Global Asset Allocation Strategy

Global Asset Allocation Strategy
Du sköna nya värld?
Nordea Asset Allocation
Februari 2017
Februari 2017 – du sköna nya värld?
• Vi behåller övervikten i aktier. Den globala tillväxten ökar i
år, vilket stöder den pågående vändningen i vinsterna.
Recessionsriskerna har avtagit, något som ger aktier
ytterligare utrymme att prestera.
• Donald Trump genererar rubriker över hela världen. Han ses
delvis som en risk för marknaderna, men på kort sikt kan
hans politik (skattesänkningar, färre regleringar och möjliga
satsningar på infrastruktur) stödja ekonomin och bolagen i
USA.
Källa: Thomson Reuters
• Det mest uppenbara hotet mot marknaderna är en stark
och konfronterande ökning i protektionism under
Trump, men också risken för överhettning i den
amerikanska ekonomin. Fed kan agera mer än förväntat,
och därmed kan penningpolitiken potentiellt bli betydligt mer
åtstramande.
• De ekonomiska utsikterna i Europa förblir solida och
potentialen för bättre vinster finns definitivt där. Vi tar upp
Europa till övervikt givet attraktiv värdering och överdrivna
politiska risker. Finansieringen tas från Japan.
Behåll övervikt i aktier, undervikt långa
räntor.
Inom aktier, öka Europa till övervikt, ta ned
Japan till undervikt. Övriga regioner neutral.
Inom räntor, övervikta
tillväxtmarknadsobligationer.
Källa: Thomson Reuters
2
Utveckling och rekommendationer, februari 2017
Tillgångsslag:
Aktier
Övervikt
+5 %
Långa räntor
Undervikt
-5 %
Kontanter
Neutral
0
Aktieregioner:
Europa
Övervikt
USA
Neutral
Japan
Undervikt
Sverige
Neutral
Tillväxtmarknader
Neutral
Asien neutral, Latinamerika neutral, Östeuropa neutral
Ränteslag:
Källa: Thomson Reuters
3
Statsobligationer
Undervikt
Investment Grade
Neutral
High Yield
Neutral
Tillväxtmarknadsobl.
Övervikt
Rallyt i aktier nästan åtta år långt trots alla gupp
Källa: Thomson Reuters
4
Heta ämnen 2017
• Donald Trump
Trumps kontroversiella politik förblir i
centrum under 2017. ‘America first’
är bra för USA:s ekonomi men mer
tveksam för resten av världen.
Morgontwittrandet håller marknaden
sysselsatt/konfunderad.
• Federal Reserve
Den amerikanska ekonomin står på fast
grund. Expansiv finanspolitik kan dock
överhetta den och leda till högre inflation.
Marknaderna skulle bli påverkade om Fed
stramar åt penningpolitiken mer än vad som
förväntas i nuläget.
• Europeisk politik
Förhöjd osäkerhet på Europas politiska scen:
Brexit är på gång och ett antal val närmar
sig snabbt. Hur bra går populisterna?
Och hur påverkar det EU?
• Kina
Tillväxten i världens andra största ekonomi
har stabiliserats på sistone men det finns
många tecken på excesser som behöver
åtgärdas. Investerartvivel kommer att komma
om Beijing inte lyckas med att få ned skuldnivåerna utan att
tillväxten drabbas alltför mycket. Protektionism från
USA/Trump är också en risk.
Val i Nederländerna: Mars
Presidentval i Frankrike: April-maj
Val i Tyskland: September
5
Trumponomics del 1 – uppsidan
• I nuläget ser marknaden Trumps politik som mer
gynnsam än skadlig, speciellt för USA:s ekonomi och
amerikanska aktier. Vi lutar åt det hållet också, även om det
också finns skäl för oro.
Marknaden har bedömt Trump som positiv
• Det policy-skift med störst potentiell påverkan är lägre
skatter för hushåll och bolag. Lägre skatter för de
förstnämnda gynnar konsumtionen och därmed ekonomin,
medan lägre bolagsskatter stödjer aktiemarknaden mer
direkt.
• Trump har också lovat att minska existerande
regleringar med 75%. Det kan vara en grannlaga uppgift,
men bara ett skifte mot mindre regleringar än dagens
stigande trend ökar bolagens framtidsutsikter och vinster.
• Planerna på infrastruktur är de mest vaga och också de
svåraste/långsammaste att genomföra. Skulle de komma
är de dock ett stöd för vissa sektorer liksom för ekonomin i
stort.
Källa: Thomson Reuters
6
Trumponomics del 2 – riskerna
• De största risken med den nya administrationen är
protektionism, oavsett i vilken form den uppträder. Detta är
problematiskt, eftersom ingen vet vad som ska
implementeras eller i vilken utsträckning. Skatter vid
gränsen (border adjustment tax) i någon form är troligt,
vilket skulle vara inflationistiskt och innebära lägre
tillväxtutsikter för både USA och resten av världen.
Underskotten i USA var redan på väg att öka
• Gränsskatterna är lockande då de skulle stå för en stor del
av finansieringen av skattesänkningarna. Planen går ut på
att avskaffa avdraget på importerade varor och skatten på
exporterade varor. De ökar USA:s konkurrenskraft, men
leder troligen också till motåtgärder.
• En gemensam nämnare för Trumps olika förslag är att de är
inflationsdrivande och kan leda till högre räntor/starkare
dollar. Här ligger en risk eftersom det skulle bromsa
tillväxten. En starkare dollar dämpar också effekterna av de
föreslagna gräns-skatterna.
• Sammantaget, även med riskerna inräknade, gynnar
förslagen troligen den amerikanska ekonomin.
Källa: Thomson Reuters
7
Synkroniserad tillväxtacceleration
• Den globala tillväxten slutade fjärde kvartalet på en positiv
ton och mer eller mindre alla indikatorer pekar på att
tillväxtaccelerationen fortsätter under 2017. Uppsvinget
är synkroniserat både i väst samt i tillväxtländerna vilket inte
skett på många år.
Ledande indikatorer pekar på högre tillväxt framöver
• Början på 2017 är motsatsen till början av 2016 med en
minskande recessionsrisk. Risken för en recession
kommande 12 månader är nu mycket låg.
• Konsumenterna driver tillväxten. Vi ser också en hygglig
sannolikhet att investeringarna ökar om den nya
administrationen i USA minskar på regleringarna och/eller
ökar de offentliga utgifterna.
Källa: Thomson Reuters
Överraskningsindex visar på en synkroniserad uppgång
• Då den globala ekonomin nu rör sig in i en expansionsfas
har risken för ett boom-bust-scenario ökat. Det skulle
troligen starta i USA om Trumps politik överhettar ekonomin.
För närvarande ser vi dock detta som en ganska liten risk.
Källa: Thomson Reuters
8
Centralbankerna letar efter utgången
• Eran med stora centralbanksstimulanser som rått sedan
finanskrisen ser ut att komma till vägs ende. De extrema
penningpolitiska tilltagen som präglat de utvecklade
marknaderna börjar reverseras. Fed leder utvecklingen.
Federal Reserve var den första stora centralbanken att höja räntan
• Hyfsad ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och gryende
inflation kommer att troligtvis leda till att Fed höjer räntan
några gånger under året. Risken är att om inflationstrycket
stiger ytterligare kan Fed nödgas höja mer än planerat.
Ökade finanspolitiska stimulanser från Trumps regering
ökar risken för att ekonomin överhettas vilket skulle
tvinga Fed att agera med ytterligare räntehöjningar.
• I Europa och Japan fortsätter centralbankerna att
stimulera för fullt. ECB kommer dock att försöka minska
stimulanserna så sakteliga, emedan Bank of Japan kan
komma sänka räntan ytterligare. Minskningen av
stimulanerna kommer att ske långsamt och styrräntorna
kommer att vara låga länge än. Tillväxtmarknadernas
centralbanker har generellt en fortsatt stimulerande
penningpolitik, vilket stödjer den ekonomiska utvecklingen.
Källa: Thomson Reuters
9
30 år av hausse i statobligationer ser ut att ta slut
• Statsobligationsräntor förväntas stiga så sakteliga
framgent. Inflationen har slutligen materialiseras i och med
att råvarupriserna stigit. Regeringen Trumps politik ökar
inflationstrycket ytterligare. Det kan betyda slutet för 30 år
av fallande räntor.
30 år av hausse på väg att ta slut?
• Räntorna kan stiga mer än förväntat om inflationen stiger
fort och Fed tvingas höja räntan snabbt. Övriga världens
styrräntorna kommer att vara fortsatt låga vilket begränsar
möjligheterna för amerikanska långräntor att stiga.
Källa: Thomson Reuters
• Kreditobligationer har under den senaste tiden av stigande
räntor haft hyfsad avkastning, eftersom spreadarna minskat.
Särskild highyield har uppvisat mycket god avkastning. Den
framtida potentialen för än lägre spreadar är begränsad,
liksom utsikterna för en reversering.
Stark utveckling i highyield, tillväxtmarknadsobligationer bättre framgent
• Tillväxtmarknadsobligationer drabbades initialt hårt efter det
amerikanska valet, men har återhämtat sig sedan dess. Vi
fortsätter att rekommendera tillväxtmarknadsobligationer: Sunda fundamentala ekonomiska
förutsättningar och jakten på ränta fortsätta.
Källa: Thomson Reuters
10
Lysande vinster under 2017
• Drivet av bättre ekonomisk utveckling, högre oljepriser och
minskad motvind från starkare dollar, ser vinsterna ut att
stiga under 2017.
Stark prognos för globala vinster inför 2017
• Vinstrecessionen slutande under Q3 i fjol. De globala
vinsterna ser ut att stiga med två procent för helåret 2016.
• ”Trumponomics” kan komma att få en mängd olika följder för
vinsterna globalt. Det bästa utfallet är att amerikanska
och globala vinster stiger som en följd av Trumps
finanspolitiska stimulanser. Det värsta utfallet är att de
drabbas av ett handelskrig mellan USA och deras största
handelspartners.
Tillväxtutsikterna rör sig i rätt riktning
Källa: Thomson Reuters
• Analytikernas vinstprognoser, vilka tenderar till att vara
allt för optimistiska, gynnas av medvinden från ledande
indikatorer. Nytt för i år är att prognoserna revideras uppåt.
Det finns sålunda många faktorer som pekar på att vinsterna
kommer att vara en positiv drivkraft för aktiemarknaderna
under 2017.
Källa: Thomson Reuters
11
Fjärde kvartalet stärker bilden av en ljusare framtid
• Rapportsäsongen för det fjärde kvartalet är i full gång i USA.
Den vanliga trenden fortsätter: Prognoserna har justerats
ner inför rapporten, vilket gör att många bolag slår
förväntningarna.
• Dock, olikt den vanliga trenden, ser fjärde kvartalet ut att
bli det andra kvartalet på raken med positiv vinsttillväxt.
I USA tycks vinsterna stiga 3-5% i årstakt. Det är ungefär
samma takt som under det tredje kvartalet. I Europa gör
baseffekter att vinsttillväxten blir högre än i Q3.
• Sammantaget kommer vinsterna under det sista kvartalet
2016 bekräfta bilden av starka utsikter för 2017.
Rekylen i oljepriset lyfter energisektorn; brantare
räntekurvor gynnar banksektorn; och positivare
makroutsikter lyfter försäljningen vilket leder till högre
vinster i en bredare kontext. Dessutom kommer stigande
inflation ge företagen större möjligheter till att öka priserna
och därigenom kompensera sig för stigande löner.
Andra raka kvartalet med positiv vinsttillväxt
15%
S&P500, vinstillväxt (årstakt)
12%
9%
6%
3%
0%
-3%
-6%
Q3-14 Q4-14 Q1-15 Q2-15 Q3-15 Q4-15 Q1-16 Q2-16 Q3-16 Q4-16 Q1-17
Källa: Thomson Reuters
Amerikanska företagens möjligheter att höja priserna ökar
Källa: Thomson Reuters
12
Långt ifrån billigt, men värderingen är inget hinder
• Det är svårt att argumentera för att aktier är billiga.
Globalt varierar priserna från normala till höga. Under de
senaste åren har aktievärderingen legat still och framgent
kommer knappast värderingen vara ett hinder för aktier.
Aktier är varken billiga eller dyra…
• Det ska dock påpekas att om den positiva tillväxttrenden
skulle avta, eller till och med vända, kommer värderingen
inte att rädda aktiemarknaderna och det finns en
uppenbar fallhöjd i dagens priser.
• Med förbättrade tillväxtutsikter, för både ekonomin och
vinsterna, ser vi för tillfället ingen p/e-kontraktion. De
förväntade vinstökningarna bör därför innebära stigande
priser.
Källa: Thomson Reuters
…men jämfört obligationer är valet lätt
• Dessutom, i jämförelse med fortsatt låga räntenivåer, är
aktier med god marginal fortsatt attraktivt. TINA* gäller
fortfarande.
*TINA = There Is No Alternative (Engelska för ”Det Finns Inget Alternativ”)
Källa: Thomson Reuters
13
Balanserat sentiment
• Efter det amerikanska valet steg investerarsentimentet
kraftigt och ökande riskaptit dominerade slutet av 2016.
Trenden har reverserats något på sistone, men investerarna
var inte speciellt positiva inför valet, då fjolåret plågades av
perioder av turbulens. Investerarnas nuvarande övervikt i
aktier, i linje med det historiska snittet, ska ses i det skenet.
• Vi tillskriver delar av det förbättrade sentimentet till ”djuriska
instinkter”, men anser att stora delar av marknadsuppgången beror på bättre ekonomisk utveckling och
stigande vinstutsikter.
Investerarnas aktieövervikt ligger i linje med historisk allokering…
Källa: Thomson Reuters
…men privatinvesterarna är något mer positivt inställda
• Investerarflödet, för både aktier och räntor, har varit
positivt under 2017. Föga överraskande är penningmarknaden förloraren. Investerarnas har dock fortsatt höga
kontantnivåer och minskningen ska inte ses som ett tecken
på någon överdriven optimism.
• Sammantaget är sentimentet balaserat och inget hinder för
fortsatt positiv utveckling framgent om makrostatistiken
fortsätter att förbättras.
Källa: Thomson Reuters
14
Regional Strategi – Lyft Europa till övervikt, sänk Japan
• Fundamenta talar för Europa; både den ekonomiska
tillväxten och vinsterna fortsätter att förbättras. Den
huvudsakliga risken är politiken, vilken hållit tillbaka
investerarna. Enligt oss är den risken överprissatt, vilket gör
avkastningsutsikterna attraktiva. Lyft till övervikt.
Tillväxtmarknaden har ridit ut markandsstormen bäst
• Då en svagare yen lyfter utsikterna för japanska vinster,
ökar riskerna från lägre handel och uteblivna ekonomiska
förbättringar på hemmaplan. Vi ser potentialen som liten
och sänker Japan till undervikt.
• Värderingen fortsätter att vara det största hindret för
amerikanska aktier. Detta till trots, ekonomin är stark:
vinsterna lyfter och Tumps politik kan potentiellt förlänga
cykeln. Vi anser dock att riskerna ökar med tilltagande
merkantilism, vilken kan verka negativt. Neutral.
• Utsikterna för tillväxtmarknaderna ser balanserade ut.
Asien (Kina) är i riskzonen ur handelsperspektivet, men har
värderingen som stötdämpare. Mer blandat i övrigt:
Ryssland ser hyfsat ut, Turkiet ett problem, gott momentum i
brasiliansk politik men förhöjd risk i Mexiko. Neutral.
Källa: Thomson Reuters
15
Europa – Övervikt: Starka fundamenta och överdriven politisk risk
• Ekonomisk data fortsätter att överraska positivt i Europa
och tillväxtutsikterna för 2017 har förbättrats.
Europeiska vinster revideras uppåt i en högre takt än globalt
• Ett antal ytterligare faktorer talar för Europa. Exempelvis,
vinstutsikterna ser goda ut: den globala återhämtningen
hjälper, så gör även svagare EUR och GBP. Som grädde på
moset stödjer brantare räntekurvor bankernas vinster och
rekylen i oljepriset stödjer bättre vinstförväntningar. Under
2017 väntas europeiska vinster stiga mer än globala.
• Både ECB och BoE fortsätter med en expansiv
penningpolitik, men då tillväxten överraskar positivt och
inflationen stiger minskar sannolikheten för ytterligare
stimulansåtgärder.
Källa: Thomson Reuters
Franska räntor har sjunkit vilket implicerar lägre rädsla för Le Pen
• Efter en odramatisk avgång från premiärminister Renzi i
Italien i kölvattnet av folkomröstningen i december, har
investerarna börjat inse att rädslan för en EU-upplösning
varit överilad. Det har lett till en minskning av den
politiska riskpremien i europeiska tillgångar. Vi förväntar
oss att det fortsätter och lyfter Europa till övervikt.
Källa: Thomson Reuters
16
Japan – Undervikt: svagare yen är inte tillräckligt
• Trots senast tidens nedgång, amerikanska räntor förväntas
stiga under 2017 allteftersom tillväxt, inflation och styrräntor
stiger. Då BoJ har cementerat 10-årsräntan på 0% kommer
ränteskillnaden att öka mellan USA och Japan. Allt annat
lika leder det till en svagare yen.
Japanska vinstprognoser stiger på svagare yen…
• Förväntningarna på en svagare yen har lyft vinstprognoserna, vilket i kombination med en förbättrad global
tillväxt lyfter momentumet för cykliska japanska aktier
• Dock innebär en svagare yen att avkastningen för
japanska aktier minskar relativt andra regioner. Inte
förrän vi ser starka förbättringar i den inhemska ekonomiska
utvecklingen kan aktierna frånkopplas valutautvecklingen
och vi kan bli mer optimistiska.
Källa: Thomson Reuters
...men den svagare yenen har drabbat avkastningen
• Vi ser inte den önskade utvecklingen i närtid, samtidigt som
vi ser bättre potential i andra regioner och därmed väljer
vi att undervikta Japan
Källa: Thomson Reuters
17
Globala aktieportföljen, februari 2017
Amerikanska aktier 40%
Europeiska aktier 30%
Svenska aktier 15%
Asiatiska aktier 10%
Östeuropeiska aktier 2%
Latinamerikanska aktier 3%
Not till fördelningen inom Tillväxtmarknader: Neutral allokering motsvaras av 10 % Asien, 3 % Latinamerika, 2 % Östeuropa.
En bred tillväxtmarknadsallokering (exempelvis via en fond) kan nå samma syfte för investerare som inte önskar dela upp innehaven.
18
Fördelning långa räntor – Defensiv/Försiktig, februari 2017
Statsobligationer 35%
Företagsobligationer Inv. grade, Europa 20%
Företagsobligationer Inv. grade, USA 20%
Företagsobligationer High yield 15%
Tillväxtmarknadsobligationer 10%*
Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 40 % statsobligationer, 40 % företagsobligationer investment grade (hälften Europa, hälften USA),
15 % företagsobligationer high yield och 5 % tillväxtmarknadsobligationer (hårdvaluta).
19
Fördelning långa räntor – Balanserad/Fokus Tillväxt, februari 2017
Statsobligationer 25%
Företagsobligationer Inv. grade, Europa 15%
Företagsobligationer Inv. grade, USA 15%
Företagsobligationer High yield 30%
Tillväxtmarknadsobligationer 15%*
Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 30 % statsobligationer, 30 % företagsobligationer investment grade (hälften Europa, hälften USA),
30 % företagsobligationer high yield och 10 % tillväxtmarknadsobligationer (hårdvaluta).
20
Ansvarsreservation