Studiehandledning Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och

Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Studiehandledning
Omvårdnad, vuxna och äldres hälsa och ohälsa I, VFU
O7054H
Vårtermin 2017
Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska, 75hp
Kursansvarig: Carina Nilsson
Tel: 0920-49 38 16
E-post: [email protected]
Förord
Välkommen!
I kursen ingår verksamhetsförlagda och teoretiska inslag, vilket innebär att du under
verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omsätter teoretisk kunskap i kliniska situationer.
Kursen riktar sig mot vuxna och äldres hälsa och ohälsa; hur distriktssköterskan bedriver
hälsofrämjande/förebyggande arbete och mottagningsarbete inom primärvårdens kontext.
Mottagningsarbetet sker via fysiska möten och telefon. Kursen utgår från beskrivningen av
omvårdnad som finns vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet som
nedan har modifierats utifrån vad som studeras i den här kursen:
Omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp är människa, hälsa, miljö och
omvårdnadshandlingar. Omvårdnad av vuxna och äldre inom primärvårdens
mottagningsverksamhet som distriktssköterskan bedriver, innebär att hjälpa och stödja
personer och närstående vid sjukdom så att hälsa uppnås. Inom primärvårdens
mottagningsverksamhet sker möten fysiskt och via telefon. I denna kontext ingår även
hälsofrämjande arbete som syftar till att främja läkande och välbefinnande hos personer, samt
underlätta ett liv med långvarig sjukdom och eller funktionsnedsättning.
Kursansvarig och lärare
Kursansvarig
Carina Nilsson (CaNi) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska.
Jag undervisar på grund- och avancerad nivå, främst specialistutbildningen och bedriver även
egen forskning.
Andra lärare i kursen
Margareta Eriksson (MaEr) Leg. Sjukgymnast och Leg. Sjuksköterska. Margareta arbetar
som folkhälsostrateg på Folkhälsocentrum, Region Norrbotten.
Silje Gustafsson (SiGu) Universitetslektor, filosofiedoktor i omvårdnad, distriktssköterska.
Silje undervisar på grund- och avancerad nivå. Hon har disputerat med en avhandling som
handlar om egenvård och telefonrådgivning.
Päivi Juuso (PäJu) Universitetslektor, filosofie doktor i omvårdnad, distriktssköterska.
Päivi undervisar på grund- och avancerad nivå och bedriver även egen forskning.
Lena Runius (LeRu) Sjuksköterska. Det finns en presentation av Lena i Canvas –
’Telefonrådgivning’
2
Kursens mål
De mål du ska uppnå i kursen är att självständigt och utifrån ett etiskt förhållningssätt kunna:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Värdera, planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att främja hälsa/förebygga
ohälsa bland vuxna och äldre ur ett köns- och kulturellt perspektiv
Analysera, värdera och motivera personers/patienters behov av omvårdnad
Föreslå omvårdnads- och medicinska interventioner vid telefonrådgivning och
mottagningsbesök inom primärvården
Formulera forskningsfråga och motivera dess vetenskapsteoretiska grund
Tillämpa intervjumetodik i fokusgrupp
Utveckla förmågan att dokumentera vetenskapligt samt dokumentera vård och
omvårdnad
Kritiskt granska, värdera och tillämpa relevanta forskningsresultat
Analysera betydelsen av samverkan mellan olika yrkeskompetenser
Tillämpa relevanta lagar och författningar
Utveckla förmågan av självkännedom och empatisk förmåga, samt identifiera behov
av ytterligare kunskap för att fortlöpande utveckla sin kompetens
Kursens innehåll
Hälsofrämjande & förebyggande arbete
Inom primärvården finns en potential för framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande
hälsoarbete bland personer i alla åldrar. Förändringar i den enskildes livsstil kan ge goda
resultat även bland personer i hög ålder. Flera av de försämringar som ses som normala
processer under åldrandet kan påverkas och förebyggas. Ohälsosamma matvanor, fysisk
inaktivitet och rökning är några av de faktorer som ackumuleras under livet och har negativa
effekter på åldrandet.
I distriktssköterskans kompetensområde ingår att stärka patienten till god hälsa med ett
hälsofrämjande synsätt. För att kunna utföra detta behövs en lyhördhet för
samhällsförändringar, ha beredskap för ett livslångt lärande samt ha förmåga att söka och
tillämpa evidensbaserad kunskap. Distriktssköterskan behöver ha en förståelse för individens/
familjens resurser i ett hälsofrämjande perspektiv. För att arbeta hälsofrämjande på individ-,
grupp- och samhällsnivå behövs fördjupade kunskaper, såsom kunskaper inom pedagogik,
metoder som stärker patientens egen beslutsfattning och makt, samt om hur interaktioner
mellan individ-, grupp - och samhällsnivå påverkar människor (Svensk sjuksköterskeförening,
2008).
Mottagningsarbete inom primärvården
Mottagningsarbetet sker både fysiskt och via telefon och är en del av distriktssköterskans
arbetsområde. Enligt HSL (1882:763) är primärvårdens uppgift att svara för befolkningens
behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och
rehabilitering som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild
kompetens. Detta medför att mottagningsverksamheten inom primärvården ansvarar för vård
3
och omvårdnad för människor i alla åldrar. Vid en hälsocentral/vårdcentral arbetar olika
professioner där ett fungerande teamarbete krävs. Mottagningsverksamhet kan ledas av
distriktssköterska/sjuksköterska ex. vid hälsosamtal, hälso- och sjukvårdsrådgivning per
telefon, diabetesmottagning, blodtrycksmottagning, astma- allergimottagning, promotion eller
preventivt arbete i grupp.
Telefonrådgivning är idag ett vedertaget begrepp som inte enbart är kopplat till sjukvården.
Sambandet mellan omvårdnad och hälso- och sjukvårdsrådgivning är tydlig i och med de
mänskliga relationerna och fokus på aktuellt hälsoproblem och dess medicinska symtom
(Wahlberg & Wredling, 2001). Att via telefon kunna kommunicera med vårdsökande
människor eller deras närstående är en kvalificerad arbetsuppgift, som kräver kunskap och
lyhördhet för att kunna uppfatta det outsagda. Inom hälso- och sjukvårdsrådgivning är språket
och människors talande i centrum för kommunikationen. Kommunikationen kan försvåras i
mötet med människor från olika kulturer och i möten såsom via telefon (Wahlberg, 2007).
Medicinska bedömningar och åtgärder
Medicinsk vård omfattar all hälso- och sjukvård, som främjar hälsa och hjälper människor att
förebygga patologiska tillstånd och trauman eller att bota/lindra dessa tillstånd. Läkarna har
det slutliga ansvaret för diagnostisering, planering och genomförande av den medicinska
vården, men utför inte alltid alla delar av vården personligen. Ibland hanterar personen själv
sin sjukdom eller skada utan eller med råd av hälso- och sjukvårds personals, dvs egenvård. I
andra fall delegerar läkaren till distriktssköterskan att utföra vissa uppgifter. Enligt SOSFS
2001:16 (senaste Ändringsförfattning SOSFS 2011:1) finns sjukdomar och symtom
beskrivna, som distriktssköterskor har rätt till att diagnostisera och förskriva läkemedel till.
Samverkan och Teamarbete
I kursen utvecklar du din förmåga att samverka med patient och närstående, andra
professioner inom primärvården, samt andra samarbetspartners i övriga samhället. Ett gott
teamarbete innebär att den kompetens som finns används effektivt, vilket sker när
teammedlemmarna är prestigelösa, målen tydliga, ett gott arbetsklimat med k0nstruktiv
feedback och en stödjande ledning. Teamarbete gynnar den professionella utvecklingen och
hälsa, samt även patienters hälsa och upplevelse av delaktighet (Carlström, Kvarnström &
Sandberg, 2013).
Referens ur kurslitteraturen Anna-Karin Edberg mfl. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser
inom sjuksköterskans specialistområden.
Kursöversikt
Tidplan
Vecka 7
Aktivitet
Campusdagar - Introduktion, Föreläsningar, Laboration
8-11
Verksamhetsförlagd utbildning
9
Resurstider – för studenter och handledare
10
Seminarium - Vetenskapsteori
12
Seminarium
4
Resurstider för VFU vecka 9
Tider finns till förfogande för handledare, där kursansvarig (Carina Nilsson) kan kontaktas
angående kursens innehåll, samt genomförandet av bedömningssamtalet med studenten. Du
som student förmedlar nedanstående tider till din handledare.
Tis 28/2
Tors 2/3
kl.14.45- 15.30
kl.14.45 - 15.30
Carina nås på telnummer: 0920-493816
Handledarna har innan kursstart fått studiehandelning, kursplan och tillgång till en inspelad
introduktion om kursens innehåll och om bedömningssamtalets genomförande. Inspelningen
finns även tillgänglig i Canvas.
Kursens genomförande
Pedagogiskt upplägg
Vår pedagogiska strävan är att du utvecklar en förståelse och djupinlärning som utgår från
kursens mål. Det betyder att du självständigt och under handledning tillämpar dina teoretiska
kunskaper och erfarenheter i kliniska situationer, vilket är ett led i ditt lärande. Enligt
högskoleförordningen poängteras att fokus i specialistutbildningar är att ytterligare utveckla
sin förmåga att självständigt integrera och använda kunskap och att bedöma och hantera
komplexa omvårdnadssituationer. Du ska aktivt agera i hälsofrämjande och förebyggande
arbete som tillhör distriktssköterskans profession. Vidare ska du ge råd och stöd, utföra
bedömningar av vård och omvårdnad till patienter och närstående i möten både fysiskt och via
telefonrådgivning inom primärvårdens mottagningsverksamhet. Viktigt för din inlärning är att
du under hela din VFU reflekterar över situationer du varit med om, självständigt och
tillsammans med handledare eller andra yrkesprofessioner.
Ditt lärande stöds av föreläsningar, laborationer, litteraturstudier, studieuppgifter, seminarium
samt handledning under din VFU. I och med att studierna är på distans är det av stor vikt att
studierna planeras noggrant av dig som student. En förtroendefull relation mellan dig som
student, lärare och handledare är en förutsättning till ett tillåtande och tryggt inlärningsklimat.
Din roll är att ta ansvar för din inlärning och att bidra till ett bra inlärningsklimat. Klimatet
ska präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att trygghet skapas i
gruppen.
Yrkeshandledarens roll är att vara ett stöd i din utveckling till distriktssköterska och i
yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att kontinuerligt ge dig feedback och tillfällen till
reflektion kring vård och omvårdnadssituationer du aktivt medverkar och ansvarar för.
Kursansvarig lärares/examinerande lärares roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara
mål genom undervisning och studieuppgifter som stimulerar dig att vilja lära.
5
Föreläsningar
Under campusdagarna v.7
Egenvård och telefonrådgivning: Föreläsningen utgår från Siljes avhandling ’Self-care for
minor illness – People’s experiences and needs’
Föreläsare: Silje Gustafsson
Fokusgruppmetodik: Förbered dig genom att läsa nedanastående artiklar inför
föreläsningen:
Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. Qualitative Research, 311, 299-302.
Nilsson, C., Skär, L., & Söderberg, S. (2008). Swedish district nurses’ attitudes to implement
information and communication technology in home nursing. The Open Nursing Journal, 2,
68-72.
Formulera även två frågeställningar angående fokusgruppdiskussioner som du lämnar till
Carina inför föreläsningen.
Föreläsare: Carina Nilsson
Hälsofrämjande arbete inom primärvård: Föreläsningen handlar om hälsosamtal som
bedrivs i primärvården, Norrbotten och har utgångspunkten ’Hälsosamtal med ett
hälsofrämjande och pedagogiskt förhållningssätt’. Föreläsningen är även en förberedelse inför
laborationerna fredag 17/2. Föreläsare: Margareta Eriksson
Förbered dig genom att läsa nedanastående artiklar inför föreläsningen:
Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in healthpromoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitative study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244.
Inspelade föreläsningar
Länkar till föreläsningar via You Tube om vetenskapsteori finns tillgängliga i Canvas
’Seminarium’.
En inspelad introduktionsföreläsning om vetenskapsteori med inriktning mot ämnet
omvårdnad finns tillgänglig i Canvas ’Seminarium’.
Föreläsare: Carina Nilsson
Vårdvetenskapliga begrepp: En inspelad introduktionsföreläsning om vårdvetenskapliga
begrepp finns tillgänglig i Canvas ’Seminarium’.
Föreläsare: Carina Nilsson
Hälso- och sjukvårds rådgivning per telefon: Ett utbildningspaket med Lena Runius finns i
Canvas ’Telefonrådgivning’.
6
Litteratur
Kurslitteratur - böcker, se kursplan
Nedanstående böcker är en röd tråd genom hela utbildningen:
Edberg et al. (2013) Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans
specialistområden. Lund: Studentlitteratur.
Aktuella kapitel i denna kurs är: kapitel 1 Personcentrerad vård, kapitel 2 Teamarbete.
Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Aktuella kapitel i denna kurs är kapitel 1 – 4 som ger en grundläggande förståelse för begrepp
inom vårdvetenskaplig tradition.
Artiklar
Telefonrådgivning
Allan, J., Farquharson, B., Choudhary C., Johnston, D.W., Jones, C., Johnston M. (2009).
Stress in telephone helpline nurses: research protocol for a study of theoretical determinants,
physiological aspects and behavioural consequences. Journal of Advanced Nursing, 65, (10),
2208-2215.
Ernesäter, A., Holmström, I., & Engström, M. (2009). Telenurses’ experiences of working
with computerized decision support: supporting, inhibiting and quality improving. Journal of
Advanced Nursing, 65, 1074-1083.
Holmström, I.K., Nokkoudenmäki M.B., Zukancis S., & Sundler, A.J. (2016). It is important
that they care – older persons’ experiences of telephone advice nursing. Journal of Clinical
Nursing, 25, 1644-1653.
Höglund, A.T., & Holmström, I. (2008). It’s easier to talk to a woman. Aspects of gender in
Swedish telenursing. Journal of Clinical Nursing, 17, 2979-2986.
Purc-Stephenson, R. J., & Thrasher, C. (2010). Nurses’ experiences with
telephone triage and advice: a meta-ethnography. Journal of Advanced Nursing, 66(3), 482–
494.
Hälsofrämjande arbete
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’
experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical
Nursing, 20, 3322–3330 doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x
Hörnsten, Å., Lindahl, K., Persson, K., & Edvardsson, K. (2014). Strategies in healthpromoting dialogues – primary healthcare nurses’ perspectives – a qualitative study.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 235-244.
Kempainen, V., Tossavainen, K., & Turunen, H. (2012). Nurses’ roles in health promotion
practice: an integrative review. Health Promotion International Advance Access, 10, 1-12.
7
Fokusgruppdiskussion
Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. Qualitative Research, 311, 299-302.
Nilsson, C., Skär, L., & Söderberg, S. (2008). Swedish district nurses’ attitudes to implement
information and communication technology in home nursing. The Open Nursing Journal, 2,
68-72.
Ruff, C., Alexander, I, & McKie, C. (2005). The use of focus group methodology in health
disparities research. Nursing Outlook, 53, 134-140.
Övrigt
Hart, P.L., & Mareno, N. (2013). Cultural challenges and barriers through the voices of
nurses. Journal of Clinical Nursing, 23, 2223-2233.
McInnes, s., Peters, K., Bonney, A., & Halcomb, E. (2015). An intergrative review of
facilitators and barriers influencing collaboration and teamwork between general practitioners
and nurses working in general practice. Journal of Advanced Nursing, 71(9), 1973-1985.
Rapporter
Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. (2014). Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut,
Socialstyrelsen. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverigearsrapport-2014.pdf [Hämtad 170130].
Hälsoundersökningar/Hälsosamtal – En kartläggning av svenska och internationella
erfarenheter 2014. (Nätverket Hälsofrämjande hälso-och sjukvård)
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/halsa-vardtandvard/vuxna/halsoframjande/rapport_halsoundersokningar-halsosamtal.pdf [Hämtad
170130]
Gå in på Folkhälsomyndighetens hemsida där det finns publikationer som berör
hälsofrämjande arbete. http://folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/
Avhandlingar
Gustafsson, S. (2016). Self-care for minor illness: People’s experiences and needs
(avhandling för doktorsexamen, Luleå tekniska universitet).
Lagar och författningar & allmänna råd
Vaccinationer
SOSFS 2009:17 Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1)
SOSFS 2009:14 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
Dokumentation
SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården
SFS 2008:355 Patientdataförordningen, (ändring 2013: 124)
Även egen sökning av vetenskapliga artiklar, lagar och författningar ingår i kursen.
8
Referenslitteratur
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen
distriktssköterska http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/ [Hämtad 170111].
Kompetensbeskrivning för telefonsjuksköterska
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-ochriktlinjer/Telefonsjukskoterska/ [Hämtad 170111].
*Rollnick, S., Miller, W.R., & Butler, C.C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård
– Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur.
Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. (2008). Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Halsoframjande/Strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/
[Hämtad 170111]
Wibeck, V. (2011). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
* = kurslitteratur som har ingått i tidigare kurser i utbildningen
Moment
Syftet med momenten som ingår i kursen är att ge stöd för att nå kursens mål.
Moment 1 – Laboration Hälsosamtal
I examensmålen för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska
finns tre preciserade examensmål. Två av dessa är:
-visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utföra åtgärder som behövs
för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och att förebygga uppkomsten av
sjukdom och sjukdomskomplikationer
-visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökningar och
vaccinationsverksamhet
I Region Norrbotten (tidigare Norrbottens läns landsting) erbjuds hälsosamtal i åldrarna 30,
40, 50, 60 år. All legitimerad personal utför hälsosamtalen, mestadels sjuksköterskor. En
kravspecifikation finns för utförarna:
-vara legitimerad personal
-ha utbildning i motiverande samtalsmetodik
-ha intresse för arbetsområdet
-ha genomgått en tredagars utbildning inom arbetsområdet
9
I den här kursen ingår en laboration med övningar och reflektion vad gäller att utfra
hälsosamtal.
• Laborationen utförs under campusveckan (v.7) se schema. Gruppindelning finns i
Canvas ’Hälsosamtal’.
• Inför laborationen kommer en introducerande föreläsning av Margareta Eriksson att
ges.
Syftet med laborationen är att:
• Öva genomförande av hälsosamtal med ett systematiskt och pedagogiskt arbetssätt.
• Reflektera över vad som är viktigt att tänka på för ett lyckat hälsosamtal utifrån
pedagogiskt, kommunikativt och etiskt förhållningssätt.
Mer information vad gäller laborationen finns i Canvas ’Hälsosamtal’
Deltagande i laborationen är obligatoriskt.
Moment 2 – Litteraturseminarium Vetenskapsteori
Vetenskapsteori är grundläggande i vetenskapliga arbeten. Syftet med seminariet är att utifrån
tidigare kunskaper, fördjupa dina kunskaper inom vetenskapsteori, för att kunna formulera
forskningsfrågor och motivera dess vetenskapsteoretiska grund. Momentet är även en
förberedelse inför examensarbetet/magisteruppsatsen som du kommer att göra senare i
utbildningen (kursen O7036H).
• Ett seminarium är planerat som sker via Adobe Connect Pro. Ni är indelade i två
seminariegrupper se schema, v.10.
• Inför seminariet förbereder du dig genom litteraturstudier. Introduktionsfilmer som
berör området finns i Canvas ’Seminarium’.
• Du diskuterar och bearbetar frågorna som finns i Canvas ’Seminarium’ tillsammans
med en kurskamrat.
OBS! Meddela mig med vem av dina kurskamrater som du kommer att samarbeta
med.
• Under seminariet blir ni indelade i tvärgrupper, som innebär att ni som har bearbetat
frågorna tillsammans kommer att placeras i olika grupper. Under seminariet blir du
tilldelad frågor som du och din kurskamrat har bearbetat och som du redogör för som
och även diskuteras i gruppen.
• Frågeställningar som du bearbetar och lista över vilken grupp du tillhör kommer att
finnas i Canvas ’Seminarium ’.
Annan litteratur inom området kan användas förutom kurslitteraturen:
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9 th ed.).
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Seminariet är ett obligatoriskt moment i kursen och kräver aktivt deltagande som innebär att
du inför seminariet är väl förberedd och har bearbetat litteratur och frågeställningar.
10
Examination
I examinationen ingår:
• Bedömning av yrkeskompetens
• Individuell skriftlig tentamen - rapport
• Seminarium - Telefonrådgivning
• Fullgjorda obligatoriska moment
Bedömning av yrkeskompetens
I halvtidsdiskussionen och slutbedömningen används AssCE formuläret på avancerad nivå
som stöd, stödmanual mot målen i kursen (Bilaga 1), samt checklista (Bilaga 2).
Halvtidsdiskussion sker i mitten av din VFU i tvåpartssamtal mellan student och
yrkeshandledare. Adjungerande klinisk adjunkt (AKA) där det finns, deltar också i samtalet.
Syftet med halvtidsdiskussionen är att tillsammans med handledare och eventuellt AKA
diskutera styrkor och vad du behöver utveckla och förbättra under resterande VFU.
Slutbedömning av yrkeskompetens sker i trepartssamtal med student, yrkeshandledare och
examinerande lärare i slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömningssamtalet
utgår från exempel av patientsituationer. I samtalet skall du argumentera för dina svar och för
din självskattning gällande förmågor och färdigheter utifrån kursens mål. Det ska tydligt
framgå hur du integrerar teori med praktiskt handlande.
AssCE formuläret är ett underlag och stöd för bedömningen av VFU och examinerande
läraren ansvarar för betygsättningen.
Förberedelser och genomförande av halvtidsdiskussion och slutbedömning
Du som student förbereder samtalet enskilt genom att utföra en egen självskattning som utgår
från omvårdnadssituationer/patientsituationer du varit med om under VFU. Under samtalet
redogör du för dessa. Ha stödanteckningar med dig under samtalet.
Handledaren förbereder samtalet genom att utföra en egen bedömning innan samtalet sker,
angående studentens utveckling mot yrkesprofessionen och kursens måluppfyllelse.
Handledaren motiverar sitt ställningstagande för aktuell faktor.
Examinerande lärares roll vid slutbedömningssamtalet där studenten redogör för sin
självskattning enligt AssCE bedömningsformulär är att utifrån studentens redogörelse ställa
frågor som komplettering för den slutliga bedömningen.
Tid för det avslutande bedömningssamtalet är 60-90 minuter.
Signerat bedömningsunderlag (AssCE ) med skattning och motivation för gällande faktorer
med koppling till kursmålen utfört av handledare/AKA och ifylld checklista skickas till
kursansvarig lärare eller ges till examinerande lärare vid slutbedömningen om den sker vid ett
fysiskt möte.
11
Fokus i bedömningssamtalen är förmågor och färdigheter angående:
-Självständighet
-Samarbete/Samverkan
-Bedöma och hantera komplexa omvårdnadssituationer
Faktorer i AssCE som bedöms i den här kursen är:
1, 3, 6, 9, 10, 11, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, se bilaga 1
Kriterier
För betyget Godkänd ska studenten kunna:
• uppnå färdigheter och förmågor som befinner sig på mycket god måluppfyllelse.
• redogöra för situationer som förkommit under VFU med anknytning till teoretisk
kunskap utifrån situationer från VFU och argumentera för sitt handlande och
genomförande.
• visa kunskaper om att förebygga ohälsa och stärka hälsa hos vuxna och äldre ur ett
köns- och kulturellt perspektiv.
• uppnå god förmåga av att kommunicera, bedöma och hantera komplexa
omvårdnadssituationer.
• visa självständighet i genomförande av medicinska bedömningar och åtgärder och
bedömning och åtgärder av omvårdnadsbehov utifrån ansvarsområdet.
• visa självständighet i att samordna olika omvårdnadsinsatser och att
samarbeta/samverka med olika professioner.
• Visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för vaccinationer som förekommer på
mottagningen.
För betyget Väl godkänd ska studenten kunna:
Förutom ovanstående kriterier för Godkänd ska även nedanstående kriterier uppnås:
• uppnå färdigheter och förmågor som befinner sig huvudsakligen på mycket god
måluppfyllelse.
• visar mycket god förmåga och färdighet att kommunicera i komplexa
omvårdnadssituationer
• visa mycket god självständighet och ansvar för egna bedömningar och genomförandet
av medicinska- och omvårdnadshandlingar utifrån distriktssköterskan ansvarsområde.
• argumentera och motivera för medicinska- och omvårdnadshandlingar som du har
utfört/deltagit i på ett utomordentligt sätt.
Individuell skriftlig tentamen
Rapport - Hälsofrämjande/ förebyggande omvårdnadsintervention på gruppnivå
Du ska planera en hälsofrämjande/förebyggande omvårdnadsintervention riktad till en grupp
personer som du kommer i kontakt med på hälsocentralen/vårdcentralen (vuxna/äldre
personer). Om det är svårt att få ihop en grupp kan du rekrytera deltagare från en ideell
organisation (exempelvis pensionärs- eller patientförening). Du tillämpar intervjumetodik
fokusgruppdiskussion för att samla data om deltagarnas egna synpunkter och attityder utifrån
det förutbestämda område som du har valt att diskutera i gruppen. Det som framkommit
sammanställs i en skriftlig rapport som visar planering och genomförande av
fokusgruppdiskussionen, samt beskriver förslag och planering av en hälsofrämjande/preventiv
åtgärd som distriktsköterskan kan genomföra utifrån identifierade behov som finns i gruppen.
12
Anvisning om genomförande av gruppträffen och den skriftliga rapportens innehåll
Observera att du enbart ska planera för en hälsofrämjande/förebyggande
omvårdnadsintervention, alltså inte genomföra den. Alla nedanstående delar ska finnas med i
rapporten.
• Studera kurslitteratur som beskriver det hälsofrämjande/förebyggande området som
du har valt, samt litteratur om fokusgruppmetodik.
• Gör en planering inför gruppträffen utifrån fokusgruppmetodik dvs en diskussion där
du tar reda på deltagarnas egen syn, attityder och uppfattningar angående det område
som ska tas upp. Detta redogörs i rapporten.
• Genomför träffen med gruppen. I rapporten redogör du för vad som framkom i
fokusgruppdiskussionen.
• Utifrån gruppdeltagarnas kunskaper och erfarenheter gör du en bedömning av
omvårdnads- och kunskapsbehov som du anser att deltagarna i gruppen har behov av,
vilket du beskriver i rapporten.
• beskriv i rapporten planeringen av en hälsofrämjande/förebyggande
omvårdnadsintervention grupp utifrån behov du har identifierat. I planeringen
integrerar du dina kunskaper såsom kommunikation, gruppmetodik samt ditt
vårdpedagogiska förhållningssätt, samt kunskaper från kursen M7012H Folkhälsa
och folkhälsoarbete.
• Gör en databassökning av minst tre vetenskapliga artiklar om
hälsofrämjande/förebyggande arbete som är relevanta i sammanhanget och som du
integrerar i rapporten. Du granskar kritiskt de artiklar du väljer att ha med och
motiverar varför du har valt dessa artiklar.
I rapporten ska även en kritisk reflektion ingå:
- gällande användning av fokusgruppdiskussion som datainsamlingsmetodik i din grupp
såsom:
- Var metoden lämplig att använda?
Uppkom några etiska svårigheter?
Gruppdynamik? Delaktighet?
Metodologiska överväganden?
- Kritisk reflektion om hur personcentrerad vård kan bedrivas i hälsofrämjande /
preventivt arbete.
Rapporten ska tydligt visa att du anknyter teori och praktik och att kurslitteraturen är
bearbetad, vilket innebär att genomgående i rapporten referera till kurslitteraturen till den
planering och det genomförande som beskrivs.
Utformning av rapporten
Alla ovanstående delar inkl försättsblad ska finnas med, med lämpliga underrubriker, logiskt
struktur, korrekt språk och referensteknik.
Text: Times New Roman, textsnitt 12 med 1,5 radavstånd
Marginal: vä 3-4cm, hö 2-3 cm
Referensteknik enligt APA (se Röda korsets dokument)
Max ca 5 sidor exklusive försättsblad och referenslista
Inlämning av rapporten sker senast Måndag 27/3 kl. 10.00 i Canvas. Bedömningsskriterier
framgår i Bilaga 3.
13
Seminarium - Telefonrådgivning
Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård
Att kommunicera via telefon med vårdsökande är en kvalificerad och komplex uppgift som
distriktssköterskan till stor del arbetar med inom primärvården, vilket dels beror på att
distriktssköterskan inte ser den vårdsökande/patienten. Hen måste kunna avgöra om den
person som ringer ”överdriver eller undervärderar problemen”. Detta gäller särskilt om det
inte är den sjuka personen som själv ringer.
Syftet med uppgiften är att:
- analysera och reflektera över olika faser i ett fiktivt inspelat telefonsamtal (finns i Canvas).
- reflektera över svårigheter som kan uppkomma och hur dessa svårigheter kan hanteras.
Genomförande
-I Canvas ’Telefonrådgivning’ finns ett utbildningspaket (1-6 filmer) som du tar del av.
-Därefter lyssnar du på det fiktiva telefonsamtalet du har blivit tilldelad att analyser
tillsammans med en kurskamrat.
Paper
-Analysera samtalet med utgång från nedanstående punkter vilket ni sammanfattar i ett Paper:
-Vad var bra/mindre bra i samtalet?
-Vilka fallgropar identifieras i samtalet?
-Beskriv viktiga kunskaper för att kunna hantera samtalet? Motivera svaret.
-På vilket sätt skulle distriktssköterskan ha kunnat använda uppringarens kunskap? Utgå från
ett pedagogiskt förhållningssätt.
-Vad är viktigt att dokumentera efter att samtalet har avslutats? Utgå från relevanta lagar och
författningar.
Reflektera kritiskt om:
Vad behövs för att samtalet ska bli ’det goda samtalet’
-Distriktssköterskans förmåga att inge trygghet och delaktighet i samtalet med uppringaren.
- Hur kan personcentrerad vård uppnås i det fiktiva samtalet som ni har analyserat?
-Etiska övervägande i samtalet som bör göras.
I ert Paper ska det tydligt framgå att ni integrerat kurslitteraturen (boken om
’Telefonrådgivning’ och vetenskapliga artiklar), dvs att i stor utsträckning ha referat till
kurslitteraturen utifrån det sammanhang som ni beskriver.
Formalia för utformningen:
Times New Roman (TNR)
Textsnitt 12
1 ½ radavstånd
Rak vänster marginal
Sidnumrering
Referensteknik enl APA (se dokument Röda korset)
Försättsblad och referenslista
Max 3 sidor exklusive försättsblad
14
Lämna in ert Paper i Canvas senast Tisdag 21/3 2017 kl.10.00.
Ni blir tilldelade ett annat arbete som ni granskar och ger konstruktiv kritik i form av
opponentskap i ett Seminarium vecka 12, se schema.
Inför seminariet läser ni även de andras arbeten som ingår i er seminariegrupp.
Gruppindelningar och tider för seminariernas genomförande kommer att finnas i Canvas.
Betygskriterier Seminarium telefonrådgivning - Godkänd / Underkänd, se
bedömningskriterier bilaga 3.
Krav för godkänd/väl godkänd kurs
Bedömning sker enligt betygsskala; väl godkänd, godkänd, underkänd.
Krav för godkänd kurs:
• God måluppfyllelse enligt AssCE med utgång från kursens mål
• Godkänd individuell skriftlig tentamen
• Godkänt paper och genomfört opponenskap i seminarium
• Fullgjorda inlämningsuppgifter
Krav för väl godkänd kurs
Förutom ovanstående krav för godkänd ska även nedanstående krav uppnås:
• Mycket god måluppfyllelse enligt AssCE med utgång från kursens mål.
• Väl godkänd individuell skriftlig tentamen (se bedömningskriterier bilaga 3).
Lycka till!
15
Plagiatkontroll:
Programmet Ephorus används för plagiatkontroll.
Omtentamen:
Rapport / Seminarium: sker vid nästa omtentamenstillfälle.
Om studenten icke uppnår acceptabel nivå i den verksamhetsförlagda utbildning (VFU),
genomför studenten ny VFU när nästa kurstillfälle ges.
Utvärdering
Dina synpunkter är viktiga för att kursen ska kunna utvecklas och det är därför mycket
värdefullt att du lämnar in en utvärdering på kursen. Kursen utvärderas via EvaSys.
16
Bilaga 1
Stödmanual mot målen och bedömningsformuläret AssCE avancerad nivå i
kursen O7054H
Student och handledare förbereder sig inför halvtidsdiskussionen och slutbedömningen genom att
utifrån sin roll värdera studentens färdighet och förmåga att ha uppnått kursens mål med stöd av de
faktorer enligt AssCE som ingår, se nedan.
Kursmål
- Analysera, värdera och
motivera personers/patienters
behov av omvårdnad
- Analysera betydelsen av
samverkan mellan olika
yrkeskompetenser
Faktor enl AssCE
Exempel att resonera om under
trepartsamtalet
Faktor 1 - Kommunicera med och
bemöta patienter
-Viktigt att tänka på vid
telefonrådgivning vid rådgivning
på mottagning eller hälsosamtal
gällande kommunikativ färdigheter
och förmåga?
-Visad lyhördhet och respekt
-Pedagogisk färdighet och förmåga
Faktor 3 - Samverka med olika
instanser inom vård och omsorg
-Utifrån ett konkret exempel
beskriva och reflektera över
samverkan med andra enheter
Faktor 14 - Samarbeta
-Förmåga att samverka med andra
professioner?
- Värdera, planera, genomföra
och utvärdera åtgärder för att
främja hälsa och förebygga
ohälsa ur ett köns- och
kulturellt perspektiv
- Föreslå omvårdnads- och
medicinska interventioner vid
telefonrådgivning och
mottagningsbesök inom
primärvården
Faktor 6, 7, 8, 9 Omvårdnadsprocessen
Faktor 6-9
-Självständigt utifrån ett komplext
patientfall via telefon/på
mottagning beskriva och motivera
behov, beskriva planering och
prioritering av åtgärder, samt
utförande och uppföljningen
-Anknytning till teoretisk kunskap.
Faktor 11 - Medverka vid och
genomföra undersökningar och
behandlingar
Faktor 11, 7 och 8
-Ett konkret exempel från VFU
Exempel från
-Vaccinering
-Ett telefonsamtal
-Mottagningsbesök
Faktor 7 – Planera och prioritera
omvårdnadsåtgärder (även
medicinska åtgärder)
Faktor 8 - Utföra
omvårdnadsåtgärder (även
medicinska åtgärder)
-Beskriva förskrivningsprocessen
diagnostisering, åtgärd,
uppföljning utifrån en situation
under VFU
17
- Dokumentera vård och omvårdnad
- Tillämpa relevanta lagar och
författningar
- Kritiskt granska och värdera
forskningsresultat
Faktor 10 – Rapportera,
dokumentera och för journal
Faktor 16 -Säkerhetsmedvetande
-Beskriv där du jämförde
forskningsresultat med kliniskt
utförande
Faktor 18 – Etisk medvetenhet
Faktor 18 – Ge exempel på hur
självbestämmande och respekt för
patienten beaktats utifrån en
specifik vårdsituation
-stå upp för grundläggande ideer
med utgång från aktuell
vårdsituation
-försvara utsatta patienter med
etiska argument
Faktor 19 – Självkännedom
Faktor 19 – Egna styrkor och
begränsningar?
Faktor 20 - Noggrannhet,
pålitlighet och omdöme
-Något som behöver utvecklas i
den professionella yrkesrollen?
Ytterligare kunskap?
empatisk förmåga
utveckla sin kompetens
- Genomsyrar alla målen
-Exempel från VFU där du
anknyter till tillämpning av
gällande lagar och författningar
inom hälso- och sjukvården
Faktor 17 - Vetenskaplig
medvetenhet
- Visa självkännedom och
- Identifiera behov av ytterligare
kunskap för att fortlöpande kunna
Beskriv en situation från VFU och
integrera gällande lagar och
föreskrifter
Faktor 21 - Självständighet
18
Bilaga 2
Checklista O7054H, Omvårdnad, Vuxna och äldres hälsa och ohälsa I, VFU
Namn:___________________________________________________________
Aktivitet
Deltagit
Utfört under
handledning
Utfört
självständigt
Teoretisk
förankring
Övrigt
Telefonrådgivning
Informationsöverföring till annan
vårdgivare
Förskrivning av
läkemedel
Vaccinationer
Hälsosamtal
Läkemedelsgenomgång
19
Bilaga 3
Kriterier för bedömning av skriftlig individuell tentamen och seminarium i Kursen Omvårdnad,
vuxna och äldres hälsa och ohälsa, I, VFU O7054H
Kriterier
Uppfyller i ringa
utsträckning
Uppfyller i god
utsträckning
Uppfyller i stor
utsträckning
1. Alla delar i rapporten är
bearbetade
2. Att rapporten har en logisk
struktur, har en inre konsistens
och korrekt språkbruk och
referensteknik
3. Beskrivning av vad som
framkom under fokusgrupp
diskussionen
4. En teoretisk anknytning ska
finnas, dvs att kurslitteratur
och tidigare kunskaper såsom
kommunikation,
vårdpedagogiskt
förhållningssätt, folkhälsa är
integrerat på ett relevant sätt i
rapportens sammanhang
5. En kritisk granskning av
egna sökta artiklar ska framgå
i rapporten
6. Bearbetad kritisk reflektion
7. Gällande seminariumtelefonrådgivning:
-väl genomfört
opponentskap/respondentskap
8. Aktivt deltagande i
seminariet telefonrådgivning
vilket innebär att studenterna
har relevanta frågeställningar
till andra de andra studenterna
seminariet
Godkänd kräver att samtliga kriterier är uppfyllda i ’God utsträckning’
Väl godkänd kräver att kriterierna 1, 2, 4, 5 är uppfyllda i ’Stor utsträckning’
20
21