2_Välkomstbrev VT 2017

Lund, Januari 2017
Välkomna till Psykiatrikursen i Lund!
Under denna kurs hoppas vi kunna ge er en god inblick i ämnesområdet psykiatri. Då psykiska
åkommor är vanliga, är det viktigt att ni får goda kunskaper i psykiatrisk diagnostik och behandling. I
olika studier har man sett att 10-30% av befolkningen vid en given tidpunkt har så svåra psykiska besvär
att det orsakar lidande, nedsatt social funktion och behov av hjälpåtgärder. Oavsett val av framtida
specialitet kommer ni alltså att möta patienter med psykisk ohälsa!
Samtalet med patienten har en central roll i psykiatrin. Det är av stor vikt för varje läkare att lära sig att med
empati och respekt möta människor med psykiska besvär, inte minst de som är allvarligt märkta av sin psykiska
sjukdom. Du är själv ditt främsta diagnostiska redskap, då en psykisk sjukdoms symtomatologi och förlopp är
avgörande för vilken diagnos patienten slutligen får. Anamnesen är mycket betydelsefull och journaltexten blir
därför ofta mer omfångsrik jämfört med andra specialiteters. De somatiska utredningar vi använder oss av
kliniskt ger sällan svar på vilken sjukdom patienten lider av, men görs i regel för att utesluta organisk orsak till
patientens symptom.
Då vi ofta rör oss i ett gränsland mellan medicin och humaniora är beteendevetenskapliga och etiska
överväganden viktiga. Som psykiater bör man lära sig förstå och använda den biopsykosociala
modellen. Med andra ord, för att kunna förstå och hjälpa sin patient behöver man väga samman
biologiska, psykologiska och kulturella faktorer samt den sociala situation som patienten befinner sig i.
Patienter som fått samma diagnos kan te sig olika på många vis, då den kliniska bilden färgas av dessa
faktorer. Ibland är gränsen mellan frisk och sjuk svår att se för en utomstående, och då kan det subjektiva
lidandet vara avgörande för om någon får en diagnos. Man ska inte glömma, att det som anses som friskt
eller sjukt även påverkas av normer i det samhälle vi lever och hur väl en människa förmår anpassa sig.
Synen på hur man ska behandla psykisk sjukdom har varierat genom åren. Vissa behandlare har varit
strikt inriktade på läkemedelsbehandling, medan andra har fokuserat på analys av tidigare upplevelser
eller modifiering av tankar och beteenden. Denna motsättning har under senare år minskat. I dagens
psykiatri kombinerar man evidensbaserade farmakologiska, psykoterapeutiska och psykoedukativa
behandlingar. Tillsammans med omvårdnad och stöd samt psykosociala insatser utformas dessa
individuellt för att ge den psykiskt sjuke bästa möjliga vård. Utgångspunkten när man väljer behandling
är diagnos och hur sjukdomen gestaltar sig för tillfället hos den enskilde individen. Precis som i all
offentligt finansierad vård blir det dock emellanåt en fråga om prioritering av vårdens resurser.
Vad som orsakar en människas känslor och handlingar är ett av tillvarons stora mysterier och inom psykiatrin
kommer de existentiella frågorna mer i fokus än någon annanstans i sjukvården. Vi kan ibland känna igen oss
själva i de som vårdas för psykisk sjukdom och det kan upplevas som skrämmande. Vi har alla känt ångest, oro
eller nedstämdhet i olika utsträckning i perioder under livet. Psykiatrikursen brukar väcka många tankar och
funderingar hos er studenter. Om det dyker upp frågor eller funderingar om det som hänt på kliniken är du
välkommen att prata med oss i kursledningen.
Hjärnans komplexitet och utforskandet av hur neurobiologiska mekanismer i samverkan med
miljöfaktorer korrelerar till känslor och beteende är under ständig diskussion, inte bara inom
läkarvetenskapen. Inom modern psykiatri har en mängd möjligheter öppnats för att hjälpa patienter till
tillfrisknande eller förbättrad livskvalitet och forskningen inom området är intressant, vital och i
expansion.
Än en gång, varmt välkomna!
Åsa, Marie, Amanda och Denise