Doknr. i Barium Kategori Infektion RUTIN Giltigt fr.o.m. 2017-02-20 Version Tuberkulos - Provtagning vid utredning, behandling och uppföljning Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus Andersson, verksamhetschef, överläkare Revisionsansvarig: Elisabet Lönnermark, överläkare Denna rutin gäller för Infektion Ansvar Elisabet Lönnermark ansvarar för innehållet i rutindokumentet. Arbetsbeskrivning Odlingar och övrig utredning inför behandlingsstart Samråd med ansvarig överläkare innan utredning initieras. Sputumodling och direktmikroskopi sputum tas på samtliga patienter (även vid misstanke om extrapulmonell tuberkulos). Särskilt viktigt är detta vid immunosuppression. Minst två representativa prover eftersträvas, och därför tas i regel tre prover á 5-10 ml. Det är en fördel om proven kan tas på morgonen före frukost eftersom utbytet då är som bäst. BAL bör utföras på alla patienter med lungförändringar som inger misstanke om tuberkulos, men där direktmikroskopi på sputumprov utfallit negativt. Kontakt tas med lungmedicinkonsult och/eller Lunginfektionsmottagningen. Om BAL inte går att göra kan istället ventrikelsköljning övervägas. Urinodling tas tre morgnar i rad (100 ml morgonurin i steril flaska) vid misstanke om urogenital tuberkulos, miliartuberkulos och tuberkulos med oklart fokus. Fecesodling tas vid misstanke om abdominell tuberkulos, miliartuberkulos eller tuberkulos med oklart fokus. Mikroskopi av feces eller urin har sällan något diagnostiskt värde och ska inte utföras. Blododling tas vid misstanke om disseminerad tuberkulos hos patienter med t.ex. hiv. Särskild odlingsflaska används (för närvarande Bactec MYCO/F Lytic). Liqvorodling tas vid misstanke om meningit och vid miliartuberkulos (CNS-engagemang vanligt), 5-8 ml. Biopsi för PAD och odling bör utföras från relevant lokal vid misstanke om tuberkulos utanför lungan, t.ex. lymfkörtel, skelett, hud eller tarm. OBS! Skriv på remissen att det material som skickas för odling inte får fixeras! I regel krävs åtminstone mellannålsbiopsi för tillräckligt utbyte för tuberkulosodling från lymfkörtel. Vid misstanke om körteltuberkulos där www.sahlgrenska.se 1 (av 4) Doknr. i Barium Version RUTIN Tuberkulos - Provtagning vid utredning, behandling och uppföljning man inte kunnat få odling och PAD från lymfkörtel på annan lokal bör laparoskopi utföras. Vid pleurit tas förutom pleuravätska helst också pleurabiopsi för odling och PAD. Det är viktigt att inte påbörja behandling utan att diagnostiskt material säkrats. På grund av risk för allvarliga biverkningar genom interaktioner mellan narkosmedel och tuberkulostatika bör operation under pågående behandling undvikas så långt det är möjligt. Odling på pus och abscessinnehåll bör tas, (minst 5 ml) men är underlägset vävnadsprov, varför biopsi också ska utföras så långt det är möjligt. Odling från sårsekret blir sällan positiv. PCR är bara validerat för luftvägsprov och ska därför i normalfallet enbart utföras på sputum, BAL, ventrikelsköljvätska och larynxsekret. Om PCR efterfrågas ska detta ordineras av läkare och måste klart framgå av remissen. Eftersom PCR även reagerar på döda bakterier ska det bara användas före insatt behandling. Tänk på miljömykobakterier om en patient är direktpositiv, men PCR-negativ i sputum. PCR utförs på ett representativt sputum. Tuberkulintest (PPD) sätts om diagnosen inte är bakteriologiskt eller röntgenologiskt klar. Negativt tuberkulintest utesluter inte aktiv tuberkulos, i synnerhet inte hos immunosupprimerad patient och/eller spridd sjukdom. IGRA-test (Quantiferon) kan vara till hjälp för att diagnostisera latent tuberkulos. IGRA-test bör enligt ECDC i regel inte användas vid utredning av aktiv tuberkulos, utom i enstaka fall där mikroskopi- och odlingsnegativ extrapulmonell tuberkulos misstänks. Observera att negativt IGRA-test inte utesluter tuberkulos. T-spot TB kan kontrolleras i särskilda fall. Subtypning av M. tuberculosis-stammar med MIRU/VNTR görs från Baktlab på samtliga odlingspositiva patienter. Lungröntgen görs på samtliga patienter. Vid luftvägssymtom, men negativ lungröntgen utförs CT thorax. MR hjärna görs vid misstanke om tuberkulos i CNS. Övriga radiologiska undersökningar görs efter enskilt övervägande. Urolog bör kontaktas vid utbredd urogenital tuberkulos. Gynekolog bör undersöka kvinnlig patient med misstanke om urogenital tuberkulos. Ortoped bör kontaktas vid misstanke om skelett-tuberkulos. Hiv-test, HBsAg, SR, CRP, Hb, LPK, TPK, diff, leverstatus, elstatus, urat, 25hydroxyvitamin-D, calcium, albumin, u-sticka tas på samtliga patienter. Länk till Baktlabs provtagningsanvisningar. www.sahlgrenska.se Sida 2 (av 4) Doknr. i Barium Version RUTIN Tuberkulos - Provtagning vid utredning, behandling och uppföljning Se separat rutin för smittspårning och smittskyddsanmälan. Kontroller under pågående behandling ASAT/ALAT tas v1, v2, v4, v6, v8 och därefter var fjärde vecka samt vid behov. Bilirubin, kreatinin, Hb, LPK, TPK, CRP, SR tas v2 och v4. SR och CRP tas därefter en gång/månad fram till normalisering. SR, CRP, Hb inför slutkontroll. Vikt kontrolleras var fjärde vecka. Testning av syn och färgseende utförs inom två veckor efter behandlingsstart och var fjärde vecka på alla patienter som behandlas med etambutol under pågående behandling med detta medel. Vid direktpositiv lungtuberkulos rekommenderas nytt direktprov från sputum efter 2-3 veckors behandling. Denna instruktion kommer sannolikt uppdateras. Odling behövs inte vid denna tidpunkt (skriv på remissen!). Kvarstående direktpositivitet innebär att odlingen också fortfarande är positiv. Förnyad sputumodling tas 2 månader efter behandlingsstart vid lungtuberkulos. Lungröntgen görs efter en, 2-3 och 6 månaders behandling vid lungtuberkulos. Kontrollröntgen/CT utförs efter individuell bedömning vid tuberkulos på andra lokaler. Alla patienter ska ha återbesök till ansvarig läkare åtminstone efter 2 och 6 månaders behandling, därefter var tredje månad om längre behandling. Ofta behövs tätare återbesök. Besök på Infektionskliniken bokas alltid av TB-sjuksköterska. Ansvarig läkare ska vara specialistläkare på Infektion, eller TB-intresserad ST-läkare med tjänstgöring på Infektion under hela den planerade behandlingstiden. Vid återbesök efter 2 månader ska ansvarig läkare kontrollera att smittspårning är utförd. OBS! Kontrollera med patienten att familjekontakter inte utvecklat symtom. Uppföljning 6-12 månader efter avslutad behandling Röntgen pulm görs på samtliga patienter. Övriga radiologiska undersökningar efter enskilt övervägande. Urinsticka tas efter urogenital tuberkulos. TB-odling urin tas efter urogenital tuberkulos vid tveksamhet om följsamhet under behandlingen, behandlingsavbrott av annan orsak eller kvarstående symtom. Hb, SR och prover som varit patologiska under behandlingstiden tas. Vitalogram/spirometri tas efter lungtuberkulos. www.sahlgrenska.se Sida 3 (av 4) Doknr. i Barium Version RUTIN Tuberkulos - Provtagning vid utredning, behandling och uppföljning Uppföljning och utvärdering Revision vartannat år. Elisabet Lönnermark ansvarar för uppföljning och utvärdering. Kunskapsöversikt ”Tuberkulos – Vägledning för vårdpersonal” (Socialstyrelsen 2009-09-25) http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/tuberkulosvagledningforsjukvardspersonal Granskare Leif Dotevall, bitr. smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten i Göteborg www.sahlgrenska.se Sida 4 (av 4)
© Copyright 2024