2017 års
rapport om EUmedborgarskapet –
faktablad
januari 2017
Rapporten om EU-medborgarskapet redogör för vad kommissionen har gjort och kommer att göra
för att främja och stärka EU-medborgarskapet.
Vad är EU-medborgarskap?
Rapport om EU-medborgarskapet
Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. EUmedborgarskapet ersätter inte ditt nationella medborgarskap, utan
kompletterar det.
EU-medborgarskapet ger dig många friheter och möjligheter, t.ex.
rätten till fri rörlighet inom EU och rätten att rösta och ställa upp som
kandidat i kommunalval och val till Europaparlamentet, oavsett var i
EU du bor. Att se till att dina rättigheter som EU-medborgare omsätts i
praktiken är en viktig prioritet för kommissionen.
Vart tredje år rapporterar kommissionen om framsteg och fastställer
prioriteringar för att se till att EU-medborgarna fullt ut kan dra nytta av
sina rättigheter i vardagen, när de arbetar, reser, studerar eller deltar i
det politiska livet i EU.
Rapporten bygger på direkt respons från allmänheten, ett samråd
som hölls 2015 och Eurobarometerundersökningar om medborgarnas
kunskaper om och synpunkter på EU-medborgarskapet och
valrättigheterna. Kommissionen och Europaparlamentet presenterade
resultaten vid en offentlig utfrågning om EU-medborgarskapet i början
av 2016.
På grundval av synpunkterna från allmänheten kommer kommissionen att inrikta sina insatser på fyra teman:
Främja EU-medborgarnas
rättigheter och EU:s
gemensamma värderingar
Främja och öka medborgarnas
deltagande i EU:s
demokratiska liv
Rättsliga frågor
och
Konsumentfrågor
Förenkla EUmedborgarnas vardag
Öka säkerheten och
främja jämlikheten
2
Främja EU-medborgarnas rättigheter och EU:s
gemensamma värderingar
Kommissionens åtgärder:
87 % av européerna är medvetna om sin status som EUmedborgare, vilket är fler än någonsin tidigare. Men de har
fortfarande liten kunskap om vissa rättigheter, t.ex. rätten till
konsulärt skydd.1
1. Driva en EU-omfattande informationskampanj under 2017
och 2018 för att öka kunskapen om EU-medborgarnas
rättigheter, bland annat konsulärt skydd och valrättigheter,
inför valen till Europaparlamentet 2019.
Européerna vill i allt högre utsträckning veta mer om sina rättigheter
som EU-medborgare och vad de kan göra om rättigheterna
inte respekteras.
2. Stärka Europeiska volontärtjänsten samt lyfta fram fördelarna
med frivilligarbete och integrera det i utbildning. Bjuda in 100
000 unga européer att delta i den europeiska solidaritetskåren
fram till 2020. På så sätt kan de utveckla nya färdigheter, ge ett
viktigt bidrag till samhället i hela EU och skaffa sig ovärderlig
kompetens och värdefulla färdigheter i början av sitt yrkesliv.
EU-medborgarna förväntar sig fler insatser för att främja EU:s
gemensamma värderingar, främst genom utbildning, kulturell
verksamhet och utbyten för ungdomar, t.ex. frivilligarbete.
3. Skydda
kärnan
i
EU-medborgarskapet
och
dess
värderingar och lägga fram en rapport under 2017–2018
om nationella program för att bevilja investerare EUmedborgarskap. Rapporten ska redogöra för kommissionens
verksamhet på området och gällande nationell lagstiftning
och praxis, och ge vägledning till medlemsländerna.
1.http://ec.europa.eu/justice/citizen/document/files/2016-flash-eurobarometer-430citizenship_en.pdf
Främja och öka medborgarnas deltagande i EU:s
demokratiska liv
Kommissionens åtgärder:
EU-medborgarna utövar inte sin rösträtt i Europaparlamentsval
och lokalval i den utsträckning de skulle kunna. De flesta tror att
fler väljare skulle rösta i valen till Europaparlamentet om de fick
bättre information om valen (82 %) och om hur EU påverkar deras
vardag (84 %).2
4. Anordna fler medborgardialoger och uppmuntra till offentliga
debatter för att förbättra medborgarnas förståelse av hur EU
påverkar deras vardag och uppmuntra till utbyte av synpunkter
med allmänheten.
EU-medborgare som bor i ett annat medlemsland skulle också
gärna vilja att man gjorde det lättare för dem att utöva sin
rösträtt i valen till Europaparlamentet (21 % hade haft svårt
att rösta).
2.http://ec.europa.eu/justice/citizen/document/files/2016-summary-flasheurobarometer-431-electoral-rights_en.pdf
5. Under 2017 rapportera om genomförandet av EU:s lagstiftning
om lokalval för att se till att EU-medborgarna kan utöva sin
rösträtt på lokal nivå.
6. Under 2018 främja de bästa sätten att hjälpa medborgarna
att rösta och ställa upp i EU-val, t.ex. att behålla
rösträtten när man flyttar till ett annat EU-land och få
bättre tillgång till politiska nyheter från andra länder. På
så sätt kan man öka röstdeltagandet och det demokratiska
deltagandet inför valen till Europaparlamentet 2019.
3
Förenkla EU-medborgarnas vardag
Kommissionens åtgärder:
Under 2014 gjorde EU-invånarna 214 miljoner resor till andra
EU-länder. Omkring 15 miljoner européer bor i ett annat EU-land,
för det mesta på grund av arbete eller studier. Tack vare den
fria rörligheten kan EU-medborgarna resa, studera, göra affärer,
arbeta och bo i andra EU-länder.
7. Lägga fram ett förslag om en ”gemensam digital ingång” för
information, stöd och hjälp med problem samt möjlighet att klara
av administrativa ärenden på nätet, genom att knyta samman
innehåll och tjänster på både EU-nivå och nationell nivå på ett
smidigt och användarvänligt sätt. Kommissionen kommer också
att överväga att minska de nationella myndigheternas byråkrati
genom att medborgarna inte behöver lämna in samma uppgifter
mer än en gång.
Undersökningar visar att EU-medborgarna, särskilt de unga, anser
att den fria rörligheten är det mest positiva med EU. De ser det
både som en fördel för sig själva och för ekonomin i sina länder: 71
% anser att den fria rörligheten för personer inom EU generellt sett
gynnar det egna landets ekonomi.
Ändå kan många fortfarande tycka att det är svårt att flytta till eller
bo i ett annat EU-land, främst på grund av långdragna och oklara
administrativa förfaranden, bristande information och svårigheter
att få tillgång till privata tjänster. Det kan också vara svårt att
planera utlandsresor med flera olika transportmedel (multimodalt
resande). De tycker också att det är besvärligt att ta kontakt med
myndigheter och få hälso- och sjukvård.
8. Ytterligare underlätta och främja multimodalt resande i hela
EU för att göra våra resor effektivare och enklare, genom
EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster och
bättre driftskompatibilitet mellan olika system och tjänster.
Öka säkerheten och främja jämlikheten
Kommissionens åtgärder:
Europa står inför komplexa säkerhetshot. En stor majoritet av EUmedborgarna anser att det krävs mer samlade insatser från EU:s
sida för att åtgärda dem. Det krävs också åtgärder för att säkra
de yttre gränserna och bekämpa och förebygga brottslighet. EUmedborgare och deras familjemedlemmar som bor eller reser inom
EU stöter ibland på problem när de använder sina ID-kort eller
uppehållsdokument, särskilt om handlingarna saknar tillräckliga
säkerhetsdetaljer.
9. Under första kvartalet 2017 slutföra studien om hur man kan
öka säkerheten på id-handlingar och uppehållsdokument för
EU-medborgare som bor i ett annat medlemsland och för deras
anhöriga som inte är EU-medborgare. Kommissionen kommer
att bedöma om nästa steg, alternativ och deras inverkan med
sikte på ett eventuellt lagförslag i slutet av 2017.
Den vanligaste situationen (60 %) i vilken EU-medborgare använder
sig av sin rätt till konsulärt skydd i länder utanför EU handlar är
när de behöver en provisorisk resehandling för att kunna resa
hem. Dagens EU-regler från 1996 om ett gemensamt format för
provisoriska resehandlingar är föråldrade.
Nästan alla EU-invånare (96 %) anser att våld mot kvinnor i hemmet
är oacceptabelt, men det förekommer fortfarande ofta. Resultaten
är alarmerande när det gäller skuldbeläggande av brottsoffer och
attityderna till samtycke.
Trots insatserna mot diskriminering är det nu många fler EUinvånare som säger sig ha upplevt någon form av diskriminering
eller trakasserier jämfört med 2012.
10.Under 2017 undersöka hur man kan modernisera reglerna om
provisoriska resehandlingar för EU-medborgare som inte
har någon ambassad eller konsulat i landet de besöker. Man
ska bland annat titta på säkerhetsdetaljerna i det enhetliga
EU-formatet, för att garantera att icke representerade EU
medborgare kan utöva sin rätt till konsulärt skydd.
11.Genomföra en kampanj om våld mot kvinnor under 2017
och aktivt stödja EU:s och medlemsländernas anslutning till
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av
våld mot kvinnor och våld i hemmet (”Istanbulkonventionen”).
Man ska också lägga fram förslag för att förbättra balansen
mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande föräldrar.
12.Arbeta för att hbti-personer lättare ska bli socialt accepterade i
hela EU genom att försöka öka jämlikheten och aktivt verka för att
förslaget till ett övergripande direktiv mot diskriminering antas.
DS-05-16-094-SV-N
ec.europa.eu/justice
facebook.com/EUJustice
twitter.com/EU_Justice
ISBN 978-92-79-64493-1
doi:10.2838/074431