Dokumentation av dialogdukar Hearing

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
1 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Sammanställning av diskussionsmaterial från
hearing om MSB:s regeringsuppdrag kring
erfarenhetsåterföring för stärkt krisberedskap
Bakgrund
Regeringen gav i februari 2015 MSB i uppdrag att, med utgångspunkt i
erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland, föreslå åtgärder som
utvecklar samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser
(Ju2015/1400/SSK). Som en del i arbetet med regeringsuppdraget anordnade
MSB en hearing för aktörer inom svensk krisberedskap. Hearingen hölls den 3
juni 2015 i Stockholm. Mer information om uppdraget och MSB:s
omhändertagande: https://www.msb.se/skogsbrandVastmanland
Syftet med hearingen var att MSB skulle få veta vilka områden som aktörerna
tycker är viktiga att arbeta vidare med för stärkt krisberedskap.
Hearingen bestod av följande moment: inledande paneldebatt, grupparbeten,
redovisning av grupparbeten och avslutande paneldebatt (figur 1).
Figur 1. Dagordning för hearingen.
MSB-51.1
Panelen bestod av: Anna Henningsson (olycksutredare, Nerikes brandkår), Aud
Sjökvist (regeringens särskilda utredare), Jenny Deschamps-Berger (forskare,
Försvarshögskolan), Johan Ekermann (beredskapsdirektör, Länsstyrelsen
Skåne) och Markus Planmo (handläggare krisberedskap, Sveriges kommuner
och landsting, SKL). Samtalet modererades av Annika Nordgren Christensen
(Tjäderns byrå).
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
2 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Efter den inledande paneldebatten följde grupparbeten kring två dialogdukar
(bilaga A). Syftet med dialogdukarna var att initiera diskussion rörande vissa
frågor och att fungera som dokumentationsunderlag för grupparbetena.
Deltagarna var indelade i åtta diskussionsgrupper bestående av 4-6 deltagare
per grupp (en förteckning av deltagande aktörer återfinns i bilaga B).
Sammanställning av dialogdukar
Nedan följer en transkribering av dialogdukarna. Sammanställningen följer
dialogdukarnas struktur (bilaga A). I deltagarnas redovisningar har olika
förkortningar använts varav de vanligast förekommande återfinns i
nedanstående lista.
grundSoL – Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid
samhällsstörningar, resultatet från projekt Ledning och samverkan (LoS)
KBF – Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
(krisberedskapsförordningen)
LEH – Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och
vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
LoS – projekt Ledning och samverkan, för resultatet se grundSoL
LSO – Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
SO - Samverkansområden
SOL – se grundSoL
Dialogduk 1: fråga 1
Figur 2. Dialogduk 1, fråga 1.
Arbetet med dialogdukarna inleddes med att gruppdeltagarna i respektive
grupp presenterade sig för varandra (figur 2). Konstellationen av deltagare för
respektive grupp är dock inte angivna i denna rapport, och inte heller hänvisas
till specifika grupper i redovisningen.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
3 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Dialogduk 1: fråga 2
Figur 3. Dialogduk 2, fråga 2.
Deltagarna fick till uppgift att var och en göra en bedömning av två påståenden
om hanteringen av skogsbranden, där det ena rörde samhällets förmåga till att
hantera olyckor och det andra samhällets förmåga till krisberedskap (figur 3).
Bedömningen skulle göras på en sexgradig skala. Resultaten är sammanställda
i nedanstående diagram (se figur 4 och 5).
Hanteringen av skogsbranden visar att
samhällets förmåga att hantera olyckor
fungerar.
25
20
15
10
5
Antal svarande
0
1
Stämmer
inte alls
2
3
4
5
6
Stämmer
i mycket
hög grad
Figur 4. Rankning av samhällets förmåga att hantera olyckor.1
Totalt antal svaranden uppgick till 43 personer. Ett svar har utelämnats eftersom det
angav en rankning mellan 1 och 2.
En grupp gjorde ett tillägg i frågeformuleringen till ”hantering av stora olyckor”.
1
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
4 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Hanteringen av skogsbranden visar att
samhällets förmåga till krisberedskap fungerar.
25
20
15
10
Antal svarande
5
0
1
Stämmer
inte alls
2
3
4
5
6
Stämmer
i mycket
hög grad
Figur 5. Rankning av samhällets förmåga till krisberedskap. 2
Dialogduk 1: fråga 3
Figur 6. Dialogduk 1, fråga 3.
Deltagarna fick identifiera och lista brister och behov i samhällets förmåga att
förebygga och hantera kriser (figur 6). Grupperna fick därefter välja ut och
markera de tre brister/behov som de funnit mest angelägna att åtgärda.
Resultatet av uppgiften är därmed uppdelat i två kategorier; en för de mest
angelägna bristerna/behoven (3.a), och en för andra identifierade
brister/behov (3.b). Resultaten av alla gruppers arbete är aggregerade till dessa
två kategorier, och är angivna utan inbördes rangordning för respektive
punktlista. Nedan följer resultaten i sin helhet.
Totalt antal svaranden uppgick till 42 aktörer. Ett svar har utelämnats eftersom det
angav en rankning som under 1. En grupp gjorde ett tillägg där även aktörernas
förmåga till krisberedskap värderades, där två av fyra personer rankade denna förmåga
till 4, och de resterande två rankade denna förmåga till 5. En annan grupp gjorde en
kommentar till påståendet: ”Ej prövad! Ej kris!”
2
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
5 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
a) De mest angelägna bristerna och behoven i samhällets förmåga
att hantera olyckor och kriser

Evakuering (människor och djur) och ersättningssystem (från start till
mål)

Kommunikationssystem

Använd samhällets samlade resurser (FM), frivilliga (spontana och
organiserade). Behåll decentraliseringen!

Ökad vilja att diskutera krisberedskap politiskt på alla nivåer

Våga utmana existerande system och våga utnyttja redan befintliga
möjligheter

Nationellt expertstöd

Parallell planering och kommunikation

Översyn av samhällets krisberedskap (LSO, LEH, Krisberedskap förord,
börja om från början)

Utvecklat ledarskap hos länsstyrelsen. Ökad förmåga till samordning
mellan kommuner.

Det geografiska områdesansvaret bedöm/bakom3 stödjas av en icke
sektoriserad lagstiftning

Systematisk uppskalning vad det gäller resurser och ledning

Gemensamt system för ledning och samverkan

Identifiera och klargöra civilsamhällets roll

Säkra implementering av nationell samverkansmodell, ta LOS/SOL
hela vägen, behov officiell inriktning regering

Olika administrativa/geografiska gränser, behov av inriktning/styrning

Behov av nationella förstärkningsresurser, experter, stab och ledning

Ett bättre och samordnat geo.stöd4, gemensam
lägesbild/realtidsuppdatering

Konkretisering av SOL avseende nationellt besluts- och ledningsstöd,
ex. stabsfunktioner, ledningsfunktioner, förstärkningsresurser (inkl.
internationella resurser)

Förutsägbart ekonomiskt ersättningssystem vid olyckor och kriser

Öka förmågan på den kommunala nivån både gällande räddningstjänst
och krisberedskap

2:4-anslaget måste göras om alt. tas bort

Ersättningssystemet vid stora olyckor/kriser
Svårt att avläsa handstil. Ser ut att stå bedöm alternativt bakom. Dock passar
”bedöms” bäst in i meningen.
4 Svårt att avläsa handstil. Kan stå ”geo.städ”.
3
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap


Diarienr
2015-06-29
2015-954
Standardiserade och tydliga system för ledning och beslutsfattande i
kris
o
Vilka ska ingå?
o
Vem ansvarar för vad?
o
Hur ser hierarkin ut? Synkront beslutsfattande
o
Vem är ”rätt” kontaktperson på resp. myndighet?
o
Samma kartor, begrepp, hur sker info-flödet?
Vem bestämmer när det är stor kris?
o

6 (26)
Datum
Vem (och när) tar befälet, kan nyttja nationella resurser, bryta
regler (inkl. Tydliggöra när staten står för
krishanteringskostnader)
Mer övning behövs
b) Andra identifierade brister och behov i samhällets förmåga att
hantera olyckor och kriser

Ett svenskt NIMS motsv.

Make friends before you need them

Ökad förmåga att “skala upp” insatserna, alla aktörer

Integrerad krisledning lokalt/centralt

Öka förmågan att leda och samordna

Hur hitta relevanta/rätta arenor för att implementera redan befintlig
lagstiftning

Samordnad och verifierad information

Massmedias krav på insyn i det akuta skedet

Lojalitet och förmåga att agera i det krisberedskapssystem som gäller

Utomstående perspektiv måste tas tillvara, t.ex. hur skulle de svara på
dessa frågor och ändra systemet? T.ex. drabbade, privata aktörer utan
krisberedskapsanknytning?

Nationella förstärkningsresurser

”Back office” som har ett vakande öga över det geografiska
områdesansvaret

Gåvohantering

Behov av sammanfogad lagstiftning LSO/LEH

Behov av att se över/göra om principerna för 2:4

Behov av att säkra kontaktpunkt hos kommun 24/7

Komma till skott med alarmeringstjänstutredning, hålla fokus på
samhällets behov

Stärka förutsättningarna och förståelsen för att bygga förmåga i
vardagsstrukturer (igenkänning vardag - kris)

Behov av inriktning avseende fasta och mobila samverkansplatser. Vad
vill MSB; vad vill regeringen?
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
7 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954

RAKEL, behov av nationella talgrupper, system för tilldelning

Långsiktiga program istället för kortsiktiga 2:4- projekt

Flera myndigheter och organisationer (ex. Svenska kyrkan, SKL och
SOS Alarm) bör ingå i SO- och planeringsprocesstrukturen (likställas
med myndigheter enligt krisberedskapsförordningen)

Resurskännedom inkl. förmåga (lokal, regional, nationell), samt
förmåga att hantera resurser och prioritera

Behov att stärka krisberedskapssystemets struktur/ansvar. Bryt ”topdown-perspektiv”, bygg underifrån)

Sambandslösningar (IT, radio etc.) nationella (byggbar underifrån)

Dålig kunskap om varandras ansvar och förmåga

Regionala samverkanslösningar finns inte överallt

Risk och sårbarhetsanalys, utifrån lokala förhållanden (annat fokus än
idag)

Utbildningssystemet/övning i samverkan

Tydliggöra gränsen samordning – ledning (vem har mandat?)

Ta del av alla – även mindre utredningar5

Förslag till förbättringar6

Erfarenhetsåterföring måste prioriteras högre7

Ta tillvara tidigare erfarenheter8
Denna kommentar var skriven på baksidan av dialogduken.
Denna kommentar var skriven på baksidan av dialogduken.
7 Denna kommentar var skriven på baksidan av dialogduken.
8 Denna kommentar var skriven på baksidan av dialogduken.
5
6
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
8 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Dialogduk 1: fråga 4
Figur 7. Dialogduk 1, fråga 4.
Alla grupper angav tre aspekter som de tyckte fungerade bra i hanteringen av
skogsbranden. Dessa rankades enligt första-, andra- och tredjeplats där första
plats på ”prispallen” representerar det som fungerat bäst (figur 7). Nedan följer
en sammanställning av gruppernas rankning (tabell 1). Resultaten för varje
rankning (första- till tredjeplats) är angivna utan inbördes rangordning för
varje kategori.
Tabell 1. Vad fungerade bra i hanteringen av skogsbranden?
Rankning
Kommentar
Engagemang och initiativ
Vilja att hjälpa till
1
(bäst)
Tillgången på resurser
Vilja och förmåga att hjälpa (ansvarskänslan)
Samverkansledning
Nationell uppslutning, ”Ramnäsandan”
Uppbyggnad och etablering av fungerande
samverkansstab
Välvilja (hos alla myndigheter, organisationer och
frivilliga)
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
9 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Samverkansstaben
Ekonomiska garantier
Stort engagemang bland frivilliga och samhället i övrigt
2
Informationshanteringen
Kreativitet, flexibilitet och engagemang
Frivilligkraften (förmågan att organisara sig)
Samhällets engagemang och förmåga
Mod och handlingskraft
Ekonomiska resurser (Valvind)
Lokal media (P4)
Medvetenheten om de drabbades behov
3
Improvisationsförmåga
Stödet från frivilliga (Organiserade och spontana)
Försvarsmaktens stöd
Länsstyrelsen tog över ansvaret
Prestigelöshet, viljan att samarbeta
Dialogduk 2: fråga 1
Figur 8. Dialogduk 2, fråga 1.
Deltagarna ombads att lista både inträffade och övade händelser som kan ge
värdefulla lärdomar (figur 8). Då flera grupper har nämnt samma händelser,
redovisas resultatet aggregerat (tabell 2).9
Händelserna är rangordnade i fallande ordning enligt hur många grupper som angivit
dem. I de fall flera grupper nämnt en händelsetyp och därefter exemplifierat med olika
händelser har dessa ändå slagits ihop till en kategori. Därtill har vissa förkortningar
skrivits ut, årtal har tillfogats händelserna och ansvarig myndighet för ett par av
övningarna har angivits för att öka tydligheten i denna sammanställning. När inget svar
har angetts har tabellrutan lämnats tom. En grupp har angivit SOL. Då detta vare sig är
en inträffad eller övad händelse, har detta resultat utelämnats ifrån tabellen.
9
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
10 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Tabell 2. Inträffade och övade händelser som kan ge värdefulla
lärdomar (händelser har vit bakgrund och övningar grå).
Händelse/övning
Lärdom/motiv
Antal
omnämningar
Stormen Gudrun 2005
(även stormarna Per
2007 och Ivar 2013)10
Efterdyningar (suicid)
Internationell hjälp, psyk-trauma,
samverkan aktörer
7/8
Tsunamin 2004
Samverkansstab
Myndighetssamverkan (privat
samverkan)
4/8
SAMÖ-KKÖ 2011
Lokal-regional-nationell
Goda lärdomar görs som inte riktigt
tas tillvara
4/8
Nödvattenövning Stor
Stad 2014-2016
(Livsmedelsverket)
Samordning/samband
Spridningseffekter
4/8
Skogsbranden i
Bodträskfors 2006
Inte medveten om risk/konsekvens
Utvärdering ej tillvaratagen
3/8
Herculesolyckan vid
Kebnekaise 2012
Samverkan mellan statlig och
kommunal räddningstjänst.
Internationell och militär
dimension.
Haverikommissionens
räddningstjänstutredningar
generellt.
3/8
Husbykravallerna 2013 Hela samhället påverkas
och påföljande social
Konsekvenser nationellt
11
oro
Spridningseffekter
Medialfokus (internationelltnationellt)
Kommunalt perspektiv
Ansvarsfrågan komplex
3/8
Diskoteksbranden i
Göteborg 1998
2/8
-
Aggregerat resultat. Alla grupper har nämnt Gudrun och en grupp angav även
stormarna Per och Ivar.
11 Aggregerat resultat. En grupp nämnde kravallerna i Husby och två grupper nämnde
social oro.
10
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
11 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
SAMÖ 2007
Sett mycket, lärt lite/inget.
Goda lärdomar görs som inte riktigt
tas tillvara.
2/8
Skogsbrand i Hassela
2008
Inte medveten om risk och
konsekvens
2/8
Svininfluensan 2009201012
Strategi information
Tidig samordning av information
2/8
Förorenat vatten
(Cryptosporidiumutbrott i Östersund
2010 och Skellefteå
2011; läckage av
avloppsvatten till
vattentornet i Örebro
2014)13
Livssituation påverkad
2/8
Fukushima-olyckan
2011
”Efterperspektivet”
Långsiktig avspärrning
2/8
Terrorattentaten i
Norge 2011 (bombdåd
mot Regjeringskansliet
i Oslo, massakern på
Utøya)
Behov av omedelbar förmåga till
samlad lägesbild och koordination.
Eskalera och behov av gemensam
tolkning.
Att återgå till ”normalläge”.
2/8
Översvämningar
(Halland/Halmstad/
Ätran-Nissan 2014,
Kristinehamn 2014,
Malmö 2014, Arvika
2000)14
Risken ej beaktad
2/8
Oljepåslaget på Tjörn
2011 (samt på
Sydkusten)
Stora förstärkningsresurser behövs
2/8
Snöoväder (Gävle 1998, Verksamheter går ner
Västra Götaland15 m.fl.)
1/8
Deltagarna har inte nämnt vilket utbrott som åsyftats. Därför har årtal för
influensapandemin 2009-2010 av A(H1N1)pdm09 angivits, då detta var ett betydande
utbrott som även fick konsekvenser för det svenska samhället.
13 Aggregerat resultat. Båda grupperna nämnde Östersund, där den ena refererade till
Cryptosporidium och den andra till ”förorenat vatten”. Den sistnämnda gruppen
exemplifierade även med de andra omnämnda händelserna.
14 Aggregerat resultat. Den ena gruppen nämnde bara Halland emedan den andra
nämnde områden i Halland (Halmstad och Ätran-Nissan) samt de andra exemplen.
15 Oklart vilka snöoväder i Västra Götaland som avses, är antagligen år 1995 och 2002.
12
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Förlisning av M/S
Estonia 1994
12 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
-
1/8
Kevinfallet i Arvika
Kommunikationsarbete för att
1998 (barn dödar barn) behålla förtroende för samhällets
institutioner.
1/8
Bombdåden i
Stockholm 2010
(Bryggargatan)
1/8
Tidig samordning av information
Eyjafjallajökulls utbrott 2011 (Askmolnet)
1/8
Orkanen Sandy 2012
Proaktivt beslutsfattande,
1/8
magnituden av beslut.
Kommunikation
Faktisk utrymning och nedstängning
av samhällssystemet.
Branden i
Halmstadhamn 2012
-
1/8
Brand i
försörjningstunnel
2013 (Östermalm)
Samhället vet inte vilka kablar som
berörs, vem som ansvarar och vilka
konsekvenser det får för olika
verksamheter
1/8
SAMBIO 2013/14
(övning inom EUprojektet
AniBioThreat), Uppsala
2013
1/8
Ebola 2014
Strategi information
1/8
Dagny16
(Försvarsmakten)
-
1/8
Del av Försvarsmaktens övningsserie för ledningsövningar som startade 2004. Då
flera Dagny-övningar har hållits men enskild övning inte specificerats av gruppen
utelämnas därmed årtal för denna övning.
16
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
13 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Dialogduk 2: fråga 2
Figur 9. Dialogduk 2, fråga 2.
Deltagarna ombads utarbeta konkreta åtgärdsförslag med syfte att utveckla
samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser (figur 9). För
varje åtgärdsförslag skulle ett motiv, ansvarig aktör och förväntad nytta/effekt
anges. Vidare valde varje grupp ut och markerade de tre åtgärdsförslag som de
ansåg vara mest prioriterade.
Nedan ses alla förslagen i sin helhet. De förslag som grupperna valt att
prioritera redovisas i tabell 3 och övriga förslag i tabell 4. Enstaka korrigeringar
har gjorts gällande stavning och förkortningar för ökad läsbarhet.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
14 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Tabell 3. Prioriterade åtgärdsförslag för att utveckla krisberedskapsförmågan
Förslag Åtgärd
a.
Informera allmänhet tydligare
(VMA)
Motiv
Ansvarig
Nytta/effekt
Förtroende
Räddningstjänsten
Öka trygghet och förtroende
Trygghet
Kommun
Gemensamma talepunkter
(samma innehåll)
MSB
SOS Alarm
113 13
b.
Lägg ner Räddningstjänsten
Tydliggöra kommunernas ansvar
Ygeman
Inga gränser (revir) inom
(Justitiedepartementet) kommuner
Prestigelöshet
c.
Intern styrning MSB
Förutsättning för att utveckla
krisberedskapen
GD MSB och
avdelningschefer
Massor, revirmurar, samordning,
en röst utåt
d.
Förväntningar på ledning,
samverkan, mål för svenska
krisberedskapssystemet måste
formuleras
Uttolkning av gällande lagstiftning
Riksdag och regering
Tydligare roller
Skapa tvärsektoriella
utbildningar
Uppnå samsyn, se beroende/perspektiv
från olika utgångsläge
e.
Bättre samordnat agerande
Kunskap om andra aktörers kompetens
MSB och ansvariga
aktörer
Bättre samordnat agerande
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
15 (26)
f.
Tvärsektoriella
lokala/regionala övningar
Ökad förmåga att hantera olika
situationer, skapa kontakter/nätverk.
g.
Skapa nationella expertstöd
Skapa experter som kan användas inom
(ex. vatten, el, räddningstjänst) hela landet
h.
Utveckla privat-offentlig
samverkan.
Snabbhet vid kris
i.
Utred samordnad lagreglering
(LSO, LEH, KBF).
Tydliggöra
18
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Berörda myndigheter
Bättre samordnat agerande
Ansvariga aktörer
Effektivt nyttjande av landets
samlade resurser
MSB: Modellen (istället Billigare
för varje kommun,
Avtal klart och tydligt
Snabbare
t.ex.
Förbereda avtal, säkra resurser Klargör vad som finns att tillgå (gör detta
Tydligare
Kammarkollegiet?).
Utifrån beroenden i RSA:n
känt!)
Förslag avtal
(RSA Beroenden privata
Juridik
aktörer avtal ekonomi)17
I övrigt: respektive aktör
Ensa begreppen
Vanl. olyckor – kris – extr.ord. Samlad bild (en del reglering räcker med
– krig (civilt försvar?).
kommunallagen redan)
17
Datum
Tillägg utanför angiven box på dialogduken.
Här har ingen effekt angivits men en pil är ritad från denna sektion till ”Motiv”.
Regeringen
-18
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
j.
Utveckla förmågan till
samverkan.
Metoder, syfte, mål
16 (26)
Synka aktörerna
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Respektive aktör
-19
Tydligare koncept för styrning och
förväntningar på aktörer
Uppnå bra inriktning och samordning
(inkl. SOS)
Implementera SOL
(före [i vardagen t.ex.
samlokaliserade], under,
efter)
k.
l.
En icke-sektoriserad
lagstiftning som stöder det
geografiska områdesansvaret
Utgångspunkt i medborgarperspektivet
Riksdag
Samlad hantering
Regering
Gemensam fastställd struktur
för ledning och samverkan
Igenkänning vid samverkan och vid
uppskalning
(Ivrigt påhejade av
MSB, SKL och övriga
aktörer)
MSB
Tidsbesparande
Minska risk för missförstånd
Koordinerade beslut och åtgärder
m.
19
Ett system för att använda
frivilligorganisationer och
civilsamhället
Bättre hantering av kriser genom att
använda alla samhällets resurser
Här har ingen effekt angivits men en pil är ritad från denna sektion till ”Motiv”.
Kommuner
(Länsstyrelserna)
MSB
Ta tillvara på vilja att hjälpa till
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
n.
o.
17 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Nationell samverkansmodell
(ink. ”Hur”) säkra inriktning
(regering) och samordning
(MSB) av implementering
En grundläggande förutsättning för den
svenska modellen
Regering
Snabbare uppstart
MSB
Igenkännande
Nationell förstärkningsresurs
(expert, stab och ledning)
Kompetens- och kostnadseffektiv lösning MSB (mäkla,
till förstärkning/avläsning/
tillhandahålla,
expertkompetens
öva/utbilda)
Helhetsperspektiv
Nationell operabilitet
Effektivare krisledning
Driver gemensam utbildning och
samsyn 
Stärker lokal kompetensutveckling
p.
Översyn av administrativa och
geografiska gränser/ansvar
En starkt försvårande omständighet med Regeringen
olika gränser, inte rimligt att respektive
myndighet själv avgör
q.
Bättre övning och utbildning,
lokal nivå (kommunal rtj)
Identifiera brister och stärka förmågan
Fokus samverkan, konkreta
scenarier och
förmågeprövande övningar
behöver utvecklas. ”Koncept”
Återinför regionala
utvecklingsledare?
Förenkla förutsättningar för
samverkan
MSB (samordnande),
Stärk förmåga att kunna hantera
resp. myndighet utifrån samhällsstörningar
tema + Lst och FHS
(behöver få en tydligare
roll, kan utföra
utbildningar i högre
utsträckning) +
respektive aktör
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
18 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
r.
Utveckla
koncept/ledningsmodell för att
konkretisera SOL
(gemensamma grunder)
Alla ska kunna känna igen sig i
strukturen, funktioner och befattningar
när det händer en skarp händelse som
kräver samverkan
Sammanhållande =
MSB i samr. med
berörda aktörer
Stärkt förmåga att kunna hantera
samhällsstörningar
s.
Samlad lägesbild före, under
och efter
Många sitter på olika delar i detta (ex.
FM, SMHI, MSB, LM, SOS m.fl.) men
ingen har helhet
MSB initierar och
samordnar
Effektivare utnyttjande av
samhällets samlade resurser
t.
Revidera LSO och LEH
Taktar inte och behövs anpassas till
dagens samhälle
Regering/Riksdag
Lagstiftning utifrån dagens
förutsättningar
u.
Tydliga uppdrag om
krisberedskap i
regleringsbrev/instruktioner
till myndigheter
Tillskapa förmåga och resurser
Regeringen
Resurser och kompetens för att
hantera oönskade händelser och
kriser i samhället
v.
Se över MSB och uppdrag
Är brett idag och har svårt att fokusera.
Andra myndigheter kan få tydligt
uppdrag inom området
Regeringen
Effektivare system för samhällets
krisberedskap
w.
Ge MSB i uppdrag att ta fram
ett tydligt standardiserat
system för ledning och
beslutshierarki
Tydligare, färre glapp, tidigare insatser
Regeringen
Mer plan för pengarna
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
x.
y.
19 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Skapa centrala
förstärkningsresurser (både
kompetens/expertis och
resurser)
Öka samordning, snabbare respons,
högre effektivitet
Regeringen
-
Börja trampa på ömma tår
Komma framåt och på allvar öka
förmågan
Alla, kanske främst MSB Förbättring, utveckling, få bort
brister
Sektorsansvariga
myndigheter
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
20 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Tabell 4. Övriga åtgärdsförslag för att utveckla krisberedskapsförmågan
Förslag Åtgärd
a.
Krishantering, helhetsgrepp (effektivitet)
Motiv
Ansvarig
Effekt
Lös uppgiften!
Kommun, region,
nationellt
Effektivare användning av samhällets
resurser
MSB
Ordnad återgång till normalt
Tydliggör ansvar och mandat (skrota
ansvarsprincipen)
b.
Tydliggöra ansvaret (GO)20 efter en händelse Förtroendeskapande
JU
c.
Utveckla Lst:s förmåga
Lst funkar inte idag
Lst
Samverkan mellan Lst
Öka förmågan
(MSB)
Mer fungerande krisberedskapssystem
- egentligen parallellt till (små) kommuner
d.
Gör krisberedskapen till en del av ordinarie
verksamhet hos resp. aktör
Mer verkstad
Prioriterad hantering
Bättre effekt
Högre status
Regeringen ger
+ andra än redan frälsta inkluderas
uppdrag/styrning  -21
Respektive dep. 
Aktör
20
21
Ökad samordning (utan
myndighetsstyrning)
Denna förkortning tolkas här som geografiskt områdesansvar (GO).
En pil är ritad från denna sektion till ”Motiv”.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
21 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
e.
Departementgemensam styrning och mål om Inte få ner t.ex. brand
Regeringen
samhällets krisberedskap
enbart i MSB:s el. rtj:s
stuprör, utan tex. SOS och
Utbildningsdepartementet
f.
Planerad uppskalning av ledningsorg.
Snabbare effekt
Kortare ställtid
g.
Översyn av regler som styr TIB (motsv.) (fler Större möjligheter till
aktörer)
samverkan och bättre
täckning av olika
sakområden
Analytisk grund för vad som behövs –
kanske drunkning, inte brand som
primäransvar i LSO kommun
Länsstyrelserna med stöd från MSB
Regeringen
-
MSB
Enkelt och tydligt
Kortare väg in
h.
i.
22
Nationella förstärkningsresurser inom
expertområden
Bättre och snabbt
beslutsunderlag
System för ordnat efterarbete efter inträffad
”krishändelse”22
Omhänderta ett storskaligt behov av efterföljande
åtgärder och ge stöd till
samhället
Denna sektion skrevs utanför mallen i egengjord ruta.
En väg in
-
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
j.
RSA flödes och geografiskt orienterad utan
gränser
Ex. bör följa flödet i ett vattendrag
k.
l.
22 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Baseras idag på
MSB
geografiska gränser.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsens RSA blir en
sammanställning av lokala
analyser istället för en
regional analys
Helhetsperspektiv på riskbilden
Skärpt tillsynsverksamhet LEH/LSO + bättre Kontrollera och säkerställa Regeringe
egenkontroll på alla nivåer
förmågan nationellt för att Riksdagen
få likvärdighet värd
namnet
Ökad grundförmåga
Nationella förstärkningsresurser ”-lista”/nationell resursförteckning
Ökad verkningsgrad?
Det är omöjligt för en
kn/rtj att ha koll på detta
innan och under en
Mäkling av förstärkningsresurser/”+Team
”Uddas” - nationell ledningsstyrka initialt händelse. Någon måste
tillhandahålla detta (en ”
back-office”-funktion)
MSB
Få en likvärdighet (skydd mot olyckor
och kriser) värd namnet
Rätt resurs i rätt tid!
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
m.
Vid en händelse ska man
kunna agera utan att tänka
på ekonomin och vem som
ska stå för kostnaden. Det
kan vara hämmande i
stundens! = minskar
förmågan att agera
Diarienr
2015-06-29
2015-954
MSB
LST
Stärkt förmåga att agera vid inträffad
händelse
Kn
(SKL)
Ytterst regeringen
n.
Utbildningssystemet
Tillgänglighet brister,
MSB
23
utbildning/utbyte behövs
ökas
Större tillgänglighet, anpassade
utbildningar efter behov
o.
Nationell resursförteckning och regional
resursförteckning
Kunskap om resurser
Kunskap om tillgängliga resurser
p.
Standardisera räddningstjänsten
För bättre samordning
MSB
Mer pang för pengarna
q.
Regionalisera (eller förstatliga)
räddningstjänsten
Klara större åtaganden
SKL
Bättre samordning
Höja lägstanivån
Regeringen
Högre effektivetet
Regeringen
Bättre samordning
r.
23
Utveckla ersättningssystemet för
kriser/samhällsstörningar och
räddningstjänst
23 (26)
Datum
MSB/LST
Samhällsekonomisk nytta
Skippa projektmedel – öka istället anslagen för övningsverksamhet och förmågan att lösa
grunduppdraget
Går inte att avgöra om det står utbildning eller utbyte av handstilen.
Högre effektivitet
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
24 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Bilaga A. Dialogdukarna i originalutförande
Figur 1. Dialogduk 1.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Figur 2. Dialogduk 2.
25 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
26 (26)
Datum
Diarienr
2015-06-29
2015-954
Bilaga B. Deltagare vid hearingen
Nedan anges de organisationer som var representerade vid hearingen. Totalt
medverkade 51 personer.







































Civilförsvarsförbundet
Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté, FOS
Försvarshögskolan, FHS
Försvarsmakten
Jordbruksverket
Kustbevakningen
Landstinget Jönköping
Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Lantmäteriet
Livsmedelsverket
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Skåne
Länsstyrelsen i Västmanland
Mittuniversitetet Östersund
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
Mälardalens brand och räddningsförbund, MBRF
Nerikes brandkår
Norbergs kommun
Polisen
Pricewaterhouse Coopers, PwC
Prospero
Räddningstjänst Arvika, Säffle, Eda
Räddningstjänst Boden
Räddningstjänst Medelpad
Räddningstjänst Sala-Heby
Räddningstjänst Storgöteborg
Sala kommun
Samverkan Stockholm
Skogsstyrelsen
SOS Alarm
Stockholms stad
Storstockholms brandförsvar
Svenska Röda Korset
Sveriges kommuner och landsting, SKL
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI
Sveriges radio, SR
Södertörns brandförsvarsförbund, SBFF
Trafikverket
Västerås stad