgräset i Nordatlanten, och mindre utbrott förekommer än i vissa delar av världen. Idag är slemsvampen vanligt förekommande i små koncentrationer hos ålgräs utan att orsaka någon dödlighet. Studier i Västerhavet visar i nuläget på låga koncentrationer och inget tyder på att Labyrinthula-infektionen varit involverad i de förluster av ålgräs som skett under senare tid (Moksnes m.fl. 2016a). Artens lämplighet som signal- eller indikatorart Eftersom ålgräs har en stor geografisk utbredning, växer i grunda områden där den mänskliga aktiviteten är stor och är känslig för flera typer av mänskliga störningar är den mycket lämplig som indikatorart. Den används inom marin miljöövervakning i många länder både i Europa och i Nordamerika (Orth m.fl. 2006). I Europa används ålgräs bl.a. som en indikator för klassning av ekologisk status enligt Vattendirektivet i många länder (Marba m.fl. 2013). I exempelvis Danmark övervakas årligen djuputbredningen av ålgräs vid totalt 65 olika lokaler, vilket utgör en central indikator för att bedöma om danska kustvatten uppnår god status (Krause-Jensen m.fl. 2005, Naturstyrelsen 2011). Ålgräs är en viktig status indikator för deskriptor 5 (ingen övergödning) i EUkommissionens beslut om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten enligt havsmiljödirektivet. Den areella utbredningen och utsträckningen av ålgräs som habitatbildande art är en viktig statusindikator för deskriptor 1 (biologisk mångfald) eftersom förändringar i utbredningen påverkar många av de arter som använder ålgräs som livsmiljö (EU 2010). Till skillnad från många länder i Nordeuropa saknar Sverige idag nationell miljöövervakning av ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a). 15 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Utbredning och hotsituation Historik och trender Förändringar sedan 1880-tal i Västerhavet I Sverige saknas data på ålgräsets utbredning i början av 1900-talet, men troligen har det historiska förloppet varit jämförbart med det i Danmark. Utbredningen av ålgräs i de danska kustvattnen har kartlagts i mer än 100 år och visar att dagens utbredning bara är 20−25 % av den vid 1900-talets början (Frederiksen m.fl. 2004). På 1930-talet försvann det mesta av ålgräset i Danmark i vad som tros ha varit en infektion av slemsvampen Labyrinthula zosterae i kombination med en period av höga temperaturer (Rasmussen 1977). Ålgräset återkoloniserade därefter delar av det tidigare utbredningsområdet fram till 1960-talet, men återtog aldrig helt den forna utbredningen, möjligen på grund av att en del lämpligt substrat hade eroderat bort. Efter 1960-talet minskade återigen utbredningen av ålgräs, troligen i huvudsak på grund av övergödning och minskad ljustillgång. I jämförelse med bestånden av ålgräs på 1930-talet har djuputbredningen halverats i dagens bestånd, från en maximal djuputbredning på runt 5−7 m i fjordar och 8−10 m i öppet vatten i Kattegatt på 1930-talet, till 2−3 m, respektive 4−5 m (Boström m.fl. 2003). Nya analyser tyder på att ålgräset i nordvästra Kattegatt regelbundet hittades på djup runt 15 m på 1880-talet, vilket indikerar en dramatisk försämring av siktdjupet i Kattegatt, och att ålgräset historiskt kan ha växt över stora delar av västra Kattegatt där det inte återfinns idag (Loo 2015). Förändringar sedan 1980-talet i Bohuslän Under 1980-talet genomfördes inventeringar av grunda havsområden i flera kommuner i Bohuslän, då bland annat utbredningen av ålgräs inventerades noggrant. År 2000–2004 upprepades fältinventeringarna i forskningssyfte och det kunde då konstateras att 62 % av ålgräset försvunnit sedan 1980-talet (Baden m.fl. 2003, Nyqvist m.fl. 2009), vilket motsvarar en förlust på ca 12 500 ha ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a). Graden av förlust varierade dock stort mellan olika områden. I Kungälvs kommun hade 87 % av ålgräset i inventerade områden försvunnit, vilket motsvarar mer än hälften av den totala förlusten i Bohuslän. I Lysekils och Stenungsunds kommun hade ålgräset minskat med mindre än 20 %. Förlusterna av ålgräs i Bohuslän sedan 1980-talet består i huvudsak av att hela ålgräsängar försvunnit eller att de grundare delarna av ängen förlorats och inte av en minskad djuputbredning. Fältkarteringar utförda i Kungälvs kommun och i den angränsande Hakefjorden i Stenungsunds kommun 2015 visade att förluster av ålgräs fortsatt i området. Totalt hade utbredningen av ålgräs minskat med ca 80 % (motsvarande ca 290 ha) sedan 2004. I Kungälvs kommun återstår idag mindre än 2 % (ca 13 ha) av de 770 ha ålgräs som hittades inom det inventerade området i början av 1980-talet. Flertalet av dessa ängar är dessutom svårt fragmenterade och består av meterstora fläckar av ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a). 16 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Förändringar i övriga delar av Sverige Det saknas historisk data på den areella utbredningen av ålgräs från övriga delar av landet, varför det är svårt att utvärdera om några förluster har skett. Det finns dock inga indikationer på att förluster liknande de som har observerats i Bohuslän sedan 1980-talet ska ha skett i någon annan del av landet. Den begränsade regionala övervakningen av ålgräs, som i huvudsak hittas i södra Sverige indikerar inga betydande förluster under de senaste 1020 åren. Intervjuer med äldre personer tyder på att det historiskt har funnits stora ålgräsängar längs Ölands östkust, i områden där drivande mattor av rödalger nu dominerar (pers. komm. R.B. Jönsson, Länsstyrelsen i Kalmar län, 2016). Övervakning av ålgräs runt Mörbylånga i Kalmarsund 1982−1988 visade också en tydlig minskning av ålgräs (Persson m.fl. 1989). I övrigt saknas historiska uppgifter från Kalmar län. Det får också antas att minskningen i siktdjup på nästan 4 m mellan 1914 och 1991 som dokumenterats i Egentliga Östersjön (Sandén & Håkansson 1996) har minskat djuputbredning av ålgräs i samma omfattning, och troligen också fått stora negativa effekter på den areella utbredningen av ålgräs i långgrunda områden. Aktuell utbredning Det finns ingen heltäckande nationell inventering eller kartläggning av ålgräs i Sverige, men på regional och kommunal nivå har det gjorts en del inventeringar, framför allt i Västra Götaland, Halland, Skåne, Kalmar och Gotlands län. I Västra Götalands och Hallands län finns även skattningar av arealen ålgräs, även om de är osäkra. Utbredningen av ålgräs är mindre känd längs den svenska ostkusten norr om Öland. Västra Götalands län I Västerhavet har utbredningen av ålgräs och natingar (Ruppia spp.) skattats med hjälps av fältstudier (vattenkikare, droppvideo och ekolod) där stickprovstagningar genomfördes på 0−10 m djup mellan norska gränsen och Kullen åren 2002−2003. I studien hittades 86 % av allt sjögräs (till övervägande del bestående av ålgräs) grundare än 3 m och endast vid enstaka tillfällen djupare än 6 m. I denna studie skattades arealen sjögräs till ca 13 400 ha i Västra Götalands län, där majoriteten återfanns i fjordarna runt Orust och Tjörn (ca 8 400 ha; Stål & Pihl 2007). Försök har också gjorts på att kartera ålgräsets utbredning från 0 till 6 m djup i Västra Götalands län med hjälp av satellitbilder (SPOT-5), vilket år 2008 gav en skattning på ca 6 300 ha sjögräs (ålgräs och natingar; Lawett m.fl. 2013). Det finns alltså stora skillnader i skattningarna av arealen ålgräs och natingar i Västra Götalands län som under perioden 2002–2008, från ca 6 000 till 13 000 ha. 17 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Hallands län I studien med fältprovtagningar skattades arealen sjögräs i Hallands län till ca 5 300 ha (Stål & Pihl 2007). I den studien återfanns nästan allt sjögräs i de norra delarna i Kungsbacka kommun, framför allt i Kungsbackafjorden, medan mycket lite sjögräs hittades i de mer exponerade södra delarna av länet. Länsstyrelsen skattar att det finns ca 2 100–2 500 ha ålgräs i Hallands län, där ängar hittas ned till 7 m djup och enstaka plantor ned till 9 m djup. Även mindre ängar av dvärgålgräs har noterats på djup grundare än 1 m (pers. komm. B. Gustavsson, Länsstyrelsen i Hallands län, 2016). Baserat på dessa två tillgängliga inventeringar skattas arealen av ålgräs i Hallands län till mellan 2 000 och 5 000 ha. Skåne län Länsstyrelsen i Skåne har tillsammans med ett antal kommuner utfört inventering av ålgräs i Skånes kustvatten under 2000-talet med hjälp av stickprov av täckningsgrad och utbredningsdjup i vissa områden (Olsson 2005, Svensson 2014). Skattningar av den areella utbredningen av ålgräs saknas dock. Ålgräs undersöks kontinuerligt inom kustkontrollprogrammen i Öresund och längs sydkusten och det finns relativt god kännedom om var ålgräs växer i länet. Längs Skånes västkust hittas ålgräsängar i Laholmsbukten, Skälderviken och runt Hallands Väderö. Stora ålgräsängar hittas i större delen av Öresund där ängarna i de södra delarna växer ned till 7,5 m djup. Längs Skånes kust hittas stora ängar framför allt i skyddade miljöer, bl.a. vid Trelleborg (Fredshög), Ystad och i norra delarna av Hanöbukten (pers. komm. C. Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne län, 2016). Blekinge län Det förekommer stora ålgräsängar i Blekinge län, men heltäckande fältinventeringar och skattningar av arealer saknas. Utbredningskartor har modellerats inom Marmoni-projektet, men verifiering av modelleringen har inte genomförts. I Blekinge hittas ålgräs ofta i blandbestånd med bl.a. borstnate i grundare områden, medan rena ålgräsängar hittas djupare, ner till 9−10 m (pers. komm. U. Lindahl, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2016). Kalmar Län Den största förekomsten av ålgräs längs den svenska ostkusten hittas i de östra delarna av Kalmarsund (Boström m.fl. 2003), men det saknas en skattning av den areella utbredningen i Kalmar län. Länsstyrelsen inventerade förekomst och täckningsgrad av ålgräs i Kalmarsund 2006. Inventeringen visade mer eller mindre kontinuerlig förekomst i de östra delarna från Mörbylånga i söder till Borgholm i norr. Regional övervakning av ålgräs längs Ölands kuster sedan 2002, tillsammans med data från basinventeringen visar en huvudsaklig utbredning av ålgräs i Kalmarsund på mellan 2,5 och 4 m djup, med en maximal djuputbredning runt 8 m. På Ölands östkust hittas endast mindre 18 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX bestånd som tycks variera mycket i utbredning mellan åren (pers. komm. R.B. Jönsson, Länsstyrelsen i Kalmar län, 2016). Gotlands län På Gotland är ålgräs vanligt förekommande i mer skyddade miljöer, främst längs de östra delarna, där förekomst och utbredning har inventerats vid flera tillfällen sedan 2006. På de flesta undersökta lokalerna hittas ålgräs från ca 3 till 6 m djup, med en maximal djuputbredning på ca 8 m, och ingen klar trend på förändrad djuputbredning kan ses sedan 2006 (Pettersson 2013). I Vägumviken i nordöstra Gotland skattades den areella utbredningen av ålgräs till ca 150 ha. Det saknas kunskap om den totala utbredningen av ålgräs i länet (pers. komm. D. Johansson, Länsstyrelsen i Gotlands län, 2016). Östergötlands, Södermanlands och Stockholms län Ålgräs förekommer längs kusten i Östergötlands och Södermanlands län upp till Norrtäljeviken i Stockholms län, men förekomst och djuputbredning är dåligt undersökt. Ålgräs har inventerats i vissa skyddade områden, och i Stockholms skärgård ingår ålgräs i miljöövervakningen på vissa lokaler och ingen större förändring i djuputbredning har noterats (pers. komm. S. Råberg, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2016). Aktuell hotsituation I svenska havsområden anses övergödning i kombination med överfiske (genom övergödningslika kaskadeffekter) utgöra huvudorsaken till observerade förluster av ålgräs i Västerhavet, och fortsatt utgör detta det största hotet mot ålgräs (se ovan). Även i Östersjön anses storskaliga förändringar orsakade av övergödning och överfiske utgöra ett allvarligt hot. I tillägg anses kustexploatering, muddring och dumpning av muddermassor, ankring och propellerskador från fritidsbåtar, samt eventuellt förändrad landavrinning och klimatförändringar utgöra allvarliga hot i både Västerhavet och Östersjön. Exploatering av kustzonen sker ofta i områden som är skyddade från vågexponering, vilket drabbar ålgräset extra hårt eftersom det är just i dessa miljöer som ålgräset i huvudsak växer. Anläggande av hamnar med muddring av farleder och terminalområden där grundområden fylls ut kan leda till permanenta förluster av ålgräshabitat. Likaså kan anläggningen av småbåtshamnar och utbyggnad av befintliga marinor längs kusten leda till permanenta förluster till exempel på grund av muddringsverksamhet, anläggande av vågbrytare eller skuggning från bryggor och båtar. Även upprättandet av en enskild brygga innebär en permanent skuggning av botten som, beroende av bryggans konstruktion kan innebära förluster av sjögräs direkt under och en bit ut från bryggan (se nedan). Ökade båtaktiviteter i ett område skapar en större risk för skador från exempelvis ankring och propellerdriven suspension av sediment. Förutom dessa direkta effekter leder muddringen ofta till försämrad vattenkvalitet på grund av ökad grumlighet och 19 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX en ökad sannolikhet för resuspension av sediment. Om dumpning av muddermassor sker inomskärs kan det innebära en allvarlig försämring av vattenkvaliteten då sediment kan spridas långt ifrån dumpningsplatsen. Detta gör att även ålgräsängar som ligger långt ifrån det exploaterade området kan påverkas negativt av försämrad vattenkvalitet eller sedimenterande partiklar (Moksnes m.fl. 2016a). Andra verksamheter i kustzonen som kan påverka ålgräshabitat är kabeldragningar där kablar eller rörledningar behöver grävas eller spolas ner i botten. Avrinning från land kan, förutom näringsämnen, föra med sig sediment och organiskt material som försämrar ljusförhållandena i vattnet med skadliga följder för ålgräs och annan vegetation. Stora förluster av sjögräs har rapporterats från flera delar av världen som ett resultat av ökad tillförsel av sediment genom landavrinning (Borum m.fl. 2004). I Sverige är dock effekterna av sediment och organiska ämnen från landavrinning på ålgräs dåligt undersökta. Orsaker till tillbakagång Den dokumenterade halveringen av ålgräsets djuputbredning i Kattegatt sedan i början av 1900-talet anses i huvudsak vara orsakad av förminskat siktdjup till följd av övergödning (Baden m.fl. 2003, Boström m.fl. 2003). Näringsbelastningen på Västerhavet har ökat 4−8 gånger sedan 1930-talet vilket har resulterat i stora ekologiska effekter, bl.a. annat minskad djuputbredning av makrovegetation (Rosenberg m.fl. 1990). Huvudorsaken till de omfattande förluster av ålgräs som skett i Bohuslän sedan 1980-talet anses vara en kombination av övergödning och överfiske. Övergödning anses vara en viktig förklaring till en dramatisk ökning av fintrådiga algmattor i grunda kustområden i Bohuslän (Pihl m.fl. 1999). Ökningen av algmattor har skett under samma period som ålgräset har minskat och mattorna täcker många ålgräsängar under sommaren (Baden m.fl. 2003). Nya studier visar att den ökade utbredningen av algmattor har en tydlig koppling till det omfattande fisket, som har minskat biomassan av bl.a. torsk i Västerhavet med 90 % sedan 1980-talet (Moksnes m.fl. 2011). När stora rovfiskar försvinner sker en s.k. trofisk kedjereaktion i kustekosystemet, som leder till en ökning av förekomsten av små rovfiskar och krabbor, vilket minskar förekomsten av små algbetande kräftdjur och därmed ökar mängden snabbväxande algmattor (Moksnes m.fl. 2008, Baden m.fl. 2012). För att komma tillrätta med de negativa förändringarna av kustvegetationen behövs därför åtgärder både mot närsaltsutsläpp och åtgärder för att säkerställa ett fungerande ekosystem med friska bestånd av stora rovfiskar och algbetande kräftdjur (Moksnes m.fl. 2011). I tillägg anses kustexploatering vara en viktig anledning till ålgräsets tillbakagång. I Västerhavet växer ålgräs i huvudsak i grunda, skyddade mjukbottensområden där exploateringstrycket är stort för hamnar, marinor, bryggor och annan konstruktion. Idag är en betydande andel av grundområden längst den svenska kusten exploaterade, och andelen fortsätter att öka. År 2008 genomförde länsstyrelserna en inventering av den småskaliga 20 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX exploateringen i Västerhavet och fann totalt ca 7000 bryggor och 600 båthamnar mellan Strömstad och Malmö, där antalet hade ökat med 200 bryggor och 9 hamnar under de sista 5 åren (Pettersson 2011). Nya studier visar att den sammanlagda effekten av småskalig exploatering är betydande. Preliminära resultat från studier i Västra Götalands län tyder på att enbart skuggningseffekten från bryggor har orsakat en förlust på över 50 ha ålgräs och att ytterligare 350 ha har påverkats negativt (ca 50 % reduktion i täckningsgrad) (L. Eriander m.fl., opubl. data). Arealen av ålgräsängar som påverkas av bryggor utgör nästan 7 % av allt ålgräs i länet (ca 6 300 ha utifrån fjärranalys), varför denna småskaliga exploatering måste ses som ett betydande hot mot ålgräsängarna. Detta gäller framför allt i områden där stora förluster av ålgräs har skett, som t.ex. i Kungälvs kommun där över 98 % av ålgräset försvunnit inom inventerade områden sedan 1980-talet och där det idag endast återstår ca 13 ha ålgräs (Moksnes m.fl. 2016a). Sammantaget så medför denna småskaliga exploatering att tillgängligt livsutrymme för ålgräs kontinuerligt minskar. Det indikerar också att det rättsliga skyddet för ålgräs inte fungerar på ett tillfredställande sätt (se Moksnes m.fl. 2016a för mer information). Övergödning och kustexploatering anses också vara de huvudsakliga hoten mot ålgräs i Öresund och längs den svenska ostkusten. Längs Ölands östra kust anses en ökad förekomst av drivande mattor av rödalger vara en förklaring till en möjlig tillbakagång av ålgräs (se nedan). Längs Skånes västkust anses stormar ha orsakat naturlig tillbakagång av ålgräs på vissa lokaler (pers. komm. C. Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne län, 2016). Troliga effekter av olika förväntade klimatförändringar Klimatförändringar förväntas främst påverka ålgräset genom global uppvärmning, höjning av havsnivån, förändrade nederbördsmängder samt ökad styrka och frekvens på stormar (Duarte 2002, Orth m.fl. 2006). Konsekvensen av dessa förändringar kan vara svåra att förutse, speciellt då de sker i kombination med annan mänsklig påverkan såsom övergödning, omfattande fiske och exploatering av kustzonen (Carr m.fl. 2012). I Sverige förväntas nederbörd och avrinning från land att öka, vilket kan leda till ett mer utsötat tillstånd där salthaltsgradienterna i Östersjön kommer att förskjutas söderut, vilket skulle få mycket stora effekter på ålgräsets nordliga utbredning i Östersjön. Förhöjda sommartemperaturer kan gynna tillväxten av fintrådiga algmattor, vilket indirekt kan missgynna ålgräset, speciellt om högra temperaturer samtidigt leder till låga syrehalter i vattnet (Moksnes m.fl. 2016a). Skyddsstatus i lagar och konventioner Här beskrivs kort vad ålgräs har för status i nationell lagstiftning, EU-direktiv, EU-förordningar och internationella överenskommelser som Sverige har ratificerat. Texten hanterar endast den lagstiftning etc. där arten eller 21 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX naturtypen har pekats ut särskilt i bilagor till direktiv och förordningar. Den generella lagstiftning som kan påverka en art eller den naturtyp eller område där arten förekommer finns inte med i detta program. Nationell lagstiftning Det finns ingen lagstiftning som syftar till att skydda enbart habitatet ålgräsängar. Däremot finns det en stor mängd lagstiftning som anger vilket rättsligt skydd dessa habitat har mot olika typer av påverkan. Ofta finns det generella krav på verksamhetsutövare att iaktta försiktighet och visa hänsyn, i andra fall specifika krav för ett visst geografiskt område (se Moksnes m.fl. 2016a för detaljer). I texten nedan med förslag på åtgärder hänvisas till relevant nationell lagstiftning. EU-lagstiftning Enligt Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) ska utbredningen av bl.a. gömfröiga växter, där ålgräs ingår, utgöra en biologisk kvalitetsfaktor för att bedöma ekologisk status i kustvatten. Ålgräs nämns specifikt som en viktig indikator för deskriptor 5 (ingen övergödning) i EU-kommissionens beslut om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten enligt havsmiljödirektivet. Den areella utbredningen och utsträckningen av ålgräs som habitatbildande art ansågs också vara en viktig indikator för deskriptor 1 (biologisk mångfald) eftersom förändringar i utbredning påverkar många av de arter som använder ålgräs som livsmiljö (EU 2010). Sverige har ett ansvar för att bevara de naturtyper som listas i bilaga 1 till EU:s art- och habitatdirektiv (1992/43/EEG). Ålgräs kan förekomma i följande naturtyper: 1110 Sublittorala sandbankar, 1130 Estuarier och 1160 Vikar och sund (Naturvårdsverket 2011). Internationella konventioner och aktionsprogram (Action plans) Ålgräs är upptagen på Ospars lista över hotade arter och habitat, vilket medför att medlemsländerna (inkl. Sverige) förbinder sig att övervaka biotopens utbredning och status (OSPAR 2008, 2012). Eftersom biotopen ålgräsäng anses vara en viktig livsmiljö för många arter också i Östersjöområdet, inkluderas den i Helsingforskonventionens (Helcom) generella skydd, där den är upptagen på Helcoms rödlista över viktiga livsmiljöer (Helcom 2013). Övriga fakta Tillståndskrav För att få starta och driva verksamheter eller genomföra åtgärder som kan skada miljön, krävs tillstånd enligt miljöbalken. De verksamheter som kan påverka ålgräsängar kan delas in i vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. 22 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Vattenverksamhet Vattenverksamhet är alla fysiskt påverkande verksamheter och åtgärder i vattenområden, t.ex. muddring, utfyllnad, rör- och kabeldragning och anläggande av bryggor. All vattenverksamhet, som inte särskilt är undantagen enligt 11 kap. 11 § i miljöbalken, är tillståndspliktig. I de fall en vattenverksamhet endast berör en mindre areal, i havet gäller gränsen 3000 m2, är verksamheten anmälningspliktig och en anmälan om verksamheten ska lämnas till länsstyrelsen. Bedöms åtgärden, oavsett påverkad areal, medföra betydande miljöpåverkan är den tillståndspliktig. Alla verksamheter som påverkar mer än 3000 m2 bottenareal är tillståndspliktiga och kräver ansökan inklusive miljökonsekvensbeskrivning till mark- och miljödomstolen. Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet är verksamhet som leder till utsläpp av t.ex. skadliga substanser som gifter, syreförbrukande substanser eller närsalter som kväveoch fosforföreningar. Miljöfarlig verksamhet prövas av miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen eller av mark- och miljödomstolen. Miljöfarlig verksamhet prövas enligt reglerna i 9 kap. miljöbalken. Erfarenheter från tidigare åtgärder som kan påverka bevarandearbetet Skyddade områden med ålgräsängar i Västra Götalands län Det saknas en nationell sammanställning på hur mycket ålgräs som skyddas av marina områdesskydd i Sverige idag, samt hur väl detta skydd fungerar i praktiken. I Västra Götalands län har länsstyrelsen utfört preliminära beräkningar av skyddet. I länets kustområden finns idag ca 90 olika skyddade områden med ålgräs (ca 30 Natura 2000-områden, 1 nationalpark, 62 naturreservat/naturvårdsområden och 1 biotopskydd). Flertalet naturreservat och Natura 2000-områden överlappar helt eller delvis i vattenområdet, varför det i praktiken finns ca 70 olika marina områden med skydd i kustområdet, dessa täcker ca 1 191 km2 marina miljöer (ca 36 % utgörs av nationalparken Kosterhavet). Av länets skattade ca 39 000 ha grunda bottnar inom intervallet 0–6 m ligger ca 18 000 ha (46 %) inom dessa områdesskydd. Den totala arealen av ålgräs i länet skattades via fjärranalys (Lawett m.fl. 2013) under perioden 2008−2014 till ca 6 324 ha, varav 3 023 ha (48 %) återfanns inom skyddade områden. Av totalt ca 60 skyddade områden med ålgräs bedömdes fler än 20 naturreservat ha bristande föreskrifter eller helt sakna föreskrifter för den marina miljön. Dessa områden uppskattas innehålla över 500 ha ålgräs (pers. komm. E. Lawett, Länsstyrelsen i Västra Götalands län). Analysen visar att även om en stor andel av länets grunda bottnar och ålgräsängar återfinns inom skyddade områden, saknar många av dessa formella skydd i reservatens föreskrifter. Sannolikt ser situationen ut på ett liknande sätt även i andra delar av landet. Det är därför angeläget att identifiera naturreservat med marina miljöer som har bristande skydd för grunda mjukbottensmiljöer och revidera föreskrifterna. Det är också viktigt att 23 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX arbeta vidare med att utöka områdesskyddet för ålgräsängar, speciellt i områden där stora förluster skett. I Västra Götalands län gör länsstyrelsen bedömningen att det är motiverat att inkludera en stor andel av grunda havsmiljöer och i synnerhet ålgräsängar inom marina områdesskydd. Detta eftersom dessa miljöer har mycket höga naturvärden, endast utgör en liten andel av den totala havsmiljön (under 5 % av Västra Götalands havsområde) och befinner sig närmast kusten där den mänskliga påverkan är störst. Analys av det rättsliga skyddet för ålgräsängar i Västra Götalands län Preliminära resultat från en nyligen genomförd studie av runt 150 ärenden avseende ansökningar om dispens från strandskyddet och anmälan om vattenverksamhet för konstruktion av bryggor i Bohuslän mellan 2011 och 2015 visade att endast ca 25 % av bryggärendena stoppades. Även då ärendena var inom marina områdesskydd stoppades mindre än häften av bryggorna. Förekomsten av ålgräs beaktades i mycket liten omfattning i de undersökta ärendena. Andelen ärenden som stoppades var till och med lägre i områden med ålgräs (20 %) än i områden utan vegetation (Eriander m.fl. i manuskript). Resultaten tyder på att det saknas ett fungerande rättsligt skydd för ålgräs och att handläggningen av dessa ärenden behöver ses över så att man tar en tydligare hänsyn till förekomsten av ålgräs. Erfarenheter av ålgräsrestaurering i USA I USA har transplantering av sjögräs använts som metod för att restaurera skadade eller förlorade habitat sedan 1940-talet, och idag finns väl fungerande, vetenskapligt baserade metoder (Fonseca m.fl. 1998). De flesta projekt har varit relativt små (mindre än 1 ha), men flera större projekt upp till 400 ha har också genomförts, dock ofta med endast 50 % lyckat utfall. Det finns exempel på när kompensationsrestaurering har tillämpats särskilt framgångsrikt, t.ex. i södra Kalifornien där runt 90 % av alla ålgräsrestaureringar sedan 1980-talet har uppnått satta mål. Det som skiljer Kalifornien från andra delar av USA är att statliga och federala myndigheter, tillsammans med olika privata aktörer, har utvecklat en detaljerad vägledning för restaurering av ålgräs som har använts i alla kompensationsärenden sedan 1991. Vägledningen är i sig inget juridiskt bindande dokument, men den ligger till grund för de råd som National Marine Fisheries Service lämnar i ärenden som rör kompensation av ålgräs. För mer information om tidigare erfarenheter hänvisas till Handbok för ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i Sverige (Moksnes m.fl. 2016a). 24 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Vision och mål Vision Livskraftiga ålgräsängar växer på historiska utbredningsdjup och arealer över hela sitt potentiella utbredningsområde i Sverige, från norska gränsen till Norrtäljeviken i Stockholms län, och förser naturen och människan med ekosystemfunktioner och tjänster. Långsiktigt mål (2035) Artrika ålgräsängar har gynnsam bevarandestatus enligt Art- och habitatdirektivet och det finns inte längre skäl för att ha någon av ålgräsarterna på rödlistan. Regionala och lokala åtgärder mot näringsbelastning har minskat övergödningen i svenska kustområden. Åtgärder har ökat förekomsten av stora rovfiskar i kustekosystem och näringsvävarna är i balans, vilket har lett till att förekomsten av fintrådiga algmattor har minskat. Miljöförhållandena för tillväxt av ålgräs är goda i alla svenska kustområden. En storskalig återhämtning av ålgräs har skett där grunda mjukbottenområden som har naturligt goda förutsättningar för ålgräsängar är beväxta, och siktdjupet vid kusten medger den historiska djuputbredningen. Den mycket begränsade exploatering av grunda mjukbottnar med ålgräsängar, eller med potential för ålgrästillväxt, som ändå sker kompenseras fullt ut genom restaurering. Genomförda kompensationsåtgärder planeras så att det inte sker någon nettoförlust av potentiellt ålgräshabitat. Minst 100 ha ålgräs har restaurerats i Sverige till år 2030. Kortsiktiga mål (2021) Ålgräset är kartlagt inom hela utbredningsområdet. Den areella utbredningen och djuputbredningen av ålgräs övervakas inom nationell och regional miljöövervakning och används vid statusklassning enligt vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen. Antalet inrättade biotopskyddsområden för ålgräs har ökat kraftigt, framför allt i södra Bohuslän. Merparten av skyddade områden med förekomst av ålgräs har skydd för ålgräset inskrivet i syfte och föreskrift. Riktad tillsyn över ålgräsets skydd bedrivs. Ytor med dvärgålgräs har fullt skydd mot all exploatering. Nya metoder är utvecklade som förbättrar miljön för ålgrästillväxt lokalt och tillåter restaurering och naturlig återväxt av ålgräs. Minst 10 ha ålgräs har framgångsrikt restaurerats i Västerhavet till år 2021. Information om ålgräsets värden och status är väl spridd till berörda som har en direkt eller indirekt påverkan på dess utbredning. Utbildning om ålgräsets samhällsekonomiska värde, känslighet och tekniska möjligheter i händelse av behov av kompensation ges till personal vid mark- och miljödomstolar, handläggare av 25 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX vattenverksamhet och strandskyddsdispenser, samt planerare vid länsstyrelser och kustkommuner vars distrikt omfattar ålgräsets utbredningsområde. Vid prövning av ärenden enligt miljöbalken undviks exploatering av ålgräsängar så långt som möjligt. Förlust som trots allt uppstår (skadelindringshierarkin ska användas vid prövningen) på grund av tillståndsgiven verksamhet kompenseras med restaurering av ålgräsängar så att ingen nettoförlust av ålgräshabitat sker. Bristanalys Inventeringsbrist Heltäckande kartor över påverkanstryck och marina livsmiljöers utbredningsområden och areal är av största vikt för en fungerande havsförvaltning. Idag finns ingen heltäckande nationell inventering eller kartläggning av ålgräs i Sverige, men inventeringar av areell utbredning eller förekomst har utförts i flera län. I Västra Götalands län och i Hallands län finns skattningar av areell utbredning av ålgräs baserad på fjärranalys och fältinventeringar. I Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotlands län finns en relativt god uppfattning om var ålgräset förekommer, men skattningar av areell utbredning saknas. Längs den svenska ostkusten norr om Öland är utbredningen av ålgräs sämre känd. Kunskapsbrist Kunskapen kring vilka faktorer som varit mest avgörande för minskningen av ålgräsets utbredning i Bohuslän under senare decennier är långt ifrån fullständig, t.ex. saknas kunskap om hur stor effekten är av förändrade mönster i landavrinning, samt av dumpning av muddermassor. Det saknas också kunskap om omfattning och effekter av illegala verksamheter som t.ex. tillståndslösa bryggor och muddring, samt hur olika aktiviteter från fritidsbåtar påverkar ålgräsängar. Kunskapen om hur naturliga störningar från andfåglar och strandkrabbor påverkar återetableringen av ålgräs är också dålig. Restaureringsmetodiken är idag väl fungerande i de dominerande miljöerna i Västerhavet, men ännu relativt oprövad i Östersjön, där lämpliga planteringsmetoder behöver undersökas innan det kan rekommenderas i kompensationsärenden. Det finns processer som t. ex. bottendrivande makroalger och förhöjd sedimentresuspension, vilka motverkar möjlig restaurering och som kräver att andra åtgärder vidtas först. Kunskap om lämpliga åtgärder mot sådana processer behöver byggas upp. Förvaltningsbrist I de flesta havsområden ingår inte ålgräsängar som en indikator inom statusklassningar enligt vattendirektivet eller havsmiljödirektivet, trots att direktiven föreskriver att gömfröiga växter ska användas. 26 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Ett annat problem med dagens förvaltning av ålgräs är att det saknas ett landskapsperspektiv över utbredning och historiska förluster, liksom hur exploatering och andra hot mot ålgräs fördelar sig geografiskt. En effekt av detta är att den kumulativa påverkan från småskalig exploatering för t.ex. bryggor, småbåtshamnar och sjöbodar inte har uppmärksammats tillräckligt. Varje enskild exploatering har hanterats separat och därför inte bedömts som en allvarlig påverkan (Moksnes m.fl. 2016a). Nya studier visar dock att den sammanlagda effekten är betydande (se ovan under Orsaker till tillbakagång). Åtgärder och rekommendationer Sammanfattning av åtgärder I det här avsnittet ges en övergripande beskrivning av de åtgärder som föreslås genomföras under åtgärdsprogrammets giltighetstid. I Bilaga 1 finns en tabell med mer information om de planerade åtgärderna. Förvaltningen bör i första hand fokusera på förebyggande åtgärder för att stoppa den pågående förlusten av ålgräsängar. Den viktigaste åtgärden i detta avseende är att förbättra miljön och tillväxtförhållandena för ålgräs i Sveriges kustområden så att en storskalig naturlig återhämtning av ålgräs blir möjlig. Här krävs i första hand en intensifiering av arbetet med att minska näringsbelastningen till kusten, men också kraftfullare åtgärder för att återfå bestånd av stora rovfiskar i kustekosystemen. Här behövs även ökad kunskap om effekten av ökad landavrinning, dumpning av muddermassor inomskärs, samt lokala åtgärder som kan förbättra möjligheterna för ålgräs att tillväxa. Parallellt med dessa åtgärder bör skyddet av ålgräs stärkas för att stoppa den kontinuerliga förlusten av ålgräsängar orsakad av en ökande kustexploatering. Detta gäller speciellt i områden där stora förluster av ålgräs har skett. För att ta hänsyn till den kumulativa effekten av många små exploateringar är det viktigt att samordna förvaltningen av ålgräs mellan kommunerna inom varje län. Genom att upprätta samordnade handlingsplaner där underlag med utbredning av ålgräs och olika påverkansfaktorer sammanställs kommer förvaltningen att underlättas. För att öka skyddet av ålgräs är inrättande av biotopskydd för ålgräs och ett förstärkt skydd för ålgräs i befintliga marina naturreservat, samt utvidgat strandskydd viktiga redskap. Vidare är det viktigt att undersöka omfattningen och öka tillsynen av både tillståndsgivna samt otillåtna vattenverksamheter som kan påverka ålgräsängar, t.ex. bryggor och muddringar. Det är också viktigt att se över möjligheten att återställa större sammanhängande grundområden som är fragmenterade av bryggor och muddrade farleder. För en fungerande förvaltning av ålgräs är det centralt att ha kunskap om var ålgräset växer idag, samt hur utbredningen har förändrats över tid. Det är därför angeläget att en fullständig fysisk kartering av ålgräs sker inom hela 27 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX utbredningsområdet i Sverige, samt att arealen ålgräs skattas i alla kustvattentyper minst vart sjätte år i fas med förvaltningscyklerna enligt vattenförvaltnings- och havsmiljöförordningarna. Lika viktigt är det att den nationella övervakningen av kustvegetationen revideras så att grunda mjukbottensområden och utbredningen av ålgräs inkluderas och kan påverka statusklassningen av kustvatten enligt EU-direktiven. Om miljön tillåter tillväxt av ålgräs kan restaurering av förlorade ålgräsängar, genom transplantering av plantor från friska ängar, vara ett sätt att möjliggöra och påskynda en naturlig återhämtning av livsmiljön. Idag finns fungerande restaureringsmetoder för Västerhavet, och arbete pågår för att utveckla metoder för Östersjön. Restaurering kan också användas som kompensationsåtgärd om ålgräsängar förstörs vid t.ex. exploatering, för att minska en stegvis nettoförlust av miljön. Det är dock centralt att kompensationen inte påverkar prövningen av tillåtligheten av en verksamhet, utan endast används som en sista åtgärd efter att krav ställts på att undvika eller minska skadan. Detta är speciellt viktigt i södra Bohuslän där studier visar att restaurering kanske inte längre är möjlig i alla områden. Information och rådgivning Det finns ett stort behov av att förbättra den allmänna kunskapsnivån om ålgräsängarnas betydelse, värdet av att bevara dem, hur de kan påverkas av olika verksamheter och hur man bäst kan skydda dem. Sådan information bör riktas till både allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter. Särskilt viktigt är kunskapsuppbyggnad och informationsspridning till tillståndsmyndigheter som stöd i handläggning av strandskydds- och tillståndsärenden för vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. Lämpliga kanaler att sprida denna information är via TV, radio, tidningar, myndigheters webbplatser, Sveriges Ekokommuner, Miljösamverkan Sverige, regionala nätverk för samarbete kring hållbarhet och via kustvattenråd. Nedan följer förslag på informationsmaterial: Informationsfilmer och broschyrer om ålgräsets stora värde som livsmiljö och de viktiga ekosystemtjänster de ger samhället. Dessa bör riktas till politiker och handläggare på kommuner (översikts- och detaljplanerare), länsstyrelser, verksamhetsutövare såsom hamnföreningar och hamnbolag samt till allmänheten. Populärvetenskaplig broschyr/folder som kopplar samman åtgärdsprogrammet med Handboken för ålgräsrestaurering som riktas till kommuner, länsstyrelser och mark- och miljödomstolar. Broschyr med rekommendation för ökad användning av båtramper och båtförvaring på land istället för egen bryggplats riktas till allmänheten, handläggare på kommuner och länsstyrelser. 28 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Informationsspridning kring vad som är anmälnings-/tillståndspliktig vattenverksamhet samt vad strandskyddet innebär till bland annat fastighetsägare med strandfastigheter. Broschyr med rekommendation om hur bryggor bör utformas för att minimera påverkan på ålgräs och grunda bottnar riktad till allmänheten, handläggare på kommuner och länsstyrelser. Ankringsförbud, förtöjningsbojar och hastighetsbegränsningar markeras på sjökorten för att minska påverkan från båtlivet. Utbildning Utbildning om ålgräsängarnas viktiga funktioner för fungerande kustekosystem och viktiga aspekter vid kompensationsärenden bör riktas till personal vid mark- och miljödomstolar, kommunpolitiker, konsulter och handläggare av ärenden kring fysisk planering, vattenverksamhet, strandskydd och miljöfarlig verksamhet inom den offentliga förvaltningen. Det är viktigt att handböckerna kring ålgräsrestaurering (Moksnes m.fl. 2016a,b) tillsammans med detta åtgärdsprogram får en bred spridning, då handböckerna förutom den rent tekniska informationen om hur restaurering bör genomföras också innehåller en omfattande kunskapssammanställning rörande ålgräsängar, hoten mot dessa och hur man kan skydda och bevara dem. Speciellt viktigt är att rekommendationerna för ekologisk kompensation av ålgräs (se bilaga 2 i Moksnes m.fl. 2016a; https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovrigavagledningar/algras.html) når tillsyns- och prövningsmyndigheter samt verksamhetsutövare som kan komma att påverka ålgräs. Ny kunskap Även om kunskapsläget om ålgräs förbättrats väsentligt under senare år finns det fortfarande en rad områden där ny kunskap krävs för en effektiv förvaltning av svenska ålgräsekosystem. Nedanstående potentiella hot och åtgärder för ålgräs är dåligt undersökta idag och forskning behövs för att förbättra kunskapsläget (se Moksnes m.fl. 2016a,b för mer information): Direkta och indirekta effekter av landavrinning på vattenkvaliteten i kustzonen och tillväxten av ålgräs. Direkta och indirekta effekter på ålgräsängar från dumpning av muddermassor inomskärs. Omfattning och effekter av illegala överträdelser som skadar ålgräs. Hur effektiva dagens påföljder vid överträdelser är och om det krävs justering för att ge önskad effekt. Effekter av aktiviteter från fritidsbåtar (ankring, propellerskador m.m.). Effekter av betning och grävaktiviteter på ålgräs från andfåglar och strandkrabbor. 29 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Utveckling av storskaliga åtgärder som förbättrar miljön lokalt innan en restaurering kan genomföras, t.ex. att täcka över botten med grövre sediment, konstruktion av fysiskt skydd som motverkar vågerosion, avlägsna drivande mattor av alger, minska tätheter av strandkrabbor, m.m. (se bilaga 2 i Moksnes m.fl. 2016b). Utveckling av metoder som minimerar negativ påverkan från bryggor och småbåtshamnar, såväl vid nyanläggning som i befintliga hamnar. Övervakning Förvaltningen av ålgräsekosystem försvåras av att Sverige saknar nationell miljöövervakning av ålgräs och mycket sällan har inkluderat ålgräs vid bedömning av ekologisk status enligt vattenförvaltningsförordningen. Även om ålgräs är en av flera olika indikatorarter vars djuputbredning kan ingå för klassning av status av svenska kustvatten enligt vattendirektivet och havsmiljödirektivet, så ingår den i praktiken i mycket liten omfattning på grund av bedömningsgrundens utformning (se Moksnes m.fl. 2016a för mer information). Generellt är grunda mjukbottnar, där ålgräs och andra gömfröiga växter lever, kraftigt underrepresenterade inom dagens nationella övervakning och i Västerhavet saknas de helt (Havs- och vattenmyndigheten 2012, 2014). Dessa brister medför bl.a. att den dokumenterade förlusten av ålgräs i Västerhavet inte har påverkat statusklassningen av svenska kustvatten, vilket försvårar tillämpningen av EU-direktivens icke-försämringskrav och möjligheterna att stoppa exploatering av kvarvarande ålgräsängar. Övervakningen av ålgräs och bedömningsgrunderna för statusklassning bör därför förändras så att de uppfyller de krav som ställs från EU-direktiv och internationella konventioner (Moksnes m.fl. 2016a). Idag pågår ett arbete med att förbättra kvalitetsfaktorerna som används i Sverige inom vattendirektivet, där bl.a. bedömningsgrunderna för makrofyter utvärderas (se waters.gu.se) och under 2017 planeras ett nytt delprogram för övervakning av vegetationsklädda sedimentbottnar. I de inledande förslagen inkluderas djuputbredning och areell utbredning av ålgräs som indikatorer för grunda mjukbottensområden (Blomqvist m.fl. 2012). För att förbättra förvaltningen av ålgräs i Sverige föreslås följande förändringar av svensk övervakning och statusklassning enligt EU-direktiven (se Moksnes m.fl. 2016a för detaljer kring förslagen): 1. Övervakning och kartering Inkludera övervakning av ålgräsets utbredning i nationella/regionala övervakningsprogram i alla kustvattentyper inom ålgräsets utbredningsområde. Årlig övervakning av den maximala djuputbredningen av ålgräs i representativa områden i alla kustvattentyper Skattning av ålgräsets areella utbredning minst en gång per sexårig förvaltningscykel i alla kustvattentyper, via fjärranalys och/eller via fältinventering. 30 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX 2. Statusklassning a. Revidera kvalitetsfaktorer/indikatorer och bedömningsgrunder/kriterier inom vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen så att: Vegetationen i grunda mjukbottensområden inkluderas i statusklassningen i alla Sveriges kustvatten. Djuputbredning av ålgräs används vid statusklassning i alla kustvattentyper inom ålgräsets utbredningsområde. Areell utbredning av ålgräs används vid statusklassningen i alla kustvattentyper inom ålgräsets utbredningsområde. b. Använd tillgänglig data på förändringar av ålgräsets utbredning och expertbedömning vid statusklassning av vattenförvaltningens vattenförekomster och havsmiljöförvaltningens kustvattentyper tills övervakningsdata med nya bedömningsgrunder blir tillgängliga. Kartering Idag är utbredningen av ålgräs endast delvis känd i vissa län, och den areella utbredningen endast skattad i Västra Götalands län och Hallands län. En fullständig fysisk kartering av ålgräs och regelbundet återkommande arealskattningar är nödvändiga inom hela utbredningsområdet. Detta bedöms vara fullt möjligt med dagens tekniker (se nedan). Den traditionella metoden att kartera ålgräs är med hjälp av båt och vattenkikare där ytterkanterna av ängarna markeras med GPS-punkter, och transekter tas genom ängen för att bedöma täckningsgrad. Om siktdjupet är dåligt kan vattenkikaren kombineras med skattning från ekolod eller droppvideo. Även om denna metod är tid- och resurskrävande, så är den idag den bästa metoden för tillförlitliga skattningar av areell utbredning. I många områden kan effektiviteten höjas avsevärt om karteringen från båt kombineras med flygfoton, t.ex. från en drönare med högupplöst kamera. Med ett flygfoto som visar vegetationens utbredning kan det räcka att bekräfta förekomsten av ålgräs med hjälp av vattenkikare i stickprov (se Moksnes m.fl. 2016b för detaljer). Även fjärranalys med satellitbilder är på väg att utvecklas till ett viktigt komplement till kartering från båt (se nedan). Länsstyrelserna i Västra Götalands län, Östergötland och Kalmar arbetar idag inom biogeografisk uppföljning med att utveckla och testa metoder för att kartera ålgräs med fjärranalys av satellitbilder. Det aktuella bildanalysverktyget som bygger på spektrumidentifiering ger förbättrad identifieringskvalitet genom att resultat från slumpvisa stickprover från fält matas in i systemet. En tidigare brist med metoden har varit kvaliteten och bildtagningsfrekvensen från bildlevererande satelliter. Satellitsystemet Copernicus som nu har lanserats inom EU, och ytterligare kommer att förbättras under de närmaste åren, kommer att leverera satellitbilder av högre kvalitet och framförallt med en tätare frekvens. Detta gör det möjligt att genomföra analyser på bilder från den del av säsongen då ålgräsängarna är som mest uppvuxna och utbredda. Även fjärranalysmetoden kräver verifiering genom slumpvisa stickprov i fält. Hur omfattande verifiering som krävs för ett tillräckligt säkert analyssvar är i 31 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX dagsläget inte klart, men oavsett så kommer analys enligt denna metod att kunna leverera en klart bättre bild av variation över tid i utbredning av ålgräsängar än vad vi har idag. De problem som finns med denna satellitbaserade fjärranalys är bland annat att fel kan uppstå i analysen på grund av algpåväxt på ålgräset, begränsningar i siktdjupet vid bildtagning samt att det i områden med andra kärlväxter i undervattensvegetationen kan vara svårt att avgöra vad som är ålgräs eller andra arter. Ett tredje verktyg är modellering för att förutsäga var ålgräs bör kunna förekomma. Nyttan med sådan modellering är helt avhängig kvaliteten på indata som används i modellen och att modellen är uppbyggd efter relevanta faktorer. Modellering kan vara ett verktyg för att identifiera potentiella ytor för ekologisk restaurering av ålgräs, förutsatt att de faktorer som ålgräsforskningen har observerat som begränsande finns med i modellen, t.ex. förekomst av bottendrivande alger och lokala förändringar i medelsiktdjup. Upprätta digitala kartor För att få en bra bild över nutida och historisk utbredning av ålgräsängar bör inventeringsdata och utbredningskartor från både aktuella inventeringar och från äldre rapporter digitaliseras till GIS-skikt och historisk basdata sammanställs i en enkel rapport. Detta bör göras länsvis i de län där ålgräs förekommer. Kartmaterialet ska sedan användas i ärenden om tillsyn, anmälan, dispens, områdesskydd, vid fysisk planering m.m. (se Moksnes m.fl. 2016a). Områdesskydd Det behövs ett ökat rättsligt skydd för ålgräsängar och grunda mjukbottenområden. Kommuner och länsstyrelser bör därför inrätta nya områdesskydd, eller ompröva och kanske utöka befintliga områdesskydd där ålgräsängar förekommer och i områden med god potential för nyetablering eller återkolonisation av ålgräs. De områdesskydd som kan vara aktuella för att skydda ålgräsängar är främst naturreservat och biotopskydd. Även övriga typer av områdesskydd som strandskydd, nationalpark och Natura 2000 kan användas för att skydda ålgräsängar. Miljöbalkens 7 kapitel definierar vilka former av skydd som kan bildas och när och hur de kan användas (se Moksnes m.fl. 2016a för mer information). I alla skyddsformer finns möjlighet att lägga till föreskrifter som riktar sig till allmänheten. Med dessa föreskrifter kan man förbjuda ankring eller endast tillåta angöring vid fasta förtöjningsbojar och t.ex. reglera båtarnas hastighet för att minimera svall och grumling i känsliga områden med värdefull bottenvegetation. Vid inrättande av nya, eller omprövning av gällande områdesskydd är det lämpligt att samtidigt driva frågan om fiskeregleringar (se vidare under rubrik Fiskeregleringar nedan). 32 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Inrättande av nya områdesskydd Naturreservat (7 kap. 4 § MB) Länsstyrelser eller kommuner kan inrätta nya naturreservat för att skydda kvarvarande ålgräsängar. Naturreservat kan också vara en användbar skyddsform då en ålgräsäng restaureras och behöver skydd (Moksnes m.fl. 2016a). Naturreservat skyddar dock inte mot sådan påverkan där källan ligger utanför reservatet. I naturreservat har man möjlighet att reglera rätten att använda mark och vatten med föreskrifter. Med dessa föreskrifter kan man t.ex. förbjuda anläggning av bryggor, muddring och ledningsdragning som kan skada ålgräset. Det finns också möjlighet att reglera rätten att vistas i ett naturreservat med föreskrifter för allmänheten, där man t.ex. kan förbjuda ankring och införa hastighetsbegränsningar. Biotopskydd (7 kap. 11 § MB) Inrättande av biotopskyddsområden enligt miljöbalken, har använts länge på land, men har hittills haft mycket begränsad användning i havsmiljön. Det kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djureller växtarter, eller på annat sätt är särskilt skyddsvärda. Genom att bilda biotopskydd för ålgräsängar kan länsstyrelser eller kommuner påskynda arbetet med att skydda dessa miljöer. Inrättandet av biotopskydd är en enklare och därmed snabbare process jämfört med att inrätta andra typer av områdesskydd som t.ex. naturreservat. Skyddet innebär att verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön inte är tillåtna i utpekade områden. Även i biotopskyddsområden kan man införa föreskrifter för allmänheten, t.ex. ankringsförbud och hastighetsbegränsningar. I ett biotopskyddsområde behövs ingen skötselplan, vilket också påskyndar skyddsprocessen. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en specifik vägledning för inrättande av biotopskydd för ålgräsängar (Naturvårdsverket 2014), där det framgår att ett biotopskydd för ålgräsängar kan vara upp till ca 20 hektar stora. Skyddet bör, förutom själva ålgräsängen, även innefatta potentiella områden för ålgräs, eftersom den areella utbredningen delvis förändras från år till år. Genom att peka ut ålgräsängar som biotopskyddsområden ökar möjligheterna att kräva ekologisk kompensation för intrång som ändå kan komma att tillåtas, vilket är vanligt när det gäller det generella biotopskyddet (Naturvårdsverket 2015; Moksnes m.fl. 2016a). I vissa områden, särskilt i södra Bohuslän är behovet av att skydda kvarvarande ålgräs mycket stort. Arbetet med att inrätta biotopskydd för ålgräsängar bör därför prioriteras och intensifieras. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt åtgärdsprogram för havsmiljön (rapport 2015:30) beräknat kostnaden för införande av biotopskydd för ålgräsängar till 500 tkr. Landets första marina biotopskydd inrättades i april 2016 i Sunningesund utanför Uddevalla i syfte att skydda grunda havsvikar med ålgräsängar och blåmusselbankar. Inom biotopskyddsområdet är det förbjudet att bedriva verksamhet med redskap som omlagrar eller på annat sätt skadar bottensubstratet och de marina djur- 33 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX och växtsamhällen som lever där, samt att utplantera växt- eller djurarter. (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2016). Natura 2000 (7 kap. 27§ MB) Enligt art- och habitatdirektiv ska alla EUs medlemsstater peka ut områden som representerar viktiga naturmiljöer med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. I ett Natura 2000-område ska utpekade arter och naturtyper uppnå fastställda bevarandemål, vilket gör att åtgärder måste vidtas för att en sådan status ska kunna uppnås och bibehållas. Enligt miljöbalken är verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan komma att påverka utpekade arter och naturtyper i ett Natura 2000-område inte tillåtna. Undantag kräver tillstånd från länsstyrelsen och kan ges under mycket speciella omständigheter, men då måste dessa intrång kompenseras. Detta gäller både i själva området och utanför. I ett Natura 2000-område finns möjlighet att ha föreskrifter för allmänheten (7 kap. 30§ MB och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 22§). Översyn av gällande områdesskydd och bestämmelser Det finns ett stort behov av att se över och i vissa fall utvidga redan befintliga områdesskydd så att de omfattar ålgräsängar och har föreskrifter som skyddar ålgräsängarna. Det finns behov av att revidera de befintliga skötselplaner som inte är förenliga med de åtgärder som behövs för att gynna ålgräs. Nedan görs en kort beskrivning av vilka områdesskydd det kan gälla och vad som kan kompletteras. Naturreservat (7 kap. 4§ MB) Många äldre naturreservat finns avsatta för landmiljöer och för friluftslivet samtidigt som de kan omfatta mindre havsområden, men där det i många fall saknas syfte och föreskrifter för marina värden. Reservatsföreskrifterna är därför sällan utformade för att hindra påverkan på ålgräset. Genom en översyn av befintliga föreskrifter skulle skyddet av ålgräs inom befintliga reservat kunna stärkas. Föreskrifter med t.ex. förbud mot bryggor, hamnar, muddring, utfyllnad, kablar, ankring, bojförtöjning och hastighetsbegränsningar skulle då öka skyddet för ålgräsängarna. Kompensationskrav för påverkan på ålgräs inom naturreservat är beroende av hur reservatets föreskrifter är utformade. Om föreskrifterna skyddar ålgräs, blir kompensation lättare att besluta om i ett läge där någon form av exploatering ändå är aktuell. Strandskydd (7 kap.13-18h §§ MB) Vid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd enligt miljöbalken. Det generella strandskyddet omfattar land och vattenområden 100 meter ut i vatten och 100 meter in på land från strandlinjen. I vissa områden har skyddet utökats till upp till 300 m från strandlinjen, t.ex. gäller detta längs kusten i Västra Götalands län. Strandskyddet syftar till att värna det rörliga friluftslivet och livsmiljöer för växt- och djurliv. Inom strandskyddszonen (100−300 meter från strandlinjen) är åtgärder som väsentligt förändrar villkoren för djur och växter (exempelvis ålgräs) förbjudna. Detta medför att muddring, anläggande 34 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX av bryggor, igenfyllnad etc. inte är tillåtet såvida inte dispens från strandskyddet beviljats (Moksnes m.fl. 2016a). Länsstyrelsen får besluta att utvidga det generella strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Beslut om utvidgat strandskydd kan t.ex. avse grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna och ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd (se Naturvårdsverkets Handbok om utvidgat strandskydd, rapport 2010:4 ). I områden med ålgräsängar kan ett utökat strandskydd ut till 300 meter förstärka skyddet av ålgräs. Det finns också möjlighet att komplettera med föreskrifter för allmänheten i form av t.ex. ankringsförbud eller hastighetsbegränsningar för att skydda ålgräsängarna. Natura 2000 (7 kap. 27§ MB) I befintliga Natura 2000-områden har länsstyrelsen möjlighet att komplettera med föreskrifter för allmänheten, om dessa inte redan finns. Det kan t.ex. finnas behov av ankringsförbud eller hastighetsbegränsningar för att skydda ålgräsängarna (7 kap. 30§ MB ordningsföreskrifter och förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 22§). Om någon vill göra ett ingrepp i en ålgräsäng strax utanför ett Natura 2000område, kan de behöva göra en Natura 2000-prövning. Detta om ålgräsängen gynnar habitaten inne i Natura 2000-området och att dessa riskerar att missgynnas om ålgräsängen tas bort eller minskar kraftigt. Skötsel och uppföljning i formellt skyddade områden Åtgärdsprogrammet är vägledande för åtgärder i skyddade områden. I skyddade områden måste de åtgärder som genomförs stämma överens med de styrande dokumenten för området, t.ex. syfte, föreskrifter och skötselplan, som är framtagna för att främja områdets samlade bevarandevärden. I första hand bör åtgärder för ålgräs riktas mot skyddade områden där dessa åtgärder stämmer överens med områdenas syften, föreskrifter och skötselplaner. Uppföljning i skyddade områden ska ske enligt riktlinjer beslutade av Naturvårdsverket (2010), och ska vara kopplad till syftet med skyddet, vilket innebär att syftet ska preciseras i bevarandemålen för naturtyper, arter och friluftsliv. Uppföljningen av dessa ska fylla länsstyrelsens behov av kunskap för att kunna genomföra skötsel och förvaltning så att syftet med skyddet uppnås. Genom att se till att skydd av ålgräsängar finns med i bevarandemålen för det skyddade området är det möjligt att följa upp ålgräsängar inom uppföljningssystemet för skyddade områden. Tyvärr saknas det i många fall resurser för denna uppföljning. 35 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Dispenser från gällande bestämmelser Det finns under vissa förutsättningar möjlighet att få dispens från restriktioner och förbud. Vid prövning av dispens från strandskydd eller andra typer av områdesskydd samt dumpningsförbud bör information om nutida och historisk förekomst av ålgräs, strömförhållanden på platsen samt påverkan på ålgräset tillhandahållas. Bra kunskap och underlag till handläggning av dispenser är viktigt (se kapitel 6, Moksnes m.fl. 2016a för mer information). Tidigare föreslagna informationsinsatser kan bidra till ökad kunskap hos både handläggare, beslutsfattare och exploatörer. Idag råder dumpningsförbud inom Sveriges sjöterritorium (15 kap. 31 §, MB), men dispens kan erhållas för dumpning av muddermassor som inte innehåller gifter. Dispens kan endast ges under förutsättning att det saknas lämpliga alternativ, samt om den som söker om dispensen kan visa att dumpningen inte medför någon olägenhet för människors hälsa och miljön (Handläggning av dumpningsdispens, HaV rapport 2015:28). Dispens till dumpning av muddermassor inomskärs bör generellt inte lämnas i områden där ålgräs förekommer eller kan förekomma, eftersom ålgräs är känsliga för nedsatta ljusförhållanden och sedimentation på bladen. Om finkornigt sediment från muddermassor sprids till grundområden kan de resuspenderas och påverka miljön under en lång tid. Dispens från strandskyddet utanför skyddade områden söks hos kommunen, men prövningen av dispens bör i den mån verksamheten ska prövas av annan myndighet eller domstol överlåtas på denna myndighet. Mer vägledning finns i Naturvårdsverkets Handbok om strandskydd (2012). Dispens från övrigt områdesskydd söks hos länsstyrelsen. I områden där ålgräset kraftigt minskat, t.ex. i södra Bohuslän bör strandskyddsdispens för verksamheter som kan påverka ålgräs (olika typer av exploatering t.ex. bryggor, hamnar, kablar, muddring och dumpning av muddermassor, ankring från båtar, se s. 19) om än i liten omfattning, endast ges under mycket speciella omständigheter och då med krav på försiktighetsmått och eventuellt kompensationsrestaurering (Moksnes m.fl. 2016a). Förhindra illegal verksamhet I områden med känd ålgräsförekomst bör tillsynen över bland annat tillståndslösa bryggor och pirar öka. Även tillsyn av illegal muddring och propellermuddring i anslutning till sådana områden bör öka. En inledande tillsyn kan göras genom att gå igenom årsvisa ortofoton där förändringar kring bryggor, pirar och regelrätta grävmuddringar normalt är fullt synliga, för att välja ut objekt för fälttillsyn. Det bör också vara fullt möjligt att använda sig av automatiserade bildanalysverktyg för att hitta förändringar mellan år för snabb analys av stora kustområden. Generellt krävs det att ökade resurser läggs på tillsyn av vattenverksamheter för att minska risken för fortsatta illegala verksamheter. Det bör tydliggöras vilka påföljder som överträdelser av reglerna kring vattenverksamhet leder till. Det kan också behövas en skärpning av påföljderna i det fall det visar sig att de i dagsläget är alltför lindriga. 36 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Åtgärder mot förlust av grunda mjukbottenområden Stor restriktivitet mot ytterligare fysisk exploatering av grunda mjukbottnar bör gälla i allmänhet och i synnerhet i områden med ålgräsängar, även i områden utan formellt skydd. Det måste alltid ställas särskilt stora krav på redovisning av alternativ lokalisering och alternativa lösningar vid tillståndsansökningar som kan påverka ålgräsängar. Användning av båtramper och båtförvaring på land istället för egen bryggplats kan vara ett sätt att minska trycket på ytterligare exploatering på grunda bottnar. Ett sätt att gynna ålgräsängar kan vara att förbättra flöden genom vägbankar för att öka vattencirkulationen i ett område, vilket ger bättre tillväxtförhållanden för ålgräs, och minskar lokal näringsbelastning och ansamling av fintrådiga algmattor. Även omprövning av bryggor och muddrade farleder för att återställa fragmenterade grundområden till stora sammanhängande grundområdesytor gynnar ålgräsängar. Kommunala och länsvisa handlingsplaner Det är av största vikt att samordna förvaltningen av ålgräs inom varje län. Varje kommun och varje län bör upprätta en plan för hur man ska övervaka, skydda och förvalta sina ålgräsängar. Planen bör kopplas ihop med arbetet för grön infrastruktur och med kommunernas blå översiktsplanering där man bör peka ut kända platser med ålgräsängar och platser där det har funnits eller kan etableras ålgräs. I dessa områden bör man ta hänsyn till ålgräset och inte tillåta exploatering. Man bör även se över behovet av områdesskydd. Ett policydokument med rekommendation om stor restriktivitet för nya bryggor, muddringar och dumpningar bör dessutom tas fram och finnas hos alla länsstyrelser och kommuner, i enlighet med ÅPH 29 i åtgärdsprogrammet för havsmiljön (HaV, rapport 2015:30). Åtgärder som motverkar storskaliga miljöförändringar De kanske viktigaste åtgärderna för att stoppa den pågående förlusten och återfå förlorade bestånd av ålgräs är åtgärder som förbättrar miljön och tillväxtförhållandena för ålgräs i kustområdet. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska näringstillförseln till havet både nationellt, regionalt och lokalt, samt att parallellt genomföra åtgärder som ökar förekomsten av stora rovfiskar längs kusten. När det gäller att minska tillförseln av näringsämnen måste detta ske främst genom landbaserade åtgärder, vilka hanteras inom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Även inom åtgärdsprogrammet för havsmiljön finns flera förslag på åtgärder som kan förbättra förhållandena för ålgräsängar (Havs- och vattenmyndigheten 2015). Åtgärder mot övergödning Det finns många lokala åtgärder för att minska näringstillförseln till havet, bl.a. reglering av enskilda avlopp samt att förändra markanvändningen för att minska näringsläckaget, t.ex. genom att använda fångstgrödor runt jordbruksmark, vegetation längs vattendrag, anläggning av våtmarker, m.m. 37 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX I skyddade områden där fintrådiga algmattor kan tillväxa på näringsämnen som läcker från sediment skulle näringsbelastningen lokalt kunna minskas genom att skörda algerna (Jöborn m.fl. 2001). Näringsläckaget från sediment skulle också kunna minskas genom tillsatser av aluminiumklorid eller genom att avlägsna näringsrikt ytsediment med lågflödesmuddring (Havs- och vattenmyndigheten 2015). Avlägsnande av ytsediment kan dock innebära betydande skada på biologisk mångfald, även om metoden minskar de lokala närsaltshalterna. Nämnda metoder är än så länge relativt oprövade. Odling av t.ex. alger, musslor och sjöpungar som sedan skördas kan vara ett sätt att ta upp närsalter och minska belastningen lokalt. Odling av sjöpungar ska dock inte bedrivas i områden med musselodling. Även restaurering av ålgräs utgör en åtgärd som minskar den lokala belastningen av näringsämnen eftersom ålgräsängar binder stora mängder närsalter i både sin biomassa och i sedimentet under ängen (Cole & Moksnes 2016). Fiskeregleringar Ett minskat fisketryck på rovfiskar eller stödåtgärder för att öka rovfiskbestånd längs kusten kan motverka uppkomsten av fintrådiga algmattor och därmed indirekt bidra till att förbättra tillväxtförhållandena för ålgräsängar. Rovfiskarna spelar en nyckelroll i kustekosystemen genom att de kan minska förekomsten av små rovfiskar och krabbor, som i sin tur äter upp små algbetande kräftdjur vilka kan reglera tillväxten och minska förekomsten av fintrådiga alger. För att stärka lokala rovfiskbestånd kan fler fiskefredningsområden inrättas, kombinerade med exempelvis biotopskyddsområden. Fiskefredningsområden kan också vara aktuella för fiskarter som leker på bestämda platser, t.ex. för lokala lekbestånd av torsk i fjordområden. För att stärka rovfisken kan man också införa nätfiskeförbud, fiskeförbud vissa tider på året, eller andra begränsningar. Det är Havs- och Vattenmyndigheten som tar beslut om fiskeregleringar. Biomanipulation Ett riktat fiske mot små fiskar som t.ex. storspigg skulle kunna utgöra en åtgärd för att både gynna den större rovfiskens reproduktion (eftersom spiggen kan äta både ägg och larver av dessa), samt för att minska predationen på algbetande kräftdjur. Även ett riktat fiske efter strandkrabba kan gynna ålgräs eftersom strandkrabban äter stora mängder ålgräsfrön och kan skada vuxna ålgrässkott (Moksnes m.fl. 2016b). Restaurering För ålgräs, som har begränsade spridningsmöjligheter på naturlig väg, kan restaurering av förlorade ålgräsängar genom transplantering av plantor eller sådd av frön från friska ängar vara ett effektivt sätt att möjliggöra och påskynda en naturlig återhämtning. Detta förutsätter dock att miljön där ängen förlorats 38 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX fortfarande är en lämplig miljö. Eftersom miljöförhållandena kan försämras kraftigt lokalt till följd av att en stor ålgräsäng och dess ekosystemfunktioner försvinner, går det inte alltid att restaurera en förlorad äng (Moksnes m.fl. 2016b). Det är därför viktigt att förvaltningen i första hand fokuserar på skydd av befintliga ålgräsängar. Idag finns en detaljerad teknisk vägledning för restaurering av ålgräs i Västerhavet som tar upp alla viktiga steg i restaureringsprocessen, från utvärdering och val av lokaler, samråd och tillstånd, skörd och plantering, till övervakning och utvärdering av resultaten (Moksnes m.fl. 2016b). Rekommenderade metoder är baserade på omfattande studier i Bohuslän 2010−2015, och är sannolikt tillämpbara för kustområden i hela Skagerrak och Kattegatt samt Öresund. Delar av de metoder som beskrivs är troligen också användbara i Östersjön, men kompletterande studier behöver utföras innan metoderna kan rekommenderas också för detta område. Under 2016 kommer Länsstyrelsen i Kalmar, i samarbete med Linnéuniversitet starta ett sådant projekt med medel från Havs- och vattenmyndigheten (Länsstyrelsen i Kalmar län 2016). Även om väl fungerande metoder för ålgräsrestaurering nu finns tillgängliga för svenska förhållande är restaurering av ålgräs tidskrävande och kostsamt då det kräver plantering för hand med dykning, vilket starkt begränsar hur stora områden som kan restaureras. Ett dykarlag på 6 personer kan skörda och plantera ett hektar ålgräs på mellan 10 och 40 arbetsdagar (beroende på planteringstäthet; Moksnes m.fl. 2016b). Kostnaden för att utvärdera lokaler, skörda och plantera en hektar ålgräs, samt att utvärdera resultaten under en tioårs period skattas till mellan ca 1,2 och 2,5 miljoner kr beroende på de metoder som krävs på lokalen. Uppskattningsvis kan därför endast ett tiotal hektar restaureras per år inom en region, vilket är en mycket liten andel i jämförelse med de 1000-tals hektar ålgräs som har förlorats bara i Bohuslän. Förvaltningen bör därför fokusera på åtgärder som förbättrar miljön och tillväxtförhållandena för ålgräs i kustområdet, där restaurering på strategiskt valda platser utgör ett viktigt komplement som möjliggör och påskyndar en naturlig återhämtning av livsmiljön. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt åtgärdsprogram för havsmiljön enligt havsmiljödirektivet (HaV rapport 2015:30, s. 122-125) uppskattat kostnaderna för den restaurering av ålgräsängar som föreslås för att bidra till att miljökvalitetsnormen biologisk mångfald ska kunna följas i Västerhavet till ca 110 miljoner kr för plantering samt 1,2 miljoner kr för uppföljning av restaureringen fram till år 2020. Ekologisk kompensation Restaurering av ålgräs kan användas som kompensationsåtgärd för en skada som en verksamhetsutövare har eller kommer att orsaka på en ålgräsäng. Kompensationsrestaurering av ålgräs kan vara ett verktyg för att tillämpa principen att förorenaren betalar och bidra till att motverka en stegvis nettoförlust av ålgräsängar till följd av exploatering. Till skillnad från en fiskeavgift som i första hand ersätter skador på fisket så kan en 39 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX kompensationsrestaurering åtminstone teoretiskt ersätta förluster av samtliga ekosystemtjänster. Kompensation är dock inte oproblematiskt, och det är centralt att det inte påverkar prövningen av tillåtligheten av en verksamhet, utan endast används som en sista åtgärd efter att så långtgående krav som möjligt har ställts på att undvika eller minska skadan. Detta är speciellt viktigt i södra Bohuslän där studier visar att restaurering kanske inte längre är möjlig i alla områden. Dessutom utgörs de flesta områden där restaurering skulle kunna utföras av bottnar där ålgräs växte på 1980-talet varför kompensationen i dessa områden fortfarande skulle leda till en nettoförlust av den historiska utbredningen (Moksnes m.fl. 2016a). I svensk lagstiftning finns flera alternativa regler att lägga till grund för krav på kompensation i fall då ålgräs kan komma att påverkas negativt (Naturvårdsverket 2016). Miljöbalkens 16 kap. 9 § utgör det bästa stödet för att kräva full ekologisk kompensation eftersom alla ekosystemtjänster där kan användas som argument för kompensation. Idag utgör bristen på praxis ett problem för att ställa långtgående krav på kompensation, men det är på väg att förändras i och med att kompensationskrav nu prövas allt oftare i domstol. Att utpeka ålgräsängar som biotopskyddsområden skulle stärka möjligheten att kräva kompensation, men framförallt ställa större krav på att undvika och minimera förlusterna (Moksnes m.fl. 2016a). Baserat på erfarenheter från USA, där kompensationsrestaurering av ålgräs används som förvaltningsredskap sedan 1970-talet, har rekommendationer för hur kompensationsrestaurering av ålgräs bör utföras i Sverige tagits fram (Moksnes m.fl. 2016a). Dessa utgör idag Havs- och vattenmyndighetens vägledning för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige. För mer information se: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/algras.html Nedan summeras de viktigaste delarna av vägledningen. Kompensationsrestaurering av ålgräs bör krävas i alla ärenden där skadan på ålgräs omfattar minst 1000 m2, samt övervägas om skadan omfattar minst 100 m2. Kompensationsrestaurering bör utföras med bästa tillgängliga vetenskapligt utprövade metoder för skandinaviska förhållanden, och inkludera utvärdering av lämpliga lokaler samt övervakning i 10 år för att utvärdera resultaten. Kompensationer som startar efter att skadan skett behöver motsvara en areal som är minst 30 % större än den förlorade ålgräsängen, (förhållande 1,3:1) för att kompensera för tillfälliga förluster av ekosystemtjänster Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att restaurering lyckas. Om inte målet uppnåtts efter 10 år bör nya åtgärder genomföras enligt riktlinjer från ansvarig myndighet. 40 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Finansiering av åtgärder I Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsprogram för havsmiljön enligt havsmiljödirektivet finns uppskattade kostnader för åtgärder för att gynna ålgräsängar. Föreslagna åtgärder för ålgräs omfattar kostnader fram till år 2020 om 110 miljoner kr för restaurering, 500 000 kr till inrättande av biotopskyddsområden för ålgräsängar och 400 000 kr per år för uppföljning av genomförd restaurering (Åtgärdsprogram för Havsmiljön, HaV rapport 2015:30). Viktigt att notera är att det där ej handlar om medel som redan har avsatts i budget utan att det är en målnivå för att kunna bidra till miljökvalitetsnormen biologisk mångfald. Finansiering av åtgärder för att gynna ålgräsängar går att söka från respektive länsstyrelse alternativt från Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Västernorrland eller Länsstyrelsen i Norrbotten som har särskild delegation att besluta om medel från ett större antal domar i form av bidrag ur fiskeavgiftsmedel. Fiskeavgiftsmedel är medel som exploatörer genom vattendom, senare miljödom, har ålagts att betala som skadeersättning för förstörda habitat av vikt för fiskproduktion, som t.ex. ålgräsängar och grunda obevuxna mjukbottnar. Då åtgärder kring ålgräs i många fall kräver betydande belopp så kan fiskeavgiftsmedel endast utgöra en del av finansieringen. Medel från Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:11 är en annan delfinansieringsmöjlighet. Utöver nationell finansiering finns den Europeiska Havs- och Fiskerifonden (EHFF) där det är möjligt att söka medel för åtgärder för att förbättra förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser och återställa specifika havsmiljöer till stöd för hållbara fiskbestånd, inom åtgärdsområdet ”Bevarandeprojekt för att återställa akvatisk mångfald”. Stödtaket för projekt inom detta område är satt till 5 miljoner kronor per ansökan och Jordbruksverket har viss andel nationella medfinansieringsmedel avsatta för detta åtgärdsområde. När Jordbruksverkets nationella medfinansieringsmedel är förbrukade innebär det att offentligt drivna projekt måste hitta annan offentlig finansiering som täcker 40 % av projektkostnaden, där t.ex. Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag 1:12 och fiskeavgiftsmedel kan komma in. Via EHFF går det att söka medel inom åtgärdsområdet ”Utveckling av bevarandeåtgärder och regionalt samarbete” för utformning, utveckling och övervakning av de tekniska och administrativa hjälpmedel som krävs för en hållbar förvaltning för att kunna bevara och skydda havsmiljön, däribland ålgräsängar. Stöd kan också ges för regionalt samarbete inom detta område. Inget stödtak per ansökan för detta åtgärdsområde. Inom åtgärdsområdet ”Skydd av havsmiljön” kan medel beviljas till att driva projekt som skyddar den marina miljön, särskilt den biologiska mångfalden och marina skyddsområden som Natura 2000-områden och har ett stödtak på 4 miljoner kronor per ansökan. 41 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Allmänna rekommendationer Det här kapitlet vänder sig till alla de utanför myndighetssfären som genom sitt jobb eller under fritiden kommer i kontakt med de ålgräsängar som programmet handlar om, och som genom sitt agerande kan påverka ålgräsängarnas situation och som vill ha vägledning för hur de bör agera för att gynna ålgräsängar. Myndigheterna kan ge information om gällande lagstiftning Den fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare som brukar mark eller vatten där hotade arter och deras livsmiljö finns bör vara uppmärksam på hur området brukas. En brukare som sätter sig in i naturvärdenas behov av skötsel eller frånvaro av ingrepp och visar hänsyn i sitt brukande är oftast en god garant för att arterna ska kunna bibehållas i området. Oavsett verksamhetsutövarens kunskap och intresse för att bibehålla naturvärdena kan det finnas krav på verksamhetsutövaren enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Vilken myndighet som i så fall ska kontaktas avgörs av vilken myndighet som har tillsyn över den verksamhet eller åtgärd det gäller. Länsstyrelsen är den myndighet som oftast är tillsynsmyndighet. För verksamhet som omfattas av skogsvårdslagen är Skogsstyrelsen tillsynsmyndighet. Det går alltid att kontakta länsstyrelsen för att få besked om vilken myndighet som är ansvarig. Tillsynsmyndigheterna kan ge upplysningar om vilka regelverk som gäller i det aktuella fallet. Det kan finnas krav på tillstånd, anmälningsplikt eller samråd. Den berörda myndigheten kan ge information om vad en anmälan eller ansökan bör innehålla och i hur god tid den bör lämnas in innan verksamheten planeras sättas igång. Råd om hantering av kunskap om observationer Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 20 kap. § 1 gäller sekretess för uppgift om en djur- eller växtart som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd. Kännedom om förekomster av hotade arter kräver omdöme vid spridning av information, då illegal jakt och insamling kan vara ett hot mot arten. Havs-och vattenmyndighetens policy är att information om artförekomster så långt det är möjligt ska spridas till markägare och nyttjanderättshavare av områden där arten förekommer permanent eller tillfälligt, så att dessa kan ta hänsyn till arten i sitt brukande. När det gäller ålgräsängar i det här programmet så bör inga restriktioner tillämpas vad gäller utlämning eller publicering av förekomstuppgifter. 42 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Konsekvenser och samordning Konsekvenser Åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper och på andra rödlistade arter Åtgärdsprogrammet för ålgräsängar har positiva effekter för det kustlevande beståndet av ål (Akut hotad CR), då ålgräsängar som namnet antyder är en uppväxtmiljö av betydelse för arten. Åtgärdsprogrammet ger också ökad tillgång till uppväxt- och födosöksområden för blekan (Akut hotad CR) och torsk (Sårbar VU). Arter som har ålgräsängar som enda habitat som t. ex. havsanemonen Sagartiogeton viduatus gynnas. Ökade arealer med ålgräsängar kan i någon mån ses som negativt för habitatet obevuxna grunda mjukbottnar då etablering av ålgräs minskar arealen av bottnar utan makrovegetation som är av vikt för såväl bottenlevande mikroalger som plattfiskar. På det stora hela får det ses som ett mindre problem då de viktigare delarna av obevuxna mjukbottnar alltjämt ligger grundare än ålgräsets naturliga övre utbredningsgräns i djupled. Intressekonflikter Åtgärder för att förbättra skyddet för ålgräsängar och öka utbredningen av dessa kan stå i konflikt med intressen hos berörda markägare och verksamhetsutövare, då det kan innebära inskränkningar för t.ex. enskilda bryggägare och småbåtshamnar. Intressekonflikt kommer att föreligga i samtliga fall där någon önskar genomföra vattenverksamheter som riskerar att påverka befintliga ålgräsängar eller omöjliggöra framtida etablering av ålgräsängar på lämpliga substrat, t.ex. i fall med utfyllnader i grundområden. Samordning Samordning som bör ske med andra åtgärdsprogram Samordning av åtgärder bör ske mellan åtgärdsprogrammet för ålgräsängar och åtgärdsprogrammet för kransalger då dessa förekommer eller ska förekomma i likartade miljöer i delar av Östersjön. Samordning som bör ske med miljöövervakningen och annan uppföljning än ÅGP:s Programmet samordnas med åtgärdsprogrammet för havsmiljön enligt havsmiljödirektivet (HaV rapport 2015:30) som bl.a. omfattar åtgärder kring restaurering av ålgräs (ÅPH 29-31) och inrättande av biotopskyddsområden (ÅPH 27-28). 43 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Källförteckning Baden S, Gullström M, Lundén B, Pihl L, Rosenberg R (2003) Vanishing Seagrass (Zostera marina, L.) in Swedish coastal waters. Ambio 32: 374– 377. Baden S, Emanuelsson A, Pihl L, Svensson C-J, Åberg P (2012) Shift in seagrass food web structure over decades is linked to overfishing. Marine Ecology Progress Series 451: 61−73. Blomqvist M, Krause-Jensen D, Olsson P, Qvarfordt S, Wikström S.A (2012). Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes: Deliverable 3.2−1. Havsmiljöinstitutet. Borum J, Duarte CM, Krause-Jensen D, Greve TM eds. (2004) European seagrasses: an introduction to monitoring and management. The M&MSproject. Boström C, Baden S, Krause-Jensen D (2003) The seagrasses of Scandinavia and the Baltic Sea. In: Green E.P., Short F.T. (eds.) World Atlas of Seagrasses. University of California Press, Berkeley, USA, s. 27−37. Boström C, Baden S, Bockelmann A-C, Dromph K, Fredriksen S, Gustafsson C, Krause-Jensen D, Möller T, Nielsen Laurentius S, Olesen B, Olsen J, Pihl L, Rinde E (2014) Distribution, structure and function of Nordic eelgrass (Zostera marina) ecosystems: implications for coastal management and conservation. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems 24: 410−434. Carr JA, D’Odorico P, McGlathery KJ, Wiberg PL (2012) Modeling the effects of climate change on eelgrass stability and resilience: future scenarios and leading indicators of collapse. Marine Ecolology Progress Series 448: 289−301. DeCock AW (1980) Flowering, pollination, and fruiting in Zostera marina L. Aquatic Botany 9: 202–220. Duarte CM (2002) The future of seagrass meadows. Environmental Conservation 29: 192−206. Eriander L, Infantes E, Olofsson M, Olsen JL, Moksnes P-O. (2016) Assessing methods for restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a cold temperate region. Journal of Experimental Marine Biology and Ecology 479: 76−88. Eriander L, Laas K, Bergström P, Gipperth L, Moksnes P-O. (i manuskript) The effects of small-scale coastal development on the eelgrass distribution along the Swedish west coast– ecological impact and legal predicaments. Eriksson BK, Sieben K, Eklöf J, Ljunggren L, Olsson J, Casini M, Bergström U (2011) Effects of altered offshore food webs on coastal ecosystems emphasize the need for cross-ecosystem management. Ambio 40:786-797. Europeiska Kommissionen (2010) Kommissionens beslut av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, 2010/477/EU Fonseca MS, Kenworthy WJ, and Thayer GW (1998) Guidelines for the conservation and restoration of seagrasses in the United States and adjacent waters. NOAA Coastal Ocean Program, Decision Analysis Series nr. 12. 44 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Frederiksen M, Krause-Jensen D, Holmer M, Sund Laursen J (2004) Longterm changes in area distribution of eelgrass (Zostera marina) in Danish coastal waters. Aquatic Botany 78: 167−181. Garbary DJ, Miller AG, Williams J, Seymour NR (2014). Drastic decline of an extensive eelgrass bed in Nova Scotia due to the activity of the invasive green crab (Carcinus maenas). Marine Biology 161: 3−15. Harwell MC, Orth RJ (2001) Long distance dispersal potential in a marine macrophyte. Ecology 83: 3319−3330. Havs- och Vattenmyndigheten (2012) God Havsmiljö 2012. Inledande bedömning av miljötillståndet och socioekonomisk analys. Avsnitt 2.3.3 Makroalger och gömfröiga växter s. 76−89. Havs- och vattenmyndigheten (2014) God Havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 3 Övervakningsprogram. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:20. Havs- och vattenmyndigheten (2015) Handläggning av en dumpningsdispens: vad ska man tänka på? Havs- och vattenmyndigheten rapport 2015:28. Havs- och vattenmyndigheten (2015) God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport 2015:30. HELCOM (2013) Red List of Baltic Sea underwater biotopes, habitats and biotope complexes. Baltic Sea Environmental Proceedings nr. 138. Infantes E, Eriander L, Moksnes P-O. (2016). Seagrass (Zostera marina L.) restoration methods using seeds on the west coast of Sweden. Marine Ecology Progress Series 546: 31−45. Källström B, Nyqvist A, Åberg P, Bodin M, André C (2008) Seed rafting as a dispersal strategy for eelgrass (Zostera marina). Aquatic Botany 88: 148−153. Krause-Jensen D, Greve TM, Nielsen K (2005). Eelgrass as a bioindicator under the European Water Framework Directive. Water Resources Management 19: 63−75. Lawett, Olsson, Envall (2013) Ålgräs på Västkusten – test av metoder för fjärranalys, kartering, inventering och kvalitetsklassificering. Länsstyrelsen Rapport 2013:84 Loo L-O (2015) Stora bestånd av ålgräs förlorade i Kattegat. Havet 1888. Havsmiljöinstitutet. Länsstyrelsen Västra Götalands län 2016. Beslut om bildande av biotopskyddsområdet Sunninge sund - Sundsvik i Uddevalla kommun, beslut 2016-04-18, dnr 511-20538-2015. Marba N, Krause-Jensen D, Alcoverro T, Birk S, Pedersen A, Neto JM, Duarte CM (2013). Diversity of European seagrass indicators: patterns within and across regions. Hydrobiologia 704: 265−278. Moksnes P-O, Gullström M, Tryman K, Baden S (2008) Trophic cascades in a temperate seagrass community. Oikos 117: 763−777. Moksnes P-O, Belgrano A, Bergström U, Casini M, Gårdmark A, Hjelm J, Karlsson A, Nilsson J, Olsson J, Svedäng H (2011) Överfiske - En miljöfarlig aktivitet: Orsaker till fiskbeståndens utarmning och dess konsekvenser i svenska hav. Havsmiljöinstitutets rapport 2011:4. 45 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016a. Ekologisk restaurering och kompensation av ålgräs i Sverige - Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8. Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016b. Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige: Vägledning. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:9. Mossberg B, Stenberg L (2005) Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Naturstyrelsen 2011. Det Nationale Overvågningsprogram for Vand og Natur. NOVANA 2011-2015. Programbeskrivelse. Naturstyrelsen, Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet, De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland. Naturvårdsverket (2011a) Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Naturvårdsverket 2012 Strandskydd – en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4, Utgåva 2. Naturvårdsverket 2010. Utvidgat strandskydd. Handbok 2010:4. Naturvårdsverket 2010. Uppföljning av skyddade områden i Sverige, Riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdesnivå. Rapport 6397. Naturvårdsverket 2011. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Naturvårdsverket 2014. Ålgräsängar. Beskrivning och vägledning för biotopen Ålgräsängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Vägledningen utgör ett komplement till Handbok 2012:1 Biotopskyddsområden (Naturvårdsverket 2012). Naturvårdsverket (2015) Tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om ekologisk kompensation. En kartläggning. Naturvårdsverket (2016) Ekologisk kompensation. En vägledning om kompensation vidförlust av naturvärden. Handbok 2016:1. Nyqvist A, André C, Gullström M, Baden S, Åberg P (2009) Dynamics of seagrass meadows on the Swedish Skagerrak coast. Ambio 38: 85−88. Olesen B, Sand-Jensen K (1994) Patch dynamics of eelgrass Zostera marina. Marine Ecology Progress Series 106: 147−156. Olsson P (2005) Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust. Länsstyrelsen i Skånes Län. Rapport Natur och kultur. Orth RJ, Luckenback M, Moore A (1994) Seed dispersal in a marine macrophyte: implications for colonization and restoration. Ecology 75: 1927−1939. Orth RJ, Carruthers TJB, Dennison WC, Duarte CM (2006) A global crisis for seagrass ecosystems. Bioscience 56: 987−996. Orth RJ, Moore KA, Marion SR, Wilcox DJ, Parrish DB (2012) Seed addition facilitates eelgrass recovery in a coastal bay system. Marine Ecology Progress Series 448: 177−195. 46 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX OSPAR (2008), OSPAR List of Threatened and/or Declining Species and Habitats. Publication number 2008-6. OSPAR Commission OSPAR (2012) OSPAR Recommendation 2012/4 on furthering the protection and conservation of Zostera beds. Persson, L-E., Engkvist, R. & Tobiasson, S. 1989. Samordnadrecipientkontroll i Kalmar län. Resultat 1988. Delrapport Mörbylånga Sockerbruk AB. Högskolan i Kalmar. Pettersson K (2011) Hur mycket tål kusten? Västerhavet 2011, Aktuellt om miljön i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Petersson M. (2013) Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska kustområden, 2012. Länsstyrelsen Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2013:4 Pihl L, Svenson A, Moksnes P-O, Wennhage H (1999) Distribution and production of ephemeral algae in shallow coastal areas on the Swedish west coast. Journal of Sea Research 41: 281−294. Rasmussen E (1977) The wasting disease of eelgrass (Zostera marina) and its effects on environmental factors and fauna. Pages 1-51 in McRoy CP, Helfferich C, eds. Seagrass Ecosystems. New York: Marcel Dekker. Reusch, TBH, Boström C, Stam WT, & Olsen, JL (1999). An ancient eelgrass clone in the Baltic. Marine Ecology Progress Series 183: 301−304. Reusch TBH (2002) Microsatellites reveal high population connectivity in eelgrass (Zostera marina) in two contrasting coastal areas. Limnology and Oceanography 47: 78−85. Rosenberg R, Elmgren R, Fleischer S, Jonsson PO, Persson G, Dahlin H (1990) Marine eutrophication case studies in Sweden. Ambio 3: 102−108. Sandén P, Håkansson B (1996) Long-term trends in Secchi depth in the Baltic Sea. Limnology and Oceanography 41: 346−351. Svensson L (2014) Bland sjögräs och tång i Hanöbukten. Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike. Rapport 2014:07. Stål J, Pihl L (2007) Quantitative assessment of the area of shallow habitat for fish on the Swedish west coast. ICES Journal of Marine Science 64: 446−452. World Register of Marine Species (WoRMS) 2016. http://www.marinespecies.org/. Hämtad april 2016. 47 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Bilaga 1 Föreslagna åtgärder Åtgärd Län Område /Lokal Aktör Finansiär Uppskattad Prioritet Genomförs kostnad senast Information och rådgivning OAB Lst HaV 1:11 1 Mkr 1 2018 Utbildning OAB Universitet HaV 1:11 1 Mkr 1 2018 Ny kunskap OAB Universitet HaV 1:11 10 Mkr 2 2021 Kartläggning OAB Alla Lst HaV 1:11 15 Mkr 1 2019 Övervakning OAB Alla Lst NV-ÅGP 5 Mkr 1 2021 Områdesskydd OAB Lst / kommun EHFF / HaV 1:11 15 Mkr 1 2019 Tillsyn OAB Alla Lst HaV 1:11 5 Mkr 2 2021 Restaurering O+N Utvalda Lst O+N / kommun EHFF / EU-Life / HaV 1:11 20 Mkr 2 2021 Uppföljning restaurering O+N Restaurerade Lst O+N / kommun HaV 1:11 / NV-ÅGP 2 Mkr 2 2031 Total uppskattad kostnad 74 Mkr I Havs- och vattenmyndighetens Åtgärdsprogram för havsmiljön (HaV rapport 2015:30) finns åtgärder för att skydda och restaurera ålgräsängar till år 2020 medtagna. Kostnaden för områdesskydd/biotopskydd för ålgräsängar är beräknat till 500 000 kr, för restaurering av ålgräs 110 miljoner kr och 400 000 kr/år för uppföljning av restaureringen. I detta åtgärdsprogram för ålgräsängar föreslås en ökad satsning på att skydda befintligt ålgräs och potentiella ålgräsbiotoper på bekostnad av restaureringsinsats jämfört med förslagen i Åtgärdsprogram för havsmiljön. 48 14. 15. Sammanträdesprotokoll 16. Sammanträdesdatum Sida 2016-12-15 7 (70) § 284/2016 Behovsutredning och tillsynsplan 2017 (MOBNM2016/2254) Miljöenheten tar årligen fram en aktuell behovsutredning och tillsynsplan för godkännande i miljö- och byggnadsnämnden. I behovsutredningen görs en uppskattning av den personella resurs som krävs för att fullfölja de uppgifter som miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för. Tillsynsplanen gör en prioritering av arbetsuppgifter utifrån befintliga resurser. En samlad översikt av behovet i förhållande till resurstillgång visar på ett resursunderskott motsvarande 0,8 tjänster. Under senare år har det skett en klar förbättring av personalresurser och redovisad resursbrist idag består bland annat av för lite resurser på miljötillsyn som förorenad mark, enskilda avlopp och u-tillsyn. Sektorn har en ambition att ytterligare öka det administrativa stödet i kärnverksamheterna samt effektivisera processerna. Totalt överstiger dock behovet tillgängliga resurser för tillsynsarbetet i Kungälv. I en sådan här utredning finns en osäkerhet i uppskattningen av det totala behovet. Behovet beror också till viss del av ambitionsnivå för t.ex. tidsintervall för besök av olika verksamheter inom miljö- och hälsoskydd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Behovsutredning och tillsynsplan 2017 Behovsutredning och tillsynsplan för 2017 Miljöenheten Beslut Behovsutredning och tillsynsplan för 2017 antas __________ Expedieras till Kommunstyrelsen För kännedom till Justeras sign MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMNDEN Behovsutredning och tillsynsplan för 2017 Miljöenheten Samhällsbyggnad Miljö- och byggnadsnämnden Kungälvs kommun MILJÖENHETEN 1 Innehåll INLEDNING ................................................................................................................................................1 SYFTE ..........................................................................................................................................................1 LAGKRAV ...................................................................................................................................................1 KRAV ENLIGT MILJÖBALKEN.......................................................................................................................1 KRAV LIVSMEDELSKONTROLL ....................................................................................................................1 Tjänstedirektivet ....................................................................................................................................2 REVIDERING AV BEHOVSUTREDNING ............................................................................................2 TILLSYNSBEGREPPET ...........................................................................................................................2 EXEMPEL PÅ FÖREBYGGANDE TILLSYN .......................................................................................................2 EXEMPEL PÅ GRANSKANDE TILLSYN ...........................................................................................................2 MILJÖMÅLSSTYRD TILLSYN...............................................................................................................3 ORGANISATION........................................................................................................................................4 SAMMANFATTNING AV BEHOV OCH RESURSER .........................................................................5 SAMMANSTÄLLNING PERSONALRESURSER ..................................................................................................6 SAMMANSTÄLLNING AV KVANTITETSMÅTT ................................................................................................7 VERKSAMHET 2017 .................................................................................................................................8 PRIORITERING AV PLANERAD TILLSYN ........................................................................................................8 NY TAXA ENLIGT MILJÖBALKEN .................................................................................................................8 LIVSMEDEL ...............................................................................................................................................8 BEHOVSUTREDNING LIVSMEDELSKONTROLL ..............................................................................................8 TILLSYNSPLANERING LIVSMEDELSKONTROLL ............................................................................................8 Konsekvenser livsmedelskontroll ...........................................................................................................9 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD ..................................................................................................................9 BEHOVSUTREDNING ....................................................................................................................................9 TILLSYNSPLANERING HÄLSOSKYDD ............................................................................................................9 TILLSYNSPLANERING MILJÖSKYDD ...........................................................................................................12 Konsekvenser miljöskydd .....................................................................................................................12 NATURVÅRD (MYNDIGHETSUTÖVNING) ....................................................................................................14 BYGGLOV-FÖRHANDSBESKED-STRANDSKYDD ..........................................................................................14 I miljöenhetens arbete ingår att granska bygglovsärenden och förhandsbesked samt strandskydd. Arbetet med detta är en löpande ärendehantering med ambitionen att få korta handläggningstider inom ramen för övrigt arbete. ..............................................................................................................14 Konsekvenser bygglov-förhandsbesked ...............................................................................................14 PLANARBETEN ..........................................................................................................................................14 Konsekvenser planarbeten ...................................................................................................................14 ADMINISTRATION .................................................................................................................................15 BEHOVSUTREDNING OCH PLANERING .......................................................................................................15 PROJEKTLISTA ......................................................................................................................................15 PROJEKTBESKRIVNINGAR M.M. ......................................................................................................16 NYTT ÄRENDEHANTERINGSSYSTEM ..........................................................................................................16 SKAPA RUTINER, EFFEKTIVISERA ..............................................................................................................16 MIGRATIONSBOENDEN OCH LIKNANDE .....................................................................................................16 INVENTERING AV PCB ..............................................................................................................................16 KEMISKA PRODUKTER...............................................................................................................................16 NYCKELTAL FÖR MILJÖENHETEN ..............................................................................................................16 TIDREDOVISNING ......................................................................................................................................17 HANDLINGSPLAN - INSIKT ........................................................................................................................17 SAMVERKAN MED KUNDCENTER ..............................................................................................................17 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN YTTERBY ....................................................................................................17 PROGRAM MARSTRAND ............................................................................................................................17 SAMVERKAN INOM ”SOLTAK” ...............................................................................................................18 ARBETSPROCESSER ...................................................................................................................................18 2 Inledning Miljöenheten tar årligen fram en aktuell behovsutredning samt tillsynsplan för godkännande i miljö- och byggnadsnämnden. Till viss del har material hämtats från handledning om behovsutredningar och tillsynsplaner av miljösamverkan i Västra Götaland 2004 samt riktlinjer och rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under året 2016 har ett miljöpolitiskt program beslutats i kommunfullmäktige. Tillsynsplanen kommer att i tillämpliga delar anpassas till detta beslut. Syfte En behovsutredning bör baseras på miljöbalkens målsättning, miljö- och folkhälsomål, miljökvalitetsnormer och omvärldsanalys. Utredningen bör fungera som underlag för myndighetens beslut om verksamhetsmål, strategier, åtgärder och insatser för att åstadkomma en målstyrd tillsyn. Utifrån behovsutredningen arbetas en tillsynsplan/verksamhetsplan fram. Lagkrav Krav enligt miljöbalken Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska tillsynsmyndigheten (kommunen) genomföra tillsynsbesök på tillståndspliktiga verksamheter minst en gång per år om verksamheten innebär betydande risker för miljön och annars minst vart 3:e år. Det ska hos tillsynsmyndigheten finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska enligt miljötillsynsförordningen avse en tid om minst tre år och ses över minst en gång varje år. I detta dokument redovisas endast behovet för år 2017 i tabellerna (frånsett tillsynsbehovet för hälsoskydd som redovisas för alla tre åren). Behovet bedöms dock vara detsamma även för 2017 och 2018 där inte annat anges. Tillsynsmyndigheten ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på behovsutredningen och myndighetens register över de tillsynsobjekt som behöver återkommande tillsyn. Krav livsmedelskontroll Enligt EG-förordningarna 882/2004 och 854/2004 och livsmedelslagen skall kontrollmyndigheten (kommunen) utföra offentlig kontroll i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen av livsmedel samt tillsätta de resurser som krävs. Myndigheten bör upprätta en kontrollplan där varje enskild livsmedelsföretagare kan identifieras. Kontrollplanen bör vara flerårig. Den offentliga kontrollen skall vara: Riskbaserad och erfarenhetsbaserad. Utföras regelbundet och utan förvarning utom i samband med revision. Vara behovsanpassad. Utföras av personal med tillräcklig kompetens. Vidta åtgärder på uppdrag av smittskyddsläkare. Utöver detta skall myndigheten, enligt livsmedelslagen, även ägna sig åt information och rådgivning. Tjänstedirektivet Livsmedelsverket har granskat möjligheter till förenklingar inom livsmedelsområdet och infört en ny 3 a § i Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel, med angivna längsta handläggningstider för bland annat godkännanden och registreringar. Tidsfristerna är: för registrering av livsmedelsanläggning – två veckor för godkännande av livsmedelsanläggning – nio månader. Artikel 13.4 inför en så kallad stupstock genom att tillståndet anses beviljat om inget annat meddelats inom den förutbestämda handläggningstiden. Revidering av behovsutredning Behovsutredningen skall revideras årligen för att kunna fungera som ett bra underlag för upprättande av tillsynsplan och verksamhetsplanering. Tillsynsbegreppet Enligt miljöbalken ska tillsyn säkerställa syftet med miljöbalken (en hållbar utveckling) och de föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Genom kontroller, rådgivning och information ska tillsynsmyndigheten skapa förutsättningar för att miljöbalkens mål ska kunna tillgodoses. Inom livsmedelskontrollen är livsmedelsverket central tillsynsmyndighet. Kontrollen (tillsynen) skall av kommunen bedrivas regelbundet och oanmäld i första hand samt vid misstanke om överträdelser av lagstiftningen. Exempel på förebyggande tillsyn Information och förfrågningar Branschträffar och kurser Handläggning av samrådsärenden, anmälningsärenden Sammanställningar av uppgifter Riktad rådgivning i projektform Registrering av tillsynsuppgifter Rapportering till regionala och nationella myndigheter Beredskapsarbete Miljöövervakning Tillsynsplanering Exempel på granskande tillsyn Anmälda/oanmälda inspektioner Förelägganden och förbud Periodiska besiktningar Kontroll av villkors-/beslutsefterlevnad Hantering av inkomna klagomålsärenden Fastställande av kontrollprogram Granskning av miljörapporter och besiktningsrapporter Bedömning av egenkontroll (systemtillsyn) 2 Hantering av åtalsanmälningar och miljösanktionsavgifter Riktade tillsynskampanjer Miljömålsstyrd tillsyn FN:s 193 medlemsländer har godkänt 17 nya hållbara utvecklingsmål i FN:s Agenda 2030 (som ska ersätta milleniemålen). Naturvårdsverket och de sju andra miljömålsansvariga myndigheterna har kartlagt hur mål och delmål i Agendan förhåller sig till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De två målsystemen kompletterar varandra på ett bra sätt. De nationella miljömålen omhändertar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Miljökvalitetsmålen beskriver önskat tillstånd i miljön medan de globala hållbarhetsmålen har tydligt åtgärdsfokus och tydligt integrerad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Naturvårdsverkets verksamhet har störst inverkan på åtta av hållbarhetsmålen, nämligen mål 3, 9, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. Av de 17 utvecklingsmålen känns följande mest relevanta för miljöenheten att arbeta mot; mål 3, hälsa och välbefinnande, mål 6, rent vatten och sanitet, mål 7, hållbar energi för alla, mål 9, hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 11, hållbara städer och samhällen, mål 12, hållbar konsumtion och produktion, mål 13, bekämpa klimatförändringen, mål 14, hav och marina resurser samt mål 15, ekosystem och biologisk mångfald. Miljöenheten har försökt göra en behovsutredning eller tillsynsplan baserad på de nationella miljökvalitetsmålen och under de årliga planeringsdagarna väljs de miljömål ut som bedöms som mest relevanta att utgå från i tillsynsplaneringen. Utifrån dessa väljs hur kommande års tillsyn ska prioriteras liksom vilka projekt miljöenheten ska delta i. Under 2016 är ambitionen att till stor del arbeta med en behovsutredning och tillsynsplan som också harmonierar med det av kommunfullmäktige antagna miljöpolitiska programmet 2016-2019. Riksdagen har fastställt sexton miljökvalitetsmål som bör finnas som grund för miljö- och byggnadsnämndens arbete: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Följande miljökvalitetsmål bedöms som mest relevanta att fokusera på för miljöenheten under 2017; begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö och ett rikt växt och djurliv. Kommunfullmäktige har antagit ”minskad miljö- och klimatpåverkan” som ett av sex strategiska mål för mandatperioden. ”Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxid” samt ”systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete” är två av de tillhörande resultatmålen (KS). Ett annat av kommunfullmäktiges strategiska mål är ”attraktivt boende” där KS resultatmål och sektormålen är att antalet bostäder och detaljplaner ska öka. För att möta upp mot dessa mål pågår uppföljningsarbetet med saneringar av bristfälliga enskilda avloppsanläggningar i enlighet med föreslagen tillsynsplan (inom VAplanen). Större avlopploppsanläggningar, avloppsanläggningar i samband med förhandsbesked och bygglov (förutom stamfastigheter) samt områdesvis prioriterade avloppsanläggningar utvalda utifrån 3 miljö- och hälsoskyddspåverkan kommer att styra miljöenhetens verksamhet inom området och prioriteras. Energirådgivningen har delvis riktats om för att systematiseras och effektiviseras. Bland annat har samarbetet med miljöinspektörerna utökats. Dessutom är en målsättning att minst 200 hushåll och 10 företag vidtar fysiska åtgärder efter energirådgivningen. Två inspektörer arbetar bl.a. med yttranden i förhandsbesked/bygglov och en med deltagande i planer/projekt enligt en ny modell som förhoppningsvis kommer att ge bättre gehör för miljöenhetens synpunkter tidigt i processen samtidigt som mer tid frigörs för tillsyn för övriga inspektörer på sikt. Kommunfullmäktige har även beslutat om ett miljöpolitiskt program 2015-2019 där fem olika programområden som ska genomsyra kommunens miljöarbete har tagits fram; bidra till hållbara och klimateffektiva resor, främja energieffektivisering och förnybara energikällor, värna det öppna landskapet och ett hållbart brukande av mark och hav, utveckla naturvård och friluftsliv för en attraktiv kommun och utveckla kommunens systematiska miljöarbete. Organisation Miljöenheten arbetar för miljö- och byggnadsnämnden som är politisk uppdragsgivare och som ansvarar för myndighetsutövningen, sociala myndighetsnämnden (alkoholtillstånd) och KS (färdtjänst och energirådgivning). Kungälvs kommun är per definition en förvaltning och resurser samt arbetsgivaransvar utgår därför från kommunstyrelsen. Miljöenheten tillhör sektor samhällsbyggnad. För sektorn finns en sektorchef samt för närvarande två verksamhetschefer (en organisationsförändring är på gång att gälla från årsskiftet 2016/2017 men detaljutformningen är ännu inte färdig). Inom sektorn finns bland annat miljöenheten, bygglovenheten, kart o mät, planenheten, trafik, gata, park, renhållning och va-verket. Det finns alltså inom sektorn verksamheter som svarar för drift och skötsel och som miljöenheten har tillsynsansvar för. Detta förhållande innebär en risk för att jävssituationer uppstår för berörd personal i ärenden som drivs mot kommunens egna verksamheter. Ytterst är det sektorchefen som både har ansvar för tillsyn samt drift på samma gång. För miljöenheten är en miljöchef utsedd som företrädare för arbetsgivaren med ansvar för bland annat personalfrågor, verksamhet och ekonomi/budget. Inom miljöenheten finns dessutom 17 tillsvidareanställda inspektörer, 1 projektanställd inspektör samt 2 assistenter/administratörer. Dessutom arbetar en inspektör på en tjänst som verksamhetsutvecklare på miljöenheten (chefstöd, handläggarstöd, samordnare för inspektörer/administratörerna, Vision-ansvarig m.m.). Arbetsuppgifterna innebär bl.a. att utarbeta rutiner, policys m.m. som kommer att leda till effektiviseringar/rationaliseringar, ökad samsyn och samverkan inom enheten. För att möta upp mot kommunens nya arbetssätt i projekt/program/planer arbetar en inspektör mycket med detta i sin tjänst (se ovan). Till miljöchefens ansvar hör även tillståndsfrågor enligt alkohol- och tobakslagstiftningen som har sociala myndighetsnämnden som uppdragsgivare (denna verksamhet handläggs till största delen av Tillståndsenheten i Göteborg sedan årsskiftet 2013/2014), färdtjänsthandläggning (två personer som genom organisationsförändringen troligen kommer att tillhöra en annan enhet från årsskiftet 2016/2017) och energirådgivning (en person). Detta dokument omfattar inte de två sistnämnda delarna. Årsarbetstid – tillsynstid För bedömning av tillsynstid används tillgänglig årsarbetstid-behov för övrig tid. Årsarbetstiden är 2000 timmar och behov övrig tid 900 timmar. Kvar att bedriva tillsyn/verksamhet på är 1100 timmar per person (se tabell). När en person arbetar deltid minskar vissa poster under övrig tid (exempelvis administration och frånvaro) medan andra poster står kvar utan ändring (exempelvis APT och medarbetarsamtal). 4 Övrig tid per person Timmar/år Administration (expediering, insortering av akter etc.) 40 APT, verksamhetsmöten – miljöenheten 60 E-posthantering (inte ärenderelaterat), cirkulationspost, städa skrivbord etc. 50 Externa möten, samverkan (SOLTAK, GR, lst, miljösamverkan, chefsträffar m.m.) 50 Fakturahantering (årlig samt enskild fakturering/debitering) 20 Frånvaro 100 Information, rådgivning (ej ärenderelaterad) 50 Introduktion/rekrytering 20 Kurser, seminarier, kompetensutveckling 100 KS, KSAU m.m. 10 Kvalitetsarbete och uppföljning (tidsredovisning, tertialrapportering) 40 Medarbetarsamtal, lönesamtal 10 Medverkan/samrådsärenden med andra myndigheter (länsstyrelse, domstol, polis) 20 Miljö- och byggnadsnämnden 20 Remisser övergripande 10 Sektors- och kommunövergripande möten (KB2, Frukostmöten, Rdtj, Renhållningsentr.etc) 40 Semester 200 Tekniska problem (datakrångel, kopiator etc.) 20 Verksamhetsplanering, planeringsdagar 40 Behov övrig tid 900 Tillgänglig årsarbetstid 2000 Kvarstående tid för planerad verksamhet 1100 Sammanfattning av behov och resurser En samlad översikt av behovet i förhållande till resurstillgång visar på ett resursunderskott motsvarande ca 0,8 tjänster. Under senare år har det skett en klar förbättring av personalresurser och redovisad resursbrist idag består bland annat av för lite resurser på miljötillsyn (tillsyn som gäller förorenad mark, små avlopp och lantbruk). Sedan första september 2015 har miljöenheten fått tillgång till två administrativa resurser. Som tidigare nämnts arbetar en inspektör som verksamhetsutvecklare för att bl.a. effektivisera processerna. Under 2017 kommer ett par livsmedelsinspektörer arbeta delvis med miljötillsyn eftersom miljöenheten har fler anställda än vad det finns behov av enbart för livsmedelstillsynen. Totalt överstiger dock behovet tillgängliga resurser för tillsynsarbetet i Kungälv. I en sådan här utredning finns en osäkerhet i uppskattningen av det totala behovet. Ett exempel är behovet av strandskyddstillsyn och tillsyn inom vattenskyddsområden som är okänt men troligen är underskattat. Behovet beror också till viss del av ambitionsnivå för t.ex. tidsintervall för besök av olika verksamheter inom miljö- och hälsoskydd. 5 Sammanställning personalresurser Miljöenheten 2017 Personalresurser Person Kristina Franzén Summa chef Inspektörer Henric Nyberg Christina Rönnmark Lina Lindahl Therése Myhr Dag Svensson Malin Ohrberg Cecilia Lyvén Jennifer Ivåker Jenny Järpler Gunilla Strömqvist Eva Sigfridsson Lina Larsson Jannie Alfredsson Josefine Amnesten Emelie Wallenås Jenny Andersson Anna Teleberg Fredrik Horn Peter Engvall Summa inspektörer Sigrid Esbjörnsson Maria Baranyi Nina Auvinen Iwona Kozakowska Ann-Sofie Carlberg Christina Storm Summa övriga Summa totalt personalresurser Summa vakanser Arbetsområde Miljöchef Livsmedel Livsmedel Livsmedel Livsmedel Livsmedel Hälsoskydd Hälsoskydd Bygglov/f-besked Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd (planer m.m.) Miljöskydd Miljöskydd Miljöskydd/Avlopp Miljöskydd/Avlopp Miljöskydd/Avlopp Miljöskydd (projekt) Miljöskydd/Hälsoskydd Verksamhetsutvecklare Assistent/administratör Assistent/administratör Energirådgivare Färdtjänsthandläggare Färdtjänsthandläggare Tjg Kommentar 1,00 1,00 1,00 0,80 0,90 0,80 1,00 0,80 1,00 0,88 1,00 1,00 0,90 0,90 1,00 0,50 1,00 1,00 0,75 0,67 0,25 16,15 1,00 1,00 1,00 1,00 0,90 1,00 5,90 23,05 0,62 Föräldraledig 0,2 (ca 250 h miljöskydd) Tjänstledig 0,1 (50 h vattenskyddsområden) Föräldraledig 0,2 (ca 300 h på miljöskydd) Halv tjänst på tillstånd Föräldraledig 0,2 Föräldraledig 0,12 Ledig 0,1 (semesterskuld) Föräldraledig 0,1 Föräldraledig 0,5 Föräldraledig 0,25 Projektanställd, jobbar till och med augusti Slutar 31/3 Föräldraledig 0,1 6 Sammanställning av behov och resurser Livsmedel (tillsyn+övrig tid) Hälsoskydd Miljöskydd Bygglov, Fh-besked Naturvård Planärenden Övriga projekt Resultat Behov för tillsyn 2017 Planerad verksamhet 2017 Timmar Tjänster Timmar Tjänster 7117 3,6 7117 3,6 1824 0,9 1804 0,9 6786 6,2 5981 5,4 1678 1,5 1678 1,5 124 0,1 104 0,1 440 0,4 440 0,4 2609 2,4 2609 2,4 20578 15,0 19733 14,3 Summa resurs-behov Timmar Tjänster 0 0,00 -20 -0,02 -805 -0,73 0 0,00 -20 -0,02 0 0,00 0 0,00 -845 -0,77 Sammanställning av kvantitetsmått Livsmedel Hälsoskydd Miljöskydd Bygglov, Fh-besked Naturvård Planärenden Övriga projekt Planerad uppfyllelse(%) av behovet i timmar=kvantitetsmått 2017 2016 2015 2014 2013 100 100 100 88 100 99 89 88 70 70 totalt 56 totalt 56 totalt 100 99 100 100 100 84 84 90 90 100 100 100 100 100 100 100 100 100 87 92 Miljöskydd och hälsoskydd har redovisats gemensamt tidigare år men redovisas separat från 2016. 7 Verksamhet 2017 Prioritering av planerad tillsyn Miljöenheten vill för 2017 fokusera och prioritera planerad tillsyn för verksamheterna inom miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll. Miljöenheten är till stor del händelsestyrd med inkommande ärenden och granskning av förhandsbesked, bygglov och planer. Dessutom har den nya organisationen bidragit till förväntningar på att miljöenheten ska delta i olika projekt/program. Vi vill med följande åtgärder möjliggöra för en större del utförd planerad tillsyn. Miljö- och byggnadsnämnden har angett att fortsatt arbete med bristfälliga enskilda avlopp ska prioriteras. Förutsättningarna finns för att kunna göra detta utifrån föreslagen tillsynsplan. För närvarande avsätts 1,5 tjänst på miljöenheten för att arbeta med remisser på förhandsbesked och bygglov. En effektiviseringsprocess pågår med bygglovenheten som förhoppningsvis kommer att resultera i mer tid för planerad tillsyn för miljöenhetens del. Miljöenheten planerar och följer upp verksamheten per tertial med utgångspunkt för planerad tillsyn. Miljöenheten arbetar delvis också projektorienterat/ med fokusområden för en effektivare tillsyn. För att förbättra servicen utåt kommer miljöenheten att fokusera på bemötande och effektivitet. Dessutom kommer miljöenheten lägga tid på information och synliggörande av arbetet utåt på exempelvis hemsidan m.m. Miljöenheten har anställt två administratörer och låtit en inspektör arbeta med verksamhetsutveckling så att övriga handläggare kan prioritera tillsyn. Miljöenheten prioriterar planerad tillsyn samt medverkan i kommunövergripande projekt och tvärprocesser. Miljöenheten prioriterar planerad tillsyn med risk för längre handläggningstider på inkommande ärenden. Ny taxa enligt miljöbalken Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område samt strålskyddslagen antogs av kommunfullmäktige 10 november 2016. När detta skrivs har beslutet ännu inte vunnit laga kraft. Enligt beslutet kommer miljö- och byggnadsnämnden besluta årligen om förändring av timavgiften utifrån index. Livsmedel Behovsutredning livsmedelskontroll Behovet för livsmedelsområdet överensstämmer för 2017 med tillgängliga resurser. Tillsynsplanering livsmedelskontroll Verksamheten omfattar registrering, riskklassning och kontroll av verksamheter enligt tillsynsplan. Verksamheten omfattar kommunala och privata skolor, förskolor, äldreboenden, restauranger, butiker, bagerier, producenter, grossister, församlingshem, föreningar och vattenverk (kommunala och enskilda) m.m. Miljöenheten kommer under 2017 bland annat att delta i miljösamverkans projekt gällande redlighet kött. Där ingår vi även med en representant från Kungälv i projektgruppen. I den ordinarie tillsynen kommer inspektörerna att fortsätta arbeta med projektinriktad tillsyn där kontrollområdena har bestämts gemensamt inom SOLTAK-Ö. Dessa områden är infrastruktur och lokaler, säker hantering, 8 skadedjur (inklusive avfall), temperaturer, information och mikrobiologiska kriterier. Miljöenheten kommer även att delta i Livsmedelsverkets projekt om undersökningsprogram på vattenverk. Konsekvenser livsmedelskontroll Målet är att planerad kontroll skall utföras vilket det finns goda förutsättningar för. De verksamheter som har större problem ska prioriteras och en arbetsplan ska läggas upp för dem. Planerad extra kontroll ska utföras enligt behov. Under hösten 2015 införde livsmedelsgruppen ett nytt sätt för att effektivisera sitt tillsynsarbete. Detta arbetssätt innebär att en person varje vecka får ta hand om alla administrativa uppgifter så att resten av gruppen kan fokusera på tillsyn. Eftersom att detta har fallit väl ut kommer det att fortsätta även under 2017. Tabell Livsmedelskontroll 2017 Summa Livsmedel inkl vattenverk Timmar / år Timmar/ år Planerad kontroll Extra offentlig kontroll Obefogade klagomål/händelsestyrd kontroll Arbete med beredskapsplan Godkännande Registrering Administrativt arbete- kontrollrelaterat Kompetensutveckling Samverkan och interna möten Planering Information och rådgivning Ej kontrollrelaterat arbete Receptfria läkemedel Semester och frånvaro Summa behov livsmedel timmar Behov livsmedel 2017 1150 100 110 40 0 35 1202 550 1150 550 200 880 100 1050 1150 100 110 40 0 35 1202 550 1150 550 200 880 100 1050 7117 Summa totalt planerad verksamhet 2016 7117 Summa behov livsmedel tjänster 3,56 Summa resurs livsmedel 3,56 Resultat tjänster = resurs-behov Planerad verksamhet 2017 0,0 Miljö- och hälsoskydd Behovsutredning Behovsutredning visar att behovet överstiger de tillgängliga resurserna (se tabell). Resursbrist enligt behovsutredning på 0,8 tjänst. Se vidare under rubriken Sammanfattning av behov och resurser. Tillsynsplanering hälsoskydd Under 2017 kommer en handläggare även fortsättningsvis gå ner i tid på grund av föräldraledighet. Detta kommer att kompenseras genom att andra handläggare har fått planerad tid för arbete med hälsoskyddstillsyn. Värmepumpshandläggning flyttas till miljötillsyn fr.o.m. februari 2017, vilket 9 kommer att ge mer tid för planerad tillsyn. Även 80 % av granskningen av köldmedierapporter kommer att flyttas över till miljötillsyn. Enligt tillsynsplaneringen täcks hela behovet av tillsyn för 2017. Under 2017 kommer tillsyn göras på skolor, förskolor, hygieniska verksamheter såsom frisörer, solarier, badanläggningar, flerbostadshus, tillfälliga boenden, boenden för nyanlända, idrottsanläggningar och gym, stickande verksamheter såsom tatuerare och resterande skärande verksamheter, d.v.s. fotvårdare, som inte har hunnits med under 2016. Även ett projekt genom miljösamverkan Västra Götaland gällande äldreboenden, vårdlokaler och samlingslokaler kommer att genomföras med fokus på äldreboenden. Tillsyn av boenden för nyanlända kommer att utföras inom projekttjänst. Tabell Hälsoskydd 2017 (behov uppdelat på tre år) Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Summa Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Summa Total summa Behov hälsoskydd per år Behov 2017 Behov 2018 Behov 2019 Timma Timmar/ r/ Objekt Timmar Objekt Timmar Objekt Timmar Hälsoskydd Antal Intervall ärende år Tillfälligt boende; Hotell och liknande 7 0,33 6 14 7 42 0 0 0 0 Tillfälligt boende: Camping, läger 7 0,33 4 9 7 28 0 0 0 0 Hem för vård och boende (HVB), stödboende, asylboende 10 0,33 6 20 10 60 0 0 0 0 Idrottsanläggningar, gym 19 0,33 4 25 10 40 9 36 0 0 Lokaler för undervisning, förskolor mm 48 0,33 8 128 38 304 0 0 16 128 Lokaler för undervisning, skolor m.fl. 36 0,33 10 120 5 50 31 310 0 0 Rökfria miljöer (skolgårdar) 4 0,33 3 4 0 0 0 0 4 12 Samlingslokaler 28 0,33 3 28 0 0 28 84 0 0 Flerbostadshus 500 0,05 8 200 10 80 25 200 40 320 Hygienisk behandling, frisör, massage m fl 65 0,33 4 87 25 100 22 88 21 84 Stickande behandling, tatuering, piercing, akupunktur 7 1 4 28 7 28 7 28 7 28 Skärande behandling, fotvård 16 0,5 4 32 6 24 10 40 6 24 Vård och annat omhändertagande 49 0,33 6 98 14 84 16 96 19 114 Bakgrundsstrålemätning 2 1,71 4 14 4 16 4 16 4 16 Tillsyn på vattenskyddsområden enl. lst del. 2 1 10 20 2 20 2 20 2 20 Solarier 5 1 5 25 5 25 5 25 5 25 Badanläggningar, bassänger/spa 8 1 5 40 8 40 8 40 8 40 Strandbad, för- och efterarbete 2 1 6 12 2 12 2 12 2 12 Strandbad, provtagning, rapportering, omprov 12 1 6 72 12 72 12 72 12 72 Samsynsmöten, hälsoskydd 105 1 1 105 105 105 105 105 105 105 1081 1130 286 1172 251 1000 Köldmedier 102 1 1,5 153 Lokalanmälan 38§ 10 1 6 60 Ansökan /anmälan vattentäkt 30 1 2 60 Renhållningsdispenser hälsoskydd (som ej handläggs av ku 4 1 4 16 Föreläggande om sophämtning 60 1 1 60 Övriga dispenser (eldning enl lokala föreskrifterna) 5 1 4 20 Klagomålshantering 20 1 12 240 Radon - info och hänvisning till mätföretag 5 1 1 5 Spridning av biocidprodukter 20 1 1 20 Remisser, enkäter, svar till myndigheter 30 1 2 60 694 Summa hälsoskydd 1775 1824 10 Tabell Hälsoskydd 2017 (behov och planerad tid) Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Summa Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Summa Total summa Behov hälsoskydd per år Timma r/ Timmar/ Hälsoskydd Antal Intervall ärende år Tillfälligt boende; Hotell och liknande 7 0,33 6 14 Tillfälligt boende: Camping, läger 7 0,33 4 9 Hem för vård och boende (HVB), stödboende, asylboende 10 0,33 6 20 Idrottsanläggningar, gym 19 0,33 4 25 Lokaler för undervisning, förskolor mm 48 0,33 8 128 Lokaler för undervisning, skolor m.fl. 36 0,33 10 120 Rökfria miljöer (skolgårdar) 4 0,33 3 4 Samlingslokaler 28 0,33 3 28 Flerbostadshus 500 0,05 8 200 Hygienisk behandling, frisör, massage m fl 65 0,33 4 87 Stickande behandling, tatuering, piercing, akupunktur 7 1 4 28 Skärande behandling, fotvård 16 0,5 4 32 Vård och annat omhändertagande 49 0,33 6 98 Bakgrundsstrålemätning 2 1,71 4 14 Tillsyn på vattenskyddsområden enl. lst del. 2 1 10 20 Solarier 5 1 5 25 Badanläggningar, bassänger/spa 8 1 5 40 Strandbad, för- och efterarbete 2 1 6 12 Strandbad, provtagning, rapportering, omprov 12 1 6 72 Samsynsmöten, hälsoskydd 105 1 1 105 1081 Köldmedier 102 1 1,5 153 Lokalanmälan 38§ 10 1 6 60 Ansökan /anmälan vattentäkt 30 1 2 60 Renhållningsdispenser hälsoskydd (som ej handläggs av ku 4 1 4 16 Föreläggande om sophämtning 60 1 1 60 Övriga dispenser (eldning enl lokala föreskrifterna) 5 1 4 20 Klagomålshantering 20 1 12 240 Radon - info och hänvisning till mätföretag 5 1 1 5 Spridning av biocidprodukter 20 1 1 20 Remisser, enkäter, svar till myndigheter 30 1 2 60 694 Summa hälsoskydd 1775 Planerad 2017 Objekt/ år 7 7 10 10 38 5 0 0 10 25 7 6 14 4 0 5 8 2 12 105 275 102 10 30 4 60 5 20 5 20 30 Timmar/ år 42 28 60 40 304 50 0 0 80 100 28 24 84 16 0 25 40 12 72 105 1110 153 60 60 16 60 20 240 5 20 60 694 1804 11 Tillsynsplanering miljöskydd Enligt behovsutredningen är behovet ca 800 timmar större än den faktiska tiden att tillgå. Av den anledningen kommer miljöskydd att prioritera enligt nedan; I kommunen finns totalt 10 B-anläggningar och 47 C-anläggningar (inklusive avlopp) vid ingången av 2017. Miljöenheten har som målsättning att besöka samtliga B-verksamheter och C-verksamheter minst en gång under 2017, undantaget de verksamheter som har en tillsynstid på fyra timmar eller mindre. Dessa verksamheter bedöms behöva tillsyn en gång vartannat år. Bedömningen görs att tillsynen på U-verksamheterna bör fortsättas prioriteras, då många verksamheter aldrig har fått tillsyn. Det finns fortfarande ett stort behov av en inventering av verksamheter då endast knappt två industriområden hittills hunnits med. Under föregående år har det uppmärksammats att det inkommer allt fler ärenden gällande anmälningar om avfall i anläggningsändamål (överblivna massor). Kungälv befinner sig i ett område där det finns och under längre tid kommer finnas massor som behöver tas om hand. Miljöenheten bedömer därför att dessa anmälningar kommer att fortsätta vara många under kommande år. I övrigt handläggs många ansökningar/anmälan av enskilda avlopp. Mycket tid kommer också att behövas läggas på andra inkomna ärenden och klagomålshantering. Konsekvenser miljöskydd 1. Tillsyn planeras ske enligt behovsutredning på B-anläggningar, behovsutredningen är gjord utifrån den nya taxan. Tillsynsuppgiften klaras för B-anläggningar enligt behovsutredningen. 2. Tillsyn planeras ske på 34 C-anläggningar (exklusive avlopp). Totalt antal C-anläggningar är 39 stycken (exklusive avlopp) och enligt uppskattat besöksintervall borde 34 anläggningar besökas. Tillsynsuppgiften klaras enligt behovsutredningen. 3. Vad gäller de större avloppsreningsverken (8 C-anläggningar) planeras samtliga att besökas under 2017. Dessutom finns ca 86 mindre avloppsreningsverk (26-200 PE) i kommunen varav 28 planeras att besökas under 2017. 4. Prioriteringen av U-verksamheter kommer att leda till en rättvisare tillsyn för alla verksamheter i Kungälv. Prioriteringen innebär även att miljöenheten får en bättre bild av hur många verksamheter som finns samt hur tillsynsbehovet ser ut på dessa. 5. Inom området förorenad mark prioriteras inkommande ärenden. Då det är flera planer i centrum som är på gång kommer det troligtvis innebära att enheten kommer få in fler ärenden om utredningar och saneringar. I tillsynen för 2017 planeras minst två större områden med förorenad mark att utredas vidare. 6. Konsekvenserna för underskotten av tid medför bland annat att strategiskt miljöarbete inte kan prioriteras i någon större omfattning. 7. I samband med att underlag för ny tillsynsplan för avlopp tagits fram (en del av VA-planen) så har antalet små avlopp som bedöms finnas ute i kommunen minskat kraftigt. Siffrorna som tagits fram nu är säkrare än tidigare då de baseras på ärenden i miljöenhetens register och uppgifter från renhållningsenheten, men det finns trots det en osäkerhet kvar. Samtidigt har ytterligare personal tillsatts för att jobba med avloppstillsyn. Sammantaget innebär det att tillsynsbehovet för små avlopp till störa delen klaras i planeringen för 2017, bristen utifrån behovsutredningen är 150 timmar. 8. Behovet av att följa upp fastigheter som kan innehålla PCB är stort, detta kommenteras under rubriken Projektbeskrivningar (nedan). 12 Tabell Miljöskydd 2017 Behov miljöskydd 2017 Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn Summa Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Summa Summa total Timmar/ Timmar/ Miljöskydd Antal Intervall ärende år B-anl, planerad tillsyn 10 1 20 200 B-anl lst objekt 4 1,00 10 40 C-anl-planerad tillsyn 39 0,87 8 271 U-anl planerad tillsyn 250 0,33 8 667 Lantbruk (mer än 10 djurenheter) 57 0,33 8 152 Lantbruk (10 djurenheter eller mindre) 400 0,20 6 480 Förorenad mark- tillsyn gamla objekt inklusive tippar 150 0,1 40 600 Avlopp C-anl. >200 pe, tillsyn,info 8 1,00 8 64 0,1 5 1750 Avlopp - 5-25 pe, tillsyn, info, inventering (förutom Va i kustz 3500 Avlopp 26-200 pe tillsyn,info 86 0,33 8 227 Samsynsmöten-miljöskydd-miljöenheten 225 1 1,5 337,5 4789 Prövning av C-anmälan (inkl. avlopp och muddring) 17 1,00 8 136 Prövning, handläggning av Vindkraft 1 1,00 20 20 Information om nedgrävning av häst 4 1,00 4 16 Anmälan/ansökan bekämpningsmedel 6 1,00 3 18 Värmepumpar 90 1 3 270 Förorenad mark - anmälningar/efterbehandling 18 1 20 360 Cisterner 5 1 1 5 Avloppl 5-25 pe prövning, info 55 1 6 330 Avlopp 26-200 pe prövning,info 2 1 8 16 Renhållningsdispenser avlopp 10 1 1 10 Klagomålhantering (avlopp) 14 1 10 140 Klagomålshantering ej objektsbunden 30 1 10 300 1 6 60 Remisser, enkäter, svar till myndigheter mm. (ej vattenverks 10 Remisser vattenverksamheter 24 1 4 96 Olyckor 10 1 10 100 Vattenskyddsområden (dispenser, tillstånd) 2 1 10 20 Inkommande från renhållningsenheten m.m. 100 1 1 100 1997 Summa miljöskydd 6786 Planerad 2017 Objekt/ år 10 4 34 80 19 49 4 8 320 28 225 781 17 1 4 6 90 18 5 55 2 10 14 30 10 24 10 2 100 398 Timmar/ år 200 40 272 640 152 294 160 64 1600 224 338 3984 136 20 16 18 270 360 5 330 16 10 140 300 60 96 100 20 100 1997 5981 13 Naturvård (myndighetsutövning) Tabell Naturvård 2017 (myndighetsutövning) Behov 2017 Planerad tillsyn Inkommande Inkommande Planerad tillsyn Naturvård Å-vattenprovtagning Naturreservat - dispenser, yttranden, remisser Strandskyddsdispens Tillsyn av strandskydd Summa naturvård 6 4 15 5 1 1 1 1 4 5 4 4 24 20 60 20 124 Planerad 2017 Objekt/ Timmar/ år år 6 24 4 20 15 60 0 0 104 Bygglov-förhandsbesked-strandskydd I miljöenhetens arbete ingår att granska bygglovsärenden och förhandsbesked samt strandskydd. Arbetet med detta är en löpande ärendehantering med ambitionen att få korta handläggningstider inom ramen för övrigt arbete. Konsekvenser bygglov-förhandsbesked Under 2017 fortsätter miljöenheten att fokusera på en effektiv ärendehantering och samverkan med bygglovenheten. Det bedöms vara nödvändigt för att få en effektivare ärendehantering och att större ansvar läggs på den sökande och bygglovenheten. Möten för att åstadkomma denna effektivisering kommer att ske löpande. Tabell Remisshantering bygglov 2017 Planerad tid Planerad tid Inkommande Inkommande Inkommande Inkommande Planerad tid Bygglov, förhandsbesked, strandskydd Samsynsmöten - miljöenheten Samsynsmöten med bygglovenheten Granskning av bygglov/bygganmälan Granskning av bygglov migrationsboende och liknande Granskning av strandskyddsdispens (bygglov) Granskning av förhandsbesked Miljö- och byggnadsnämndens möten Summa bygglov, förhandsbesked Behov 2017 Timma r/ Timmar Antal oIntervall ärende /år 238 1 1,5 357 4 1 4 16 155 1 4 620 20 1 4 80 10 1 4 60 80 1 6,5 520 10 1 2,5 25 1678 Planerad 2017 Objekt/ år 238 4 155 20 15 80 10 Timmar/ år 357 16 620 80 60 520 25 1678 Planarbeten Medverkan i planprojekt ingår i miljöenhetens arbete. Medverkan sker genom projektdeltagande samt yttranden inom ramen för miljöenhetens ansvarsområde. Konsekvenser planarbeten Miljöenheten medverkar i planarbeten utifrån tillgängliga resurser. Prioritering kommer under året att behöva ske och störst fokus läggs på de planer som förväntas innebära större miljöpåverkan eller ha betydelse för miljön, både positiv och negativ. För att möta upp mot kommunens nya arbetssätt i projekt/program/planer kommer en inspektör att arbeta mycket med att delta tidigt på bland annat projektmöten. En dialog om planprocessen pågår med planenheten. 14 Tabell Planärenden 2017 Behov 2017 Inkommande Inkommande Inkommande Planärenden Planmöten/projektmöten, granskning Yttranden Samsyn planenheten Summa planärenden 320 110 10 440 Planerad 2017 Objekt/ Timmar/ år år 320 110 10 440 Administration Behovsutredning och planering Sedan 2015 är två personer anställda som administratörer på miljöenheten. En person arbetar som verksamhetsutvecklare med chefsstöd, handläggarstöd, samordning för inspektörer/administratörer samt administration och utveckling av ärendehanteringssystemet Vision. Administrationen kommer liksom under 2016 att lägga mycket tid på arkivarbete då arkivet varit eftersatt i många år. Målsättningen är också att administrationen på olika sätt ska underlätta för handläggarna så att dessa kan prioritera tillsyn snarare än administrativt arbete. Projektlista Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Projekttid Miljöenhetens projektllista Projekt Allmänna Infomaterial, mallar Skapa rutiner, effektivisera Avsluta ärenden/skapa tillsynsobjekt Kemiska produkter, märkningsprojekt Migrationsboenden och liknande Miljöskydd Vattenskyddsområden Dagvatten PCB Kustzonsplanering Förorenad mark centrum Program Marstrand Kommunal VA-plan (Detaljplanering Tjuvkil m.fl.) Klimatanpassning Fördjupad översiktsplan Ytterby Brand- och släckvattenplan Sektorsövergripande projekt Oljeskydd Hälsoskydd Luftmätning, station Resecentrum Strategiskt arbete med buller Beredskapsplan smittskydd Arbete med hemsidan Äldreboenden (projekt via miljösamverkan) Höga ljudnivåer, mätningar vid säsong Summa projekt Behov projekt 2017 Planerad projekt 2017 Timma r/ Timmar/ Objekt/ Timmar/ år år Antal oIntervall ärende år 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 325 206 50 100 580 325 206 50 100 580 325 206 50 100 580 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0,33 1 1 1 1 1 1 1 1 1 80 60 1500 40 20 130 40 20 170 60 50 50 80 60 500 40 20 130 40 20 170 60 50 50 80 60 500 40 20 130 40 20 170 60 50 50 1 1 1 1 1 6 1 1 1 1 1 1 10 20 10 20 20 8 10 20 10 20 20 48 2609 0 6 10 20 10 20 20 48 2609 15 Projektbeskrivningar m.m. Nytt ärendehanteringssystem Under 2013 köpte miljöenheten in ett nytt ärendehanteringssystem/verksamhetssystem (Vision) som togs i drift under 2014. Arbetet med att ordna en ekonomikoppling till kommunens ekonomisystem Agresso har pågått under 2016 och kommer att tas i drift i början av 2017. Arbete pågår även med koppling mellan Vision och kommande nytt kartsystem. Skapa rutiner, effektivisera För att förenkla handläggningen och därmed effektivisera arbetet kommer flera handläggare arbeta med att skapa rutiner för olika arbetsmoment under 2017. Migrationsboenden och liknande Under 2017 kommer arbetet med att ta fram placeringar för boenden åt nyanlända att fortsätta. Val av platser för boende utreds av en tvärsektionell arbetsgrupp, boendegruppen. Gruppens syfte är att finna lämpliga platser och därefter lotsa fram etableringsprojekt från förstudie, genom bygglov fram till slutbesked. Miljöenheten har en inspektör som är projektanställd under större delen av 2017 för att delta i arbetet. Tidig beredning av miljö- och hälsoskyddsfrågor har identifierats som en nyckelfaktor för snabbare beslut om lämpliga bostadsområden och för en framgångsrik bygglovsprocess i ett läge då tidsaspekten är av största vikt. Inventering av PCB PCB är en grupp miljö- och hälsoskadliga kemikalier som användes ibland annat fogar fram till 1970talet. Byggnader som efter inventering visar sig innehålla PCB behöver saneras. Just nu håller miljöenheten på att avsluta arbetet med att granska PCB-förekomst i hyreshus och industribyggnader. Under 2017 kommer vi att börja undersöka PCB i andra fastigheter: exempelvis skolor, förskolor, vårdlokaler och samlingslokaler. Många av dessa fastigheter ägs av Kungälvs kommun och miljöenheten har därför redan tagit kontakt med fastighetskontoret. Uppföljning av PCB kommer att behöva prioriteras ett antal år framöver som det ser ut i dagsläget. Kemiska produkter Under 2017 kommer miljögruppen och hälsoskyddsgruppen tillsammans utföra ett projekt gällande kemiska produkter. Inriktningen kommer att vara barnsäkerhet och den nya lagstiftningen gällande märkning av kemiska produkter. Nyckeltal för miljöenheten Tidigare har miljöenheten som nyckeltal till kommunens verksamhetsberättelse redovisat antal ärenden avseende värmepumpar och nya ansökningar om avlopp. Dessa är dock inte de bästa och mest relevanta för att spegla verksamheten men har funnits med under många år. De har därför kompletterats med följande mål/nyckeltal: - Miljöenhetens ranking i servicemätningen Insikt - Överklagade miljöbeslut som står sig i överprövade instanser - Antal delegationsbeslut - Antal tillsyns/kontrollrapporter - Antal nämndbeslut i Miljö- och byggnadsnämnden - Antal förbud av enskilda avlopp 16 Dessa kommer framöver att redovisas i kommunens verksamhetshetsberättelse tillsammans med de tidigare. Miljöchefsgruppen inom SOLTAK har dessutom beslutat att jämföra andra nyckeltal mellan kommunerna: Andel utförd tillsyn i relation till planerad tillsyn per år. Inom områdena Livsmedel, Hälsoskydd, Miljöskydd % antal el. timmar Andel överklagade beslut där förvaltningen fått rätt Andel Antal föreläggande med vite/förbud/åtal inom miljöbalkens område Antal Förtydligande: avser tillsynsobjekt med regelbunden tillsyn. Ej enskilda avlopp. Ex 5 av 10 (5/10) Förtydligande: ska ha vunnit laga kraft Tidredovisning Tidsredovisning har tidigare skett i systemet Tid- och jobbredovisning (TOJ). Från och med 2017 kommer hela samhällsbyggnadssektorn tidsredovisa i det gemensamma systemet Agresso. Tidsredovisning för miljöenheten kommer att ske dels i Vision (ärenderelaterad tid) och dels i Agresso (övrig tid). Sammantaget ger systemen goda möjligheter till uppföljning, utvärdering och förbättring. Bytet av system för tidsredovisning kan dock innebära att siffrorna till tertialredovisningen blir osäkra innan alla anställda har vanan inne att redovisa i det nya systemet. Handlingsplan - Insikt Sedan 2015 sker Insiktsmätningarna kontinuerligt och omfattar både företag och privatpersoner som har kontakt med myndigheten. Dessa mätningar kommer att fortsätta under 2017. Miljöenheten kommer under året att arbeta vidare med att förbättra relationerna till näringslivet. Samverkan med Kundcenter Kundcenter utför formell handläggning av renhållningsärenden (kompostering av hushållssopor) enligt delegation från miljö- och byggnadsnämnden. Ytterligare ärendetyper som Kundcenter är delaktiga i och ansvarar för är att informera om radon, hänvisa till ackrediterade mätföretag samt ge information om skadedjur och djur som upplevs som störande (exempelvis kajor, måsfåglar, katter och hundar). Kundcenter hjälper allmänt till med olika frågor och med kartmaterial som inte minst är viktigt i ärenden gällande värmepumpar och avlopp. Deras hjälp upplevs som mycket positiv. Fördjupad översiktsplan Ytterby Miljöenheten ska delta i projektgrupp som ska ta fram en fördjupad översiktsplan för Ytterby. Program Marstrand Miljöenheten deltar i arbete med Program Marstrand, Instön och Tjuvkil. Under 2017 ska en roadmap som kompletterar Målbild Marstrand, Instön och Tjuvkil tas fram. Roadmapen ska visualisera de olika åtgärder som kommunen planerar framåt på en kartbild. 17 Samverkan inom ”SOLTAK” Miljöenheten deltar inom samverkansprojektet ”SOLTAK” som har initierats av kommunledningarna inom respektive kommuner (Stenungssund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv, Öckerö). Samverkan syftar till att samarbeta och att effektivisera tillsynsarbetet inom kommunerna. Inom Soltak finns för närvarande en miljöchefsgrupp, en miljöskyddsgrupp, en hälsoskyddsgrupp, en avloppsgrupp och en livsmedelsgrupp. Arbetsprocesser Vi utvecklar arbetsprocesserna med hänsyn till kommunens organisation. Ett nytt program för processkartläggning köptes in under 2014 och arbetet kommer att fortsätta under 2017. Miljöenheten kommer att delta i en samverkansgrupp för olika enheter som jobbar i samma processkartläggningsprogram. 18 1(1) Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Fredrik Skreberg 17. 2016-12-15 Redovisning av inkomna skrivelser till kommunstyrelsen Dnr KS2016/0134-12 Sammanfattning Till kommunstyrelsen redovisas en lista utsänd med kallelsen med inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för perioden 2 december 2016 till 3 januari 2017. För att ta del av skrivelserna i sin helhet, kontakta registrator: Tel. 0303-239200 E-post: [email protected] Kommunstyrelsen föreslås anteckna informationen. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se Dok. nr. 2016‐658 KS2016/0112‐5 Titel Inbjudan från Per Åsling, utfrågning om kontanterna i riksdagen 19 januari Ny version ‐ Cirkulär 16:56 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Beslut ‐ Remiss ‐ Aktualitetsprövning Tjörns översiktsplan 2013 KS2016/2117‐1 Remiss ‐ Fördjupad Översiktsplan på Björkö ‐ Öckerö kommun 2016‐12‐21 2016‐650 Hyreshöjning fr.o.m. den 1 januari 2017 för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap med Svenska Kommunalarbetarförbundet, Vision samt Brandmännens Riksförbund Cirkulär 16:66 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta 2016‐12‐19 Remiss ‐ Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Remiss ‐ Miljözoner för lätta fordon Expediering beslut GR: Nytt hälso‐ och sjukvårdsavtal i Västra Götaland Remiss med anledning av ansökan om kameraövervakning Remiss ‐ Åtgärdsprogram för ålgräsängar Remiss ‐ Ändring i naturreservatet Svartedalens natur‐ och friluftsområde i Kungälvs, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner Skrivelse ‐ Kommunstyrelsens ansvar som verksamhetsnämnd 2016‐12‐14 2016‐657 2016‐649 2016‐640 KS2016/2076‐1 KS2016/2075‐1 KS2016/0904‐3 KS2016/2048‐1 KS2016/2035‐1 KS2016/2017‐1 KS2016/2000‐1 Dokumentdatum 2016‐12‐28 2016‐12‐22 2016‐12‐22 2016‐12‐19 2016‐12‐15 2016‐12‐14 2016‐12‐12 2016‐12‐08 2016‐12‐08 2016‐12‐06 2016‐12‐05 Tjänsteskrivelse Handläggarens namn Fredrik Skreberg 18. 1(1) 2017-01-04 Redovisning av ordförandebeslut Dnr KS2016/0056-9 Sammanfattning Följande ordförandebeslut har fattats den 22 december 2016 med stöd av kommunstyrelsens delegeringsordning: § 6/2016 - Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av föreläggande (Dnr KS2015/2155) Förslag till beslut Redovisningen antecknas till protokollet. ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2016-12-22 1 (1) § 6/2016 Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av föreläggande (Dnr KS2015/2155) Arbetsmiljöverket har under hösten 2015 granskat arbetsmiljön inom sektor skola. I januari 2016 yttrade sig kommunen och i maj gjorde Arbetsmiljöverket ett återbesök och meddelade att det fortfarande fanns brister i kommunens arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket gav kommunen ett föreläggande att åtgärda aktuella brister. Kungälvs kommun ska inkomma med ett yttrande med åtgärder senast den 31 december 2016 Kommunens svar av vidtagna åtgärder framkommer i ”Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket” och redogörs i en bilaga till tjänsteskrivelsen. Förvaltningens skrivelse med åtgärder föreslås godkännas som Kungälvs kommuns svar till Arbetsmiljöverket. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av föreläggande 2016-12-20 Redovisning - Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av föreläggande med vite Dnr KS2015/2155-25. Bilaga 1-Årlig uppföljning av SAM enhetschef och rektor 2016.docx 2016-12-20 Bilaga 2-Årlig uppföljning av SAM sektorchef och verksamhetschef 2016.docx 2016-12-20 Bilaga 3 - Planering och uppföljning.pptx 2016-12-20 Bilaga 4 - SAM Sektor skola Kungälv.docx 2016-12-20 Bilaga 5 - Grundläggande ansvar för förskolechef ht 2016.doc 2016-12-20 Bilaga 6 Grundläggande ansvar rektor grundskolan ht 2016.doc 2016-12-20 Bilaga 7 - Grundläggande ansvar rektor gymnasium ht 2016.docx 2016-12-20 Bilaga 8 – Rutin för tillbud och arbetsskada Bilaga 9 – Mail från Lärarnas Riksförbund Beslut ”Redovisning av vidtagna åtgärder till Arbetsmiljöverket med anledning av föreläggande” med bilagor 1-9, godkänns som Kungälvs kommuns svar till Arbetsmiljöverket. __________ Expedieras till: arbetsmiljö[email protected] För kännedom till: [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] ORDFÖRANDEBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign 19. Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-12 Anmälan av delegationsbeslut januari 2017 Delegerade ärenden 2 KS2016/0742-5 Avtal - markupplåtelseavtal 3 KS2016/1892-3 Mellanstadielärare, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A613828 4 KS2016/1893-3 Vikarierande enhetschef, Kungälvs hemtjänst tillsättningsbeslut A613801 5 KS2016/1916-3 Köksbiträde, Måltidsservice - tillsättningsbeslut A616513 6 KS2016/1946-5 Avtal - inkoppling till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen 7 KS2016/1983-2 Delegationsbeslut, beviljad gem. lösning för avfall för fastigheterna Torsby-röd 4:3, 4:4 och 4:5 8 KS2016/1984-2 Delegationsbeslut, beviljad gem. lösning för avfall för fastigheterna Skålldal 3:12 och 3:11 9 KS2016/2002-3 Lärare SFI, Vuxenutbildningen tillsättningsbeslut A616589 10 KS2016/2003-3 Anläggare, Entreprenadavdelningen tillsättningsbeslut A625626 11 KS2016/2004-3 Undersköterskor, vård- och omsorgsboende tillsättningsbeslut Usk vob tv aug -16 12 KS2016/2005-3 Lärare 1-7, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A526128 13 KS2016/2006-3 Fritidspedagog, elevassistent, Kastellegårdsskolan - tillsättningsbeslut A581027 ADRESS DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-132 17 [email protected] www.kungalv.se Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-12 14 KS2016/2007-2 Lärare 4-6 sv/so, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A588436 15 KS2016/2008-3 Lärare 1-3, Kastellegårdsskolan tillsättningsbeslut A588427 16 KS2016/2009-3 Personlig assistent, Stöd/Boende LSS tillsättningsbeslut A606352 17 KS2016/2010-3 Fritidspedagog, Sandbackaskolan tillsättningsbeslut A616538 18 KS2016/2011-3 Socialsekreterare, Socialpsykiatri/Funktionshinder tillsättningsbeslut A617505 19 KS2016/2025-2 Delegationsbeslut, beviljad gem. lösning för avfall för fastigheterna Ringby 3:11 och 3:4 20 KS2016/2031-3 Personlig assistent, Stöd/Boende LSS tillsättningsbeslut A619291 21 KSVR2016/0183-1 Protokoll Fordonsflytt båtkärra Fästningsholmen 22 KSVR2016/0422-2 Grävtillstånd fiber Västra gatan 63 23 KSVR2016/0424-1 Beslut fordonsflytt RAT 132 Anders Prästgatan 24 KSVR2016/0427-2 Beslut tillfälligt uppehåll av hushållsavfall och slam, Harestads-Kållstorp 1:9 25 KSVR2016/0430-1 Beslut fordonsflytt LDZ 852 Guddehjälm 26 KSVR2016/0433-2 Grävtillstånd Bäckgatan del 1 på grönytan i Bäckparken i höjd med Åsgatan 27 KS2012/2155-26 Ansökan om lantmäteriförrättning, avstyckning - Centrumhuset 28 KS2016/1002-4 DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Ansökan - genomförande av detaljplan Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-12 29 KS2016/1492-1 Avtal - ramavtal ventilationsarbeten Kungälvs kommun och Kungälvs Bostäder 30 KS2016/1527-9 Ansökan lagfart Romelanda-Torp 2:2 31 KS2016/1527-10 Ansökan hos Lantmäteriet om dödning av pantbrev 32 KS2016/1872-4 Beslut gällande avtal om inkoppling till kommunalt vatten 33 KS2016/1936-2 Delegeringsbeslut - beviljas 34 KS2016/1946-7 Beslut gällande avtal om inkoppling till kommunalt vatten och spillvatten 35 KS2016/1988-2 Delegeringsbeslut - beviljas 36 KS2016/2016-2 Delegeringsbeslut - beviljas 37 KS2016/2037-2 Delgeringsbeslut - beviljas 38 KSVR2016/0431-2 Beslut om tillfälligt uppehåll för hämtning av hushållsavfall, Vämneröd 1:13 39 KSVR2016/0432-2 Beslut om tillfälligt uppehåll för hämtning av hushållsavfall, Kärna 4:3 40 KS2015/1420-87 Avtal - Markupplåtelseavtal, RomelandaHäljeröd 1:6 - Undantagen enligt sekretess Försvarssekretess, 15 kap 2 § 41 KS2016/1307-3 Delegeringsbeslut - beviljas 42 KS2016/1406-2 Avtal - servitutsavtal, Fontin 1:1, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10, 1:12 43 KS2016/1406-3 Avtal - servitutsavtal, Trankärr 2:1 44 KS2016/1406-4 Avtal - servitutsavtal, Marieberg 1:1 45 KS2016/1406-5 Avtal - servitutsavtal, Fontin 1:2 DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-12 46 KS2016/1406-6 Avtal - servitutsavtal, Trankärr 2:2 47 KS2016/1406-7 Avtal - servitutsavtal, Trankärr 2:3 48 KS2016/1406-8 Avtal - servitutsavtal, Trankärr 2:36 49 KS2016/2029-2 Delegeringsbeslut - beviljas 50 KS2016/2108-1 Överenskommelse om avgångsvederlag 51 KSVR2016/0219-1 Grävansökan Konvaljgatan VA-arb 52 KSVR2016/0436-1 Fordonsflytt - RSW 152 mellan ICA Maxi & MacD 53 KSVR2016/0437-3 Grävtillstånd Ängegärde fiberutbyggnad 54 KSVR2016/0437-3 Grävtillstånd Ängegärde fiberutbyggnad 55 KS2016/2030-5 Protokollsutdrag - bildningsutskottet 2016-1219 56 KS2016/1876-6 Ansökan om fastighetsreglering 57 KS2016/1996-1 Överenskommelse om upphörande av kommunens lägenhetsarrende avseende parkering inom del av privatägda fastigheten Rombacka 1:3 58 KS2016/0999-4 Grokareby 3:5, lägenhetsarrende för Kareby Idrottssällskap 59 KS2010/990-315 Beslut om samråd för ändring av Detaljplan för Tjuvkilshuvud, Tjuvkil 2:67 mfl 60 KS2013/1158169 Beslut gällande avtal om inkoppling till kommunalt vatten och spillvatten 61 KS2016/1774-2 Kungälvs kommuns medverkan i förstudie för konkurrenskraftig Marinteknisk industri. DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-12 62 KS2016/2051-3 Undersköterskor tv hemtjänsten okt -16 tillsättningsbeslut usk htj tv okt -16 63 KS2016/2052-3 Redovisningsekonom - tillsättningsbeslut A595456 64 KS2016/2053-3 Projektledare, Enheten Fastighet tillsättningsbeslut A621146 65 KS2016/2054-3 Projektledare, Enheten Fastighet tillsättningsbeslut A621123 66 KS2016/2055-3 Verksamhetsledare, Entreprenadenheten tillsättningsbeslut A625594 67 KS2016/2056-3 Stödassistent, Stöd/boende LSS tillsättningsbeslut A617846 68 KS2016/2057-3 Barnskötare, Förskolan i Tyfter tillsättningsbeslut A628778 69 KS2016/2065-2 Delegationsbeslut, beviljad gem. lösning för avfall för fastigheterna Glöskär 6:39 och 6:25 70 KS2016/2080-2 Remissyttrande över ansökan om tillstånd till kameraövervakning 71 KS2016/2099-2 Delegationsbeslut, beviljad gem. lösning för avfall för fastigheterna Björfjäll 1:3 och 1:9. 72 KS2016/2118-2 Remissyttrande över ansökan om tillstånd till kameraövervakning 73 KS2016/2119-2 Remissyttrande över ansökan om kameraövervakning 74 KS2016/2128-1 Avtal - hyrestillägg för ombyggnad och anpassning av datahall - Undantagen enligt sekretess 18 kap § 8 75 KSVR2016/0439-2 Beslut om tillfälligt uppehåll för hämtning av hushållsavfall o slam, Björfjäll 1:7 DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Sammanträdesdatum 2017-01-12 76 KSVR2016/0440-2 Beslut om tillfälligt uppehåll av hushållsavfall, Braseröd 1:7 77 KSVR2016/0441-2 Beslut om tillfälligt uppehåll för hämtning av hushållsavfall, Lysegården 1:1 78 KSVR2016/0442-1 Beslut fordonsflytt Oidentifierad Berlingo Citroen Filaregatan 79 KSVR2016/0443-2 Beslut om tillfälligt uppehåll för hämtning av hushållsavfall, Romelanda 9:1 80 KSVR2017/0001-1 Beslut fordonsflytt JRC 251 Klockarevägen / Tyftervägen 81 KSVR2017/0002-1 Beslut fordonsflytt JRS 844 Bultgatan 40 82 KS2016/2104-2 Delegeringsbeslut - beviljas. Kungälvs kommun har inget att erinra mot att tidningsställ ställs upp på önskade platser under 2017. 83 KSVR2016/037429 Delegationsbeslut transportdispenser, november 2016 84 KSVR2016/002940 Delegeringsbeslut november månad 2016 gällande färdtjänst och riksfärdtjänst. Färdtjänst 67 beviljade, 0 avslag, 0 delavslag, Riksfärdtjänst 5 beviljade, 0 avslag, 0 delavslag, 2 dagvårdstillstånd, 1 resa i annan kommun beviljad, 0 beviljad arbetsresa. 85 KSVR2016/002941 Delegeringsbeslut parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning november 2016. 15 beviljade förare, 5 beviljade medpassagerare, 6 avslag. DELEGATIONSBESLUT KOMMUNSTYRELSEN
© Copyright 2024