Opinioner 2016 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
1 (10)
Diarienr
2017-01-09
Opinioner 2016
Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och
Försvars rikskonferens den 9 januari 2017
Ers Majestät! Ärade konferensdeltagare!
Att ha kunskap om opinionen är viktigt för arbetet med att utveckla
krisberedskapen och totalförsvaret. Både förtroendevalda och myndigheter
behöver kunna följa hur befolkningen i Sverige ser på landets säkerhet, vad
som oroar dem, och hur de bedömer vår beredskap och förmåga. Och
befolkningens försvarsvilja kan i ett kritiskt skede vara helt avgörande för att
avskräcka en presumtiv angripare.
Men kan man lita på opinionsmätningar? Efter 2016 har frågan blivit hetare än
vanligt.
MSB-51.1
I samband med arbetet med årets upplaga av Opinioner bad vi Johan Bring,
som är adjungerad professor i statistik vid högskolan i Gävle, att granska förra
årets rapport, som gjordes med samma metod som årets. Han bedömer att de
slutsatser och tolkningar som görs i rapporten är väl avvägda mot bakgrund av
den osäkerhet som finns. Precis som vi själva brukar göra, betonar han att man
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
2 (10)
Diarienr
2017-01-09
ska vara försiktig med att jämföra resultaten i denna undersökning med
resultat från andra undersökningar, där frågeställningar och svaralternativ kan
ha sett annorlunda ut. Det är med andra ord tidsserierna i denna
opinionsstudie som man bör ha fokus på.
Så låt oss börja:
Sverige upplevs vara ett bra land att leva i. Hela 90 procent svarar att det, på
det hela taget, är mycket eller ganska bra här.
Det här är också en bild av Sverige som bekräftas i undersökningen – att vi tror
på multilateralt samarbete som en väg till säkerhet. Vi frågar: Vilken inverkan
tycker du att följande organisationer och länder har idag på freden och
säkerheten i världen?
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
3 (10)
Diarienr
2017-01-09
Svaren ser ni här. Höga positiva siffror för FN, Nato och EU. Betydligt mer
negativa svar när stormakterna kommer på tal.
Men har det hänt något med bilden sedan förra året, tror ni? Har
värdlandsavtalet med Nato satt några spår? Brexit? Trump? Beskedet att
Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd?
Nja, när det gäller FN är det faktiskt en svag trend nedåt för den organisationen
de senaste åren. Det vill säga successivt mindre tro att organisationen bidrar
positivt till fred och säkerhet i världen. Fortfarande jämförelsevis höga siffror
dock.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
4 (10)
Diarienr
2017-01-09
Synen på Natos inverkan på fred och säkerhet förefaller vara relativt stabil.
Möjligen en svag trend uppåt, med 66 procent som ser organisationen som
positiv för fred och säkerhet.
EU har ungefär samma siffra: 65 procent. Här är trenden svagt vikande de
senaste åren. Ingen påtaglig effekt av Brexit, verkar det som.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
5 (10)
Diarienr
2017-01-09
Tittar vi på USA så rör det på sig betydligt mer i förhållande till 2015 års
mätning. I 2016 års undersökning, som alltså gjordes under senhösten, var det
bara 24 procent som svarade att USA bidrar väsentligt eller i någon mån till
fred och säkerhet. Och som ni ser är det lika många som svarade att landet
utgör ett allvarligt problem för fred och säkerhet – och hela 38 procent som
svarade att landet utgör ett visst problem. Här är det en signifikant förändring i
jämförelse med föregående år.
Och när det gäller Ryssland har vi helt andra nivåer på svaren – framför allt
sedan 2014. Som ni ser är det nu hela 77 procent som svarar att Ryssland utgör
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
6 (10)
Diarienr
2017-01-09
ett allvarligt problem eller ett visst problem för fred och säkerhet i världen.
Väldigt höga siffror, även om de har sjunkit sedan den förra mätningen.
***
Vad tror de svarande kan komma att hända de närmaste fem åren?
Som ni ser är det samma händelser som ligger i topp i år som förra året, med
den lilla skillnaden att ”propaganda/falsk information från annan stat” har
knipit tredjeplatsen från ”en omfattande olycka i kollektivtrafiken”.
Det innebär att vi har antagonistiska hot på de tre översta platserna – och
dessutom militärt angrepp på plats 7 av 15.
En terroristattack, som ligger överst, är det 58 procent som har bedömt som
mycket eller ganska trolig de närmaste fem åren.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
7 (10)
Diarienr
2017-01-09
De svarande i undersökningen har, som ni ser, inte särskilt stort förtroende för
beredskapen att hantera och möta de antagonistiska hoten. Tio procent tror att
vi i tillräcklig grad har beredskap att möta ett militärt angrepp. Lite högre
siffror för de andra hoten. Siffrorna är relativt oförändrade sedan förra året.
Tron på hjälp utifrån vid ett militärt angrepp har minskat successivt de senaste
åren. Som ni ser var det 2011 hela 75 procent som svarade ”ja, helt säkert” eller
”ja, ganska säkert” på frågan om Sverige skulle få snabb och effektiv hjälp från
andra länder vid ett militärt angrepp. I mätningen i höstas är motsvarande
siffra bara 59 procent.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
8 (10)
Diarienr
2017-01-09
Svenskarnas syn på säkerhetsläget är som ni förstår ganska mörk – och på
ungefär samma nivå som förra året. 73 procent svarar att de känner mycket
eller ganska stor oro över den politiska situationen i världen, 46 procent tror att
det är en mycket eller ganska stor risk för militära konflikter i stora delar av
Europa.
Möjligen har framtidstron ökat något. Det är färre än förra året som svarar att
det kommer att vara sämre att leva i Sverige om fem år. Och det är färre som
tror att den militära situationen i vår närhet har blivit otryggare om tio år.
Fortsatt ganska höga siffror dock.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
9 (10)
Diarienr
2017-01-09
Stödet för ett militärt försvar är fortsatt starkt. Totalt 88 procent, om man
lägger samman de båda positiva svaren.
Stödet för ett svenskt medlemskap i Nato då?
Jo, det ser ut att ha blivit aningen svagare, även om förändringen i förhållande
till 2015 inte är signifikant. 45 procent mot förra årets 49. Fortsatt 34 procent
som anser att vi bör stå utanför.
Svenska folkets försvarsvilja slutligen – i den mån den verkligen går att mäta.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
PM
Datum
10 (10)
Diarienr
2017-01-09
Här handlar det om svar på frågan: Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi
bör göra väpnat motstånd även om utgången för oss verkar oviss?
Som ni ser är dessa siffror väldigt stabila över tid. Ungefär hälften svarar ”ja,
absolut” och ungefär en fjärdedel ”ja, kanske” på frågan. Det ligger i linje med
motsvarande svar i Finland och Norge.
Och min bedömning är att vi bör vara stolta över dessa siffror, samtidigt som vi
självklart aldrig kan ta viljan att försvara landet för given.
Tack för mig – och ladda gärna ner hela rapporten Opinioner 2016 från MSB:s
webbplats!