1. No category

9/2017
3.3.2017
Innehåll
Kommissionen kartlägger EU:s framtid
Innehåll
Tre av fyra finländare stöder euron
EU-referensnätverk för sällsynta sjukdomar inleder sin
verksamhet
Nytt verktyg för jämförelse av konkurrenskraften i EU:s olika
regioner
Delta i tävlingen RegioStars för projekt för regional utveckling
Länktips
Rekrytering
Kommande evenemang
Kommissionen kartlägger EU:s framtid
Europeiska kommissionen har inlett en debatt om EU:s framtid genom att
publicera en s.k. vitbok, i vilken man lägger fram fem möjliga scenarier för hur
unionen skulle kunna utvecklas.
Många av de grundläggande förändringarna som Europa för närvarande
genomgår är oundvikliga och slutliga. Andra är svårare att förutspå och inträffar
oväntat. Europa kan antigen driva med strömmen eller försöka påverka
utvecklingen. Nu är det dags att fatta beslut om vilken väg vi vill gå.
Till grund för detta beslut har kommissionen sammanställt en s.k. vitbok.
"Vitboken om EU:s framtid som publicerades idag är kommissionens bidrag till
diskussionen om EU:s framtid," säger Sari Artjoki, chef för EU-kommissionens
representation i Finland. "Europa står nu inför ett val och därför lägger vi fram
olika alternativ som grund för diskussionen och valen. I dessa tider behövs
modiga inlägg och visioner för en gemensam unions framtid. Vi behöver ett
1
Europa där förväntningar, löften och resultat stämmer bättre överens. Jag
uppmanar alla att delta i diskussionen!"
I vitboken tar man upp hur EU kommer att utvecklas under de närmaste tio
åren. Frågor som behandlas är den nya teknikens inverkan på samhället och
sysselsättningen, globalisering, säkerhetsfrågor och växande populism.
Det konstateras att vi står inför ett val: vi kan antingen ryckas med i dessa
strömmar eller försöka greppa dem och utnyttja de nya möjligheterna.
Europas befolkning och ekonomiska betydelse minskar allt eftersom andra delar
av världen växer. År 2060 kommer inte något av våra medlemsländer att utgöra
ens 1 % av världens befolkning, vilket är ett starkt skäl till att hålla ihop för att
nå bättre resultat.
EU är en positiv kraft i världen, men vårt välstånd kommer även i fortsättningen
att vara beroende av öppenhet och starka förbindelser med partnerländer.
I vitboken anges fem scenarier, som vart och ett ger en inblick i hur unionen kan
se ut år 2025 beroende på vilka val som EU gör. Scenarierna utesluter inte
varandra och är inte heller uttömmande.
Utgångspunkten i alla scenarier är att de 27 medlemsländerna fortsätter
tillsammans som en union.
Enligt scenario 1 fortsätter EU som förut, dvs. EU-27 satsar på att genomföra sin
reformagenda enligt kommissionens riktlinjer 2014.
Enligt scenario 2 skiftar fokus gradvis enbart till den inre marknaden då de
politikområden där EU-27 inte kan komma överens ökar. EU-samarbetet i frågor
som gäller migration, säkerhet eller försvar, konsumentskydd, sociala frågor och
normer för miljöskydd är begränsat.
I scenario 3 fortsätter EU-27 som vanligt men låter de medlemsländer som så vill
göra mer tillsammans på specifika områden, såsom försvar, inre säkerhet eller
sociala frågor. På så sätt börjar grupper av EU-länder arbeta tillsammans.
I scenario 4 satsar EU-27 på att göra mer och göra det snabbare inom utvalda
områden, och göra mindre där det inte medför något mervärde. Man inriktar sina
begränsade resurser på utvalda politikområden.
I scenario 5 gör man mycket mer tillsammans. Medlemsländerna bestämmer sig
för att i ökad utsträckning dela befogenheter, resurser och beslutsfattande inom
alla områden. Besluten fattas snabbare på EU-nivå och verkställs snabbt.
Vitboken är början på en process där EU-27 beslutar om unionens framtid.
Kommissionen kommer att bidra till den här diskussionen under de kommande
månaderna med en rad diskussionsunderlag om utveckling av EU:s sociala
dimension (april), en fördjupad ekonomisk och monetär union (maj),
globaliseringen (maj), EU:s försvar i framtiden (juni) och EU:s framtida finanser
(juni).
Tre av fyra finländare stöder euron
Enligt en Eurobarometer -undersökning i Finland stöder tre av fyra finländare (78
%) Ekonomiska och monetära unionen och den gemensamma valutan euron.
I den senaste rapporten om Finland konstateras det att EU för finländarna främst
betyder positiva, praktiska saker: frihet att resa, studera och arbeta överallt
2
inom EU och en gemensam valuta. För dem betyder EU också fred, mänskliga
rättigheter och respekt för lagen.
Det största problemet med EU för finländarna är invandring. Därefter nämner
finländarna de offentliga finanserna. Jämfört med övriga européer är detta en
viktigare fråga för finländarna.
Majoriteten av finländarna anser att de är rätt så eller mycket väl insatta i EUfrågor. De antar att de själva och övriga finländare känner bättre till EU-frågor
än EU-medborgarna i genomsnitt.
De flesta finländarna anser att det ekonomiska läget i EU är svagt. De anser att
man inte kan dröja med att införa åtgärder för att minska den offentliga skulden.
Offentliga medel bör användas för att stimulera investeringar på EU-nivå i den
privata sektorn. De tror att EU har verktyg för att främja tillväxt och
sysselsättning.
Finländarna förhåller sig entydigt positivt till EU-medborgarnas rätt att bo och
arbeta i vilket EU-land som helst.
De förhåller sig mer positivt till invandring inom EU-länderna än EU-medborgarna
i genomsnitt. Däremot förhåller de sig något mer negativt till invandring från
länder utanför EU än EU-medborgarna i genomsnitt.
Tre av fyra finländare (78 %) stöder Ekonomiska och monetära unionen och den
gemensamma valutan euron. De är mer positivt inställda till euron än EUmedborgarna i genomsnitt.
En knapp majoritet av finländarna stöder en gemensam utrikespolitik. Det
samma gäller deras tankar om EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik.
Jämfört med EU-medborgare i genomsnitt stöder dock färre i Finland insatser på
dessa politikområden.
Majoriteten anser att demokratin i EU fungerar åtminstone rätt så bra. Knappt en
fjärdedel är missnöjda. Finländarna är mera nöjda med hur demokratin fungerar
i EU än EU-medborgarna i genomsnitt.
EU-referensnätverk för sällsynta sjukdomar inleder sin
verksamhet
Den 1 mars inledde 24 nyligen inrättade europeiska referensnätverk för sällsynta
eller sällan förekommande komplexa sjukdomar sin verksamhet. Från Finland
deltar Helsingfors, Kuopio, Tammerfors och Åbo universitetsjukhus.
Fler än 900 högspecialiserade vårdenheter från 26 länder samlade i 24 tematiska
europeiska referensnätverk börjar nu samarbeta inom en rad olika områden.
Nätverken kommer att arbeta med allt från skelett- och blodsjukdomar till
barncancer och immunbrist.
Sällsynta sjukdomar är sådana som förekommer hos högst 5 av 10 000 personer.
Sammanlagt påverkar mellan 6 000 och 8 000 sällsynta sjukdomar varje dag livet
för omkring 30 miljoner personer i EU.
Sällsynta och komplexa sjukdomar kan orsaka kroniska hälsoproblem och många
är livshotande.
Bland annat finns det nästan 200 olika sällsynta typer av cancer, och varje år
diagnosticeras över en halv miljon människor med någon av dessa.
3
Den splittrade kunskapen om sällsynta sjukdomar och det begränsade antalet
patienter med varje sjukdom gör detta till ett område där samarbete på EU-nivå
kan skapa verkligt mervärde.
I praktiken utvecklar nätverken nya och innovativa vårdmetoder, e-hälsoverktyg,
hälso- och sjukvårdslösningar och medicintekniska produkter.
De kommer också att främja forskningen genom stora kliniska studier och bidra till
utvecklingen av nya läkemedel.
Nätverken medför stordriftsfördelar och säkerställer en effektivare användning av
dyra resurser. Det ger hållbarare nationella hälso- och sjukvårdssystem och
positiva följder för de tiotusentals patienter i EU som lider av sällsynta och/eller
komplexa sjukdomar.
Nytt verktyg för jämförelse av konkurrenskraften i EU:s olika
regioner
Indexet för regional konkurrenskraft jämför konkurrenskraften i 263 olika
regioner i EU. I indexet har man delat in Finland i fem regioner: Åland, Södra
Finland, Helsingfors-Nyland, Västra Finland samt Norra och östra Finland.
Nyheten i den nyligen offentliggjorda tredje upplagan av indexet är ett interaktivt
webbverktyg. Det kan användas för att jämföra en region antingen med regioner
med motsvarande BNP per capita eller med alla andra 263 regioner i hela EU.
Om man till exempel vill jämföra Västra Finland med de 15 andra regioner i EU i
samma jämförelsegrupp visar indexet att Västra Finland klarar sig bra på
områden som utveckling av institutioner, grundutbildning, högre utbildning och
livslångt lärande samt innovation. Infrastrukturen och marknadernas storlek är
däremot relativa svagheter, enligt indexet.
Indexet jämför faktorer som innovation, förvaltning, transport, digitalisering,
hälsa och humankapital. Syftet med verktyget är att hjälpa regionernas
förvaltningar att identifiera sina styrkor och svagheter och välja de främsta
investeringsmålen för att förbättra sin konkurrenskraft.
Resultaten av indexet ligger långt i linje med det tidigare indexet 2013. De
starka huvudstads- och metropolområdena fungerar fortfarande som
konkurrenskraftens motorer. Effekterna av detta återspeglas i närområdena
särskilt i de norra och västra delarna av EU. En motsvarande utveckling i EU:s
östra och södra områden är inte lika tydlig.
Du hittar indexets olika jämförelseverktyg på kommissionens webbplats för
regionalpolitik.
Delta i tävlingen RegioStars för projekt för regional utveckling
I EU:s årligen återkommande tävling RegioStars söker man goda modeller för
regional utveckling och uppmärksammar innovativa projekt som kan tjäna som
inspiration även på andra håll i Europa.
Om du har ett projekt som sysslar med någon av följande frågor kan du delta i
årets tävling.
Sista ansökningstid är den 10 april. Närmare information om hur man kan delta
finns på tävlingens webbplats.
Årets tävlingskategorier:
4
1) Smart regional specialisering för små och medelstora företag (Smart
Specialisation for SME innovation)
2) Verksamhet som främjar målen för energiunionen
klimatförändringen (Energy Union: Climate action)
och
motverkar
3) Verksamhet som fokuserar på kvinnors egenmakt och aktivitet (Women
Empowerment and Active Participation)
4) Projekt inom utbildning, information, kompetensutveckling (Education and
training)
5) Digitala lösningar för stadsutveckling (CityStars: Cities in Digital Transition).
Vinnarna i de olika kategorierna får synlighet för sitt projekt, RegioStarsutmärkelsen,
en
kort
presentationsvideo
om
sina
projekt
och
informationsmaterial för sociala medier.
Finalisterna utses av en oberoende jury och företrädarna för de projekt som
kommit med i finalen inbjuds till en prisutdelningsceremoni i Bryssel.
Ceremonin hålls tisdagen den 10 oktober i samband med
städer och regioner.
Europeiska veckan för
Länktips
• Nu kan man få finansiering för ungdomsevenemang! Ungdomsveckan
arrangeras på olika håll i Europa den 1–7 maj 2017. Den är en del av 30årsjubileet för Erasmus+, med temat ungdomars delaktighet, solidaritet och
lika möjligheter till deltagande. För att genomföra evenemang i Finland med
anknytning till temat kan du ansöka om stöd på upp till 1 000 euro.
Evenemangen kommer att utannonseras på Europeiska ungdomsportalen.
Evenemangsstödet är avsett för institutioner som arbetar med unga eller för
ungdomsgrupper och genomför lokala, regionala eller nationella evenemang
under ungdomsveckan den 1–7 maj eller på Europadagen den 9 maj. En
ansökan kan gälla stöd till ett evenemang eller en helhet som omfattar fler
aktiviteter (t.ex. en debatt, en happening kring Erasmus+ Youth in Action och
en konsert för allmänheten). För att få stöd måste evenemangen vara öppna
för alla. Ansökningsfrist är den 24 mars. Närmare information finns här.
• Nordpolens iskalla vindar, hungriga isbjörnar, smältande is. Ordet "arktisk"
väcker många fantasibilder. Men i Arktis finns också skogar och fjäll, till och
med vulkaner och heta källor. Denna nordliga zon gömmer manga
naturrikedomar, som på grund av det allt mildare klimatet och med hjälp av
modern teknik sakta med säkert kan börja exploateras. Å andra sidan är
naturen här ömtålig och riskerna överhängande för miljökatastrofer och för
ursprungsbefolkningens kulturer och traditioner. Vad bör EU och Finland
prioritera i sin Arktispolitik? Läs mer om detta ämne i vår temapublikation (på
finska).
• Har du kommit i kontakt med EU:s program "Medborgarnas Europa"? Målet
med programmet är att främja EU-medborgarskapet och européernas
deltagande i det demokratiska beslutsfattandet. Via detta program delas stöd
ut till verksamheten i ideella organisationer, kommuner och olika nätverk.
Programmet för åren 2014–2020 har nu nått halva vägen, vilket föranleder en
5
halvtidsöversyn. Kommissionen vill få in möjligast många åsikter om
programmet. Vad fungerade bra? Vad behöver utvecklas? Dela med dig av
dina åsikter senast den 10 april på följande webbformulär.
• EU vill finansiera innovativa stadsprojekt med 50 miljoner euro från
Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Tanken är att stödja nya
lösningar som hjälper städer att fungera bättre inom följande prioriterade
områden: integration av migranter, rörlighet i städer och cirkulär ekonomi.
Förslag kan lämnas in till mitten av april. Mer information finns här.
Rekrytering
•
Info om lediga tjänster och uttagningsprov hittas på Europeiska
rekryteringsbyrån Epsos anslagstavla och i listan över lediga tjänster. För
tillfället söker man t.ex. en upphandlingssamordnare och en assistent till
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) i
Stockholm.
I
vår
anordnas
också
ett
nytt
uttagningsprov
för
högskoleutbildade för att rekrytera handläggare. Just nu anordnas
uttagningsprov för en reservlista. Från listan rekryteras sedan allmänna
handläggare vars arbetsuppgifter skiftar allt efter EU-organ och enhet. Den
högskoleexamen en handläggare måste ha, kan ha vilken inriktning som
helst. Följ med Epsos nyheter för mer info.
•
För vissa kontraktsanställningar på EU-institutioner i Bryssel och Luxemburg
eller byråer i andra EU-länder går det att skicka in öppna ansökningar. För
detta ändamål behöver du skapa ett användarkonto och fylla i ett elektroniskt
ansökningsformulär. Info om lediga tjänster och anvisningar för ansökan finns
här och mer allmän info om kontraktanställningar hittas finns här.
Kommande evenemang
7.3 Diskussion: "Future Challenges for European Security"
Suomen ENA-yhdistys anordnar en diskussion om EU:s strategiska utmaningar
(Malmgatan 16, Helsingfors) tisdag den 7.3. kl. 13.15–15.00.
Gästföreläsare är chefen för forskningsavdelningen vid European Institute for
Strategic Studies Antonio Missiroli under rubriken "The Future Challenges for the
European Security".
Evenemanget inleds av ambassadör Risto Veltheim. Efteråt anordnas en allmän
diskussion. Evenemanget är på engelska.
Deltagare ombeds anmäla sig här senast den 3 mars.
8.3 Filmvisning: "It's Only Rock'n'Roll"
Tjeckiens ambassad visar filmen "It's Only Rock'n'Roll" från 2014 den 8 mars i
6
Europasalen (Malmgatan 16, Helsingfors).
Filmen utspelar sig 1976 då bandet Plastic People of the Universe ställdes inför
rätta. Den dåvarande tjeckiske pjäsförfattaren Václav Havel insåg att tidsandan
var mogen för att förena motståndet mot kommunistregimen.
Ett gäng banbrytare utnyttjade det faktum att landets regering hade gått med på
att genomföra den s.k. Helsingforsavtalet om de mänskliga rättigheterna. Filmen
beskriver början på "Charta 77"-initiativet som kom till på grund av detta.
Filmen är på tjeckiska, men är textad till engelska. Visningen inleds av dr Jouni
Järvinen från Alexander-institutet vid Helsingfors universitet.
Visningen börjar kl. 16 och är gratis, men en förhandsanmälan behövs på epostadress [email protected].
13.3 Jubileumsseminarium – Romavtalet 60 år
Finland i Europa r.f. arrangerar i samarbete med Europeiska kommissionens
representation
i
Finland,
utrikesministeriets
Europainformation
och
Eurooppanuoret ry ett öppet jubileumsseminarium med anledning av att
Romfördraget fyller 60 år. Seminariet äger rum måndagen den 13 mars kl. 13 i
Europasalen, Malmgatan 16, Helsingfors.
Evenemanget öppnas av Sari Artjoki, chef för EU-kommissionens representation i
Finland. Festtalare är Pertti Salolainen, riksdagsledamot och minister, Erkki
Liikanen, chefdirektör för Finlands Bank, FD Laura Kolbe, professor i europeisk
historia och Ville Cantell, chef för Europainformationen.
Deras anföranden berör den europeiska integrationens historia, nuläge och
framtid. De svarar även på frågor och kommentarer.
Anmälningar tas emot till och med onsdagen den 8 mars.
Närmare information om talarna, programmet och anmälan finns här.
15.3 Integration och reform av servicesystemen
Kurvi-projekti ordnar en fjärde frukostträff 15.3 i Europasalen (Malmgatan 16,
Helsingfors) kl. 8.30–11.00. Vid träffen diskuterar man om integration och
reform av servicesystemen och på vilket sätt man kan göra samarbetet
smidigare mellan instanser och professionella rådgivare.
På senare tid och framför allt i januari 2017 har man infört reformer som framför
allt påverkar unga invandrares liv.
Finlands flyktinghjälp ordnar ett frukostseminarium inom projektet Kurvi där man
berättar om erfarenheter som deras kunder har haft på senare tid.
Med hjälp av en paneldiskussion och fri diskussion vill man hitta lösningar på
oklar praxis och komma fram till hur samarbetet mellan instanserna och
rådgivarna kan bli smidigare.
Mer information finns här.
Anmälan senast 8.3 med nätblanketten.
7
17.3 Missbrukarvården i en föränderlig värld
Kommer missbrukarvården att nå ut till sina målgrupper i framtiden?
Kom och hör de främsta experterna på områdena folkhälsa och missbrukarvård
och delta i diskussionen fredagen den 17 mars 2017 kl. 11-13 i Europasalen,
Malmgatan 16, Helsingfors.
Ordet leds av Anneli Jäätteenmäki, ledamot av Europaparlamentet. Annika
Saarikko, riksdagsledamot, Kaarlo Simojoki, ledande överläkare på A-kliniken
och professor Pekka Puska medverkar.
Mer information här.
27.3 Kapitalmarknadsunionen – vad i fridens tider?
Kapitalmarknadsunionen. Vilket ord – men vad är det fråga om?
Hur kan den användas för att främja ekonomisk tillväxt och skapa nya
arbetstillfällen?
Välkommen till Europasalen (Malmgatan 16, Helsingfors) den 27 mars kl. 14–16
för att lyssna på experter från hemlandet och Europeiska kommissionen.
Evenemanget hålls på engelska.
Förhandsanmälan senast den 23 mars.
Mer information om programmet, talarna och anmälan finns här.
18–28.4 Europeiska filmveckorna kommer snart
De traditionella europeiska
Helsingfors) är i antågande.
filmveckorna
i
Europasalen
(Malmgatan
16,
På programmet står gratis filmuppvisningar om tankeväckande ämnen från olika
delar av Europa.
Vi filar ännu på det slutliga programmet men skriv upp dagarna redan nu i din
kalender!
Veckobulletinen i din brevlåda
Prenumerationer, adressändringar och avbeställningar:
[email protected]
Europeiska kommissionens representation i Finland
Malmgatan 16, FI-00100 HELSINGFORS
PB 1250, FI-00101 HELSINGFORS
tfn +358 9 622 6544 (växel)
http://ec.europa.eu/finland
E-post: fö[email protected]
Europeiska kommissionens representation i Finland på Facebook och Twitter
Euronautti-bloggen
Europasalen på Facebook och Twitter
Frågor om EU: Europe Direct, tfn +800 6 7 8 9 10 11 eller e-post
8